Exjobb - ING - Umeå universitet

IP-TELEFONI 

EN FÖRSTUDIE 

EXAMENSARBETE 10P C-NIVÅ 

HANDLEDARE: HÅKAN GULLIKSSON, TFE 

UTFÖRT AV: ROGER GRANBERG, MIKAEL PETERSON 

PROGRAM: ELEKTROINGENJÖRSPROGRAMMET

IP-TELEFONI, EN FÖRSTUDIE 

II


FÖRORD 

Detta examensarbete är del av vår ingenjörsutbildning i elektroteknik 

vid Umeå Universitet. Arbetet utfördes under senare delen av 

vårterminen 2003. Vi riktar ett stort tack till vår handledare på Umeå 

Universitet Håkan Gulliksson. 

Vi vill även speciellt tacka följande personer som tagit sig tid och gett 

oss värdefulla tips: Jerker Tojén på Cisco System, Sten Persson på 

Ericsson Business Innovation, Ola Norberg på AllTele, Stefan Anundi 

och Erling Johansson på Skellefteå Kraft, Hans Ericsson på Digisip, 

Mats Wilhelmsson på Citylink, Stefan Granberg på IT-kontoret Umeå 

Kommun, Lennart Johansson på Telia Partner, Per Ström på Ericsson 

AB, Timo Kousela Ericsson AB, Anders Rafting på PTS, Anders 

Hjalmarsson, Magnus Westin, Curt Sjöstedt på Umeå Energi och 

slutligen vår handledare på Umeå Energi Niclas L Johansson. 

Roger Granberg och Mikael Peterson 

III


IV


ABSTRACT 

This report is the result of a feasibility study of IP-telephony, about the 

opportunity for Umeå Energi to implement VoIP ( Voice over IP) both 

in the organisation and as a service to their customers. The purpose of 

the feasibility study was to examine how Umeå Energi should make 

use of VoIP technology. We haven’t presented solutions from specific 

manufactures, instead we choose to present generic solutions. We have 

however proposed some concrete solutions in line with the needs of 

Umeå Energi. These proposals are only a initial suggestion since a 

complete ”Business Case” requires better insight into the affairs of the 

company. The result is based partly on literature and partly on 

interviews and visits at companies who develop products and solutions 

for VoIP. The conclusion is that Umeå Energi should install VoIP 

internal in the organisation and continue developing a plane for an 

installation of Internet telephony. 

V


VI


SAMMANFATTNING 

Denna rapport är resultatet av en förstudie om IP-telefoni och handlar 

om Umeå Energis möjligheter att implementera IP-telefoni både 

internt i organisationen och som en tjänst till Umeå Energis 

bredbandskunder. Syftet med förstudien var att utifrån en analys av 

verksamhetsmässiga effekter undersöka hur Umeå Energi bör nyttja 

tekniken på ett lämpligt sätt. I stället för att presentera lösningar från 

olika fabrikat har vi valt att presentera olika principiella lösningar. 

Detta eftersom olika fabrikat ibland har olika benämningar på 

komponenter och funktioner och eftersom man inte alltid har samma 

lösningar rent hårdvarumässigt. Dock har vi kommit fram till några 

konkreta lösningar anpassade för Umeå Energi. 

Dessa lösningar ser vi endast som vägledande eftersom ett komplett 

”business case” kräver mer insyn i organisationen. Det som ligger till 

grund för resultatet är dels litteraturstudier inom området och dels 

intervjuer och besök hos företag som för närvarande utvecklar 

produkter och lösningar för IP-telefoni. Den sammanfattande 

slutsatsen är att Umeå Energi redan idag bör installera IP-telefoni 

internt i organisationen och fortsätta utveckla planerna på 

bredbandstelefoni. 

VII

Innehåll 


1 INLEDNING.............................................................................................................. 1 

1.1 BAKGRUND ........................................................................................................ 1 

1.2 SYFTE................................................................................................................. 2 

1.3 PILOTPROJEKT.................................................................................................... 2 

1.4 PROBLEMBESKRIVNING ..................................................................................... 3 

1.5 DEFINITIONER .................................................................................................... 3 

1.6 AVGRÄNSNINGAR .............................................................................................. 4 

2 NULÄGESBESKRIVNING..................................................................................... 5 

2.1 UMEÅ ENERGI IDAG........................................................................................... 5 

2.2 IP-TELEFONI IDAG.............................................................................................. 7 

3 IP-TELEFONI I FRAMTIDEN............................................................................. 10 

4 METOD.................................................................................................................... 11 

5 INTRODUKTION TILL IP-TELEFONI ............................................................. 12 

5.1 ALLMÄNT OM IP-TELEFONI ............................................................................. 12 

6 STANDARDER....................................................................................................... 15 

6.1 SIP OCH H.323................................................................................................ 15 

6.1.1 H.323........................................................................................................... 15 

6.1.1.1 Andra protokollstandarder.............................................................. 18 

6.1.1.2 Säkerhet i H.323................................................................................ 20 

6.1.2 SIP ............................................................................................................... 20 

6.1.3 SIP KOMPONENTTYPER .......................................................................... 21 

6.1.4 En jämförelse mellan H.323 och SIP .......................................................... 23 

6.2 TALKODNING ................................................................................................... 24 

7 QUALITY OF SERVICE....................................................................................... 26 

7.1 VAD ÄR QUALITY OF SERVICE......................................................................... 26 

7.2 QUALITY OF SERVICE PARAMETRAR ............................................................... 26 

7.3 VAD GÖRS FÖR QUALITY OF SERVICE PÅ INTERNET ....................................... 28 

7.4 SÄKERHET OCH QUALITY OF SERVICE ............................................................ 28 

8 PLATTFORMAR ................................................................................................... 29 

8.1 PLATTFORMAR FÖR INTERN IP-TELEFONI ....................................................... 29 

8.2 PLATTFORMAR FÖR BREDBANDSTELEFONI ..................................................... 30 

9 MERVÄRDEN MED IP-TELEFONI ................................................................... 32 

9.1 ALLMÄNNA MERVÄRDEN MED INTERN IP-TELEFONI.................................... 32 

9.2 ALLMÄNNA MERVÄRDEN MED BREDBANDSTELEFONI .................................... 33 

9.3 SPECIFIKA MERVÄRDEN FÖR UMEÅ ENERGI MED INTERN IP-TELEFONI ......... 33 

9.4 SPECIFIKA MERVÄRDEN FÖR UMEÅ ENERGI MED BREDBANDSTELEFONI ....... 34 

10 PROBLEM MED IP-TELEFONI ..................................................................... 35 

10.1 ALLMÄNNA PROBLEM MED IP-TELEFONI ........................................................ 35 

10.2 SPECIFIKA PROBLEM MED IP-TELEFONI FÖR UMEÅ ENERGI ........................... 36 

VIII


11 IMPLEMENTERING AV UTRUSTNING ...................................................... 37 

11.1 ARKITEKTUR.................................................................................................... 37 

11.1.1 Intern IPT................................................................................................ 37 

11.1.2 Bredandstelefoni ..................................................................................... 37 

11.2 ANSLUTNING TILL PSTN ................................................................................. 40 

11.3 SÄKERHET........................................................................................................ 41 

11.3.1 Slutanvändare ......................................................................................... 41 

11.3.2 Operatör.................................................................................................. 41 

11.3.3 Säkerhet i LAN då IP-telefoni körs internt i ett företag .......................... 42 

11.3.4 V-LAN ..................................................................................................... 43 

11.3.5 Redundans............................................................................................... 44 

12 DEBITERING ..................................................................................................... 45 

12.1 OLIKA DEBITERINGS UNDERLAG...................................................................... 45 

12.2 DEBITERING MED IP-TELEFONI........................................................................ 45 

13 IP-TELEFONI I UMEÅ ENERGIS NÄT......................................................... 46 

13.1 STADSNÄTET – UMENET................................................................................. 46 

13.2 LAN................................................................................................................. 46 

13.3 LÖSNINGSALTERNATIV.................................................................................... 47 

13.4 DRIFT OCH UNDERHÅLL................................................................................... 51 

13.5 JURIDISKA ASPEKTER....................................................................................... 51 

13.6 DEBITERING ..................................................................................................... 51 

13.7 NUMMERPORTABILITET................................................................................... 53 

13.8 ADRESSPORTABILITET ..................................................................................... 53 

14 SLUTSATS .......................................................................................................... 54 

14.1 SLUTSATSER .................................................................................................... 54 

14.2 MERVÄRDEN.................................................................................................... 54 

14.3 TEKNISKA LÖSNINGAR..................................................................................... 55 

14.3.1 Intern IP-telefoni..................................................................................... 55 

14.3.2 Bredbandstelefoni ................................................................................... 55 

14.4 PLATTFORMAR................................................................................................. 56 

14.4.1 Intern IP-telefoni..................................................................................... 56 

14.4.2 Bredbandstelefoni ................................................................................... 56 

14.5 DRIFT OCH UNDERHÅLL................................................................................... 56 

14.6 SAMMANFATTANDE SLUTSATS........................................................................ 57 

REFERENSER................................................................................................................ 58 

APPENDIX: 

1. ORDLISTA OCH DEFINITIONER 

2. INTERVJUMALLAR 

IX

1 INLEDNING 


I detta kapitel vill vi ge en bakgrund till varför denna utredning genomförs och 

beskriva syftet med rapporten. Vi vill även beskriva vilka avgränsningar som 

gjorts och hur vi definierar olika begrepp i rapporten. 

1.1 BAKGRUND 

IP-telefoni har varit aktuell sedan 1995 då VocalTec skapade en datortelefon och 

den första testapplikationen för VoIP (Voice over IP). Detta innebar att en person 

med hjälp av PC, ljudkort, mikrofon och Internetanslutning kunde tala med en 

annan person med liknande utrustning oavsett var denne befann sig. Ett år senare 

hade även företag som Microsoft och Intel börjat intressera sig för IP-telefoni [8]. 

Ett flertal applikationer för IP-telefoni har sedan dess utvecklats och finns nu 

tillgängligt och allt fler företag inom både data- och telekombranschen har börjat 

utveckla utrustning. Allt för att kunna nyttja denna teknik utan att behöva gå via 

en PC. Just nu pågår även en snabb utveckling av tjänster för telefoni över datanät 

baserade på IP. Denna teknik har väckt mycket uppståndelse bland dem som 

sysslar med telefoni och fått stort utrymme i media. Detta leder nu till att 

operatörer börjat erbjuda IP-baserade telefonabonnemang och många användare 

börjat använda IP-telefoni som ett alternativ till traditionell telefoni. 

I september 2001 lät Umeå Energi göra en utredning för att beskriva nuläget med 

avseende på den telefoni som för närvarande används inom företaget. Denna 

utredning kom fram till följande behov [9]: 

- behov av en växel som klarar av flyttning av anknytningar 

- personal ska kunna nås på ett vist nummer oavsett var de för tillfället 

befinner sig 

- CTI-möjligheter för telefonister och i kundtjänst 

- förbättrad talsvarstjänst 

- flexiblare hänvisningssystem 

Eftersom Umeå Energi säljer telefoni genom en samarbetspartner och 

bredbandsanslutningar genom sitt dotterbolag UmeNet, har dotterbolaget i 

koncernen Umeå Energi elhandel AB uttryckt önskemål om att få sälja IP-telefoni 

till slutkonsument. 

Det finns även ett behov inom kommunerna och inom Umeå Energi att nyttja den 

infrastruktur som man redan investerat i. Infrastrukturen är ett fibernät som täcker 

Umeå kommun och kranskommunerna. Nätet har idag en låg nyttjandegrad i 

förhållande till den kapacitet det erbjuder och nyttjas i stort sett inte alls till 

telefoni. I dagsläget har man transmissionskostnader för både telefoni och 

datakommunikation och man ser en möjlighet att genom IP-telefoni och fibernätet 

då sänka dessa kostnader [24]. 

1

1.2 SYFTE 


Arbetets syfte är följande: 

• Att sammanställa en beskrivning av IP-telefoni i dagsläget, samt bedöma 

dess utveckling i framtiden. 

• Att bedöma vilka mervärden och verksamhetsmässiga effekter som 

IP-telefoni kan få för Umeå Energi 

• Att presentera en rekommendation till hur Umeå Energi bör utnyttja 

tekniken på ett lämpligt sätt för att tillgodose sitt kommunikationsbehov. 

1.3 PILOTPROJEKT 

Våren 2001 slutförde Umeå Energi ett pilotprojekt där man låtit 48 hushåll testa 

IP-telefoni under ca.1 år. Detta pilotprojekt sammanfattades med en 

enkätundersökning där ett antal frågor ställdes till försökspersonerna. 

Undersökningen kom fram till följande sammanfattande resultat [13]. 

”Utifrån den studie som är gjord drar vi slutsatsen att Umeå 

Energi mycket väl kan fortsätta att utveckla IP-telefonin 

som en av sina tjänster. Det förutsätts dock att de tekniska 

bristerna som påpekats i studien åtgärdas. Framförallt rör 

det ljudkvaliteten och anslutningsfunktionen. 

Behovet av en andra telefon finns i första hand hos 

barnfamiljer. Talet om IP-telefonen som en ”tonårstelefon” 

har viss fog för sig. Utan att vi har undersökt saken vågar vi 

oss också på att säga att en annan intressant grupp är 

studenterna i Umeå. 

Många uttrycker också åsikten att IP-telefonen skulle vara 

intressant att ha om man kunde byta den mot den ordinarie 

telefonen. Ännu mer intressant är det om det samtidigt 

sänker den totala telefonkostnaden. Man kan kanske till och 

med anta att det på sikt kan vara så att det inte behövs 

någon vanlig telefon i hemmet utan IP-telefonen 

kompletteras med en mobiltelefon.” 

Förutom detta ansåg försökspersonerna att supporten var undermålig. Det fanns 

t.ex. ingen webbinformation eller jourverksamhet. 

2


1.4 PROBLEMBESKRIVNING 

• Vid ett införande av IP-telefoni på Umeå Energi kan det vara av avgörande 

betydelse att veta hur framtidens infrastruktur för kommunikation kan 

komma att se ut och hur IP-telefoni fungerar rent tekniskt. 

• Behov finns att utreda vilka hinder och problem som finns med tekniken 

för IP-telefoni och att utreda dess förmåga att ge den funktionalitet som 

finns i det traditionella PSTN-nätet. 

• Förutom en analys av befintliga tekniker behövs en undersökning för att 

identifiera eventuella kommunikationsbehov eller problemområden där IPtelefoni 

skulle kunna erbjuda en lösning eller möjlighet till förbättring. 

Här ingår även att utreda vilka tekniker som finns för debitering och vilket 

alternativ som då skulle vara det mest lämpliga för Umeå Energi. Detta 

hoppas vi ska kunna leda fram till i en rekommendation för hur en 

eventuell övergång till IP-telefoni bör gå till samt vad Umeå Energi bör 

göra för att gå vidare med dessa frågor. 

1.5 DEFINITIONER 

I denna rapport använder vi oss av begreppet IP-telefoni med förkortningen IPT 

när vi refererar till den allmänna tekniken med IP som bärare av telefoni. Att vi 

valt att använda oss av detta begrepp beror på att det numera är ganska vedertaget. 

Alternativa namn på samma teknik är, förutom bredbandstelefoni som diskuteras 

nedan, även Voice over IP (VoIP) eller Computer Telephony. 

Umeå Energi har planer på att installera en företagsväxel med IP som bärare i det 

lokala nätverket och att sälja tjänsten till sina kunder. I det senare fallet kommer 

trafiken att gå över det publika Internet. Telefoni över det lokala nätverket och 

telefoni över det publika Internet är två helt skilda system som har olika 

förutsättningar och egenskaper. 

I de fall vi ser det nödvändigt att precisera vilken typ av IP-telefoni vi menar i 

denna rapport, kallar vi den med ett lokalt nät som bärare för ”intern IP-telefoni” 

och den som Umeå Energi har planer på att sälja till kund över publikt Internet för 

”bredbandstelefoni”. 

Många ord och uttryck som används inom området är på engelska och ofta knutna 

till ett speciellt fabrikat. Ett exempel på detta är den Gateway som används i 

hemmet för att översätta paketförmedlad telefoni till kretskopplad. Den kallas 

beroende på fabrikat för ATA, DRG eller VRG. Vi har valt att till viss del 

översätta det engelska ordet ”Residental Gateway” till svenska och kallar den för 

”Hemgateway”. 

3

1.6 AVGRÄNSNINGAR 


Vi har valt att avgränsa oss till Umeå Energis förutsättningar att implementera 

bredbandstelefoni på svenska marknaden och i det fasta nätet som används för 

dataöverföring. Vi kommer även att beröra en eventuell implementering av intern 

IP-telefoni. Vi kommer att presentera olika principiella lösningar men kommer 

inte att presentera lösningar från olika fabrikat. Detta eftersom olika fabrikat 

ibland har olika benämningar på komponenter och funktioner och eftersom man 

inte alltid har samma hård- och mjukvarumässiga lösningar. De olika fabrikatens 

lösningar är rent principiellt relativt likartade. Emellertid finns det en avgörande 

skillnad som endast överskådligt kommer att beröras. Skillnaden är om tekniken 

är baserad på traditionell växelteknik och implementerad av ett 

telekommunikationsföretag eller om den implementerats av 

datakommunikationsföretag och är serverbaserad. 

4


2 NULÄGESBESKRIVNING 

I detta kapitel beskrivs nuläget med avseende på de olika former av telefoni som 

idag används inom Umeå Energi. Dessutom redovisas en del kostnader samt 

behov, önskemål och problem som framkommit. En del av det som redovisas här 

har hämtats från en rapport som Umeå Energi låtit göra år 2001. 

2.1 UMEÅ ENERGI IDAG 

Umeå Energi producerar, distribuerar och säljer energi till cirka 54 000 privat- 

och företagskunder. Sedan 2001 har man även sålt telefoni genom teleoperatören 

Citylink som man även är delägare i. Bolaget är ett kommunikationsföretag där 

dotterbolaget UmeNet lagt grunden till att Umeå är en av världens mest 

uppkopplade städer. 

UmeNet är ett fiberoptiskt stadsnät med stor kapacitet för data- och 

telekommunikation. Umeå Energi står för driften och har jour dygnet runt, året 

om. UmeNet bygger infrastruktur och levererar kapacitet, men tjänsterna skapas 

idag av andra. Man har nyligen investerat i ett antal ”hemgateways” (DRG) från 

Ericsson. Dessa är ämnade att placeras ut till nya bredbandskunder för att dels 

fungera som mediakonverterare och dels för att man med hjälp av dessa ska kunna 

övervaka nätet. I framtiden kan man dessutom ansluta telefoner till dem vid en 

eventuell implementering av bredbandstelefoni. 

UmeNet är ett öppet nät där alla leverantörer har möjlighet att erbjuda sina 

tjänster. Konsumenterna kan alltså själva välja vem som ska leverera 

Internettjänsterna. Umeå Energi har en uttalad strategi att innan 2005 års utgång 

vara ett etablerat kommunikationsföretag med IP-telefoni som tjänst. 

Umeå Energi har ca 250 medarbetare och är en väl sammanhållen koncern med 

verksamhet i fyra affärsområden: Värme, Elnät, UmeNet och Elhandel. 

Ramorganisationen ser ut enligt nedan [27]. 

Affärsområden 

Värme 

UmeNet 

Elnät 

Elhandel 

Figur 2.1Ramorganisation Umeå Energi 

5 

VD 

Kansli Teknik/Miljö 

Affärsutveckling/ 

IT-strategi 

Marknadsenhet Administrativ enhet Personalenhet


Inga stora förändringar har skett sedan utredningen om Umeå Energis interna 

telefoni gjordes 2001. Kostnaden för telefonin var då ca 3Mkr och beräknas idag 

vara densamma, utvecklingen visar samtidigt att användningen av optisk fiber 

blivit allt vanligare. Idag nyttjar man i stort sett samma lösningar för avläsningar 

och driftsövervakning/larm som tidigare. Enligt utredningen från 2001 så 

föreligger följande vad gäller den mobila telefonin inom Umeå Energi: 

- 70 procent av trafiken sker på högpristid 

- 23 procent av samtalen sker till andra mobiltelefoner inom Umeå Energi 

- 30 procent av samtalen går till externa mobiltelefoner 

- 37 procent går till övriga fasta nätet, t ex till annat företag eller privat 

Som tidigare nämnts har följande sammanfattande behov visat sig finnas med 

avseende på telefonianvändning inom Umeå Energi [9]: 

- behov av en växel som klarar av flyttning av anknytningar 

- personal ska kunna nås på ett vist nummer oavsett var de för tillfället 

befinner sig 

- CTI-möjligheter för telefonister och i kundtjänst 

- förbättrad talsvarstjänst 

- flexiblare hänvisningssystem 

Umeå Energi har idag ingen egen telefonväxel utan hyr funktionen av Umeå 

Kommun. På huvudkontoret finns endast ett ”telefonistbord” för att administrera 

inkommande och utgående samtal. 

Företaget hyr idag ca 300 anknytningar av Telia. För detta betalar man 4400 kr 

per anknytning och år. Dessa anknytningar är direkt kopplade till kommunens 

huvudväxel via kommunens egna ledningar. Man har dessutom en kostnad på 

2000 kr för varje nyinstallerad/flyttad anknytning. Den årliga kostnaden för att 

nyinstallera/flytta anknytningar är uppskattad till 150 000 kr/år. Den totala 

kostnaden för telefoni är ca 3Mkr. 

Man har tre lokalkontor i Umeå: Ålidhem, Dåva och Ersboda. Dessa är 

sammanbundna med huvudkontoret via fiber i ett gemensamt LAN. 

Ersboda 

Ålidhem 

Huvudkontor 

Dåva 

Figur 2.2 Umeå Energi har tre lokalkontor i Umeå: Ålidhem, Dåva och Ersboda 

6

2.2 IP-TELEFONI IDAG 


För ett par år sedan trodde många att bredbandstelefoni skulle få en 

explosionsartad tillväxt. Riktigt så har det inte blivit, troligtvis på grund av att 

Internet inte har haft tillräcklig kapacitet. I och med utbyggnaden av fiberkapacitet 

hoppas och tror nu olika aktörer inom området data- och telekommunikation att 

tillväxten av bredbandstelefoni ska ta fart på allvar. Tillverkarna menar att 

tekniken nu nått den mognad som krävs och att antalet levererade system ska 

bidra till att marknaden tar fart. En annan anledning till att bredbandstelefoni över 

det publika nätet inte slagit på det sätt som man trodde är att det är svårt att skicka 

tal med godtagbar kvalité över Internet. Vad som däremot implementerats i stor 

utsträckning är företagsväxlar baserade på IP. Anledningen till detta är att man i 

ett LAN eller Intranet kan kontrollera bandbredden och därmed få önskad Quality 

of Service (QoS). Med en bra uppkoppling mellan kontoren blir all Interntelefoni 

gratis och möjligheten öppnas för att låta telefonin routas ut på det traditionella 

telenätet. 

Den senaste utvecklingen inom området är möjligheten att ringa från vanliga 

telefoner ut över ett IP baserat nätverk. Detta är möjligt med hjälp av en så kallad 

Gateway, vilken fungerar som en översättare mellan IP-nätet och det vanliga 

telenätet. Denna utveckling gör det mycket mera användarvänligt att ringa över 

datornätet. Samtidigt tar den dock bort möjligheterna till multimediakommunikation 

eftersom överföringen delvis går över det traditionella telenätet. 

Förväntningarna på bredbandstelefonin är stora och många nya Internetbaserade 

teleoperatörer kommer säkerligen att etablera sig under de närmaste åren. En 

förutsättning för en operatör är dock att ha avtal med nätoperatörer för att kunna 

garantera bandbredd. 

Den snabba utvecklingen inom IT och utbredningen av bredband medför att 

förutsättningarna för bredbandstelefoni ständigt förbättras. Andelen anslutna ökar 

stadigt och i takt med bredbandsutvecklingen kommer bredbandstelefonin att ta 

större och större andelar. En starkt bidragande orsak till detta är den fasta 

månadskostnaden för ett abonnemang som innefattar både data och telefoni. 

Bredbandstelefonin kommer antagligen inte att helt ta över telefonin i det 

ordinarie telenätet över en natt, utan det kommer troligtvis att ske en gradvis 

integration mellan de olika näten. 

Det finns generellt två typer av aktörer på marknaden i dag: 

1. Leverantörer av plattformar, som i sin tur kan delas in i två kategorier 

beroende på tradition: 

• Datakomföretag som gör serverbaserade lösningar. 

• De traditionella telekomföretagen som i allmänhet har utrustning baserad 

på TDM (tidsdelat multiplex) med IP-kort i. Emellertid har även vissa 

telekomtillverkare börjat komma med serverbaserade lösningar. 

2. Leverantörer av applikationer och tjänster där vissa levererar 

bredbandstelefoni och vissa levererar färdiga IP-växeltjänster till företag. 

Ett exempel på det senare är Telia som säljer växelfunktionen till företag utan 

att företaget behöver installera en egen växel i byggnaden [30]. 

7


Enligt en marknadsundersökning på plattformsleverantörer i Västeuropa som IDC 

gjorde i oktober 2002 så har Cisco Systems 56 %, Siemens 15 %, 3com 10 %, 

Nortel Networks 7 % och Alcatel 6 % av marknaden [25]. 

Nedan visas en sammanställning av ett antal applikationer och 

bredbandstelefonitjänster som erbjuds på marknaden. Denna sammanställning är 

gjord av tidningen Internetworld [7] 

Från telefon till telefon 

Bredbandsbolaget Digisip IP Only 

Adress www.bredbandsbolaget.se www.digisip.com www.ip-only.se 

Vem kan använda tjänsten? 450000 som har bredbands- Alla med bredband IP Onlys bredbands- 

bolagets nät i huset 

kunder 

Månadsavgift/startavgift 99 kr/ 0 kr 95 kr/ 495 kr 62:50 kr/ 1900 kr 

Öppningsavgift 0:45 kr 0:30 kr 0:45 kr 

Pris Sverige dagtid 0:19 kr/min 0:15 kr/ min (gratis 3h/mån) 0:14 kr/min 

Till Mobil (ej Telia) 2:25 kr/min 1:99 kr/min 1:38 kr/min 

Till USA 0:79 kr/min Fungerar inte ännu 0:65 kr/min 

Till Australien 2:73 kr/min Fungerar inte ännu 2:45 kr/min 

Till Belgien 0:83 kr/min Fungerar inte ännu 0:84 kr/ min 

Övrigt Gratis till Bredbandsbolagets Gratis till Digisips 

Kunder 

Kunder 

Fördelar + Enkelt + Enkelt + Enkelt 

+ Vanlig telefon & dosa + Vanlig telefon & dosa + Vanlig telefon & dosa 

+ Du behöver inget Telia 

abonnemang 

+ Du kan behålla ditt 

telefonnummer 

8 

+ Du behöver inget Telia 

abonnemang 


telefonnummer 

+ Du behöver inget 

Telia abonnemang 


telefonnummer 

+ lägsta priserna 

Nackdelar - Kräver Bredbandsbolagets nät - Kräver telefondosa - Kräver IP Only 

i huset 

bredband 

- Inte billigaste teletaxorna - Ej till utlandet - Hög 

inkopplingskostnad 

- Kräver telefondosa - Kräver telefondosa 

Från dator till telefon 

Net 2 phone Dialpad Callserve 

Adress www.net2phone.com www.dialpad.com www.callserve.com 

Vem kan använda tjänsten? Alla Alla Alla 

Månadsavgift/startavgift Gratis Gratis Gratis 

Öppningsavgift Gratis Gratis Gratis 

Pris Sverige dagtid 0:42 kr/min 0:34 kr/min 0:42 kr/min 

Till Mobil (ej Telia) 2:50 kr/min 2:17 kr/min 2:83 kr/min 

Till USA 0:43 kr/min 0:34 kr/min 0:42 kr/min 

Till Australien 0:51 kr/min 0:42 kr/min 0:42 kr/min 

Till Belgien 0:42 kr/min 0:42 kr/min 0:42 kr/min 

Fördelar + Du kan använda Icq + Låga priser + Svensk sajt 

+ Låga priser + Gratis programvara 

+ Du kan använda 

MSN Messenger 

+ Låga priser 

Nackdelar - Kräver kontokort - Kräver kontokort - Kräver kontokort

Från dator till dator 

Jämför med Telia 


Telia 

Adress www.telia.se 

Vem kan använda tjänsten? Alla 

Månadsavgift/startavgift 125 kr/650 kr 

Öppningsavgift 0:45 kr 

Pris Svergie dagtid 0:23 kr/min 

Till Mobil (ej Telia) 2:95 kr/min 

Till USA 0:99 kr/min 

Till Australien 3:50 kr/min 

Till Belgien 1:20 kr/min 

Fördelar + Enkelt 

Nackdelar - Dyrt 

Messenger Icq 

Adress messenger.msn.se www.icq.com 

Vem kan använda 

tjänsten? 

Alla Alla 

Månadsavgift/startavgift Gratis Gratis 

Öppningsavgift Gratis Gratis 

Pris Svergie dagtid Gratis Gratis 

Till Mobil (ej Telia) Gratis Gratis 

Till USA Gratis Gratis 

Till Australien Gratis Gratis 

Till Belgien Gratis Gratis 

Fördelar + Gratis för bredbands- 

kunder 

+ Vanlig telefoni 

9 

+ Gratis för bredbands- 

kunder 

Nackdelar - Mottagaren måste vara uppkopplad - Mottagaren måste vara uppkopplad 

- Krångligare än vanlig telefoni - Krångligare än vanlig telefoni


3 IP-TELEFONI I FRAMTIDEN 

I detta kapitel tar vi upp lite om hur framtidens telefoni kommer att se ut. 

Det som gjort att IPT ännu inte fått genomslag på privatmarknaden här i Sverige 

är antagligen att privatkonsumenten har en ganska statisk bild över hur telefoni 

ska fungera och se ut. Emellertid finns det redan idag drygt 60 000 svenskar som 

telefonerar med IP-telefoni [29]. Analytikerföretaget IDC förutspår en ökning på 

45 procent per år för IP-telefonin, en tillväxtsiffra som kommer att locka många 

aktörer. År 2007 förväntas intäkterna från IP-telefoni uppgå till 

130 miljarder SEK enligt IDC. I det längre perspektivet kommer antagligen alla 

att tala över Internet. 

Hela telekommarknaden står nu inför ett generationsskifte och data- och 

telekomvärlden kommer allt närmare varandra. Med senare versioner av 

IP (IPv6), kommer antagligen den mobila telefonin i 3G att använda samma 

grundläggande protokoll och programmeringsspråk som IP-telefonin via fiber 

idag. Detta kommer att leda till att all telefoni i framtiden förmedlas trådlöst och 

paketförmedlat. IPv6 är ett säkrare och stabilare protokoll än Ipv4 som används i 

dag, bland annat därför att man har inbyggd kryptering och säkerhet (IPSec). 

Dessutom är paketens huvuden utformade på ett sätt som gör det mycket svårare 

att förfalska avsändaradresser och avlyssna trafik. Många tror att om IPv6 införs 

kommer många av problemen med IP-telefoni att lösas. Inte minst när det gäller 

säkerhet och QoS. 

En ny lag om elektronisk kommunikation träder i kraft den 25 juli 2003. Den nya 

lagen ersätter telelagen och lagen om radiokommunikation. I den nya lagen 

omfattas begreppet elektronisk kommunikation av alla typer av elektroniska 

kommunikationsnät som telenätet, Internet och kabel-TV-nätet [22]. 

Syftet är att skapa en enhetlig och teknikneutral lagstiftning för alla elektronisk 

kommunikation för att möta det faktum att produkter och tjänster inom området 

blir allt mer oberoende av plattform. 

För att IPT-användaren ska kunna registreras och ingå i nummerpresentation, 

nummerupplysning och telefonkatalog måste nya avtal och tekniska lösningar 

utvecklas. 

Det finns idag tre kategorier av operatörer 

1. Accessnätsoperatör som äger ett accessnät för telefoni och idag 

representeras av Telia 

2. Teleoperatörer som inte har ett eget accessnät, men kan däremot 

äga AXE-stationer 

3. Förvalsoperatörer som enbart säljer förvalstelefoni via en 

teleoperatör 

Det har hittills varit så att oavsett vilken teleoperatör en kund väljer att ha som 

förvalsoperatör, måste han dock ha kvar sitt abonnemang hos 

accessnätsoperatören, Telia. Det innebär att kunden får två teleräkningar: en från 

Telia för den fasta avgiften och en från förvalsoperatören för de övriga avgifterna. 

Med IPT uppkommer nu en ny typ av operatörer som ur nätägarhänseende blir 

accessnätsoperatörer vilket innebär ett nytt ansvar för de som hittills ofta betraktas 

som förvalsoperatörer. 

10

4 METOD 


I detta kapitel ger vi en beskrivning av de metoder vi använt oss av för 

insamlande av information till området IP-telefoni. 

Eftersom IP-telefoni är ett relativt nytt begrepp och ett område som ständigt 

utvecklas såg vi det som nödvändigt att inhämta mycket av informationen från 

personer som arbetar med tekniken. 

Då det var ett outforskat område för oss var vi först tvungna att sätta oss in i den 

grundläggande tekniken. Vi började därför med att läsa in oss på området via 

böcker och information på Internet. Vi har också tittat en del på den information 

som är tillgänglig hos de stora plattformstillverkarna. Med denna kunskap som 

grund gjorde vi ett antal intervjumallar och besökte några aktörer. 

Intervjumallarna, som endast var en vägledning, finns i appendix två och ligger 

som grund för en del av denna rapport. Eftersom syftet med intervjuerna till 

största del var att inhämta tekniska kunskaper har de inte legat till grund för någon 

statistisk utredning. Intervjuerna har inte haft ett enhetligt upplägg och kan 

därmed inte ligga till grund för någon jämförelse. 

De aktörer som vi besökte var följande: 

• Cisco Systems i Stockholm, leverantör och utvecklare av IP- och 

bredbandstelefoniplattformar 

• Ericsson Business Solutions i Stockholm, leverantör och utvecklare av 

bredbandstelefoniplattformar 

• Skellefteå kraft, energibolag, stadsnätsägare och leverantör av 

bredbandstelefoni 

• IT-kontoret Umeå kommun, har implementerat IP-telefoni lokalt 

• Umeå Energi, energibolag, stadsnätsägare och telefonileverantör 

• Citylink Umeå, teleoperatör för Umeå Energis försäljning av telefoni 

• Intervju med Ola Norberg, AllTele 

Vi har haft telefonkontakt med följande: 

• Digisip Stockholm: teleoperatör inom bredbandstelefoni 

• Ericsson AB, Linköping 

• Flextronics, Umeå 

• Telia Partner Umeå, säljare av olika IPT-lösningar 

• PTS 

Vi kontaktade även DotCom, IP-only och Bredbandsbolaget per telefon. 

Tyvärr lyckades vi inte få någon intervju med dessa. 

11


5 INTRODUKTION TILL IP-TELEFONI 

I detta kapitel ger vi en sammanfattande introduktion till området IP-telefoni. 

Först beskriver vi den utveckling som lett fram till den situation vi har idag och en 

del viktiga begrepp reds ut och jämförs. 

5.1 ALLMÄNT OM IP-TELEFONI 

Inom elektronisk kommunikation idag finns två dominerande fasta nätverk. 

Det ena är det traditionella nätet för telefontrafik kallad PSTN (Public Switched 

Telephone Network) och det andra är nät som används för datatrafik till exempel 

Internet. Traditionellt har alltid tele- och datanätverk varit åtskilda och endast 

kunnat kopplas ihop över väl definierade gränssnitt. Telefontrafiken har gått från 

telefonen via en företagsväxel ut till telenätet (PSTN) och datortrafiken har gått 

från en PC via servrar och routrar ut till datornätet. 

De två områdena har varit åtskilda vad gäller såväl teknik som organisation. 

Dock har man länge diskuterat en integration av dessa två nätverk. Fördelarna 

med integration är bland annat mindre administration, enklare underhåll, en 

gemensam terminal för all kommunikation, ett fysiskt nät i stället för två och 

möjligheter till datorstödd telefoni. Då datorn används som gränssnitt för telefoni 

kan också nya funktioner möjliggöras, t.ex. loggningsfunktion, röstringning samt 

integration med chatt, e-mail, automatiska diktafon- och sekreterartjänster. 

Röstmeddelanden kan även sättas som high priority vilket innebär att telefonen 

automatiskt ringer ett nummer som angetts och läser upp meddelandet. Man kan 

även ringa och få sina e-postmeddelanden upplästa för sig i telefonen. 

Att använda samma nätverk för både röst och datakommunikation är i sig inget 

nytt. Till exempel har teknik för överföring av data på telenätet funnits en längre 

tid genom användandet av modem för att skicka data över den fysiska förbindelse 

som annars används för tal. Denna teknik innebär dock inte integration på 

protokollnivå. 

Kretskopplad telefoni 

För att förstå skillnaden mellan IP-telefoni(paketförmedlande) och traditionell 

telefoni (kretskopplad) kommer här en kortfattad förklaring till hur traditionell 

telefoni fungerar: Ljudet i traditionell telefoni är en analog signal på 300 - 3400 

Hz i AXE-växlarna (de växlar som används i det publika telenätet i Sverige och 

flera andra länder) samplas den analoga signalen till en digital signal varpå 

signalen talkodas till att begränsas till en bandbredd på 64 kbps. Den standard 

(codec) som används till denna kodning kallas G.711 och använder sig av en 

komprimerings-metod med namnet Pulse Code Modulation (PCM). När sedan ett 

samtal kopplas upp upprättas en fast förbindelse mellan parterna och 64 kbps 

reserveras för samtalet. Även om endast tystnad förmedlas upptas samma 

bandbredd. Traditionell företagstelefoni styrs ofta av en växel, en så kallad Public 

Branch Exchange (PBX). Denna fungerar som länk mellan det publika telenätet 

och företagets eget nät och sköter uppkoppling av samtal, vidarekopplingar, 

hänvisningar med mera. Huvudsyftet med en PBX är att spara kostnader genom 

att användarna inom företaget delar på ett antal externa linjer. 

PBXer har traditionellt varit helt hårdvarubaserade, men på senare år har det dykt 

upp växlar baserade på en mjukvaruplattform [26]. 

12


Paketförmedlad telefoni 

Till skillnad från kretskopplad telefoni, där en fast förbindelse mellan 

samtalsparterna upprättas, är telefoni över ett IP-baserat nätverk paketförmedlat. 

Detta innebär att talet kodas i digital form för att sedan paketeras i datapaket. 

Varje datapaket har ett ”huvud” där bland annat information om paketets 

destination finns. När dessa paket sedan skickas över nätverket väljer varje paket 

sin egen väg för att nå destinationen. En fast dedicerad förbindelse upprättas alltså 

inte. Väl framme sätts sedan paketen ihop igen och kodas om till en analog 

ljudsignal. 

Under senare tid har denna teknik använts allt mer som följd av den 

explosionsartade utvecklingen av Internet under de senaste åren. 

Det område där användandet av Internet ökat mest är just realtidskommunikation, 

till exempel överföring av röst eller video. Det har tidigare ansetts vara omöjligt 

att överföra ljud över Internet på grund av att ljud är så känsligt för fördröjningar 

och att paketförmedling över Internet kännetecknas av just fördröjningar. 

Kvaliteten och användarvänligheten var också till en början låg, med 

fördröjningar och borttappat tal som följd. Hos entusiaster blev tekniken dock 

snabbt populär, främst på grund av möjligheten att ringa ”gratis”. Utvecklingen av 

tekniken tog härmed fart. 

Det protokoll som reglerar trafiken på Internet heter Internet Protocol (IP) och 

används idag inte bara på Internet utan även i många företagsinterna nätverk. 

Telefoni över det publika Internet är än så länge mest för privatanvändare 

antingen via tjänster där man kan ringa från dator till telefon eller med hjälp av 

kontantkort där man kan ringa från telefon till telefon. Detta på grund av att det än 

så länge finns vissa säkerhetsrisker med telefoni på Internet. 

Däremot finns det i dag andra användningsområden av tekniken för företag, både 

leverantörer och användare har utvecklat tekniken för att även kunna använda den 

över lokala nätverk med företagsväxlar. 

För att kunna skilja det specifika fallet med telefoni över det publika Internet från 

den allmänna tekniken att ringa över IP-baserade nät har vi en förklaring under 

rubriken ”1.5 Definition”. 

13


Man brukar dela in IP-telefoni i tre former, där kommunikationen kan ske från 

telefon till telefon, från dator till telefon och från dator till dator, se figurer nedan. 

Telefon 

”Hemgateway” 

IP-nätverk 

14 

Telefon 


Figur 5.1 visar kommunikation från telefon till telefon 

Med hjälp av en telefondosa (Gateway) som omvandlar den vanliga 

telefonens analoga signal till digital eller en IP-telefon där man ringer via 

bredbandsnätet till vanliga telefoner eller andra IP-telefoner 

Multimediadator 

Internet 

Gateway 

Telefon 

PSTN 

Figur 5.2 visar kommunikation från dator till telefon 

Med hjälp av datorn ringer du upp en vanlig telefon via Internettjänster 


Internet 


Figur 5.3 visar kommunikation från dator till dator 

Med hjälp av dator ringer du upp någon annan med hjälp av någon av de 

gratisprogram som finns på marknaden.

6 STANDARDER 


Här beskrivs de två huvudsakliga standarder som används för IP-telefoni och 

andra röstöverförings applikationer. Vi kommer även in på olika 

talkodningsstandarder för komprimering av tal och berör kort några av de övriga 

standarderna som används för att tekniken ska fungera. 

6.1 SIP OCH H.323 

I och med att intresset för IPT ökat har även ett behov av heltäckande och 

enhetliga protokollstandarder för IPT växt fram. Detta för att olika aktörer inom 

området ska ha en mall att arbeta efter så att produkter av olika fabrikat kan 

användas tillsammans och kommunicera med varandra. Även för att garantera 

säkerhet och kvalitet är det viktigt med standarder. 

Det finns i huvudsak två standarder för IPT kommunikation, H.323 och Session 

Internet Protocol (SIP). H.323 var den första på marknaden och är den hittills 

vanligast och mest dominerande. Detta beror antagligen till viss del bland annat 

på följande faktorer: 

• H.323 är mer utbrett och beprövat. 

• Man har hittills inte haft några behov av de fördelar som SIP erbjuder. 

• SIP är mer anpassat för bredbandstelefoni till privatkunder och därför inte 

lämplig för lokala företagsväxlar, vilket i dag är mer utbrett än 


SIP används dock mer och mer och har nu stöd i Windows XP. Även Microsofts 

NetMeeting använder sig nu av SIP. 

6.1.1 H.323 

H.323 är en standard som är framtagen av International Telecommunication 

Union (ITU). Ursprungligen var det avsett för videokonferenser men utökades 

sedan till att även innefatta röst över IP (VoIP). Standarden gäller video- och 

ljudöverföring på paketförmedlade nätverk där kvaliteten inte kan garanteras. 

Detta kan gälla såväl Internet som LAN och andra företagsinterna nätverk. H.323 

gör att H.323-terminaler kan kommunicera med andra telefonterminaler på olika 

typer av telenät. Det är ingen specifik standard för någon teknologi utan är mer 

som ett paraply som spänner över specifikationer som beskriver den kompletta 

arkitekturen och funktionaliteten hos ett IPTsystem. 

Standarden omfattar de tekniska krav som ställs på komponenterna i nätverket för 

överföring av ljud och bild. Den är dock ingen heltäckande standard utan täcker 

bara delar av det som krävs men ett flertal leverantörer och operatörer samarbetar 

för att utveckla denna standard. 

Exempel på applikationer som använder H.323 är: Intel Internet, VideoPhone och 

Netscape Conference. 

Kontroll och signaleringsfunktionerna är hjärtat av H.323-kommunikation, dessa 

funktioner sköter upp/ned koppling och bestämmer vilka underliggande 

standarder som kommunikationen ska baseras på. 

15

Typisk H.323stack: 

Data 

Applikationer 

V.150 T.120 

UDP TCP 

T.38 

TCP/UDP 


Audio 

Codecs 

G.711 

G.723.1 

G.729 

.. 

RTP 

H.323 

Multimedia Applikationer, Användargränssnitt 

Mediakontroll 

Video 

Codecs 

H.261 

H.263 

H.264 

.. 

UDP 

IP 

16 

RTCP 

Figur 6.1 Typisk protokollstack för H.323 [31] 

Terminalkontroll och Service 

H.225.0 

Signalering 

H.245 

H.225.0 

RAS 

TCP/UDP TCP UDP 

Nedan följer en beskrivning av de fyra viktigaste komponenterna som det finns 

stöd för i ett H.323 system: 

• Terminal 

• Gateway 

• Gatekeeper 

• Multipoint Control Unit (MCU). 

H.323 beskriver också ett antal kommunikationsprotokoll som används mellan 

dessa komponenter. 

Terminal 

Terminalen är en ändpunkt som tillhandahåller realtidskommunikation till en 

annan ändpunkt. Terminalen kan antingen vara en applikation i en dator eller en 

IP-telefon som ser ut som en vanlig telefon. 

Varje terminal måste kunna överföra tal, medan video- och datakommunikation är 

tillägg. H.323 fastställer på vilket sätt terminalerna ska drivas för att samarbete 

mellan olika typer av audio-, video- och/eller dataenheter skall vara möjligt. 

Ett av de krav som finns på terminalen är att den måste stödja följande standarder: 

• H.245 som beskriver samtalskontroll 

• Q.931 som behövs för samtalsstart 

• RTP som står för Real Time Protocol och är ett realtids transportprotokoll 

som bär röstpaketen. Det används för att erbjuda realtidsöverföringar för 

applikationer som IPT eller videokonferens. För att reservera nödvändiga 

bandbreddsresurser kan RTP använda sig av ytterligare ett protokoll, 

Resource reSerVation Protocol (RSVP)[5] 

• RAS som används för interaktionen med Gatekeeper


Dessutom kan en H.323-terminal ha stöd för: 

• Videocodec 

• T.120 för datakonferensprotokoll 

• Dataapplikationer 

En H.323-terminal kan kommunicera med antingen en annan H.323-terminal , 

en H.323-Gateway eller en MCU. 

Gateway 

En Gateway tillhandahåller kommunikation mellan H.323-terminaler i IPnätverket 

och terminaler som ej är kompatibla med H.323. En Gateway fungerar 

som en slags översättare och är kontaktpunkten mellan olika typer av nätverk, t ex 

mellan det vanliga telefoninätet och olika slags IP-nät. Det är alltså Gatewayen 

som är den enhet som tar hand om översättning mellan telefoni och IPT. En 

Gateway ser för telenätet ut som en telefonväxel och kommunicerar via något 

telefoniprotokoll, t.ex. ISDN. På IP-sidan signallerar Gatewayen med SIP, H.323 

eller MGCP. Gatewayen har någon form av nummerplan eller liknande som styr 

var samtal skall routas (mellan vilka telefonnummer och IP-adresser t.ex.). Den 

innehåller även processorer av typen DSP som hanterar paketering och 

omkodning av ljud till önskat format. Den har också ekosläckare och buffrar för 

att motverka jitter. 

En H.323-Gateway förser nätet med bland annat följande funktioner: 

• Interface mellan PSTN och IP-nätet där den befinner sig. 

• Grundläggande telefonifunktioner som t.ex call setup och tear-down etc. 

• Realtid röstkomprimering/uppackning så kallad codec. 

• Uppdelning av komprimerad data i paket. 

• Olika applikationsinterface 

Gatekeeper 

Gatekeepern kallas även för styrenhet och har rollen som ”manager” och styr alla 

samtal inom en viss zon. Den håller alltså reda på vilka terminaler, Gateways och 

MCU:er som finns i dess zon. 

Gateway 

MCU 

H.323 Zon 

Gatekeeper 

Terminaler 

17 

Router 

Internet 

Figur 6.2 En zon är en Gateway och alla terminaler som är registrerade till den.


En Gatekeeper kan ses som IPT-systemets växel och används i huvudsak för 

följande två styrningsfunktioner av den upprättade förbindelsen. 

1. Adressöversättning från terminalernas alias, t.ex. telefonnummer eller epostadress, 

till IP-adresser. 

2. Bandbreddsmanagement som ser till att bandbredden för förbindelsen 

begränsas så att kapacitet hålls fri för e-post, filöverföring och övriga LAN 

protokoll. 

Följande tjänster måste kunna erhållas av en Gatekeeper: 

• Adressöversättning mellan aliasadresser och transportadresser. 

• Tillträdeskontroll, dvs. kontroll av vem som har rättigheter till vad. 

• Samtalssignalering, Gatekeepern kan välja att fullfölja 

signaleringen med ändpunkterna själv eller dirigera så att 

signaleringen sker direkt mellan ändpunkterna. 

• Bandbreddshantering, med andra ord kontroll över hur många 

H.323- terminaler som är tillåtna att samtidigt ha tillträde till nätet. 

• Samtalshantering. 

Gatekeepern är egentligen en valfri komponent i ett H.323 nätverk, men lokala 

nätverk som innehåller en Gateway bör också ha en Gatekeeper som översätter 

telefonnumren till transportadresser. Ett LAN-segment får dock endast innehålla 

en Gatekeeper [11]. 

Multipoint Control Unit (MCUs) 

En MCU är en enhet som hjälper till vid samtal mellan fler än två terminaler, dvs. 

för att understödja konferenser mellan tre eller fler deltagare. 

Enheten tar reda på de gemensamma presentationsfunktionerna hos alla 

deltagande enheter, ”mixar” de olika ingående audio-, video- och datapaketen och 

skickar ut dem till deltagarna med så kallad multicast. 

6.1.1.1 Andra protokollstandarder 

Vi beskriver här ett antal protokoll som används i ett H.323 system för att IPtelefoni 

ska fungera: 

• MGCP(Media Gateway Control Protocol) styr ändpunkterna i detalj och 

används för styrningen av talkonverteringen. I ett H.323 system används 

MGCP internt för kommunikationen mellan de olika komponenterna i 

systemet där det endast kommunicerar tangenttryckningar medan H.323 

används ut mot PSTN/ISDN. 

• RADIUS är ett klient-server protokoll som används av vissa plattformar 

för hantering av autetifiering, användarkonton och support [2]. 

• SNMP (Simpel Network Management Protocol) används för övervakning 

av traditionella nätverk. Används i IPT sammanhang för samma syfte. 

• 

18


• SS7 (Signaling System 7) Standard för signalering av telefoni i PSTN som 

har ett eget signaleringsnät. 

• FTP (File-Transfer Protocol) är ett filöverföringsprotokoll som FTP 

används av vissa system för överföring av debiteringsinformation. Det 

bryter ned stora filer till mindre delar och ger dem referenser så att 

identifiering kan ske [1]. 

• RTP (Real-time Transport Protocol) är ett transportprotokoll med 

bufferthantering. En applikation som använder RTP försöker känna av 

nätverkets beteende och anpassa den buffert som behövs [5]. I ett IPT 

system används RTP typiskt i Gatewayen 

• RTCP (Real-time Streaming Protocol) är ett protokoll som används för att 

etablera och synkronisera mediaströmmar [5]. I ett IPT system används 

RTCP typiskt i Gatewayen. 

Olika protokoll används för olika ändamål och lösningar. I det interna IPT- 

systemet vill man till exempel att terminalerna ska vara helt utan intelligens därför 

att alla funktioner hanteras av serverenheten. I detta fall använder man sig då av 

ett protokoll mellan server och terminal som endast kommunicerar 

tangenttryckningar. Med bredbandstelefoni vill man däremot ha viss intelligens 

hos terminalen vilket innebär att man använder SIP eller H.323 mellan enheterna. 

Nätverks 

övervakning 


SNMP 

H.323 

Autentifiering 

RADIUS 

IPT-Server 

RADIUS/FTP 

SS7 

H.323 

Support och 

debitering 

19 

PSTN 

Andra IPT nät 

Figur 6.3 visar ett exempel på vad olika protokoll kan användas till i ett 

bredbandstelefonisystem med H.323.

6.1.1.2 Säkerhet i H.323 


H.235 är ett protokoll som berör säkerhet när det gäller IPT. Målet med H.235 är 

att hålla samtal privata samt verifiera användare dvs. försäkra att användaren 

verkligen är personen som han/hon utger sig för att vara. 

Med H.235 blir IP-telefonin mycket säkrare än den analoga telefonin. Det blir 

omöjligt, även för någon som har fri tillgång till IP-nätverket, att avlyssna något 

samtal som använder H.235 som säkerhetsprotokoll. Protokollet ger till och med 

möjligheten att dölja destinationsnumret för obehöriga. H.235 ligger under 

standarden H.245. 

6.1.2 SIP 

SIP som står för Session Initiation Protocol och är en standard för multimediala 

tjänster över datanät. Denna standard är framtagen av Internet Engineering Task 

Force (IETF), i samarbete med Multiparty Multimedia Session Control working 

group (MMUSIC) och används för att sätta upp, modifiera och avsluta sessioner 

som t ex telefonsamtal, multimediakonferenser och andra applikationer som 

innehåller en eller flera media-typer. SIP är media- och nätverksoberoende och 

kan användas till att skicka olika typer av media över olika slags nätverk och 

stödjer också användarmobilitet genom proxying och omdirigering av 

förfrågningar till användarens rådande lokalisering. 

Detta innebär en typ av inbyggd hänvisningsfunktion där telefonnummer kan 

hänvisas t.ex. till e-mail eller mobil. SIP klarar liksom H.323 även överföring av 

fax och flerpartskonferenser. 

En av fördelarna med SIP är att man använder sig av den teknik och de funktioner 

som redan finns på Internet idag. Den är nämligen baserad på några av IEFT:s 

andra protokoll, i huvudsak Simple Mail Transfer Protocol (SMTP) och Hyper 

Text Transfer Protocol (HTTP). Dessa är liksom SIP textbaserade protokoll 

uppbyggda med klient/server struktur med förfrågningar och svar som ”INVITE” 

och ”ACK”. 

Eftersom SIP är ett textbaserat protokoll medför detta att det är ett 

utvecklarvänligt protokoll och att SIP-meddelanden lätt kan genereras i CGI, Perl 

eller Java. Det har hand om elementär samtalssignalering, användarlokalisering 

och enkel registrering. Samtalskontrollsignalering kan också läggas till. 

Debitering, QoS, sammanträdesinnehållbeskrivning, säkerhet och andra 

funktionaliteter kan handläggas av andra protokoll. Detta betyder att ett protokoll 

kan modifieras eller bytas ut utan att det påverkar andra protokoll som använder 

SIP. SIP vet dessutom minimalt om det underliggande transportprotokollet. 

20

6.1.3 SIP KOMPONENTTYPER 


Ett SIP system är uppbyggt av två komponenettyper: User Agents och Network 

Servers. Dessa ska inte förväxlas med de 4 komponenter som det finns stöd för i 

H.323. Terminaler och Gateway som beskrivs i H.323 finns naturligtvis fysiskt i 

systemet men de definieras gemensamt som User Agents. 

Gatekeeper funktionen i SIP hanteras av en SIP proxy server men någon MCU 

finns inte i SIP. 

User Agents 

En User Agent är ett system (t.ex. terminal eller gateway) som agerar beroende på 

användaren. Det består vanligtvis av två delar: en klient och en server eftersom 

användaren säkerligen önskar att både kunna ringa och bli uppringd. Klientdelen 

kallas User Agent Client (UAC) och serverdelen kallas för User Agent 

Server(UAS). 

Det fungerar som ett vanligt klient/server-system där UAC skickar en förfrågan 

till UAS som tar emot förfrågan, behandlar den och returnerar ett svar. 

Network Servers 

Det finns flera typer av servrar inom ett IPT system. 

• En registrerings-server som tar emot uppdateringar angående den då 

gällande positionen av användaren. 

• En proxy-server som tar emot förfrågningar och skickar dem vidare till 

lokaliserings-servern. Proxy-servern fungerar som en länk mellan 

arbetsstationer och Internet och skyddar det interna nätverket mot det 

publika Internet. 

• En lokaliserings-server, som egentligen är en databas med information om 

det uppringda området och håller reda på var klienterna befinner sig. 

• En omdirigerings-server som tar emot förfrågningar, bestämmer 

lokaliseringsserver och returnerar adressen på lokaliserings-servern till 

klienten. Genom omdirigerings-servern får SIP-användaren mobilitet 

genom att den letar upp användaren och dirigerar om samtalet till den 

adress användare för tillfället befinner sig på. 

Lokaliserings 

server 

Proxy 

server 

SIP-server 

Registrerings 

server 

21 

Omdirigerings 

server 

Figur 6.4 visar de servrar som kan ingå i ett SIP-system


Exempel på hur en samtalsuppkoppling kan gå till 

I detta exempel önskar en slutanvändare med IP-telefoni ringa till en PSTNtelefon 

med nummer 163800. 

Följande sker: 

1. När slutanvändaren med IP-telefon knappar in nummer 163800 kopplas 

den till en SIP-Proxy. 

2. Proxyn tar emot förfrågan, behandlar den och skickar den vidare till sin 

lokaliserings-server för mer precis lokalisering. 

3. LS ser att det är fråga om ett PSTN-nummer och slår upp Gateway 

”gw@umeaenerg.se” som den returnerar som svar till SIP-Proxyn. 

4. Proxyn anropar ”gw@umeaenerg.se” med telefonnummer 163800 med 

hjälp av telefonens ID. 

5. ”gw@umeaenerg.se” terminerar samtalet i PSTN via en 

nummerportabilitetsdatabas. 

6. Samtalet påbörjas via Mediagatewayen 

LS 

3. gw@umeaenergi.se 

2. 163800 

SIP 

Proxy 

server 

SIP 

1. Uppkoppling till 

163800 

SIP 


gw@umeaenergi.se 

Signalerings Gateway 

IP-telefon 

22 

6. Media 

paketförmedlat 

RTP 

Media Gateway 

6. Media 

kretskopplat 

Internet PSTN 

NPD 


163800 

Telefon 

i PSTN 

Figur 6.5 visar ett exempel på hur uppkopplingen går till mellan en telefon på 

Internet och en på PSTN med en SIP-lösning. 

SIP


6.1.4 EN JÄMFÖRELSE MELLAN H.323 OCH SIP 

Egentligen går det inte att jämföra dessa båda standarder på ett rättvist sätt 

eftersom de har olika funktioner och bakgrund. SIP är ett protokoll medan H.323 

är en samling protokoll. Vi vill i alla fall göra en översiktlig jämförelse som ett led 

i att få en bättre förståelse för de båda protokollstandardernas funktioner. 

Europeiska standardiseringsinstitutet ETSI har bestämt att både H.323 och SIP 

ska finnas med som standard för framtidens IP-telefoni. De huvudsakliga 

skillnaderna mellan dessa protokoll är för det första att med SIP ligger 

intelligensen ute i nätet men i H.323 finns intelligensen i servern. 

För det andra försöker H.323 i stort efterlikna vanlig PSTN när det gäller 

uppbyggnad och funktion medan SIP ser ut som http, d.v.s. det är ett öppet och 

ganska flexibelt protokoll. 

H.323 

Fördelar: Nackdelar: 

Många produkter för IP-telefoni 

Leverantörernas tolkningar av standarden 

är redan H.323-kompatibla. 

varierar, vilket resulterar i utrustning som ej 

kan kommunicera med varandra. 

H.323 är mer utbrett och beprövat Tar relativt lång tid på sig för att upprätta en 

förbindelse. 

H.323 är stabil och säkert H.323 är väldigt tungt att utveckla och har 

inte samma potential som SIP. 

Har standardiserat hur Gateways H.323 kräver full bakåtkompatibilitet, vilket 

vidarebefordrar IP-samtal till det offentliga innebär att installation av en ny version kan 

nätverket. 

innebära förlust av tidigare funktionalitet 

SIP 

Fördelar: Nackdelar: 

Upprättar förbindelsen snabbare än H.323. Behöver tid för att växa som teknologi. IP- 

SIP klarar en transaktion på samma tid som telefonimarknaden utvecklas dock under 

H.323 behöver fyra till fem transaktioner. tiden som H.323 används 

Kan lätt anta nya former och utvecklas Det finns idag få produkter på marknaden 

tillsammans med IP-telefoni 

som är SIP-kompatibla 

Man kan skapa olika prioriteter med hjälp Är fortfarande under utveckling som IP- 

av huvudet på adressen i SIP. 

telefonistandard. 

Det är lättare att sätta upp tjänster för SIP- Har få tjänster i grundutförandet och när 

användare och lättare att växla mellan olika tjänster tillförs blir standarden mer 

operatörer. 

komplicerad 

SIP kan använda UDP eller TCP medan 

H.323 måste använda TCP. 

SIP är mycket enklare än H.323. 

Vilken standard man väljer är upp till vilket behov man har och vad man tror att 

man behöver i framtiden. Eftersom SIP är anpassat för Internet är det inte aktuellt 

att använda i en företagsväxel medan H.323 används både i företagsväxlar och i 

Internettelefoni. Man tror emellertid att SIP kommer att ta över både den interna 

IP-telefonin och bredbandstelefonin i framtiden [18]. 

23

6.2 TALKODNING 


De standarder som används för att komprimera tal till datatrafik kallas för 

codec. Codec är en förkortning av coder/decoder, det vill säga kodning och 

avkodning av information. Vi kommer inte att gå in på hur olika codecs fungerar 

utan endast ge en översiktlig beskrivning av de olika standarderna. 

H.323 kräver att komponenterna i systemet har stöd för en codec som heter G.711. 

Denna codec som även dagens PSTN använder sig av har en 

komprimeringsmetod med namnet Pulse Code Modulation (PCM) som används i 

många former av digital telefoni. G.711 kräver en bandbredd på 64 kbps plus 

”Overhead”, vilket även gör den till den codec som upptar mest bandbredd. 

I PSTN ockuperas hela bandbredden, 64 kbit/s, under hela samtalet. Talsignalen 

är i stort sett bara analog fram till första växeln. Där samplas den med 8 kHz och 

varje sampel kodas med 8 bitar. 

H.323 innehåller förutom G.711 även andra codecs som kan användas för IPT. 

Två exempel är G.723.1, vilken behöver endast 5,3 kbps eller 6,3 kbps, och 

G.729, vilken kräver 8 kbps bandbredd [2]. Problemet är än så länge dock att 

olika produkter stödjer olika codec, vilket kan leda till att endast G.711 kan 

användas om utrustning från olika leverantörer ska samarbeta [11]. Detta torde 

dock vara ett övergående problem i takt med att produkterna standardiseras och 

tekniken mognar. I fallet IP-telefoni börjar talet som analog signal i mikrofonen. 

Det samplas med lämplig hastighet och kodas enligt en av flera standarder (se 

tabell) [2]. 

Standard Kompressions-metod Bandbredd 

(kbit/s) 

24 

Kvalitet 

(MOS)* 

Fördröjning 

(ms)** 

G.711 PCM (Pulse Coded Modulation) 64 4,0 0,125 

G.726 ADPCM (Adaptive Differential 

PCM) 

G.728 LD-CELP (Low Delay Code 

Exited Linear Predictive) 

G.729 CS-CELP (Conjugate Structure 

CELP) 

G.729a CS-ACELP (CS Algebraic 

CELP) 

32 3,85 0,125 

16 3,61 0.625 

8 3,9 15 

8 3,7 15 

G.723.1 MPMLG 6,3 3,6 37,5 

G.723.1 ACELP 5,3 3,9 37,5 

*Mean Opinion Score är en femgradig måttskala för kvalitet där värdet 1=obrukbar och 

4=bra men inte perfekt [5]. 

**Algoritmisk fördröjning som är en konstant för den givna standarden


I IPT sammanhang kan man tänka sig att använda G729. Den upptar en bandbredd 

på 8 kbps med acceptabel ljudkvalitet. Man kan emellertid dock höra en viss 

kvalitetsförsämring med denna codec [16]. Denna kvalitetsförsämring gör att 

ljudet kan uppfattas som en aning metalliskt och är antagligen något som man 

vänjer sig vid som användare. Det vanligaste bland de aktörer vi besökt var att 

man använder codec G.711. Detta verkar också vara det vanligaste alternativet i 

Sverige eftersom vi ännu inte har någon bandbreddsbrist. I intern IP-telefoni 

kommer man antagligen att fortsätta med detta. När det gäller Bredbandstelefoni 

finns ännu allt för lite erfarenhet för att kunna utvärdera vilken codec som är bäst 

att använda. Eventuellt kommer man att bli tvungen att komprimera talet mer i 

framtiden då bandbredd kan komma att bli en bristvara. 

25

7 QUALITY OF SERVICE 


I detta kapitel beskriver vi lite om Quality of Service, QoS. Vad QoS är och varför 

det är viktig för IP-telefoni. 

7.1 VAD ÄR QUALITY OF SERVICE 

Röst och ljudkvalitet beror till stor del på hur man lyckas upprätthålla en låg och 

stabil fördröjning hela vägen från terminal till terminal. Detta är PSTN mycket bra 

på. Därför finns det egentligen inget bättre sätt att överföra tal på än PSTN. Enda 

anledningen till att man över huvud taget diskuterar införandet av IPT är att det 

kan vara mer kostnadseffektivt och ger större möjligheter till fler tjänster. 

Ett problem med bredbandstelefoni är att Internet idag endast erbjuder Best effort 

Service. Med det menas att all trafik levereras utan garanti för att det skall ske 

inom en viss tid eller att paketen verkligen levereras. 

Eftersom dagens Internet börjar erbjuda allt fler kommersiella tjänster och dessa 

tjänster ofta kräver mer än vad Best effort Service kan erbjuda efterfrågas nu 

säkrare och mer pålitliga överföringar. Efterfrågan ökar på något som har kommit 

att kallas för Quality of Service, QoS. Ett exempel på en av dessa tjänster som är i 

behov av QoS är just bredbandstelefoni. Det man i huvudsak menar när man talar 

om QoS är garanterad kvalitet på det som levereras och garantier för att paketen 

kommer fram och detta inom en viss tid. 

Särskilt när det gäller realtidsapplikationer är kraven på QoS stora. Om inte 

överföringarna fungerar tillfredsställande kommer dessa applikationer att fungera 

dåligt eller kanske inte alls. 

Andra tjänster med höga överföringskrav är till exempel handel och bankärenden. 

Här är det nödvändigt att det alltid skall gå att komma åt tjänsten när man behöver 

den. Att det inte går att betala in en räkning via Internet p.g.a. en server som inte 

kan nås är inte något man vill upptäcka den sista dagen i månaden. 

7.2 QUALITY OF SERVICE PARAMETRAR 

QoS kan beskrivas med 6 olika parametrar[1]: 

• Bandbredd (Bithastighet) 

• Fördröjning (Latency, Delay) 

• Jitter 

• Tillförlitlighet (Reliability) 

• Informationsförlust 

• Säkerhet 

26


Bandbredd 

Bandbredd benämner egentligen ett frekvensintervall men eftersom det även är ett 

vanligt begrepp för bithastighet använder vi det här. Det kan beskrivas som ett 

mått på antalet bitar per sekund som finns tillgängligt för en applikation på ett 

visst nätverk [1]. 

När det gäller IPT är bandbredden den mest betydande QoS parametern [1] 

Här innebär bandbredd den minimigräns av överföringskapacitet som en 

applikation behöver för att fungera normalt. 

En applikation som används i ett paketförmedlande nätverk kan teoretiskt sätt ha 

tillgång till hela nätverkets bandbredd men detta är sällan en verklighet eftersom 

det för det mesta är många applikationer och användare som ska dela på hela 

bandbredden. Detta medför buffertlagringar och köbildningar i nätet med 

fördröjning som följd. 

Fördröjning 

Fördröjning, är den tid det tar för den första biten att komma fram till 

destinationen. Ju högre fördröjning desto mer krävs det av transport-protokollet 

för att kunna fungera effektivt. 

Fördröjning och bandbredden har ett direkt samband då mycket bandbredd 

innebär lite fördröjning och tvärtom. 

För att kunna styra denna QoS parametern måste man kunna bestämma en 

maximal fördröjning för varje enskild bit. Detta är i dag svårt på det publika 

Internet då bandbredden varierar beroende på trafikmängden vid det specifika 

tillfället. Detta innebär att även fördröjningen varierar vilket för bredbandstelefoni 

innebär att ett visst eko kan uppkomma ibland. 

Eftersom örat är väldigt känsligt för fördröjningar är telefoni också känsligt för 

detta. Däremot är man inte beroende av så brett frekvensomfång för att godta 

ljudet som acceptabel telefonkvalitet (3,4 kHz) [1]. 

Jitter 

Jitter, är just variationen i fördröjning och fastställer i QoS gränsen för storleken 

på fördröjningsvariation som en applikation kan ha på ett nätverk. Vid för högt 

Jitter tar TCP-protokollet oriktiga beslut baserade på RTT (Round Trip Time). 

Dessa beslut leder till att IP-paketeten tar onödigt lång tid på sig. Detta kommer i 

så fall att innebära att protokollet arbetar ineffektivt. För UDP-baserade 

realtidsapplikationer som video- och ljudöverföringar är det oacceptabelt med en 

hög nivå i Jittret. 

För högt jitter i t.ex. IPT kan innebära distorsion i ljudöverföringen. [10] 

Tillförlitlighet 

Tillförlitlighet är ett mått på länkens kvalitet. Detta kan mätas på olika sätt, t.ex. 

hur stor bitfelsgenereringen är, förlorade paket och förlorade bitar. 

Vissa oförutsedda avbrott går givetvis inte att förebygga och detta kan utgöra ett 

problem för nätverket. Ett nätverk kan inte vara tillgängigt hela tiden. 

Tillförlitligheten kan förbättras genom att förebyggande åtgärder vidtas. Detta kan 

innebära schemalagda avbrott för service och omstart t.ex.nattetid. [10] 

27


Informationsförlust 

Eftersom Internet är ett ”best effort”-nätverk kan inte Internet beskyllas för 

borttappade paket [1]. Det är alltid upp till applikationen att fråga avsändaren om 

kopior av försvunna paket. De flesta förluster av paket beror på olika fel i 

nätverket t.ex. en misslyckad länk eller fel i en nätverksnod. Eftersom denna typ 

av fel är vanliga i Internet är en viss informationsförlust oundviklig. 

Realtidsapplikationer som ljud kan inte sända om förlorade bitar eftersom det 

skulle orsaka fördröjningar som inte är acceptabla. 

Detta innebär att vi i dag får acceptera en viss informationsförlust. I IPtelefonisammanhang 

ligger detta dock på en acceptabel nivå och stör inte 

ljudkvaliteten nämnvärt. 

7.3 VAD GÖRS FÖR QUALITY OF SERVICE PÅ 

INTERNET 

Dagens routrar och switchar har en rad olika funktioner för att garantera QoS. 

I allmänhet ser ändutrustning till att paket märks med vilken prioritering de skall 

ha, och utrustning längre in i nätet konfigureras för att ta hänsyn till denna 

märkning. Beroende på vilken typ av nätverk och trafik man skall köra så finns 

många olika prioriteringalgoritmer och sätt att hantera trafiken på. Dessa 

algoritmer har dock inte börjat användas ännu. 

7.4 SÄKERHET OCH QUALITY OF SERVICE 

Säkerhetsparametern är ganska ny inom QoS. Den har blivit viktig på grund av 

hot från hackers och att utbredningen av virus har blivit större. En allt viktigare 

säkerhetsaspekt har på senare tid även blivit kryptering och dekryptering för att 

hemlighålla informationen på väg från sändare till mottagare. 

Dessa säkerhetsaspekter är viktiga att ta med i beräkningen även när det gäller IPtelefoni 

(mer om detta finns i kapitlet om säkerhet) 

28

8 PLATTFORMAR 


Här ger vi en översiktlig introduktion till några av de plattformar för IP-telefoni 

som har marknadsandelar i Sverige idag. Det finns idag ett antal plattformar för 

IP- och bredbandstelefoni. Eftersom de olika fabrikatens lösningar är principiellt 

relativt likartade har vi valt att inte fördjupa oss i de olika plattformarnas 

funktioner och olikheter. 

8.1 PLATTFORMAR FÖR INTERN IP-TELEFONI 

När det gäller intern IP-telefoni finns det två principiellt skilda tekniker där den 

ena bygger på en traditionell PBX (växelteknik) där ett instickskort sköter 

översättningen mellan kretskopplat och paketförmedlat. Den andra tekniken består 

av en server, en gateway och eventuellt en Gatekeeper som sköter alla funktioner. 

Plattformsleverantörer är Nortel Networks, Ericsson, Cisco Systems, Alcatel 

Siemens, 3com, Inovaphone och Sylantro. 

Nortel Networks och Ericsson säljer båda lösningarna medan Cisco System endast 

den helt serverbaserade lösningen. 

Med båda teknikerna går det att behålla den gamla traditionella företagsväxeln om 

man vill. Fördelen med instickskort är att det är säkrare mot intrång och virus. 

En annan fördel är att man inte behöver byta ut alla terminaler på en gång utan 

man kan byta ut dem eftersom man tycker att det finns behov. En fördel med 

serverlösningen är att det är mera skalbart eftersom det mesta är mjukvarubaserat 

och installerat på vanliga PC maskiner. 

Generellt kan man säga att de två kategorier av aktörer som tidigare nämnts också 

står som företrädare för respektive tekniska lösning. 

De traditionella telekomföretagen företräder då lösningen med instickskort och 

datakomföretagen företräder den serverbaserade lösningen. 

Som tidigare nämnts har emellertid även en del telekomtillverkare börjat komma 

med serverbaserade lösningar. Ett exempel på detta är Ericsson som har en lång 

tradition och lång erfarenhet av den svenska telekommunikationsmarknaden. 

Cisco har stor erfarenhet av intern IP-telefoni från USA där man kommit mycket 

längre inom detta område än Sverige. I våra exempel på intern IP-telefoni 

kommer vi att koncentrera oss på den serverbaserade lösningen. 

29


Nedan visas en beskrivning av hur de traditionella funktionerna i en växel 

hanteras i en serverbaserad IPT växel. 

PBX Växel IPT Växel 

Linjekort med portar till teleapparater 

varje kort kan bestå av flera portar 

(ca 30-60 st) 

Trunkkort med anslutningar till 

telenätet eller till andra telefonväxlar 

eller röstbrevlådesystem 

Switchmatris som sköter 

växelfunktionen och kopplar samman 

linjekortets portar med trunkkorten 

CPU som står för inteligensen 

Innehåller operativsystem och 

programvaror för funktioner och 

tjänster. CPU:n styr vad som ska 

hända då någon trycker på en knapp 

eller lyfter luren. 

Hänvisningssystem, integrering 

med kallender eller system för 

debitering eller trafikmätninar 

ansluts som servrar i LAN. 

30 

Telefonapparater med 

ethernetanslutningar. 

Gateway som översätter ISDN till 

SIP, H.323, eller MGCP 

och genomför talkodningen 

Switchningen sker i datanätet 

Server 

Hänvisningssystem, integrering 

med kallender eller system för 

debitering eller trafikmätninar 

ansluts som servrar i LAN. 

Figur 8.1 visar en beskrivning av hur de traditionella funktionerna i en växel 

hanteras i en serverbaserad IPT växel 

8.2 PLATTFORMAR FÖR BREDBANDSTELEFONI 

När det gäller Bredbandstelefoni är marknaden för plattformar inte lika stor som 

för intern IP-telefoni. Här finns det heller inte lika mycket erfarenhet och frågorna 

är fortfarande många. I Sverige är det i huvudsak Cisco, Ericsson och Nortel som 

har marknadsandelar. 

Om Cisco har kommit längst inom den interna IP-telefonin har man inte kommit 

lika långt inom bredbandstelefonin. Här har Ericsson fördelar av att man känner 

till den Svenska telefonkulturen på privatmarknaden och vet hur det fungerar med 

lagar, förordningar, debitering och nummerportabilitet [25]. 

Ericsson har t.ex. tagit fram några ”hemgateways” som håller mycket hög kvalitet 

och med mycket funktionalitet för den svenska marknaden [17]. Man har även ett 

komplett operatörssystem som kallas BTE (Broadband Telephony Enabler). 

Ericsson menar att deras BTE är en mer komplett lösning för bredbandstelefoni än 

konkurrenternas, som man menar har vissa säkerhetsbrister. Ericssons BTE är 

speciellt framtaget för kundsegmentet medan dom själva menar att 

konkurrenternas system är anpassat för företagsabonnenter bakom VPN-nät.


Priset för Ciscos Gatewaylösning är enligt dem själva anpassat för minst 10 000 

abonnenter medan både Ericsson och Nortel har system från 100 till 60 000 

samtidiga användare. Cisco har idag en lösning som använder sig av 

protokollstandarden SIP som är skapad för Internet. 

Både Ericssons och Nortels plattformar för bredbandstelefoni använder sig i 

nuläget av H.323 som från början är mer anpassad för telefonivärlden. Emellertid 

kommer båda dessa plattformar att stödja SIP inom en snar framtid. Exempelvis 

beräknas Ericssons BTE SIP-server finnas tillgänglig hösten 2003 [21]. 

Ericsson och Nortel har inte lika stora marknadsandelar i Sverige som Cisco. Man 

har i dag en plattform vardera installerad i Sverige medan Cisco har ett par 

plattformar. Ericsson är däremot stor på detta område i Kina. Många anser att 

Nortel och Ericsson har ett säkrare system mot intrång eftersom de är 

Unixbaserade medan Ciscos plattformar bygger på Windows. 

Ericssons plattform för bredbandstelefoni består av följande byggblock, 

se figur 8.2: 

• BTE Gatekeeper som tillhandahåller Gatekeeperns funktioner enligt H.323 

• BTE Gateway som översätter mellan PSTN och IP 

• BTE Signaling Gateway som översätter signalering mellan SS7 och IP 

• BTE Media server som tillhandahåller tjänster till slutanvändaren 

• BTE Element Manager som innehåller mjukvara för administration och 

övervakning 

Server 

BTE Management System 

BTE Media Server 

BTE Gatekeeper 

BTE Gateway 

BTE Signaling Gateway 

31 

Switch 


Internet 

PSTN 

Figur 8.2 visar en principskiss över Ericssons BTE system baserat på H.323. 

SS7


9 MERVÄRDEN MED IP-TELEFONI 

Här sammanfattar vi en del av de mervärden som finns med IP-telefoni i 

förhållande till den traditionella telefonin. Vi har valt att dela upp mervärdena i 

olika underkapitel beroende på om det gäller intern- eller bredbandstelefoni. 

Vi har även en uppdelning som grundar sig på om det är allmänna mervärden 

med IP-telefoni eller specifika för just Umeå Energi. 

9.1 ALLMÄNNA MERVÄRDEN MED INTERN IP- 

TELEFONI 

• IP-telefoni kräver inte manuell omflyttning av trådar då terminaler ska 

flyttas från en växelport till en annan. 

• Man får ett mer utvidgat tjänsteutbud än traditionell PSTN-telefoni. 

Förutom dagens tjänster kan vi t.ex. se: röstringning samt integration med 

chatt, e-mail, automatiska diktafon- och sekreterartjänster. 

Röstmeddelanden kan även sättas som high priority vilket innebär att 

telefonen automatiskt ringer ett nummer som angetts och läser upp 

meddelandet. Man kan även ringa och få sina e-postmeddelanden upplästa 

för sig i telefonen. 

• Click2call – Ett företag har en hemsida med en länk t.ex. för personlig 

hjälp av kundservice. När kunden klickar på länken får han telefonkontakt 

med kundservice. Kanske kan t o m servicepersonalen se var kunden 

befinner sig på hemsidan och var han pekar med musen vilket gör att 

kunden lättare kan visa vad han önskar eller undrar. 

• Företag som utnyttjar IP-telefoni i sitt intranet behöver inte växlar på varje 

lokalkontor [10]. Detta medför i sin tur att alla tjänster på huvudkontoret 

även finns tillgängliga på lokalkontoret. 

• Mycket av service och underhåll kan skötas hemifrån av tekniker via 

VPN-länk och till viss del via webbgränssnitt. 

• En möjlighet som IP-telefoni för med sig är integration mellan dator och 

telefon (CTI). För ett företag kan det t ex bestå av en tjänst som gör att 

datorskärmen visar uppgifter om en person som ringer innan luren ens är 

lyft. Detta kan vara viktiga data om kund eller leverantör som är 

nödvändiga att ha under samtalets gång. 

• Flexibilitet genom att man snabbt och billigt kan flytta, minska, öka eller 

på annat sätt förändra en organisation utan att det kräver stora 

investeringar eller ingrepp i infrastrukturen. Så fort man har tillgång till ett 

datanät har man tillgång till alla företagets tjänster, oavsett om det är tal 

eller data eller något annat. 

32


• Loggningsfunktion finns inbyggd i systemet som gör att man kan gå 

tillbaka och se missade samtal, uppringda samtal och mottagna samtal. 

• Användaren kan själv konfigurera tjänster som vidarekoppling, 

röstbrevlåda med mera via ett webbgränssnitt. Här kan man bland annat 

ställa in att alla röstmeddelanden ska skickas som ljudfil till en viss epostadress. 

9.2 ALLMÄNNA MERVÄRDEN MED 

BREDBANDSTELEFONI 

• Internationell telefontrafik baserad på IP går att producera till lägre 

kostnad än vad det går att köpa från de svenska PSTN-operatörerna för. 

• Mycket av service och underhåll kan av tekniker skötas hemifrån via 

VPN-länk och till viss del via webbgränssnitt. 

• Användaren kan själv konfigurera tjänster som vidarekoppling, 

röstbrevlåda med mera. genom inloggning till ett webbgränssnitt. Här kan 

man bland annat ställa in att alla röstmeddelanden ska skickas som ljudfil 

till en viss e-postadress. 

• Loggningsfunktion finns inbyggd i systemet som gör att man kan gå 

tillbaka och se missade samtal, uppringda samtal och mottagna samtal. 

• Företag kan installera en vanlig telefon som kontantkortstelefon vilken kan 

användas som ”telefonautomat”. 

Detta är standard i Ericssons BTE-system. 

9.3 SPECIFIKA MERVÄRDEN FÖR UMEÅ ENERGI 

MED INTERN IP-TELEFONI 

• Långsiktigt billigare telefoni eftersom man inte behöver hyra anknytningar 

eller betala omflyttningar. 

33


9.4 SPECIFIKA MERVÄRDEN FÖR UMEÅ ENERGI 

MED BREDBANDSTELEFONI 

• Hittills är det bara andra aktörer som producerat tjänster på UmeNet. Med 

IP-telefoni kan Umeå Energi producera egna tjänster till sina 

bredbandskunder. 

• En IP-telefonitjänst underlättar försäljningen av bredbandsanslutningar. 

• Med en implementering av IP-telefoni nyttjar man bredbandsnätets 

överkapacitet. 

• Ett hushåll kan komplettera sitt abonnemang med flera linjer och t.ex. 

binda en linje (”tonårsabonnemang”) till ett kontantkort [13]. 

• Den kundplacerade ”Hemgatewayen” gör att även datorsupport kan ske 

fjärrledes. 

34


10 PROBLEM MED IP-TELEFONI 

Här sammanfattar vi en del av de problem som finns med IP-telefoni. 

Vi har valt att dela upp problemen i olika underkapitel beroende på eller specifika 

för just Umeå Energi. Vi har inte graderat problemen vilket innebär att vissa av 

de problem som nämns är av en sådan karaktär att de kan förbises. 

10.1 ALLMÄNNA PROBLEM MED IP-TELEFONI 

Tekniken bakom IP-telefoni har ett antal allmänna brister som beror på själva 

grundtekniken med paketförmedling. Det är emellertid stora skillnader på 

kvaliteten på IP-telefoni över privata nätverk där trafiken kan kontrolleras och 

prioriteras på ett förhållandevis enkelt sätt jämfört med telefoni över Internet där 

det tidvis råder ett meddelandekaos. Därför gäller inte alla dessa problem den 

interna telefonin som egentligen inte har några överföringsproblem. 

Vissa aktörer på marknaden menar att en del av de problem vi listar här har fått 

sin lösning genom ökad bandbredd, men den kraftigt ökande användningen av 

Internet och framförallt realtidsapplikationer kan det i framtiden leda till att 

bandbredd blir en begränsande faktor vad gäller kvaliteten på samtalen. Ökad 

belastning leder till större risk för paketförluster och fördröjningar. 

Emellertid kommer utvecklingen av IPv6 att medföra möjlighet att prioritera 

trafik även på publika nätverk, d v s det blir möjligt att prioritera röstöverföringar 

framför okänsligare dataöverföring. 

Problemen relaterade till paketförmedlingen: 

• Överföring av realtids- och multimediaintensiv trafik är i grunden inte 

anpassad till paketbaserade nätverk, vilket resulterar i brister i bl.a. 

ljudkvalitet. (se kap.6 om QoS) 

• Trafiken över IP-baserade nät kan inte förutsägas. Olika informationspaket 

kan ta olika vägar vid olika tidpunkter, beroende på belastning och 

tillgänglighet på nätet. För att erhålla en bra kvalitet på överföringar och 

samtal krävs följaktligen att egenskaper som överföringshastighet och 

fördröjning på överföringen kan kontrolleras. 

Tillförlitligheten på dagens datanätverk är generellt sett märkbart sämre än på 

traditionella PSTN-nät. Trots att paketbaserade nätverk har en dynamisk struktur 

är det inte ovanligt med driftstopp. Detta borde innebära att även IP-telefonin 

påverkas. Trotts detta verkar det som om tillgängligheten är ganska hög om man 

ska lita på plattformstillverkarna. Emellertid är det för tidigt att utvärdera detta på 


35

Övriga problem: 


• Kulturskillnaderna mellan datanätstraditionen och telefonitraditionen kan 

ställa till problem både hos leverantörer och hos kunder. Sätten att bygga 

system på skiljer sig ganska mycket åt, och detta leder ibland till problem 

med bl.a. bakåtkompabilitet [25] och lagar [18]. 

• Interoperabilitet, d v s möjligheten att kommunicera mellan olika typer av 

utrustning, t ex klienter från olika leverantörer, är ett annat problem. Trots 

den gemensamma standarden H.323, förloras stora delar av den 

funktionalitet som finns mellan olika system. 

• Eftersom ”hemgatewayen”/IP-telefonen är beroende av spänningsmatning 

för att fungera går det inte att ringa om det blir strömavbrott 

• Problem med att skydda taltrafiken från avlyssning. 

• Med ett enda nät för all kommunikation bygger men en mer sårbar 

infrastruktur. Om nätet ligger nere går det varken att ringa eller utnyttja 

Internet. 

• Om strömmen bryts under pågående samtal kan det inträffa att samtalet 

inte kopplas ner vilket innebär att den andra parten inte kan ringa förrän 

AXE stationen släppt uppkopplingen. [16] 

• IPT-nummer finns idag inte med i det allmänna registret för 

telefonnummer och nummerportabilitet är dyrt och komplext. 

10.2 SPECIFIKA PROBLEM MED IP-TELEFONI FÖR 

UMEÅ ENERGI 

• Umeå Energi har ett utbrett svartfibernät som man inte har rätt att 

trafikera. Detta innebär att man idag har ett begränsat antal 

slutkundsrelationer. 

• IP-telefoni i nätet ställer högre krav på underhåll eftersom svenskar har 

svårare att acceptera driftstopp på telefoni än på annan dataöverföring. 

• Terminaler för insamlingssystem av mätvärden är inte anpassade för 

IP-telefoni utan klarar enbart PSTN. 

36


11 IMPLEMENTERING AV UTRUSTNING 

I detta kapitel ger vi en översiktlig beskrivning av hur de olika komponenterna i 

olika system sammanfogas. 

11.1 ARKITEKTUR 

11.1.1 INTERN IPT 

Inom ett företag kan kommunikationen ske antingen uteslutande på det interna 

nätverket eller om så önskas via Internet för att nå användare utanför företaget. 

Detta förutsätter naturligtvis att näten är ihopkopplade i någon form, se figur 11.1. 

Samtalet går från den uppringande parten över en växel till en Gateway. I denna 

Gateway konverteras talet till IP-format och skickas sedan över datanätet så långt 

som möjligt, för att sedan via ytterligare en Gateway slussas tillbaka till telenätet 

och den mottagande parten. Vilka tele- och datanät som används kan variera från 

fall till fall. Telenätet kan antingen vara ett företagsinternt nätverk eller det 

publika telefonnätet och datanätet kan antingen vara internt, bestå av 

hyrda linjer eller bara en del av det publika Internet. 

Gateway 

PSTN 

IP-telefon 

PC i LAN 

IP-telefon 

PC i LAN 

37 

IPT-server 

Proxy 

Internet 

Figur 11.1 visar en principskiss över kommunikationen med IP-telefoni inom ett 

företag över ett LAN. 

11.1.2 BREDANDSTELEFONI 

För implementering av bredbandstelefoni krävs följande: 

• Anslutningar för samtrafik från IP-nätet. 

• Gateways. 

• Någon Call Control plattform, t.ex. en SIP-server. 

• Debiteringssystem och rutiner. 

• System och rutiner för administration, övervakning etc. 

• Terminaler (Telefoner). 

• Ett bredbandsnät med QoS. 

Med bredbandstelefoni kan man använda sig antingen av H.323 eller SIP. Men 

oavsett vilken standard man än använder sig av är uppbyggnaden ganska likartad, 

se figur 11.2.


Ett serversystem styr funktioner och uppkopplingar och ett Gatewaysystem 

översätter IP till PSTN. Gatewaysystemet består dels av Gateways för 

mediaöverföringen och dels en Gateway för signalering. Antalet Mediagateways 

beror på antalet slutanvändare som ska anslutas till systemet och vilken grad av 

redundans man vill ha. Även servrarna bör ha redundans. 

En tjänsteleverantör ansluter ett Gatewaysystem till en teleoperatörs AXE-station, 

se figur 11.3. Systemet kan antingen placeras på samma fysiska plats som AXEstationen 

eller hos tjänsteleverantören. Om man väljer att placera den senare 

måste ett antal PRI anslutas till systemet. Antalet PRI beror på antalet 

slutanvändare och vilken trafiktäthet (Erlang) man väljer. Om man däremot väljer 

att placera den hos operatör och denne står som ägare av Gatewaysystemet 

behöver endast en IP förbindelse levereras och kan därmed leverera direkt 

paketförmedlande anslutningar, så kallad SIP-telefoni till tjänsteleverantören. 

Signal 

Gateway 

Teleoperatör 

med AXE 

ISDN 

Media 

Gateway 

IPT Server 

PSTN 

38 


Dator 

IP-telefon 

Internet 


Analog telefon 


Figur 11.2 visar en principskiss över ett bredbandstelefoni system med SIPprotokollet 

ur leverantörens synvinkel.

AXE 

Signalerings Gateway 


Media Gateways 

SIP-server 

Figur 11.3, På AXE-stationens SLT (Signal link terminal) hos teleoperatören 

ansluts dels Gateway för signalering och dels ett antal Gateways, beroende på 

antalet abonenter, för media(tal). Båda dessa Gatewaystyperna ansluts sedan till 

SIP-servern. 

Ur slutanvändarens synvinkel ansluts en Gateway i hemmet, se figur 11.4. Denna 

har ett antal portar för telefoni och datatrafik vilket innebär att man med sin 

vanliga hemtelefon kan ringa både till andra IP-anslutna och till PSTN-anslutna 

telefoner. 

Ett alternativ för en hyresfastighet är att en gemensam Gateway med fler 

telefoniportar ersätter fastighetens korskopplingsställ. 

Detta innebär att operatören slipper kundplacerad utrustning i varje lägenhet vilket 

minimerar risken för stöld och skadegörelse. Ett sådant alternativ innebär att 

kunden ser telefonin som analog telefoni med IP som bärare. 

Analog 

Telephone 

Analog 

Telephone 

PSTN 


Internet 


39 

Dator 

Analog 

Telephone 

Figur 11.4 visar en principskiss över kommunikationen med bredandstelefoni ur 

konsumentens synvinkel


11.2 ANSLUTNING TILL PSTN 

För att kunna ringa externa/publika telefonsamtal genom en PBX eller IPT-växel 

på ett företag brukar man använda ISDN. 

ISDN står för "Integrated Services Digital Network", och är en ITU standard för 

digital kommunikation över den digitala delen av telenätet. 

Standarden går ut på att man kopplar sig digitalt från ändpunkt till ändpunkt, till 

skillnad från vanliga telefonlinjer som går digitalt mellan telestationerna men 

omvandlas till analogt när det kommer till den telestation där du är ansluten. 

Med en växel ansluten till det allmänna lSDN-nätet har man t ex möjlighet att se 

numret på den externa telefon som ringer. På samma sätt har externa telefoner 

möjlighet att se företagets interna numer när man ringer dem. En växel kan 

anslutas till ISDN-nätet via ett gränssnitt av typ 30B+D och där utnyttja 

nättjänsten Telia Access Multi. Din egen ISDN-utrustning kan du koppla till 

växeln via standardiserade ISDN SO-gränssnitt, dvs personliga 2B+Danslutningar. 

Det här innebär att man kan använda växeln för ISDNkommunikation. 

Denna kan vara intern inom växeln, inom en nätgrupp av växlar 

eller extern med en part i det allmänna ISDN-nätet. Exempel på tillämpningar kan 

vara höghastighets-datakommunikation, bildtelefoni, grupp 4-fax och IP-telefoni. 

ISDN som företagsanslutning med 30 linjer kallas Primary Rate Interface (PRI). 

En PRI har 30 talkanaler och 2 signalkanaler. En PRI använder totalt 2 Mbps. Det 

finns instickskort som hanterar PRI och med ett sådant kan man bygga en hel 

telefonväxel för 30 linjer med en ensam persondator. 

40

11.3 SÄKERHET 

11.3.1 SLUTANVÄNDARE 


Ur slutanvändarens perspektiv är det viktigt att man kan skydda sig från 

”sniffare”. Internet är idag inte speciellt säkert, vem som helst kan fånga upp ett 

paket som egentligen ska till någon annan (”man in the middle”). 

För att skydda sig mot detta vid dataöverföring använder man sig i dag av 

kryptering. När det gäller överföring av tal däremot har inte denna metod börjat 

användas i någon större utsträckning. Tal är nämligen inte lika lätt att fånga upp 

som data. För att avlyssna ett samtal måste man fånga upp större delen av paketen 

och dessutom måste man ha tillgång till den codec som användes för att 

komprimera ljudet. Detta gör att sannolikheten för att ett samtal ska avlyssnas är 

ganska liten. 

Kryptering av tal skulle också bidra till ännu större tidsfördröjning av talet än vad 

som finns idag. Den kryptering av data som används idag sker med IPsec vilket 

innebär att bandbreddsbehovet fördubblas. Ericsson och Cisco har därför ett 

samarbete för att framställa en standard för kryptering utan att bandbreddsbehovet 

ökar. 

Det ska heller inte finnas någon möjlighet att gå in och ändra i någon annans data 

eller logga in på telefonen via webbgränssnittet med någon annans användarnamn. 

Det sistnämnda löser man idag med autencifiering och användarrättigheter. 

Dessa metoder ingår i de olika plattformarnas programvaror. 

Generellt kan sägas att IP-telefoni i dag inte är säkrare än PSTN men att det i 

framtiden kan göras betydligt säkrare. 

11.3.2 OPERATÖR 

Ur operatörens perspektiv är accessäkerheten viktig, så att ingen obehörig får 

möjlighet att utnyttja operatörens tjänster. Viktigt är också att man garanterat får 

betalt för sålda tjänster och att tjänsterna skyddas från att missbrukas och 

kopieras. Nätansvariga behöver ha kontroll över all in- och utgåendetrafik och ett 

skydd mot oönskad trafik. 

Skyddet i detta fall utgörs traditionellt av en brandvägg där bl.a. portar som inte 

behövs för IP-telefonin stängs. 

Man kan emellertid i allt mindre utsträckning bygga säkerhet genom brandväggar 

och nöja sig med att ha ett bra skalskydd. Säkerhet måste byggas in i all aktiv 

utrustning på ett nätverk. Det blir allt vanligare med Intrångs Detekterings 

Systemet IDS som aktivt identifierar och förhindrar "hack"-försök och virus 

samtidigt som switchar, routrar och annan utrustning blir allt mer intelligenta och 

kan konfigureras för att förhindra säkerhetsbrister. Något som också kommer 

mycket starkt är olika standarder för att autencifiera all utrustning som ansluts till 

nätverket [25]. En viktig säkerhetsåtgärd är också nätverksdesignen när det gäller 

redundans och trafikspridning. Tjänsterna på ett nätverk ska vara lika säkra som 

nätverket [25]. 

En åtgärd för att förhindra olagligt utnyttjande av systemet är att låta telefonin gå i 

ett eget V-LAN där man i switcharna reglerar vilka Macadresser som får vara 

anslutna till porten. Detta förutsätter naturligtvis att nätet är switchat. 

41


11.3.3 SÄKERHET I LAN DÅ IP-TELEFONI KÖRS INTERNT I ETT 

FÖRETAG 

Då samma nät bär både telefonitrafik och datatrafik, se figur 11.5, kan ett 

säkerhetsproblem uppstå. Detta eftersom andra applikationer t.ex. e-post kan dra 

in virus i nätverket vilket kan påverka telefonin. 

Detta kan lösas genom att telefonitrafiken bärs av ett eget nät, se figur 11.6. 

Om ett lokalt nät används enbart för IP-telefoni behöver det nätet inte vara så 

bredbandigt som ett nät som ska bära både data och telefontrafik. 

Det kan verka lite motsägelsefullt att sätta upp två nät då en av fördelarna med IPtelefoni 

just är att man slipper två nät. Ett alternativ kan då vara att man i stället 

för två fysiska nät sätter upp två V-LAN. 

Gateway 

IP-telefon 

IP-telefoni i 

företagsväxel 

PSTN och 

ISDN 

LAN 

Firewall 

Dator 

SIP Server 

Umeå Energi 

42 

Teleoperatör 

Bredbandstelefoni 

Gateway 

Firewall 

Dator 

PSTN 

Figur 11.5 visar hur både telefoni- och datatrafik bärs av samma nät. 

IP-telefon 

UmeNet 

Analog telefon

Gateway 

IP-telefon 

Dator 

IP-telefoni i 

företagsväxel 

PSTN och 

ISDN 

LAN 

telefoni 

LAN 

data 


Firewall 

SIP Server 


43 

Teleoperatör 

Bredbandstelefoni 

ISDN 

Gateway 

Firewall 

Dator 

Figur 11.6 visar hur telefoni- och datatrafik bärs av olika nät. 

11.3.4 V-LAN 

PSTN 

IP-telefon 

UmeNet 


Bredbandsnätet bär både data och telefoni. I användarnas bredbandsuttag ansluts 

en ”Hemgateway” som gör det möjligt att ansluta både dator och telefon till 

samma bredbandsanslutning. Användaren får sig tilldelad två IP-adresser. 

Ett säkerhetsproblem kan uppstå om användarna väljer att köra data på båda IPadresserna. 

Detta kan förhindras med hjälp av att nätet byggs upp med 2 V-LAN 

där ett konfigureras för telefontrafik och ett för datatrafik. Telefonerna tilldelas 

sedan IP-adresser dynamiskt och datorerna får fasta adresser. Detta innebär att 

man kan tillåta endast telefontrafik i det V-LAN som är ämnat för detta. En annan 

fördel med detta system är att man kan prioritera trafiken i telefonernas V-LAN. 

Nackdelen blir då att kundsegmentet begränsas till de som är anslutna till 

stadsnätet.

11.3.5 REDUNDANS 


För att höja systemets tillgänglighet bör man se till att man har redundanta servrar 

och Gateways. För att skydda systemet mot strömavbrott är det viktigt att 

installera avbrottsfri kraft med hjälp av en UPS. Frågan är dock hur långt man vill 

prioritera den avbrottsfria kraften. 

I ett LAN kan man ansluta en UPS till servrar och switchar. Om man sedan har 

switchar med stöd för spänningsmatning till telefon via UTP-kabeln kan även 

telefonerna i nätverket få avbrottsfri kraft. 

När det gäller bredbandstelefoni på Internet kan även här servrar förses med UPS 

däremot kan inte telefoner/Hemgateways i dagsläget få någon spänningsmatning 

via UTP kabeln. Ett alternativ är att telefoner/Hemgateways förses med en egen 

UPS men för att detta ska ha någon betydelse måste även fastighetens switchar 

förses med UPS. 

AllTele har löst detta problem genom att placera en gemensam Gateway och UPS 

på samma ställe som switchen i fastigheten. 

44

12 DEBITERING 


I detta kapitel tar vi upp olika parametrar för debitering. 

Vi tar även upp lite om specifika metoder för IP-telefoni som i dagsläget är 

möjliga. 

12.1 OLIKA DEBITERINGS UNDERLAG 

När det gäller debitering måste man ställa sig frågan vad det är man vill ta betalt 

för. Här finns det ett antal möjliga alternativ. 

• Tidsbaserad kostnad, är den som t.ex. idag används vid PSTN. 

• Volymbaserad kostnad, är när man tar betalt beroende på hur mycket data 

som förs över. 

• Kostnad per tjänst, är när man tar olika betalt beroende på vilken tjänst 

som används. Kan idag hittas i GSM:s SMS. 

• Fast Kostnad, är helt enkelt en kostnad som är fast och oberoende av hur 

mycket man använder tjänsten. Kallas även för ”Flat Rate” 

Med QoS kan man utöka alternativen för betalningssätt och beroende på vad det 

är kunden vill ha specificera ett mer komplext betalningssätt. Man kan ta betalt 

baserat på kundens specifikation av hur kunden vill ha de olika parametrarna, 

Fördröjning, Jitter, Bandbredd och Pålitlighet. Med QoS kan man alltså mer 

kundindividuellt ta betalt på olika sätt. 

12.2 DEBITERING MED IP-TELEFONI 

För att i dag kunna debitera kunder enligt det tidsbaserade systemet används ett 

system kallat CDR (Call Detail Reporting). Detta innebär en logg över all trafik 

med information om vem som ringer och vart, samt samtalslängd. Denna CDR 

genereras hos teleoperatören. Den information man får på denna fil kan sedan 

förmedlas till det system som handhar fakturering. Implementering av IP-telefoni 

påverkar inte detta system nämnvärt då även de olika IP-telefoniplattformarna 

använder sig av detta system. 

Hos vissa plattformstillverkare finns även möjligheten att utelämna information 

om anknytningar som man bara vill ha en överblick över trafikmängderna i 

systemen. CDR-filen som liknar de man får från vanliga telefonväxlar skapas 

antingen i Call Control plattformen eller i Gatewayen. 

45


13 IP-TELEFONI I UMEÅ ENERGIS NÄT 

Här resonerar vi lite kring översiktliga förslag på lösningar för just Umeå Energi. 

13.1 STADSNÄTET – UMENET 

Umeå Energi har idag ingen beredskap för QoS i nätet. Den enda parameter man 

förlitar sig på är bandbredd. Detta anser man i dag räcker till för att garantera god 

ljudkvalitet. Men eftersom användningen av realtidsapplikationer ökar kraftigt på 

Internet kan det i framtiden leda till att bandbredd blir en begränsande faktor vad 

gäller kvaliteten på samtalen. Särskilt då ”Video on demand” tar fart på allvar kan 

detta medföra problem. En möjlighet är dock att man prioriterar telefontrafiken 

genom att man lägger den på ett eget V-LAN som prioriteras. Nackdelen med 

detta är att man då begränsar sig till att bara kunna sälja telefoni på sitt eget nät. 

13.2 LAN 

I samband med att man av andra orsaker varit tvunget att bygga om det lokala 

nätet har man valt att framtidssäkra genom att lägga två parallella 100 Mbit nät. 

Här kan man antingen utnyttja en del av det ena 100Mbitnätet till IP-telefoni eller 

låta det gamla10Mbitnätet bära alla telefonitrafik. Tanken på IP-telefoni har också 

lett till att man koncentrerat sig till två avledningspunkter i huset. Man räknar med 

att för detta ändamål införskaffa två Cisco switchar med inbyggd 

spänningsmatning via UTP-kabel till telefoner. 

För att fördela telefonitrafiken i nätet och därmed förhindra fördröjningar kan det vara en 

bra idé att installera 2 gateways, se figur 13.1. I Umeå Energis fall där man redan 

förberett för två switchpunkter kan detta vara mycket lämpligt. Se nedan. 

Gateway 1 Gateway 2 

IP-telefon 

PC i LAN 

IP-telefon 

PC i LAN 

46 

IPT-server 

Figur 13.1 visar ett exempel på ett LAN med två Gateways för att fördela 

telefonitrafiken. 

Eftersom man även har tre lokalkontor i sitt LAN: Ålidhem, Dåva och Ersboda 

och Ålidhem fungerar som knutpunkt kan en tredje Gateway placeras där. Detta 

skulle innebära ytterligare redundans och fördelning av trafik.


13.3 LÖSNINGSALTERNATIV 

Alternativ 1: 

Detta alternativ innebär att Umeå Energi inte installerar en egen IP-baserad 

företagsväxel utan ansluter sig till Umeå kommuns LAN via router på ett eget 

V-LAN, se figur 13.2. Detta möjliggör intern IP-telefoni via kommunens system. 

För bredbandstelefonin är man däremot helt fristående från kommunen, 

se figur 13.2. En fördel med detta alternativ är man på ett enkelt sätt kan 

implementera IP-telefoni internt utan alltför stora kostnader eller förändringar i 

organisationen. En annan fördel är att man har kvar alla tjänster som finns i en 

företagsväxel utan att behöva införskaffa en egen sådan. Nackdelen är dock att 

man fortfarande är knuten till kommunens växel. 

IP-telefoni i företagsväxel Bredbandstelefoni 

15*Op11 

IPT server 

H.323 

IP-telefon 

Gateway 

LAN 


Teleoperatör 

LAN 

Umeå Kommun 

Router 

Figur 13.2 visar alternativ 1 

Alternativ 2: 

Kommunens 

Företagsväxel 

Op81c 

IP-telefon 

47 

PSTN 

Media 

Gateway 

Signal 

Gateway 

SIP Server 


Teleoperatör 

Dator 

ISDN 




IP-telefon 

UmeNet 


Detta alternativ innebär att Umeå Energi installerar en egen IP-baserad 

företagsväxel, se figur 13.3. Fördelen med detta alternativ är att Umeå Energi blir 

oberoende av Umeå Kommun och kan själva bestämma sina tjänster. Detta kan 

innebära rent verksamhetsmässiga fördelar.


Rent praktiskt innebär det att man måste ansluta tre PRI-ISDN á 30 anknytningar 

vilket medför en kostnad på ca 6000SEK/mån. Vi har i nedanstående exempel valt 

en lösning utan traditionell företagsväxel mot PRI-ISDN. 

Den vanligaste lösningen i dag är emellertid att man behåller företagsväxeln för 

att få med alla funktioner från den. Företagsväxeln kan uteslutas men antalet 

tjänster blir då något begränsat. Med en företagsväxel ansluts Gatewayen till 

växeln som har anslutningen mot PRI-ISDN. 

För bredbandstelefonin är detta alternativ inte att föredra eftersom det innebär ett 

stort juridiskt ansvar för Umeå Energi. Tidigare har Umeå Energi endast haft 

rollen som förvalsoperatör. Med detta alternativ innebär det att man blir 

accessnätsoperatör med hela det ansvar som Telia tidigare haft. 


Gateway 

IP-telefon 

IPT server 

H.323 

Teleoperatör 

ISDN 

LAN 


Dator 


Alternativ 3: 

PSTN 

Media 

Gateway 

Signal 

Gateway 

SIP Server 


48 

Teleoperatör 

Dator 

ISDN 




IP-telefon 

UmeNet 


Detta alternativ innebär samma tekniska lösning som ovan med den skillnaden att 

Gatewayen för Bredbandstelefoni placeras hos teleoperatören i stället för hos 

Umeå Energi, se figur 13.4. Fördelen med detta är att teleoperatören står som 

ägare av Gatewayen och kan därmed leverera direkt paketförmedlande 

anslutningar, så kallad SIP-telefoni till flera energibolag i stället för att leverera 

PRI. 

Enligt Cisco Systems är nedanstående lösning, se figur 13.4, en förutsättning för 

att nummerportabilitet ska fungera med deras SIP-server därför att Gatewayen bör 

placeras tillsammans med ”Signaling link terminalen” som är en operatörsväxel 

som kommunicerar SS7 signalering med andra operatörer.


Ericsson menar däremot att det med deras BTE i detta fall, inte har någon 

betydelse var Gatewayen är placerad [17]. 

Cisco hävdar också att lösningsalternativ tre näst intill är en förutsättning för 

garanterad lönsamhet därför att man köper licenser till Signalerings-Gatewayen 

(PGW) i block om 1000 portar vilket innebär 10 000 användare, som är den 

minsta varianten Cisco har [25]. 

Detta alternativ innebär naturligtvis att slutanvändarna blir fler på samma 

utrustning. Ett alternativ vore att placera signalerings-gatewayen hos teleoperatör 

och media-gatewayerna hos förvalsoperatör. Ett problem med att ha Gatewayen 

hos den teleoperatör som tillhandahåller AXE-stationen är enligt PTS att den då 

troligtvis inte blir placerad i Umeå. Detta kan innebära problem med 

nödnummerhanteringen då kommun-ID blir felaktigt [22]. Detta är dock i detta 

fall inte Umeå Energis ansvar utan det mesta av accessnätsoperatörens ansvar 

ligger på Teleoperatören. Dock menar Ericsson att detta inte är något problem 

eftersom varje abonnent identifieras av A-nummer och associeras till en logisk 

grupp eller zon. Denna grupp kan mappas mot ett geografiskt område [17]. Var 

man än placerar Gatewayen har Umeå Energi naturligtvis fortfarande ansvar för 

att nätet har den QoS som krävs för telefoni. 


Gateway 

IP-telefon 

IPT server 

H.323 

Teleoperatör PSTN 

ISDN 

LAN 


Dator 


49 

Optofiber 

SIP Server 


Teleoperatör 

Dator 

Media 

Gateway 

Signal 

Gateway 




IP-telefon 

UmeNet 

”Hemgateway”

Alternativ 4: 


Detta alternativ innebär att Umeå Energi köper den interna IP-växel funktionen 

från någon extern leverantör t.ex Telia, se figur 13.5. Detta innebär att 

växelfunktionerna produceras direkt i TeliaNet. Umeå Energi får tillgång till dessa 

växelfunktioner genom att det lokala nätverket ansluts till TeliaNet via en fast 

Internetanslutning anpassad för IP-telefoni. 

Umeå Energi behåller i detta fall sina befintliga telefonnummer, inklusive 

eventuella Advance-tjänster såsom 020 eller 077. 

En fördel med detta alternativ är att Umeå Energi inte behöver investera i någon 

telefonväxel och därmed också klarar sig ifrån bekymmer med finansiering, drift, 

uppgradering och specialutbildad personal. I stället abonnerar man på just de 

funktioner och den kapacitet man behöver. 

En nackdel är att det på lång sikt kan bli ett dyrare alternativ än om man har egen 

utrustning. Man förlorar även viss flexibilitet genom att man blir beroende av 

leverantören av tjänsten. 

Detta alternativ är antagligen mer anpassat för små företag och är inte ekonomiskt 

försvarbart för Umeå Energi. 


Gateway 

IP-telefon 

Teleoperatör 

Optofiber 

VPN 

IPT server 

H.323 

LAN 


Dator 


PSTN 

50 

Optofiber 

SIP Server 


Teleoperatör 

Dator 

Media 

Gateway 

Signal 

Gateway 




IP-telefon 

UmeNet 

”Hemgateway”


13.4 DRIFT OCH UNDERHÅLL 

När det gäller drift och övervakning av utrustningen bör man i en organisation 

som Umeå Energi bygga ut den egna driftorganisationen till att kunna hantera 

även telefonidelarna. Här behövs antagligen speciell personal för service och 

underhåll. Installationen görs förslagsvis av utomstående. Den personal som ska 

arbeta med drift och underhåll bör utbildas och finnas med redan vid installation 

eftersom den är en del av utbildningen. Man brukar generellt räkna med att 

kostnaden för drift och underhåll, administration och investering står för en 

tredjedel vardera av den totala kostnaden för att producera telefoni [23]. 

Som en del av implementeringen av bredbandstelefoni ingår en hel del arbete 

kring IP-planering vilket bör skötas av UmeNet. För att telefonileverantören ska 

kunna uppgradera och konfigurera Hemgatewayen krävs att denna är den yttersta 

enheten från bredbandsuttaget i ett hem. Därför bör man avtalsmässigt reglera så 

att ingen slutanvändare installerar en brandvägg innan Hemgatewayen. 

Enkätundersökningen efter Umeå Energis pilotprojekt år 2001 visade att man 

tyckte att supporten var dålig. När man inför ett nytt telefonisystem att är det extra 

viktigt att man har bra tillgänglighet på support och att den håller godtagbar 

kvalitet. 

När det gäller det lokala nätet med många olika system integrerade i varandra 

krävs att man har genomtänkta rutiner och en god versionshantering. 

13.5 JURIDISKA ASPEKTER 

Den juridiska delen av operatörsansvaret är mycket komplex och kräver en 

noggrann studie [14]. Dels för att Umeå Energi vid en implementering av IPT blir 

nätägare vilket innebär att man i det avseendet tar på sig ett nytt ansvar som man 

tidigare inte haft. Om man sedan äger den tekniska utrustningen också innebär det 

ytterligare ansvar. Man tar på sig rollen både som Accessnätsoperatör och som 

Teleoperatör. Man måste avtalsmässigt regleras vem som har ansvaret om 

Hemgatewayen förkommer eller förstörs. Detta gäller ersättningsansvar eller vem 

som bär ansvaret om man inte kan ringa 112 på grund av att Hemgatewayen är 

defekt. AllTele har löst detta genom att en gemensam, inlåst Gateway placeras vid 

korskopplingsstället i en hyresfastighet i stället för att varje lägenhet har en egen 

Gateway. Den tidigare erfarenheten från gamla televerket då operatören ägde 

telefonerna visar att kundplacerad utrustning ofta medför problem [23]. 

13.6 DEBITERING 

För att i dag kunna debitera kunder enligt det tidsbaserade systemet används ett 

system kallat CDR (Call Detail Reporting). Detta innebär en logg över all trafik 

med information om vem som ringer och vart, samt samtalslängd. Denna CDR 

genereras hos teleoperatören och informationen kan sedan förmedlas till det 

system som handhar fakturering. 

Eftersom Umeå Energi redan idag har ett system för debitering och att man 

använder sig av Citylink som operatör kommer det inte bli några större 

förändringar om man väljer att implementera IP-telefoni. 

51


Skillnaden blir att även Umeå Energis IPT server eller Gateway kommer att 

generera en CDR där man kan läsa av den interna trafiken på UmeNet. 

Denna trafik loggas inte i teleoperatörens CDR. I teleoperatörens CDR loggas 

endast den trafik som går ut på PSTN nätet där Ericsson har ett väl genomtänkt 

system för debitering. 

För Umeå Energis del kan man tänka sig exempelvis följande alternativa 

debiteringsgrunder: 

1. Flat Rate med öppningsavgift inom Sverige, resterande tidsbaseras med 

CDR 

2. Begränsad Flat Rate med öppningsavgift inom Sverige, resterande 

tidsbaserat med CDR 

3. Flat Rate inom hela Umeå Energis bredbandsnät, resterande tidsbaserat 

med CDR 

Alternativ 1 Alternativ 2 Alternativ 3 

Startavgift 500 kr 500 kr 500 kr 

Månadsavgift 

Ett abonnemang 200 kr 150 kr 75 kr 

Månadsavgift 

Två abonnemang 250 kr 200 kr 125 kr 

Öppningsavgift 0:45 kr 0:45 kr 0:45 kr 

Till Umeå Energis 

bredbandskunder 

Pris Sverige dagtid 

Helt gratis utan 

öppningsavgift 

52 





Vardagar kl. 08-18 0 kr 0,195 kr/min 0,195 kr/min 

Övriga tider 0 kr 0,11 kr/min 0,11 kr/min 

(”Flat Rate” 12h/mån) 

Till Mobil 

Vardagar kl. 08-18 2,4 2,4 2,4 

Övriga tider 1,48 1,48 1,48 

Utlandssamtal, exempel 

Norden, dygnet runt 0,90 kr/min 0,90 kr/min 0,90 kr/min 

Storbritannien, dygnet runt 0,90 kr/min 0,90 kr/min 0,90 kr/min 

Tyskland, USA, dygnet runt 0,95 kr/min 0,95 kr/min 0,95 kr/min 

Fördelar Enkelt 

debiteringsförfarande 

och attraktivt för kund 

Risker Överdrivet utnyttjande 

av ”Flat Rate” 

Begränsad ”Flat Rate” 

innebär trygghet för 

operatören men ändå 

attraktivt för kund 

Trygghet för operatören 

men ändå relativt billigt 

i jämförelse med vanlig 

telefoni 

Ett typiskt exempel är att en normalkund ringer Sverigesamtal för 6000min/år och 

har en medelsamtalstid på 5 minuter. Detta gör att kostnaden blir i genomsnitt 70 

kr/mån i tidsbaserade samtalskostnader och 540 kr i öppningsavgifter (0,45 

kr/samtal). Vi har då räknat med att 35 % av samtalen genereras under högpristid 

(0,195 kr/min) och resterande under lågpristid (0,11 kr/min). Eftersom man i detta 

fall slipper Telias abonnemangsavgift på125 kr/mån anser vi att 150 kr/mån är en 

lämplig ”Flat Ratenivå” att lägga sig på. Detta innebär en förtjänst för kund på 45 

kr/mån.


Kostnaden 200 kr/mån för alternativ 1 är baserat på det risktagande det innebär 

för Umeå Energi att inte ha något tak på ”Flat Rate”. Dock är det alltid en fara 

med ”Flat Rate” i och med att beteendet hos konsumenterna förändras med denna 

debiteringsform. Har man betalat för en produkt som man får utnyttja obegränsat 

kan det lätt leda till överdrivet utnyttjande. Vi avråder därför från ”Flat Ratedebitering” 

utanför UmeNet. Om man ändå vill använda sig av denna debiteringsform 

rekommenderar vi alternativ två som innebär begränsad ”Flat Rate”. 

13.7 NUMMERPORTABILITET 

Nummerportabilitet innebär att abonnenterna får möjlighet att behålla sitt 

telefonnummer när de byter accessnätsoperatör, d.v.s. byter den operatör som 

tillhandahåller accessnätet fram till abonnentens nätanslutningspunkt, fast eller 

mobil nätanslutningspunkt. 

Inom den nationella standardiseringsorganisationen, ITS, har telemarknadens 

aktörer tagit fram svenska standarder för nummerportabilitet och IT-Företagen har 

medverkat i arbetet med att skapa förutsättningar för den praktiska hanteringen av 

enskilda överlämnanden av telefonnummer mellan operatörer. 

För nummerportabiliteten betalar operatören ca 600 kr/nummer och abonnenten 

betalar 795 kr, båda som engångsavgifter till Telia. Operatören måste även ha 

tillgång till en nummerportabilitetsdatabas vilket är mycket dyrt för en operatör 

med få abonnenter. Alternativt kan operatören ansluta sig till en operatör som 

redan har en sådan databas. Om man inte ansluter sig till en operatör som redan 

har ett så kallat dirigeringsprefix måste man även ansöka hos Post och 

Telestyrelsen om ett sådant. Dirigeringsprefixet används för att dirigering skall 

kunna ske mot rätt mottagande teleoperatörs allmänt tillgängliga telenät vid 

samtal mot överlämnade telefonnummer. Dirigeringsprefixen är samlade i ett 

centralt register kallat SNPAC. Dirigeringsprefix vid nummerportabilitet tilldelas 

efter ansökan teleoperatörer som tillhandahåller fast telefonitjänst, digital 

mobiltelefonitjänst och annan teletjänst som kräver tilldelning av kapacitet ur 

nummerplanen för telefoni (E.164). Om en teleoperatör slutar bedriva 

televerksamhet återgår dirigeringsprefixet till PTS [28]. 

Om ingen nummerportabilitet används krävs att operatören tilldelas en egen 

nummerserie. Det är sedan dessa nummer som delas ut till abonnenterna. 

13.8 ADRESSPORTABILITET 

Då ett telefonnummer porterats till en IPT-operatör måste operatören se till att det 

översätts till IP-nummer för att det ska kunna routas i IP-nätet. IETF har tagit 

fram en standard för detta. Denna standard kallas för ENUM(Electronic NUMber) 

och beskriver hur telefonnummer översätts till Internetdomännamn. 

Telefonnumret kommer från nummerplanen för E.164-nummer och namnplanen 

för Internetdomännamn. Domännamnen översätts sedan till rätt IP-nummer via 

DNS. Enligt IETF:s specifikation för ENUM anges att de ENUM-domännamn 

som korresponderar mot telefonnummer skall ligga under toppdomänen .arpa. 

För Internetoperatörer som inte tilldelats några E.164-nummer av PTS kan ENUM 

erbjuda intressant funktionalitet. De skulle med hjälp av ENUM kunna ansluta 

kunder som har E.164-nummer direkt till sitt IP-nät. PTS har en 

försöksverksamhet med en databas där operatörer kan tilldelas domäner [15]. 

53

14 SLUTSATS 


I detta kapitel presenteras de slutsatser vi kommit fram till i vårt arbete. Vi 

beskriver vad Umeå Energi bör vidta för åtgärder för att så ekonomiskt som 

möjligt, hitta en lösning som passar deras organisation. 

14.1 SLUTSATSER 

IP-telefoni har i teorin en väldigt stor potential att utveckla mervärden i form av 

tjänster för användaren men detta har ännu inte inträffat. För att IP-telefonin ska 

kunna föredras och få genomslag hos privatpersoner framför något som fungerar 

så bra som traditionell telefoni gör, bör detta utvecklas. Denna utveckling beror på 

vilka tjänster konsumenterna efterfrågar och om den är mer ekonomiskt 

fördelaktig än traditionell telefoni. Övriga mervärden kan i dagsläget inte 

konkurrera med PSTN. Att integrera dator med telefonsamtal öppnar oändligt 

många nya möjligheter som kan förbättra tjänster och kommunikation avsevärt. 

Umeå Energi har en fördel som nätägare eftersom de kan producera tjänster i sitt 

eget nät. En åtgärd som emellertid snarast måste vidtas är att öka antalet 

slutanvändare då man idag inte äger speciellt mycket fiber till slutkonsument. 

Ett alternativ kan vara att modifiera nätet så det inte är operatörsbundet. 

Det största problemet med att implementera bredbandstelefoni är inte tekniken 

utan det faktum att man ikläder sig rollen som accessnätsoperatör vilket kräver väl 

genomtänkta rutiner för hur anpassning till den traditionella telefonkulturen ska gå 

till. Den juridiska delen av implementeringen är mycket komplex. 

Eftersom en ny lag om elektronisk kommunikation träder i kraft den 25 juli 2003 

och eftersom denna lag även innefattar Internet är det extra viktigt för Umeå 

Energi att studera den noga innan man tar några beslut. 

Vi har kommit fram till att det bästa för Umeå Energi vore att skriva avtal med 

någon extern operatör som till viss del redan har löst dessa problem och att denne 

operatör tilldelar Umeå Energi en domän i deras system. 

Detta innebär att alternativ 3 (se kap. 13) är att föredra. 

Vilken lösning man än väljer har man naturligtvis, som nätägare ansvar för att 

nätet garanterar den QoS som krävs för telefoni. 

14.2 MERVÄRDEN 

Frånsett att Umeå Energi gör stora kostnadsbesparingar om man väljer att i någon 

form investera i en egen växel, så ser vi idag stora mervärden med IP-telefoni. 

Om Umeå Energi väljer att stå på egna ben kan dom själva välja vilka tjänster 

dom vill erbjuda. Många kunder anser att den traditionella telefonen fungerar 

tillräckligt bra och den stora anledningen att byta beror på det pris man får. 

Om man som kund vill byta till bredbandstelefoni vill man att tekniken ska 

fungera lika bra som den analoga telefonin och att det är ekonomiskt fördelaktigt. 

Om man kan säga upp sitt fasta telefonabonnemang och prisbilden på alla tjänster 

är attraktiva har bredbandstelefoni alla möjligheter att bli ett lyckat koncept, även 

om det kan ta tid. 

54


14.3 TEKNISKA LÖSNINGAR 

14.3.1 INTERN IP-TELEFONI 

Vi föreslår att man avbryter avtalet gentemot Umeå kommun. Detta för att man 

rent verksamhetsmässigt ska kunna agera mer självständigt. Man bör istället välja 

en egen företagslösning som hanterar växelfunktionen. Internt på Umeå Energi 

kan man placera ut tre Gateways i det lokala nätverket, två placeras i de två 

befintliga fördelningspunkterna på huvudkontoret och en placeras på Ålidhem. 

Detta för att skapa redundans och för att fördela trafiken på ett gynnsamt sätt. I 

och med detta sprids trafiken och man koncentrerar inte trafiken till en 

samlingspunkt. Ett hänvisningssystem bör investeras för att de anställda ska 

kunna lämna och ta emot röstmeddelanden samt för att integreringen till Lotus 

Notes ska bli fulländad. Här finns ett flertal lösningar med olika pris beroende på 

vilka behov man har. 

En projektgrupp bör snarast sättas samman som utreder vilka tjänster Umeå 

Energi är i behov av och vad man vill att den nya växeln ska klara. 

14.3.2 BREDBANDSTELEFONI 

Umeå Energi äger tillsammans med andra energibolag idag delar av Citylink. Vårt 

förslag är att energibolagen går samman och ber Citylik investera i en gemensam 

Gateway. Därefter kan samtliga energibolag som vill erbjuda bredbandstelefoni 

till sina kunder hyra tekniken av Citylink. Samtliga energibolag behöver i och 

med detta inte investera i en egen Gateway. Det innebär stordriftfördelar att 

Citylink investerar i Gateways med stor kapacitet. Om man väljer denna lösning 

borde det i förlängningen bli billigare än att varje enskilt energibolag investerar i 

ett eget Gatewaysystem. Alternativt kan även servern tillhöra Citylink vilket 

innebär att Umeå Energi köper färdig telefoni. 

Om inte detta alternativ är avtalsmässigt genomförbart rekommenderas att man 

söker andra samarbetspartners som redan har denna utrustning. Ett exempel på en 

operatör som uttryckt önskemål om att teckna denna typ av avtal med energibolag 

är AllTele. AllTele är en operatör som helt nyligt börjat sälja IP-telefoni i hela 

Sverige. De använder sig av en plattform från Ericsson och har kommit mycket 

långt när det gäller anpassning till den traditionella telefonkulturen [23]. 

Om Umeå Energi ändå väljer att investera i egen utrustning rekommenderar vi att 

man tittar mer på Ericssons BTE-lösning eftersom den har en mer komplett 

lösning med alla komponenter som i dag krävs för det Svenska telefoninätet. 

Man garanterar dels att nödnummer fungerar och dels att man har ett färdigt 

system för insamlande av debiteringsdata. 

55

14.4 PLATTFORMAR 

14.4.1 INTERN IP-TELEFONI 


Här föreslår vi Ciscos Call Manager system. Denna plattform har störst 

marknadsandelar både i världen och i Sverige. Den är inte beroende av någon 

traditionell företagsväxel vilket gör den relativt billig. Dessutom är Ciscos 

telefoner användarvänliga. Emellertid bör Umeå Energi undersöka vilka tjänster 

man är i behov av eftersom vissa tjänster som finns i kommunens växel idag inte 

finns tillgängiga i Ciscos Call Manager. 

14.4.2 BREDBANDSTELEFONI 

Enligt Cisco har Bredbandstelefonin med deras Gateway liten möjlighet att bli 

lönsam om man inte räknar med fler än 10 000 abonnenter 

Ericsson har däremot utbyggbara lösningar från 100 abonnenter. 

Detta innebär att om man väljer att installera Ciscos SIP-server, måste man 

antingen göra systemet mer storskaligt genom att ansluta sig till en operatör som 

har en Gateway. Alternativt förhandla med Cisco om ett pris som är anpassat för 

färre abonnenter än 10 000. 

Ett annat problem med att välja Ciscos SIP-server är kompatibiliteten. Det är 

alltid en fördel att i möjligaste mån se till att man i ett system använder sig av 

samma tillverkare av de olika enheterna. Detta för att garantera fullständig 

kompabilitet. 

Eftersom UmeNet redan idag använder sig av Ericssons Hemgateway (DRG) kan 

det vara en fördel att man även på operatörssidan använder sig av Ericssons BTE 

system. BTE-systemet har även ett väl genomtänkt system för både debitering, 

nummerportabilitet och nödnummerhantering medan Cisco själva uttryckte 

osäkerhet kring detta med sitt system. 

Om man väljer Ericssons plattform för bredbandstelefoni bör man emellertid 

vänta tills den SIP baserade plattformen finns tillgänglig på marknaden (Hösten 

2003). I annat fall bör man avtalsmässigt se till att en uppgradering ingår i 

överenskommelsen. 

14.5 DRIFT OCH UNDERHÅLL 

I samband med att man implementerar IP-telefonin bör man bygga upp en 

organisation som kan hantera den support som kommer att krävas både för den 

interna- och externa bredbandstelefonin. Detta eftersom telefoni i större skala 

kräver god service och kompetens för att kunderna ska lockas till tjänsten. 

Personal för detta bör utbildas och finnas med redan vid projektering och 

installation eftersom installationen som förslagsvis görs av utomstående också är 

en del av utbildning av servicetekniker. Det krävs även en hel del arbete kring IPplanering 

vilket bör skötas av UmeNet. 

56


14.6 SAMMANFATTANDE SLUTSATS 

1. Intern IP-telefoni: 

Umeå Energi bör installera ett eget system för IP-baserad 

växelfunktion internt. Här rekommenderar vi att man investerar i 

ett serverbaserat system från Cisco som är den plattformstillverkare 

som internationellt har mest erfarenhet inom området. 

En orsak till att vi föreslår den serverbaserade lösningen är att 

Umeå Energi sedan tidigare inte har någon egen växel. 

2. Bredbandstelefoni 

Detta är ett betydligt mer komplext område då en implementering i 

full skala innebär att man tar på sig rollen som 

accessnätsoperatören och därmed övertar Telias roll vad gäller 

ansvar för nätets funktionalitet. Vi rekommenderar därför att man i 

första hand skriver avtal med redan etablerad operatör som står för 

utrustning och operatörsansvar. Detta innebär att Umeå Energi 

tilldelas en domän i denne operatörs IPT-server. Därmed behåller 

man den roll man sedan tidigare har som förvalsoperatör med den 

skillnaden att man nu säljer IP-baserad telefoni. 

Däremot har man naturligtvis fortfarande ansvar för att nätet 

garanterar den QoS som krävs för telefoni. 

Om man ändå väljer att investera i egen utrustning rekommenderar 

vi Ericssons BTE eftersom det är den plattform som är bäst 

anpassade till den Svenska telefonikulturen. 

Båda dessa punkter är baserade på alternativ 3 (se kap. 13). 

57

REFERENSER 

Litteratur: 


[1] Goralski, W. och Kolon, M., 2000, IP-telephony, McGraw-Hill, New York 

[2] Vineet Kumar, Markku Korpi, Senthil Sengodan, IP Telephony with H.32, 

2001 Wiley 

[3] Henry Sinnreich och Alan B. Johnston, Internet Communications Using SIP, 

2001 Wiley 

[4] Introduction to H.323 - Paul E. Jones - January 2001 

[5] Håkan Gulliksson och Jakob Lindström, 2002, Ljud och bild över nätverk, 

Studentlitteratur. 

Artiklar: 

[6] Network Computing, VoIP in the Enterprise 

http://www.networkcomputing.com/918/918f13.html 

[7] Urban Lindstedt, Internet World, mars 2003 

Kompendier: 

[8] Statskontoret, 1999, IP-telefoni Förstudie 1999:45, Statskontoret Stockholm 

[9] Umeå Energi, 2001, Nuläge telefoni, Umeå Energi 

[10] Stefan Holmgren och Ola Lundqvist, 2002, IP-telefoni framtiden för 

telekommunikation, Luleå tekniska universitet. 

[11] Snacka går ju..., En studie av IP-telefoni för svenska ABB, Stefan Paulsson 

och Martin Reje, Linköping Tekniska Högskola, 1999 

[12] Lena Mathiasson och Klara Mälarberg, IP-TELEFONI 2000-TALETS 

KOMMUNIKATIONSMEDIUM, Institutionen för Datavetenskap 

CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA/GÖTEBORGS UNIVERSITET, 

Göteborg, Sverige 2001 

[13] Sven B Eriksson och Nils Eriksson, Rapport IP-telefoni, 2001 Umeå Energi 

[14] Tillsynsrapport avseende granskning av vissa villkor i TeliaSonera AB:s 

referenserbjudande – preliminärt Utkast, Post & Telestyrelsen, 13 maj 2003 

[15] Sammanfattning - ENUM funktion som översätter telefonnummer till 

Internetbaserade adresser, Post & Telestyrelsen, 30 mars 2001 

58

Intervjuer: 


[16] Intervju med Stefan Anundi och Erling Johansson, Skellefteå Kraft,Skellefteå 

[17] Intervju med Sten Persson, Ericsson, Stockholm 

[18] Intervju med Hans Ericsson, VD Digisip 

[19] Intervju med Mats Wilhelmsson, Citylink 

[20] Intervju med Stefan Granberg Tekniker IT-kontoret Umeå Kommun 

[21] Intervju med Per Ström Ericsson AB, Linköping 

[22] Intervju med Anders Rafting, PTS, Stockholm 

[23] Intervju med Ola Norberg, VD AllTele 

[24] Intervju med Niklas L Johansson, IT-chef på Umeå Energi 

[25] Intervju med Jerker Tojen, Tekniker på Cisco System i Stockholm 

Internet: 

[26] http://searchnetworking.techtarget.com 

[27] http://www.umeaenergi.se 

[28] http://www.pts.se 

[29] http://www.telia.se 

[30] http://www.telia.se 

[31] http://www.h323forum.org/papers/H.323_Protocol_Overview.ppt 

[32] http://www.h323forum.org/papers/h323_intro_toga.zip 

[33] http://www.h323forum.org/papers/h323_intro_von_2001.zip 

[34] http://www.cisco.com 

[35] http://www.ericsson.se 

59


60

Exjobb - ING - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?