Erfarenheter från Häljarpsprojektet i Landskrona, februari 2004

Bilaga 1: Erfarenheter från Häljarpsprojektet i
Landskrona, februari 2004

Landskrona kommun
Tekniska Verken
261 80 Landskrona
Besöksadress Drottninggatan 7
Tekniska Verken
Datum Er Referens
2004-08-11
Handläggare Vår Referens
Daniel Gustavsson
Fjärrvärmekombi – uppföljning av konverteringsprojekt i Häljarp
Bakgrund
Under 1997 genomfördes ett konverteringsprojekt från direktverkande el till
fjärrvärme i Häljarp och en utvärdering av projektet blev klart under våren
1998. Projektet var speciellt på så sätt att man gjorde en fjärrvärmekombi,
vilket innebar att konverteringen gjordes så att husens konstruktion och
befintlig funktionsduglig utrustning integrerades i det nya värmedistributionssystemet.
Det innebar ingen fullständig konvertering från el till fjärrvärme utan
att andelen elvärme minskades och att fjärrvärme användes istället i samma
omfattning som eluppvärmningen minskades.
I slutsatserna från projektets utvärdering fastslogs att investeringsutgiften för
distribution och installation blev mycket låg jämfört med traditionell
fjärrvärmeförläggning. Det gjordes även flera enkätundersökningar till de
boende och både konverteringsarbetet och det nya värmesystemet fick
sammantaget mycket bra betyg.
Förutsättningar 1998
För konverteringen till fjärrvärmekombi blev slutkostnaderna exklusive moms
40000 kr per villa (komplett) konvertering inomhus. De som valde att ersätta
befintlig elvarmvattenberedare med en ny kombiberedare fick betala 6500 kr i
tillägg. Utan statligt bidrag hade villaägaren i Häljarp istället fått betala 50000
kr exklusive moms för konverteringen plus ett anslutningslån på 4000 kr som
Tekniska Verken återbetalat.
De driftskostnader som projektdeltagarna ställdes inför när projektet var klart
våren 1998 går enkelt att relatera till andelen el och fjärrvärme som använts och
taxorna på el och fjärrvärme. I genomsnitt användes ca 10000 kWh fjärrvärme
som tidigare var ren elförbrukning. Årsgenomsnittet av eltaxan (fast och rörlig
del) 1998 var 91 öre/kWh och motsvarande årsgenomsnitt för fjärrvärmetaxan
var 48 öre/kWh (taxor inkl. moms). Det innebar för den enskilde villaägaren en
besparing i driftskostnad på ca 4400 kr 1998 vilket var ett ekonomiskt attraktivt
alternativ.
Kostnader för produktionsanläggningen, stamnät och villanät ingår i
fjärrvärmetaxan.
Tfn 0418-47 00 00
Fax 0418-263 47
tekniska.verken@landskrona.se
www.landskrona.se/kommun/tv
Bankgiro 868-6123
Postgiro 12345-5
Org.nr 212000-1140
1(6)

Ny uppföljning 2004
En ny uppföljning av projektet påbörjades i slutet på februari 2004.
Uppföljningen rör hela projektet, från produktion av fjärrvärme i Häljarp till
hur de som deltog i projektet ser på det nu i efterhand. För Tekniska Verkens
del är det bl.a. intressant att får veta om projektdeltagarna fortfarande är
positiva och om de gjort förändringar i sina värmesystem de senaste åren.
Projektdeltagarnas åsikter samlades in genom ett nytt enkätutskick (se enkät i
bilaga 1) och för att stimulera till många och relativt snabba svar uppmuntrades
med trisslotter till de 20 först ifyllda enkäterna. Trots uppmuntran svarade
endast 52 % av de 108 projektdeltagarna. En översiktlig sammanställningen av
enkäten i tabellform ses i bilaga 2 och kommentarer till enkätsvaren följer på
nästkommande sidor.
Sammanfattningsvis kan man säga att de flesta av de 52 % som svarat på
enkäten i är nöjda med fjärrvärmen i Häljarp. Det är några som inte tycker att
fjärrvärmen räcker till när det blir riktigt kallt. Några förändringar i
värmesystemen som gjorts sedan konverteringen är inmontering av fler
vattenburna element i några hus och borttagande av varmvattenberedare i något
hushåll. I genomsnitt förbrukar de fjärrvärmeanslutna villorna i Häljarp ca
10000 kWh el och ca 10000 kWh fjärrvärme. Några har värmepumpar som
komplement till övrigt värmesystem, men deras energiförbrukning skiljer sig
inte avsevärt från övriga hushålls förbrukning.
Förutsättningar 2004
Tidigare beskrevs hur de ekonomiska förutsättningarna var för den enskilde
villaägaren 1998. I uppföljningen som gjorts nu under våren 2004 är
fortfarande medelförbrukningen av fjärrvärme i projektområdet 10000 kWh/år.
Medel för elförbrukningen ligger också på ca 10000 kWh/år. Fjärrvärmetaxans
årsgenomsnitt för fast och rörlig kostnad 2004 är 74 öre / kWh inklusive moms
om den fasta kostnaden fördelas på 10000 kWh. Väljer man sydkrafts
normalpris på el (2/8 2004 inkl. alla skatter och avgifter) och Sydkraft
Billeberga AB elnäts mellantariff blir motsvarande årsgenomsnitt för eltaxan
129 öre/kWh. Det kan noteras att i denna eltaxa ingår hela den fasta
nätkostnaden precis som i jämförelsen 1998. Eftersom alla betalar fast avgift
även om de bara har hushållsel är det kanske skillnaden i fast avgift mellan en
kund som har bara hushållsel och en som har elvärme med mellantariff, som
borde vara med i taxejämförelsen. I bilaga 5 ses hur taxeuppgifterna för el och
fjärrvärme ovan beräknats.
Årsenergikostnaden för en medelvilla idag i projektområdet blir ca 20300 kr
(ca 102 öre/kWh) då förbrukningen per år är 10000 kWh fjärrvärme och 10000
kWh el. Elkostnaden utgör drygt 60% av den totala kostnaden.
Om en villa i projektområdet skulle utnyttja fjärrvärmen för all uppvärmning
kan man räkna med att den använder 15000 kWh fjärrvärme och 5000 kWh
hushållsel per år. Årsenergikostnaden blir då ca 17000 kr (85 öre/kWh) vilket
2(6)

är mer än 3000 kr mindre än om hälften av energibehovet täcks av fjärrvärme
och andra hälften av el.
Använder en villa istället enbart el (20000 kWh), men fortfarande är ansluten
till fjärrvärme (d.v.s betalar den fasta fjärrvärmeavgiften) blir den totala
årsenergikostnaden nästan 25000 kr (124 öre/kWh). Denna kostnad är 7000 kr
högre än om all energi för uppvärmning täcks av fjärrvärme. Om villan i detta
fallet ej är ansluten till fjärrvärme är den totala elkostnaden drygt 22000 kr (111
öre/kWh).
Slutsatsen av dessa exempel är att om en villa är ansluten till fjärrvärme är det
mest lönsamt att använda så mycket fjärrvärme och så lite el som möjligt
eftersom fjärrvärmepriserna är lägre än elpriserna i denna jämförelse. Med ett
bra elavtal går det att få något lägre elpris än sydkrafts normalpris, men
fjärrvärmepriserna är ändå betydligt lägre.
En ökad användning av fjärrvärme kan även innebära att elförbrukningen blir
så låg att en villa kan säkra ned från 20 A till 16 A huvudsäkring. Då minskar
den fasta årliga nätkostnaden med 500 kr enligt Sydkraft Billeberga AB:s
elnätsavtal.
Summering
Summeras erfarenheterna från projektet i Häljarp, visar det att en konvertering
med upp till ca 50 tusen kronors investering kan hanteras av de berörda
fastighetsägarna men det blir en förhållandevis lång avskrivningsperiod. För att
underbygga individuella investeringsbeslut krävs att olika former av stöd eller
bidrag finns tillgängliga när fastigheter med direktverkande el är föremål för
eventuell konvertering.
Ur samhällsperspektiv är intressant att reducera elanvändning för uppvärmning.
I det fall inga bidrag eller stöd finns att tillgå för konvertering från direktel till
vattenburen fjärrvärme blir situationen den att andra lösningar med t.ex.
värmepumpar kan ses som ekonomiskt bättre alternativ för den enskilde
fastighetsägaren. Ett sådant alternativ minskar elförbrukningen, men det
innebär ingen effektreducering av el. Går inte värmepumpen måste el kunna
täcka hela effektbehovet.
För att konvertera områden med direktel och investera i lokala närvärmesystem
med fjärrvärme i mindre orter bör det därför finnas ekonomiskt stöd så att
enskildas investeringsnivå i det vattenburna värmesystemet ej ska överstiga ca
20 tusen kronor exklusive moms.
3(6)

Kommentarer till enkätsammanställningen i bilaga 2:
1. Vilken är er uppfattning om projektet idag?
Av den hälft av projektdeltagare som fyllde i enkäten är i princip 100 % nöjda
med projektet idag (en hade glömt svara på den frågan). De positiva
kommentarerna är många. Någon berömmer det hela som ett mycket bra
projekt som var välplanerat och snabbt genomfört och några andra uppskattar
den mer behagliga och jämnare värmen jämfört med tidigare direktelvärme.
Några berömmer komfort, god funktion och det billiga priset och personalen
som utförde projektet får också beröm. Bland de få negativa erfarenheterna
fanns en som hade haft problem med elementen och en som klagade på en
förfulning av fastigheten invändigt.
2. Har Ni haft några större problem med ert värmesystem åren efter
konverteringen?
45 hushåll (80,4 %) svarade Nej och 10 st. (17,9 %) svarade Ja. Bland de
problem som nämns hör att vissa element ej fungerat tillfredställande eller varit
svåra att reglera. Hos en har tiduret gått sönder. En har blivit utan värme ett par
gånger, hos någon har det tjutit i ventiler och hos en annan smäller det i rören.
3. Hur uppfattar Ni värmeproduktionen i vår pelletspanna i Häljarp?
Alla av den hälft som svarat på enkäten tycker att värmeproduktionen i
pelletspannan i Häljarp verkar fungera bra. Något hushåll nämner att de vid
enstaka tillfällen haft låg temperatur och ett annat har noterat att temperaturen
på inkommande vatten sjunker ordentligt och att det då tar tid innan normal
nivå uppnås igen. Det nämns även att värmen ej verkar räcka till då det är
riktigt kallt ute.
4. Har Ni värmepump installerad som komplement till övrigt värmesystem?
Sex projektdeltagare (10,7 %) anger att de har värmepump installerad som
komplement till övriga värmesystemet. Energiförbrukningen för de med
värmepump ligger nära snittet eller något under snittet för fjärrvärme och något
över snittet för el.
5. Vad har Ni för typ av varmvattenberedare i Ert hus?
På frågan om vad projektdeltagarna har för varmvattenberedare svarade 25 st.
(44,6 %) att de har en beredare som är äldre än 1997 och 27 st. (48,2 %)
svarade att de har en som är från 1997 då projektet genomfördes. Fyra av 56
hushåll har uppgivit att de har tagit bort eller inte använder sin
varmvattenberedare.
4(6)

6. Använder Ni elradiatorer, d.v.s. direktverkande elelement?
42 projektdeltagare (75 %) använder elradiatorer och 13 st. (23,2 %) använder
dem inte. Av de som använder elradiatorer har nästan 30 % 2 radiatorer i bruk
och därefter är det vanligast att använda 1 radiator (23 %) följt av 4 st (21 %).
Från den energiförbrukning som uppgetts av de som har mycket hög eller låg
el- respektive fjärrvärmeförbrukning kan man endast i ett fall se att det finns en
koppling mellan många använda elradiatorer och högre elförbrukning än snittet.
Däremot har de som har de som har mycket låg elförbrukning, få eller inga
elelement och en fjärrvärmeförbrukning som är högre än elförbrukningen.
Elförbrukningen påverkas även av andra faktorer och det verkar som bl.a. antal
personer i hushållet spelar stor roll.
7. Vilken är Er nuvarande energiförbrukning?
Man kan se att det är en stor skillnad mellan det hushåll som förbrukar minst el
och det som förbrukar mest (se figur nedan). Detsamma gäller för fjärrvärme. I
genomsnitt är dock energiförbrukningen för el drygt 10000 kWh/år och för
fjärrvärme knappt 10000 kWh/år. De hushåll som har hög energiförbrukning
bl.a. förklaras av att de är många personer i hushållet och i de fall där
förbrukningen är mycket låg är det ofta bara 1-2 personer i hushållet och
troligtvis är de äldre personer med låg värme på i delar av huset. Se
sammanställning av energiförbrukning i bilaga 4.
Energiförbrukning i medel för fjärrvärme och el (kWh/år)
min- & maxvärden för fjv: 5000 resp. 17000 kWh/år
min- & maxvärden för el: 3640 resp. 17484 kWh/år
total medelenergiförbrukning (fjv+el): 19837 kWh/år
9354
10678
Medel el
Medel fjärrvärme
5(6)

8. Har Ni sedan konverteringen gjort någon förändring/investering i Ert
värmesystem?
De flesta av hushållen som svarat på enkäten (84%), har inte gjort några större
förändringar i värmesystemet efter fjärrvärmeprojektet. Bland de 8 hushåll
(14%) som gjort förändringar har några monterat in fler vattenburna element.
En projektdeltagare har tagit bort tiduret som slutat fungera och använder
istället en 1/0-brytare för aktivering av el eller fjärrvärme till varmvattenberedaren.
Ett hushåll har konverterat helt till vattenburen värme och ett annat
har bytt ut vanliga element mot oljeelement och slutat tidsstyra elelementen.
Kommentarer i sin helhet samt övriga frågor från projektdeltagarna
tillsammans med deras namn och adress kan ses i bilaga 3.
Med vänlig hälsning,
TEKNISKA VERKEN
Värme & VA
Daniel Gustavsson
Energiingenjör
Tel nr: 0418-470879
Fax nr: 0418-26347
E-mail: daniel.gustavsson@tv.landskrona.se
6(6)

Landskrona kommun
Tekniska Verken
261 80 Landskrona
Besöksadress Drottninggatan 7
Tekniska Verken
Datum Er Referens
2004-02-19
Handläggare Vår Referens
Daniel Gustavsson
Hjälp oss, vinn en trisslott!!
Hjälp oss med vårt uppföljningsarbete. De 20 första som fyller i och skickar in
bifogad enkät vinner en trisslott!
Uppföljning av konverteringsprojekt i Häljarp med fjärrvärmekombi
Under 1997 genomfördes ett konverteringsprojekt från direktverkande el till
fjärrvärme i Häljarp och en utvärdering av projektet blev klart under våren
1998. Projektet var speciellt på så sätt att man gjorde en fjärrvärmekombi,
vilket innebar att konverteringen gjordes så att husens konstruktion och
befintlig funktionsduglig utrustning integrerades i det nya värmedistributionssystemet.
Det innebar ingen fullständig konvertering från el till fjärrvärme utan
att andelen elvärme minskades och att fjärrvärme användes istället i samma
omfattning som eluppvärmningen minskades.
I slutsatserna från projektets utvärdering fastslogs att investeringsutgiften för
distribution och installation blev mycket låg jämfört med traditionell
fjärrvärmeförläggning. Det gjordes även flera enkätundersökningar till Er
boende och både konverteringsarbetet och det nya värmesystemet fick
sammantaget mycket bra betyg.
Nu några år senare vill vi på Tekniska Verken göra en uppföljning av projektet
som helhet, d.v.s. allt från produktion av fjärrvärme i Häljarp till hur Ni som
deltog i projektet ser på det nu i efterhand. Vi vill veta om Ni fortfarande är
positiva och om Ni gjort förändringar i Ert värmesystem de senaste åren.
Uppföljningen ska ligga till grund för om det för vår del kan vara aktuellt att
göra liknande projekt igen eller ej och vi är mycket tacksamma för det bidrag
Ni ger oss genom att svara på frågorna i enkäten nedan.
Skicka in snabbt i bifogat svarskuvert och ni vinner en lott! Är ni långsammare
vill vi helst ha er enkät oss tillhanda senast den 19 mars. Kontakta gärna
undertecknad om frågor uppstår.
Med vänlig hälsning,
TEKNISKA VERKEN
Värme & VA
Daniel Gustavsson
Energiingenjör
Tel nr: 0418-470879
E-mail: daniel.gustavsson@tv.landskrona.se
Tfn 0418-47 00 00
Fax 0418-263 47
tekniska.verken@landskrona.se
www.landskrona.se/kommun/tv
Bankgiro 868-6123
Postgiro 12345-5
Org.nr 212000-1140
1(3)

Enkätundersökning – några år efter konverteringsprojektet
Namn: ………………………………………………………………
Kvarter: ……………………………………………………………..
Gatuadress: ………………………………………………………….
Antal personer i hushållet: ………...st
Uppvärmd husyta: …………………m 2
1. Vilken är er uppfattning om projektet idag?
Var det ? Bra ? Mindre bra
Ge gärna en kommentar till ert svar: ……………………………………………
……………………………………………………………………………………
2. Har Ni haft några större problem med ert värmesystem åren efter
konverteringen?
? Ja ? Nej
Om Ja, kommentera gärna hur: ………………………………………………….
……………………………………………………………………………………
3. Hur uppfattar Ni värmeproduktionen i vår pelletspanna i Häljarp?
? Mycket bra ? Bra ? Mindre bra
Kommentar: ...…………………………………………………………………...
……………………………………………………………………………………
2(3)

4. Har Ni värmepump installerad som komplement till övrigt värmesystem?
? Ja ? Nej
Om Ja, vad för modell?: …………………………………………………………
……………………………………………………………………………………
5. Vad har Ni för typ av varmvattenberedare i Ert hus?
? Varmvattenberedare äldre än -97 ? Varmvattenberedare från -97
Ev. kommentar:………………………………………….………………………
……………………………………………………………………………………
6. Använder Ni elradiatorer, d.v.s. direktverkande elelement? ? Ja ? Nej
Om Ja, hur många?: ……………………..………………………………………
…………………………...………………………………………………………
7. Vilken är Er nuvarande energiförbrukning? El: .………kWh/år
Fjärrvärme: ………..kWh/år
8. Har Ni sedan konverteringen gjort någon förändring/investering i Ert
värmesystem?
? Ja ? Nej
Om Ja, kommentera gärna hur: …………..……………………………………
……….…………………………………………………………………………
3(3)

Bilaga 2 - Sammanställning av enkät från konverteringsprojektet i Häljarp 1 (2)
Totalt antal utdelade enkäter: 108
Antal emottagna enkäter, "datum" 56
Andel svarade: 52%
Enkätsvar
1. Vilken är Er uppfattning om projektet idag?
Bra Mindre bra
Antal (st) 55 0
Andel 98.2% 0.0%
2 . Har Ni haft några större problem med Ert värmesystem åren efter konvertering?
Ja Nej
Antal (st) 10 45
Andel 17.9% 80.4%
3. Hur uppfattar Ni värmeproduktionen i vår pelletspanna i Häljarp?
Mycket bra Bra Mindre bra
Antal (st) 31 24 0
Andel 55.4% 42.9% 0.0%
4. Har Ni värmepump installerad som komplement till övrigt värmesystem?
Ja Nej
Antal (st) 6 49
Andel 10.7% 87.5%
5. Vad har Ni för typ av varmvattenberedare i Ert hus?
vvb äldre än -97 vvb från -97
Antal (st) 25 28
Andel 44.6% 50.0%
6.Använder Ni elradiatorer, d.v.s. direktverkande element?
Ja Nej Antal element Antal hushåll Andel
Antal (st) 43 13 1 10 23.3%
Andel 76.8% 23.2% 2 12 27.9%
3 4 9.3%
4 9 20.9%
5 4 9.3%
6 2 4.7%

7. Vilken är Er nuvarande energiförbrukning (kWh/år)?
Medel fjv Medel el
Min 5000 3640
Medel 9463 10370
Max 17000 17484
Energiförbrukning i medel för fjärrvärme och el (kWh/år)
min- & maxvärden för fjv: 5000 resp. 17000 kWh/år
min- & maxvärden för el: 3640 resp. 17484 kWh/år
total medelenergiförbrukning (fjv+el): 19837 kWh/år
9354.1
8.Har Ni sedan konverteringen gjort någon förändring/investering i Ert värmesystem?
Ja Nej
Antal (st) 8 48
Andel 14.3% 85.7%
10678
Medel el
Medel fjärrvärme
2 (2)

Bilaga 3 - Kommentarer till enkät frågor samt övriga frågor 1 (4)
1. Vilken är uppfattning om projektet idag?
Carl-Albert Loord, Lupinv. 24 Vid starten räckte inte uppvärmningen men därefter har det fungerat mycket bra
Gillis Pettersson, Lusernv. 6 Jämnare inomhusvärme, kanske något lägre värmekostnad (har ej räknat!)
Sven-Olof Westman, Lusernv. 14 Mycket bra projekt. Bra planerat, snabbt genomfört, inga olägenheter
Kaj Thomsen, Ginstv. 19 Bättre, jämnare, ej så torr värme
Mats Rantzow, Lusernv. 29 Det är bra värme jämför med direktel för det är så torr värme
Kenneth Nilsson, Lupinv. 12 Allting till belåtenhet
Jan & Anita Olofsson, Ginstv. 16 Högre värmekomfort än förrut
Håkan Wastrell, Lupinv. 42 Mycket bättre värme med vattenburet system. Projekt i sig gick bra med minimal störning. Vi är jättenöjda
Sven Matanovic, Lupinv. 36 Jämnare värme överlag
Göran Albertsson, Lusernv. 18 Bra komfort, bra funktion, lågt pris
Leif Erlandsson, Lupinv. 16 Vattenburen värme ger en bättre inomhusklimat, dessutom var det billigt!
Jan Saxne, Lusernv. 7 Det har blivit bättre och jämnare värme
Fredrik Hudson, Lupinv. 39 Lägre driftkostnad, jämnare värme
Bengt Gustavsson, Lupinv. 70 Våra element började gå dåligt
Alf-Erik Bondesson, Lupinv. 58 Behagligare värme, vi blev av med mycket direktverkande elvärme
Peter & A-C Cederholm, Lupinv. 72 Mycket duktig personal som utförde projektet
Sune & Anki Lind, Lusernv. 12 Jämn värme till rimlig kostnad även om viss ombyggnad blev en förfulning av fastigheten invändigt
Ulf Olsson, Lupinv. 35 Bättre värme
Moussa Ibroshev, Lupinv. 62 Bättre luft
Gunnar Stridh, Ginstv. 13 Mycket jämnare värme i huset

2 .Har Ni haft några större problem med ert värmesystem åren efter konvertering? 2 (4)
Mats Rantzow, Lusernv. 29 Det är hur bra som helst, mycket bra
Sime Gobic, Lupinv. 52 Rör som går till hallen är varma året om
Christina Bolin, Lupinv. 33 Vissa element har inte fungerat tillfredsställande - har inte gått att reglera
Sven Matanovic, Lupinv. 36 Tidsstyrningsapparaten fungerar ej. Någon har sagt att de flippade ur efter massa åska för något år sedan
Leif Erlandsson, Lupinv. 16 Vi har blivit utan värme en par gånger (sista huset)
Jan Saxne, Lusernv. 7 Ibland smäller det ganska mycket i rören
Jonas Karlsson, Lupinv. 68 "Tjutit" i en ventil
Fredrik Hudson, Lupinv. 39 Varmvatten beredaren sprack, läckage från skärvningarna i kökselement, läckage vid kulventilen
Bengt Gustavsson, Lupinv. 70 Tidurbatteri slut. Tjut i backventil
Alf-Erik Bondesson, Lupinv. 58 Första året räckte inte värmen ibland bara 16 grader. Idag om väderleken är mer än -5 grader, får vi använda bastun.
Vi trivs bäst med 20 grader inomhustemperatur
Roland Gudinge, Lupinv. 66 Tiduret till elpatronerna i v.v.-beredaren lade av. Innan vi lokaliserat felet var vi ytterst nära att byta hela beredaren i onödan!
Sune & Anki Lind, Lusernv. 12 Endast ett fåtal gånger under sommaren har värmen varit låg
Gunnar Stridh, Ginstv. 13 Utbyte av en tjutande ventil, knäppande i rören
3. Hur uppfattar Ni värmeproduktionen i vår pelletspanna i Häljarp?
Jan & Anita Olofsson, Ginstv. 16 Haft jämn och bra temperatur på vattnet hela tiden
Mats Rantzow, Lusernv. 29 Jag har inte märkt något speciellt
Kaj Thomsen, Ginstv. 19 Fungerar över förväntan
Gillis Pettersson, Lusernv. 6 Vid ett enstaka tillfälle har jag haft låg temperatur
Sven Matanovic, Lupinv. 36 Vid vissa köldperioder har vi som bor längst bort i systemet svagare värme
Jonas Ripa, Lupinv. 30 Det händer ibland att temperaturen på "in-vattnet" sjunker ordentligt och då tar det i regel tid innan uppvärmningen återställs
till "normal nivå" igen
Leif & M. Persson, Lupinv. 34 Ibland är dåligt med värme. Vi ligger sist på anläggningen. (Om det har någon betydelse)
Jonas Karlsson, Lupinv. 68 Fjärrvärmen levereras utan problem!
Mikael Svensson, Lusernv. 39 Den senare tiden har det blivit dåligt med varmvattnet när det är kallt ute.
Hans Lenström, Lupinv. 31 Ibland blir det lite kallt när temperaturen kryper ner rejält, annars kanon!
Alf-Erik Bondesson, Lupinv. 58 Räcker inte till om det är kallt (-5 grader)

4. Har Ni värmepump installerad som komplement till övrigt värmesystem? 3 (4)
Kenneth Nilsson, Lupinv. 12 Gester Air
Gillis Pettersson, Lusernv. 6 Luftvärmepump av märket (Friedrich)
Leif Erlandsson, Lupinv. 16 Leif Erlandsson: Toshiba
Jan-Erik Lund, Ginstv. 6 Gester ( installerad 901005)
Bengt Gustavsson, Lupinv. 70 Toshiba
Alf-Erik Bondesson, Lupinv. 58 Mitsubishi
5. Vad har Ni för typ av varmvattenberedare i Ert hus?
Robert Lindgren, Lupinv. 41 Har bytt till värmeväxlare
Jan & Anita Olofsson, Ginstv. 16 NIBE COMPACT - CU 200l köpte till den när vi konventerade " Häljarpsmodellen"
Mats Rantzow, Lusernv. 29 Den går bra än så länge fast den är gammal
Magnus Nordenberg, Ginstv. 20 Ingen
Lennart Guldstrand, Lupinv. 43 Används ej
Håkan Wastrell, Lupinv. 42 Tur att jag bytte i samband med ombyggnaden
Fredrik Hudson, Lupinv. 39 Ingen, den har spruckit i tanken, så den är bortkopplad
Alf-Erik Bondesson, Lupinv. 58 Ny när vi installerade fjärvärmen
Gunnar Stridh, Ginstv. 13 Bytte varmvattenberedare - 99
Bruno Guschelbauer, Lusernv. 20 Nibe Compact - CU
6.Använder Ni elradiatorer, d.v.s. direktverkande element?
Jan & Anita Olofsson, Ginstv. 16 6 st, av vilka 5 st är oljeelement
Anders Backman, Lupinv. 48 Använder bara det lilla på toaletten på bottenvåningen
Kenneth Nilsson, Lupinv. 12 5 st, användes vid mycket kall väderlek
Göran Albertsson, Lusernv. 18 1 st + elektrisk takvärme i tillbyggnad
Bo Löfgren, Lupinv. 88 4 st, användes endast vid behov, t.ex. vid ev. avbrott i pelletspannan
Jan Saxne, Lusernv. 7 2 st vid blåst i samband med minusgrader
Flemming Denne, Lupinv. 90 boningshus 4st, förråd 1 st
Sune & Anki Lind, Lusernv. 12 endast då vissa rum behöver extra värme vid riktigt kalla dagar har 3 st elelement i två rum och ett i hallen

7. Vilken är Er nuvarande energiförbrukning? 4 (4)
Inga kommentarer…
8.Har Ni sedan konverteringen gjort någon förändring/investering i Ert värmesystem?
investering i Ert värmesystem?
Ulf Olsson, Lupinv. 35 Monterat 2 nya element
Allan Laurin, Lusernv. 16 Allan Lanrin: Satt in 2 element till kopplat till fjärrvärme
Hans Lenström, Lupinv. 31 Fick plocka bort tiduret förra vår/ vintern då det slutade fungera. Använder i dag en 1/0- brytare för att aktivera
fjärrvärme eller el till varmvatten beredaren, i samband med detta så att elementen är utan brytare.
Håkan Wastrell, Lupinv. 42 Håkan Wastrell: Konventerade helt till vattenburen värme
Jan & Anita Olofsson, Ginstv. 16 Jan Olofsson: Bytt ut vanliga element till oljeelement. Tidstyr ej elelement längre
Robert Lindgren, Lupinv. 41 Robert Lindgren: Värmeväxlare
Övriga frågor:
Sven Matanovic, Lupinv. 36 Undrande över elförbrukning. Tycker den är hög trots att vi har fjärrvärme och bara ett elelement
Anders Backman Har på senare tid fått knäppande ljud i rören på vissa ställen, bla. Där de kommer in i huset
Luftning av element har gjorts. Vad beror det på?
Vill även fråga om man inte kan klara sig utan varmvattenberedaren och enbart använda växlaren

Bilaga 4 - Förbrukning av el och fjärrvärme
El Fjv Summa el=15000 fjv=15000
11500 9000 20500
17484 12902 30386 X 4 pers 1 elelement, 164 m2
? 12632 ?
13523 7728 21251
7500 10100 17600 VP
13411 8409 21820
10362 7177 17539
6791 11081 17872 X 2 pers, inga elelement, 164m2
8000 8500 16500
11400 10346 21746
9000 10000 19000
9400 8349 17749
9396 9421 18817
11871 5238 17109 3 pers, 4 elrad, 108m2 X
14000 17000 31000 5 pers, helkonv.,yta ?m2 X
7500 8700 16200
10000 10000 20000
11000 10053 21053 VP
11648 8197 19845 VP
8500 10000 18500
10500 11300 21800
10947 8505 19452
9238 7900 17138
? 9061 ?
15876 5766 21642 X 4 pers, 108m2
? 7000 ? 2 pers, ny föns. 108 m2 X
3640 10600 14240 X 2 pers, 1 elelement, 108 m2
11000 11000 22000
13000 5000 18000 3 pers, 2 elrad, 108m2 X
9500 ? ? VP
14465 8169 22634
13000 10000 23000
10000 9215 19215
9702 9766 19468
5685 8709 14394 X 2 pers, 1 elelement, 108m2
6119 10424 16543 X 2 pers, elrad ibland, 164m2
6800 7300 14100 2 Xpers,
5 elrad,112+16m2
? 12500 ?
12500 12000 24500
9000 10000 19000
9288 8734 18022
9500 11000 20500
8230 13300 21530
10000 5000 15000 X 3 pers, 2 elrad,108m2
10000 12900 22900
8005 10133 18138
13000 9000 22000
15000 8280 23280 VP X 4 pers, 4 elrad, 264m2, vp
???? 1201 6830 8031 4 pers, 2 elrad, 108m2 X ????
Summa 456281 454225 852983
Medel 10370 9463 19837
Min 3640 5000 14100
Max 17484 17000 31000

Bilaga 5 - Prisjämförelser el och fjärrvärme 2004
Fjärrvärmepriser inkl. moms Exempel 1: Fjv 50%+ tot el 50%
Förbrukning Förbrukning Förbrukning Fjv 10000 kWh/år, El 10000 kWh/år
10000 kWh/år 15000 kWh/år 20000 kWh/år
(kr/kWh) (kr/kWh) (kr/kWh) Tot kostnad
Fast avgift 2625 kr/år 0.2625 0.175 0.13125 Fjärrvärme 7425 kr/år
Rörlig avgift 0.488 kr/kWh 0.48 0.488 0.488 El 12876 kr/år
Summa 0.7425 0.663 0.61925
Summa 20301 kr/år
Summa/kWh energi 101.5 öre/kWh
Elpriser inkl. moms
(Elnät Sydkraft Billberga AB, rörligt elpris Sydkrafts normalpris 2/8 2004) Exempel 2:Fjv 100%+hushållsel
Förbrukning Förbrukning Förbrukning Förbrukning Fjv 15000 kWh/år, el 5000 kWh/år
5000 kWh/år 10000 kWh/år 15000 kWh/år 20000 kWh/år
Fasta avgifter (kr/kWh) (kr/kWh) (kr/kWh) (kr/kWh) Tot kostnad
Elnät mellantariff 3000 kr/år 0.3 0.2 0.15 Fjärrvärme 9945 kr/år
Elnät normaltariff 1750 kr/år 0.35 El 7238 kr/år
Grundpris el 300 kr/år 0.06 0.03 0.02 0.015
Summa 17183 kr/år
Rörliga avgifter inkl. allt Summa/kWh energi 85.9 öre/kWh
Elnät mellantariff 0.1728 kr/kWh 0.1728 0.1728 0.1728
Elnät normaltariff 0.2528 kr/kWh 0.2528 Exempel 3: Fast avgift fjv+100%el
El normalpris 0.7848 kr/kWh 0.7848 0.7848 0.7848 0.7848 Fjv 0 kWh/år, el 20000 kWh/år
Total kostnad
Summa nät mellantariff, el normalpris 1.2876 1.1776 1.1076 Fjärrvärme 2625 kr/år
(elvärme + hushålls el) El 22152 kr/år
Summa nät normaltariff, el normalpris 1.4476
(bara hushållsel) Summa 24777 kr/år
Summa/kWh energi 123.885 öre/kWh
Summa el / kWh 110.8 öre/kWh)

Bilaga 2:Litteratur, konvertering av småhus med
direktverkande elvärme till fjärrvärme
Författare Titel Dokument År
Svensk fjärrvärme Konvertering till fjärrvärme –
Direktverkande elvärme
FVF 1996:17 1996
S. Jungtén, M. Renås Konvertering av befintligt
eluppvärmt småhusområde till
fjärrvärme
P. Karlsson Konvertering av småhus med direktel
till ett fjärrvärmenät
J. Kellner, R.
Nilsson, G. R.
Wikander
Konvertering av direktelvärmda
småhus till fjärrvärme
C. Lindroth District heating in small single
family houses-No way or the new
way!?
M. Sandberg Konvertering av direktelvärmda
småhus
Statens
Energimyndighet
Tekniska verken
Landskrona, ÅFenergikonsult
Utvärdering av demonstrations
anläggningar avseende konvertering
av direktelvärmda småhus till
fjärrvärme
Ex-arbete,Inst.för
maskinteknik,
Ingenjörs- och
sjöbefälsskolan,
Chalmers
Ex-arbete,Inst.för
maskinteknik,Avd
. för Energiteknik,
LTU
1997
1999
BFR R81:1988 1988
Euroheat &
Power, nr 10 -
1998,s 12-15
Föredrag vid FVF
Småhusdagar,
Södertälje, 2002
1998
2002
ER 3:1998 1998
Närvärme i Häljarp Erhålls från
Tekniska Verken i
Landskrona
Källa: Claesson C. (2003): ”Fjärrvärme till småhus – Litteraturstudie 2003”. FVF FOU 2003:2. Svensk
Fjärrvärme, 101 53 Stockholm [8]
Ytterligare Litteratur beträffande konvertering av elvärmda småhus till
fjärrvärme
Författare Titel Dokument År
S. Persson, Y.
Eriksson
S. Olsson
Statens
Energimyndighet
GRUDIS-anläggning, Konvertering
av direktelvärmda småhus,
Söderbärke
Tekniktävling – Konvertering av
direktelvärmda småhus
1998
BFR R101:1990 1990
Finns i STEMs
publikationsdatabas,
www.stem.se
M. Sandberg Hur kan man konvertera direkt(el)? Föredrag vid FVF
Småhusdagar,
Göteborg, 2004
1998
2004

Bilaga 3: Luleå Energi ABs erbjudande till
småhuskunder

Bilaga 4: Komponentlista och övergripande
presentation vid konvertering av luftburet
elvärmesystem, Luleå Energi

Materiallista för Borohusen
Regulator Siemens RWC 32
Givare Siemens QAP22
Ventil Siemens VD115
Ställdon Siemens STE22
Kapsling Siemens FM300
Värmebatteri Lindsheim Luftteknik TVZ-0175-0290-04-002-1,6-A1
Luleå Energi AB
Peter Hagman

Demontering av elbatteri

Elbatteri

Montage av vattenburet batteri

Bilaga 5: Växjö Energi ABs erbjudande till
småhuskunder

FJÄRRVÄRME OCH BREDBAND TILL VILLOR,
KAMPANJERBJUDANDE ETAPP 2004
1. Priser och villkor
Nyckelfärdig Fjärrvärmeanslutning
(vid 60% anslutningsgrad)
Nuvarande uppvärmningssystem
vattenburet direktverkande el
49 000:- Hus med upp
till 13
67 400:- *)
radiatorer
Pris per
radiator vid
fler än 13 st
Fiberanslutning i samband med Fjärrvärmeanslutning +6 000:-
Enbart Fiberanslutning, fjärrvärme finns i gatan Be om separat offert
Enbart Fiberanslutning, fjärrvärme finns ej i gatan Be om separat offert
Nätavgift fiber (om anslutningen är aktiverad) 150:-/månad
*) Pris angett efter bidrag (utgår endast vid fullständig konvertering).
2 600:-
I priset för fjärrvärmeanslutning ingår:
• Komplett fjärrvärmeanslutning och fjärrvärmecentral, 10 meter fjärrvärmekulvert innanför
tomtgräns inkl grävning och återställning (kostnad vid mer än 10 meter: 1 000 kr/m). Vid
befintligt vattenburet system ingår borttagning av panna och inomhustank. Vid direktel ingår
borttagning av elradiatorer och varmvattenberedare.
Vid byte från direktverkande el till vattenburen fjärrvärme gäller även:
• Konverteringsbidrag utgår endast vid utbyte av samtliga elradiatorer.
• Typ av vattenradiator anpassas av entreprenören efter respektive rums effektbehov.
• I prisexemplet ovan ingår kostnad för förzinkade rör, termostat och montering.
Vid bredbandsanslutning ingår dessutom:
• Fiberkabel med upp till 100 Mb/s delad bandbreddskapacitet samt mediaomvandlare.
Rabatter fjärrvärme:
• Vid 70% anslutningsgrad utgår 1 000 kronors rabatt och vid 80, 90 resp. 100% anslutningsgrad
utgår 2 000, 3 000 resp. 4 000 kronors rabatt på grundpriset.
• Om Du gräver själv från gata till hus reducerar vi priset med 300 kronor/meter.
• Pannersättning kan utgå om Du har en panna som är 15 år eller nyare. Observera att detta gäller
enbart pannor, inga elpatroner, oljebrännare, expansionskärl, varmvattenberedare eller dylikt.
Alla priser anges inklusive moms.
PRIVATMARKNAD
Gäller för
anslutningar 2004
2. Leveransvillkor
• Betalningsvillkor 30 dagars betalningstid.
• Garantitid 2 år från inkoppling.
• Allmänna Leveransbestämmelser för Leverans av Fjärrvärme samt VEABs fjärrvärmeprislista.
ftgproj/fjvinst/övrigt/kampanj 2003-2004/Prisblad 1

3. Bredband
I samband med fjärrvärmeinstallationen har du möjlighet att ansluta dig till vårt stadsnät,
Wexnet.
Du får då en fiberkabel ända in i huset och ett färdigt datauttag som placeras i närheten av
fjärrvärmeväxlaren. Vid datauttaget skall det finnas ett vanligt eluttag. Övrig utrustning såsom
dator med nätverkskort (10/100) och ev. kabeldragning (max 100 meter) i huset ombesörjer du
själv.
Innehållstjänster kan du som kund få tillgång till genom olika tjänsteoperatörer som agerar i vårt
nät. För detta tillkommer en extra kostnad, som betalas till respektive operatör.
4. Extra trygghet
Om Du tecknat avtal med oss om framtida fjärrvärmeanslutning och Din värmeanläggning
havererar innan planerad anslutning, erbjuder vi Dig en provisorisk lösning fram till
fjärrvärmeanslutningen. Om VEAB anser att anläggningen kan repareras betalar Du
självkostnadspris, dock maximalt 5 000 kronor inkl. moms. Om anläggningen måste bytas lånar
vi tills vidare ut elpanna/oljekassett och Du betalar aktuellt grundpris för fjärrvärmeinstallation
vid bytestillfället. Du betalar också för det energislag Du använder efter bytet. Ordinarie
serviceunderhåll ingår ej.
ftgproj/fjvinst/övrigt/kampanj 2003-2004/Prisblad 2

PRIVATMARKNAD
ANMÄLAN
om
Byte från direktverkande el till vattenburen fjärrvärme
Utbyggnad åren 2003-2004. Område Norr, Hov och Danneborg.
Om ingiven anmälan återtages, är bolaget berättigat till ersättning för de kostnader som kan ha uppstått
intill dagen för återtagandet av anmälan.
Namn: ............................................................................................Tel. ....................dag,..................... kväll
Adress: ............................................................. Postadress:.................................................................
anmäler sig härmed för byte från direktverkande el till vattenburen fjärrvärme från Växjö Energi AB.
Anmälan avser fastigheten: ...................................................................................................................
För värmeleveransen skall tillämpas prislista och allmänna bestämmelser, som gäller för tiden för
kontraktets tecknande.
1. Paketpris
Fullständigt byte från direktverkande el till vattenburen fjärrvärme och nyckelfärdig fjärrvärmecentral 67 400 kronor
(upp till 13 radiatorer, inklusive LIP-bidrag, vid 60 % anslutning och fastigheter med upp t o m 2 lgh).
Tillägg vid fler än 13 radiatorer.
I priset ingår: ? Fullständigt byte till vattenburet system anpassat till fastighetens effektbehov och enligt entreprenörens
förslag ? Fjärrvärmeanslutning och fjärrvärmecentral ? 10 meter kulvert innanför tomtgräns ? Demontering av
elradiatorer ? Montering av vattenburna radiatorer ? Nedsäkring till 16 Ampere
Förutsättningar i övrigt: ? Att material kan transporteras genom dörrar, öppningar och trappor utan att dessa behöver
åtgärdas. ? Att arbetet kan utföras på ordinarie arbetstid. ? Att tillfälligt vatten och elström
tillhandahålls oss utan kostnad. ? Bygg- och målningsarbeten, skyddstäckning, tapetsering och
finstädning ingår ej. ? Rörinstallatören avgör vid installationstillfället, utifrån de byggtekniska
möjligheterna, hur rörledningarna ska dras till respektive radiator. ? Eventuella ändringar mot
grunderbjudandet beställer fastighetsägaren direkt från entreprenören.
2. Priskorrigeringar
? Extra radiator (vid fler än 13 st); 2 600 kr/st .................. st x2 600 = + ..................kronor
? Grävning och återställning från tomtgräns till hus ingår men om Du gräver själv reducerar vi
priset med 300 kronor/meter. .................. meter x 300 = -....................kronor
? Tillägg för kulvert längre än 10 m; 1 000 kr/meter .................. meter x 1 000 = + ..................kronor
? Tillägg för vita rör 2000 kr. + ..................kronor
? Antalet monterade radiatorer bestämmer slutpriset
? Om anslutningsgraden blir högre än 70 % gör vi en reducering på slutfakturan
Alla priser är inklusive moms.
..................................... den / 20.................
.....................................................................................
Underskrift av fastighetsägare
VÄXJÖ ENERGI AB, Kvarnvägen 35, 352 41 VÄXJÖ, Tel 0470-77 52 00
Ditt pris: =...................kronor
\\Sp-dokument\ET\ETe\Personligt\Martin Sandberg \Forskning\Fjärrvärme\Teknikläget konvertering \Besök Växjö Energi 20040414\material från Växjö Energi\ANMÄLAN, konvertering av direktelvillor (Norr, Hov, Danneborg).doc

PRIVATMARKNAD
ftgproj/fjvinst/Mallar/Driftkostnader 040617
Gäller fr o m 2004-01-01
(uppdaterad 2004-06-17)
Lathund för uppskattning av driftkostnaderna för olja,
el och fjärrvärme
Nuvarande förbrukning Driftkostnad
el olja el olja fjärrvärme
(kWh) (m 3 ) (kr/år) (kr/år) (kr/år)
16 000 2 15 608 15 100 9 740
24 000 3 23 008 22 650 13 360
32 000 4 30 408 30 200 16 980
40 000 5 37 808 37 750 20 600
Förutsättningar: Alla priser angivna inklusive moms och skatt.
Elabonnemang: Nät: tidstariff E4, 30% högpristid och 70% lågpristid
Nätprislistor, nya fr o m 2004-01-01,
Energi: 76,7 öre/kWh + 300 kr/år
(Erbjudande 2004-06-17, 3 årsavtal, fast pris)
Elcertifikatsavgift ingår med 2,9 öre/kWh
oljepris: 7 550 kronor/kubikmeter
fjärrvärme: Prislistor fr o m 2004-01-01 (samma pris som 2003).
Observera att vi i tabellen ovan menar energin enbart för uppvärmning men att
även den fasta avgiften på 2 500 kronor/år för fjärrvärmeabonnemanget ingår.
Driftkostnaden för fjärrvärme debiteras efter verklig, uppmätt förbrukning.
Efter övergång från elvärme till fjärrvärme klarar man sig oftast med en
huvudsäkring på 16 ampere på elabonnemanget vilket gör att de fasta
kostnaderna ofta sjunker.
I kolumnen för driftkostnad för el har vi istället för normal abonnemangsavgift
för 20 ampere, enbart lagt på mellanskillnaden mellan 20 ampere och 16 ampere
(Tariff E4, tidstariff).
OBS! Om Du tecknat energiprisavtal på el med Östkraft får Du behålla de
villkoren, också om Du installerar fjärrvärme under tiden.
Specifik energikostnad (alla kostnader, även fasta, utslagna per kWh)
Nuvarande förbrukning Specifik energikostnad
el olja el olja fjärrvärme
(kWh) (m 3 ) (öre/kWh) (öre/kWh) (öre/kWh)
16 000 2 97,6 94,4 60,9
24 000 3 95,9 94,4 55,7
32 000 4 95,0 94,4 53,1
40 000 5 94,5 94,4 51,5

Byte från direktverkande el till vattenburen fjärrvärme.
• Alla som har anmält intresse för fjärrvärme och bor i ett område som ska byggas ut får ett
hembesök av VEAB.
• VEAB ringer upp och bokar en tid, hembesöken utförs mellan 08-17 på vardagar.
• Vid hembesöket bestäms fjärrvärmeingången och placering av fjärrvärmecentralen samt
eventuella priskorrigeringar. Antal elradiatorer räknas.
• Fjärrvärmecentralens placering är oftast där varmvattenberedaren står idag.
• I fjärrvärmecentralen finns cirkulationspump, tryckkärl, reglercentral med utomhusgivare
samt 2 st. värmeväxlare. (1 st. för värme och 1 st. för varmvatten.)
• Demontering av varmvattenberedare och elradiatorer ingår.
• Elektrikern monterar en skyddsdosa vid slopade eluttag samt säkrar ner till 16 Amp.
• Rören till radiatorerna är utanpåliggande på vägg. De är förzinkade och målningsbara.
• Kan man använda källare eller vind för rördragning gör man det.
• Alla radiatorerna har en egen termostat.
• Storleken på radiatorerna är olika beroende på rummens effektbehov
• Fjärrvärmecentralen och värmesystemet levereras grundinställt. Finjustering av
fjärrvärmecentral och värmesystem efter egna önskemål gör fastighetsägaren själv.
• VVS-installatören löser husets individuella rördragning till radiatorerna vid
installationstillfället.
• Upp- eller nergångar till andra våningar sker vid fönster eller vägghörn, beroende på de
byggtekniska möjligheterna. Det är VVS-installatören som gör dessa bedömningar.
• VVS-installatören monterar radiatorerna och rören anpassat till de höjder de behöver för att
rent tekniskt kunna utföra installationen och enligt gällande normer.
• I anslutning till byggstart skickas en telefonlista ut på våra utsedda entreprenörer med namn
och telefonnummer.
• Fastighetsägaren ska vid frågor under byggtiden vända sig till VEABs utsedda
entreprenörer.
• VVS-installatören lämnar drift och skötselinstruktion i samband med färdigställande.
• Observera att på medföljande bildexempel över rördragningar är rören vita vilket de inte är i
VEABs paketerbjudande. Rören i paketerbjudandet är förzinkade med möjlighet för egen
målning. Eventuellt kan man mot tillägg beställa vita rör.

Kulvertuppgång på utsidan med servisventiler. Vid platta på mark.
Plastlåda för skydd av kulvert med lucka för servisventiler. Övermålningsbar.

Arbetets början.
Isolerade värmerör inne i krypvind.

Monterad vattenradiator med rördragning ifrån förråd.
Monterad radiator med rördragning från krypvind.

2 st radiatorer monterade i vardagsrum med rördragning vid golvlist.
Radiator placerad i sovrum med rördragning vid golvlist ifrån angränsande rum.

Radiator i kök med rördragning från vardagsrum samt en fördelning
upp till radiator på övervåning.
Radiator sovrum med rördragning ifrån övervåning.

Bilaga 6: Göteborg Energi ABs erbjudande till
småhuskunder

Vem är kunden?
• Kunden har en villa eller radhus med
direktverkande el som uppvärmning.
• Huset ligger normalt i ett område där
fjärrvärme byggs.
• Projekt skulle kunna bli även i områden
där det är endast finns hus uppvärmda
med direktel.
• Kunden är intresserad av fjärrvärme och
vill konvertera till ett vattenburet system.

Exempel på hur det kan se ut
Här är det vanligaste sättet att montera rör längs väggen.
Har du två våningar kan det se ut så här emellan våningarna.

Exempel på hur det kan se ut
Här har installatören utnyttjat källaren till rörförläggningen.
Här kommer rören upp från våningen under.

Exempel på hur det kan se ut

Exempel på hur det kan se ut

Bilaga 7: Beskrivning av AKON-systemet, Alstom
Power Flow System

Fjärrvärmecentral
Bebyggelse
Termostat
Varmvattentapp
Radiator
Fjärrvärmerum
Radiator
Termostat
AKON
Industri
Värmeverk
Värmepump
ALSTOM Power FlowSystems konverteringsprogram
för villor direktel / fjärrvärme
Sekundärnät
Power
FlowSystems
Bebyggelse
Bebyggelse

AKON är en ny tekniklösning för effektiv konvertering av
småhus från direktelvärme till fjärrvärme i Sverige.
Systemet bygger på nedväxling av fjärrvärmevattnet i en
fjärrvärmecentral och därifrån vidare distribution i
sekundärsystem till respektive hus. Husen är försedda med
AKON villacentral och tvårörskopplade radiatorer med
termostatventiler.
Fjärrvärmeutbyggnad med AKON innebär många fördelar,
både ekonomiskt och sett ur komfortsynpunkt för
slutkunden.

Värmeleverantören ombesörjer matning av primär fjärrvärme fram till området.
Entreprenadgräns för AKON är anslutning mot värmeleverantörens matning.
AKON-systemet består av följande:
- Primär fjärrvärmeledning, 16 bar och 120°C, från entreprenadgräns till
fjärrvärmerummet.
- Fjärrvärmecentral där nedtransformering av fjärrvärmen från 16 bar och
120°C till 6 bar och 65°C sker.
- Sekundär fjärrvärmeledning.
- Villacentral där varmvatten produceras momentant samtidigt som tappning
av varmvatten sker samt konstant differenstryckstyrning över
radiatorkretsen.
- 2-rörskopplade radiatorer för fjärrvärme. Samtliga radiatorer är försedda
med termostatventiler av fabrikat Danfoss eller likvärdigt.
AKON-systemet ger:
- Låga returtemperaturer, vilket är oerhört viktigt oavsett vilken typ av
fjärrvärmesystem husen skall anslutas till.
- Individuell mätning av energiförbrukningen i varje hus.
- Varje radiator ges individuell styrning. Enskilt rum ges den temperatur som
önskas. Svalt i sovrummet och varmt i barnkammaren till exempel.
- Låga energiförluster och driftkostnader på grund av låga temperaturer i
kulvertnätet, välisolerad kulvert, varvtalsreglerad pump samt att ingen
förrådsberedare och ingen elapparatur behövs i husen.
- Det finns stor och positiv erfarenhet av systemet.
- Färskt varmvatten.

1 = Fjärrvärmecentral
2 = Villacentral
3 = Radiator
AV = Kulventiler
SV = Radiatortermostat
(Danfoss el. likvärdig)
Entreprenadgräns
VILLA / KEDJEHUS / RADHUS
VV,KV
Entreprenadgräns
2st AV
2
2st AV
PRIMÄR FJÄRRVÄRME
SV
SV
FJÄRRVÄRMERUMMET
3
3
1
S
E
K
U
N
D
Ä
R
F
J
Ä
R
R
V
Ä
R
M
E

Fjärrvärmecentralen
Här sker nedtransformering av fjärrvärmen från 120°C och 16 bar till 65°C och
6 bar.
Reglerutrustningen, som kan vara elektronisk eller självverkande, konstanthåller
temperaturen ut på det sekundära fjärrvärmenätet till 65°C. Värmeväxlaren
dimensioneras så att max temperaturdifferens mellan primär och
sekundär returtemperatur är 3°C.
Påfyllningen av sekundärnätet sker från primärnätet.
Pumpen är varvtalsreglerad i proportion till värmelasten.
P
R
I
M
Ä
R
RC
TM TG1 TM M
VVX
TM TM M
M
AV2
AV1 = Kulventil
EXP.KÄRL = Slutet expansionskärl
M = Manometer
P = Tvillingpump,
varvtalsreglerad
RC = Reglercentral för
konstanthållning
SV = Styrventil med ställdon
SÄV = Säkerhetsventil DN20
TG1 = Temperaturgivare
TM = Termometer med dykficka
VVX = Plattvärmeväxlare
AV2 = Påfyllningsventil
EXP.
KÄRL
SÄV
P
AV1
S
E
K
U
N
D
Ä
R
AV1

Villacentralen
AKON villacentral är en komplett central för momentan varmvattenproduktion
och differenstrycksreglering avsedd att kopplas till sekundärt fjärrvärmenät.
Värme- och varmvattenkretsarna är parallellkopplade. Vattenvärmare styrs av
en tryckstyrd regulator som är konstruerad så att öppning för värme och varmvatten
sker samtidigt och utan reaktionstid. Differenstrycksregulatorn (TD)
håller ett konstant och lågt differenstryck över radiatorkretsen.
AKON villacentral är försedd med bypassventil som säkerställer varmhållning
av kulverten sommartid utan att påverka returtemperaturen negativt. Centralen
är försedd med kåpa i vitlackerad plåt.
Installation av AKON villacentral innebär:
- Att varmvattnet produceras momentant - alltså samtidigt som tappning sker.
- Att vi får ett färskt varmvatten.
- Att mängden fjärrvärme alltid är anpassad efter behovet.
- Att vi inte har några tomgångsförluster.
- Att vi kan styra värme individuellt i varje rum i husen.
- Att vi inte behöver någon elanslutning till villacentralen.
- Att vi begränsar temperatur och tryck inne i husen till 65°C och 6 bar.
- Att vi inte behöver några strypventiler.
- Att vi undviker ljudproblem i termostaterna på grund av lågt och konstant
differenstryck.
- Stor avkylning, vilket i sin tur innebär att endast små mängder fjärrvärme
behöver pumpas runt i systemet.
- Att vi får mycket låga returtemperaturer från husen - oftast ner mot
rumstemperatur.

Servicebehov
Behovet av service är mycket begränsat. Enbart självverkande regulatorer (3
st) används i AKON villcentral. Dessa är dessutom mycket lätta att skifta eller
reparera.
Livslängd
Livslängden på centralerna är mycket lång. Varmvattendelen, som är den
känsliga, arbetar endast under tappning. Däremellan står den i viloläge. Detta i
kombination med att vattenvärmaren är konstruerad så att temperaturen
snabbt faller efter tappning gör att centralerna i princip är outslitliga. De är
dessutom okänsliga för kalkutfällningar.
DF
SEKUNDÄR
F
BYPASS
DF PB1
SV
TM
PB1 = Passbit för värmemätare
F = Smutsfilter
VX2 = Vattenvärmare
REG = Varmvattenregulator
TM = Termometer
TD = Differenstrycksregulator
DF = Dykficka för temperaturgivare
AV = Avstängningsventil
SV = ALSTOM Bypassventil 45°C
VX2
VV
KV
REG
AV
RADIATOR
KRETS
TD AV

Alltid 65°C
fram.
Differenstryck
8-20kPa
Termostat
35°C i returtemp.
beroende på belastning,värmetillskott
från sol,
köksapp., m.m.
Radiatorsystem
Radiator
Dimensionerad för medeltemperatur
på 50°C vid dimensionerande utetemperatur.
Vi får då 35°C i retur vid
max-fallet. Vid alla andra tillfällen får
vi lägre retur temperatur. 42,5°C
medeltemperatur ger 20°C i retur.
Principen bygger på att radiatorerna är 2-rörskopplade så att varje radiator kan
leva sitt eget liv. Differenstrycket över radiatorkretsen skall vara lågt och
konstant mellan 0,8 och 2,0 mvp (8-20kPa). Flödet i radiatorkretsen skall vara
så lågt att huvuddelen av tryckfallet i kretsen ligger över radiatortermostaterna.
Min tryckfall över termostaterna är 5kPa och max är 30kPa. Enligt gällande
bestämmelser skall radiatorer dimensioneras för 55°C fram och 45°C i retur,
vilket ger en medeltemperatur på 50°C.
AKON-systemet baseras på radiatortemperaturerna 65°C - 35°C som dimensionerande,
vilket också ger medeltemperaturen 50°C. Radiatoreffekter motsvarande
de demonterade elradiatorernas är dimensionerande för radiatoryta
och rördimensioner.
Men det intressanta är de för fjärrvärme suveränt goda förutsättningarna
med bra avkylning, god energihushållning, hög komfort med individuell
temperaturreglering i varje rum samt enkelheten i systemuppbyggnad
vilket ger låga investerings- och underhållskostnader.

Arbetsmetodik
Konverteringen börjar med att distributionsnätet byggs. AKON-systemet
innebär att ALSTOM Power FlowSystems AB's flexibla kulvertsystem används,
vilket medför att kulvert-schaktets bredd minimeras.
Huvudstråken / fördelningsnätet läggs först. Vid behov kan systemet
kallförläggas och servisledningarna byggas i steg två.
Servisledningen kan kapas in var som helst på huvudledningen utan att spillbitar
erhålls. Som servisledning används flexibla rör som kan bockas med
mycket snäva radier. Eventuella hinder som t.ex. äppelträd mm undviks. (Med
fördel kan villaägaren gräva själv, inte minst för att undvika senare diskussioner
om återställningsarbeten.)
Kulverten dras in i fastigheten och förses med ventiler direkt innanför
grundmur. Efter provning samt provtryckning sätts kulvertsystemet i drift.
Parallellt med kulvertarbetet drivs inomhus konverteringen. Befintlig varmvattenberedare
demonteras och ALSTOM-TD unit monteras på motsvarande
utrymme. Kunden blir utan varmvatten under max 1 dag.
Elradiatorerna demonteras och befintligt elkablage ”fimpas”. (Eventuellt kan
demonteringsarbetet utföras av den boende.) Elfläktar installeras provisoriskt
medan det vattenburna systemet installeras. (Max 1 vecka/hus.) Inomhussystemet
provtrycks och godkännes.
Hela AKON-systemet sätts i drift.