TAG - Trekking Adventure Gästrikland 2013 Start: Kratte Masugn ...
TAG - Trekking Adventure Gästrikland 2013 Start: Kratte Masugn ...
TAG - Trekking Adventure Gästrikland 2013 Start: Kratte Masugn ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Gästrikeledens historia<br />
Denna trycksak är producerad av<br />
Tanken på en vandringsled i <strong>Gästrikland</strong> uppstod inom Friluftsfrämjandet<br />
i början av 1970-talet och 1972 påbörjades arbetet då en kommitté<br />
skapades i dess intresse. Denna kommitté bestod av representanter ur<br />
Friluftsfrämjandet, de berörda kommunerna, Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen.<br />
Den norra delen av Gästrikeleden mellan Gävle och Hofors stod färdig<br />
1975 och den södra delen tillkom i sin helhet 1986. Gästrikeleden är idag<br />
270 km lång, sedan tillkommer tvärleder och anslutningsleder. Gästrikeleden<br />
har även en avstickare från Jädraås till Lingbo på cirka 45 km.<br />
Bergsbruket i trakten<br />
Runt om i <strong>Gästrikland</strong> har järnet haft en stor betydelse, inte minst i de<br />
trakter denna vandring tar er.<br />
Under medeltiden gick man från att bruka myr- och sjömalm till att bryta<br />
järnmalm ur berget. I Torsåkersbygden gick startskottet i denna trakt, redan<br />
1374 erhöll Torsåker bergslagsprivilegier. Här fanns det rik tillgång till<br />
vattendrag, skog och malmfyndigheter. Skogen behövdes för att tillverka<br />
träkol och vattendragen behövdes för att driva hammare och bälgar i<br />
smedjor och hyttor.<br />
Vid mitten av 1600-talet fanns 27 masugnar och 41 hammare i <strong>Gästrikland</strong>.<br />
Fram till denna tid var det bygdens egna bönder som utövade<br />
bergsbruket, de fick benämningen Bergsmän. Från att vara en binäring<br />
till jordbruket utvecklades järnframställningen till den viktigaste näringen i<br />
dessa trakter.<br />
Under den senare delen av 1600-talet ökade produktionen av järn på<br />
grund av en större efterfrågan, framförallt på grund av krigsmaktens behov<br />
under stormaktstiden. Produktionen koncentrerades då alltmer mot<br />
de större bruken, år 1700 fanns 17 st bruk i <strong>Gästrikland</strong>.<br />
Mot slutet av 1800-talet fick även de svenska bruken det svårt i konkurrensen<br />
mot övriga europa, framförallt mot England där man lärt sig att<br />
använda stenkol. Skogen blev även allt mer viktiga som råvara till <strong>Gästrikland</strong>s<br />
stora industrier, sågverken och pappersmassafabrikerna.<br />
Illustration: Martin Holmer
Change language