TAG - Trekking Adventure Gästrikland 2013 Start: Kratte Masugn ...

Återigen arrangerar Friluftsfrämjandet Gävle sin populära
vandring, nu med nytt namn!
Fjällräven Halv Classic har blivit Trekking Adventure Gästrikland,
FHC har blivit TAG. Men det som inte förändrats är viljan och
engagemanget från arrangörerna att skapa ett trevligt lopp för dess
deltagare!
Årets upplaga av vandringen går av stapeln 8-9:e juni, vecka 23,
2013, och går längs Gästrikeleden. Starten kommer att vara i Kratte
Masugn, från klockan 09.00, nattlägret i Oppsjö och målet på
Österfärnebo idrottsplats. Det ger en distans på 48 km.
Nytt för i år är att det dessutom kommer att finnas en längre sträcka.
Starten, målet och mellanliggande checkpoints kommer att vara
detsamma som för den kortare sträckan, men kommer inkludera två
extra utvikningar. Den totala distansen blir 70 km. Sträckan beskrivs
som en naturupplevelse och för den äventyrslystne. Denna sträcka
måste genomföras i par.
För mer info gå in på: www.friluftsfrämjandet.se/gavle/tag
TAG - Trekking Adventure Gästrikland 2013
Start: Kratte Masugn
Mål: Österfärnebo Idrottsplats
Distans: 48 km eller 70 km
Pris: 48 km - 600 kr, 70 km - 800 kr
Anmälan: www.friluftsframjandet.se/gavle/tag-anmalan
TAG presenteras av Friluftsfrämjandet ihop med dessa samarbetspartners:

Gästrikeledens historia
Denna trycksak är producerad av
Tanken på en vandringsled i Gästrikland uppstod inom Friluftsfrämjandet
i början av 1970-talet och 1972 påbörjades arbetet då en kommitté
skapades i dess intresse. Denna kommitté bestod av representanter ur
Friluftsfrämjandet, de berörda kommunerna, Länsstyrelsen och Skogsvårdsstyrelsen.
Den norra delen av Gästrikeleden mellan Gävle och Hofors stod färdig
1975 och den södra delen tillkom i sin helhet 1986. Gästrikeleden är idag
270 km lång, sedan tillkommer tvärleder och anslutningsleder. Gästrikeleden
har även en avstickare från Jädraås till Lingbo på cirka 45 km.
Bergsbruket i trakten
Runt om i Gästrikland har järnet haft en stor betydelse, inte minst i de
trakter denna vandring tar er.
Under medeltiden gick man från att bruka myr- och sjömalm till att bryta
järnmalm ur berget. I Torsåkersbygden gick startskottet i denna trakt, redan
1374 erhöll Torsåker bergslagsprivilegier. Här fanns det rik tillgång till
vattendrag, skog och malmfyndigheter. Skogen behövdes för att tillverka
träkol och vattendragen behövdes för att driva hammare och bälgar i
smedjor och hyttor.
Vid mitten av 1600-talet fanns 27 masugnar och 41 hammare i Gästrikland.
Fram till denna tid var det bygdens egna bönder som utövade
bergsbruket, de fick benämningen Bergsmän. Från att vara en binäring
till jordbruket utvecklades järnframställningen till den viktigaste näringen i
dessa trakter.
Under den senare delen av 1600-talet ökade produktionen av järn på
grund av en större efterfrågan, framförallt på grund av krigsmaktens behov
under stormaktstiden. Produktionen koncentrerades då alltmer mot
de större bruken, år 1700 fanns 17 st bruk i Gästrikland.
Mot slutet av 1800-talet fick även de svenska bruken det svårt i konkurrensen
mot övriga europa, framförallt mot England där man lärt sig att
använda stenkol. Skogen blev även allt mer viktiga som råvara till Gästriklands
stora industrier, sågverken och pappersmassafabrikerna.
Illustration: Martin Holmer

Torshyttan, Nyhyttan och Ugglebo. Mellan
Kratte Masugn och Bagghyttan anlades
flera hyttor och hamrar under 1500-talet,
några lämningar finns inte kvar av dessa
idag. Torshyttan hade både hytta och hammare
och lades ner 1646. Nyhyttan och
Ugglebo hade hammare och dessa lades
ner 1723.
Skomakarhyttans masugn
Kratte Masugn anlades på 1670-talet och var i
drift till 1881. 1945 övertogs Kratte masugn av
Skogsvårdsstyrelsen som här startar landets första
moderna skogsbruksskola och har här startat flera
fröplantager till sin plantskola i Sälgsjön. Idag är
Kratte Masugn konferensanläggning.
Skommarhyttan var en av Torsåkers främsta hyttor, vilket
de stora slagghögarna vittnar om och 1571 finns den
nedtecknad för första gången. Av masugnen finns hela
nederdelen med utslagshålen kvar. Den togs ur bruk 1875.
Bagghyttan existerade redan 1561 då den för första
gången finns nertecknad, den ansågs redan då
uråldrig. Den hade tre hammare och stod på plats
där bäckarna från Nyhyttan och Lövsjöarna möttes.
1698 upphörde troligen masugnen efter en olycka i
samband med höstfloden.
Storlinden, även kallad Stillbo lind
står vid stranden av sjön Stillaren
och är över 200 år gammal.
Långa banans avstickare
mot Gammelstilla
Gjusberget. På toppen
fanns tidigare ett brandtorn.
Numer står bara brandbevakarstugan
kvar på toppen.
Storlinden
Oppsjö. Öster om Oppsjön går leden genom ett
område med lämningar tillhörande Oppsjö bruk.
I början av 1670-talet anlades en hammare för
tillverkning av plåt. Resultatet blev dock ej det
förväntade och man började några år senare med
stångjärnstillverkning istället. Hammaren i Oppsjö
var i drift fram till 1880.

Ulvkisbosjön
Ulvkisbosjön. På en udde i
Ulvkisbosjön står sedan 1948 en
stuga som tillhör Österfärnebo IF:s
orienterare. Stommen till stugan var
en barack från beredskapen som
fraktades med lastbil över isen. Söder
om sjön anlades en skidbacke
1951 men är idag igenväxt.
Kungshögstornet
Forsbybodarna och Kungshögs
fäbodar är vackra
gamla fäbodställen efter
Kungshögsslingan.
Kungshögshällarnas naturreservat
består av fina hällmarker
med 350-400 år gammal
tallskog. Högst upp på toppen
av berget ligger Kungshögstornet
som är ett brandbevakningstorn
och en vaktstuga
vilket byggdes 1929.
Långa banans avstickare
Kungshögsslingan
Vid Bårhällarna passerar leden
inskriptioner i hällarna och en
del stenbyggnationer bl.a. en
större pyramid tyvärr delvis
raserad. Dessa sevärdheter
gjordes av Harry Hansson 1962
då han bodde här i tält under
sommaren.
Gråten och Rödänget. Här gick vägen till
Rödängs gruvor och det bodde arbetare
till gruvorna på dessa platser. Det finns
efterlämningar av Rödängs gruvor om man
går Gästrikeledens avstickare på 12 km vid
namn Kungshögsslingan.
Julbocken i Gråten. I Gråten kan man få se
ett järnskelett från en stor julbock. Det är
Julbocken i Gråten som är större än Gävles
julbock. Den byggs upp på initiativ utav en
av Gråtens innevånare och bränns varje år
9/1, på dennes födelsedag.
Rödängsgruvan var verksam
mellan 1858-1887 då den lades
ner efter ett ras. Idag kan man
bland annat se krutkällare,
rester av vattenpump och 7 st
öppna gruvhål
Julbocken i Gråten
Österfärnebo är en urgammal bygd med rika lämningar
från järnåldern. Områdena runt Fängsjön
tillhörde på den tiden en av de mest tätbefolkade
områdena i Gästrikland. På Hamrehalvön finns
Gästriklands största gravfält med 200 gravar.