gradtid för kyla - Svensk Fjärrvärme

Svensk Fjärrvärme AB │ FoU 2004:108 Gradtid för kyla
t2
S = ∫ ( θ ute −θ
t1
start
) dt
Räta linjens ekvation togs fram för varje modell genom att grafiskt approximera en rät
linje enligt exemplet nedan.
Förbrukad energi/installerad
effekt
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
0 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5
Gradtid
Serie1
Approximerad linje
y = 5285,4x + 175,61
R 2 = 0,9043
Schematisk bild över gradtimmar per månad plottat mot förbrukad energi per
installerad kilowatt, samt trendlinje. (Schematic picture of the degree hours per month
and used energy per installed kilowatt, plus trend line)
Modellerna baserade sig på faktiskt uppmätta kylenergier respektive klimatdata för
åren 2001 och 2002. Validering av respektive modell gjordes sedan med mätdata för
2003
En utvärdering av resultatet från de olika metoderna visar att sambandet mellan
gradtid och kylbehov sett till enskilda byggnader ej har tillräcklig korrelation för att
med önskvärd precision kunna förutspå en byggnads komfortkylbehov. Undersöks i
stället Norrenergis sammanlagrade fastighetsbestånd av fjärrkylkunder kan det
konstateras att modellen ”Alternativa graddagar och gradtimmar” samt ”Ekvivalenta
gradtimmar” överensstämmer tämligen bra med verkligheten.
Följande anledningar skulle kunna förklara varför modellerna inte fungerar när en
enskild byggnad undersöks:
• Baslasten (väderoberoende kylbehov) varierar under året.
• Komfortkylan är inte alltid i drift när det finns ett kylbehov.
• Kvalitetsbrister i det statistiska underlaget.
• Ej tillräckligt långa mätserier för önskvärd noggrannhet i framtagna
ekvationer.
• Ändrat kylbehovsmönster hos enskilda fastigheter i betraktad mätserie (t.ex.
förändrat uthyrningsläge, ändrad verksamhet)
• Komfortkylbehov framkallas av annan styrmetod än endast utomhusklimat
(t.ex. inomhustemperatur eller rumsindividuell kylbehovsstyrning)
│ 5