Nr1 - Sollentuna Energi

KONTAKTODR TOTAL 

LARS äR SpindeLn 

i LedningSnätet 

Sollentunaborna är 

proffS på att Sortera 

KundeRnA bLiR 

ALLt nöjdARe 

EN TIDNING FRÅN SOLLENTUNA ENERGI k #1 2012 ÅRGÅNG 5 

Bygget av Brista 2 

NU KOMMER 

VÄRMEN

VÄlKOMMEN 

FjäRRväRme – StAbiL, 

SäKeR och KLimAtSmARt 

4 

INNEhåll 

i SoLLentunA hAR vi ett väL utbyggt fjärrvärmenät 

till vilket nästan alla större fastigheter är 

anslutna. Dessutom har också cirka 3 000 en- 

familjshus fjärrvärme. Det betyder att omkring 

25 procent av alla småhus i Sollentuna har tillgång 

till fjärrvärme. Det kan få Stockholmskommuner 

uppnå. 

Jag bor själv i ett småhus, utan tillgång till 

fjärrvärme. Vi har bland annat en luftvärmepump, 

som har varit en alldeles utmärkt lösning, 

men tyvärr slutade den sex år gamla värmepumpen 

att fungera för ett par veckor sedan. Jag kontaktade 

en servicefirma och fick efter konsultation 

beskedet om att kompressorn hade gått 

sönder. Det var inte någon större idé att laga värmepumpen. 

Det kunde kosta upp till 15 000 kronor 

och en ny installation kostar omkring 20 000 

kronor. 

Detta är kostnader som måste tas med i kalkylen 

för den som har möjlighet att välja mellan 

fjärrvärme och andra alternativ. Fjärrvärme är 

dyrt att bygga ut, men billigt på lång sikt. Den 

är också enkel för kunderna med förhållandevis 

små servicekostnader. Priset på fjärrvärmen är 

också stabilt och varierar inte från dag till dag 

som elpriset gör. 

FjäRRväRmen Som diStRibueRAS i Sollentuna kommun 

produceras huvudsakligen av biobränslen 

i kraftvärmeverk som samtidigt producerar el. 

RepoRtAge 

nytt kraftvärmeverk .............................................4–7 

vAd döLjeR Sig bAKom? 

Den dolda pumpstationen .................................8 

8 9 

Det gör vår fjärrvärme mycket miljövänlig och 

klimatneutral. All el som vi kan spara i Sverige 

minskar behovet av fossil produktion av el på 

annat håll i Europa. 

Under de senaste 30 åren har vi i Sverige ställt 

om från 90 procent fossila bränslen till endast 

10 procent – och förbättringarna fortsätter. Prognosen 

för år 2030 visar att endast någon procent 

fossilt bränsle finns i landets fjärrvärmeproduktion 

och att avfall utgör cirka 40 procent av 

bränslet. 

däRFöR KännS det mycKet bRA att vi i Sollentuna 

såväl har ett utbyggt fjärrvärmenät som nu är delägare 

i kraftvärmeverket Brista 2 i Sigtuna 

kommun. Läs mer om Brista i 

detta nummer av Kontakt. 

Jag önskar er både en trevlig 

läsning och en varm och 

miljövänlig uppvärmning! 

GÖSTA SÖDERKVIST 

VD, SOLLENTUNA 

ENERGI AB 

12 

en dAg på jobbet 

lars nordeman har koll på vatten.. ..9–11 

Hemma hos fjärrvärmekund ............. 12–13 

aktuellt om avfall ............................................ 14–15 

KONTAKT ges ut av Sollentuna Energi AB, 

ett av Sollentuna kommun ägt bolag. 

Adress: Sollentuna Energi AB, 

Box 972, 191 29 Sollentuna 

Tel växel: 08-623 88 00 

E-post: info@sollentunaenergi.se 

Webb: www.sollentunaenergi.se 

Ansvarig utgivare: Gösta Söderkvist 

Redaktör: Carl-Mikael Eriksson 

Upplaga: 31000 ex. 

Produktion: Voff Media AB, www.voff.se 

Omslagsfoto: Jyrki Sivenius 

Tryck: Rolf 2011, Svanenmärkt papper 

2 KontAKt #1 2012 k Sollentuna energi

öppet huS på 

KniStA gåRd 

LöRdAgen den 2 juni är det öppet 

hus hos Sollentuna Energi på 

Knista Gårds Väg 12. Det blir bland 

annat lådbilstävling, presentation 

av jourbilarna och möjlighet 

att lära sig mer om solceller. Det 

exakta programmet är inte färdig 

och mer information kommer 

i nästa nummer av Kontakt, som 

delas ut den 18 maj. Men redan nu 

önskas alla varmt välkomna! 

ALLT NÖJDARE KUNDER 

HOS SOLLENTUNA ENERGI 

åRetS bedRiFt inom eLhAndeL, så 

beskriver Svensk Kvalitetsindex, SKI, 

den ökning av kundnöjdheten som 

Sollentuna Energi har åstadkommit 

under 2011. Kundnöjdheten har ökat 

med hela sju enheter från 67,5 till 74,2. 

SKI mäter hur kundernas förväntningar 

på olika branscher stämmer 

överens med den kvalitet som de 

sedan upplever. SKI är strikt opartiska 

och de deltagande företagen kan aldrig 

påverka hur en undersökning går 

till. Elbranschen är en av de branscher 

som undersöks varje år som en samhällstjänst 

till konsumenterna. 

Luleå Energi är det elbolag som får 

högst nöjdhetsbetyg på 78,4. Sollentuna 

Energi är det bolag som har förbättrat 

sig mest och får betyget 74,2 

och ligger på andra plats totalt vad 

gäller nöjda kunder. 

– Vi har en kunnig och engagerad 

personal. Under året som gick har vi 

också satsat stort på utbildningen av 

personalen i bland annat bemötande 

och service, säger Anna-Carin Eriksson 

på Sollentuna Energi. 

Eftersom Sollentuna Energi är ett 

KontAKt #1 2012 k Sollentuna energi 

KLimAtSmARt benSin- 

StAtion i häggviK 

oKQ8 hAR öppnAt vAd de SjäLvA beskriver 

som Europas första hållbara drivmedelsstation 

vid Häggviksrondellen i Sollentuna. 

Stationen är byggd för att kunna drivas 

med minsta möjliga påverkan på 

miljön och är i princip självförsörjande 

vad gäller energi. Klimatsmarta lösningar 

är bland annat solpaneler och 

regnvatten till biltvätt, solceller för 

elproduktion, snabbladdning av elbil 

och sedumtak. 

Här kan man tanka förnybara bränslen 

som etanol, biodiesel (RME) och fordonsgas. 

Dessutom kommer det också finnas 

åtta platser för snabbladdning av elbilar, 

där bilarna laddas på 20 minuter. 

lokalt bolag beläget i Sollentuna sitter 

kundtjänstpersonalen på plats bland 

verksamheterna, vilket ger kunskap 

och överblick. 

– Vi har haft många kontakter med 

kunder under de två tuffa och kalla 

vintrar som har varit. Det har varit 

många samtal om höga elpriser och 

olika abonnemang. Det tror jag har 

bidragit till vårt höjda betyg. 

betyget FRån SKi göR dock inte att Sollentuna 

Energis kundtjänst tänker slå 

sig till ro. Arbetet med att bli ännu 

bättre fortsätter. 

– Vi försöker möta våra kunder så 

mycket som möjligt, både här på kontoret 

och ute i Sollentuna. I vår kommer 

vi också att arrangera ett öppet 

hus dit alla Sollentunabor är välkomna, 

säger Anna-Carin Eriksson. 

I sin rapport om elbranschen i stort 

2011 konstaterar SKI i övrigt att man 

trots vinterns höga priser står sig på 

en stabil nivå och har förbättrat sig 

att leverera den service som kunderna 

förväntar sig. 

CARINA JäRVENhAG 

I KORThET 

3 

hur försöker 

ni minska 

elräkningen? 

Kontakt frågade några personer 

om de försöker spara 

in på elräkningen under de 

kallaste månaderna. Och om 

de gör det, på vilket sätt? 

ALexAndeR 

SKepp 

– Jag jämför 

priser och väljer 

miljömärkt 

el efter lägsta 

pris. Jag köper 

elsnåla produkter, 

stänger av 

apparater som 

inte används 

och ser till att klä mig varmt inomhus 

på vintern istället för att skruva upp 

värmen till tropiknivåer. 

hAnS johnSon 

– Ja, det gör 

jag. Jag har 

haft samma 

elbolag i 

många år och 

jag har haft 

både bundet 

och obundet. 

Vi har installerat 

bergvärme 

och isolerat om taket. Vi släcker lampor 

och inget står på standby. Vi använder 

varmvatten med måtta. 

ingA-bRitt RooS 

Jo. det gör jag. 

Vi har alltid haft 

samma bolag 

och bundet 

på fem år och 

det har visat 

sig vara mest 

ekonomiskt för 

oss. Jag tänder 

stearinljus och 

släcker lamporna, det blir mysigare. Nu 

när det är vinter och kallt brukar jag 

diska för hand i stället för maskin, det är 

skönt för frusna fingrar. 

3

4 

REpORTAgE 

Så här kommer Brista 1 

och Brista 2 att se ut när 

bygget är klart. Bilden är 

ett montage.

Avfall blir energi i 

nytt kraftvärmeverk 

Stockholmarnas avfall ska bli till värme och el i det 

nya kraftvärmeverket, brista 2. Här kommer den ofattbara 

mängden 30 ton sopor att eldas upp i timmen. Sollentuna 

energi är samarbetspartner till fortum och stolt ägare till 

15 procent av anläggningen. text: CARINA JäRVENhAG foto: JyRKI SIVENIUS 

Bakgrunden till satsningen på 

Brista är att befolkningen ökar 

kraftigt i Stockholmsområdet – 

och således också mängden avfall. 

Att ta tillvara energin i vanliga 

hushållssopor är alltså både klimatsmart 

och effektivt på sikt. 

– Det här är ett stort och viktigt steg framåt i 

förverkligandet av vår plan för en helt klimatneutral 

fjärrvärme i Stockholmsregionen. Planen 

sträcker sig fram till år 2020 och omfattar 

investeringar på totalt 15 miljarder kronor, säger 

Anders Egelrud, vd för Fortum värme. 

Byggandet av ett nytt kraftvärmeverk i Sigtuna 

för knappt två miljarder kronor är Fortums 

enskilt största satsning någonsin. Anläggningen 

byggs intill det fliseldade kraftvärmeverket 

Brista 1 och nära Brista återvinningscentral. 

SnöFLingoRnA yR i LuFten och i dag är det ganska 

stillsamt på byggarbetsplatsen. På långt håll syns 

väggarna av betong och det höga hisschaktet 

när vi närmar oss bygget av Brista 2. En speciell 

teknik, glidformsgjutning, gjorde att väggarna 

växte med två meter per dygn. 


– Det är ungefär 50 personer som jobbar här 

nu, men som mest kommer det att vara cirka 250 

personer, säger Alf Forsberg, huvudprojektledare 

från Fortum, när han tar emot i ett litet sammanträdesrum 

på själva byggarbetsplatsen. 

Kollegan Per-Erik Jacobson från Fortum, som 

också var med och byggde Brista 1, säger att 

grundtekniken är i stort detsamma. 

»Det här är ett stort och 

viktigt steg framåt i förverkligandet 

av vår plan 

för en helt klimatneutral 

fjärrvärme.« 

– Det som skiljer är förbränningskonceptet. 

Att elda avfall är en känslig process eftersom 

rökgaserna från bränslet är mycket aggressiva 

mot materialet i ångpannans olika delar. Utmaningen 

är att hålla en hög tillgänglighet och 

verkningsgrad på anläggningen. 

Bygget av Brista 2 

5

Bildtext 

Så här kommer Brista 2 att se ut när det är färdigbyggt. Bilden är ett montage. 

Fortum har förvärvat mark till anläggningen 

av Sigtuna kommun, och står för hela finansieringen 

tillsammans med Sollentuna Energi. 

– Vår insyn och delaktighet i projektet kommer 

att gynna Sollentunaborna i slutändan, säger 

Gösta Söderkvist, vd på Sollentuna Energi, och 

som också sitter i styrelsen och styrgruppen för 

Brista 2, och vill se hur bygget fortskrider. 

– Vi i styrgruppen har möten på bygget en gång 

i månaden. Det är viktigt att aktivt följa arbetet. 

Ett stående inslag är så kallade ”safety walks” för 

att sätta ytterligare fokus på säkerheten, säger 

Gösta Söderkvist och tillägger: 

– Hittills har allt gått enligt plan. Bygget håller 

både tidplanen och de ekonomiska ramarna. 

ett KRAv FRån SigtunA Kommun var en omfattande 

analys av konsekvenserna på miljön. Man 

ville inte riskera att få utsläpp som skulle riskera 

att skada vattendrag eller andra delar av miljön 

i närheten. 

Ytterligare ett krav från kommunens sida var 

att infrastrukturen runt området skulle förbättras 

med tanke på närboende och naturreservatet 

i området. 

– Därför bygger Fortum en helt en ny infartsväg 

till området, säger Alf Forsberg. 

Han ser till att alla sätter på sig skyddsskor, 

skyddsvästar, hjälmar och skyddsglasögon innan 

vi går ut genom grinden mot byggarbetsplatsen. 

Man ser den nakna bergväggen där enorma 

mängder sten har sprängts bort. 

– Vi höll på med mark- och sprängningsarbe- 

SopoR bLiR 

tiLL väRme 

och eL 

• Det är bland 

annat stockholmarnas 

sopor som ska 

förvandlas till el och 

fjärrvärme i det nya 

kraftvärmeverket. 

• Brista 2 kommer 

att eldas med avfall, 

cirka 30 procent från 

hushåll cirka 70 procent 

från industrin. 

• Det första spadtaget 

i Brista togs 

hösten 2010 och 

anläggningen tas i 

bruk hösten 2013. 

• Ungefär 240 000 

ton avfall per år 

kommer att förbrännas 

här. 

• Anläggningen 

kommer att ge en 

värmeproduktion på 

60MW och 20 MW 

elkraft. Det räcker 

till 40 000 lägenheter 

under ett år. 

ten i åtta månader. Vi har sprängt bort närmare 

150 000 kubikmeter berg. Det är kanske en av de 

riskablaste faserna av arbetet med tanke på personsäkerhet 

och vibrationer i marken som kan 

påverka befintlig anläggning, säger Alf Forsberg. 

häRiFRån SynS bAKSidAn Av bRiStA 2. Just nu håller 

man på att bygga trapphusen och gjuta golvet 

till byggnaden där ångpannan ska monteras. 

Byggarbetaren Lelle Levin, från Örebro, monterar 

ner formar som används för att gjuta väggarna. 

– Det är stressigt och ett ganska komplicerat 

bygge. Det har varit några incidenter när kranarnas 

kättingar har hakat i varandra, men vi 

har inte haft några personskador, säger han och 

pekar upp mot tre höga kranar. 

Som de flesta andra jobbar han från 6.30 till 19 

fyra dagar i veckan. 

– Så fort jag får chansen drar jag hem till 

”gnällbältet” igen, säger Lelle med ett stort 

leende. 

Ansvarig för samordningen av säkerheten på 

byggarbetsplatsen är Rickard Ceder, från Fortums 

underleverantör Ramböll. 

– Samordning är A och O när många människor 

med olika arbetsuppgifter jobbar på en 

begränsad yta. Vi jobbar ständigt med att förbättra 

säkerheten, säger han, 

Arbeten pågår på flera nivåer. På marken gjuter 

man golv och plockar isär formar, medan 

andra arbetar på insidan av huset. Högt över alla 

andra sitter kranförarna. 


Alf Forsberg från Fortum diskuterar säkerheten 

med Rickard Ceder från Ramböll. 

»Inget går till spillo 

samtidigt som vi återvinner 

energin ur det 

avfall som vi ändå måste 

ta hand om.« 

Alf Forsberg berättar att avfallet kommer att 

tippas i en bunker på andra sidan av byggnaden. 

Sedan lyfts det med en kran över till ångpannan 

på den sida av byggnaden där vi befinner oss. Till 

höger står i nuläget en halvfärdig byggnad där 

anläggningens utrustning för rökgasrening ska 

placeras. 

– Det finns två typer av aska. Den så kallade 

bottenaskan testar vi att återanvända som fyllnadsmaterial 

till vägarna. Flygaskan hämtas och 

transporteras till deponi, säger Alf Forsberg. 

Det sista som installeras är själva turbinhuset 

som kommer på plats någon gång under andra 

kvartalet 2013. När kraftvärmeverket är i drift 

kommer omkring 50 anställda jobba här dygnet 

runt, sju dagar i veckan. Man stänger en månad 

varje sommar för revision och underhåll. 

– En av de stora poängerna med Brista 2 är att 

här i Stockholmsområdet finns avsättning för 

den värme och el som produceras här under årets 

alla timmar. Inget går till spillo samtidigt som 

vi återvinner energin ur det avfall som vi ändå 

måste ta hand om, säger Gösta Söderkvist.k 


Lalle Levin monterar ner 

formar som används för 

att gjuta väggarna. 

7

– Särskilt blöjor är ett problem eftersom de trasslar in sig i pumpen, säger servicetekniker Lennart Toll. 

En viktig station på vägen 

Det ser ut som en minivilla i samma stil som de närliggande 

radhusen i Silverdal. Men bakom den bruna fasaden döljer sig 

en av Sollentuna Energis 26 pumpstationer. 

det äR SeRviceteKniKeR Lennart Toll 

som sköter drift och underhåll av pumpstationerna. 

Han låser upp dörren till 

den arkitektritade pumpstationen. 

Under gallret i botten av brunnen forsar 

det bruna avloppsvattnet fram. Det 

första som slår en är att det faktiskt inte 

luktar särskilt illa. 

– Nej, lukten är ingen fara, men det 

här är inget särskilt belastat område, 

säger Lennart Toll. 

Pumpstationerna i Sollentuna är 

del av ett sex mil långt tunnelsystem 

som skickar avloppsvattnet vidare till 

reningsverket i Käppala på Lidingö. 

– När vattnet i brunnen nått en viss 

nivå pumpar vi det vidare till reningsverket 

i Käppala. Just nu ligger det på en ganska 

låg nivå, säger Lennart Toll och pekar 

på en avlagringsrand nere i brunnen. 

Han checkar alla pumpstationer varje 

vecka. De behövs eftersom människor 

har en tendens att spola ner mycket 

Det luktar faktiskt inte så illa i stationen. 

mer än urin och avföring i toaletten. 

– Förutom toapapper är det enbart 

sådant som kommer från kroppen som 

ska ner i toaletten, men vi hittar många 

andra grejer. Vanligt är bindor, blöjor, 

kondomer och till och med hushållssopor. 

Särskilt blöjor och engångshaklappar 

är ett problem eftersom de trasslar 

in sig i pumpen. 

När det blir stopp måste hela pumpen 

lyftas upp och rensas. Den tas upp med 

FOTO: jyrki siVENiUs 

hjälp av de kättingar som hänger från 

taket. Pumpstationerna måste också spolas 

rena med jämna mellanrum eftersom 

det bildas fett och avlagringar. 

– Tidigare hade jag hand om parkeringsautomaterna 

och skyltning av 

gator och vägar i kommunen. När kommunen 

tog över ansvaret för gata och 

park ville jag hellre jobba kvar på Sollentuna 

Energi, så nu sköter jag om 

pumpstationerna, berättar Lennart. 

hAn viLL pASSA på att rikta en uppmaning 

till alla Sollentunabor att tänka på 

vad de spolar ner i toaletten. Att slänga 

skräp i toaletten kan både orsaka stopp i 

det egna avloppet och orsaka skador på 

pumpstationer och avloppsledningar. 

Om det blir stopp i fastighetens egna ledningar 

måste ägaren själv stå för kostnaderna 

för rensning eller reparation. 

– Folk tänker som så att när man lägger 

ner locket på ”muggen” så är problemet 

borta. Men istället dyker det upp 

någon annanstans. Om folk får veta hur 

mycket problem det skapar hoppas jag 

att de tänker efter en extra gång. k 




EN DAg på JOBBET 

Med vatten i fokus 

Tomas Lundin och Lars Nordeman begrundar vattenläckan på hemgårdsvägen. 

Lars Nordeman vet det mesta som är värt att veta om 

vatten i Sollentuna. Sedan 25 år tillbaka är han VA- 

ingenjör på Sollentuna Energi. 

– Datorn har inneburit en smärre revolution för mitt 

arbete, säger han. 

l ars 

Nordeman är omgiven 

av kartor. På väggen framför 

skrivbordet sitter en karta 

över vatten- och avloppsnätet 

i Silverdal. Och i korridoren 

utanför rummet finns 

en karta över det planerade Väsjöom- 

text: CARINA JäRVENhAG foto: JyRKI SIVENIUS 

rådet, där det så småningom ska byggas 

2800 bostäder. Detaljplanen är inte färdigbehandlad, 

men Sollentuna Energi är 

igång med att dra VA-ledningar. 

– Väsjöområdet är delvis ett gammalt 

sommarstugeområde och nu ska alla 

permanentboende få tillgång till vatten 

och avlopp. Det är därför vi drar en 800 

meter lång överföringsledning. Den ska 

gå tvärsöver idrottsplanen här, säger 

Lars Nordeman och pekar på kartan. 

hAnS KARRiäR inom vAtten och avlopp 

började som ”pinnpojke” på dåvarande 

Stockholms Gas- och vattenverk i början 

av 70-talet. Namnet kommer sig av att 

pojkarna hjälpte utsättaren med stakkäppa 

och ”flukter”. Sedan blev han själv 

utsättare och kom 1985 som VA-ingenjör 

till Sollentuna. 

– Mitt ansvar är VA-anslutningar i Sol- 

9

EN DAg på JOBBET 

Lars Nordeman visar på kartan hur den nya överföringsledningen ska dras i Väsjöområdet. 

lentuna. Alla nya anslutningar hamnar 

på mitt bord. Jag är med från det att 

nybyggnadskartan tas fram till att vattenmätaren 

sätts upp. Jag deltar också i 

kommunens byggsamråd och informerar 

om vatten och avlopp. 

ALLA nybyggen, StoRA Som Små, måste 

anslutas till kommunens VA-system 

och ansökan görs till Lars Nordeman. 

I dag har han redan tagit hand om två 

bygglovsansökningar. 

– På kartan kan jag ta reda på var 

det är bäst att göra anslutningen, men 

jag åker också till tomten för att se att 

det inte finns några fysiska hinder, till 

exempel ett träd eller en belysningsstolpe. 

I dag finns alla kartor digitalt, 

vilket gör det mycket enklare att gå in 

och kolla anslutningar och göra förändringar. 

När detta är gjort, märker han ut den 

nya anslutningen på nybyggnadskartan, 

den skannas och skickas tillbaka till 

kommunhuset. 

»Små läckor inträffar 

hela tiden. Särskilt 

den här tiden på 

året då tjälen påverkar 

marken.« 

Sollentuna kommun har en jämförelsevis 

låg anslutningsavgift för vatten och 

avlopp, men det handlar ändå om cirka 

77 000 kronor. 

– Det kostar något mindre om man tar 

hand om fastighetens dagvatten på tomten. 

Det är något som jag försöker övertyga 

alla om att göra. I dag är det mycket 

fokus på dagvattnet. Vi har insett att det 

inte går att fortsätta att släppa tillbaka 

förorenat vatten som till slut hamnar i 

Östersjön. 

Dagvatten är till exempel regn- och 

smältvatten som för med sig smuts och 

föroreningar. Mycket av kommuner- 

nas vattenarbete i dag handlar om att ta 

hand om dagvattnet på ett miljömedvetet 

sätt, bland annat genom dagvattendammar. 

(Läs mer i Kontakt nummer 3, 

2011) 

LARS noRdemAn hAR även tagit fram ett 

förslag på en helt ny typ av dagvattenbrunn. 

En prototyp kommer att testas 

vid några av de nya husen i Sollentuna 

centrum. 

– Den gör det möjligt att avskilja en 

del av oljan och sedan få tillbaka vattnet 

i marken. Det är viktigt så att inte 

grundvattennivån påverkas. Det kan 

orsaka problem med bland annat sättningar, 

säger Lars och tar fram en ritning 

och visar den nya dagvattenbrunnen. 

Den nya brunnen skulle också innebära 

en minskning av flödet i dagvattenledningarna 

i gatan, vilket både skonar miljön 

och minskar kostnaderna. På frågan 

varför ingen har tänkt på det tidigare svarar 

han kort och koncist ”slentrian”. 


Ett annat inslag i jobbet är vattenläckor. 

Lars Nordeman har jour någon 

gång i månaden, var sjunde vecka. I dag 

är det en vattenläcka på Hemgårdsvägen. 

Lars tar bilen dit för att se hur arbetet 

fortskrider, även om det är en kollega 

som har huvudansvaret. 

Tre man och en grävskopa håller på 

att gräva ut ett stort hål för att komma 

ner till läckan och kunna laga ledningarna. 

En bit bort står en tappvagn med 

vatten till den drabbade familjen. 

– Det är gamla ledningar som orsakat 

problemet, säger Tomas nerifrån gropen. 

Lars tar sig en titt och berättar att 

man räknar med att bli klara under 

dagen. 

– Små läckor inträffar hela tiden. 

Särskilt den här tiden på året då tjälen 

påverkar marken. I dag använder vi 

plaströr. Tidigare användes huvudsakligen 

koppar som i och för sig också håller 

bra. Men även galvade stålledningar 

som har sämre hållbarhet. Vi har en vat- 


tenledning i kommunen som är 100 år 

gammal. 

Vi sätter oss i bilen och kör vidare mot 

Väsjöområdet och sportfältet. Här är bröderna 

Glenn och Dean Söderholm från 

Sollentuna Energi fullt upptagna med 

att svetsa vattenledningar mot Södersätra. 

De har jobbat tillsammans på Sollentuna 

Energi med ny- och omläggning 

av VA-ledningar i över 20 år. 

Jobbet med överföringsledningen 

kommer att pågå i flera månader till. 

Hittills har de har hunnit ett tiotal 

meter av de nästan 900 meter som ska 

byggas totalt . 

– Vi ska ta oss tvärsöver fotbollsplanen. 

Sedan svänger vi till vänster vid 

målet och fortsätter upp i skogen, säger 

Glenn Söderberg 

pRincipen äR LiKAdAn som när man drar 

in vatten till ett småhus, bara i större 

skala. Först gräver man ut, lägger dit 

en fibermatta, singel och sedan rören. 

Underst ligger rör för spillvattenavlopp, 

Vattenledningen svetsas ungefär 

var sjätte meter. 

över denna ligger vattenledningen och 

högst upp dagvattenledningen. Vattenledningen 

måste svetsas ihop var sjätte 

meter ungefär. 

– Det här är ett ganska enkelt jobb. 

Här finns varken hus eller boende i närheten. 

Vi räknar med att vara klara till 

hösten, säger Glenn. k 

meR om vAtten 

• Sollentuna Energi sköter drift, underhåll 

och förnyelse av vatten- och 

avloppsledningar i kommunen. 

• Det finns omkring 67 mil vattenledningar 

i Sollentuna. 

• Dricksvattnet rinner genom rör av 

järn och plast medan avloppsvattnet 

har rör av betong och plast. 

• Allt vatten som förbrukas i Sollentuna 

– med undantag för egna 

brunnar – kommer från Mälaren. 

11

KONSUMENT 

Mikael Medelberg är nöjd med den hjälp han fick av kundtjänst när hans värmeväxlare gick sönder. 

Kundtjänst klarar det mesta 

När Mikael Medelbergs värmeväxlare 

till fjärrvärmenätet 

började krångla fick han 

snabbt hjälp av Sollentuna 

Energis kundtjänst. 

näR FAmiLjen medeLbeRg flyttade in på 

Solängsvägen i Sollentuna för fyra år sedan 

var huset redan anslutet till fjärrvärme. 

– Den bostadsrättsförening där vi 

bodde tidigare hade fjärrvärme så det 

kändes bra. Här är det extra viktigt 

eftersom huset ligger mitt på Törnskogstunneln 

och vi därför inte skulle kunna 

vad är fjärrvärme? 

Fjärrvärmenätet i Sollentuna består av 

hundratals mil av rörledningar. Som 

namnet beskriver handlar det om värme 

som kommer någon annanstans ifrån. 

I stället för att varje hus har en värmepanna 

kommer värmen från en centralanläggning. 

Vatten hettas upp i värmeverket 

och pumpas sedan via ett rörsystem i 

marken ut till de enskilda fastigheterna. 

vad är fördelen med fjärrvärme? 

borra efter bergvärme, säger Mikael. 

Att här passerar ett antal tusen bilar 

under ett dygn märks inte ett dugg inte i 

det trivsamma ”nostalgirummet” på övervåningen, 

där familjen har möblerat med 

fynd från loppisar och auktionssajten Tradera. 

I hörnet står en TV från 1965 och de 

bekväma fåtöljerna är från 1950-talet. 

– Jag har faktiskt köpt min kontorsinredning 

second hand. Allting kostade 

ungefär lika mycket som ett höj- och 

sänkbart skrivbord, säger Mikael, som är 

vd för Roslagsvatten och brinner för frågor 

om återvinning och återbruk. 

I grunden är han biologilärare i Sollen- 

FRågoR och SvAR om FjäRRväRmen 

Jämfört med att elda i flera små pannor 

är fjärrvärmen mer resurssnål, ger lägre 

förluster och minskar utsläppen. I Sollentuna 

kommer 94 procent av fjärrvärmen 

från biobränslen, målet är 100 procent. 

En annan fördel med fjärrvärmen är att 

den i princip är underhållsfri. 

vad kostar det? 

Installationen i en villa kostar 51 000 

kronor inklusive moms. Det löpande priset 

beror på prisalternativ och årsför- 

FOTO: jyrki siVENiUs 

tuna och hans intresse för naturvetenskap 

väcktes när han på högstadiet fick i uppdrag 

av sin biologilärare att varje morgon 

cykla ner till Edsviken och ta vattenprover. 

Tanken var att man skulle mäta 

hur mycket renare vattnet blev efter att 

avloppsledningarna hade anslutits till 

reningsverket i Käppala. 

– Tidigare rann avloppsvattnet rakt 

ut i Edsviken och jag skulle mäta halten 

kolibakterier. Det var fascinerande att 

se hur vattnet gick från att vara starkt 

förorenat till nästan rent på bara några 

veckor. Då väcktes mitt intresse för 

naturvetenskap. 

brukning. På www.sollentunanergi.se 

finns aktuella priser. 

vilka kan få fjärrvärme? 

Under 2011 prioriterades anslutning av 

villor som ligger intill redan utbyggda 

nät. För övriga områden gäller att minst 

60 procent av villorna i ett enskilt 

område måste ansluta sig för att nätet 

ska kunna byggas ut. Fyll i och skicka en 

intresseanmälan via hemsidan om du 

har frågor om anslutning eller utbygg- 


Mikael Medelberg flyttade från Östersund 

till Sollentuna kommun 1965 och 

har bott i kommunen sedan dess. Han 

är också en trogen kund hos Sollentuna 

Energi. 

– Vi har vatten, avfall, fjärrvärme, 

bredband och el från samma levernatör. 

Det är tryggt och praktiskt att ha allting 

samlat på samma ställe. Jag uppskattar 

också att det är ett kommunalt bolag, 

vilket gör att alla eventuella vinster går 

tillbaka till oss som bor i kommunen. 

Man kan säga att vi Sollentunabor är 

delägare i bolaget. 

miKAeL medeLbeRg äR också nöjd med 

den service han fick när en packning i 

hans värmeväxlare började läcka en dag 

i december. Det är värmeväxlaren som 

är länken mellan fjärrvärmenätet och 

familjens eget vattenburna system. 

– Det hände en söndag och jag ringde 

måndag morgon. Då fick jag frågan varför 

jag inte hade ringt direkt, då hade 

de kunnat komma ännu snabbare. Jag 

visste inte att det fanns en sådan service 

på helgerna. 

Mikael visar det vita skåpet i tvättstugan 

där värmeväxlaren och rören som 

ansluter huset till fjärrvärmenätet sitter. 

– Med fjärrvärmen behöver vi som regel 

inte göra något mer än att ställa in trycket 

beroende på hur varmt vi vill ha det. 

Nu funderar familjen även på att skaffa 

kabel-TV genom Sollentuna Energi. 

– Det enda vi saknar är någon form av 

mängdrabatt om man som vi köper så 

många tjänster som vi gör, säger Mikael 

Medelberg halvt på skämt och mest på 

allvar. 


nad av fjärrvärmenätet. Vi behandlar 

ditt ärende så fort som möjligt. Ange 

gärna din fastighetsbeteckning 

hur kollar man sin förbrukning? 

Den som är ägare till fastigheten får en 

kod och kan sedan gå in på www.sollen 

tunaenergi.se och följa sin förbrukning. 

vad gör man om det blir något fel? 

Du kan felanmäla på telefon 08-623 88 66 

dygnet runt vid problem med försörjningen 

av fjärrvärme. 


illUsTraTiON: lOTTa sjöbErg 

Sollentunabornas el är 

billigare än genomsnittet 

Elräkningen för ett småhus 

på ett år ligger 2 000 

kronor under riksgenomsnittet. 

Det visar en ny 

rapport som Villaägarnas 

Riksförbund gjort i landets 

290 kommuner. 

det SKiLjeR 8 000 KRonoR mellan den 

dyraste och billigaste kommunen vad 

gäller elräkningen. Något som Villaägarna 

är kritiska till i sin rapport 

”Elpris, skatter och avgifter i småhus 

per kommun 2011”. 

Landets högsta elräkningar betalar 

man i Torsås med 32 783 kronor. 

Landets lägsta elräkningar finns i 

Malung, där den årliga räkningen är 

24 709. I genomsnitt betalar småhusägarna 

28 778 kronor, varav 11 832 

kronor (drygt 41 procent) är skatter 

och avgifter. 

SoLLentunA Kommun StåR Sig relativt 

väl i jämförelsen med en årlig elräkning 

på 26 824 kronor. Det innebär 

att man är den sjunde billigaste kommunen 

i Stockholms län. 

– Det är våra relativt låga kostnader 

för elnätet som gör att vi kan 

erbjuda ett bra pris till våra kunder, 

säger Per Lilja, chef för elnät på Sollentuna 

Energi. 

Villaägarnas rapport ger också ett 

antal konkreta förslag på hur småhusägarnas 

elräkningar ska kunna 

sänkas. Bland annat föreslår man en 

miljöbonus för dem som genomför 

energieffektiviseringar. Ett annat förslag 

är att göra om modellen för hur 

avgiften till elnäten räknas ut. Slutligen 

vill man också att elskatten ska 

sänkas. 

– En miljöbonus av något slag kan 

vara en bra idé. Här i Sollentuna kan 

du redan påverka ditt elpris genom 

vår effektavgift. Om du använder 

energislukande apparater på kvällar 

och helger är effektavgiften till elnätet 

lika med noll. 


eFFeKtAvgiFten 

i KoRthet 

• Effektavgiften tas ut mellan 

klockan 7 och 19 på vardagar. Det 

innebär att ju fler effektslukande 

apparater du har igång samtidigt, 

desto högre blir din effektavgift. 

• Med hjälp av timavläsning räknas 

de tre högsta värdena fram under 

en månad. Genomsnittet av dessa 

är underlag för att räkna fram effektavgiften. 

På kvällar och helger 

tas ingen effektavgift ut. 

Vänta till efter sju 

med att använda 

energislukande 

apparater – och 

spara pengar. 

13

REpORTAgE 

AKTUELLT OM AVFAll 

Ökade mängder 

matavfall under 2011 

Målet för 2011 i Sollentuna var att samla 

in 0,5 kilo matavfall per invånare och 

vecka, vilket motsvarar 27 kg per invånare 

och år. Sollentunaborna nådde nästan 

insamlat matavfall 2007–2011 

hela vägen med 25 kilo insamlat matavfall. 

Även för 2012 är målet att vi ska uppnå 27 

kg insamlat matavfall. För att uppnå detta 

måste alla vara med och bidra! 

År 2007 2008 2009 (2010*) 2011 

Matavfall 19 26 27 22 25 

kilo/invånare 

*) 2010 övergick Sollentuna från kompostering av insamlat matavfall till rötning 

och produktion av biogas och biogödsel. Majsstärkelsepåsar byttes då mot 

papperspåsar. 

ny entRepRenöR 

hämtAR AvFALLet 

Med start den 1 juni 2012 kommer 

RenoNorden AB att sköta hämtning av 

hushållsavfall i Sollentuna. Det blev resultatet 

av den upphandling som Sollentuna 

Energi genomförde under 2011. Perioden 

för den nya entreprenaden är 2012-2017. 

Håll utkik efter mer information på vår 

hemsida och i Kontakt under våren. 

Som tidigare sköter Ragn-Sells hämtning 

av slam och fett. 

SoLLentunA eneRgi 

FåR FLeR uppgiFteR 

Från den 1 juni 2012 övertar Sollentuna 

Energi också kundtjänst och fakturering 

för avfall Det innebär att kundtjänst för 

alla Sollentuna Energis verksamheter 

finns samlat under samma tak. Det ger 

ökade möjligheter till god kvalitet och 

tillgänglighet. Kundtjänst för slam från 

enskilda avlopp och fett från fettavskiljare 

sköter som tidigare vår entreprenör 

Ragn-Sells, tel. 08-795 47 40, e-post: 

roskund@ragnsells.se 

Rätt SAK på Rätt pLAtS 

Genom att lägga restavfall i gröna kärlet 

och matavfall i det bruna vid din fastighet 

samt tömma säcken på ÅVC kan ditt 

avfall återvinnas. 

Om du har frågor 

finns personal på 

ÅVC som 

gärna hjälper 

till. På 

www.soren.nu 

svarar också 

Sören på frågor 

om sortering. 

! 

visste du att 

osorterade 

säckar inte 

kan materialåtervinnas. 

Fråga Sören om 

sopsortering 

14 KontAKt #2 #1 2011 2012 k Sollentuna energi 

illUsTraTiON: lOTTa sjöbErg

FAStighetSägARe 

betALAR på 

SAmmA Sätt 

Om du redan är kund hos Sollentuna 

Energi betalar du på samma sätt som 

du gör i dag. Om du är ny kund och vill 

betala via autogiro eller e-faktura kan din 

bank ge mer information. Sollentuna 

Energi har bankgiro: 235-9750 och plusgiro: 

491 01 02-5. Läs mer på hemsidan 

www.sollentunaenergi.se 

Betala via din dator 

Visste du att... 

Miljöbilen samlade in två ton avfall 

Under 2011 samlade Miljöbilen in två ton farligt avfall och mindre elavfall från hushåll runt om i Sollentuna. – Tack 

för en bra miljöinsats! För att öka tillgängligheten och nå ut till fler har vi ökat antalet stoppställen i vårens turlista! 

turlista våren 2012 

LämnA in LäKemedeL och KAnyLeR 

Läkemedel och kanyler är viktiga 

att samla in så att det kan tas 

om hand på ett miljövänligt sätt. 

Det ska inte läggas i soppåsen 

eller spolas ner i toaletten! 

Läkemedel samlas i en genomskinlig 

plastpåse och lämnas in 

till ett apotek. 

Begagnade kanyler kan också 

lämnas in till apotek, förutsatt 

att kanylerna ligger i en säker 

kanylbox, en Safe Box. 

√ biogas från matavfall ger 85 procent lägre växthusutsläpp än bensin 

√ på innehållet i en påse med rötat matavfall kan du köra 2,5 km med bil 

√ på 1000 rötade bananskal kan du köra en bil ca 10 mil 

område dag tid Adress 

Rotsunda gård torsdag 8 mars Kl. 17.00-17.45 Närlivs-butiken, P-plats 

Rotsunda torsdag 8 mars Kl. 18.15-19.00 Staffans väg, P-plats 

Rotebro C torsdag 12 april Kl. 17.00-17.45 Rotebro Torg, P-plats 

Viby torsdag 12 april Kl. 18.15-19.00 ÅVS Vibyskolan 

Vaxmora torsdag 10 maj Kl. 17.00-17.45 ÅVS Porsvägen 

Edsängen torsdag 10 maj Kl. 18.15-19.00 Edsängsvägen 

På apoteken nedan kan du utan 

avgift hämta kanylboxar och lämna 

in dina begagnade kanyler. 

Apoteket Vallmon 

Medstop, Apoteket Snäckan 

Apotek ICA Cura 

Apotek Hjärtat Sollentuna Centrum 

Apotek Hjärtat Stinsen 

Apotek Hjärtat Sollentunavägen 

Apoteket Stinsen 

Apoteket Tigern 

Tureberg torsdag 14 juni Kl. 17.00-17.45 Tingsvägen, P-plats vid Malmvägen 

Edsbacka torsdag 14 juni Kl. 18.15-19.00 ÅVS Platåvägen håll utkik 

efter flaggan! 

KontAKt #1 2012 k Sollentuna energi 15 

FOTO: isTOck phOTO

hAllå DÄR … 

… ingRid oLSSon, KommuniKAtionSScheF på SöRAb 

Sollentunaborna är bäst i klassen 

på att sortera sitt matvafall och här 

minskar också den totala mängden 

matavfall. Men räknas hela Stockholmsområdet 

slängs så mycket som 

var fjärde matkasse. 

– Matavfallet från Sollentuna är av god 

kvalitet och kan gå vidare för att bli 

biogas och biogödsel. Men i hela vårt 

upptagningsområde ökar matavfallet. 

Sluta slösa är en uppmaning som jag 

vill göra. 

vad är viktigast att tänka på när 

man sorterar? 

– Att aldrig slänga farligt avfall bland 

det övriga avfallet. Då blir hela säcken 

enbart en förorening som inte kan 

användas till något. Som privatperson 

tänker man inte på att avfallet ska 

gå vidare till väldigt sofistikerade anläggningar 

för att återvinnas. När man 

har slängt något är det borta. Det är 

därför vi måste säga till kunderna att 

öppna sina säckar på återvinningsstationerna. 

vad anser du om Sollentuna energis 

kampanj ”töm säcken”? 

– Det förekommer att man samlar 

skräp i en säck i garaget som man sedan 

kör till Hagby eller liknande. Men 

det är bättre att slänga så mycket som 

möjligt i kärlet för brännbart avfall. Då 

blandas inte olika material och man 

spar in bilresan. Som kommuninvånare 

betalar du faktiskt för att någon ska 

hämta avfallet vid din bostad. 

vilka övergripande mål finns för 

hanteringen av avfall? 

– Vi har en avfallsplan som sträcker sig 

fram till 2020. Målen är att avfallet ska 

minska både i mängd och i farlighet. 

Därefter ska avfallet i första hand återanvändas 

och om detta inte är möjligt 

ska det materialåtervinnas. Just nu 

ser vi ett positivt trendbrott. Trots att 

befolkningen ökar är mängden avfall 

konstant. 


Kort om Sörab 

Sörab är ett regionalt avfallsbolag 

som tar hand om avfallet från Danderyd, 

Järfälla, Lidingö, Sollentuna, 

Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands 

Väsby och Vallentuna. På sorab.se 

finns både sorteringsguide och mer 

information om avfallsplanen. 


FOTO: jyrki siVENiUs

Nr1 - Sollentuna Energi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?