Reglemente för Smålands Husarer Pdf 6MB
Reglemente för Smålands Husarer Pdf 6MB
Reglemente för Smålands Husarer Pdf 6MB
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Reglemente</strong><br />
<strong>för</strong><br />
Föreningen<br />
<strong>Smålands</strong> <strong>Husarer</strong>
Sedan nedläggningen av Kungl <strong>Smålands</strong> Husarregemente 1927 har Föreningen <strong>Smålands</strong> <strong>Husarer</strong><br />
<strong>för</strong>t traditionerna vidare från det gamla regementet dels som en kamrat<strong>för</strong>ening men dels också<br />
genom att aktivt bedriva exercis och uppvisningar till häst. Detta har varit möjligt genom att tidigare<br />
aktiva husarofficerare och husarer har deltagit och kunnat dela med sig av sina kunskaper om<br />
hur det verkligen skulle gå till. För dagens generation av ridande medlemmar i husar<strong>för</strong>eningen är<br />
det viktigt att <strong>för</strong>söka vidmakthålla dessa kunskaper <strong>för</strong> att traditionerna skall leva vidare och<br />
där<strong>för</strong> behövs ett reglemente, som ger en information om de viktigaste delarna av hur husaren<br />
skall uppträda.<br />
Föreliggande <strong>Reglemente</strong> <strong>för</strong> <strong>Smålands</strong>ryttaren är utarbetat med Exercisreglemente <strong>för</strong> Kavalleriet,<br />
1897 års upplaga, samt Instruktion i sabelfäktning <strong>för</strong> kavalleriet 1892 som underlag.<br />
Med tiden har emellertid av praktiska skäl vissa smärre ändringar skett från de ursprungliga<br />
reglementena. Detta fram<strong>för</strong> allt ur säkerhetsaspekter <strong>för</strong> att anpassas till dagens ryttare och delvis<br />
också <strong>för</strong> uppvisningsändamål.<br />
Många har genom åren varit viktiga <strong>för</strong> att hålla kunskaperna levande men <strong>för</strong> att detta reglemente<br />
nu kunnat sammanställas har undervisningar från ryttmästare Gomer T Brunius, ryttmästare Sven<br />
Hyltén-Cavallius och överstelöjtnant Göran Ulfsparre varit av avgörande betydelse.<br />
I <strong>för</strong>eliggande form är skriften inte färdig utan avsikten är att efterhand till<strong>för</strong>a ytterligare avsnitt<br />
allteftersom arbetet fortskrider och behov <strong>för</strong>eligger av speciella instruktioner.<br />
Eibert Einarsson<br />
Traditionsvårdare<br />
<strong>Reglemente</strong>t fastställt enligt beslut av styrelsen <strong>för</strong> Föreningen <strong>Smålands</strong> <strong>Husarer</strong><br />
Eksjö 27 april, 2005<br />
Björn Svensson<br />
Ord<strong>för</strong>ande
Innehåll<br />
Förord<br />
Innehålls<strong>för</strong>teckning sida<br />
Ryttar<strong>för</strong>bandet A:1<br />
Gruppen, indelning A:1-B:1<br />
avstånd, rättning, riktryttare B:2<br />
från kolonn med 1 till 2 eller 4 B:3<br />
Troppen, grunder C:1<br />
indelningsvariationer på linje C:2<br />
linje framåt vänster från kolonn med 1,2 eller 4 C:3<br />
ett led linje C:4<br />
från linje till marschkolonn C:5-6<br />
sväng vänster (höger), direktions<strong>för</strong>ändring C:7<br />
helomsväng C:8<br />
avsittning i tropp C:9-10<br />
Skvadron D:1 (ej klar)<br />
skvadron på troppkolonn D:2<br />
troppsväng med skvadron D:3<br />
formering till troppkolonn 1 D:4<br />
formering till troppkolonn 2<br />
Husaren (ej klar)<br />
Sabel<strong>för</strong>ing<br />
D:5<br />
gevär ut F:1<br />
på axel gevär F:2<br />
skyldra gevär-liten salut F:3<br />
stor salut F:4<br />
gevär in F:5<br />
gardlägen F:6<br />
stötar F:7<br />
tershugg F:8<br />
kvartshugg F:9<br />
Utrustning G:1<br />
sabeln G:2-3<br />
hästutredningspersedlar G:4<br />
vika en hästfilt G:5<br />
Gradbeteckningar H:1
Ryttar<strong>för</strong>bandet<br />
<strong>Smålands</strong> Ryttare är Kamrat<strong>för</strong>eningen <strong>Smålands</strong><br />
<strong>Husarer</strong>s beridna avdelning.<br />
Förbandets storlek växlar efter omständigheterna. Det<br />
kan vara en standarvakt, en grupp, en tropp om två<br />
eller flera grupper eller en skvadron om två eller flera<br />
troppar.<br />
Stor standarvakt består av standar<strong>för</strong>are, ställ<strong>för</strong>eträdande<br />
standar<strong>för</strong>are och fem husarer.<br />
Liten standarvakt består av standar<strong>för</strong>are och två<br />
eller tre husarer.<br />
Liten standarvakt<br />
Stor standarvakt<br />
Standarvaktens plats är vid linje utan<strong>för</strong> högra flygeln<br />
och vid kolonn fram<strong>för</strong> främsta gruppen.<br />
Gruppen<br />
består av fyra till åtta ryttare: Chef,ställ<strong>för</strong>eträdare och<br />
två till sex husarer.<br />
Gruppen indelas i rotepar om två ryttare, en <strong>för</strong>steman<br />
och en andreman<br />
Gruppchefen och ställ<strong>för</strong>eträdare är vid indelningen<br />
ettor och bildar <strong>för</strong>sta roteparet. Tvåan och<br />
hans andreman bildar andra roteparet, treorna det<br />
tredje och fyrorna fjärde roteparet om gruppen är<br />
fulltalig<br />
Roteparets andreman rider alltid bakom<br />
sin <strong>för</strong>steman (utom vid ett led linje)<br />
Gruppen har tre marschformer:<br />
kolonn med 1<br />
kolonn med 2<br />
kolonn med 4, vilket också är gruppens<br />
formation vid linje<br />
Kolonn med 2<br />
Kolonn med 1<br />
A:1-B:1
Gruppen<br />
Kolonn med 4, eller grupp på linje<br />
gruppchef<br />
Tvåorna är riktryttare<br />
inom gruppen<br />
stf gruppch<br />
Gruppens formering med avstånd och luckor är grunden<br />
<strong>för</strong> hela <strong>för</strong>bandets uppträdande, och det är av<br />
största vikt att rättningen i gruppen i alla lägen bibehålles!<br />
Avstånden mellan ryttarna, d.v.s mellan <strong>för</strong>ste- och<br />
andremän, skall vara en hästlängd ( i gamla<br />
reglementet 1 meter) och luckorna i sidled så tätt<br />
som stigbygel vid stigbygel, vilket också betecknas<br />
som känning inom ledet.<br />
Gruppens <strong>för</strong>stemän bildar <strong>för</strong>sta ledet, eller<br />
avmarschen, och andremännen andra ledet.<br />
Rättning innefattar såväl rättning i sidled som rättning<br />
i roten.<br />
Rättning i ledet innebär att alla ryttare i samma led,<br />
både i främre och bakre ledet, har sina axlar på samma<br />
raka linje och hästarna parallellt med varandra.<br />
Rättning i roten innebär att andremännen rider rakt<br />
bakom sin fram<strong>för</strong>varande <strong>för</strong>steman.<br />
Riktryttare är i gruppen andra roten, d.v.s tvåorna<br />
på vilka således övriga i gruppen skall rätta in sig när<br />
man rider i kolonn på 4.<br />
En full grupp är alltså 8 ryttare = fyra rotar. Om en<br />
andre man saknas i en rote kallas den <strong>för</strong> blindrote.<br />
Man strävar alltid efter att i <strong>för</strong>sta hand fylla <strong>för</strong>sta<br />
ledet i grupperna så att ev luckor istället uppstår i<br />
andra ledet.<br />
Indelningen och placering vid olika antal ryttare i gruppen<br />
framgår av figur till höger.<br />
En blindrote<br />
7 ryttare<br />
Två blindrotar<br />
6 ryttare<br />
Tre blindrotar<br />
5 ryttare<br />
Halv grupp<br />
4 ryttare<br />
B:2
Gruppen. Från kolonn med 1 till kolonn med 2 eller 4<br />
Formering om gruppen innehåller<br />
8 ryttare 7 ryttare 6 ryttare<br />
På kommando ” Kolonn med två, marsch ” rider ryttarna,<br />
som är tvåor, upp vid sidan om ettorna, andremännen fortfarande<br />
bakom sin <strong>för</strong>steman.<br />
Treorna rider rakt fram och ansluter bakom ettorna.<br />
Fyrorna rider upp vid sidan om treorna<br />
Om blindrotar <strong>för</strong>eligger formeras gruppen enligt skissen ovan.<br />
”Kolonn med 4, marsch”:<br />
Treorna och fyrorna rider upp vid sidan om ettor och tvåor<br />
enligt skissen. Om blindrotar finns blir formeringen som på<br />
<strong>för</strong>egående sida.<br />
B:3
Tropp på linje<br />
Troppchef<br />
3:e grupp / 2:a grupp / 1:a grupp<br />
riktrytt.<br />
Troppchefs<br />
ställ<strong>för</strong>eträdare<br />
Troppen består av två till fyra grupper.<br />
Troppen kan rida på linje då grupperna rider bredvid<br />
varandra på linje ( = kolonn på 4) med <strong>för</strong>sta gruppen<br />
längst till höger och övriga i nummerordning utåt<br />
vänster. Hela troppen ansluten stigbygel vid stigbygel<br />
med troppchefen en hästlängd fram<strong>för</strong> riktryttaren och<br />
ställ<strong>för</strong>eträdande en hästlängd bakom riktryttarens<br />
andreman.<br />
Riktryttare i tropp på linje är alltid mittelmannen eller,<br />
vid jämt antal ryttare, den som är till höger om<br />
mitten.<br />
Tropp kan också rida i kolonn med 1,2 eller 4<br />
varvid grupperna rider efter varandra formerade så<br />
som beskrivits under ”grupp”. En hästlängds avstånd<br />
mellan grupperna. Troppchefen fram<strong>för</strong> 1:a gruppens<br />
riktryttareoch ställ<strong>för</strong>eträdande troppchefen bakom<br />
siste.<br />
*Troppen kan också delas i två halvtroppar med vardera en<br />
halvtroppchef (se exercisreglemente 1897). Vi har valt att inte<br />
bryta grupperna utan istället behålla indelningen med gruppchefer.<br />
Troppchefens ställ<strong>för</strong>eträdares placering är där<strong>för</strong> en<br />
modifiering efter skvadronens upställning.<br />
Tropp på kolonn<br />
med 1 med 2 med 4<br />
Grupperna efter varandra i<br />
nummerordning<br />
C:1
Tropp på linje framåt vänster<br />
Om alla grupperna är fulla med 8 ryttare i varje grupp sker uppställning<br />
enligt figur ovan.<br />
Om man däremot har väl inövade grupper och inte vill splittra upp dessa<br />
samtidigt som en eller flera ryttare fattas i någon eller flera grupper, d.v.s.<br />
blindrotar, så bildas luckor i grupperna enligt figur nedan. Om det är en 1:e<br />
man i roten som saknas så rycker 2:e man upp i främre ledet. Strävan är att<br />
alltid fylla upp främre ledet.<br />
Om man vill undvika luckorna kan man gruppera om i troppen och göra en<br />
ny indelning och på så sätt få hela led men med blindrotarna längst ut till<br />
vänster ( eller sist om man rider på kolonn) enligt nedan.<br />
C:2
Linje framåt vänster från kolonn med 1,2 eller 4<br />
grupp 3<br />
Kommando: ”Linje framåt vänster..Marsch ! ”<br />
grupp 2<br />
grupp 1<br />
-Från kolonn med 1 rider roteparen efterhand upp till vänster om varandra...<br />
-Från kolonn med 2 rider 1:or och 2:or samt 3:or och 4:or parvis efterhand upp till<br />
vänster om varandra....<br />
-Från kolonn med 4 rider hela grupperna efterhand upp till vänster om varandra...<br />
............och bildar linje ( alltså två led, med andremännen bakom sina <strong>för</strong>stemän.)<br />
C:3
grupp 3<br />
Ett led linje framåt vänster<br />
grupp 2<br />
figur 1 figur 2<br />
Kommando: ” Ett led linje framåt vänster..Marsch”<br />
grupp 1<br />
figur 3<br />
C:4<br />
I denna formering skall alla ryttare sitta på ett enda led till vänster om varandra med andremännen<br />
i roten vid sidan, till vänster, om sin <strong>för</strong>steman<br />
Detta ut<strong>för</strong>es lättast från kolonn med 1 då alla ryttare efterhand rider upp till vänster om<br />
varandra, således även andremän vid sidan om sina <strong>för</strong>stemän! Detta är således ett undantag<br />
från att andremän alltid följer bakom sina <strong>för</strong>stemän.<br />
Från kolonn med 2 och 4 måste <strong>för</strong>st alla <strong>för</strong>stemän bilda luckor mellan sig <strong>för</strong> att lämna<br />
plats åt sina andremän att rida upp till vänster om sig, varefter alla ansluter till ett led utåt<br />
vänster ( fig 2 och 3 ).
Från linje till marschkolonn<br />
C:5<br />
Från linje kommenderas: ” Kolonn med fyra ( två<br />
eller en) framåt marsch, höger (vänster).<br />
Ryttarna rider då med angivet antal rakt fram tills<br />
man svänger,t ex vid en ridhusvägg, Efterföljande ryttare<br />
anpassar sin igångsättning och rider också rakt<br />
fram till samma plats varefter man faller in bakom<br />
fram<strong>för</strong>varande.<br />
Det är alltså viktigt att man inte sneddar ut efter <strong>för</strong>egående<br />
ryttare utan verkligen rider <strong>för</strong>st rakt ut, minst<br />
ett par hästlängder. Detta innebär att om man skall<br />
svänga till höger måste varje avmarsch starta lite tidigare<br />
och om man svänger till vänster måste man invänta<br />
att <strong>för</strong>egående hinner tillräckligt långt fram <strong>för</strong><br />
att man skall komma in på rätt plats och inte rida in i<br />
fram<strong>för</strong>varande.
Kolonn med fyra (två,en) framåt....Marsch!<br />
Från linje till marschkolonn (forts)<br />
Om avdelningen från linje skall gå över i marschkolonn<br />
och fortsätta rakt fram rider angivet antal ryttare<br />
(en, två eller fyra) <strong>för</strong>st rakt fram minst ett par hästlängder<br />
och <strong>för</strong>st därefter avviker man åt sidan in på<br />
plats i kolonnen.<br />
C:6
När man skall svänga med en tropp på linje är kommandot<br />
”Vänster (höger..) sväng.....Marsch!”<br />
Riktryttaren rider nu i en båge åt angivet håll på en<br />
radie som är ungefär lika stor som troppens frontbredd.<br />
Detta <strong>för</strong> att de innersta hästarna inte ska behöva<br />
stanna upp <strong>för</strong> mycket och bli<br />
stillastående.Ytterryttarna måste nu öka tempot och<br />
innerryttarna minska <strong>för</strong> att behålla rättningen i<br />
ledet.Riktryttarens uppgift är att hålla normalt angivet<br />
tempo och rida rätt väg i svängen, som skall vara 90<br />
grader om ej annat angives, och därefter rida rakt ut<br />
igen.<br />
Direktions<strong>för</strong>ändring<br />
Man kan också göra en del av en sväng genom att<br />
ändra riktning på linjen. Chefen anger då riktningen<br />
genom att precisera ett objekt mot vilket linjen skall<br />
rida.<br />
Kommandot blir då t ex: ”Direktions<strong>för</strong>ändring höger..<br />
Mot röda stallet..Marsch!”<br />
Riktryttaren gör då erforderlig sväng och när han fullbordat<br />
den rider han rakt fram mot angivet mål. Dessutom<br />
skall han lämpligen upprepa målet genom att<br />
ropa ”Mot röda stallet!”<br />
Vänster (höger..) sväng...<br />
RR<br />
********<br />
C:7<br />
”Mot röda stallet!”
Om man vill vända hela avdelningen 180 grader i<br />
ett enda moment kommenderas: ”Helomsväng<br />
höger (vänster)..Marsch!”.<br />
Detta innebär att riktryttaren rider på en radie som<br />
motsvarar ungefär troppens frontbredd (se <strong>för</strong>egående<br />
sida ”sväng”) ett halvt varv. I praktiken är<br />
detta detsamma som ”dubbelt till höger (vänster)”.<br />
Det är viktigt att svängen blir så stor även här så att<br />
inte innerhästarna blir stillastående.<br />
Helomsväng<br />
C:8
Figur 1<br />
Figur 2<br />
Hela <strong>för</strong>sta ledet rider fram en hästlängd<br />
Udda nummer i både främre och bakre<br />
ledet rider fram en hästlängd<br />
Avsittning i tropp 1<br />
Vid avsittning från linjedär ryttarna sitter tätt anslutna<br />
stigbygel vid stigbygel måsta man <strong>för</strong>st skapa större<br />
luckor och avstånd <strong>för</strong> att kunna sitta av på ett säkert<br />
sätt. Detta ut<strong>för</strong>es sålunda:<br />
Kommando ” färdiga att sitta av ! ”<br />
A: Först rider hela <strong>för</strong>sta ledet fram en hästlängd som<br />
visas i figur 1 så att positioner som i fig 2 uppnås.<br />
B: Därefter rider alla udda nummer både i <strong>för</strong>sta och<br />
andra ledet fram ytterligare en hästlängd enligt pilarna<br />
i figur 2, så att slutläget blir som i figur tre.<br />
I detta släpper man och lägger upp höger stigbygel<br />
Figur 3<br />
C:9
Efter kommandot ”färdiga att sitta av” verkställts<br />
och <strong>för</strong>flyttningen enligt figur 1-3 gjorts läggs höger<br />
stigbygeln upp fram<strong>för</strong> sadeln och ryttaren sitter stilla<br />
i enskild ställning (figur 4) tills nästa kommando kommer:<br />
”Sitt...” Ryttaren fattar tyglarna i vänster hand och<br />
svänger sitt högra ben bakåt över sadeln,fattar höger<br />
hand om bakre sadelvalvet och vänster om främre,<br />
sträcker upp sig (figur 5) och <strong>för</strong>blir så stående i vänster<br />
stigbygel och inväntar nästa verkställighetsord:<br />
Avsittning 2<br />
Figur 4 Figur 5 Figur 6<br />
Figur 7. Handens fattning<br />
om bridong tyglarna<br />
Figur 8 Enskild ställning<br />
efter avsittning<br />
C:10<br />
”...av ! ” Nu stiger alla ryttarna samtidigt ner.Därefter<br />
lägges även vänster stigbygel upp fram<strong>för</strong> sadeln och<br />
bridongtygeln tages ner över hästens huvud och fattas<br />
i kors med högra handen under stångtygeln, fingrarna<br />
nedåt. Vänster hand hålles knuten om tygeländarna<br />
intill låret( pekfingret mellan och tummen på<br />
tygleln.<br />
Enskild ställning intages intill hästens bog med höger<br />
armbåge i känning med bogen.
Troppkolonn är skvadronens vanliga manöverform<br />
men kan även användas vid uppställningar.<br />
Tropparna är ordnade rätt bakom varandra med varje<br />
tropp på två led (tropplinje)<br />
Skvadron i troppkolonn<br />
Avståndet mellan tropparna skall vara samma som<br />
en tropps frontlängd (= en tropps bredd). (Se också<br />
”troppar helomsväng”).<br />
Troppcheferna sitter som vanligt mitt fram<strong>för</strong> sina<br />
troppar. Ställ<strong>för</strong>eträdande troppchefer skall nu sitta<br />
till vänster om troppen.* På detta sätt blir det lättare<br />
<strong>för</strong> honom att intaga sin plats i kön på sin tropp vid<br />
övergång till marschkolonn på fyra, två eller en.( Se<br />
också ”tropp på linje”).<br />
Skvadronschef<br />
Trumpetare<br />
Skvadronschefen med sin trumpetare kan rida antingen<br />
fram<strong>för</strong> hela skvadronskolonnen eller vanligen<br />
vid sidan om kolonnen på den plats han skulle intaga<br />
om tropparna gör en vändning och bildar linje ( om<br />
tropparna i bifogad figur inbördes vänder åt vänster<br />
och bildar linje så hamnar ju skvadronschefen på<br />
rätt plats mitt fram<strong>för</strong> skvadronen).<br />
Fanjunkaren rider mitt bakom eftersta troppen.<br />
* Denna uppställning med ställ<strong>för</strong>eträdande troppchef<br />
till vänster om troppen är en modifiering av<br />
exercisreglementet då vi inte använder halvtroppchefer<br />
utan bibehåller grupperna intakta som bas.<br />
D:2
Trumpetare<br />
Troppar vänster (höger)..... sväng... ........Marsch<br />
Från troppkolonn kommenderas<br />
”troppar vänster (höger) sväng ..<br />
marsch!”<br />
Troppcheferna rider nu, i givet tempo,<br />
i en halvcirkel åt vänster (höger) med<br />
en radie som motsvarar ungefär<br />
troppens frontbredd (se svängar under<br />
”troppen” avsnitt C). Alla ryttare<br />
rättar in sig på troppens riktryttare<br />
under svängningen. Yttre halvan av<br />
troppen ökar tempot i svängen och<br />
inre halvan minskar.<br />
Skvadronschef<br />
När tropparna bildat linje sker rättning<br />
mot mittentroppens riktryttare.<br />
Om halt göres rider riktryttaren fram<br />
några steg efter halten, varefter alla<br />
ryttare rättar in sig framåt mot denne<br />
riktryttare.<br />
Troppcheferna behåller sin plats fram<strong>för</strong><br />
tropparna och rättar in sig inbördes<br />
Ställ<strong>för</strong>eträdande troppchefer fullbordar<br />
inte svängen i ledet utan intar sin<br />
plats bakom troppen.<br />
D:3
Formering till troppkolonn 1<br />
Från skvadron på linje formeras troppkolonn med<br />
kommando:<br />
Troppkolonn framåt.... marsch!<br />
Första troppen rider då fortfarande på linje rakt fram.<br />
Deövriga tropparna rider <strong>för</strong>st rakt fram minst lika<br />
långt som troppens frontbredd och <strong>för</strong>st därefter gör<br />
tropparna direktions<strong>för</strong>ändring, ansluter och rättar in<br />
sig bakom <strong>för</strong>sta troppen.<br />
Avståndet mellan tropparnas fronter skall vara lika<br />
långt som tropparnas frontbredd.<br />
D:4
Formering till troppkolonn kan ske från<br />
linje genom att troppvis göra en högersväng<br />
enligt moment sida D:3.<br />
Kommando:<br />
Troppar höger sväng...marsch!<br />
Troppcheferna rider då <strong>för</strong>e sina troppar<br />
och gör en högersväng på <strong>för</strong>eskrivet<br />
sätt.<br />
Efter fullbordad sväng rättar de bakre<br />
tropparna in sig på främsta troppen.<br />
Stf troppchefer,som på linje suttit<br />
bakom troppen, återtar sina platser till<br />
vänster om sina troppar.<br />
Avståndet mellan tropparnas fronter<br />
skall nu efter svängen vara lika med<br />
tropparnas frontbredd.<br />
När svängen är fullbordad göres normalt<br />
halt och tropparna rättar därefter<br />
in sig. I annat fall måste skvadronschefen<br />
kommendera:<br />
Troppar höger sväng.Framåt.marsch!<br />
och då sker rättningen under marsch.<br />
Formering till troppkolonn 2<br />
D:5
Gevär ut<br />
1 2<br />
På kommando ”Gevär..”<strong>för</strong>es höger hand över vänster arm och fattar om sabelns kavel ( 1 )<br />
Sabeln lossas ur baljan och utdrages något varefter ryttaren blir stillasittande i detta moment<br />
tills verkställighetsordet ”ut” kommenderas( 2).<br />
3<br />
På kommando ”..Ut ” utdrages sabeln med en snabb rörelse<br />
rakt uppåt och armen sträckes uppåt och något framåt med<br />
sabelklingan i rak linje med armen ( klingan aningen mera<br />
framåt än på bilden ) ( 3 ).<br />
Därefter ned<strong>för</strong>es armen och sabeln till ”på axel gevär”( 4 ).<br />
På kommando ”Handrem fäst ” lägges sabeln nedåt vänster<br />
i vänstra handen och handremmen träs över höger handled<br />
och löparen dras upp över remmen ( 5 ) varefter ställning <strong>för</strong><br />
”på axel gevär ” återtages.<br />
4<br />
5<br />
F:1
På axel gevär<br />
Grundställning <strong>för</strong> sabeln är ”på axel gevär ” och intages på kommando ”Giv Akt ”,<br />
”Manöver” eller ” På axel gevär ”. Sabelfästet stödes mitt uppe på låret,strax nedom ljumsken<br />
där handleden och lillfingret ( ev även ringfingret ), som hålles fram<strong>för</strong> parerplåten, också vilar.<br />
Parerplåten skall vara obetydligt utåtvriden och klingan luta något bakåt, men ej i sidled, stödd<br />
mot axeln ungefär vid axelsömmen. Handremmen ska normalt vara påträdd ( ej på bilden ).<br />
Ställningen ska kännas vilsam och handen får ej gripa krampaktigt om kaveln. ( 1 och 2 )<br />
Armen och armbågen skall hållas ledigt rakt ned utmed sidan utan att spännas ( 2)<br />
Om handen griper <strong>för</strong> kraftigt om kaveln, armbågen trycks mot midjan eller hålles rakt utåt<br />
som på bild 3 och 4 uppkommer en onaturlig spänning i arm, axlar och nacke och ryttaren får<br />
en onaturlig, spänd hållning.<br />
Handremmen ska normalt vara påträdd.<br />
1<br />
2 Rätt 3 Fel 4 Fel<br />
F:2
Skyldra gevär - Liten salut<br />
1 2 3 4<br />
Honnör med skyldra gevär sker från på axel gevär på kommando ” Skyldra gevär ! ”. Sabeln<br />
upp<strong>för</strong>es med fästet fram<strong>för</strong> högra axeln, parerplåten i höjd med munnen och i samma plan<br />
med främre delen av ansiktet,spetsen uppåt (1-2), varvid sabeln omvrides med en knyck, så att<br />
eggen kommer till vänster; armbågen nedåt ( 3-4 ). ( Parerplåten bredvid mungipan ). Sabeln<br />
ned<strong>för</strong>es och bäres av högra handen, som hålles något lägre än armbågen ( parerplåtens<br />
framkant i höjd med armbågsvecket ) underarmen rätt framåt, armbågen vid sidan, klingan rätt<br />
upp och ned, eggen framåt ( 5 ).<br />
Från skyldra gevär återtages på axel gevär på kommando ” På axel gevär ! ”. Sabeln upp<strong>för</strong>es<br />
med fästet fram<strong>för</strong> högra axeln, parerplåten i höjd med munnen och i samma plan med främre<br />
delen av ansiktet, spetsen uppåt ( 6 ), varvid sabeln omvrides med en knyck, så att eggen<br />
kommer till vänster; armbågen nedåt ( 7 ). Sabeln <strong>för</strong>es sedan rakt nedåt och ställning med på<br />
axel gevär intages ( 1 ).<br />
Exercisregl. För Kav. 1897 ( obetydligt modifierat )<br />
5 6 7<br />
F:3
Gevär in<br />
1 2<br />
På kommando ”Gevär..” fälles sabeln nedåt vänster och fattas med vänster hand om klingan<br />
varefter handremmen lossas. Bild 1.<br />
Därefter fattas sabelklingan med höger hands fingrar strax under parerplåten, med naglarna<br />
uppåt. Bild 2.<br />
3 4<br />
Sabeln <strong>för</strong>es sedan över den vänstra armen och spetsen riktas in i baljan. Bild 3.<br />
Sabeln in<strong>för</strong>es sedan i baljan tills högerarmen är vågrät varefter handen lägges ovanpå<br />
sabelfästet och ryttaren sträcker upp sig och ser rakt framåt. Bild 4. Ryttaren <strong>för</strong>blir sedan<br />
stilla i detta läge i väntan på att verkställighetsordet”…in” kommenderas, då alla ryttarna på en<br />
gång med en snärtig rörelse med handen ned<strong>för</strong> sabeln helt i baljan, varefter enskild ställning<br />
återtages.<br />
F:5
Gardlägen<br />
Gard intages i den riktning en tänkt motståndare eller målet befinner sig<br />
Höger gard<br />
Kommando: ”Höger (vänster) gard!”<br />
Vänster gard<br />
Höger gard intages genom att högra handen med<br />
full fattning om kaveln <strong>för</strong> sabeln framåt så att spetsen<br />
riktas mot en tänkt motståndares bröst, till höger<br />
om hästhalsen. Eggen på klingan skall vara riktad<br />
rakt nedåt, armen intill sidan men armbågen något<br />
framskjuten. Klingan,armen och axeln skall vara<br />
i linje i lodplanet. Blicken riktas mot den tänkta motståndaren.<br />
Överlivet bara aningen framåtlutat.<br />
Vänster gard intages genom att höger hand med<br />
sabeln <strong>för</strong>es över vänstra underarmen och till vänster<br />
om hästhalsen. I övrigt ställning på överkropp,<br />
arm och klinga som vid höger gard<br />
Anloppsgard<br />
Anloppsgard intages vid ett anfall som <strong>för</strong>beredelse till en anloppsstöt. Ryttaren lutar sig ytterligare något<br />
framåt, eventuellt intages fältsits, armen <strong>för</strong>es längre fram än vid vanlig höger (vänster) gard, spetsen riktad<br />
framåt mot tänkt motståndare eller mål och klingan med eggen nedåt.<br />
F:6
F:7<br />
Stöten är <strong>för</strong>delaktigare än ett hugg genom att<br />
Stötar<br />
Stöten kan ut<strong>för</strong>as som hög, låg eller djup (mot mar-<br />
-den går kortaste vägen mot målet (motståndaren) ken) stöt<br />
-snabbare än hugget<br />
-lättare att rikta och når längre<br />
-ligger närmare till en parad och ger mindre blotta<br />
-kräver mindre kraftansträngning men ger större<br />
Stöten kan antingen stötas in= aktiv stöt genom armens<br />
sträckning, eller ridas in med sträckt arm=<br />
anloppsstöt.<br />
genomträngnings<strong>för</strong>måg<br />
Aktiv stöt användes vid kortare takter och anlopps-<br />
Stöten användes vid mötning, <strong>för</strong>följning och vid handgemängstöt<br />
rides in från ökad galopp eller fyrsprång<br />
Stötarna är i princip två , kvartsstöt och tersstöt<br />
Kvartsstöt<br />
Kvartsstöten ut<strong>för</strong>es till höger om hästen, omedelbart<br />
från gard, genom att spetsen riktas mot målet<br />
samtidigt som sabeln vrides med eggen (och<br />
parerplåten) åt vänster, = kvart, dvs mot hästhalsen<br />
och armen sträckes snabbt ut med full kraft under<br />
samtidig framåt<strong>för</strong>ingav axel och överliv. Därefter<br />
återtages genast gard. Kommando: ”Höger stöt!”<br />
Tersstöten ut<strong>för</strong>es till vänster om hästen från gard<br />
genom att sabeln nu vrides med eggen åt höger, ters,<br />
mot hästhalsen. I övrigt är rörelser i arm och överliv<br />
samma som vid kvartsstöt, dock att armbågen i detta<br />
läge kommer i höjd med axeln. Snabb återgång till<br />
gard.<br />
Stötarna ska vara snabba och kraftiga ”som en<br />
huggande orm”.<br />
Tersstöt<br />
Djup stöt<br />
Anloppsstöt ut<strong>för</strong>es som aktiv stöt i kvart eller ters<br />
till höger respektive vänster om hästen, men nu skall<br />
sabeln vara ännu längre fram, handen helst i höjd med<br />
hästens öron och överlivet ordentligt framåt<strong>för</strong>t.
Hugg skall ut<strong>för</strong>as så att det blir skarpt, kraftigt,<br />
snabbt och räcker långt. Skarpt blir det när eggen<br />
går <strong>för</strong>e i hugget, kraftigt genom att sabeln inte fattas<br />
<strong>för</strong> hårt om kaveln utan <strong>för</strong>es med smidighet i hela<br />
Hugg. Tershugg till höger<br />
fig 1 fig 2<br />
Hugg till höger ut<strong>för</strong>es vanligen som tershugg (egentligen halv ters) dvs<br />
eggen skall vara <strong>för</strong>e i hugget och riktad åt höger.<br />
Från höger gard (fig1) <strong>för</strong>es handen med sabeln upp vid sidan om vänster<br />
kind, armbågen böjd,riktad framåt och något högre än vänster axel, som i<br />
sintur dras bakåt(fig 2 och 3).<br />
Genom att sedan snabbt vrida höger axel bakåt och samtidigt slunga fram<br />
handen, armen och sabeln framåt snett nedåt höger, samtidigt som armen<br />
sträcks, ut<strong>för</strong>es hugget. Därefter utsvänges hugget så att sabeln gör en båge<br />
bakåt och sedan uppåt, framåt tillbaka till garden (fig 5 -1).<br />
Det är mycket viktigt att spetsen på sabeln är ledande och således går <strong>för</strong>e<br />
i hugget samt att man träffar långt fram med just spetsen!<br />
fig 5<br />
fig 4<br />
fig 3<br />
F:8<br />
armen. Först i träffögonblicket skall armen vara helt<br />
sträckt och handen knytas fast om kaveln. Kraften<br />
skall ligga i skuldra ,arm och ”sving” med väl inövad<br />
snabbhet.
fig 2<br />
fig3<br />
Hugg. Kvartshugg till vänster<br />
fig 1<br />
Hugg till vänster ut<strong>för</strong>es oftast som kvartshugg (egentligen halv<br />
kvart).<br />
Från vänster gard (fig 1) upp<strong>för</strong>es handen med sabeln rakt uppåt<br />
höger över hjässan(fig2). Vid upp<strong>för</strong>andet kan eggen vara riktad<br />
uppåt!<br />
Höger axel vrides tillbaka så att armen är sträckt i riktning något<br />
bakåt.<br />
Hugget ut<strong>för</strong>es genom att handen vrides så att eggen riktas snett<br />
nedåt vänster (”halv kvart”), axeln vrides snabbt framåt och handen<br />
med sabeln slungas framåt och snett nedåt vänster samtidigt som<br />
armen sträcks ut fullt(fig 3). Även här är det viktigt att spetsen går<br />
<strong>för</strong>e i hugget och att man träffar långt fram!<br />
Hugget usvänges sedan nedåt, bakåt, uppåt och fram till gardläget<br />
igen (fig4).<br />
fig 4<br />
F:9
Utrustning m.m.<br />
Målet är att ryttaravdelningen ska vara så korrekt utrustad och enhetlig som möjligt<br />
Målbild<br />
Ryttaren<br />
Uniform m/95. Dolma, ridbyxor,mössa<br />
Stövlar, spännsporrar<br />
Handskar, vantar. Vita vid uppträdande<br />
Vid stor parad:<br />
Husarmössa med pompom och ståndare.<br />
För officer kartusch och knutskärp<br />
Beväpning<br />
Pallasch m/93 <strong>för</strong> officer resp manskap<br />
Officer har sabelhylsa<br />
Manskap har sabel bär- och stödremmar<br />
På särskild order:<br />
Karbin m/94 med tillbehör. Bajonett<br />
För officer pistol m hölster<br />
Hästen<br />
Kandar<br />
Förbygel<br />
Sadel, officers- resp manskaps-<br />
Blå vojlock resp grå filt<br />
Vit snörgjord<br />
Packfickor (enl order)<br />
Till parad:<br />
Valltrapp enl <strong>Smålands</strong> <strong>Husarer</strong>s modell<br />
Gjord till valltrapp mörkblå<br />
Gradbeteckningar<br />
Ch skvadron - ryttmästare eller högre<br />
Ch lokalavdelnings ryttartropp kan vara löjtnant<br />
Stf ch (löjtnant) fänrik,sergeant eller fanjunkare<br />
Standar<strong>för</strong>are fänrik eller högre<br />
Standar<strong>för</strong>are skvadronsstandar fänrik eller lägre<br />
God kända undantag<br />
Tills vidare användes de uniformer som finns. Vid nyanskaffning<br />
beställes officers- resp manskapsuniform<br />
enligt befattning<br />
Civila varianter<br />
S.k. Bröllopssabel må användas av små ryttare<br />
T.v är sabelhylsa tillåten<br />
Pelhamstång eller bridong med dubbla tyglar<br />
Civil sadel med utrustning <strong>för</strong> sabelns fästande<br />
Alla blå vojlock<br />
Annan gjord med annan ej utmärkande färg<br />
eventuellt blågul<br />
G:1
Sabeln m/1893<br />
Husaren är beväpnad med en sabel m /1893. Den<br />
består av följande delar:<br />
Klingan, som är tveeggad och helt rak. På eggsidan<br />
kan den vara skarpslipad till ungefär hälften men på<br />
ryggsidan bara till cirka en tredledel.<br />
Fästet som består av kaveln med bygel samt<br />
parerplåten<br />
Baljan, som i ytterändan har en släpsko och i övre<br />
ändan ett munbleck. Runt baljan sitter på<br />
manskapssabeln två band med krampor <strong>för</strong> stödrespektive<br />
bärremmarnas fästande. Officerssabelns<br />
balja har bara ett band och är smalare (se fig 2b)<br />
Kavel<br />
Parerplåt<br />
Munbleck<br />
Band med<br />
krampor<br />
Balja<br />
Släpsko<br />
Figur 1<br />
Fäste<br />
Klinga<br />
ryggsida<br />
eggsida<br />
slipning<br />
spets<br />
G:2<br />
2a 2b 2c 2d<br />
Figur 2<br />
Sabeln finns i olika varianter.<br />
Fig 2 a visar en manskapssabel med balja.Parerplåten<br />
är något bredare och kantad med runda hål.<br />
Fig 2 b är en officerssabel där parerplåten är mönstrat<br />
genombruten av hål och <strong>för</strong>sedd med en krönt<br />
vapensköld med tre kronor i.<br />
Fig 2c och d är paradsablar, s.k. bröllopssablar av<br />
två olika längder. Parerplåten är betydligt smalare men<br />
liknar annars officerssabeln 2b.<br />
Fästen <strong>för</strong><br />
c och d b a
Munblecket överst på baljan är fäst med<br />
en skruv. Om denna lossas kan<br />
munblecket dragas upp och på detta<br />
finns då två långa, smala mässingsfjädrar<br />
fästade. Figur a. Dessa är längst ned<br />
skarpt utåtvikta och inpassade i två<br />
tunna trälattor som nu följer med upp.<br />
Dessa lattor har till uppgift att stabilisera<br />
och skydda sabelklingan inuti<br />
baljan.Figur b.<br />
När man skall montera ihop det hela igen<br />
börjar man med att köra ned lattorna i<br />
baljan, dock inte helt(!) utan sedan passar<br />
man in mässingsfjädrarnas utåtvikning<br />
i skåran som finns på trälattornas<br />
insida. Sedan kan man skjuta ned allt i<br />
baljan igen och åter fästa<br />
munblecksskruven.Figur c och d.<br />
Sabel bär- resp stödrem Sabelhylsa <strong>för</strong> officer<br />
Manskapssabeln fästes i därtill avsedd krampa på<br />
sadelns bakre blad med en säskild bärrem som är<br />
trädd igenom baljans övre band. Från det nedre bandet<br />
fästes en stödrem runt baljan och sedan framåt<br />
runt sadelgjorden och tillbaka. Remmarna skall anpassas<br />
så att sabeln hänger rakt ned både i lodplanet<br />
och i sidled samt så stadigt att baljan inte onödigt<br />
svänger utåt sidan eller fram och tillbaka.<br />
Officerssabeln fästes på en krok i därtill avsedd sabelhylsa,<br />
som i sin tur har två bärremmar som fästes i<br />
sadeln. Alltså behövs två krampor i sadeln till detta.<br />
Sabeln ..<br />
Figur c<br />
visar skårorna i trälattorna<br />
där mässingsfjädrarna<br />
skall passas<br />
in<br />
G:3<br />
Figur a Figur b<br />
Figur e Figur d<br />
Figur e visar handrem <strong>för</strong> officer = portepé och <strong>för</strong><br />
manskap. Dessa skall fästas genom det rektangulära<br />
hål som finns i parerplåten baktill, nära kaveln.<br />
Vård<br />
Sabeln skall väl vårdas. Efter användande skall den<br />
snarast tagas ur baljan, speciellt om det varit fuktigt,<br />
och omedelbart avtorkas,rengöras och infettas med<br />
vapenfett eller t.ex paraffinolja. Om den får vara kvar<br />
i baljan och trälattorna är fuktiga kommer rosten inom<br />
några dagar!<br />
Baljan skall också noggrant avtorkas med mjuk trasa<br />
och ev tvättas varsamt och sedan också infettas. Om<br />
trälattorna blivit blöta bör de tagas ur baljan och sakta<br />
torkas. Lägg inte baljan på ett element!<br />
Puts av sabeln bör ske med lämpligt putsmedel <strong>för</strong><br />
mässing eller silver. Alla typer av rivande putsmedel<br />
är <strong>för</strong>bjudna liksom stålull,”svinto” eller dylikt på baljan<br />
eller sabelfästet. På klingan kan det vara nödvändigt<br />
om kraftiga rostfläckar uppstått.
Officerssadel<br />
Manskapssadel<br />
G:4
Om tvåman hjälps åt fattar en i varderakortsidan av<br />
filten.som <strong>för</strong>st vikes längs mittlinjen enligt skiss 1.<br />
Vid kortändan A göres sedan en invikning av cirka 1<br />
dm enligt skiss 2.<br />
Därefter vikes filten cirka en tredjedel från kortsidan<br />
A bakom invikningen enligt skiss 3,<br />
och sedan fälles kortsidan B tillbaka fram<strong>för</strong><br />
invikningen enligt skiss 4. Det gäller att se till att man<br />
viker så att alla kanter blir jämna och att inga ojämnheter<br />
eller rynkor bildas inuti filten.<br />
Om filten har hål <strong>för</strong> snörning skall dessa placeras vid<br />
kortändan B enligt skisserna.<br />
När filten sedan lägges på hästen, skiss 5, skall den<br />
helt slutna kortsidan A placeras framåt mot manken<br />
och filtens ”helt öppna” sida ( den långsida som inte<br />
Vika en hästfilt<br />
G:5<br />
har någon vikning) skall ligga på hästens vänstra sida.<br />
Om filten då är rätt vikt hamnar eventuella snörhål åt<br />
vänster, bakåt och ytligt på filten så att de inte skaver<br />
på hästen.<br />
Den <strong>för</strong>sta invikningen vid A är enligt instruktionsboken<br />
inte nödvändig men när den göres på detta sätt hamnar<br />
den som en liten ”vall” fram<strong>för</strong> sadelvalvet och<br />
hindrar därmed att filten glider bakåt in under sadeln.<br />
Det bör nämnas att en riktig hästfilt är betydligt större<br />
än moderna sängfiltar, som är alldeles <strong>för</strong> små att användas<br />
som sadelfiltar.
H:1<br />
Gradbeteckningar<br />
Generalitetet<br />
General. Bred galon på mössa. Två stolpar<br />
Kragen av bred guldgalon med tre broderade stjärnor<br />
Generallöjtnant. Som general men två stjärnor.<br />
Generalmajor. En stjärna<br />
Regementsofficerare<br />
Överste. Mössa med en bred och tre smala<br />
galoner,två stolpar. Krage kantad med en galon. Tre<br />
stjärnor av metall<br />
Överstelöjtnant. Mössa en bred och två smala galoner.<br />
Krage med galon och två stjärnor.<br />
Major. Mössa en bred och en smal galon.<br />
Krage med galon och en stjärna.<br />
Skvadronsofficerare<br />
Ryttmästare. Mössa två stolpar och tre smala galoner.<br />
Krage med tre stjärnor (ingen galon).<br />
Löjtnant. Mössa två smala galoner.Krage två stjärnor<br />
Fänrik (underlöjtnant). Mössa en smal galon. Krage<br />
en stjärna.<br />
Underofficerare<br />
Fanjunkare. Mössa enbart två stolpar. Krage utan<br />
beteckningar<br />
Sergeant. Mössa och krage utan beteckningar,<br />
men på axlarna en valknut.<br />
Manskap<br />
Furir. Mössa utan beteckning. Krage och<br />
ärmuppslag med guldgalon.<br />
Korpral. Krage och ärmuppslag med galon<br />
av gult redgarn.<br />
Övrigt manskap inga beteckningar
Change language