You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Ä L V R Ä D D A R E N 2 0 0 3<br />
T E X T L A S S E B E R G W A L L, G U N N A R J A C O B S S O N, L A R S N O R M A N, F O T O G U N N A R J A C O B S S O N, P E T E R S J Ö D I N<br />
Fisket i Jämtlands län har stor betydelse. Goda sportfi skemöjligheter<br />
utgör en viktig livskvalitet för lokalbefolkningen<br />
och är samtidigt anledning till många turistbesök.<br />
Förhållandet gäller även i stora delar av övriga Norrland.<br />
Skötseln av fi skbestånden är därigenom en viktig<br />
fråga. Det är angeläget att upprätthålla och förbättra<br />
fi skets kvalitet och uthållighet samt säkra skyddet av<br />
lokala fi skbestånd. De kvarvarande naturbestånden i<br />
de levande strömvattnen utgör en viktig resurs ur såväl<br />
naturvårds- som fi skevårdssynvinkel.<br />
Projektet ”Nyttjande av fiskbestånd – optimering<br />
ur biologisk och ekonomisk synvinkel” är ett led i<br />
denna riktning. Verksamheten drivs av Länsstyrelsen<br />
i Jämtlands län som ett EU-projekt i samarbete med<br />
Fiskeriverket, Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå<br />
(Vattenbruksinstitutionen), samt berörda fiskevårdsområdesföreningar.<br />
Projektansvariga är Lasse Bergwall och<br />
Gunnar Jacobsson vid Länsstyrelsen.<br />
Storlek och antal hos strömlevande fi sk<br />
Fisket är en av fl era faktorer som styr strömfi skbeståndens<br />
individantal och storlekssammansättning. I varje<br />
enskilt fi skevårdsprojekt är det därför av stor betydelse<br />
att man inledningsvis skaffar sig en bild av de lokala<br />
förutsättningarna i det aktuella vattnet. I fi gur 1 visas de<br />
faktorer som är centrala för hur fi skbestånden ser ut.<br />
Övergripande gäller att såväl fysiska som biologiska<br />
förhållanden varierar mellan olika strömvatten vilket<br />
Foto Peter Sjödin<br />
DYKINVENTERINGAR I STRÖM-<br />
VATTEN GER NY KUNSKAP OM<br />
FISKBESTÅNDEN<br />
Projektet startade 1997 med geografi sk utgångspunkt i Jämtlands län. Syftet är att utveckla<br />
bättre skördestrategier för laxfi skar i strömvatten till gagn för långsiktigt bevarande av fi skbestånd<br />
och ett uthålligt fi ske.<br />
ger skiftande förutsättningar för fiskbestånden. Dessa är<br />
ofta svåra att förändra. Ett undantag utgör vatten som<br />
påverkats negativt av mänskliga aktiviteter. Dit hör bl a<br />
att via biotopvårdsåtgärder i flottledsrensade vattendrag<br />
skapa en bättre miljö för fiskarna och annat vattenliv (se<br />
artiklarna i Älvräddaren 2002). I övrigt ger de naturgivna<br />
förutsättningarna den ram inom vilken fiskbeståndens<br />
numerär och storlekssammansättning kan variera.<br />
Till detta kan läggas möjligheten att med nya fiskeregler<br />
åstadkomma förbättringar av medelvikt och fiskantal<br />
och i förlängningen sportfiskets kvalitet och fiskstammarnas<br />
livskraft.<br />
Dykinventeringens förutsättningar<br />
Metoden att inventera strömvatten med hjälp av torrdräkt<br />
och snorkel kommer ursprungligen från Nordamerika.<br />
En modell tillämpbar för svenska förhållanden<br />
har utformats under ledning av Ingemar Näslund vid<br />
Länsstyrelsen i Jämtland. Två till tre dykare (beroende<br />
av vattendragets bredd) fl yter i bredd med strömmen och<br />
räknar, artbestämmer och storleksklassifi cerar den fi sk<br />
som observeras. Fiskarna indelas i tre storleksklasser,<br />
30 cm. Inventeringsresultatet<br />
ger möjligheten att beräkna beståndstäthet, artförhållanden<br />
och storleksfördelning. All fi sk observeras inte<br />
varför märkningsförsök genomförts av harr och öring i<br />
ett par vattendrag. Genom att veta antalet märkta fi skar<br />
och sätta detta i relation till observerade märkta/<br />
17
Change language