SPF OVANSJÖBYGDEN

symboliskt sälja på förhand prissatta delar
av stationsbyggnaden såsom fönster,
dörrar, skorstenar, stationsklockan m.m.
Referensgruppen kunde nu lämna ett
anbud på stationshuset till SJ och budet
visade sig vara det högsta angivna. Köpet
ägde rum på ”Wilhelminadagen” den 26
maj 1999. Stationshuset ägs nu av Storviks
Stationshus Förvaltnings AB med ca 140
aktieägare. Till dem hör privatpersoner,
bl.a. ”Loket”, företag, föreningar och
organisationer. Så har ett hängivet ideellt
arbete med små ekonomiska resurser i
bevarandet av stationsbyggnaden som nu
fått många användningsområden och delvis
undergått en genomgripande restaurering.
Större delen av Storviks järnvägsstation är
K-märkt, bl.a. exteriören, de gamla
väntsalarna samt trappuppgångarna.
Invigningen skedde i samband med
Storviks nattöppet den 6 december 2001 då
”Loket” åter var på plats för att klippa
bandet. I samarbete med Tåg i Bergslagen
som startade i juni 2001, öppnades den
stora väntsalen på nytt för allmänheten.
Här finns Wilhelminas Café och Kiosk
som driv av den ideella föreningen.
Wilhelminas Framtidsförening för Storviks
Stationshus.
Storvik uppgick 1971 i Sandvikens kommun.
Storvik har haft två kända personer som hetat
Edvard Persson den ena var skidåkare och
vann SM-guld 60 km skidor i Örnsköldsvik
1916. Den andra Edhvard Persson var
brandmästare och var mycket känd på orten.
I filmen Black Jack finns en känd scen där en
flicka väntar på en pojke på den långa
perrongen. Här möts Norra Stambanan,
Bergslagsbanan och Godsstråket genom
Bergslagen.
Västerbergs Folkhögskola har funnits här
sedan 1910 och fyller alltså i år 100 år.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Inga djur prasslar i buskarna. Inga insekter
surrar runt huvudet. Inga fåglar sjunger i
träden. Det kan tyckas dött i naturen. Men
livet finns där. Under dina fötter. För det
du klampar på med dina vinterkängor
under januaripromenaden är i själva verket
taket till världens största sovrum.
Där nere vilar de allra flesta av Sveriges
30 000 insektsarter. Där vilar också
grävling, björn och igelkott. Någonstans
trycker grodor och paddor. Och under snön
tar möss och sorkar igen sig inför det bråda
sommarhalvåret.
I det kolossala sovrummet under markytan
vilar alltså tusen och åter tusen insekter i
väntan på våren. Det är lager på lagerprincipen
som gäller – en del kryp har tagit
sig ett par centimeter ner, andra sover i
”källaren” någon decimeter ner i marken.
De som ligger överst hoppas på att snön ska
lägga sig, eftersom snö isolerar och håller
värmen. Snöfattiga vintrar decimeras därför
en del populationer. När det är snöfattigt
blir det som regel också fuktigare i marken
och då råkar en del insekter ut för mögel
och bakteriella angrepp.
Fast alla insekter väljer inte underjorden
som sin hemvist under jord. Andra kan
faktiskt sitta helt öppet, som i koma.
Ett djur som definitivt inte sitter öppet
under vintern är grodan och dess släktingar.
Faktum är att det är något av ett mysterium
vart de tar vägen.
Desto mer vet vi om björnen, han som
sover i sitt lugna bo. Men det är inte bara
björnen som går i ide. Även grävlingen och
igelkotten ligger bekvämt nerbäddade under
vintern. Om de blir störda eller om det blir
varmare kan de vakna till och knata runt
lite.
Det har hänt att björnar som blivit utstötta
ur idet helt enkelt har lagt sig ner och låtit
sig översnöas. Det kan funka det med.
En undersökning i Dalarna visade att var
tionde björn blev störd av människor under
vintern och flyttade till en ny sovplats.
Kanske hade inkräktaren inte hört talesättet
”Väck inte den björn som sover”!
En sak är i alla fall säker – Naturen vaknar
tids nog igen…
Spår i snön ger en inblick i djurens dagliga
liv som är svår att få på sommaren. Spåren
vittnar inte bara om vilka djur som finns i
trakten, utan även vilka områden som är
mest populära, hur djuren rör sig, vad de