SPF OVANSJÖBYGDEN

MÅNADENS DIKT
LIVETS MIRAKEL
Dagen går mot sitt slut.
Snabbt smyger mörkret fram
över korta vinterdagar.
Strax bjuder stjärnorna in
till nattens vila.
Får jag vakna
ännu en gång
till möjligheternas morgon?
Får jag känna
att dagen som kommer
är min?
Mina egna val.
Mina egna tankar.
Undret
att ännu en dag
få möta
livsglädjens silvertrådar
som bleker bort
oväntade, mörka strimmor
av sorg och saknad
i tillvaron
tar jag emot med vördnad.
Tack för livets mirakel!
Tack för min morgondag!
Märta Peterson
SPF OVANSJÖBYGDEN
Medlemsblad 2 februari - 2010
Ansvarig utgivare: Ruth Grundin Årgång 13
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Storvik, ett vackert samhälle med många
gamla byggnader. Storvik ligger naturskönt
vid Näsbysjön, och namnet kommer från
Stora viken vid Näsbysjöns östra strand.
Byn kom till redan på 1500-talet. År 1858
invigdes järnvägen mellan Gävle och
Hofors men det var först 1875 när norra
stambanan kom till Storvik som samhället
började växa, då byggdes också det ståtliga
stationshuset. Arkitekt var Adolf W
Edelsvärd. Det stora stationshuset, en
vacker rosafärgad byggnad i Holländsk
renässansstil, är uppförd i två våningar
med stora vindsutrymmen. Bredvid
byggdes järnvägshotellet som nu är rivet.
Storvik var tidigare en viktig järnvägsknut
med Europas längsta järnvägsperrong, nära
1 km. Storviks stationshus är vackert,
välbevarat och centralt beläget. Runt
stationsbyggnaden fanns en förnämlig
plantering. Mer än 300 anställda arbetade i
olika befattningar i och kring Storviks
station. Bangården med alla sina stickspår
räknades omkring 1920 som en av landets
modernaste. Stationsbyggnaden var under
stationssamhällets storhetstid inte bara en
byggnad för järnvägen den tjänade som
bostad åt stinsen och baningenjören och
var samhällets hjärta, samlingspunkt och
nöjeslokal. Tiderna har förändrats. Storvik
räknas inte längre som en av de stora
järnvägsknutarna
I slutet av 1980-talet stängdes den stora
vänthallen och endast ett litet väntrum
hölls öppet för biljettförsäljning. I juni
1977 stängdes även detta och det fanns
planer på att riva den ståtliga byggnaden
trots det kulturhistoriska värdet.
Fyra Storvikskvinnor reagerade starkt och
började undersöka möjligheterna att starta
nya verksamheter i den gamla byggnaden.
1998 bildades en referensgrupp för
stationshusets bevarande och
Storviksborna erbjöds köpa andelar i
byggnaden. Leif ”Loket” Olsson
tillkallades och han lyckades på kort tid

symboliskt sälja på förhand prissatta delar
av stationsbyggnaden såsom fönster,
dörrar, skorstenar, stationsklockan m.m.
Referensgruppen kunde nu lämna ett
anbud på stationshuset till SJ och budet
visade sig vara det högsta angivna. Köpet
ägde rum på ”Wilhelminadagen” den 26
maj 1999. Stationshuset ägs nu av Storviks
Stationshus Förvaltnings AB med ca 140
aktieägare. Till dem hör privatpersoner,
bl.a. ”Loket”, företag, föreningar och
organisationer. Så har ett hängivet ideellt
arbete med små ekonomiska resurser i
bevarandet av stationsbyggnaden som nu
fått många användningsområden och delvis
undergått en genomgripande restaurering.
Större delen av Storviks järnvägsstation är
K-märkt, bl.a. exteriören, de gamla
väntsalarna samt trappuppgångarna.
Invigningen skedde i samband med
Storviks nattöppet den 6 december 2001 då
”Loket” åter var på plats för att klippa
bandet. I samarbete med Tåg i Bergslagen
som startade i juni 2001, öppnades den
stora väntsalen på nytt för allmänheten.
Här finns Wilhelminas Café och Kiosk
som driv av den ideella föreningen.
Wilhelminas Framtidsförening för Storviks
Stationshus.
Storvik uppgick 1971 i Sandvikens kommun.
Storvik har haft två kända personer som hetat
Edvard Persson den ena var skidåkare och
vann SM-guld 60 km skidor i Örnsköldsvik
1916. Den andra Edhvard Persson var
brandmästare och var mycket känd på orten.
I filmen Black Jack finns en känd scen där en
flicka väntar på en pojke på den långa
perrongen. Här möts Norra Stambanan,
Bergslagsbanan och Godsstråket genom
Bergslagen.
Västerbergs Folkhögskola har funnits här
sedan 1910 och fyller alltså i år 100 år.
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Inga djur prasslar i buskarna. Inga insekter
surrar runt huvudet. Inga fåglar sjunger i
träden. Det kan tyckas dött i naturen. Men
livet finns där. Under dina fötter. För det
du klampar på med dina vinterkängor
under januaripromenaden är i själva verket
taket till världens största sovrum.
Där nere vilar de allra flesta av Sveriges
30 000 insektsarter. Där vilar också
grävling, björn och igelkott. Någonstans
trycker grodor och paddor. Och under snön
tar möss och sorkar igen sig inför det bråda
sommarhalvåret.
I det kolossala sovrummet under markytan
vilar alltså tusen och åter tusen insekter i
väntan på våren. Det är lager på lagerprincipen
som gäller – en del kryp har tagit
sig ett par centimeter ner, andra sover i
”källaren” någon decimeter ner i marken.
De som ligger överst hoppas på att snön ska
lägga sig, eftersom snö isolerar och håller
värmen. Snöfattiga vintrar decimeras därför
en del populationer. När det är snöfattigt
blir det som regel också fuktigare i marken
och då råkar en del insekter ut för mögel
och bakteriella angrepp.
Fast alla insekter väljer inte underjorden
som sin hemvist under jord. Andra kan
faktiskt sitta helt öppet, som i koma.
Ett djur som definitivt inte sitter öppet
under vintern är grodan och dess släktingar.
Faktum är att det är något av ett mysterium
vart de tar vägen.
Desto mer vet vi om björnen, han som
sover i sitt lugna bo. Men det är inte bara
björnen som går i ide. Även grävlingen och
igelkotten ligger bekvämt nerbäddade under
vintern. Om de blir störda eller om det blir
varmare kan de vakna till och knata runt
lite.
Det har hänt att björnar som blivit utstötta
ur idet helt enkelt har lagt sig ner och låtit
sig översnöas. Det kan funka det med.
En undersökning i Dalarna visade att var
tionde björn blev störd av människor under
vintern och flyttade till en ny sovplats.
Kanske hade inkräktaren inte hört talesättet
”Väck inte den björn som sover”!
En sak är i alla fall säker – Naturen vaknar
tids nog igen…
Spår i snön ger en inblick i djurens dagliga
liv som är svår att få på sommaren. Spåren
vittnar inte bara om vilka djur som finns i
trakten, utan även vilka områden som är
mest populära, hur djuren rör sig, vad de

äter, var de brukar vila med mera. Gör en
avstickare från den vanliga promenadstigen
och följ ett spår för att se vad som händer.
Små hål under stubbar, buskar och stenar
skvallrar om att smådjur håller till under
snön.
Alla djur vilar sig inte under vintern. Älgar,
rådjur, lodjur, rävar, vildsvin och harar är
några av de djur som är fullt aktiva under
vintern. De behöver mycket mat för att
hålla värmen.
Källa: Naturjournalen
xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx
Grattis till födelsedagsbarnen
Ingeborg Ludvigsson 92 år 4 mars
Stina Saettem 90 år 14 mars
Therese Emilsson 96 år 15 mars
Lisa Andersson 93 år 18 mars
Helga Altberg 75 år 30 mars
**********************************
SPF arbetar med olika frågor som täcker ett
stort område som berör äldre. På sistone har
Äldres ekonomi kommit i förgrunden. Jag
vill informera dig mer översiktligt om SPF:s
arbete rörande den ekonomiska biten.
Redan i verksamhetsberättelsen för år 2005
redogörs för hur SPF bevakar AP-fonderna,
garantipensionerna, bromsen och kräver
bl.a. en ”höjning av alla inkomstgrundande
pensioner”.
Under 2007 genomförde SPF en
landsomfattande manifestation under vecka
37 som kulminerade i att förbundet
lämnade över 142 834 namnunderskrifter
till regeringen. Kraven var:
- man ska kunna leva på sin pension
- vi accepterar inte att hundratusen
pensionärer kallas fattigpensionärer
- att pensionärerna får samma
standardförbättring som andra medborgare.
År 2008 prioriterades två frågor.
Rättvisare pensioner och Lika skatt för lika
inkomst.
2009 har SPF intensifierat sitt arbete
rörande Äldres ekonomi. Finansministern,
biträdande statsministern och
socialförsäkringsministern har var och en
uppvaktats, SPF har lagt fram ett eget
utarbetat förslag steg 1 för förbättringar av
äldres ekonomi, en annonskampanj ”Nu får
det vara nog” har genomförts i 75
dagstidningar i landet och i flera artiklar, tal
och diskussioner har förts under samma
tema. Ytterligare ett möte med
finansministern är beslutat till början av
februari 2010.
Förbundsstyrelsen har med olika metoder
och på olika sätt envetet arbetat för att
försöka nå de uppsatta målen.
Efter manifestet 2007 samlade SPF de fyra
övriga pensionärsorganisationerna för att
tillsammans gå vidare. PRO var inte med
inledningsvis med de tre andra gick ut i en
annonskampanj med Lika Skatt som krav.
SPF har vidare gått ut ensam i en
annonskampanj som grundar sig på ”Lika
Skatt” där annonser har varit inne i 17
dagstidningar.
Förbundet centralt, förbundsstyrelsens
ledamöter, många distrikt, SPF-föreningar
och SPF-medlemmar gör insatser för att
sätta äldres ekonomi på agendan.
Hans Lenkert 1/2 2010
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Goda grannar.
Det är på tiden att vi får veta vad våra
grannar Torsåkersborna tycker om sig
själva. Det här kortet köpte jag för några år
sedan i Torsåker. Förståss.
Torsåkersbon
Torsåkersbon är inte som andra. Framförallt är
han vacker. Han har inte hoforsbons lömska
blick, inte heller gävlebons hysteriska talesätt
eller storviksbons hasande gång. Inte
sandvikensbons låga fotvalv eller falubons
kutryggiga dolskhet.
NEJ, torsåkersbon är i sanningen en prydnad för
mänskligheten. Likt ett majestätiskt monument
höjer han sig över bygden. Hans blick är trofast,

hans kinder glöder av hälsa och hans hållning är
rakryggat reslig.
Ändå – allra vackrast är han inuti. Där
klappar ett ädelt hjärta och där har han en
obefläckad karaktär tagit sitt säte. Lägg
därtill en nästan överjordisk snabbhet i
tanken, en klokhet och en känslighet, som
saknar motstycke, någonstans. Ställ honom
inför de svåraste problem, stapla upp för
honom all jordens bekymmer, kom till
honom med konflikter och elände. Han
kommer att lyssna tålmodigt på dina
jämmerliga klagovisor, men du kommer
också strax finna tröst i hans kloka
lösningar på världsalltets dilemma.
Jaja, ska du höra honom säga, det ordnar
sig nog. Genom sekler av med- och
motgångar, sociala och kulturella
revolutioner, ockupationer och allehanda
irriterande intrång i vardagen, har
torsåkersbon lärt sig att kommer bara tid
kommer också råd.
Statens kontrollnämnd
ROLF LARSSON
¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤¤
Den här artikeln gör inte anspråk på att
vara uttömmande på musik i Ovansjö (det
skulle nog behövas flera medlemsblad för
detta) men är snarare en återblick i senare
tid. Allmänt kan man säga att
musikutbudet är omväxlande och rikt.
Tänk t.ex. Bro Manskör, som förutom sina
konserter varsamt tar hand om sin klenod,
Lyran, en ypperlig lokal för varjehanda
evenemang bl.a. de bejublade
jazzkonserterna. Så har vi Norråscittrorna,
Folkmusikutövarna, Systrarna Brolund,
sånggrupper Runorna och PRO-sångarna
och alla kyrkosångare, som det egentligen
är mening att det skall handla om.
Ovansjö kyrko- och bygdekör, som i år firar
sitt 130-års jubileum, vilket inleddes i början
av januari. Denna kör startade officiellt 1880.
Dessförinnan hade den orgelspelande Lars
Vestin, musikhandlare som samlat ungdomar
från bygden vida omkring och som ”lyste upp
gudstjänsterna” citat ur en skrift från
omkring årsskiftet 1900. År 1871
uppmanades läraren F. O. Olin att ta
ledningen för sången, man hade således nu
en kyrkokör. En mecenat, Dr Insulander,
trädde fram och ordnade pengar till inköp av
noter. Således tränades medlemmarna i
notläsning. Den stora skaran naggades i
kanten när Amerikafebern bröt ut. När kören
kom i knipa, trädde musikhandlaren in och
ledde kören i mån av tid. Så kom Lindwall
just när orgeln skulle sättas upp (1897). Den
fick fuktskador, men Lindwall med sin
mångkunnighet klarade alla svårigheter. I
samband med allt detta var det dags att
besluta körens placering, och den borde vara
i koret nära kantorn. Både kyrkvärdar och
prost befarade att körsångarna skulle störa i
gudstjänsten. ”Ordet är dock det viktigaste”!
Den kanske stör med stolskrap, sa en del!
Sedan dess har många sånger sjungits och många
körledare passerats. Therese Emilsson har
bidragit med namn på dem som hon sjungit med
sedan 1945! Denna uppräkning av tidigare
körledare är inte komplett, pärmen ligger enligt
C-A Murray i ett arkiv i Sn:s lokaler. 1945 Oscar
Sohlén, (även präst), Axelsson, Nils Bergström,
Eva Huss, Herbert Hedström och Jan-Olov
Berglund, vår nuvarande organist och körledare.
Varför denna lista? Jo, det kan ju vara så att
någon av er, utom Therese, sjungit för någon av
dem – nostalgi? Så var det ju detta med 130-års
jubileet i Ovansjö Kyrko- och Bygdekör. Firandet
började med konsert i Ovansjö Kyrka 4/1 2010.
Det blir för långt att beskriva den, och som part i
målet kan man inte heller recencera. Nästa
tillfälle, att höra jubileumskonserten blir i juni.
Kören har idag 7 sopraner, 10 altar, 2 tenorer och
5 basar. Övningar i kyrkan torsdagar 19-21.
Programmet som Jan-Olov sammanställer, kan
innehålla avancerade Rekvier, folkliga koraler
och bullriga visor, det är stor variation! Men
kören gör väl annat än sjunger i gudstjänsten,
tänker Du. Ett litet axplock från gångna år: 1983
vänortsbesök i Naskov, Körläger på växlande
ställen i säsongens början, det senaste i Kilafors,
Trönö Kyrka musikgudstjänst 2003,
Värmlandsresa -96, Kyrkosångarnas körfest i
Jönköping.
Varje valborgsmässoafton sjungs våren in på
Äldreboende Lillvik, Ovansjögården och i
GästrikeHammarby. Som synes är det snart vår

och Ovansjö Kyrko- och Bygdekör börjar öva
inför vårsäsongen.
Barbro Westberg