23.09.2013 Views

Svenska Akademiens ordlista på mitt sätt

Svenska Akademiens ordlista på mitt sätt

Svenska Akademiens ordlista på mitt sätt

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Pythagoras bön:<br />

Ära vare kvinnan <strong>på</strong> jorden såväl som i Himlen, helgad vare hon<br />

och må hon hjälpa oss att nå den stora Världssjälen som ger liv,<br />

bevarar och förnyar – den helgade Gudinnan som bär alla själar i<br />

sin mantel av ljus.<br />

3


»Fem kvinnor valdes in i riksdagen år 1921.«<br />

Från Tusen svenska kvinnoår, Ann-Sofie Ohlander, Ulla-Britt<br />

Strömberg, hittar jag följande:<br />

I första kammaren var Kerstin Hesselgren ensam bland 149<br />

män. När talmannen hälsade kammarens ledamöter välkomna<br />

till en ny arbetsperiod tilltalade han dem »Mina herrar«. Det var<br />

inte ett misstag för han förklarade sig med orden:<br />

»Denna riksdag är ju i det avseende anmärkningsvärd, att nu<br />

för första gången en kvinna tagit plats bland oss ... Jag hoppas,<br />

att hon icke tager illa upp, om jag, åtminstone så länge hon är ensam<br />

i sitt slag i kammaren begagnar mig av den gamla titulaturen!<br />

Mina herrar! Jag ber att få tillönska Eder alla ett gott nytt år,<br />

goda arbetskrafter och ett gott arbetsresultat.«<br />

Om talmannen redan då tagit chansen att ändra i språkbruket<br />

och visat en vilja till förändring, istället för ett lite raljant »ensam i<br />

sitt slag«, sagt »mina ärade riksdagsledamöter«.<br />

Vad hade då hänt <strong>på</strong> nittio år i jämställdhetsarbetet med riksdagen<br />

som ledare i att aktivt ändra språkbruket? En spännande<br />

tanke?<br />

4


Mycket har skett i vardagen sedan kvinnorna fick rösträtt men<br />

inte med det instrument vi har för att beskriva förändringen<br />

– språket.<br />

Det är precis som om vi inte tror att det talade och skrivna ordet<br />

har någon betydelse.<br />

Språket måste följa med.<br />

De politiska partierna borde redan 1921 insett att det inte fanns<br />

en valmanskår som röstade utan en väljarkår. Det finns massor<br />

med sådana exempel <strong>på</strong> ord som vi kan och bör ändra. I Island<br />

finns en språknämnd för att bevara isländskan. Här i landet borde<br />

vi ha en språknämnd som förnyar och könsutjämnar språket.<br />

Språket bör spegla förändringen annars blir det ungefär som<br />

en snickare som snickrar byrå efter byrå utan att skärpa sina<br />

verktyg.<br />

<strong>Svenska</strong> Akademien borde vara väktare av orden men av<br />

slentrian,hoppas jag, tolkar den orden till mannens fördel eller<br />

utgår från att mannen är normen och då inte nämns alls. Utom<br />

vid några tillfällen och då bland annat i ordet »blottare« med en<br />

alldeles bedårande felskrivning: man som av sexuell drift blottar<br />

könsorganen.<br />

Har blottare mer än ett?<br />

5


Språket måste hänga med<br />

Av alla ord mer eller mindre får vi inre bilder eller känslor.<br />

För en tid sedan hörde jag en kvinna berätta en historia om<br />

när Gro Harlem-Brundtland var statsminister i Norge.<br />

En sjuårig pojke frågar sin mamma en dag:<br />

– Kan även pojkar bli statsminister?<br />

Med denna berättelse i ryggen <strong>på</strong>står jag att det är viktigt vilka<br />

förebilder vi har och att vi förändrar språket och skapar nya ord.<br />

Det hjälper föga att vi fostrar våra barn jämlikt i familjerna när<br />

läroböcker för grundskola, gymnasium, högskola och universitet<br />

är skrivna utifrån att mannen är normen.<br />

Förfäder hör vi ständigt helt oblygt även de mest <strong>på</strong>lästa journalister<br />

och forskare säga när det pratar om alla som levt före<br />

oss. Trots att de vet att det även krävs en förmoder. Vi säger inte<br />

»efterfäder« utan efterlevande. »Förlevande«, innefattar alla, inte<br />

bara fäderna.<br />

Ja, men vi vet ju vad som menas, säger då många. Varför säger<br />

vi då inte vad vi menar?<br />

Det finns ett psykologiskt uttryck som heter subliminal överfö-<br />

6


ing som betyder omedveten varseblivning. Intryck som sinnesorganen<br />

uppfattar men som inte medvetet registreras.<br />

Det blir förrädiskt i språket. Kolla i din morgontidning, med all<br />

säkerhet hittar utryck som »bilist körde <strong>på</strong> ett träd« eller liknande.<br />

Då vet vi att det är en man, annars hade det stått »kvinnlig<br />

bilist«. Då registrerar vi omedvetet kvinnor, bilar och olyckor.<br />

Om det vid varje olycka i trafiken även stod »manlig bilist«<br />

skulle vi snart se vilka som orsakade mest olyckor och det raljanta<br />

uttrycket »kvinnor och bilar«, skulle snabbt försvinna ur<br />

talspråket.<br />

Låt oss rensa i språket och skapa nya ord där även mannen blir<br />

tydlig, som i »herrallasvenskan«, som ännu inte finns i SAOLs<br />

<strong>ordlista</strong>. När det behövs skapar vi även helt nya ord som är könsneutrala.<br />

Tänk så roligt det kan bli i Alfapet att spela med intentionen<br />

att enbart hitta <strong>på</strong> nya könsneutrala ord och skicka dem<br />

till <strong>Svenska</strong> <strong>Akademiens</strong> redaktion för <strong>ordlista</strong>n.<br />

Jag har läst <strong>Svenska</strong> <strong>Akademiens</strong> <strong>ordlista</strong> från A – Ö för att<br />

främst leta efter manliga normord. Alla har jag nog inte hitta<br />

men en hel del.<br />

I kapitlet efter mansorden kommer de normord som finns för<br />

kvinnor och det är inte många sidor.<br />

Och därefter en lång lista <strong>på</strong> hur ländernas invånare behandlas:<br />

Jag kan nästan utlova att det finns inte en enda man i något enda<br />

land i hela världen och ändå har vi sådan befolkningstillväxt.<br />

Ordet »man« är ett märkligt ord. Innan vi tar oss an några ord<br />

vill jag citera Bo Bergman från hans bok Ordens ursprung:<br />

»Man är ett gemensamt germanskt ord som betyder ’människa; vuxen<br />

person av hankön’.<br />

Märkligt kvinnan finns inte i människa och mannen finns inte<br />

7


något land och ändå föds det massor med barn varje dag.<br />

Med dessa tydliga patriarkala tolkningar i många av vardagsorden<br />

börjar åtminstone jag förstå vad som ett hinder i jämställdhetsarbetet.<br />

Språket!<br />

8


Media <strong>på</strong>verkan och ansvar<br />

Ord <strong>på</strong>verkar vårt handlande varje dag, varje sekund. I hemmet,<br />

i skolan, <strong>på</strong> arbetsplatsen och i umgänget med andra. Och media.<br />

En förstasida i min lokaltidning belyser vad jag menar med att<br />

mannen är normen som inte ens behöver nämnas. Den subliminala<br />

överföringen blir då att mannen är utan skuld. Utan det är<br />

en anonym »bilist«.<br />

Det var <strong>på</strong> väg 119 i Norra Sandby som en dansk familj var <strong>på</strong> väg<br />

hem när de körde <strong>på</strong> en cyklist. ... Antagligen vinglade cyklisten till och<br />

bilen hann inte väja undan. Vägen är smal och ganska hårt trafikerad,<br />

och folk bör se upp, <strong>på</strong>pekar räddningsledaren.<br />

... Utanför Bromölla krockade en ambulans med en personbil och i<br />

Haga utanför Finja var en kvinna inblandad i en singelolycka.<br />

Vi börjar från början: »En dansk familj«, här kan vi med nästan<br />

hundra procents säkerhet fastslå att det var mannen som körde.<br />

Annars skulle det stått »en dansk kvinna med familj«.<br />

Cyklisten är en man eftersom den benämns »cyklisten«. Och<br />

går vi lite längre i texten kan vi fastslå att det var mannen som<br />

körde, »bilen hann inte ...».<br />

9


När en man kör och orsakar något sägs det sällan rent ut om<br />

det inte finns ett alldeles speciellt syfte till mannens fördel.<br />

Opersonligt och bra, med »bilen».<br />

»Vägen är smal«, <strong>på</strong>pekar räddningsledaren. Här är det då vägens<br />

fel att bakomvarande bilist inte höll tillräckligt avstånd till<br />

cyklisten. I körskolan, även i Danmark, får de säkert lära sig att<br />

hålla »vingelavstånd« till cyklister. Problemet görs till att cyklisten<br />

vinglade och att vägen är för smal, inte att bilföraren låg för<br />

nära.<br />

I Bromölla kan vi vara alldeles säkra <strong>på</strong> att det satt män vid rattarna<br />

för vi läser »en ambulans och en personbil«, som om de var<br />

ute och körde <strong>på</strong> helt egna vägar utan förare.<br />

Och nu kommer vi till det som bevisar min tes, »en kvinna var<br />

inblandad ...« Här är det inte fråga om något fordon. Här pekas<br />

könet ut.<br />

Så här <strong>på</strong>verkas vi varje dag i teve, tidningar och annan media.<br />

I Nyheterna <strong>på</strong> TV4 <strong>på</strong> Trettondagen 2009:<br />

»En kvinna hittades knivskuren <strong>på</strong> en restaurang och ytterligare<br />

en person blev knivskuren ...«<br />

Det intressanta är en »kvinna« och en »person«. I ena fallet pekas<br />

könet ut men inte i det andra. Om nu könet är viktigt i ena<br />

fallet borde det även vara så i det andra.<br />

Nu vet vi inte vilket kön »person« har. Men jag har mina gissningar,<br />

med 50 procents chans att få rätt.<br />

10


Nedan visar jag några exempel <strong>på</strong> rubriker jag hittat i olika<br />

dagstidningar.<br />

Kvinna häktad för kokainsmuggling<br />

Misstänkt smugglare åtalad<br />

Misshandlades av sina gäster<br />

Kvinna slogs ned med hammare<br />

Två bilar voltade av vägen<br />

Kaos när äldre kvinna körde <strong>på</strong> fel sida<br />

Körde mot trafiken (även här var det en äldre, min anmärkning).<br />

Kvinnan görs tydlig när hon är delaktig men oftast inte mannen.<br />

11


SAOLs <strong>ordlista</strong> bekräftar mannen som norm<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Akademiens</strong> <strong>ordlista</strong> befäster och försvarar manssamhället!<br />

2006 kom <strong>Svenska</strong> Akademien ut med en ny <strong>ordlista</strong>. På<br />

<strong>mitt</strong> bord ligger även en <strong>ordlista</strong> från 1966 och jag jämför i de olika<br />

upplagorna några ord <strong>på</strong> A.<br />

Redan <strong>på</strong> ordet abdikera anar jag något. Patriarkatets, förlåt<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Akademiens</strong> ordboksredaktion, vill förtydliga vem som<br />

egentligen har makten. Jag hoppas det bara är av ren tanklöshet.<br />

Politikerna, och många andra, har <strong>på</strong> olika <strong>sätt</strong> kämpat för ett<br />

jämlikt samhälle sedan 1966. Det borde avspeglat sig i akademiens<br />

nya <strong>ordlista</strong> tycker jag.<br />

Abdikera i 1966 års utgivning förklaras – tronavsägelse.<br />

Abdikera i 2006 års <strong>ordlista</strong> – avgå som kung.<br />

Varför detta förtydligande att det enbart är en kung som kan<br />

avgå?<br />

Med tanke <strong>på</strong> förklaringstexterna i början <strong>på</strong> nya <strong>ordlista</strong>n<br />

kanske vi kan förstå vad <strong>Svenska</strong> Akademien vill: »Ordlistans<br />

rekommendationer utgår från två fundament: hur språkbruket i<br />

själva verket ser ut och hur man skulle vilja att det såg ut.«<br />

12


Redaktionen använder det oansvariga pronomenet »man«.<br />

Skulle vara skoj att få veta vem detta »man« är som vill att språket<br />

ska »framhäva patriarkatets diskreta charm« för att fritt citera<br />

Luis Bunuel.<br />

Kan det vara så med all debatt om jämlikhet, genusperspektiv,<br />

feminism och könskvotering att patriarkerna inom <strong>Svenska</strong><br />

Akademien känner sig hotade? Patriarker behöver inte alltid vara<br />

män. En kvinna är ordförande för Synoden ni vet den »kristna«<br />

organistaion som menar att kvinnor inte kan vara präster.<br />

SAOL följer den gamla normen att utesluta mannen som ett<br />

kön. I förklaringen till olika nationaliteter nämns aldrig männen,<br />

enbart kvinnorna:<br />

Abessinier – tidigare ord för etiopier, även kattras.<br />

Abessinska – kvinna.<br />

Men nu kör vi!<br />

13


Abdikera – avgå som kung.<br />

Även drottningar kan abdikera. Drottning Kristina gjorde det.<br />

Aktris – skådespelerska.<br />

Aktör – skådespelare; agerande person.<br />

Aktrisen är enbart skådespelerska och inte agerande.<br />

Allemansfond –<br />

Allemansradio –<br />

Allemansrätt – rätt för alla att t.ex. <strong>på</strong> annans mark, plocka bär<br />

osv.<br />

Har dykt upp ett nybildat ord »allemansvett«, ännu finns det inte i<br />

SAOLs <strong>ordlista</strong> men vi ser hur förrädisk den patriarkala charmen är.<br />

Alla mäns vett.<br />

Allemanssparande –<br />

Allemanssparkonto –<br />

Allmän –<br />

Allmänbildning –<br />

Är det alla mäns bildning, som ju då är vägledande i frågesporter.<br />

Där det pratas om just allmänbildning och ställs frågor om sport. Det<br />

14<br />

A<br />

1 - 53<br />

Ord där mannen är normen, döljs eller lyfts fram


finns ytterligare 43 ord <strong>på</strong> allmän–.<br />

Allroundidrottsman –<br />

Det finns väl även kvinnor som är allround?<br />

Allsvenskan – allsvenska serien t.ex. fotboll<br />

Däremot heter det »damallsvenskan«. Ge oss en herrallsvenska.<br />

Amatöridrottsman –<br />

Det finns även kvinnor som är amatörer inom idrotten.<br />

Ambassadris – ambassadörens hustru.<br />

Undrar vad ambassadörens man heter? SAOL borde väl hänga med,<br />

även kvinnor blir ambassadörer. Föråldrat ord.<br />

Arbetare –<br />

Arbeterska – kvinnlig arbetare<br />

Varför kan inte »arbeterska« får vara just arbeterska? Jo, för att normen<br />

enligt SAOL är mannen. Som ni ser »arbetare« har inget kön. Om<br />

vi skulle vända <strong>på</strong> det redan nu i början och skriva: »arbeterska« »manlig<br />

arbetare« hör vi hur tokigt det även måste höras <strong>på</strong> andra hållet.<br />

Arvprins –<br />

Nästa ord är Arvrike, borde väl rätteligen vara Arvprinsessa<br />

Avbemanna –<br />

Avbekvinna finns inte i ordboken. De många kvinnorganisationerna<br />

behöver också ett ord.<br />

Avslickad – adj.<br />

Avsugning – (kan väcka anstöt) oralsex<br />

Undrar vad »avslickad« är för något? Kanske en glass? Inget som<br />

kan väcka anstöt, tydligen.<br />

15


Babian – apa<br />

Babianhona –<br />

Det finns tydligen inga babianhanar enligt SAOL. Varför utelämna<br />

ett ord som babianhane? Tänk, om inte annat, <strong>på</strong> alla de som spelar<br />

Alfapet och lägger babianhane.<br />

Baneman –<br />

Finns det inga »banekvinnor«?<br />

Bankman –<br />

I dag finns det väl en hel del »bankkvinnor«?<br />

Barfotalasse –<br />

Även flickor springer barfota så vi borde även ha »barfotalisor«<br />

Barnmisshandel –<br />

Bör för tydlighetens skull delas upp i »misshandel av barn«.<br />

Sedan har vi dessa hemska ord:<br />

Barnpornografi<br />

Barnpornografibrott<br />

Barnpornografisk<br />

Barnporr<br />

16<br />

B<br />

54 - 119


Barnporrbild<br />

Barnporrfilm<br />

Barnprostitution<br />

Ord där enbart offer och gärning pekas ut bör vi inte använda alls.<br />

Tydliga ord där det kön som utför dådet ska pekas ut. Nu har även kvinnor<br />

ertappats med att sexuellt skända barn. Så »manlig sexuell skänding<br />

av barn« eller något. Ja, jag vet att det blir jobbigt för redigerarna<br />

<strong>på</strong> tidningar men det har ni betalt för.<br />

Barnpsykiatri –<br />

Här är det rätt, det är psykiatri som hjälper barn. Vi får fel föreställningar<br />

ni vi läser de ovan nämnda orden, omedvetet registrerar vi<br />

»barn« och »pornografi«. Så bort med ord som pekar ut offer och gärning.<br />

Bemanna – förse med manskap; (åld.) b. sig fatta mod<br />

Här är det dags att skapa ett könsneutralt ord. Numera är ju kvinnorna<br />

en stor del av arbetslivet.<br />

Elin Wägnersällskapet behövde hjälp till en sommarutställning.<br />

Arrangörerna behövde »bekvinna« utställningsmontrarna. Det går väl<br />

alldeles utmärkt att säga så? Men då kanske det uppfattas som diskriminerande?<br />

Varför uppfattas inte »bemanna« som lika diskriminerande?<br />

Jo, för att mannen är normen.<br />

Bemannad –<br />

Bemanning –<br />

Bemanningsföretag –<br />

Bemanningskostnad –<br />

Bemanningsplan –<br />

Bemanningsproblem –<br />

Benrangelsman –<br />

»Benrangelskvinna»?<br />

17


Bergsman –<br />

»Bergskvinna«?<br />

Be<strong>sätt</strong>ningsman –<br />

Det finns en hel del »be<strong>sätt</strong>ningskvinnor« <strong>på</strong> sjön.<br />

Björn –<br />

Björnhona –<br />

Det måste väl rimligen finnas en björnhane också.<br />

Blandäktenskap –<br />

Är detta inte ett ord som lever kvar från den tid då vi vita trodde vi<br />

var överhögheten i världen och blandade oss med andra?<br />

Blottare – man som av sexuell drift blottar könsorganen inför<br />

obekanta.<br />

Lustigt i sammanhanget. En man har väl bara ett könsorgan? Men<br />

det som är viktigare. Här talas det klart och tydligt om att det är en<br />

man. Varför inte även göra det när det gäller exempelvis barnpornografi<br />

och kvinnomisshandel? Finns det inte kvinnor som är blottare?<br />

Bolagsman –<br />

Det finns väl en hel del »bolagskvinnor«?<br />

Bonde –<br />

är rätt roligt. Det finns bonddotter, – flicka, – gumma, – hustru, –<br />

jänta, – kvinna, –mora, piga, – tös. Det finns även bondeson, – pojke, –<br />

dräng. Det är nästan som i Kalle Anka där finns alla utom den man som<br />

avlat åtminstone några av dem. En bondman hade inte varit så dumt.<br />

Bourbon – amerikansk maltwhisky<br />

Bourbon är amerikansk majswhiskey och den har dessutom den irländska<br />

stavningen med –ey <strong>på</strong> slutet.<br />

Bragdman –<br />

Det finns många bragdkvinnor också, nyskapnde behövs eller även<br />

nyansera med »bragdkvinna«.<br />

18


Brandman –<br />

Numera finns kvinnor inom brandväsendet. Brandsoldat, duger väl<br />

utmärkt.<br />

Broderskärlek –<br />

Undrar om »Systerkärlek« finns i <strong>ordlista</strong>n? Nej.<br />

Brushane – fågel<br />

Brushaneägg –<br />

Honan kallas Brushona men hon fick inte vara med i SAOL som dessutom<br />

tydligen tror att Brushanen lägger ägg.<br />

Byggherre –<br />

Även kvinnor bygger och leder byggverksamhet, i dag<br />

Bästeman – chefs närmaste man <strong>på</strong> mindre handelsfartyg<br />

Kvinnor finns <strong>på</strong> sjön och kan mycket väl vara närmaste underordnad<br />

till sin chef.<br />

19


C är tydligen jämställt?Men vänta till kapitel 3 med länder, då ….<br />

20<br />

C<br />

120 - 131


Dataman –<br />

Det finns datakonsult. Vad är en dataman? Det finns säkert många<br />

»datakvinnor« också.<br />

Domherre – fågel<br />

Föråldrat ord, det finns även en domhona.<br />

Drottning –<br />

Se Konung<br />

Dödman – vålnad<br />

Finns det inga kvinnor som är vålnader?<br />

Dödmansgrepp – <strong>på</strong> t.ex. lok<br />

Numera finns det även kvinnor som är lokförare.<br />

21<br />

D<br />

132 - 169


Elefant – djur<br />

Elefantförare –<br />

Elefanthona -<br />

Det finns ingen elefanthane enbart: -bete, -gräs, hjord, -hud och<br />

några till. Inte ens i djurvärlden får hannarna var med.<br />

Enmans –<br />

Enmansbetjäning –<br />

Enmansbåt –<br />

Enmansföreställning –<br />

Enmansföretag –<br />

Enmansjobb –<br />

Enmansshow -–<br />

Enmansteater –<br />

Enmanstält –<br />

Enmansutredare -<br />

Enmansutredning –<br />

Enmansvalkrets –<br />

I alla dessa »enmansord« är det lika ofta kvinnor som agerar. Lite<br />

22<br />

E<br />

170 - 195


längre ned hittar jag: Enpersonshushåll. I princip går väl samtliga »enmansord<br />

att er<strong>sätt</strong>as med »enpersonord«.<br />

Exkung –<br />

Men inte en enda exdrottning och visst finns det sådana.<br />

23


Fackman –<br />

Fackmannahåll –<br />

Fackmannamässig –<br />

Dessa ord med »–man« eller »-manna« i, är från en svunnen tid då<br />

kvinnor inte deltog i yrkeslivet <strong>på</strong> samma <strong>sätt</strong> som i dag. Det är dags<br />

att göra dessa ord könsneutrala.<br />

Fadder –<br />

Fadderbarn –<br />

Fadderfamilj –<br />

Faddergåva –<br />

Fadderort –<br />

Fadderskap –<br />

Faddersystem –<br />

Fadderverksamhet –<br />

Hoppas fadder inte kommer av »fadd« – smaklös, jolmig, intetsägande.<br />

Utan av »fader« och då ska vi kanske hitta <strong>på</strong> något nytt uttryck<br />

för det är både kvinnor och män, mödrar och fädrar som tar sig an barn<br />

som har det sämre än vi.<br />

24<br />

F<br />

196 - 274


Familjefar -<br />

Men ingen »familjemor«.<br />

Fattigmansbarn –<br />

Finns det inga fattiga kvinnor?<br />

Finansman –<br />

Finns ett helt neutralt ord »finanskonsult« eller lägg till »finanskvinna«<br />

Fjant – fjantig person<br />

Fjanta - fjantig kvinna el. flicka<br />

I en fallet person, i andra kvinna eller flicka. Här syns mönstret åter<br />

tydligt. Mannen finns inte. Vad skulle hända om de skrev »Fjant – fjantig<br />

man«?<br />

Fjompig – löjlig <strong>på</strong> ett räddhågat <strong>sätt</strong><br />

Här kan vi då tro att det rör sig om en man, just för att ingen könsbenämning<br />

finns.<br />

Fåmansbolag –<br />

Fåpersonsbolag går också bra<br />

Fåmansföretag –<br />

Fåpersonsföretag går alldels utmärkt. Word säger: I vanlig text kan<br />

»fåmansföretag« kännas ålderdomlig eller främmande.<br />

Fåmansvälde –<br />

Fåpersonsvälde fungerar alldeles utmärkt.<br />

Förbrödra –<br />

Spännande att se om det finns »försystra«. Det hittade jag inte.<br />

Förfader –<br />

Men »förmoder« finns inte i <strong>ordlista</strong>n. Undrar hur SAOL tänkt sig<br />

att fortplantningen går till? Förmoder borde väl ligga mellan »förmodande«<br />

och »förmodligen«?<br />

Förfäder, eller förfader, används ofta när vetenskapen ska berätta om<br />

25


dem som funnits före oss. Ett ord som stänger ute halva mänskligheten<br />

från historien.<br />

Vi vet alla vad som menas, att det är alla som levt tidigare, kvinnor<br />

och män. Men fader är otvivelaktigt en man och <strong>på</strong> så <strong>sätt</strong> stängs flickor<br />

och kvinnor ute, rent språkligt.<br />

Det blir lite löjligt när en forskare, i en film om Lucy, som är ett av de<br />

äldsta skelett arkeologerna hittat, säger:<br />

– Lucy är en av våra äldsta förfäder.<br />

Så översattes det till svenska och »förfäder« finns inte ens i SAOLs<br />

<strong>ordlista</strong>, än mindre förlevande.<br />

Förman –<br />

26


Gatuvåld –<br />

Är inte gator som slåss. Det är företrädesvis unga män som är ute <strong>på</strong><br />

gatorna och slåss.<br />

Gemene man – folk i allmänhet<br />

Gemene man är ett uttryck som är väldigt gammalt, så det bör väl er<strong>sätt</strong>as<br />

med ett ord som innefattar båda könen.<br />

Gigolo – yrkesdansör <strong>på</strong> restaurang; man som lever <strong>på</strong> rika<br />

kvinnor<br />

Helt enkelt en prostituerad man som säljer sex. Se även »hora«.<br />

Godmanskap –<br />

Före rösträtten var det bara män som kunde bli »godman« nu är det<br />

dags att ändra detta ord. En av mina bästa vänner, en kvina, är »god<br />

man«.<br />

Gruppvåldtäkt –<br />

Här kunde väl lämpligen skrivits att det hittills enbart är män som<br />

begått gruppvåldtäkt <strong>på</strong> kvinnor.<br />

Gud –<br />

«Manligt gudomligt väsen«, med tanke <strong>på</strong> förklaringen för nästa ord.<br />

27<br />

G<br />

275 - 315


Gudinna – kvinnligt gudomligt väsen<br />

Gåshane –<br />

Gåshanne –<br />

Gåskarl - gåshanne<br />

Inte en gåshona så långt jag kan se. Men »gåsägg« finns noterat.<br />

Vem lägger dem?<br />

Gängvåld –<br />

anar vi en samling män, unga män i gäng som slåss med varandra.<br />

Annars kan vi vara säkra <strong>på</strong> att ordet kvinnligt gängvåld hade bistått<br />

ordet gängvåld.<br />

Gärningsman –<br />

»Gärningsperson« i stort sett alla ord med »–man« i kan er<strong>sätt</strong>as<br />

med »–person«. På nyheterna: »Gärningsmännen var ett gäng unga<br />

flickor ...«och häromdagen: »En kvinna mördade två andra kvinnor och<br />

gärningsmannen är ...«<br />

Gärningsmannaprofil –<br />

»Gärningspersonprofil«<br />

28


Hegemoni – övervälde, herravälde, ledarskap<br />

Hade väl alldeles tillräcklig förklaring utan »herravälde«.<br />

Herradöme –<br />

Ord från det förgånga. Finns det kvinnodöme?<br />

Herravälde –<br />

Ord från det förgånga. Damvälde.<br />

Herrefolk –<br />

Förlegat ord. Damfolk?<br />

Herresäte –<br />

Herrgård –<br />

Herrskap –<br />

Herrskapsfamilj –<br />

Herrskapsfolk –<br />

Herrskapshus –<br />

Herrskapsliv –<br />

Samtliga »herr-ord « här ovan är också föråldrade ord.<br />

Herrtidningar –<br />

Är inte tidningar med en massa män. Det är mest nakna flickor i dem<br />

29<br />

H<br />

316 - 365


och journalister som skriver artiklar mellan dessa nakna flickor där de<br />

konsekvent görs till objekt för mannen. Avklädda flickor får citat i sin<br />

mun som: »Jag är en ängel i rättsalen och en hora i sängen«. Här vore<br />

väl <strong>på</strong> sin plats med ett riktigt bra namn: »Gubbsnusk«. Se Tantsnusk.<br />

Hindu – person med hinduistisk religion<br />

Hinduiska – kvinna<br />

Hindukvinna –<br />

Men jag hittar ingen »hinduman«.<br />

Hora – prostituerad kvinna<br />

Här skulle lämpligen även kunna skrivas se: »Gigolo» som är »yrkesdansör«.<br />

Undrar varför kvinnan inte får vara »yrkesdansör och leva <strong>på</strong><br />

rika män?<br />

Horbock –<br />

Kan undras vilket kön?<br />

Horunge – utgångsrad överst el. begynnelserad underst <strong>på</strong> en<br />

sida el. spalt<br />

Här kan grafiker gå i spetsen för att ändra dessa gamla föråldrade ord.<br />

Husmanskost – enkel vardagsmat<br />

Männen äter den men det är husmödrarna som utvecklat den så ett<br />

rättare namn borde väl vara »husmoderskost«.<br />

Hustrumisshandel –<br />

Bör för tydlighetens skull delas upp »misshandel av hustru«.<br />

Hustrumisshandlare –<br />

Hustrumördare –<br />

Hustruplågare –<br />

Hustrutillägg –<br />

Finns det ett manstillägg?<br />

Hästkarl –<br />

Jag känner en kvinna som är en djäkel <strong>på</strong> hästar. Vad är hon?<br />

30


Högerman –<br />

Finns det inga »högerkvinnor«?<br />

31


Industriman –<br />

Men ingen »industrikvinna«.<br />

Ingenmansland –<br />

Inneman – t.ex. bollek<br />

Finns något motsvarande för kvinnor? Föråldrat ord.<br />

Inspektris – kvinnlig inspektör<br />

Mannen är normen för en inspektris är egentligen inspektör.<br />

Inspektör – tjänsteman som övar tillsyn o. kontroll<br />

Borde det inte heta »utövar« tillsyn? Och förklarars dessutom med<br />

ett föråldrat ord – tjänsteman.<br />

Invandrare –<br />

Invandrarkvinna –<br />

Invandrarman?<br />

32<br />

I<br />

366 - 397


Judepojke –<br />

Ingen »judeflicka«.<br />

Jungfruben – förslutningsanordning för större kuvert, <strong>på</strong>snit<br />

Påsnit är väl bättre än något så patriarkalt förlegat som »jungfruben«.<br />

Jungfrubröst – geléhallon<br />

Geléhallon duger alldeles utmärkt.<br />

33<br />

J<br />

398 - 409


Kameraman –<br />

»Camerawoman«, sa Parkinson i en av sina pratshower. I den svenska<br />

över<strong>sätt</strong>ningen blev det kameraman. Trots att Parkinson sa »kamerakvinnan«.<br />

Där ser vi hur enkelt normen styr. Det går väl alldels utmärkt<br />

att säga kamerakvinna.<br />

Knorrhane – fisk<br />

Både hona och hane. Finns ett bättre ord: »Gnoding«.<br />

Kommungubbe – (vard.)<br />

Är kvinnor också gubbar?<br />

Konferencier – el. konferencié, person som från scenen underhåller<br />

publiken o. presenterar de uppträdande<br />

Konferenciär – kvinnlig konferencier<br />

Här ser vi åter att mannen är normen.<br />

Konsul –<br />

Konsulinna –<br />

Det räcker väl med konsul. »Konsulinna« är föråldrat då kvinnor inte<br />

längre behöver en mans titel för att göra karriär.<br />

Kontaktman –<br />

34<br />

K<br />

410 - 504


Men ingen »kontaktkvinna», däremot finns »kontaktperson«. Så det<br />

är lämpligt att stryka ett ålderdomligt ord som »kontaktman«.<br />

Konung –<br />

Drottning är drottningkrona, drottningmoder och drottningsylt.<br />

Konung:<br />

Konungadotter –<br />

Konungadöme –<br />

Konungaed –<br />

Konungafamilj –<br />

Konungaförsäkran -<br />

Konungagrav -<br />

Konungapar –<br />

Konungason –<br />

Ja, så håller det <strong>på</strong>. Drottningen har varken son, dotter eller familj.<br />

Märkligt tycker jag.<br />

Kvinnohandel – sexuellt utnyttjande av kvinnor, sexslavhandel<br />

Alltså ingen affär där enbart kvinnor får handla. Utan det är kriminella<br />

organisationer som säljer kvinnor som sexslavar.<br />

Kvinnomisshandel –<br />

Många av orden med »kvinno-« som dessa två här pekar ut offret och<br />

gärning men mannen som mestadels utför gärningen finns som vanligt<br />

inte med. Det är dags att vi skapar nya ord som pekar ut den aktive och<br />

gärningen.<br />

Kvinnovåld –<br />

Käraste – manlig el. kvinnlig vän<br />

Vi får vara tacksamma för de få gånger mannens nämns.<br />

Käresta – kvinnlig hjärtevän<br />

Vad gör att i »käraste« även kvinnan passar in men inte mannen i<br />

»käresta«?<br />

35


Käringaktig –<br />

Här har idrotten mycket att jobba med att inte använda uttryck om<br />

kvinnor för att misskreditera en motståndare.<br />

36


Ladugårdskarl –<br />

»Ladugårdskvinna« nog finns det en sådan?<br />

Lagman –<br />

Föräldrat ord från en tid då kvinnor inte hade tillgång till offentliga<br />

tjänster<br />

Landsfader –<br />

Också ett ord från en svunnen tid, se ovan <strong>på</strong> »lagman«.<br />

Landsmän –<br />

Innebär alla, kvinnor och män, i ett land.<br />

Lapp – litet stycke tyg el. papper, same<br />

Lapska – språk, samekvinna<br />

Finns ingen »sameman«.<br />

Latmansgöra –<br />

Jag känner kvinnor som är lata, de är inte många men de finns.<br />

Här följer några ord som verkligen behöver ändras:<br />

Lekman – person som inte är präst el. fackman<br />

Lekmannahåll –<br />

Lekmannainflytande –<br />

37<br />

L<br />

505 – 547


Lekmannaledamot –<br />

Lekmannamässig –<br />

Lekmannanämnd –<br />

Lekmannaombud –<br />

Lekmannapredikan –<br />

Lekmannapredikant –<br />

Lekmannarepresentant –<br />

Lekmannaskola –<br />

Hur ska dessa - manna ord kunna ändras? Förslag skickas till SAOLs<br />

redaktion saol@svenska.gu.se<br />

Ligapojke –<br />

Numera finns det även ligor för kvinnor både inom sport och kriminalitet.<br />

Lillefar –<br />

Nog finns det några »lillemor«?<br />

Linjeman –<br />

Gäller detta även kvinnor? Föråldrat ord.<br />

Luftherravälde –<br />

Föråldrat ord. Från den tid då kvinnorna inte deltog i strider.<br />

Läktarvåld –<br />

Är inte läktare som slåss. Det är män som tittar <strong>på</strong> någon sport, och<br />

befinner sig <strong>på</strong> en läktare och som av någon anledning måste slåss.<br />

38


Mandråpare –<br />

Frågan är, är det en man som dräper eller en man som blir dräpt?<br />

Och vad heter då den som dräper en kvinna eller när en kvinna dräper?<br />

Mangrann –<br />

Mangrant –<br />

Manhål –<br />

Manhålslucka –<br />

Manlucka –<br />

Mannagärning –<br />

Mannakraft –<br />

Mannaminne –<br />

Engelskan uttrycker »mannaminne«: »i det levande minnet«, »in living<br />

memory«, det låter mycket bättre. Då vi inte har ett »kvinnominne«<br />

är »i det levande minnet« fullgott för båda könen. Eller varför inte<br />

»folkminne«?<br />

Mannamod –<br />

Mannamån – partiskhet<br />

Mannaålder – mogen ålder<br />

39<br />

M<br />

548 - 601


Mannaår –<br />

Manskap –<br />

Manskapsbod –<br />

Manskapsmäss –<br />

Manskapsstyrka –<br />

Manskapsvagn –<br />

Mansålder – människans genomsnittsliga livslängd, generation.<br />

Mansålder gäller även kvinnan.<br />

Mantimme – i fråga om ett arbetes omfattning<br />

Hur lång är en »kvinnotimme«?<br />

Man överbord –<br />

Även kvinnor kan falla.<br />

Martyr – person som lider döden för sin kristna tro.<br />

Det bör väl vara för sin tro, hur många muslimer blir inte martyrer?<br />

Mestis - avkomling av vit o. indian<br />

Varför heter det inte »mestisman«? Se nedan.<br />

Mestiskvinna –<br />

Modekung -<br />

Visst finns det även »modedrottningar«? Filippa K?<br />

Mord –<br />

Om en kvinna är inblandad, det vill säga blir mördad heter det »kvinnomord«<br />

eller »kvinna mördad« om det är en man, bara mördad<br />

Motståndsman -<br />

Nog har det funnits även motståndskvinnor?<br />

Mulatska – mulattkvinna<br />

Mulatt – manlig avkomling av en svart och en vit person<br />

Se det går ju att skriva man! I betydelsen karl. Två gånger, blottare<br />

och mulatt.<br />

40


Museiman –<br />

Det finns en hel del kvinnor som jobbar <strong>på</strong> museum.<br />

Målman – målvakt<br />

»Målkvinna« borde också finnas med då även kvinnor står i mål.<br />

»Målvakt« är väl könsneutralt och bra.<br />

Målsman – vårdnadshavare el. förmyndare som talesman<br />

Målsmanskap –<br />

Två föråldrade ord från en svunnen tid då det enbart var mannen<br />

som räknades.<br />

Mästare –<br />

Mästarinna – kvinnlig mästare<br />

Är då »mästare« en »manlig mästarinna«?<br />

Mästersångare –<br />

Nog finns det en och annan »mästersångerska« också? Birgit Nilsson<br />

hette vist en.<br />

Mätningsman –<br />

Mönstergosse –<br />

»Mönsterflicka« bör det väl finnas någon.<br />

Mörkman – upplysningsfientlig person<br />

Nog har det funnits och kanske även finns mörkkvinnor?<br />

41


Nakenbadare –<br />

Finns ingen «nakenbaderska«?<br />

Nattvandrare –<br />

Det finns en hel del »nattvandrerskor«, också.<br />

Neger – person med mörk hy och afrikanskt ursprung<br />

Negress - kvinna med mörk hy och afrikanskt ursprung<br />

Ord som kan sägas vara väldigt ålderdomliga så åtminstone det kunde<br />

redaktionen kosta <strong>på</strong> sig att nämna. Observera även här »person«<br />

och »kvinna«.<br />

Nyckelman –<br />

Nog finns det många »nyckelkvinnor«!<br />

Nymfoman –<br />

Nymfomani – starkt stegrad könsdrift hos kvinnor el. hondjur<br />

Är »nyfoman« en man med stark stegrad könsdrift, se<br />

Nämndeman –<br />

Nämndemansval –<br />

42<br />

N<br />

602 - 630


Obemannad –<br />

Odalman -<br />

Oherrans – förskräcklig(t), faslig(t)<br />

Ombudsman –<br />

Ombudsmannaskap –<br />

Operatris – kvinnlig operatör<br />

Operatör – läkare som utför kirurgisk operation; person som<br />

sköter kontorsmaskiner, äv. om företag inom mobiltelefonibranschen<br />

Här ser vi åter hur mannen utelämnas i »operatör« medan operatris<br />

måste <strong>på</strong>pekas att det är en kvinnlig operatör.<br />

Ordningsman –<br />

Oriental – österlänning<br />

Orientaliska – kvinna<br />

Undrar om hon också är österlänning?<br />

43<br />

O<br />

631 - 663


Partibroder –<br />

Partiman –<br />

Partiombudsman -<br />

Inte en kvinna så långt vi kan se i dessa tre ord.<br />

Patientombudsman –<br />

Går väl lika bra med »patientombud«?<br />

Patriark – ärevördig åldring, stamfader i det forntida Israel<br />

Men ingen »matriark« finns nämnd i <strong>ordlista</strong>n.<br />

Pedofil – vuxen man som söker sexuell kontakt med barn<br />

Vid tre tillfällen, som blottare, pedofil och mulatt nämns mannen.<br />

Perserkonung -<br />

Perserkung –<br />

Inte en perserdrottning så långt jag kan se. Hur gick tronföljden till?<br />

Poet – lyrisk diktare<br />

Poetissa – kvinnlig poet<br />

Pojkflicka –<br />

Finns det »flickpojke«?<br />

Pojkprostitution –<br />

44<br />

P<br />

664 - 733


Flickpension är det närmaste vi kommer när det gäller flickor ändå är<br />

det mest flickor som prostituerar sig.<br />

Polis – ordningsmakt; polisman<br />

Om det går så <strong>sätt</strong> in »man« som i »polisman« räcker väl med polis.<br />

Polisbrutalitet –<br />

Du kan vara helt säker om det skulle vara en kvinna i polisuniform<br />

som utövade någon form av brutalitet kommer det att stå »kvinnlig«<br />

framför brutalitet.<br />

Postman –<br />

Föråldrat ord<br />

Posttjänsteman –<br />

Föråldrat ord<br />

Prefekt – föreståndare, styresman, institutionschef<br />

Varför ett gammalt förlegat ord som »styresman« med som förklaring?<br />

»Institutionschef« är väl tillräckligt.<br />

Pressman –<br />

Inte en »presskvinna« syns till.<br />

Pressombudsman –<br />

Pressombud bör räcka.<br />

Presstalesman –<br />

Det finns även en hel del »presstaleskvinnor«.<br />

Primärskötare – undersköterska<br />

Här duger inte den kvinnliga ändelsen – ska. Hade väl varit helt rätt<br />

att skriva »manlig undersköterska«. Sjuksköterska är det då »sekundärskötare«?<br />

Profan – icke kyrklig, lekmannavärldslig; oinvigd<br />

Det hade väl mer än väl räckt med »icke kyrklig« och »oinvigd«.<br />

Professionell – yrkesmässig, yrkes-; skicklig som yrkesman<br />

Skicklig i yrket tror jag de flesta förstår.<br />

45


Profet - förkunnare av gudomligt budskap; siare<br />

Profetissa – kvinnlig profet; sierska<br />

Undrar vilket kön»profet« har?<br />

Proffsig – som ger intryck av att härröra från (skicklig) yrkesman<br />

Mannen smög sig med trots att det finns mängder av kvinnor som är<br />

skickliga i både det ena och andra.<br />

Protektorat – beskyddarskap; skyddsherravälde; stat el. område<br />

under annan stats beskydd.<br />

»Skyddsherravälde«? Föråldrat ord.<br />

Pubertetsyngling –<br />

Vad heter en flicka i puberteten?<br />

Påfågelstupp –<br />

Men ingen <strong>på</strong>fågelshöna.<br />

46


Qatarier - inv. i Qatar<br />

Qatariska - kvinna<br />

Varför finns Q? Går det inte lika bra med K?<br />

47<br />

Q 734


Radioman –<br />

Föråldrat ord. Visst finns det en hel del radiokvinnor, i dag?<br />

Rapportkarl –<br />

Är det inte ett gammalt militärt ord? Det är kanske inte alla som<br />

upptäckt att även kvinnor i dag är militärer.<br />

Rebell – upprorsman, upprorsmakare<br />

Nog finns det även »upprorskvinnor” och »upprorsmakerskor«?<br />

Regeringstalesman –<br />

Nog finns det även kvinnor som kan uttala sig?<br />

Regeringstjänstemän –<br />

Det finns även kvinnor inom regeringstjänsten.<br />

Registrator – tjänsteman som registrerar inkommande handlingar<br />

Kunde lika gärna stå: »person som ...«.<br />

Reklamman –<br />

Nog finns det många »reklamkvinnor«?<br />

Renlevnadsman –<br />

Nog borde det få plats med även en »renlevnadskvinna«?<br />

48<br />

R<br />

735 - 786


Resebyråman –<br />

Restauratris – kvinnlig restauratör<br />

Restauratör – restauranginnehavare, källarmästare; person som<br />

restaurerar<br />

Här ser vi problemet med att språket är styrt av patriarkala värderingar.<br />

»Restauratör« har inget kön medan »restauratris« har det, se<br />

även inspektris, konferenciär.<br />

Revolutionshjälte –<br />

Nog finns det många kvinnor genom historien som varit »revolutionshjältinnor»?<br />

Revykung –<br />

Finns det inga »revydrottningar«?<br />

Revypappa –<br />

Rikeman –<br />

Rikemansbarn –<br />

Rikemansdotter -<br />

Rikemanshus -<br />

Rikemansliv –<br />

Rikemansson -<br />

Ord som väl belyser den patriarkala strukturen i språket. Nog finns<br />

det även kvinnor som är rika?<br />

Riksdagsmannaarvode –<br />

Riksdagsmannaskap –<br />

Riksdagsmannauppdrag -<br />

Riksdagsmannaval –<br />

Varför behålla dessa ord? SAOL kunde skriva ålderdomliga och ge<br />

förslag <strong>på</strong> nya ord. Det går alldels utmärkt att skriva »ledamot« istället<br />

»manna«.<br />

Riksspelman –<br />

49


Ett ord som skapades när kvinnorna inte hade tillträde till det offentliga<br />

livet.<br />

Riktkarl – person som utgöra riktmärke vid truppuppställning.<br />

Kan enkelt ändras till »riktperson« eftersom nu även kvinnor har det<br />

tvivelaktiga nöjet att lära sig döda, eller försvara som det heter militärt.<br />

Rockband –<br />

Är det bara flickor i bandet heter det Tjejband även om de spelar rock.<br />

Rojalist – anhängare av kungadöme<br />

En rojalist är nog mera anhängare av monarki – kung, drottning eller<br />

kejsare som är statsöverhuvud i monarki. Så den patriarkala frågan är:<br />

Varför är »rojalist« enbart kungadöme?<br />

Rorsman –<br />

Ännu ett ord från en tid som är svunnen, den då kvinnorna var hänvisade<br />

till hemmet.<br />

Rådman – lagfaren ordinarie ledamot av tingsrätt<br />

Rådmanstjänst –<br />

Räddningsmanskap –<br />

Räknenisse – (ofta ned<strong>sätt</strong>ande) ekonomisk expert<br />

Räntmästare – äldre titel för tjänsteman som förvaltar tillgångar<br />

50


Sageskvinna –<br />

Behöver ingen förklaring, däremot:<br />

Sagesman – person som är källa för uppgift o.d. meddelare<br />

Undrar vilket kön »person« är?<br />

Sagohjälte –<br />

Ingen sagohjältinna<br />

Sagokung –<br />

Ingen sagodrottning<br />

Samarbetsman –<br />

Går utmärkt att er<strong>sätt</strong>a med samarbetspartner.<br />

Same – medlem av renskötande folkgrupp i Skandinaviens<br />

fjälltrakter o. På Kolahalvön, lapp<br />

Sedan finns det: Sameflicka, samepojke, Samekvinna.<br />

Men ingen sameman.<br />

Sandwichman –<br />

Scripta – el. skripta, kvinnlig assistent till filmregissör<br />

Finns det inga manliga skriptor. Räcker väl med assistent?<br />

Segerherre –<br />

51<br />

S<br />

787 – 949


Siare – profet; s<strong>på</strong>man; förkunnare med framtidsblick<br />

Lite längre fram Sierska – kvinnlig siare.<br />

Sir – engelskt tilltalsord<br />

Vad gör det i en svensk ordbok?<br />

Sjukvårdshuvudman –<br />

Sjumannalag –<br />

Sjöman –<br />

Sjömansbiff –<br />

Sjömansblus –<br />

Sjömansbok –<br />

Sjömansbyxor –<br />

Sjömanshus –<br />

Sjömanshustru –<br />

Finns det en manlig motsvarande?<br />

Sjömanskap –<br />

Sjömanskista –<br />

Sjömansklänning –<br />

Gick sjömännen omkring med klänningar ute <strong>på</strong> sjön?<br />

Sjömansknop –<br />

Sjömanskostym –<br />

Sjömanskrage –<br />

Sjömanskrog –<br />

Sjömanskyrka –<br />

Sjömanslag –<br />

Sjömansliv –<br />

Sjömansmässig –<br />

Sjömanspräst –<br />

Sjömansrulla –<br />

Sjömansskatt –<br />

52


Sjömanssång –<br />

Sjömanssäck –<br />

Sjömanströja –<br />

Sjömansvals –<br />

Sjömansvisa –<br />

Sjömansvård –<br />

Sjöman är ett föråldrat ord då det numera finns både kvinor och män<br />

<strong>på</strong> sjön.<br />

Skeppsgosse –<br />

Skeppspojke –<br />

Skiljeman –<br />

Skiljemannaförfarande –<br />

Skogsman –<br />

Skolman –<br />

Skyttekung –<br />

Skyttedrottning?<br />

Skärkarl –<br />

Skärkarlsliv –<br />

Finns det inga kvinnor <strong>på</strong> skären?<br />

Slagruteman –<br />

Finns rätt många kvinnor som också är bra <strong>på</strong> slagruta.<br />

Släckningsmanskap –<br />

Smokingmiddag –<br />

Ålderdomligt ord från den tid kvinnorna bara var mannens bihang.<br />

Så är det inte längre SAOL.<br />

Snapphane – skånsk partisan <strong>på</strong> 1600-talet<br />

Var kvinnorna också snapphanar?<br />

Socialtjänsteman –<br />

Trots att de flesta är kvinnor.<br />

53


Spelman –<br />

Spelmanslag –<br />

Spelmansmusik –<br />

Spelmansstämma –<br />

Sportsman –<br />

Sportsmannaanda –<br />

Språkman –<br />

Stadsombudsman –<br />

Statsman –<br />

Statsmannamässig –<br />

Statsmannakonst –<br />

Statsmannamässig –<br />

Statstjänsteman –<br />

Stigman – (åld.) stråtrövare<br />

Storman –<br />

Finns någon liknande titel för kvinnor?<br />

Stormanssläkt –<br />

Stridsman –<br />

Stuntman –<br />

Visst finns det stuntkvinnor?<br />

Styresman –<br />

Även en del kvinnor finns i ledningen och styr.<br />

Styrman –<br />

Styrmansexamen –<br />

Styrmansutbildning –<br />

Syneman –<br />

Numera jobb även för kvinnor?<br />

Syssloman – person med uppdrag att handha ekonomiska el.<br />

rättsliga angelägenheter<br />

54


Sysslomannaskap –<br />

Självmordsbombare –<br />

Så fort det är kvinnor skrivs det »kvinnlig självmordsbombare«.<br />

Sällskapsdam –<br />

Sedan kommer<br />

Sällskapsmänniska –<br />

Ingen »sällskapsman«, kan ju vara perfekt för dem som spelar<br />

Alfaspet.<br />

Söndagspappa –<br />

Numera även söndagsmammor.<br />

55


Talman –<br />

Talmanskap –<br />

Talmanskonferens –<br />

Talmansrunda –<br />

Ord som borde varit avskaffade redan 1921.<br />

Tantsnusk – litteratur av kvinnliga författare som inriktas <strong>på</strong><br />

flärd och erotik<br />

Det är författare som skriver om erotik och spänning en litteratur avsedd<br />

för medelålders kvinnor. Böckerna säljer i massupplagor. Varför ett<br />

sådant ned<strong>sätt</strong>ande ord när det gäller kvinnor? Se Herrtidningar.<br />

Tattare – (åld. ned<strong>sätt</strong>ande) icke bofast person med lågt socialt<br />

anseende<br />

Tatterska –<br />

Ålderdomligt ord<br />

Teaterman –<br />

Tidningsman –<br />

Tillsyningsman –<br />

Tillsynsman –<br />

56<br />

T<br />

950 – 1019


Timmerman –<br />

Timmermanspenna –<br />

Tjänstekvinna – (hist.) tjänarinna; äv. kvinnlig tjänsteman<br />

Tjänsteman – löntagare med arbetsledande el. förvaltande uppgifter<br />

Tjänstemannaansvar –<br />

Tjänstemannaförbund –<br />

Tjänstemannaförslag –<br />

Tjänstemannagrupp –<br />

Tjänstemannanivå –<br />

Tjänstemannaorganisation –<br />

Tjänstemannarörelsen –<br />

Toppidrottsman–<br />

Träl – ofri person<br />

Tulltjänsteman –<br />

Tumanhand –<br />

Tvåmannalag –<br />

Tvåmannatält –<br />

Tvåmans –<br />

Tvåmansbob –<br />

Tvåmanskajak –<br />

Tvåmanssoffa –<br />

Tvåmanstält –<br />

57


Underman – (åld.) Guds u.<br />

Ingen kommentarer.<br />

Ungdomsvåld –<br />

Är oftast unga män som fyllda av adrenalin, eller sprit, slåss med<br />

andra unga män. De kan också oprovocerat ge sig <strong>på</strong> folk ute <strong>på</strong> stan.<br />

Skulle kvinnor uppträda i gäng skulle det med all säkerhet heta »kvinnliga<br />

ungdomsgäng.«<br />

Ungkarlsflicka –<br />

Ungkarlstjej –<br />

i de två senaste orden ser vi tydligt den manliga normen.<br />

Upphovsmannaintäkt –<br />

Upphovsmannarätt –<br />

Upprorsman –<br />

Jeanne d’ Arc var otvetydigt en kvinna<br />

Utmätningsman –<br />

Utredningsman –<br />

58<br />

U<br />

1020 – 1052


Vaktman –<br />

Vaktmanskap –<br />

Även kvinnor är vakter, numera.<br />

Vardagshjälte –<br />

Men ingen vardagshjältinna.<br />

Varg –<br />

Varghona –<br />

Velourpappa –<br />

Är det männens motsvariget till kvinnosakskvinna?<br />

Visman –<br />

Vänsterman –<br />

Vänsterkvinna är jag vän med <strong>på</strong> Facebook.<br />

Världsman – med världsvana<br />

Nog finns det kvinnor som är världsvana?<br />

59<br />

V<br />

1053 – 1097


Här finns inget att rapportera.<br />

60<br />

W<br />

1098 – 1099


Zigenare – person tillhörande ett från nuvarande Pakistan härstammande<br />

folk som spritt sig i de flesta europeiska länder<br />

Zigenerska – kvinna<br />

Det hör väl till saken att zigenare är den enda rena ariska rasen?<br />

Dessutom heter de numera romer.<br />

61<br />

X, Y, Z<br />

1100 – 1105


Ålderman – i t.ex. gille el. byalag<br />

Vad heter då kvinnan?<br />

Äldreombudsman –<br />

Ämbetsbroder –<br />

Ämbetsman –<br />

Ämbetsmannaansvar –<br />

Ämbetsmannakår –<br />

Ämbetsmannaregering –<br />

Ämbetsmannavälde –<br />

Örlogsman –<br />

Överherre –<br />

Överherrskap – övervälde<br />

Överuppsyningsman –<br />

62<br />

Å, Ä, Ö<br />

1106 – 1130


I stort sett kvinnliga normord<br />

Ambassadris – ambassadörens hustru.<br />

Undrar vad ambassadörens man heter? Föråldrat ord.<br />

SAOL borde väl hänga med att i dag även kvinnor blir ambassadörer.<br />

Argbigga – (åld.) argsint kvinna.<br />

Finns det en manlig motsvarighet?<br />

Barnflicka –<br />

Numera finns även barnpojkar<br />

Barnmorska – sjuksköterska för förlossningsvård<br />

Bimbo – »dum blondin« som väcker uppmärksamhet i medierna<br />

Finns det någon motsvarighet för en man?<br />

Biskopinna –<br />

»Föråldrat ord«.Är det inte dags att skrota denna form av ord?<br />

Kvinnor har en egen karriär i dag.<br />

callgirl – prostituerad kvinna kontaktas per telefon<br />

Numera finns det väl även »callmen«.<br />

Damallsvenskan – allsvenska serien för damer i fotboll<br />

För män finns det enbart »allsvenskan«.<br />

63


Dambandy –<br />

Damfotboll –<br />

Damhandboll –<br />

Med lite illvilja tolkar jag då »bandy, fotboll, handboll« som fritt för<br />

alla och männen hittar ingen tillhörighet.<br />

Damlandslag –<br />

Varför kan vi inte få ett »herrlandslag«?<br />

Damorkester –<br />

Tror någon det finns en »herrorkester«?<br />

Dockmamma –<br />

Men jag hittar ingen »dockpappa«.<br />

Familjeflicka –<br />

Men ingen »familjepojke«.<br />

Glasberget – som hamna <strong>på</strong> g. om kvinna, förbli ogift<br />

Det räcker med ogift så är inte »glasberget« könsbundet.<br />

Groupie – kvinnligt fan av musikartist eller kändis ibland med<br />

syfte att ha sex med sin idol.<br />

Janis Joplin berättade att hon hade män efter sig som ville ha sex. Vad<br />

ska de kallas? Eller kan inte groupie bli ett könsneutralt ord »groupie<br />

– vill ha sex med kändis«?<br />

Handarbetslärarinna<br />

Harpa – otrevlig kvinna<br />

Vad heter en otrevlig man? Eller de finns kanske inte?<br />

Hålldam – älskarinna<br />

Vad heter då en älskare?<br />

Hjon – hushållsmedlem; kvinna el. barn som lönearbetare<br />

Även männen var hjon.<br />

Idrottsänka – (skämts.)<br />

I dag finns det väl även »idrottsänkling« att skämta om.<br />

64


Indiankvinna –<br />

Finns ingen »indianman«?<br />

Jättekvinna –<br />

Kan inte män vara »jätte«?<br />

Jungfrutal –<br />

Svendomstal?<br />

Kokett – (åld) behagsjuk kvinna<br />

Det står visserligen ålderdomligt men varför i dag könsbinda ordet?<br />

Jag ser många koketta män.<br />

Kycklingmamma – överbeskyddande person<br />

Det finns nog en hel del »kycklingpappor, också. Men här kan vi kanske<br />

ana att även en man kan vara »kycklingmamma«. Hur? Jo, det är<br />

en »person«.<br />

Lyxhustru –<br />

Vem skulle inte vilja vara lyxman?<br />

Medelålders – en m. kvinna<br />

Finns det inte medelålders män?<br />

Modersfartyg –<br />

Moderföretag–<br />

Moderskapsledighet –<br />

Kan med fördel döpas till »föräldraskapsledighet«.<br />

Modersmål –<br />

Mödravårdscentral –<br />

Har hört berättas att även viss fäder skulle behövt en »fadersvårdscentral«.<br />

Läkarsekreterare<br />

Har någon sett en manlig läkarsekreterare?<br />

Mödomshinna –<br />

På sin plats att läkare förklarar att det inte finns någon hinna som<br />

65


någon man kan spräcka. Tyvärr för alla de som trott sig göra det.<br />

Pigavdrag – förslag till skatteavdrag för hushållsnära tjänster<br />

Märkligt i vårt jämställdhetsivrande samhälle att det av slentrian<br />

skapas ett nytt ord som »pigavdrag«. Även män sysslar ju med hushållsnära<br />

tjänster. Så ett mera neutralt ord som «hushållsavdrag« hade<br />

väl varit <strong>på</strong> sin plats att skapa.<br />

Pigdebatt - debatt om pigavdrag<br />

Pigtittare – lådspegel<br />

Är det bara pigor som tittar i dem? Ett väldigt ålderdomligt ord.<br />

Pigtjusare – flicktjusare<br />

Hoppas även hitta »drängtjusare«. Nej, det närmaste jag kom var<br />

drängkammare och där har kanske funnits en och annan »drängtjusare«!<br />

Postfröken –<br />

Är det damen som sitter i kassan? Många av dessa »postfröken« har<br />

väldigt manliga drag. Det är rent av män!<br />

Sjuksköterska –<br />

Sjuksyster –<br />

Sjöjungfru –<br />

Skogsrå – mytologiskt kvinnligt väsen<br />

Männens motsvarighet borde vara »näcken« men han finns inte med<br />

i akademiens värld.<br />

Skvallerkåsös –<br />

Skvallerkärring –<br />

Skvallertacka –<br />

Skvallertant –<br />

Nog finns det män som skvallrar?<br />

Systerbolag –<br />

Systerfartyg –<br />

66


Systerföretag –<br />

Systerkaka –<br />

Systerkyrka –<br />

Systerorganisation –<br />

Systerparti –<br />

67


I stort sett ord där mannen saknas<br />

68<br />

A<br />

1 - 53<br />

Abessinier – tidigare ord för etiopier, även kattras.<br />

Abessinska – kvinna.<br />

Abessinier är ett folk, vilket innefattar kvinnor och män. Men mannen<br />

får inget omnämnande. Däremot abessinska. Det är konsekvent igenom<br />

hela <strong>ordlista</strong>n att kvinnor nämns men inte män när det gäller nationalitet.<br />

Abessinier – man, tidigare ord för etiopier, kattras kan SAOL<br />

mycket väl skriva.<br />

Afghan – invånare i Afghanistan; afghanhund.<br />

Afghanska – kvinna.<br />

Afrikan – invånare i Afrika.<br />

Afrikanska – kvinna.<br />

Alban – invånare i Albanien.<br />

Albanska – kvinna.<br />

Algerier – invånare i Algeriet<br />

Algeriska – kvinna<br />

Amerikan – person från USA, person från Amerika.<br />

Nu är det inte invånare längre utan en person, se algerier.<br />

Amerikanska – kvinna.


Andalusier – inv. i Andalusien<br />

Andalusiska – spansk dialekt, kvinna<br />

Andorran – inv. i Andorra<br />

Andorranska – kvinna<br />

Anglosachsare – person tillhörande den från angler o. saxare<br />

härstammande befolkningen i Britannien i ä. tid<br />

Anglosachsiska – fornengelska, kvinna<br />

Angolan – inv. i Angola<br />

Angolanska – kvinna<br />

Arab – person tillhörande folk som pratar arabiska, häst av arabisk<br />

art<br />

Arabiska – språk, kvinna<br />

Argentinare – inv. i Argentina<br />

Argentinska – kvinna<br />

Armenier – inv. i Armenien<br />

Armeniska – språk, kvinna<br />

Asiat – inv. i Asien<br />

Asiatiska – kvinna<br />

Assyrier – nestoriansk kristeni el. från Syrien o. angränsande<br />

länder, semit tillhörande det forntida folk som grundade ett rike<br />

kring Tigris <strong>på</strong> 1700-talet f. Kr.<br />

Assyriska – språk, kvinna<br />

Australiensiska – kvinna<br />

Australier – inv. i Australien.<br />

Azerbajdzjan – inv. i Azerbajdzjan<br />

Azerbajdzjanska – språk, kvinna<br />

69


Bahaman – inv. <strong>på</strong> Bahamas<br />

Bahamanska – kvinna<br />

Bahrainare – inv. i Bahrain<br />

Bahrainska – kvinna<br />

Bangladeshier – inv. i Bangladesh<br />

Bangladeshiska – kvinna<br />

Barbadier – inv. i Barbados<br />

Barbadiska – kvinna<br />

Belgare – inv. i Belgien<br />

Belgiska – kvinna<br />

Belizier – Belize<br />

Beliziska – kvinna<br />

Bhutanes – inv. i Bhutan<br />

Bhutanesiska – kvinna<br />

Blekingebo –<br />

Blekingska - folkmål, kvinna<br />

Bohuslänning –<br />

Bohuslänska – folkmål, kvinna<br />

70<br />

B<br />

54 - 119


Bolivian – inv. i Bolivia<br />

Bolivianska – kvinna<br />

Bosnier – inv. i Bosnien<br />

Bosniska – serbokroatiskt språk som talas i Bosnien, kvinna<br />

Botswanier – inv. i Botswana<br />

Botswanska - kvinna<br />

Brasilian – inv. i Brasilien<br />

Brasilianska – kvinna<br />

Britt – inv. i Storbritannien<br />

Brittiska – kvinna<br />

Bruneier – inv. i Brunei<br />

Bruneiska – kvinna<br />

Burkinier – inv. i Burkina Faso<br />

Burkinska – kvinna<br />

Burmes - inv. i Burma<br />

Burmesiska – språk, kvinna<br />

Burundier – inv. i Burundi<br />

Burundiska – kvinna<br />

Bushman – person tillhörande ett folk i Kalahari i Botswana<br />

Här går kvinnorna tydligt in under »ett folk« för det finns ingen<br />

»bushkvinna« och dessa måste till för att det ska bli ett folk.<br />

71


Chilenare – inv. i Chile<br />

Chilenska – kvinna<br />

Colombian – inv. i Colombia<br />

Colombianska – kvinna<br />

Costarican – inv. i Costa Rica<br />

Costaricanska – kvinna<br />

Cypriot – inv. <strong>på</strong> Cypern<br />

Cypriotiska – kvinna<br />

Här syns det väldigt tydligt att det inte finns några män i något land,<br />

bara kvinnor. Om inte inv. är nytt namn <strong>på</strong> mannen.<br />

72<br />

C<br />

120 - 131


Dalsländska – kvinna<br />

Dalslänning –<br />

Här fanns chans att skriva »man‹<br />

Dansk – inv. i Danmark<br />

Danska – språk, kvinna<br />

Djiboutier – inv. i Djibouti<br />

Djiboutiska – kvinna<br />

Dominikan – medlem av dominikanorden, inv. i Dominikanska<br />

republiken<br />

Dominikanska – kvinna från Dominikanska republiken<br />

Dominiker – inv. i Dominica<br />

Dominikiska – kvinna från Dominica<br />

73<br />

D<br />

132 - 169


74<br />

E<br />

170 - 195<br />

Ecuadorian – inv. i Ecuador<br />

Ecuadorianska – kvinna<br />

Egyptier – inv. i Egypten<br />

Egyptiska – språk, kvinna<br />

Engelska – språk, kvinna<br />

Engelsman –<br />

Här finns ingen förklaring om det är invånare eller vad »engelsman«<br />

är så vi får väl sväva i okunnighet. Ord från en tid då kvinnorna inte<br />

fanns annat än som passupp och barnaföderskor. Numera finns det även<br />

»engelskkvinnor«.<br />

Estländare – inv. i Estland<br />

Estländska – kvinna<br />

Etiopier – inv. i Etiopien<br />

Etiopiska – språk, kvinna<br />

Etrusker – folkslag i det forntida Etrurien i mellersta Italien<br />

Etruskiska – språk, kvinna<br />

Eurasier – person från Eurasien<br />

Eurasiska – kvinna


Fenicier – inv. i det forntida Fenicien<br />

Feniciska – språk, kvinna<br />

Fijian – inv. i Fiji<br />

Fijianska – kvinna<br />

Filippinier – inv. i Filippinerna<br />

Filippinska - kvinna<br />

Finne – inv. i Finland, varblåsa i hud vid talgkörtel<br />

Finska – språk, kvinna<br />

Flamländare – person i el. från Flandern<br />

Flamländska – språk, kvinna<br />

Fransman –<br />

Fransyska – franska kvinna, styckningsdel mellan lår o. rostbiff<br />

av nötkreatur<br />

Färing el. färöing – inv. <strong>på</strong> Färöarna<br />

Färöiska – språk, kvinna<br />

75<br />

F<br />

196 - 274


Gabones – inv. i Gabon<br />

Gabonesiska – kvinna<br />

Gaeler – keltisk folkgrupp<br />

Gaeliska – språk, kvinna<br />

Galicier – inv. i Galicien<br />

Galiciska – språk, kvinna<br />

Gambier – inv. i Gambia<br />

Gambiska – kvinna<br />

Genuesare – inv. i genua<br />

Genuesiska - italiensk dialekt, kvinna<br />

Georgier – inv. i Georgien<br />

Georgiska – språk, kvinna<br />

Ghanan – inv. i Ghana<br />

Ghananska – kvinna<br />

Gotländska – folkmål, kvinna<br />

Gotlänning –<br />

Grek – inv. i Grekland<br />

Grekiska – språk, kvinna<br />

76<br />

G<br />

275 - 315


Grönländare – inv. <strong>på</strong> Grönland<br />

Grönländska – språk, kvinna<br />

Guatemalan – inv. i Guatemala<br />

Guatemalanska - kvinna<br />

Guyanan – inv. i Guyana<br />

Guyanska – kvinna<br />

Gåshane –<br />

Gästrikländska – kvinna<br />

Gästriklänning –<br />

Gästrikiska – folkmål, kvinna<br />

Göteborgare – inv. i Göteborg<br />

Göteborgska – stadsmål, kvinna<br />

77


Haitier – inv. <strong>på</strong> Haiti<br />

Haitiska – kvinna<br />

Halländska – folkmål, kvinna<br />

Hallänning –<br />

Hawaiian – inv. <strong>på</strong> Hawaii<br />

Hawaiianska – kvinna<br />

Holländsk –<br />

Holländska – språk, kvinna<br />

Honduran – inv. i Honduras<br />

Honduranska – kvinna<br />

Hottentotska – språk, kvinna<br />

Hottentott – medlem av Khoikhoi-folket i södra Afrika<br />

Här kan vi ana att det är männen det pratas om – med lem?<br />

Husmanskost – enkel vardagsmat<br />

Härjedaling –<br />

Härjedalska – folkmål, kvinna<br />

78<br />

H<br />

316 - 365


79<br />

I<br />

366 - 397<br />

Indier – inv. i Indien<br />

Indiska – kvinna<br />

Ingermanländare – inv. i Ingermanland<br />

Ingermanländska – kvinna<br />

Irakier – inv. i Irak<br />

Irakiska – kvinna<br />

Iranier – inv. i Iran<br />

Iranska – kvinna<br />

Irländare – inv. <strong>på</strong> Irland<br />

Bör väl egentligen heta »i« Irland, det är ett land liksom Sverige och<br />

vi bor inte <strong>på</strong>. I republiken Irland men <strong>på</strong> ön Irland.<br />

Irländska – kvinna<br />

Israel – inv. i Israel<br />

Israeliska – kvinna<br />

Italienare –<br />

Italienska – språk, kvinna<br />

Ivorian – inv. i Elfenbenskusten<br />

Ivorianska – kvinna


Japan – inv. i Japan<br />

Japanska – språk, kvinna<br />

Javanes – inv. <strong>på</strong> mellersta o. sydöstra Java<br />

Javanesiska – kvinna<br />

Jemenit – inv. i Jemen<br />

Jemenitiska – kvinna<br />

Jordanier – inv. i Jordanien<br />

Jordanska – kvinna<br />

Jugoslav – inv. i tidigare Jugoslavien<br />

Jugoslaviska – kvinna<br />

Jämtländska – folkmål, kvinna<br />

Jämtlänning –<br />

Jämtska – folkmål, kvinna<br />

80<br />

J<br />

398 - 409


81<br />

K<br />

410 - 504<br />

Kaldé – babylonier<br />

Kaldeiska – språk, kvinna<br />

Kalmuck – medlem av nomadfolk i Sydryssland; ylletyg el.<br />

skinnimitation<br />

Kalmuckiska – språk, kvinna<br />

Kambodjan – inv. i Kambodja<br />

Kambodjanska – språk, kvinna<br />

Kamerunare – inv. i Kamerun<br />

Kamerunska – kvinna<br />

Kanadensare - inv. i Kanada; öppen kanot<br />

Kanadensiska – kvinna<br />

Kapverdier – inv. i Kap Verde<br />

Kapverdiska – kvinna<br />

Karelare – inv. i Karelen<br />

Karelska – språk, kvinna<br />

Kastilian - inv. i Kastilien<br />

Kastilianska – språk, kvinna<br />

Katalan – inv. i Katalonien


Katalanska – språk, kvinna<br />

Kaukasier – inv. i Kaukasien<br />

Kaukasiska – språk, kvinna<br />

Kazak – inv. i Kazakstan<br />

Kazakiska – kvinna<br />

Kenyan – inv. i Kenya<br />

Kenyanska – kvinna<br />

Kirgiz – inv. i Kirgizistan<br />

Kirgiziska – språk, kvinna<br />

Kiribatier – person från Kiribati<br />

Kiribatiska – kvinna<br />

Kongoles – inv. i Kongo<br />

Kongolesiska – kvinna<br />

Korean – inv. i Korea<br />

Koreanska – språk, kvinna<br />

Korsikan - inv. <strong>på</strong> Korsika<br />

Korsikanska – språk, kvinna<br />

Kreol – avkomling av spansk el. fransk el. portugisisk invandrare<br />

i Syd- o. Mellanamerika<br />

Kreolska – språk, kvinna<br />

Så kvinnan är inte avkomling?<br />

Kretensare – inv. <strong>på</strong> Kreta<br />

Kretensiska – kvinna<br />

Kroat – inv. i Kroatien<br />

Kroatiska – språk, kvinna<br />

Kuban - inv. <strong>på</strong> Kuba<br />

Kubanska – kvinna<br />

Kurd – inv. i Kurdistan<br />

Kurdiska – språk, kvinna<br />

82


Kurländare – inv. i Kurland<br />

Kurländska – kvinna från Kurland<br />

Kuwaitier – inv. i Kuwait<br />

Kuwaitiska – kvinna<br />

Köpenhamnare – inv. i Köpenhamn<br />

Köpenhamnska – stadsmål, kvinna<br />

83


Lankes – inv. i Sri Lanka<br />

Lankesiska – kvinna från Sri Lanka<br />

Laotier – inv. i Laos<br />

Laotiska – kvinna<br />

Lapp – litet stycke tyg el. papper, same<br />

Lapska – språk, samekvinna<br />

Lesothier - inv. i Lesotho<br />

Lesothiska – kvinna<br />

Lett – inv. i Lettland<br />

Lettiska – språk, kvinna<br />

Libanes – inv. i Libanon<br />

Libanesiska – kvinna<br />

Liberian – inv. i Liberia<br />

Liberianska – kvinna<br />

Libyer – inv. i Libyen<br />

Libyska – kvinna<br />

Liechtensteinare – inv. i Liechtenstein<br />

Liechtensteinska – kvinna<br />

84<br />

L<br />

505 – 547


Litauiska – språk, kvinna<br />

Liver – finsk-ugriskt folk vid Rigabukten<br />

Liviska – språk, kvinna<br />

85


86<br />

M<br />

548 - 601<br />

Madagask – inv. i Madagaskar<br />

Madagaskiska – kvinna<br />

Malaj – person tillhörande det indonesiska språkområdet;<br />

värnpliktig i handräckningstjänst<br />

Malajiska – språk, kvinna<br />

Malawier – inv. i Malawi<br />

Malawiska – kvinna<br />

Malaysier - inv. i Malaysia<br />

Malaysiska – kvinna<br />

Maldivier – inv. <strong>på</strong> Maldiverna<br />

Maldiviska – kvinna<br />

Malier – inv. i Mali<br />

Maliska – kvinna<br />

Maltesare – inv. i Malta<br />

Maltesiska - språk, kvinna<br />

Manchu – person tillhörande tungusiskt folk från Manchuriet<br />

Manchuiska – språk, kvinna<br />

Marockan - inv. i Marocko


Marockanska – kvinna<br />

Mauretanier - inv. i Mauretanien<br />

Mauretanska - kvinna<br />

Mauritier – inv. i Mauritius<br />

Mauritiska – kvinna<br />

Medelpading –<br />

Medelpadska – folkmål, kvinna<br />

Mexikan – inv. i Mexiko<br />

Mexikanska – kvinna<br />

Mikronesier – inv. i Mikronesien<br />

Mikronesiska – kvinna<br />

Moçambikier – inv. i Moçambique<br />

Moçambikiska - kvinna<br />

Moldovier – inv. i Moldavien<br />

Moldoviska – kvinna<br />

Monegask – inv. i Monaco<br />

Monegaskiska – kvinna<br />

Mongol – inv. i Mongoliet<br />

Mongoliska – språk, kvinna<br />

87


Namibier – inv. i Namibia<br />

Namibiska – kvinna<br />

Nederländare – inv. i Nederländerna<br />

Nederländska – språk, kvinna<br />

Nepal – inv. i Nepal<br />

Nepalesiska – språk, kvinna<br />

Nigerer - inv. i Niger<br />

Nigeriska - kvinna från Niger<br />

Nigerian - inv. i Nigeria<br />

Nigerianska – kvinna från Nigeria<br />

Nordkorean – inv. i Nordkorea<br />

Nordkoreanska – kvinna<br />

Norrbottning –<br />

Norrbottniska – folkmål, kvinna<br />

Norrländska - folkmål, kvinna<br />

Norrlänning –<br />

Norrman – inv. i Norge<br />

Norska – språk, kvinna<br />

88<br />

N<br />

602 - 630


Nyländska – folkmål, kvinna<br />

Nylänning –<br />

Nyzeeländare – inv. i Nya Zeeland<br />

Nyzeeländska – kvinna<br />

Närking –<br />

Närkingska – folkmål, kvinna<br />

Närkiska – folkmål, kvinna<br />

89


Omanier – inv. i Oman<br />

Omanska – kvinna<br />

Oriental – österlänning<br />

Orientaliska – kvinna<br />

Undrar om hon också är österlänning?<br />

90<br />

O<br />

631 - 663


Pakistanier – inv. i Pakistan<br />

Pakistanska – kvinna<br />

Palestinier – arab i el. från Palestina<br />

Palestinska - kvinna<br />

Panaman – inv. i Panama<br />

Panamanska – kvinna<br />

Paraguayan – inv. i Paraguay<br />

Paraguayanska – kvinna från Paraguay<br />

Notera att det inte är ofta SAOL noterar var kvinnor kommer ifrån?<br />

Oftast nöjer de sig med kvinna.<br />

Parisare – inv. i Paris; parisersmörgås<br />

Parisiska – språk, kvinna<br />

Här är det normala för SAOL. Vi lämnas utan kunskap om var kvinna<br />

kommer ifrån.<br />

Perser – inv. i forntida Persien<br />

Persiska – språk, kvinna<br />

Peruan – inv. i Peru<br />

Peruanska – kvinna<br />

91<br />

P<br />

664 - 733


Polack – inv. i Polen<br />

Polska - språk, kvinna<br />

Polynesier – person som tillhör den inhemska befolkningen i<br />

Polynesien<br />

Polynesiska – kvinna<br />

Portugis – inv. i Portugal<br />

Portugisiska – språk, kvinna<br />

Provensal – inv. i Provence<br />

Provensalska – språk, kvinna<br />

Puertorican – inv. i Puerto Rico<br />

Puertoricanska – kvinna<br />

92


Qatarier - inv. i Qatar<br />

Qatariska - kvinna<br />

Varför finns Q? Går det inte lika bra med K?<br />

93<br />

Q 734


Rhodesier – inv. i Rhodesia, tidigare namn <strong>på</strong> republiken<br />

Zimbabwe<br />

Rhodesiska – kvinna<br />

Rikeman –<br />

Romare – inv. i Rom under antiken<br />

Romarinna –<br />

Undras var de bodde?<br />

Rumän – inv. i Rumänien<br />

Rumänska - språk, kvinna<br />

Rwandier – inv. i Rwanda<br />

Rwandiska – kvinna<br />

94<br />

R<br />

735 - 786


95<br />

S<br />

787 – 949<br />

Sabin – person som tillhörde ett fornitaliskt folk<br />

Sabinska – kvinna<br />

Salvadoran – inv. i El Salvador<br />

Salvadoranska – kvinna från El Salvador<br />

Same – medlem av renskötande folkgrupp i Skandinaviens<br />

fjälltrakter o. På Kolahalvön, lapp<br />

Sedan finns det:<br />

Sameflicka, samepojke, Samekvinna<br />

Men ingen sameman.<br />

Samoan – inv. <strong>på</strong> Samoa<br />

Samoanska – språk, kvinna<br />

Samojed – person som tillhör ett folk i norra Sibirien; hund<br />

Samojediska – språk, kvinna<br />

Sardisk – som har att göra med Sardinen<br />

Sardiska – språk, kvinna<br />

Saudiarab –inv. i Saudiarabien<br />

Saudiarabiska – kvinna<br />

Schweizare – inv. i Schweiz


Schweiziska – kvinna<br />

Senegales – inv. i Senegal<br />

Senegalesiska – kvinna<br />

Serb – inv. i Serbien<br />

Serbiska – språk, kvinna<br />

Seychellier – inv. <strong>på</strong> Seychellerna<br />

Seychelliska – kvinna<br />

Shetländska – språk, kvinna<br />

På Shetland finns inga inv.<br />

Sicilianare – inv. <strong>på</strong> Sicilien<br />

Sicilianska – italiensk dialekt, kvinna<br />

Sierraleonier – inv. <strong>på</strong> Sierra Leone<br />

Sierraleonska – kvinna<br />

Singales – person som tillhör befolkning med indoiranskt språk<br />

<strong>på</strong> Sri Lanka<br />

Singalesiska – språk, kvinna<br />

Singaporian – inv. i Singapore<br />

Singaporianska – kvinna<br />

Skandinav –<br />

Skandinaviska – språk, kvinna<br />

Slovak – inv. i Slovakien<br />

Slovakiska – språk, kvinna<br />

Sloven – inv. i Slovenien<br />

Slovenska – språk, kvinna<br />

Småländska – folkmål, kvinna<br />

Smålänning –<br />

Somalier – inv. i Somalia<br />

Somaliska – kvinna<br />

Sudanes – inv. i Sudan<br />

96


Sudanesiska – kvinna<br />

Surinames – inv. i Surinam<br />

Surinamesiska – kvinna<br />

Swaziländare – person från Swaziland<br />

Swaziländska – kvinna<br />

Sydafrikan – inv. i Sydafrika<br />

Sydafrikanska – kvinna<br />

Sydkorean – inv. i Sydkorea<br />

Sydkoreanska – kvinna<br />

Syrian – till Sverige invandrad person som tillhör den ortodoxa<br />

kristna kyrkan i Syrien o. angränsande länder<br />

Syrianska – språk, kvinna<br />

Syrier – inv. i Syrien<br />

Syriska – språk, kvinna<br />

Södermanländska – folkmål, kvinna<br />

Södermanlänning –<br />

Sörländska – språk, kvinna<br />

Sörlänning –<br />

97


Taiwanes – inv. i Taiwan<br />

Taiwanesiska – kvinna<br />

Tanzanier – inv. i Tanzania<br />

Tanzaniska – kvinna<br />

Tchadier – inv. i Tchad<br />

Tchadiska – kvinna<br />

Teaterman –<br />

Thailändare – inv. i Thailand<br />

Thailändska – språk, kvinna<br />

Tibetan – inv. i Tibet<br />

Tibetanska – språk, kvinna<br />

Tjeck – inv. i Tjeckien<br />

Tjeckiska – språk, kvinna<br />

Tjeckoslovak – inv. i det forna Tjeckoslovakien<br />

Tjeckoslovakiska – kvinna från det forna Tjeckoslovakien<br />

Tjerkess – person tillhörande ett kaukasiskt folk i det forna<br />

Sovjetunionen<br />

Tjerkessiska – språk, kvinna<br />

98<br />

T<br />

950 – 1019


Tjetjen – inv. i Tjetjenien<br />

Tjetjenska – språk, kvinna<br />

Togoles – inv. i Togo<br />

Togolesiska – kvinna<br />

Tongan – inv. <strong>på</strong> Tongaöarna<br />

Tonganska – kvinna<br />

Tungus – person tillhörande vissa folkslag i nordöstra Sibirien.<br />

tråkmåns, döddansare<br />

Tungusiska – språk, kvinna<br />

Tunisier – inv. i Tunisien<br />

Tunisiska – kvinna<br />

Turk – inv. i Turkiet; person som har turkiska som modersmål<br />

Turkiska – språk, kvinna<br />

Turkmen – person tillhörande turkfolk i Turkmenistan<br />

Turkmenska – kvinna<br />

99


Ugandier – inv. i Uganda<br />

Ugandiska – kvinna<br />

Ukrainare – inv. i Ukraina<br />

Ukrainska– språk, kvinna<br />

Ungerska – språk, kvinna<br />

Ungrare – inv. i Ungern<br />

Uruguayan – inv. i Uruguay<br />

Uruguayanska – kvinna<br />

Uzbek – inv. i Uzbekistan; turkisk folkgrupp i Centralasien<br />

Uzbekiska – kvinna<br />

100<br />

U<br />

1020 – 1052


Vallon – ättling av fransktalande belgier<br />

Vallonska – regionalt språk, kvinna<br />

Venetianare – inv. i Venedig<br />

Venetianska – dialekt, kvinna<br />

Venezuelan – inv. i Venezuela<br />

Venezuelanska – kvinna<br />

Vietnames – inv. i Vietnam<br />

Vietnamesiska – språk, kvinna<br />

Vitryska – språk, kvinna<br />

Vitryss –<br />

Värmländska – folkmål, kvinna<br />

Värmlänning –<br />

Västerbottning –<br />

Västerbottniska – folkmål, kvinna<br />

101<br />

V<br />

1053 – 1097


Walesare – inv. i Wales<br />

Walesiska – språket kymriska, kvinna<br />

Walesare – inv. i Wales<br />

Walesiska – språket kymriska, kvinna<br />

Wienare – person från Wien<br />

Wienare – person från Wien<br />

Wienska – kvinna<br />

102<br />

W<br />

1098 – 1099


Zairier – inv. i före detta Zaire<br />

Zairiska – kvinna<br />

Zambier – inv. i Zambia<br />

Zambiska – kvinna<br />

Zulu – person tillhörande bantufolk i Sydafrika; zuluernas<br />

språk<br />

Notera i alla andra nationaliteter står språk först och sedan kvinna.<br />

När vi nu förut<strong>sätt</strong>er att »person« är en man kommer språket i andra<br />

hand. Tillfällighet?<br />

Zulukvinna –<br />

103<br />

X, Y, Z<br />

1100 – 1105


Ålderman – i t.ex. gille el. byalag<br />

Åländska – folkmål, kvinna<br />

Ålänning – inv. <strong>på</strong> Åland<br />

Ångermanländska – folkmål, kvinna<br />

Ångermanlänning –<br />

Öländska – språk, kvinna<br />

Ölänning –<br />

Österbottning –<br />

Österbottniska – folkmål, kvinna<br />

Österrikare – inv. i Österrike<br />

Österrikiska – kvinna<br />

Östgöte – inv. i Östergötland<br />

Östgötska – folkmål, kvinna<br />

Östtimorian – inv. i Östtimor<br />

Östtimorianska – kvinna<br />

Östtysk – person från det tidigare Östtyskland<br />

Östtyska – kvinna<br />

104<br />

Å, Ä, Ö<br />

1106 – 1130


Litteraturlista<br />

Adelswärd, Viveka, Kvinnospråk och fruntimmersprat, Brombergs, 1999.<br />

Adolfsson, Eva, m.fl. Kvinnomyter, Bokförlaget Prisma, 1976.<br />

Boëthius, Maria-Pia, Skylla sig själv, LTs förlag, 1976.<br />

Boëthius, Maria-Pia, (1990): Patriarkatets våldsamma sammanbrott & Varför<br />

våldtäkt finns. Bonniers, 1990.<br />

Burenhult, Göran, Det ofullkomliga djuret, Natur och Kultur, 2002.<br />

Burenhult, Göran, Den fulländade människan, Natur och Kultur, 2004.<br />

Carlsson, Gunilla, Kvinnoporten, Carlssons, 2004.<br />

Cheras, Jeremy, Gribbin, John, Den överflödige mannen, Legenda, 1984.<br />

Childe, Gordon, Människan skapar sig själv. Almqvist & Wiksell/Gebers<br />

Förlag AB, 1954.<br />

De Beauvoir, Simone, Det andra könet, Nordstedts, 2002.<br />

Dehlin, Staffan, Naturens teknik och människans, LTs förlag, 1982.<br />

Diamonds, Jared, Den mänskliga apans uppgång och fall, ICA, 1993.<br />

Ekman, Daniel, En mans bok, Natur och Kultur, 1995.<br />

Fagerström, Torbjörn, Den skapande evolutionen, Scandinavian University<br />

Press, 1995.<br />

Fichtelius, Karl-Erik, Hur apan miste pälsen. Akademilitteratur, 1985.<br />

Fichtelius, Karl-Erik, Wilson, Lars. Om människan, ursprung, särställning,<br />

vägval. Brain Books AB, 1999.<br />

Fichtelius, Karl-Erik, Wikström, Bertil, Människoläkarboken, W&W, 1977.<br />

Foley, Robert, Varför blev människan människa, Dualis, 1998.<br />

French, Marilyn, Bortom makten om kvinnor, män och moral. Legenda, 1985.<br />

French, Marilyn, Det eviga kriget mot kvinnan. Natur och Kultur, 1992.<br />

Gould Davis, Elisabeth, I begynnelsen var kvinnan, AWE/Gebers, 1981.<br />

Gräslund, Bo, De första stegen. Urmänniskan och hennes värld, Atlantis,<br />

2001.<br />

Gärdenfors, Per, Hur Homo blev sapiens: omtänkandets evolution, Nya<br />

Doxa, 2000.<br />

105


Jalmert, Lars, Den svenske mannen, Tiden, 1984.<br />

Jensen, Per, Djurens beteende och orsakerna till det, LT, 1999.<br />

Jensen, Per, Djuens språk: samtal om makt, sex och barnuppfostran, Natur<br />

och Kultur/LT, 1999.<br />

Jersild, P C, Darwins ofullbordade, Bonnier Alba 1997.<br />

Jones, Stanley E, Mahatma Gandhi, NBA, 1949.<br />

Kurtén, Björn, Våra äldsta förfäder, Liber, 1986.<br />

Kyle, Gunhild, red, Handbok i kvinnohistoria, Carlssons, 1987.<br />

Lagercrantz, Hugo, När livet börjar, Natur och Kultur, 1998.<br />

Lambert, Joan Dahr, En ring av stenar. Forum, 1997.<br />

Leaky, Richard E, Människans ursprung, Bonnierfakta, 1981.<br />

Malmström-Ehrling, Anna-Karin, Kvinnliga filosofer, Natur och Kultur, 1998.<br />

Miles, Rosalind, Manlighetens riter. Wahlström & Widstrand. 1991.<br />

Moberg, Eva, Kvinnor och människor, Bonniers,1962.<br />

Morgan, Elaine, Vattenapan. Bokförlaget Forum, 1982.<br />

Nathanielsz, Peter W, (1996): Så börjar livet, Trevi, 1996.<br />

Antologi, O forna tiders kvinnor. LTs förlag, 1975.<br />

Ohlander, Ann-Sofie, Strömberg, Ulla Britt, Tusen svenska kvinnoår,<br />

Prisma, 2002.<br />

Onsell, Birgitta, Morske män och menlöse mamseller. LTs förlag, 1978.<br />

Onsell, Birgitta, Galna gudar och glömda gudinnor. LTs förlag, 1985.<br />

Onsell, Birgitta, Efter tusen år av tystnad ... Carlssons, 1994.<br />

Onsell, Birgitta, red. Någonting annat har funnits ...Tio essäer om kvinnor<br />

och gudinnor, Carlssons, 1999.<br />

Reichholf, Josef H, Människan formas, Bonnier Alba, 1992.<br />

Reed, Evelyn, Kvinnans utveckling, från matriarkalisk klan till patriarkalisk<br />

familj. Bokförlaget Röda Rummet 1975.<br />

Robert, Rigmor, Uvnäs Moberg, Kerstin, Hon & Han. Födda olika,<br />

Brombergs, 1994.<br />

Sjölander Sverre, Naturens budbärare, från djursignaler till människospråk,<br />

Nya Doxa, 2002.<br />

Sjölander, Sverre, Vårt djuriska arv. Nya Doxa, 2004.<br />

106


Solidaritet, en bok om Polska solidaritetsrörelsens födelse, P.A. Nordstedt &<br />

Söners Förlag, 1981<br />

Stark, Agneta, Halva makten hela lönen. Bonniers, 1994.<br />

Svahn, Margareta, Den liderliga kvinnan och den omanlige mannen,<br />

Carlssons, 1999.<br />

Sykes, Bryan, Evas sju döttrar, Forum, 2001.<br />

Söderbergh, Ragnhild, Från joller till läsning och skrivning, Gleerups, 1997.<br />

Widerberg, Karin, Kunskapens kön, Nordstedts, 1995.<br />

Och naturligtvis:<br />

<strong>Svenska</strong> <strong>Akademiens</strong> ordlistor från 2006 och delvis 1966.<br />

107


© Leif Börje Frid<br />

SÄTTNING OCH GRAFISK FORM www.oraholma.se<br />

OMSLAG Hässleholms Tryckshop<br />

Tryck: Hässleholms Tryckshop<br />

TYPSNITT Palatino<br />

ISBN 978-91-979493-2-3<br />

ISBN e-bok 978-91-633-8053-2<br />

108

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!