Redaktören_nr_3_2010 - RIM

REDAKTÖREN Nr
Satsning på
kulturpilot bidrog
till segern!
Sidorna4-5
I tidningen
Krönika
Kan intranätet ersätta
personaltidningen? Sidan 2
Debatt
Deletar vi arbetets historia?
Sidan 3
3
2010
Vinnare av Ljuspennan 2009 är Telge AB. Sara Lodin, HR-strateg, Anna Nilheimer, kommunikationschef och Ann Bylfors,
kulturpilot har målmedvetet arbetat tillsammans för att utveckla en mångsidig och långsiktig internkommunikation.
Bild: Charlotte Norlin
Aktuellt: När yttre media
trycker på ...
Exempel Sidorna 6,7
Spännande seminarier! Sidan 8,9
Tidningar i och ur tiden
Nacka Nu lägger ner. Telefonbanken
Runt startar. Sidorna 10-13
Namn med knorr
Vem vill läsa Restupplagan?
Sidan 14
Tankar
Sidan 15
Alfs språklåda
Sidan 16

Styrelsen har ordet - krönika
Kan intranätet ersätta
personaltidningen?
Vi lever i en tid av snabba förändringar. Ska man tro det kinesiska horoskopet
är vi nu på väg genom Tigerns år som innebär stora omvälvningar
både miljömässigt i samhällslivet och privat men också nya uppfinningar
och tekniska framsteg. Det ska vara ett år då allt sker snabbt
och man med fördel kan vara uppmärksam på de eventuella chanser som
dyker upp.
En stor skillnad mellan personaltidningen och intranätet är just tempot.
I den bästa av världar finns det utrymme för båda på en större arbetsplats.
På intranätet publicerar man snabba nyheter och i personaltidningen
har man möjlighet till fördjupning. Studier har visat – och det har vi
ju själva listat ut – att vi föredrar att läsa längre texter på papper. Därav
vår nuvarande motsats till det papperslösa samhället - ett exempel på hur
spådomar kan gå fel.
Som tur är brukar de flesta katastrofscenarier som målas upp visa sig
vara alltför överdrivna. Även om det kan innebära en katastrof för många
att man lägger ner personaltidningen beror det mycket på hur man sedan
använder intranätet. Man kan mycket väl ha långa artiklar och möjlighet
till fördjupning också där. Förutsättningen är att man har ett bra utskriftsformat
för dem som inte vill läsa längre artiklar på skärmen.
Argumentet att de som inte sitter vid skrivbordet inte kan nå intranätet
blir alltmer skevt i takt med att utvecklingen går mot möjligheten att
läsa både webb och intranät i mobilen. Fördelen är att alla snabbt kan nås
av ny information. Nackdelen är svårigheten att läsa långa artiklar där och
att utskriftsmöjligheter saknas. Det går att lösa med att alla får varsin
skrivare hemma eller att en arbetsledare skriver ut längre artiklar som
anställda vill läsa, men det är alltjämt en utmaning.
En av intranätets styrkor är just snabbheten. En annan är möjligheten
till interaktivitet. På intranätet kan man ha bloggar och möjlighet att kommentera
eller debattera. Hur högt det är i tak är ändå alltid en ledningsfråga
– oavsett om det handlar om en personaltidning eller ett intranät. En
annan fördel är att man kan ha platser för kunskapsutbyte där var och en
kan lägga in hur man har löst en uppgift som någon har en fråga om.
Så kan intranätet ersätta personaltidningen? Det beror på vad man
gör av intranätet och hur man använder det. Jag blir ofta förvånad över
att så många aldrig har några bilder på intranätet. Det finns ingen anledning
att det ska se så tråkigt ut att det bara är en lista med länkar. I och
med att det är ett snabbt medium är det också viktigt att hålla det levande
genom att publicera nya artiklar ofta och öka interaktiviteten så att alla
kan delta.
Sedan får vi hoppas att så många som möjligt har en ledning, där det
är tillåtet att ha en öppen debatt, en modern ledning som aldrig skulle
drömma om att ansluta sig till det gamla krigsmottot ”en svensk tiger”,
och att om man får önska sig en förändring vore det att den öppna diskussionen
får expandera oavsett medium under resten av Tigerns år och in i
framtiden.
2
Charlotte Norlin
c.norlin@modernamuseet.se
REDAKTÖREN
Är medlemstidning för föreningen
Redaktörer interna medier
(Rim).
Redaktör och ansvarig utgivare:
Gunnel Atlestam
gunnel@atlestam.se
0708 454320
Redaktionsråd:
Annica Hulth, Christer Järild,
Charlotte Norlin, Annukka Ojala
May Olsson, Alf Tornberg, Gudrun
Tiberg, Elisabeth Tingdal.
Annonsansvarig:
Elisabeth Tingdal
elisabeth@lira.se
tfn 0703 967493, 031 842182
Tidningen kommer ut med fyra
nummer per år.
Nästa nummer:
Manusstopp den 29 november
Kommer ut vecka 49
Kom gärna med synpunkter,
tips och bidrag!
Redaktören förbehåller sig
rätten att redigera i materialet.
Osignerade texter är skrivna
av redaktören.
Rim är en förening och
mötesplats för alla som
arbetar med interna medier
såväl inom privata företag som
inom offentlig verksamhet och
organisationer.
Mer information om Rim finns
på www.rim.se
Redaktörer interna medier
finns också på Facebook.

Debatt
Deletar vi arbetets historia?
Vem dokumenterar arbetslivet när personaltidningar
läggs ner? Vad skapar identiteten i intranätets tid?
Ledningen hade bestämt sig och då hjälpte det inte att papperstidningen
var omtyckt och uppskattad av läsekretsen. Den skulle läggas ner och
jag tvingades sluta som redaktör. Det var två år sedan.
Häromdagen mötte jag av en händelse en före detta arbetskamrat. Så
det var klart att vi kom att prata om den nedlagda tidningen och vad som
kom istället - ett intranät.
Min arbetskamrat förklarade att hon saknade sin papperstidning väldigt
mycket. Hon berättade att hon hade samlat en mängd
årgångar av tidningen på sitt rum.
– De tidningarna håller jag hårt i.
Dem får ingen ta ifrån mig. Det är så
kul att bläddra i gamla nummer och
titta på bilder och minnas gångna år,
tyckte hon. Nu finns det ingenstans
där minnena bevaras.
Vad är nu detta för nostalgiskt trams, undrar någon.
Vad är det för positivt med att bläddra i 20 år gamla
tidningars? Finns det något mer otidsenligt än gamla minnen?
I en tid när snabbhet är ett självändamål, som aldrig behöver motiveras,
verkar ändå vi människor ha ett oändligt behov av samla minnen och
dokumentera.
Vårt privatliv minns vi genom bilder och dagböcker. Vi samlar minnessaker,
gamla biljetter, speciella stenar från en semester, ungarnas teckningar…vad
som helst som betytt något.
Men hur är det med arbetslivet, den plats där vi som vuxna tillbringar
de flesta av dygnets vakna timmar? Vem dokumenterar? Var finns de minnesföremål
och bilder som visar att jag arbetat och åstadkommit något?
De flesta av oss har ju inte jobb, där resultatet syns på museer eller på
minnesstenar. Ändå finns samma behov här av konkreta minnen.
Det var här personaltidningen tryckt på papper kom in. Där fanns dokumenterat
år efter år vad som hänt, bilder på människor, ny teknik som
introducerats, gemensamma händelser, debatter om företeelser, som så
här femton år senare kan verka helt ovidkommande. Men det engagerade
alla på den tiden och det är det vi minns.
Har då detta med minnen någon betydelse annat än som trevlig förströelse
för den enskilde? Jag tror faktiskt det har det. Det ingår i skapandet
av identitet, av att ha haft betydelse, att ha delat upplevelser med
arbetskamrater som sedan berättats, skrivits ner och kommit i tryck. Det
gör en arbetsinsats synlig, en arbetsgemenskap, ett delat arbetsliv.
Visst, människor byter jobb, flyttar, nya kommer, introduceras i det gemensamma
arvet av händelser och berättelser. En del går vidare, men
inte alla och kärnan av de anställda finns ofta kvar genom åren.
Är inte denna identitet, gruppens och individens, som bildar stommen
i det vi kan kalla vi-känsla? Team building i ett historiskt perspektiv.
Företagskultur på gräsrotsplanet.
Vem dokumenterar arbetslivet nu? Vad skapar identiteten i intranätets
tid?
Elisabeth Tingdal
elisabeth.tingdal@telia.com
Fortsätt debatten på www.rim.se
Redaktören har ordet ...
Dagens lyssnare får ett överflöd
av nyheter och underskott
på information i betydelsen
samband och historiska trådar”
Citat är hämtat från Sveriges radios
utrikeskorrespondent Kjell
Albin Abrahamssons avskedskrönika
i radion.
Genast när jag hörde det tänkte
jag – det gäller inte bara radiolyssnarna
utan alla som jobbar
på olika företag, inom organisationer
och myndigheter.
Utvecklingen med nedläggningar
av personaltidningar får
större konsekvenser än de som
beslutar om nedläggningen tror
och är en trend som vi bör jobba
för att bryta.
Varför har det blivit såhär?
Handlar det bara om nya kanalers
snabbhet, snuttifieringen
i samhället eller medarbetarnas
ointresse för analys och historiska
sammanhang? Eller handlar det
om en önskan om ”rättning i leden”?
Eller något annat?
När jag funderar på det kommer
jag också att tänka på kurslitteraturen:
Konsten att ljuga
med statistik, som jag läst. Ställ
frågor utifrån de svar du vill ha!
Det finns undersökningar som
visar på att medarbetare
helst vill ha information från chefen
och ledningen. Självklart,
tycker jag. Men vad händer sedan?
Konsulter och utbildningsföretag,
ibland samma som har
gjort undersökningen, ser affärsmöjligheter
i osäkra och okunniga
ledare. Hur många kurser
finns det inte som riktar sig till
chefer i kommunikation med lite
olika stuk? Tyvärr är inte den interna
redaktören så lukrativ att
vända sig till. Personaltidningar
föreslås ofta läggas ner.
M en det behövs en mångsidig
internkommunikation Vilken
ledare har, tid, möjlighet och kunskap
att analysera och sätta in
saker i sammanhang på samma
sätt som en professionell internredaktör?
Och vilken ledare kan
bevaras för den som i
framtiden vill nysta upp
historiska trådar?
Gunnel
3

Internkom. och HR
4
Telge AB vann priset Ljuspennan för bästa internkommunikation 2009. En viktig del
i juryns motivering var det lyckade samarbetet mellan internkommunikation och HR
och att man hade inrättat en ny tjänst – en kulturpilot.
Telge AB ägs av Södertälje
kommun och har ungefär 800
fast anställda. Företaget består
av elva majoritetsägda bolag
samt ett växande antal delägda.
Några av bolagen är Telge
Bostäder, Telge Energi, Södertälje
Hamn och Tom Tits Experiment.
Eftersom kom-
munikation är en
fråga som koncernledningen
har
satt högt på dagordningen,satsade
man särskilt
på internkommunikation
och anställde
tre personer
där, när kom-
Sara Lodin, HR-strateg, Anna Nilheimer, kommunikationschef och Ann Bylfors, kulturpilot
Vinnare satsar på samarbete med HR
”kommunikation
är en fråga
koncernledningen
har satt högt upp på
dagordningen”
munikationsstaben bildades för två
år sedan.
Anna Nilheimer, kommunikationschef,
Ann Bylfors, kulturpilot
och Sara Lodin, HR-strateg berättar
att de började med att göra
benchmarking då de bland annat
tittade på vilka som vunnit
Ljuspennan tidigare och varför.
Sedan utformade de en plan och
en strategi.
Styr med värderingar
– Samtidigt skulle Telge som är
en värderingsstyrd organisation
genomföra ett värderingsarbete
och då var det viktigt att samarbeta
med kulturpiloten och HR, säger
Anna Nilheimer.
– Arbetet med det värderingsstyrda
ledarskapet är
både långsiktigt och
djupgående och sker
på olika plan, säger
Ann Bylfors som anställdes
som kulturpilot.
Vad innebär det att
vara kulturpilot?
– Det handlar om
att få den kultur vi vill
ha och att alla medarbetare lever
efter våra kärnvärden; öppen, modig,
personlig och enkel.
– Jag rör mig mycket ute i organisationen,
lyssnar mycket och
stöttar chefer i visions- och värderingsarbetet.
– För att följa upp hur det arbetet
går använder vi medarbetarundersökningar.
Vilken bakgrund har du som kulturpilot?
– Jag arbetade på Telgebostäder
med att ta fram statistik ur databaser
och är utbildad i matte, statistik
och nationalekonomi (skratt),
men jag blev anställd på attityd,
säger Ann.
Telge delar ut priser varje år och
ett av dem är till Årets kärna som
lever upp till Telges värderingar.
Det har Ann vunnit.
– Jag tror att både det och mitt
engagemang gjorde att jag fick
jobbet som kulturpilot.
– Sedan hjälpte det nog också
att jag hade ett brett kontaktnät
från början och har vikarierat som
chef.
Spelar spel
Ett av verktygen som man har
tagit fram är Värderingsspelet som
är ett sätt att diskutera olika frågor.
Det är en spelplan med frågekort,
där chefen tillsammans med
sin grupp tar ställning till olika påståenden.
Fortsättning på nästa sida

Internkom. och HR
Vinnare satsar på ... - fortsättning från föregående sida
– Det kan till exempel vara ”Jag
talar alltid sanning” eller ”Jag avgör
själv om jag gör ett bra jobb” och
så pratar man om hur man vill ha
det, berättar Anna.
– Ofta kommer det fram att man
använder korten till det man verkligen
behöver prata om, säger Ann.
– Alla måste också rösta – även
den som aldrig säger något. Sedan
är det spelledarens uppgift att se
till att den som alltid pratar inte tar
för stor plats.
– Det är en bra samtalsform och
ett bra sätt att hjälpa chefen att bli
mer kommunikativ och lyssna på
medarbetarna. Det blir en enorm
energi i rummet.
– Vi har en öppen dialog där det
även är ok att tänka galna tankar
och prova på att misslyckas. Det är
så man lär.
Översätter tillsammans
Internkommunikation och HR
började samarbeta framför allt för
att man kom fram till att chefer är
den gemensamma målgruppen.
– Kommunikation är en viktig del
av ledarskapet, men ju mer vi arbetade
tillsammans ju fler gemensamma
beröringspunkter hittade
vi mellan HR och internkommunikation.
Hur ser samarbetet ut rent praktiskt?
– Bland annat träffas Maria
Branestam som är HR-chef och
Ingela Larsen, chef för internkommunikation,
varje vecka för att
diskutera vilka HR-frågor som ska
kommuniceras.
Sedan är de involverade i flera
olika projekt och då är kontakten
tätare. Ett av projekten handlar
om just ledarutveckling.
– Där samarbetar vi för att översätta
våra kärnvärden i ledarskap.
Till exempel ”hur är jag modig i
mitt ledarskap?”.
Har flera projekt på gång
Ett annat stort projekt är
Telgeakademien som är ett samlingsnamn
för utvecklingsinsatser
som erbjuds talanger och nuvarande
chefer.
I Telgeakademien ingår bland annat
ett Talangprogram, en visionsmodul
och en kommunikationsmo-
dul med mediaträning och intern
kommunikation, och Ny som chef.
Andra projekt är visionsarbetet
och Employeer Branding.
Dessutom har man frukostseminarier
om bland annat kommunikation
och ledarskap.
– Sedan vill vi utveckla och bli
bättre på att stötta chefer när det
gäller omorganisationer.
Strategin är gemensam
Hur fungerar det när ni har så olika
verksamheter i koncernen?
–Det påverkar inte så mycket –
även om vi har 13 olika kollektivavtal.
Vi fokuserar
istället på det vi
har gemensamt,
säger Sara.
– Den viktigaste
skillnaden
är istället om
man sitter vid en
dator eller inte.
För de som inte har kontor är just
chefen den viktigaste kanalen, säger
Anna.
– Men vi har samma strategi och
kanaler för alla oavsett om man
sitter vid en dator eller inte.
– Två viktiga sätt att underlätta
för våra chefer att hålla sig informerade
är dels ett chefsmail och
dels via vår chefsportal som är en
del av intranätet och öppen för alla.
– Mailet handlar om vad som
är viktigast för en chef att veta
just nu. Det kan vara frågor
som omvärld, HR, miljö, ekonomi,
prognosarbete, affärsplanerarbete
och hur vi syns i media.
Statistiken för läsandet av det är
100 %. Alla tittar på det.
Dessutom har Telge AB en personaltidning
som kommer hem till
alla anställda.
”har personaltidning
som skickas hem till
alla anställda”
Smart är ordet
– Som många andra arbetar vi
enligt Lean. Hos oss kallar vi det
för Smart där vi visualiserar vår
dagliga drift, måluppfyllelse och
arbetet med våra ständiga förbättringar.
– Dessa möten kombinerat med
arbetsplatsträffar skapar ett samspel
och en tvåvägskommunikation
mellan medarbetare och chef.
– Ett av våra kärnvärden är mod
och vi tar tag i konflikter. Om man
pratar om något i fikarummen lyfter
vi det.
–Här lyfter vi verksamhetsfrågor
och kommer fram till olika lösningar.
Det kan vara allt från en upprörd
hyresgäst till ett däck som
inte har kommit fram till en lastbil,
säger Ann.
Uthållighet krävs
Vad har gjort att ni har lyckats?
Vilket är ert framgångsrecept?
– Det är främst uthållighet och
förståelse för att det tar olika lång
tid att acceptera för-
ändringar.
– Vi har varit tydliga
med att vi är en enda
koncern som ska arbeta
tillsammans.
– Vi har också respekt
för varandras
professioner. Det är
viktigt att komma ihåg att våra
områden går i varandra, men en av
nycklarna är att vi jobbar väldigt
prestigefritt, säger Sara och de andra
håller med.
– Vi fokuserar på uppdraget och
vad vi behöver göra för att få det
gjort, säger Anna.
– Även om vi har åstadkommit
mycket känner vi ödmjukhet inför
det som vi har kvar att göra.
Text och bild: Charlotte Norlin
c.norlin@modernamuseet.se
Ljuspennan delas ut av Rim och
Sveriges Informationsförening
till företag, myndigheter och
organisationer som satsar målmedvetet,
konsekvent och långsiktigt
på en mångsidig kommunikation
med sina anställda.
Orförande i juryn är Alf
Tornberg från Rim.
5

Aktuellt Media : och Media internkommunikation
och internkommunikation
Tuff press på försäkringskassan
kräver bra internkommunikation
– Självklart påverkas medarbetarna av hur man framställs i media.
Det är väldigt jobbigt att bli utpekad, säger Ann-Sofi Blomkvist,
presschef på Försäkringskassan.
Försäkringskassan och dess
medarbetare har under en
lång tid varit utsatt för ett
stort tryck från extern media, såväl
traditionella som sociala medier.
Tilltal som huliganer och
fjärde rikets frontsoldater om personalen
har förekommit, liksom
Facebookgruppen – Hata försäkringskassan.
”Drevet” började
i samband
med den storaomorgansiationen
som
genomfördes 2007. Den var en
följd av att försäkringskassan år
2005 blivit en myndighet genom
att Riksförsäkringsverket och de
21 länskassorna som fanns slogs
samman.
– Det var en jätteförändring för
alla anställda. Det innebar personalminskningar
och många bytte
jobb inom Försäkringskassan och
fick nya arbetsuppgifter, vilket ledde
till en katastrof när det gällde
handläggningstiderna till att börja
med. Trycket från media var stort,
säger Ann-Sofi Blomkvist, som då
jobbade med internkommunikation
på Försäkringskassan.
Personalen fick klä skott
Sedan kom regelförändringarna
i sjukförsäkringen den första juli
2008 och Försäkringskassans personal
fick klä skott för det som beskrevs
som hårdare tag mot enskilda
människor. Flera är de fall
där Försäkringskassans personal
upplevt en helt annan verklighet
än den som beskrivits i media.
Personalen har inte haft möjlighet
att kommentera på grund av sekretess
eller att de inte blivit tillfrågade.
– Här är den interna kommunikationen
väldigt viktig. Vi har ett
bra uppdaterat intranät som är na-
6
”ett bra uppdaterat
intranät är navet”
vet. Det finns en tydlig koppling
mellan extern media och intranät.
Ansvariga chefer försöker kommentera
där så snart som möjligt
vad som sagts i press, radio och
TV, säger Ann-Sofi Blomkvist.
– Vi som arbetar med information
har också jobbat med att förklara
medias spelregler och vad
deras uppdrag är för per-
sonalen. I samtalen, som
främst skett med chefer
som sedan informerat vidare,
har vi utgått från
verkliga artiklar som exempel.
Om personalen har önskat
har vi från informationsstaben
också kommit till arbetsplatsträffar
och pratat.
Använder beprövade kanaler
När det gäller de interna kanalerna
så använder Försäkringskassan
alla de väl beprövade. Förutom
– Det finns en tydlig koppling
mellan extern media och intranät,
säger presschef Ann-Sofi Blomkvist.
intranätet och linjeinformationen
via chefer finns personaltidningen,
Dagens socialförsäkring, som kommer
ut med tio nummer per år. Den
innehåller analyser, reportage, insändarsidor
med mera.
Fortsättning på nästa sida

Aktuellt: Media och internkommunikation
Tuff press på Försäkringskassan ... fortsättning från föregående sida
– Vi har under en tid trevat efter
hur vi ska jobba med de sociala
medierna. Idag har
vi viss bloggbevak-
ning och bevakning
av Facebookgrupper
men hittills har vi
inte kommenterat
vad som skrivs
där på samma sätt
som vi gör i ”gammelmedia”. Men
vi arbetar med en plan och ligger
i startgroparna för att börja jobba
med sociala medier. Snart kommer
vi säkert att finnas med på både
Facebook och Twitter, säger Ann-
Sofi Blomkvist.
Redan idag finns Försäkringskassan
med på vissa föräldrarsaj-
Jan Strid ser problem med
illojalitetsbegreppet i kommunen.
”ligger i startgroparna
för att börja jobba med
sociala medier”
Bild: Alf Tornberg
Paresias var en kvinna i antikens
Grekland, som anklagade
gudarna för att hon blivit
våldtagen. Begreppet paresiaster
har alltså funnits i långliga tider.
Personaltidningar är inte heller någon
ung företeelse. Föregångaren
till Rim, PR-föreningen, bildades
1945. Och personaltidningsredaktörer
har många gånger fungerat
som en sorts paresiaster i offentlig
tjänst och inom företag och organisationer.
Det har gynnat öppenheten.
Och öppenhet ger ett bättre arbetsklimat.
Med en personaltidning,
som kan spegla verksamheten,
både de negativa och de positiva
sidorna, finns en större möjlighet
till detta.
Med en redaktör som också är
ansvarig utgivare kan en offentliganställd
tryggt framföra kritik utan
ter, för att föräldrar lätt ska hitta
uppgifter som berör dem.
– När det gäller
extern informa-
tion till kunder har
vi lång erfarenhet
och bra rutiner att
förenkla och förtydliga
och att nå
ut. Vid förändringar
av regler jobbar vi internt mycket
med utbildningar. Jag tycker vi har
en bra fungerande kommunikation
både externt och internt. Men det
finns mycket vi kan utveckla. Hela
tiden sker förändringar och vi måste
följa med och se nya möjligheter,
säger Ann-Sofi Blomkvist.
Tror inte på kommunal station
för whistel-blowers
– Att inrätta en speciell mottagningsstation för whistle-blowers
eller paresiaster, som vi gamla latinare säger, är inget bra förslag.
Det förslaget har bara kommit till för att man ska kunna hålla klagomålen
inom väggarna och inte behöva släppa ut dem till göteborgarna,
säger Jan Strid.
att källan får röjas eller ens efterfrågas
i enlighet med meddelarfriheten.
Men det finns ingen lag som reglerar
hur information till anställda
ska skötas. Ibland har något förslag
om detta kommit upp.
– Jag tror att det fanns något sådant
förslag på Ingvar Carlssons
tid, funderar Jan Strid.
Som det nu är finns det allt
färre och färre personaltidningar.
Anställda, som vill uppmärksamma
ett missförhållande på sin
arbetsplats tvingas vända sig till
den utomstående pressen. Skulle
arbetsgivaren då anse att det hela
är felaktigt och de uppfattar den
anställde som illojal, finns ett problem,
påpekar Jan Strid.
– Eftersom lagen inte är vattentät
så kan man inte ingripa mot
den anställde. Ska någon ankla-
Ska stärka öppenheten ...
Inom Götborgs Stad har misstänkta
muthärvor grävts
fram av Uppdrag granskning.
Det var i våras. Sedan dess har
”mutskandalerna” i Göteborg
tagits upp i flera media.
Inom kommunen pågår nu
ett arbete med att ta fram och
genomföra åtgärder för att
stärka öppenhet och försvåra
korruption. En av de föreslagna
åtgärderna är att inrätta
en särskild mottagningsstation
för whistel-blowers. Tanken är
att det ska bli lättare att rapportera
misstänkta avvikelser
för den som ”känner sig obekväm”.
Läs mer på www.goteborg.se
Redaktören intervjuar professor Jan Strid på JMK i Göteborg angående
motionen i kommunfullmäktige om whistle-blowers. (se
notis ovan)
gas för illojalitet mot huvudman
inom kommunen så ska det skötas
enligt kollektivavtal, inom staten
blir det tjänstefel. Så i Göteborgs
fall blir det facket som får ta hand
om skyddet av den anställde.
– Den sittande grundlagsberedningen
ska fundera över den här frågan.
Det hela skulle kunna komma
att skötas via kollektivavtalet. Inför
ett sådant förslag blir facken rasande.
– Problemet handlar också om, att
det inte är klart vem som har bevisbördan,
när det gäller illojalitetsbegreppet.
Hur ska en arbetsgivare
kunna visa att den har vållats ekonomisk
skada av en anställds uttalande
i pressen? Som ju den anställde
är i sin fulla rätt att göra med
stöd av meddelarskyddet.
Gudrun Tiberg
gudrun.tiberg@goteborgenergi.se
7

Rimseminarier i höst
Spännande seminariehöst!
Rim erbjuder under hösten tre seminarier inom högaktuella
områden till låga medlemspriser. Anmäl dig på www.rim.se.
Där finns också information om lokaler, tider och priser.
Inspiration - utveckla intranätet
Välkommen till vårt intranätseminarium och inspireras
av forskning, trender och den senaste utvecklingen
med aktuella exempel.
Passa också på att delta i erfarenhetsutbytet och diskutera
olika frågeställningar med dina kollegor inom
området.
Våra föreläsare är; Kick Strandh, Senior Advisor
på Sigma Solutions AB, som berättar om forskning, trender och den
senaste utvecklingen. Anna Nilheimer, kommunikationschef inom
Telgegruppen, som vann årets upplaga av Ljuspennan. Anna berättar
vilken roll intranätet har inom företaget med Sveriges bästa internkommunikation.
Kajsa Dahlberg, kommunikationschef på Svenska
McDonald´s berättar bland annat om hur man kan skapa social delaktighet
i en geografiskt utspridd organisation med 12 000 medarbetare
på 222 restauranger runtom i Sverige.
8
12
oktober i
Stockholm
När internkommunikationen hamnar på efterkälken
Hur hanterar man kommunikationen när det är nödvändigt
att påtala oegentligheter?
I Göteborgs Stad förekom fingerade fakturor med godkännande
av tjänstemän som i gengäld fick bjudresor och gratisarbeten
utförda på villor och sommarstugor, enligt vad som
framkom i Uppdrag Granskning.
Katrin Amgarth, ínformationsansvarig på Familjebostäder
i Göteborg, berättar om hur man i efterhand tvingades kommunicera
detta internt.
Från Uppdrag Granskning medverkar Nils Hanson, ansvarig utgivare
och gästprofessor vid Journalisthögskolan i Göteborg. Nils
berättar bland annat om hur media tänker och hur man bör, respektive
inte bör, förhålla sig till journalister.
Utrymme ges också att i mindre grupper diskutera egna erfarenheter
och strategier för att öka öppenheten.
18
november i
Göteborg

Rimseminarier i höst
Skriv på hjärnans villkor – så får du dina texter lästa
På en femgradig skala får boken fem pennor eller om man så vill
fem datormöss!”, skrev Alf Tornberg i sin recension av Bäst i
text Läseboken/Skrivboken.
Den 3 december kommer författaren och föreläsaren Tomas
Dalström till oss. Han har 25 års erfarenhet av att skriva professionellt.
Tomas kommer att tala om hur läsprocessen fungerar ur hjärnans
perspektiv. Skillnaderna i vårt läsbeteende när texten presenteras
på papper eller skärm. Och hur du skriver texter som passar hjärnans
sätt att arbeta.
Seminariet innehåller också övningar. Tomas kommer bland annat
att ta upp:
• Grundläggande information om hjärnan och läsprocessen. Varför
kraschar läsarens korttidsminne?
• Varför kommunicerar korta texter sämre?
• Hur ska din text se ut för att attrahera läsarens hjärna?
• Hur ska en rubrik skrivas på nätet?
• Varför är det svårare för hjärnan att läsa på en datorskärm?
Du kan läsa mer om Tomas och vad andra tycker om hans föreläsningar
på www.veryimportantbrains.se
Tomas Dalström är författare, journalist, föreläsare och innovatör
med passion för hjärnan.
Rim tar plats på Facebook
Självfallet finns Rim även på
Facebook. Detta sociala media
som haft större genomslagskraft
än månget annat forum i modern
tid.
Från början ansågs Facebook
nog mest vara till för ”ungdomarna”
och en något mer avancerad
form av Lunarstorm, Vilda Webben.
På Facebook finns dock alla slags
människor och oändligt många har
ökat sina kontaktnät genom detta
forum, såväl privat som professionellt.
Fler och fler företag och organisationer
har också insett nyttan
av att synas där människorna
finns och därmed börjat söka sig
till ställen som tidigare legat långt
ifrån de självklara valen. Vi använder
inte Facebook uteslutande i privata
ärenden längre, vi använder
den även i våra arbeten numera.
Facebook har blivit accepterat som
ett värdefullt verktyg när man vill
nätverka. Här når man sin publik
i realtid och möjligheterna tycks
oändliga.
Nätverka kan vara dubbeltydigt.
Att skapa nätverk och bli en del
av en gemenskap, ett forum, en
grupp, organisation eller liknande.
Att ingå i ett nätverk. ELLER att
verka på nätet. Att använda nätet
som ett verksamt verktyg.
Rim-sidans skapare, Allan Eriksson
berättar att han startade sidan för
sisådär ett och ett halvt år sedan,
eftersom han tyckte att det kunde
vara ett bra sätt att nå ut till flera
på, ett bra forum.
Det ÄR ett ypperligt sätt att nätverka
på. En hemsida är mycket
bra, men mera statisk i sin utformning.
Hemsidan informerar mer
än Facebook, men samtidigt så är
Facebook levande och aktiv... ett
bra komplement. OM man använder
den regelbundet vill säga.
På Rims Facebookssida kommer
3
december i
Stockholm
vi att flagga för kurser och föreläsningar/seminarier,
workshops och
annat intressant och matnyttigt.
Uppdatera då något nytt händer.
Du är mer än välkommen att bidra
själv om du kan och vill.
Kom med!
Vill du hålla dig uppdaterad i
realtid..? Vill du hänga med i debatter,
kanske till och med skapa
dem..? Träffa likasinnade från hela
riket och utbyt erfarenheter, dela
med dig av ljuspunkter eller ropa
efter hjälp då du fastnat i något
problem. Kom med som medlem
på Rim:s sida och bli aktiv. Sök på
RIM eller det fullständiga namnet ”
Redaktörer interna medier (Rim)”
och häng med i gemenskapen.
Varmt välkommen..!
Annukka Ojala
annukka65@gmail.com

Lägger ner ...
”Vinstgivande”
personaltidning
läggs ner ...
En av Sveriges mest prisade personaltidningar,
Nacka Nu, läggs ner.
– Det är inget fel på tidningen, men den har
för få läsare, säger kommunikationsdirektör Ann-
Sofie Mårtensson, som nu har anställt två kommunikationsstrateger
som ska hitta nya sätt att
nå medarbetarna.
Nacka Nu var ett jätteroligt
uppdrag och det är klart att
vi hade velat fortsätta att
utveckla tidningen. Samtidigt är
vi öppna för andra sätt att se på
internkommunikationen och nyfikna
på vad som ska hända nu, säger
Nacka Nu:s chefsredaktör Nina
Engel.
Priserna har formligen haglat
över Nacka Nu sedan tidningens
start år 2003. Det har blivit två
Publishingpris, varav det första
kom 2005. Året därpå tilldelades
Nacka Nu Rims pris för Sveriges
bästa personaltidning i klassen ”inhouse-produktion”.
Nacka Nu:s chefredaktör Nina
Engel är nyfiken på framtiden.
10
– Vi hade ett bra tilltal, lyfte fram
verksamheterna och kunde fördjupa
informationen, säger Nina Engel,
som får hjälp av kollegerna Kerstin
Trygg och Elisabeth Klingmark med
svar på frågan om vad de är mest
stolta över.
”första uppdrag
blir att kartlägga de
formella och informella
kommunikationskanalerna”
Men som med alla tidningar spelar
det inte någon roll hur bra tidningen
är om den inte blir läst.
Kommunikationsdirektören för
Nacka stöder sig på en läsvärdesundersökning
som utfördes av
SKOP runt årsskiftet 2008/2009.
Den visar på att en femtedel inte
öppnar tidningen alls. Ungefär hälften
läser inte tidningen eller bara
bläddrar och tittar på rubriker och
ingresser.
Nystart med kommunikationsstrateger
Nina Engel säger att hon saknar
jämförelsetal med andra personaltidningar.
– Vi upplevde att många medarbetare
uppskattade tidningen, bå-
de för att få berätta om sin egen
verksamhet och läsa om andras.
Det skulle vara intressant med lite
benchmarking för att få veta hur
det ser ut i andra organisationer,
säger hon.
Men nu är beslutet om nedläggning
fattat och det kommer att bli
en nystart för internkommunikationen
inom kommunen. Ann-Sofie
Mårtensson har anställt två kommunikationsstrateger,
en för den
interna kommunikationen och en
för den externa kommunikationen.
Deras första uppdrag blir att kartlägga
de formella och informella
kommunikationskanalerna för att
sedan bygga upp och utveckla både
nya och mer etablerade kanaler.
”för att sedan bygga upp
och utveckla både nya och
mer etablerade kanaler”
– Nacka kommun har en decentraliserad
organisation med stort
ansvar långt ute i verksamheterna.
Nackdelen med det är att det
är lätt att tappa det gemensamma,
det som vi är till för, säger Ann-
Sofie Mårtensson.
Fortsättning på nästa sida

Lägger ner ...
”Vinstgivande” personaltidning ... fortsättning från föregående sida
Kraft i storytelling
Hon drar slutsatsen att det saknas
en kanal från ledningen.
– Det kan vara en tidning, ett
nyhets- eller chefsbrev. Men utgivningen
måste vara tätare och
vi måste kommunicera lednings visioner
och mål, vilket också Nacka
Nu gjorde i viss mån. Ann-Sofie
tror också på det personliga mötet
och kraften i ”storytelling”.
– Det är värt att pröva nya grepp
som till exempel soppluncher eller
att bjuda in kollegor från andra
delar av organisationen till den
egna arbetsplatsen. Erfarenhets-
och kunskapsutbyte är ett sätt att
komma vidare och utveckla verksamheterna.
Hon ser även utvecklingsmöjligheterna
på intranätet. Det finns två
delar av nätet menar hon.
– Den ena är som en uppslagsbok
där vi samlar projekt, anställningsvillkor,
regler med mera. Den
andra delen är mer dynamisk och
kan skräddarsys efter medarbetarnas
kunskaper, intressen och
vilka projekt de deltar i. Där har
vi mycket att lära av exempelvis
grupperna på Facebook.
Lars Bergström
lars.bergstrom@svenskabostader.se
ANNONSER
Saknar du ord...
eller någon som skriver?
Kontakta mig, Bia Eliasson.
Journalist med bakgrund i dagspress.
Gedigen erfarenhet av personal-
och kundtidningar.
Fotograferar. Redigerar. Håller deadline.
bia eliasson text osv
Göteborg 0703-394959, 031-140848
bia@textosv.se www.biaeliasson.se /FA-skatt/
Kommunikationsdirektör Ann-Sofie
Mårtensson vill hitta ett nytt sätt att
nå medarbetarna.
Fakta
Om Nacka Partner
Information
• Nacka Partner Information
är en uppdragsfinansierad
kommunal enhet som arbetar
på uppdrag av Nacka kommuns
ledning och verksamheter.
• I mån av tid tar även Nacka
Partner Information uppdrag
från andra håll. Man har till
exempel gjort årsberättelser
för andra kommuner.
• Nacka Partner Information
har 12 anställda informatörer,
projektledare, redaktörer,
webbansvariga och formgivare.
• Kommunikationsdirektören
och två kommunikationsstrateger
arbetar direkt under
kommunledningen. Dessutom
har några av verksamheterna
egna informatörer.
Stafett Reklambyrå • stafett.se
11

Vågar satsa
Swedbank trotsar trenden
Åsa Ahlin är kommunikationsansvarig
för Swedbanks telefonbank.
Cirka 1000 personer
arbetar med telefonbanken som
finns på fem orter i landet, bland
annat i Göteborg och Stockholm,
där Åsa och hennes kollegor sitter.
Den geografiska spridningen
var kanske den
vikigaste anledningen
till beslutet att starta
Telefonbanken Runt. Inom
Swedbank finns sedan tidigare
en gemensam personaltidning
som går ut
till bankens samtliga anställda.
Med den nya tidningen
ville man fokusera extra på
de medarbetare som arbetar på
Telefonbanken.
Gemenskap och engagemang
När Åsa beskriver syftet med
Telefonbanken Runt är det i klassiska
personaltidningstermer: Den
ska skapa vi-känsla, överbrygga
geografiska skillnader, ge insyn i
hur medarbetare på andra orter
har det och den ska skapa gemenskap
och engagemang.
12
I den pågående trenden att lägga ned tryckta personaltidningar
finns det företag som gör tvärtom. Till exempel Åsa
Ahlin och hennes kollegor på Swedbank som startade tidningen
Telefonbanken Runt.
– Jag kan inte nog betona vikten
av att skapa vi-känsla, säger Åsa.
Trots att alla som arbetar inom
Telefonbanken sitter vid en dator
hela dagarna har man ändå valt att
satsa på en tryckt personaltidning
istället för på intranätet.
– Den absolut
nödvändiga infor-
”Jag kan inte
nog betona
vikten av att
skapa vi-känsla.”
mationen får medarbetarna
såklart
via intranätet och
sina chefer. Men
längre texter som
reportage och personporträtt
tycker
vi passar bättre i
en annan kanal än vårt intranät.
Många har också sagt att det är
svårare att ta till sig långa artiklar
på intranätet.
– De som arbetar på Telefonbanken
är väldigt bundna till sina
skärmar hela dagarna. Vi tror att
det är bättre att de får tillfälle att
läsa tidningen när man inte sitter
vid datorn, och att man gärna läser
den tillsammans med sina kol-
leger.
Fortsättning på nästa sida
Kommunikationsansvarig Åsa Ahlin
satsar på personalttidning.

Vågar satsa
Swedbanm trotsar ... fortsättning från föregående sida
Därför är det ett medvetet val att
trycka tidningen i endast 150 exemplar
och att inte heller skicka hem
den till personalen. Åsa beskriver
lite skämtsamt Telefonbanken Runt
som en coffee table tidning.
– Det är en härlig
känsla att se medarbe-
tare sitta och läsa tidningen
ihop. Jag tror
det här upplägget stimulerar
till fler samtal.
Just nu arbetar Åsa
med det fjärde numret
sedan starten i november.
Tidningen innehål-
ler en blandad kompott av forskning,
arbetsrelaterad information
om exempelvis fonder, konton och
annat som rör bankvärlden. Men
framförallt är det betoning på personalen
med många personporträtt,
arbetsplatsreportage och intervjuer
från de olika orterna.
Innehållet bestäms helt av
Åsa och hennes medarbetare.
”Det är en
härlig känsla att
se medarbetare
läsa tidningen
ihop ”
Ledningsgruppen eller andra chefer
sitter inte med i redaktionsrådet.
– Det är en svår balansgång. Vi
vill ju inte att tidningen enbart ska
vara ledningens redskap. Däremot
har vi lyft fram ledningsgruppen
och deras arbete i tid-
ningen för att göra
dem mer kända.
– Vi pratar väldigt
mycket om hur vi skriver
artiklarna. Det är
viktigt att personalen
känner att vi som gör
tidningen skriver för
dem. Det är en trovärdighets- och
förtroendefråga för oss.
Det vardagliga arbetet är delvis
ett ganska handgripligt informationsarbete.
Ett uppdrag är att
stötta Telefonbankens medarbetare
i deras kommunikation med
kunder. För Åsa och hennes kollegor
är tidningen ett välkommet tillskott
i arbetet.
Små grodorna är lustiga att se ... bara inte i tryck.
Comactiva Translations har lång erfarenhet av att översätta redaktionellt
material och erbjuder översättning till närmare 40 språk.
För mer information är du välkommen att kontakta Thomas Rösch på:
Comactiva Translations AB, tel: 031-701 48 95, mobil: 0708-36 51 96
www.comactiva.se, e-post: thomas@comactiva.se
– Man kan ju breda ut sig lite mer
jämfört med intranätet och på så
sätt får vi våra konstnärliga behov
tillfredställda, säger Åsa.
Christer Järild
christer.jarild@forsakringskassan.se
13

Tidningsnamn med knorr
Vem vill läsa Restupplagan ...?
Hallå där Ulrika Sahlin, redaktör för Restupplagan,
personaltidning för VafabMiljö, ett kommunägt
aktiebolag för avfallshantering med verksamhet
i Västmanlands län samt Heby och Enköpings kommun.
Med tanke på tidningens namn – är det någon
som läser tidningen egentligen?
– Jo faktiskt. Nyligen gjorde vi om tidningen rejält
och vi har fått jättebra respons från våra läsare.
Restupplagan har funnits sedan 1988. Från början var
det bara ett svart-vitt blad på några sidor. Nu är den
12 sidor i fyrfärgstryck.
Förutom fler sidor och färg, är det något annat ni har
tänkt på vid omgörningen?
– Vi har fler fasta avdelningar. I ”Medarbetaren i fokus”
får läsarna möta en av de anställda lite mer på
djupet. Vi gör också reportage från studiebesök, som
till exempel när vi skildrade hur plast återvinns. Under
avdelningen ”Fem minuter med” skildrar vi något projekt
i en enspaltare. Där har projektledare berättat
om plockanalys av bioavfall och sluttäckning av deponi
(soptippar, reds anm).
14
Hur ser ditt drömreportage ut?
– Att skriva om hur man återvinner sopor i andra
länder. Jag vet att Tyskland är väl framme. Men det
skulle också vara roligt att besöka ett land, där man
inte är så bra på att ta hand om avfallet.
Lars Bergström
lars.begstrom@svenskabostader.se
Fakta om Restupplagan
Utgivning: 4 gånger per år
Antal sidor: 12
Upplaga: 360
Anställda: cirka 200, varav en stor del arbetar på
Återbruken och avfallsanläggningar där de tar emot
avfall från kunder. Andra personalgrupper är chaufförer,
kontorspersonal och de som arbetar med förbränning
av sopor.
Ulrika Sahlin redaktör för den nyligen omgjorda
restupplagan
Restupplagan
Ett kunskapsmagasin för oss på VafabMiljö
Nr 2 2010
Studiebesök på Förbränningen i Köping, sid 4
Plockanalys av restavfall, sid 6
Mise sköter sophämtningen på Åland, sid 10
Medarbetaren i fokus
- Nathalie Vilhelmsson, Enköping

Tankar
Vikten av kommunikation
Det är viktigt att kommunicera.
Livsviktigt.
Jag vill påstå att vi
inte överlever utan det. De
allra flesta människor på
jorden kommunicerar på
ett eller annat sätt varenda
dag. Ofta utan att vara
medvetna om det själva
faktiskt. Kommunikation är
så oändligt mycket mer än
det skrivna eller sagda ordet.
Kommunikation är allt.
Nästan.
Tänk efter kära läsare. Du kommunicerar ju bara genom att stå och
finnas. Ditt kroppsspråk säger oändligt mycket mer än du tror.
Du kan helt enkelt inte låta bli att kommunicera. Inte ens om du ligger
död på en bår. Då talar hela din kropp om att du inte längre lever.
Kommunikation genom ord är bara en liten, liten del av vad vi egentligen
säger och menar. Den icke verbala kommunikationen består av upp emot
90 % av vad du förmedlar. Kroppsspråket och tonfallet, röstläget säger
så mycket mer än du tror. Du kommunicerar också med hela din varelse
och med dina handlingar. Kanske pratar du med dina växter då du pysslar
om dem, eller så sänder du värmande tankar och ler mot småfåglarna
som letar efter mat i snön då du hänger ut talgbollar och fyller på behållare
med solrosfrön. Vi andra ser då att du är en omtänksam människa
som bryr sig om växter och djur.
Älskade katten (Kung Kirre av Skörbyhöjden) och jag kommunicerar
varje dag. En del människor ifrågasätter… de säger att det bara är
jag som pratar. Ja, med ord ja. Han kommunicerar med speciella tonfall
i sina jamanden. Han ”pratar” massor och han visar vad han vill och vad
han tycker. Med honom kommunicerar jag bättre än med många människor.
Vi förstår varandra mycket väl och vi läser varandras kroppsspråk
per automatik. Ordlös kommunikation. Ändlös kärlek.
Självklart förekommer också motsatsen. De som absolut inte, på några
villkor, vill förmedla något alls. Sura, tvära, introverta, buttra. De
traskar fram genom livet med blicken stadigt mot marken och pannan i
djupa veck och med en blick som är menad att avskräcka eventuell social
samvaro. De förmedlar också något. De kommunicerar ut agg, ilska,
avståndstagande. Kanske är det just dessa människor som behöver ditt
leende som mest. För det måste nog vara ett av de mest effektfulla sätt
vi kan kommunicera på, ett leende och en vänlig blick. Inte kostar det
något heller och sannolikt får du ett leende tillbaka och därmed är den
goda cirkeln påbörjad. Prova, det är helt gratis och ger omedelbar tillfredsställelse.
Text:Annukka Ojala
Bilder: Sanna Ojala
15

Alfs Språklåda
Med språket förmedlar vi mycket mer än
det sakinnehåll vi vill kommunicera. Vi
förmedlar också vår sinnesstämning och
om vi är positiva eller negativa till den eller dem vi
kommunicerar med. I det personliga mötet har vi god
hjälp av vårt kroppsspråk, inklusive ansiktsuttryck,
att tolka budskapet.
När vi kommunicerar via telefon eller mejl har vi inte
den möjligheten. Och risken för missuppfattningar är
då stor.
Jag skulle vilja be att få…
När jag kommer in i en butik som säljer herrkläder
kan jag till exempel säga:
– Jag skulle vilja köpa en kavaj.
Jag säger så för att jag vill vara artig. Avsikten är
förstås att etablera god kontakt med säljaren för att
få bra service. Hur artighet uttrycks i olika situationer
är inte enkelt att reda ut. För ett antal decennier
sedan skulle jag ha sagt ”Jag skulle vilja be att få
köpa en kavaj” för att vara riktigt artig. Men det är
inte lätt att förstå om man tittar på betydelsen på
vart och ett av de ord som ingår i frasen.
Om jag i stället hade öppnat kommunikationen med:
”Jag ska ha en kavaj”, hade det uppfattats som direkt
ohyfsat.
Ska det inte vara en…
Expediten kan ställa följande fråga:
– Ska det inte vara en skjorta till kavajen?
Och hemma kan vi ställa frågan:
– Vill du inte ha lite mat innan du går?
Eller vid matbordet:
– Vill du inte ha lite till?
Varför stoppar vi in ordet ”inte” i frågan? Så här
skriver språkprofessor Lars-Gunnar Andersson i
boken Språket:
”Visst kan man undra över intets roll, för frågan får
ju samma betydelse om vi tar bort det: ’Vill du ha lite
till?’ Vi kan kalla det ett artigt sätt att fråga; frågan
blir mindre uppfordrande. I stället för att skrapa med
foten eller böja lite på nacken tar vi till en språklig
krumbukt. Vi har faktiskt en hel mängd sådana för
oss när vi ställer frågor eller ber om saker. Och det
är först när vi sätter dem på pränt som de verkar
underliga. När vi samtalar brukar vi inte reagera alls.”
Vi säger mer än vi vill...
Vad kan jag göra för dig?
Något som säkert är avsett att vara en artighet, men
som jag uppfattar som direkt ohyfsat i telefon, är när
man blir bemött med frasen:
– Vad kan jag hjälpa dig med?
Eller:
– Vad kan jag göra för dig?
Ibland när man ringer till någon i ett företag eller
på en myndighet hinner man knappt säga sitt namn
förrän den man talar med avfyrar någon av dessa
ohövligheter. I klartext betyder det för mig: ”Skippa
artigheterna och kom snabbt till saken”. Man vill
alltså inte ha en massa onödigt snack och absolut
inte etablera någon verbal social kontakt. Det har
man inte tid med.
Och så en klassiker…
Alltså: Heter det ”han är längre än du” eller ”han
är längre än dig”? Båda varianterna är flitigt
omdiskuterade.
Svar: Båda är rätt! I första fallet använder du ”än”
som subjunktion, i andra fallet använder du ”än” som
preposition.
Som argument för att använda ”än du” har anförts
att satsen är en förkortad version av ”än (vad)
du är”. ”Än (vad)” skulle då vara en subjunktion.
Om predikatet ”är” utelämnas och inte hörs är det
underförstått.
Om det andra fallet ”han är längre än dig” skriver
Lars-Gunnar Andersson i boken Språket:
”När (och om) vi i stället säger ’han är längre än dig’,
så använder vi faktiskt ”än” som en preposition. Då
heter det ”än dig” precis som det heter ”till dig” i
satser som ”han gav boken till dig”.
Även Språkriktighetsboken tar upp detta fall och där
menar man att frågan om vilket alternativ man ska
välja har blivit något av en symbolfråga. Dock slår
man fast att båda varianterna är fullt korrekta i både
tal och skrift, även om ”än du” är vanligare i skrift
och ”än dig” används mer i talspråk.
I skrift kanske man ska använda den fullständiga
satsen ”han är längre än vad du är” för att vara
riktigt säker?
Alf Tornberg
alf.tornberg@swipnet.se