Ladda ned som PDF - Inspektionen för socialförsäkringen

Rapport 2012:14
Enkel, detaljerad
och samlad
pensionsinformation
Är det möjligt?

En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen
Stockholm 2012
Rapport 2012:14
Enkel, detaljerad
och samlad
pensionsinformation
Är det möjligt?

Rapporten kan beställas från Inspektionen för socialförsäkringen.
Beställningsadress:
Inspektionen för socialförsäkringen
Box 202
101 24 Stockholm
Telefon: 08-58 00 15 00
E-post: registrator@inspsf.se
Rapporten kan laddas ner från
www.inspsf.se
© Inspektionen för socialförsäkringen
Tryckt av E-print
Stockholm 2012

Innehåll
Innehåll ............................................................................................................ 3
Generaldirektörens förord ............................................................................... 5
Sammanfattning .............................................................................................. 7
Summary ....................................................................................................... 11
1 Inledning .................................................................................................. 15
1.1 Bakgrund ........................................................................................... 15
1.2 ISF:s uppdrag .................................................................................... 18
1.3 Rapportens disposition ...................................................................... 19
2 Regelverk som styr pensionsinformationen ............................................. 21
2.1 Pensionsmyndighetens informationsuppdrag ................................... 21
2.2 Regelverk styr informationsgivningen i branschen ........................... 22
3 Metodbeskrivning .................................................................................... 25
3.1 Intervjuer med aktörer ....................................................................... 25
3.2 Fokusgruppsintervjuer ...................................................................... 26
3.3 Webbaserad omnibusundersökning .................................................. 28
3.4 Internationella jämförelser ................................................................ 28
4 Forsknings- och utredningsöversikt ......................................................... 29
4.1 Räknefärdighet, finansiell förmåga och information ........................ 29
5 Internationella erfarenheter ...................................................................... 39
5.1 Pensionssystem liknande det svenska ............................................... 39
5.2 Information om pension i olika länder .............................................. 43
6 Pensionssparares och pensionärers behov enligt aktörer i
pensionsbranschen .................................................................................... 49

6.1 Aktörernas syn på mottagarna av information .................................. 49
6.2 Hur ska informationen utformas och organiseras? ........................... 58
7 Pensionssparares och pensionärers uppfattning om sitt eget behov ......... 65
7.1 Kunskap och grundsyn på pensionen ................................................ 65
7.2 Hur uppfattas informationsgivarna? .................................................. 67
7.3 Vilket är informationsbehovet? ......................................................... 70
7.4 Resultat från den kvantitativa enkätundersökningen ........................ 71
8 Diskussion och slutsatser ......................................................................... 79
8.1 Valfrihet kontra bra förvalsalternativ ................................................ 80
8.2 Individanpassad information är ett måste ......................................... 82
8.3 Oberoende rådgivning behövs .......................................................... 83
8.4 Ett splittrat pensionssystem fordrar en samlad och enhetlig
information ........................................................................................ 85
8.5 Bristande kunskaper – ett olösligt problem? ..................................... 87
8.6 Slutkommentar .................................................................................. 89
Referenser ..................................................................................................... 91
Bilaga 1 – Intervjuguide och lista på intervjuade aktörer .............................. 97
Bilaga 2 – Rekryteringsformulär och intervjuguide för fokusgrupper ........ 101
Bilaga 3 – Frågor för omnibusundersökning ............................................... 107
Bilaga 4 - Webbsidor med pensionsinformation i andra länder .................. 111

Generaldirektörens förord
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att genom
systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och
effektiviteten inom socialförsäkringsområdet. Med systemtillsyn
avses granskning av om regelverket tillämpas korrekt och enhetligt.
Med effektivitetsgranskning avses granskning av om en verksamhet
fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet.
Inspektionen för socialförsäkringen har av regeringen fått i uppdrag
att beskriva vilken kunskap och information som pensionsspararna
och pensionärerna behöver för att ta till vara sina intressen inom
pensionsområdet och stärka sin ställning som konsumenter. I uppdraget
har också ingått att beskriva informationsgivningen till
pensionssparare och pensionärer i länder med liknande pensionssystem.
Föreliggande rapport redovisar uppdraget.
Det kan konstateras att många, trots att det finns mycket information
om pensioner, upplever att de saknar den information och den kunskap
som de behöver för att kunna fatta välgrundade finansiella beslut
kring pensionen. Pensionssparare önskar få en enkel och lättbegriplig
information som på samma gång är detaljerad, vilket kan vara svårt
att kombinera. Informationen behöver anpassas efter bland annat
ålder, livsfas och engagemang för pensionsfrågor. I allmänhet förefaller
pensionssparare och pensionärer dock förstå hur förvärvsfrekvens,
lönenivå och längden på arbetslivet påverkar pensionen.
Förekomsten av många alternativ gör att pensionsspararna upplever
sig ställas inför svåra val. Det skapar en oro som är svår att hantera,
men mer information löser inte automatiskt problemet. Pensionsspararna
önskar information från en neutral och oberoende aktör.
Pensionsmyndigheten och Min Pension uppfattas som sådana. Det
finns också ett behov av oberoende pensionsrådgivning; de flesta
aktörer upplevs agera på uppdrag eller utifrån eget vinstintresse.
Kunskaperna om tjänstepensionen är bristfälliga.
5

Utvecklingen av Min Pension och en gemensam standard för
prognoser är betydelsefulla investeringar. Rapporten visar att det
finns goda exempel i andra länders hantering av problemen kring
pensionsinformation som Sverige kan lära av och bygga vidare på.
Rapporten har skrivits av Marcela Cohen Birman (projektledare) och
Helena Höög.
Stockholm i juni 2012
Per Molander
6

Sammanfattning
Reformer inom pensionsområdet har lett till att en allt större del av
den ekonomiska risken har överförts från det kollektiva (staten,
arbetsgivarna och fackföreningarna) till individen. I dagens pensionssystem
har individens beteende under förvärvslivet större betydelse
än tidigare, eftersom det i princip är hela livsinkomsten som räknas.
Dessutom har valfrihet införts i såväl det allmänna pensionssystemet
som tjänstepensionssystemen. Numera ställs det större krav på individens
egen förmåga att fatta välgrundade finansiella beslut. Regelverken
som styr innehållet i informationen har blivit mer omfattande,
vilket innebär att även informationsgivarna har fått större krav på sig.
Många aktörer är verksamma inom pensionsområdet, vilket medför
att informationen om pensionen dels kommer från många håll, dels är
av blandad karaktär. Att kommunicera och informera om pensionen
är således en utmaning för informationsgivarna. För mottagarna är
utmaningen att förstå och värdera informationen och att utifrån detta
fatta olika beslut kring pensionen.
Fokus i denna rapport ligger på den information som finns, hur
aktörer inom pensionsområdet uppfattar informationsbehovet hos
pensionssparare och pensionärer, hur mottagarna själva uppfattar sitt
behov samt vilka lärdomar som kan dras av andra länders erfarenheter
av informationsgivning.
Resultaten visar att förekomsten av många valbara alternativ gör att
pensionsspararna upplever att de ställs inför svåra val. Det skapar en
oro som är svår att hantera, men mer information löser inte automatiskt
problemet. Ett system med många valmöjligheter, såsom i
premiepensionssystemet, kräver bra och tydliga förvalsalternativ.
Pensionsspararna och pensionärerna behöver förstå konsekvenserna
av att välja aktivt eller att inte välja. Men det räcker inte med information
om förvalsalternativen, eftersom det så länge det finns ett
omfattande utbud av valbara alternativ också kommer att behövas
7

detaljerad information om de faktorer som påverkar pensionssparandet.
Det är vidare tydligt att informationen behöver individ- eller gruppanpassas
utifrån ålder, livsfas och engagemang för pensionsfrågor.
Pensionssparare önskar få en enkel och lättbegriplig information som
på samma gång är detaljerad, vilket kan vara svårt att kombinera. I
detta sammanhang kan Sverige dra lärdomar av andra länder. I
Danmark får individen tillgång till både översiktlig och fördjupad
information genom Pensionsportalen, i Nederländerna informeras
pensionsspararna vid särskilda tillfällen om sina pensioner, som till
exempel vid byte av jobb, och i Tyskland tillämpas ett ”varningssystem”
inför kommande reformer som påverkar pensionen. De som
riskerar att få en pension under en viss miniminivå varnas också.
En annan möjlighet som man kan peka på i sammanhanget är att
informera individen om pensionen eller pensionsavsättningarna i
lönebeskedet eller i samband med skattedeklarationen.
Rapporten visar att de allra flesta pensionssparare önskar att pensionsinformationen
ges av en neutral och oberoende aktör. Pensionsmyndigheten
och Min Pension (minpension.se) uppfattas som de mest
neutrala och oberoende informationsgivarna inom pensionsområdet.
Det finns också ett behov av oberoende pensionsrådgivning. De flesta
aktörer upplevs dock inte som oberoende utan som aktörer som
agerar på uppdrag eller utifrån eget vinstintresse. I det här sammanhanget
skulle Konsumenternas försäkringsbyrå kunna få en utvidgad
roll som oberoende pensionsrådgivare.
Ett pensionssystem med flera komponenter fordrar en samlad och
enhetlig information. Ett sätt att underlätta för pensionssparare och
pensionärer vore om pensionsaktörerna enades om ett harmoniserat
informationsflöde. Pensionsspararna har i dag svårt att hitta den information
som erbjuds på exempelvis olika webbsidor. De behöver därför
få hjälp att söka i den information som finns tillgänglig. Det
behövs en samlad pensionsprognos som bygger på en gemensam
prognosstandard. Det pågår redan ett standardiseringsarbete, men
Sverige skulle kunna dra ytterligare lärdom av det arbete som bedrivs
i exempelvis Finland, Polen och Danmark för att skapa en gemensam
standard för bland annat pensionsterminologi.
Det kommer troligen även fortsättningsvis att finnas grupper med
relativt dåliga förutsättningar att fatta välgrundade finansiella beslut.
Medan vissa studier pekar på att utbildningsinsatser kan minska dessa
8

klyftor, visar andra studier att det är osäkert om sådana metoder är
effektiva. Svårigheten att få en överblick, när det finns en stor mängd
valbara alternativ, är ett större problem. Ytterligare resultat tyder
dock på att pensionssparare och pensionärer förstår att förvärvs-
frekvens 1
, lönenivå och längden på arbetslivet är viktiga faktorer som
påverkar pensionen. Resultaten indikerar dock att det (främst bland
yngre) finns kunskapsbrister om tjänstepensionen, och att vissa grupper
(till exempel de som har haft många arbetsgivare) har ett särskilt
behov av att få sin tjänstepensionsinformation samlad. Även blivande
pensionärer behöver få en tydligare information om tjänstepensionens
utbetalningsplaner.
Avslutningsvis kan det konstateras att många – trots att det finns
mycket information om pensioner – upplever att de saknar den
information och den kunskap som de behöver för att kunna fatta
välgrundade finansiella beslut kring pensionen. Den fortsatta satsningen
på Min Pension och på en gemensam standard för prognoser
är bra investeringar, men det är vikigt att också komma ihåg att
behovet inte enbart gäller pensionsprognoser. Förutom helheten och
de övergripande faktorer som påverkar hur stor pensionen blir behövs
också förståelse och tolkning av en mängd andra detaljer i den information
som ges. Rapporten visar att det finns gott om exempel på hur
andra länder hanterar problemen kring pensionsinformation, vilka
Sverige kan lära av.
1 Till exempel deltidsarbete under en längre tid.
9

Summary
The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för
Socialförsäkringen or ISF) is an independent supervisory agency for
the Swedish social insurance system. Its objectives are to strengthen
compliance with legislation and other statutes, and to improve the
efficiency of the system through supervision, efficiency analysis and
evaluation.
The ISF’s work is mainly conducted on a project basis and is
commissioned by the Government or initiated by the agency. This
report has been commissioned by the Government.
Background
In the late 1990s the Swedish pension system shifted from being a
defined benefit system to a system that combines pay-as-you-go
notional defined contributions (NDC) with a privately managed
financial account scheme (FDC).
The reforms within the pension sector meant that there was a transfer
of risk from society (the state, the employers and the trade unions) to
the individual. Under the new system, the pension is based on lifetime
earnings, hence making individual choices during the working years
more important. As individual choices are key elements in the new
system, there is now more pressure on individuals to make wellfounded
financial decisions. The regulatory framework for the
content of pension information has expanded, i.e. there are higher
demands on providers of services and products in the pension market.
As the number of stakeholders - such as pension agencies and
authorities, trade unions, employers, non-governmental organizations
and the financial services industry – increases, so does the variety of
information available. Communicating information about pensions is
a challenge for the providers of information. The challenge for the
11

eneficiaries is to be able to evaluate and understand the information
in order to make choices about their pensions.
Objectives
The report focuses on the available information about pensions. This
includes examining ways in which stakeholders within the pensions
sector perceive the beneficiaries’ needs for information, how the
beneficiaries themselves perceive their needs for information and
what lessons can be learned from the experience of how information
on pensions is being communicated in other countries.
Method
The report is based on interviews with various stakeholders in the
pension sector, in order to account for different interests and points of
view on the distribution of information within the pensions sector.
The stakeholders include agencies and authorities, trade unions,
providers of pension administration, interest groups and independent
bodies within the pensions sector. Interviews with beneficiaries were
conducted, using focus groups and questionnaires.
Findings and conclusions
The report shows that beneficiaries face difficult financial decisions
due to the existence of many options within the pensions sector. This
can cause anxiety. However, it is not certain that more information is
the appropriate solution to the problem. A system based on many
options, as is the case with the Swedish Premium Pension, has to have
a transparent default option. The beneficiaries need to understand the
consequences of making active choices. However, merely supplying
information about the default options would not be sufficient to meet
the beneficiaries’ needs. As long as the system entails an extensive
amount of options, it will be necessary to supply detailed information
about the many different factors that have an impact on the process
saving for pensions.
The report concludes that the information provided needs to
accommodate the needs of different individuals or groups of
individuals, with respect to age, circumstances of life or interest in
pensions. The beneficiaries would like to see simpler, but more
detailed and more comprehensive information on pensions; a
12

combination that can be difficult to achieve. In Denmark the
beneficiaries can get access to both concise and detailed information
on the website PensionsInfo. In the Netherlands the beneficiaries are
informed about their pensions in specific situations (e.g. when
changing jobs), and in Germany the information includes warnings
about upcoming changes in the regulations and indicates when the
hypothetical pension falls below a set minimum. Sweden can learn
from their experiences.
The results of this report indicate that most of the beneficiaries would
like to see information on pensions being delivered by an independent
body, and both The Swedish Pensions Agency and the independent
website Min Pension are mentioned as possibilities. There is also a
need for independent consultation on pensions. However, most
stakeholders are not perceived as being independent but as being
primarily interested in making a profit. The Swedish Consumers'
Banking & Finance Bureau and The Swedish Consumers Insurance
Bureau may be suitable organisations for taking on the role of
independent bodies that can offers consultations on pensions.
A pension system consisting of several elements requires coherent
and uniform information. One way to simplify this for the
beneficiaries would be if the stakeholders agreed on a harmonised
flow of information. At present the beneficiaries find it difficult to
locate the information offered on various websites. For that reason
they often need assistance with looking for the available information.
An overall pension forecast, based on standardized assumptions, is
required. Standardization in the Swedish pension sector is already on
its way. However, lessons could be learned from the examples of
Finland, Poland and Denmark, where the terminology of pensions is
also in the process of standardization.
Finally, it is clear that– even though there is a lot of information on
pensions – many beneficiaries are lacking in the information and
knowledge that is needed in order to make well-founded financial
choices about their pensions. Continued investments in Min Pension
and the standardized pension forecasts are useful, but it is also
important to bear in mind that the need is not only for forecasts.
Besides overall information and knowledge of the main factors that
have an effect on pensions, an element of interpretation and
evaluation of a large amount of minor details within pension
information is needed. The report shows that several examples exist
13

of how other countries have solved issues related to information
about pensions and that Sweden can learn from them.
14

1 Inledning
1.1 Bakgrund
Reformeringen av det allmänna pensionssystemet och delar av
tjänstepensionssystemen har till stor del inneburit en övergång från
förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensionssystem. I ett förmånsbestämt
system beräknas pensionsförmånen som en viss procent av
slutlönen. (Förmånen kan också beräknas som i det gamla ATPsystemet,
det vill säga som ett genomsnitt av de 15 bästa intjänade
åren av sammanlagt 30 förvärvsaktiva år.) I ett förmånsbestämt
system är det lättare för individen att veta vad pensionen blir. I ett
avgiftsbestämt pensionssystem är det däremot svårare för individen
att veta hur stor pensionen blir, eftersom det är många faktorer som
påverkar utfallet. I ett avgiftsbestämt pensionssystem betalar arbetsgivaren
eller den enskilda in en bestämd premie till den framtida pensionen,
och det belopp som så småningom betalas ut i pension beror
bland annat på hur ekonomin har utvecklats och vad avkastningen på
pensionsmedlen varit. I ett avgiftsbestämt system är det alltså summan
av alla inbetalda avgifter eller hela livsinkomsten som ligger till
grund för pensionen. Inom ett avgiftsbestämt pensionssystem är det
därtill vanligt att delar av pensionsavsättningen placeras i fonder.
Inom såväl premiepensionen som flera av tjänstepensionssystemen,
har individen möjlighet att välja vilka fonder som avsättningarna ska
placeras i. Om individen inte gör något val, hamnar medlen i ett förvalsalternativ
som består av ett antal redan utvalda fonder.
Sundén (2006) diskuterar vad individer vet och behöver veta om sin
pension. Hon resonerar om att olika pensionssystem kräver olika
typer av information och att olika system har olika typer av risk.
Medan fördelningssystem 2
och delvis fonderade förmånsbestämda
system är speciellt känsliga för demografiska förändringar, är
2 System där de förvärvsaktiva finansierar pensionärernas pensioner via inbetalda avgifter eller
skatter. Inkomstpension i den allmänna pensionen är ett fördelningssystem.
15

avgiftsbestämda system behäftade med finansiella risker, eftersom de
är beroende av kapitalavkastningen. I vissa förmånsbestämda system
placeras pensionsavsättningarna kollektivt, vilket innebär att individen
själv inte behöver fatta några finansiella beslut. Även avgiftsbestämda
system kan placeras kollektivt, men det vanliga är att individen
behöver hantera placeringen och allokeringen över olika fonder
på egen hand. Individen bär således själv hela risken för sin investering.
Generellt konstateras att avgiftsbestämda system ställer högre
krav på individen än förmånsbestämda system, där individen behöver
fatta färre placeringsbeslut eller inga alls. Därför är det av stor vikt att
de som administrerar pensionen finner sätt att kommunicera det avgiftsbestämda
systemets egenskaper och förmedlar utfallet av olika
val.
Den senaste tidens reformer inom pensionsområdet har lett till att en
allt större del av den ekonomiska risken och investeringsbeslutet har
överförts från det kollektiva (staten, arbetsgivarna och fackföreningarna)
till individen. Dessa förändringar innebär att det numera ställs
större krav på enskilda individers förmåga att fatta välgrundade finansiella
beslut. Från att över huvud taget inte ha behövt fundera på pensionen,
har valfrihet införts i såväl den allmänna pensionen som inom
samtliga tjänstepensionsavtal. Individer ställs inför val av sparande
inom premiepensionen, delar av tjänstepensionen och inom ett eventuellt
privat pensionssparande.
Kunskap om pensionssystemets konstruktion och egenskaper kräver
en viss grad av abstraktionsförmåga och ekonomisk kunskap. Det är
dock inte säkert att pensionssparare och pensionärer behöver just den
sortens kunskap för att kunna tillvarata sina intressen som konsumenter.
Det är däremot rimligt att anta att pensionsspararna och pensionärerna
till exempel behöver grundläggande kunskap om att pensionssystemet
består av flera delar, det vill säga att sparandet sker hos flera
olika aktörer, att det finns olika sparformer och att utbetalningen av
pension kommer från flera olika håll. Att veta var pensionssparandet
sker och vem som ansvarar för pensionssparandet, är troligtvis en viktig
komponent för att stärka pensionssparares möjligheter att påverka
sin framtida pension. Att kunna orientera sig i privatekonomiska frågor
är också centralt för förmågan att tillgodogöra sig pensionsinformation.
De valbara delarna i pensionssystemen fordrar en förståelse
för vad avgifter, risk och avkastning betyder för det långsiktiga
sparandet. Pensionsspararen behöver dessutom förstå vad som påverkar
avkastningen och även hur olika livslängdsantaganden och
prognosräntor påverkar pensionen. Som nämnts, kan de som varken
16

vill eller är intresserade av att välja aktivt i stället använda sig av
förvalsalternativ. Cronqvist och Thaler (2004) diskuterar utformningen
av förvalsalternativ i socialförsäkringssystem (se även Palme
och Sundén, 2004). Cronqvist och Thaler (2004) menar att det finns
en finansiell tröghet hos individer och en benägenhet att förhala svåra
och komplicerade ekonomiska beslut, vilket de menar är några av
anledningarna till att en relativt stor andel av pensionsspararna hamnar
i det erbjudna förvalsalternativet. 3
I premiepensionssystemet kan
det stora antalet alternativ framstå som övermäktigt för genomsnittsindividen.
Det är inte självklart att fler valmöjligheter är bättre, eftersom
individer då kan bli mer osäkra på ”det rätta valet” (se referenser
i Palme och Sundén, 2004). Enligt Cronqvist och Thaler är det därför
viktigt med utformningen av bra förvalsalternativ, i synnerhet när det
finns många valbara alternativ som exempelvis inom premiepensionen.
De allra flesta kommer att få pension från såväl det allmänna pensionssystemet
som från ett eller flera tjänstepensionssystem. En av
konsekvenserna av detta är att individen får information från flera
olika aktörer och att informationen ofta är utformad på olika sätt.
Detta kan göra det svårare för individen att skaffa sig en sammanhållen
bild av sitt pensionssparande och sin framtida pension. Många
aktörer producerar pensionsinformation som är till för att underlätta
alla val som individen ställs inför. Informationen kan vara detaljerad
eller översiktlig. Pensionsmyndigheten har till exempel en detaljerad
information om fonderna i form av faktablad samt en detaljerad fondvalsguide
som syftar till att underlätta fondvalet i premiepensionssystemet.
Med hjälp av guiden ska pensionsspararen kunna få grepp
om bland annat avgiftens betydelse och vad risken i premiepensionen
innebär i relation till den sammanlagda risken i den totala pensionen.
Försäkringsadministratörer inom de olika tjänstepensionsområdena
informerar också sina kunder på olika sätt. Genom det gemensamma
4
prognosverktyget som tillhandhålls av Min Pension (minpension.se) ,
och som samlar individens pensionsbehållning från många håll, kan
pensionsspararen få fram en pensionsprognos. För de allra flesta innehåller
Min Pension numera information om hela pensionen.
3
Se referenser i Cronqvist och Thaler (2004).
4
På Min Pension samlas individuell pensionsinformation från den allmänna pensionen,
tjänstepensionen och privat pensionssparandet. Min Pension är en oberoende aktör som drivs
med stöd av staten och de flesta aktörerna inom pensionsområdet. För att Min Pension ska
kunna inhämta uppgifterna om intjänandet krävs att den enskilda loggar in på minpension.se.
17

Andra aktörer arbetar bland annat med konsumentupplysning om
pensioner. Ett exempel är Konsumenternas försäkringsbyrå som ger
ut detaljerade jämförelser av olika valbara fondalternativ inom de
olika tjänstepensionsavtalen. Där visas bland annat en sammanställning
av fondernas och försäkringarnas olika avgifter, livslängdsantaganden,
flytträttmöjligheter med mera. 5 Vidare har enskilda bolag
inom pensionsbranschen egna beräkningssnurror, som konsumenten
kan använda. Liknande information har också valcentralerna 6
för
tjänstepensionen. Även fackföreningarna och arbetsgivarna informerar
om de olika tjänstepensionsplanerna. Vidare kommunicerar
banker och försäkringsbolag med sina kunder eller framtida kunder
genom personlig rådgivning eller annan riktad information om pensionssparande.
Det finns alltså många givare av pensionsinformation och informationen
är av blandad karaktär. Eftersom pensionen består av olika
delar är det följaktligen en utmaning att kommunicera och informera
om pensioner. För mottagarna är utmaningen att förstå och värdera
den information de får och agera därefter.
1.2 ISF:s uppdrag
Inspektionen för socialförsäkringen har i regleringsbrevet för år 2012
fått i uppdrag att beskriva vilken kunskap och information som
pensionsspararna och pensionärerna behöver för att ta till vara sina
intressen inom pensionsområdet och stärka sin ställning som konsumenter.
I uppdraget ingår också att beskriva informationsgivningen
till pensionssparare och pensionärer i länder med liknande pensionssystem.
Syftet med denna rapport är att beskriva dels den syn som aktörer
inom pensionsbranschen har på pensionsspararnas och pensionärernas
behov av information, dels mottagarnas egen uppfattning om sitt informationsbehov.
I beskrivningen inkluderas också resultat från
internationell forskning och undersökningar om pensionsspararnas
kunskap och intresse inom pensionsområdet samt deras förmåga att ta
hand om sitt sparande. ISF:s bidrag i sammanhanget är att studera
både mottagare och givare av information. Huvudfrågan är att redogöra
för behovet av information, inte att mäta kunskapsnivån på pen-
5 http://bankforsakring.konsumenternas.se/.
6 Centraler som sköter administrationen av de individuella valen av tjänstepensionen.
18

sionsområdet. Därutöver är ett delsyfte att beskriva informationsgivningen
i andra länder och relatera den till svenska förhållanden.
Rapporten betonar följande frågor:
− Vilken information finns och vad tar pensionssparare och
pensionärer del av?
− Hur uppfattar aktörer inom pensionsområdet
informationsbehovet hos pensionssparare och pensionärer?
− Hur uppfattar mottagarna av pensionsinformationen, det vill
säga pensionssparare och pensionärer, sitt behov av pensionsinformation?
− Vilka lärdomar kan man dra av andra länder?
I rapporten görs ingen avgränsning till den allmänna pensionen, utan i
beskrivningen ingår även tjänstepensionen och det privata pensionssparandet.
Denna rapport innehåller inte någon analys av informationens
utformning och innehåll eller av det regelverk som styr informationsgivningen.
Rapporten berör inte närmare de behov som vissa
grupper eventuellt kan ha, till exempel egna företagare eller individer
med ett annat modersmål än svenska. Ingen uppdelning görs heller på
män och kvinnor.
1.3 Rapportens disposition
Rapporten är disponerad enligt följande. I kapitel 2 görs en kort beskrivning
av de regelverk som styr informationsgivningen. I kapitel 3
beskrivs metodvalen. Kapitel 4 består av en sammanställning av
forskningsresultat och undersökningar inom det privatekonomiska
området respektive pensionsområdet. I kapitel 5 redogörs för hur
pensionsinformationen ges ut i andra länder i jämförelse med Sverige.
Kapitel 6 beskriver de intervjuade aktörernas syn på pensionsspararnas
och pensionärernas behov av kunskap och information. Där
beskrivs också hur aktörerna anser att informationen ska organiseras.
I kapitel 7 redovisas pensionsspararnas och pensionärernas beskrivning
av sina behov. ISF:s analys och slutsatser presenteras i kapitel 8.
19

2 Regelverk som styr
pensionsinformationen
I detta kapitel ges en kort beskrivning av de regelverk som styr informationsgivningen.
Först beskrivs Pensionsmyndighetens informationsuppdrag.
Därefter beskrivs flera regelverk som olika aktörer
inom pensionsområdet måste följa.
2.1 Pensionsmyndighetens
informationsuppdrag
Enligt förordningen om instruktion till Pensionsmyndigheten ska
Pensionsmyndigheten ge allmänheten information om pensioner och
andra förmåner som administreras av myndigheten och se till att
denna ges utifrån den enskildas behov. Vidare ska myndigheten även
ge pensionssparare och pensionärer en samlad bild av hela pensionen
samt informera om vilka faktorer som påverkar pensionens storlek,
hur stor pensionen antas bli och tydliggöra vilka konsekvenser olika
val kan få för pensionen. 7 Pensionsmyndigheten ska även skicka ut
pensionsbesked och information om den pensionsrätt som har fastställts,
beslut om pensionsgrundande belopp och även tillgodoräknade
pensionspoäng för allmän tilläggspension. Pensionsmyndigheten ska
dessutom informera om den samlade pensionsbehållningen avseende
inkomstpension och premiepension för den enskilda. En prognos till
den enskilda över de framtida pensionernas storlek ska också redovisas.
8 Informationsgivningen ska ge pensionsspararna goda möjligheter
att bedöma sin samlade framtida pension och vad som påverkar
den. 9
7
2 § första och andra punkten, förordningen (2009:1173) med instruktion för
Pensionsmyndigheten.
8
Pensionsmyndigheten (2010a).
9
Pensionsmyndighetens regleringsbrev för år 2012.
21

I regleringsbrevet för budgetåret 2012 har Pensionsmyndigheten fått i
uppdrag att lämna förslag på hur myndighetens ansvar, som opartisk
aktör, kan se ut för frågor om pensionsspararnas och pensionärernas
behov av kunskap och information för att de ska kunna ta till vara
sina intressen inom pensionsområdet och stärka sin ställning som
konsumenter. Förslagen ska tas fram i samråd med Konsumentverket
och Finansinspektionen samt med kommittéutredningen Framtidens
stöd till konsumenter, Ju 2011:06. Pensionsmyndigheten ska även
lämna en redovisning av utvecklingen av branschens och Pensionsmyndighetens
arbete med att samla all information på Min Pensions
webbplats. Myndigheten ska dessutom redovisa en strategi för hur
den ska nå de pensionssparare som inte hittar till webbplatsen.
2.2 Regelverk styr informationsgivningen i
branschen
Även andra aktörer i försäkrings- och pensionsbranschen måste
anpassa sig till de regelverk som styr informationsgivningen. Fondbolag
ska lämna information och faktablad enligt en reglering som
bygger på ett EU-direktiv. 10 Direktivet har införlivats i lagen
(2004:46) om investeringsfonder. Enligt lagen ska faktabladet på ett
lättbegripligt sätt ge den grundläggande information som behövs för
att den enskilda ska kunna bedöma fonden och den risk som är
förenad med att investera i den. 11 I den senaste versionen av EUdirektivet
har man lagt till nya krav på information i det sammanfattande
faktabladet och på vilket sätt informationen ska lämnas. Som
ett komplement till direktivet har en EU-förordning 12 utfärdats. Förordningen
är direkt tillämplig som svensk lag och gäller även i de
övriga EU-länderna. I lagen om investeringsfonder görs en hänvisning
till förordningen. 13 Syftet med förordningen är att faktabladen
ska bli enhetliga, vilket underlättar jämförelser mellan fondbolag i
olika länder. Faktabladen ska innehålla uppgifter om grundläggande
principer och strukturer, mål och placeringsinriktning, risk och avkastningsprofil,
avgifter, tidigare resultat och praktisk information.
Faktablad med basfakta ska finnas för varje fond från och med den
1 juli 2012. 14
10 Europaparlamentets och rådets direktiv 85/611/EG.
11 4 kap. 15, 17 och 18 §§ lag (2004:46) om investeringsfonder.
12 Europeiska kommissionens förordning nr 583/2010/EG.
13 4 kap. 16 a § lagen om investeringsfonder.
14 Prop. 2010/11:135 s. 135 f och s. 276.
22

Informationsskyldigheten för försäkringsbolag respektive tjänstepensionsinstitut
regleras i två EU-direktiv. 15 Direktiven har implementerats
i svensk rätt, bland annat i försäkringsrörelselagen
(2010:2043). Där står det att information till försäkringstagare och
dem som erbjuds att teckna en försäkring ska vara anpassad efter
försäkringens art och tydligt visa försäkringens villkor och värdeutveckling.
I fråga om tjänstepensionsförsäkringar ska informationen
även innehålla uppgifter om försäkringsbolaget och dess verksamhet
samt uppgifter om de eventuella överenskommelser som ligger till
grund för försäkringarna. Ett försäkringsbrev ska innehålla uppgifter
både om de allmänna försäkringsvillkoren och om de särskilda villkoren
för försäkringen. 16
Informationskraven i EU-direktiven är omfattande, och Finansinspektionen
har utfärdat föreskrifter och allmänna råd om informationen
17
som ska ges till försäkringstagarna. Det avser krav på information
som ska ges innan försäkringsavtalet tecknas, under sparandetiden
och under utbetalningstiden. Innan en livförsäkring eller tjänstepensionsförsäkring
meddelas, ska bolaget bland annat informera om
företaget, försäkringsavtalet, avtalets löptid och hur avtalet kan sägas
upp. Det ska också finnas information om premiebetalning, uttag av
avgifter och disposition av överskott samt ekonomiska uppgifter om
försäkringsbolaget. Utöver detta ska bolagen lämna särskilda uppgifter
om försäkringar, där försäkringstagaren väljer fonder för placering
av premierna. I dessa fall ska försäkringstagaren få information om
hur ett fondbyte går till och hur stora avgifter som tas ut vid fondbyte.
Under sparandetiden och fram till utbetalningen ska försäkringsbolaget
också informera om ändringar som är av väsentlig betydelse för
tillämpningen av avtalet. Försäkringstagaren ska årligen informeras
om inbetalda premier och uttagna avgifter för den gångna perioden.
När pensionen betalas ut ska bolagen informera om ändringar i avtalet,
och årligen lämna uppgifter för den aktuella perioden om försäkringsbelopp,
avkastning och om ersättningen kommer att upphöra
inom de närmaste tolv månaderna. Försäkringstagare och ersättningsberättigade
ska även få tillräcklig information om de förmåner de har
rätt till, och de utbetalningsalternativ som finns när pension eller
andra förmåner ska börja betalas ut. De ska också ges utförlig information
om hur pensionsförmånerna bestäms och vad som gäller
15
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG om livförsäkring. Direktiv 2003/41/EG
om tjänstepensionsinstitut.
16
4 kap. 2 § försäkringsrörelselagen (2010:2043).
17
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:39) om information som gäller
försäkrings och tjänstepension, bilaga 2 och 3.
23

pensionsförmånernas storlek om anställningen upphör. De ska också
informeras om villkoren som gäller vid överföring av pensionsrättigheter,
när en anställning upphör.
Svensk Försäkring 18
har under år 2011 tagit fram en rekommendation
om vilken information som livbolagen ska ha i sina faktablad för
traditionella livförsäkringsprodukter och fondförsäkringsprodukter.
Avsikten är att den ska komplettera Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd, och syftet är att den ska bidra till en tydligare och
enklare information för konsumenterna.
18 Försäkringsföretagens branschorganisation.
24

3 Metodbeskrivning
Denna rapport bygger dels på en sammanställning av den kunskap
som forskning och undersökningar har genererat inom området, dels
på intervjuer med myndigheter och aktörer inom branschen. Rapporten
bygger även på fokusgruppsintervjuer med pensionssparare och
pensionärer samt på frågor som ISF har ställt till målgrupperna
genom en webbaserad enkätundersökning, en så kallad omnibusundersökning.
Fokusgruppsintervjuerna och den webbaserade enkätundersökningen
har genomförts av Novus på uppdrag av ISF, medan
aktörsintervjuerna har genomförts av ISF. Uppgifter för den internationella
jämförelsen inhämtades hos myndigheter och aktörer i de länder
som bedömdes vara relevanta i sammanhanget. 19
3.1 Intervjuer med aktörer
Ett syfte med aktörsintervjuerna är bland annat att få en bild av hur
organisationer, som har en expertroll eller annan roll inom pensions-
och konsumentområdet, ser på mottagare av pensionsinformation. Ett
annat syfte är att fånga upp vad expertisen anser är viktigt att informera
pensionssparare och pensionärer om. Kriteriet för att ingå i
aktörsintervjuerna är att organisationerna, som de tillfrågade representerar,
har en direkt eller en indirekt roll inom pensionsområdet.
Syftet är att de intervjuade aktörerna ska täcka branschens olika
intressenter så brett som möjligt. Sammanlagt intervjuades 22 personer
från 14 organisationer. Huvudteman för intervjuerna är aktörernas
syn på pensionssparares och pensionärers kunskap och intresse
för området, aktörernas syn på mottagarnas behov av kunskap och
information samt aktörernas uppfattning om hur pensionsinformationen
bör organiseras eller utformas för att pensionssparare och
pensionärer på bästa sätt ska kunna tillgodogöra sig informationen
19 Se en närmare beskrivning i avsnitten 3.1, 3.2, 3.3 och 3.4.
25

och använda den som grund för sina beslut. Intervjuerna är relativt
strukturerade och följer en frågeguide, som i viss mån är anpassad till
varje aktör. 20
3.2 Fokusgruppsintervjuer
Det finns redan ett flertal tidigare genomförda undersökningar som
fokuserar på pensionsspararnas kunskapsnivå, spararbeteende och
planer inför pensionering, och som till viss del även berör informationsfrågor.
För att komplettera bilden har pensionssparare och
pensionärer tillfrågats om sitt behov av kunskap och information
inom området. Fokusgruppsintervjuer är en lämplig metod för att i
grova drag fånga upp hur individernas behov ser ut i kvalitativ
bemärkelse. Sammanlagt har 39 individer i åldrarna 30–70 år deltagit.
Individer under 30 år har bedömts vara mindre intresserade av pensioner
och har därför inte ingått i fokusgrupperna.
Fokusgruppsintervjuerna leds av en moderator som uppmuntrar deltagarna
att lyfta fram sina synpunkter och att motivera dessa. Moderatorn
är inte expert i ämnet, utan leder diskussionen utifrån en färdigställd
frågeguide. Under intervjun ska moderatorn kunna fånga upp
stämningar, dolda uppfattningar och känslor. Det som kännetecknar
fokusgruppsintervjuer är att diskussionerna är semistrukturerade eller
ostrukturerade, att interaktionen mellan deltagarna är omfattande, att
olika argument förs fram i samtalet samt att olika stimulusmaterial
kan användas. Uppdragsgivaren har ofta möjlighet att följa diskussionen
via en videolänk eller spegelfönster. 21
Varje diskussion tar en och
en halv till två timmar och antalet deltagare per grupp brukar vara
mellan sex till åtta personer.
Resultaten från fokusgruppsintervjuer kan inte användas för att
kvantifiera det som är av intresse, eftersom deltagarna inte nödvändigtvis
utgör ett representativt urval av målpopulationen. Dessutom
kan utfallet vara situationsberoende. Resultaten kan däremot användas
för att utveckla och generera nya idéer inom ämnet eller för att
formulera enkätfrågor, som kan testas på en större population i en
kvantitativ undersökning. Resultaten kan också utgöra en indikation
på åt vilket håll åsikterna lutar i en större population.
20 Bilaga 1 innehåller intervjuguiden samt en lista på de intervjuade aktörerna.
21 ISF har följt diskussionerna och gjort egna anteckningar.
26

Inför rekryteringen av fokusgrupperna i denna studie diskuterades
aspekter som kan skilja olika grupper åt, när det gäller behov av
pensionsinformation. Pensionsmyndighetens uppföljning av det
orange kuvertet till pensionsspararna (Pensionsmyndigheten 2011a)
visar till exempel att andelen som upplever att de känner till den allmänna
pensionen ökar med ålder, utbildningsnivå och inkomst. Uppföljningen
visar också att äldre öppnar kuvertet i större utsträckning
än yngre och att andelen som läst innehållet bland dem som har
öppnat kuvertet är minst hos individer som är yngre än 30 år. Det är
således rimligt att anta ett livscykelperspektiv i samband med sammansättningen
av fokusgrupperna. Därutöver varierar kunskapen om
och intresset för pensionen mellan olika individer, oavsett i vilken
livsfas de befinner sig.
En avvägning av dessa faktorer resulterade i en gruppindelning,
baserad på ålder och delvis på självskattad kunskapsnivå samt
intresse för pensionsområdet. Åldersgruppen 30–45 år bedömdes
generellt sett ha lågt intresse. I rekryteringen av denna åldersgrupp
eftersträvades att fånga in individer med medelhög kunskap och
medelhögt intresse. Kategorin med låg kunskap fångar därför troligtvis
inte in individer med de allra lägsta kunskapsnivåerna i befolkningen.
Sammantaget genomfördes intervjuer med fem fokusgrupper.
Tabell 1 visar gruppernas sammansättning. 22
Tabell 1. Fokusgrupper per kunskap och intressenivå samt åldersgrupp
Målgrupp Ålder Ganska
låg
27
Medelhög -
hög
Ganska
hög
Yngre yrkesverksamma 30–45 1
Äldre yrkesverksamma 46–59 1 1
Yrkesverksamma,
”nära
pensioneringsålder”
60–65 1
Pensionärer (1 blandad
grupp)
65–70 x x x
Anmärkning: 1 står för en enskild grupp och x står för sammanslagen grupp.
22 Se rekryteringsformulär och intervjuguide i bilaga 2.

3.3 Webbaserad omnibusundersökning
För att kvantifiera vissa iakttagelser från fokusgruppsintervjuerna
ställdes ett antal frågor till individer i åldrarna 18–79 år i en webbbaserad
enkätundersökning, som 1 000 individer genomförde.
En omnibusundersökning kännetecknas av att den ofta genomförs
varje vecka och att flera beställare kan delta med egna undersökningsfrågor
med kort varsel. Samtidigt delar beställarna på bakgrundsinformation
om de intervjuade, till exempel kön, ålder,
boendeort, inkomst, utbildning och sysselsättning. En nackdel med
omnibusundersökningar är att antalet frågor som varje uppdragsgivare
kan ställa är begränsat. Dessutom har beställaren mindre kontroll
på urvalet och ingen tillgång till någon bortfallsanalys, vilket
potentiellt kan vara ett problem. Omnibusundersökningar genomförs
oftast som telefonintervjuer eller webbenkäter. Novus använder sig av
en slumpmässig rekrytering till sin panel på cirka 27 000 individer.
Det innebär att initiativet kommer från Novus och inte från enskilda,
som önskar vara med i webbpanelen. Rekryteringen sker framför allt
genom telefonintervjuer. Det betyder att risken för underrepresentation
av individer med lågt engagemang eller intresse för pensionsfrågor
är mindre än vid till exempel självrekryterade webbpaneler. En
omnibusundersökning via webb är ett bra och kostnadseffektivt alternativ
i denna undersökning. Utöver bakgrundsvariabler har ISF ställt
sju frågor. 23
3.4 Internationella jämförelser
Det finns inget utländskt pensionssystem som i alla avseenden motsvarar
det svenska. Beskrivningen av informationsgivningen i andra
länder kommer därför att föregås av en genomgång och kartläggning
av länder med pensionsordningar, som bedöms som mest lämpliga att
jämföra med det svenska pensionssystemet. För att jämföra pensionssystemen
har sammanställningar i Social Security Programs
Throughout the World samt publikationer inom pensionsområdet
från OECD varit utgångspunkter.
23 Se enkätfrågor i bilaga 3.
28

4 Forsknings- och utredningsöversikt
I detta kapitel redogörs för internationell forskning, som tar upp betydelsen
av finansiell kunskap (”financial literacy”) för individers förmåga
att förstå information och kunna ta välgrundade finansiella
beslut inom det privatekonomiska området. Studierna berör också
förmågan att planera för pensionen. 24
Därutöver redogörs för resultat
från ett antal undersökningar som har genomförts i Sverige för att
mäta pensionsspararnas kunskap om pensionssystemet samt deras
intresse för och attityder till pensionsområdet.
4.1 Räknefärdighet, finansiell förmåga och
information
”Financial literacy” är ett forskningsområde som är relevant när det
handlar om att studera individers möjlighet och förmåga att fatta välgrundade
ekonomiska och finansiella beslut. Denna forskning har
visat att bristande finansiell förmåga är vanligt förkommande i ett
antal utvecklade länder och att det finns stora skillnader mellan olika
grupper i befolkningen. 25
Individer med brister i dessa förmågor tycks
spara mindre, planera mindre inför ålderdomen, betala högre avgifter
för finansiella transaktioner och även oftare få svårigheter med att
24
Andra relevanta forskningsområden som har koppling till individers informationsbehov är till
exempel forskningen inom så kallad behavioral economics och det närliggande området
behavioral finance (se till exempel Diamond och Vartiainen, 2007, och Shleifer, 2000). Den
forskningen behandlar bland annat sociala, kognitiva och emotionella faktorers betydelse för
individers ekonomiska eller finansiella beslut och dess konsekvenser för exempelvis resursallokeringen.
En grundläggande tanke är att individers beteende är begränsat rationellt
(bounded rationality), till skillnad från fullt rationellt som antas inom traditionell nationalekonomisk
teori. Individers rationalitet begränsas av den typ och mängd av information de har
tillgång till, deras kognitiva förmåga och den begränsade tid de har till förfogande när de
gäller att fatta ekonomiska beslut. Man tänker sig att detta inte utjämnas i genomsnitt, utan att
det får utslag på marknadsnivå och alltså kan påverka priser etcetera.
25
Se referenser i Almenberg och Finocchiaro (2011).
29

hantera bolån. Finansiell förmåga har en stor betydelse för alla typer
av ekonomiskt beslutsfattande.
En generell utgångspunkt är att räknefärdighet är en förutsättning för
att man ska kunna förstå grundläggande finansiella begrepp. Det är i
sin tur en förutsättning för individers möjlighet att fatta genomtänkta
privatekonomiska beslut. Med räknefärdighet menas till exempel förmågan
att kunna göra enkla beräkningar eller förstå effekten av ränta
på ränta. Med finansiell förmåga menas till exempel att individen är
bekant med grundläggande finansiella koncept, såsom risk och avkastning,
samt har kännedom om finansiella produkter.
4.1.1 Finansiell förmåga och räknefärdighet
Lusardi (2008a) har funnit att den finansiella oförmågan är omfattande
bland den amerikanska befolkningen, främst bland lågutbildade,
kvinnor och vissa etniska grupper. Även Agarwal m.fl. (2010) har
funnit att konsumenter saknar finansiell förmåga och kan ha svårt att
uppnå finansiella mål. I en annan studie bland personer 55 år och
äldre har Lusardi m.fl. (2009a) visat att dessa saknar grundläggande
finansiella kunskaper. I ytterligare en studie av Lusardi m.fl. (2010)
framgår det att många ungdomar i åldrarna 23–28 år saknar grundläggande
kunskaper om enkla ränteberäkningar, inflation och diversifiering
av risk. Hos de unga finns en stark korrelation mellan finansiell
förmåga och socioekonomiska faktorer samt med hur avancerad och
djup den finansiella kunskapen är i den egna familjen. Dessutom
verkar okunskapen bestå över hela livscykeln. De äldre saknar elementär
kunskap om aktier och räntor, riskdiversifiering, tillgångsallokering
samt investeringsavgifter.
En slutsats som Lusardi m.fl. (2009a) drar är att det behövs mer
information och utbildning om vad som reducerar kostnader, hur
riskerna fördelas och vad som gör pensionssparande mer effektivt.
Lusardi m.fl. (2010) konstaterar vidare att gruppen unga vuxna inte är
en homogen konsumentgrupp, vilket man bör ta hänsyn till vid initiativ
till förbättringar av den finansiella kunskapen. Författarna förordar
finansiell utbildning i skolan, i synnerhet på grund av att okunskap
hos föräldrarna ofta förs över till barnen. Samtidigt visar studier, där
man har utvärderat utbildningssatsningar som rör finansiella frågor,
blandade resultat. 26
Clark, B.d'Ambrosio m.fl. (2003) har visat att individers
beteende påverkas efter en finansiell utbildning om
26 Se referenser i Almenberg och Finocchiaro (2011).
30

pensionssparande. Deltagarna tenderar att omvärdera arbetslivet,
pensioneringen, sparandet och konsumtionen. En större förståelse
uppmuntrar till högre sparande och nya pensioneringsmål. Enligt
Agarwal m.fl. (2010) verkar finansiell utbildning förbättra den finansiella
förmågan och beteendet hos vissa, främst hos dem som har
minst finansiell kunskap, inkomst och sparande, men att det är ändå
oklart hur effektiva dessa utbildningar är.
I en studie om svenska förhållanden visar Almenberg och Widmark
(2011a) att både räknefärdighet och finansiell förmåga är låg bland
vuxna svenskar och att det finns stora skillnader mellan olika grupper
(kvinnor, låginkomsttagare, äldre och lågutbildade har lägre kunskaper).
Studien visar att räknefärdighet och finansiell förmåga är positivt
korrelerade med deltagande på aktiemarknaden och fastighetsmarknaden.
Resultatet bekräftar en tidigare studie av Calvet m.fl.
(2007), som visar att individer som är sämre rustade att ta välinformerade
finansiella beslut är mindre aktiva på finansiella marknader.
Almenberg och Widmark (2011b) konstaterar att om man förutsätter
god räknefärdighet när information meddelas, blir den i praktiken inte
särskilt informativ om konsumenterna faktiskt visar sig sakna tillräckliga
förutsättningar för att ta till sig informationen. Forskarma understryker
vikten av att inse att kvantitativ information kan uppfattas
olika av olika konsumenter.
4.1.2 Finansiell förmåga och planering för pension
Lusardi och Mitchell (2005) har undersökt hur individer fattar sina
beslut om sparande och varifrån de hämtar information för beslutsfattandet.
De har också undersökt om individer har den finansiella
kunskap som krävs för att fatta ekonomiska beslut. När det gäller
frågor om personernas försök att ta reda på hur mycket som de
behöver spara till sin pension, om de har tänkt ut en plan och om de
har lyckats med planen, visar studien att färre än en tredjedel av dem
som är 50 år och äldre har försökt planera för pensionen. Två tredjedelar
av dem som har försökt, säger att de har lyckats med planeringen.
De med bättre finansiell kunskap hade i större utsträckning
planerat och lyckats med det. De som hade en plan tenderade att i
större utsträckning lita på konventionella metoder som beräkningssnurror,
pensionsseminarier och finansiella experter; de litade i
mindre utsträckning på familjemedlemmar, vänner och arbetskamrater.
31

I en senare studie refererar Lusardi (2008b) till egna tidigare studier,
som visar att de som planerar inför pensionen har dubbelt så stor
förmögenhet än de som inte planerar. De som hade god finansiell
förmåga när de var unga, planerade för sin pension i större utsträckning
än andra. Slutsatsen som dras av detta är att förmågan påverkar
planeringen. Almenberg och Säve-Söderbergh (2011) har studerat
relationen mellan finansiell förmåga och pensionsplanering i Sverige
och funnit signifikanta skillnader i finansiell förmåga mellan olika
grupper. De fann också att individer som planerar för sin pension
också har högre finansiell förmåga än de som inte planerar. Resultaten
visar att det finns en koppling mellan finansiell förmåga och pensionsplanering
men att den är svagare i Sverige än i många andra
länder. Almenberg och Säve-Söderbergh (2011) resonerar också om
att den massiva informationen som medborgarna i Sverige har fått i
samband med lanseringen av det nya pensionssystemet kan ha lett till
en ökad medvetenhet om grundläggande finansiella begrepp. Utskick
av pensionsbesked via det orange kuvertet har också bidragit till att
minska motståndet till pensionsplanering. De menar att pensionsreformen
har två effekter: den har ökat nivån på den finansiella
förmågan för många grupper i befolkningen, och den har gjort det
lättare för individer med låg finansiell förmåga att planera för
pensionen.
Enligt Lusardi (2008a) vet nära hälften av den äldre arbetskraften i
USA inte vilken typ av pension de har. Låg kunskap i kombination
med bristande information påverkar förmågan att spara och trygga
pensionen. I studien konstateras att finansiell utbildning kan förbättra
sparandet och det finansiella beslutsfattandet, men att mer behöver
göras för att förbättra effektiviteten i dessa utbildningar. I en senare
studie undersöker Lusardi och Mitchell (2009b) sambandet mellan
finansiell förmåga och planering för pension. Deras resultat bekräftar
att finansiell förmåga är avgörande för pensionsplanering. Den finansiella
förmågan blir dessutom högre vid finansiell utbildning i skolan
och vid utbildningsinsatser från arbetsgivare. Lusardi (2008b) menar
dessutom att det finns anledning att reglera och implementera obligatoriska
utbildningsprogram. "Ett finansiellt körkort eller licens" skulle
kunna krävas innan individer fattar beslut om exempelvis pensionen.
En annan aspekt som tas upp, är behovet av att förenkla det finansiella
beslutsfattandet genom att förenkla planeringsprocessen.
32

I Storbritannien har Banks och Oldfield (2006) studerat räknefärdighet
och pensionssparande, och de finner att relativt många i populationen
har låg räknefärdighet. Färdigheten är mindre i de äldre åldersgrupperna,
och det finns systematiska skillnader i den äldre populationen.
Nivån på räknefärdighet har ett samband med kunskapsnivån
inom pensionssparande och investeringar, förståelse för pensionsplaner
och upplevd finansiell säkerhet. En slutsats som författarna
drar, är att det på kort sikt kan vara lönsamt att rikta enkel information
om pensionsplanering till dem med låg räknefärdighet, låg förmögenhet
och låg utbildning. På längre sikt bör man rikta in sig på
räknefärdighet i allmänhet för att minska andelen i populationen som
har låg grundläggande förmåga.
4.1.3 Information och kunskap om framtida pension
Gutsman och Steinmeier (2001) har på olika sätt undersökt kunskapen
som individer i USA har om bland annat sin framtida pension
genom att jämföra vad individerna rapporterar att de förväntar sig få
för pensionsförmåner med vad socialförsäkringsadministrationen och
arbetsgivarna beräknar att de ska få. Kunskapsmätningen indikerar att
det genomgående mönstret är felaktig information, brist på precision
och avsaknad av information om pensionsförmåner. Kvinnor, minoriteter,
lågutbildade och låginkomsttagare är mindre informerade om
pensionsförmåner än andra. De fann också att flera aspekter av pensionsplanering
är associerade till högre kunskap om socialförsäkringar
och pensioner, men den relationen inte är så stark.
I en nyutkommen avhandling djupintervjuar Werner (2012) individer
i Sverige om deras tankar och förberedelser inför pensioneringen.
Enligt avhandlingens resultat framstår informationsträffar som en
framkomlig väg för att få upplysningar och information om pensionsförberedelser.
Informationsträffar är också en möjlig väg för att förmedla
hur pensionssystemets olika delar fungerar. Att bli kontaktad
via telefon av försäljare som vill sälja pensionsförsäkringar har
genomgående setts som negativt. När det gäller det orange kuvertet är
det få som anser att det förser dem med nödvändig information om
deras framtida pension.
33

4.1.4 Undersökningar inom det svenska
pensionsområdet
Myndigheter och diverse aktörer på marknaden har gjort en rad
undersökningar bland pensionssparare under det senaste decenniet.
Syftet med dessa undersökningar varierar, men tillsammans ger de en
samlad bild av olika gruppers kunskap, intresse, sparande och planer
inom pensionsområdet. Nedan följer en sammanfattning av undersökningarnas
resultat.
Pensionsmyndigheten 27
gör återkommande undersökningar för att
följa upp hur det årliga orange kuvertet uppmärksammas och används
av pensionsspararna och pensionärerna. I undersökningen ställs bland
annat frågor om den självupplevda kännedomen om den allmänna
pensionen, förtroendet för systemet samt hur informationen i det
orange kuvertet uppfattas. Svaren har varierat något över tid, men i
den senaste undersökningen som Pensionsmyndigheten (2011a) har
gjort bland pensionssparare, anger flertalet att det orange kuvertet
innehåller den information som de behöver och att denna är värdefull
och användbar för dem. De som inte tycker det menar att informationen
är krånglig och svår att förstå. Cirka 17 procent av de tillfrågade
saknar information. Främst saknar de tillfrågade information om
vad de totalt får i pension, det vill säga såväl allmän pension som
tjänstepension. De behöver en sammanhållen och klarare prognos
samt information om hur de kan byta fonder. Den vanligaste informationskanal
som de tillfrågade använder sig av för att ta reda på
något om sin pension är en nära anhörig. Bara en femtedel besökte
Min Pensions webbplats och en ännu mindre andel besökte
Pensionsmyndighetens webbplats.
En liknande uppföljning, som Pensionsmyndigheten har gjort (2011b)
bland ålderspensionärer, visar att cirka 27 procent har ganska dålig
eller ingen självupplevd kännedom om det allmänna pensionssystemet.
Nära hälften har mycket eller ganska stort förtroende för systemet,
vilket är nära kopplat till god kännedom. Lågutbildade har lägre
förtroende än andra. Hur informationen upplevs har varit ganska
stabilt över tid. Cirka 60 procent av dem som läst eller tittat på något
av innehållet i det orange kuvertet upplever att det är mycket eller
ganska lätt att förstå innehållet. Men cirka 15 procent tycker att informationen
är mycket eller ganska svår att förstå. En del upplever
27 Före 2010 PPM och Försäkringskassan.
34

egreppen som svåra, medan andra har svårt med siffror och beräkningar.
De allra flesta saknar inte någon information, men de som gör
det önskar information om hela sin pension och hur den har beräknats.
Kunskapsmätningar, som PPM (Premiepensionsmyndigheten) och
Försäkringskassan gjorde mellan åren 2005 och 2009, visar att
kunskaperna om pensionssystemet överlag är mycket låga. Exempelvis
känner enbart 40 procent av de intervjuade till att det är hela livsinkomsten
som genererar pension. Enbart drygt en fjärdedel är intresserad
av fondsparande, samtidigt som drygt 40 procent anser att det är
viktigt att ha kontroll över den egna pensionen. Pensionsmyndigheten
genomförde under våren 2012 en enkätundersökning bland 2 000
individer i åldrarna 20–65 år om deras känslor inför pensionen.
Resultatet visar att cirka 86 procent känner till hur de själva kan
påverka sin pension, men yngre (20–25 år) och kvinnor är underrepresenterade
bland dessa. På frågan om vad de själva kan göra,
svarar cirka 6 av 10 individer att man kan spara i till exempel fonder
och cirka 4 av 10 att man kan vara aktiv i exempelvis premiepensionssystemet.
Nära en fjärdedel svarar att de har jobbat längre
eller mer. Cirka 75 procent känner till hur de kan ta reda på hur stor
deras totala pension kommer att bli. Men yngre känner till det i
mindre utsträckning och äldre (55–65 år) i större utsträckning än
genomsnittet.
Enligt en studie om hushållens finansiella förmåga från Finansinspektionen
(2009), är de flesta hushållen ganska ointresserade av privatekonomi.
De anser vidare att det är viktigt med oberoende rådgivningsbyråer
men bara var femte hushåll känner till Konsumenternas
Bank- och finansbyrå och Konsumenternas försäkringsbyrå. Enbart
en procent svarar att de har använt sig av byråernas tjänster i form av
kostnadsfri information och rådgivning via webb eller telefon. Enligt
Ungdomsbarometerns attitydundersökning (2011) bland ungdomar i
åldrarna 15–24 år anger cirka 20 procent att pensionssparande är
någonting man måste börja tänka på först senare i livet. Samtidigt
anger cirka hälften av de äldsta i gruppen att det är främst de själva
som har ansvaret för att få en tillräcklig pension, och att det behövs
privat pensionssparande för att pensionen ska bli tillräcklig.
Statens tjänstepensionsverk (SPV) har (2011a) gjort en undersökning
för att få bättre kunskap om vilken syn statligt anställda har på sin
statliga pension och vilken information de behöver för att kunna göra
medvetna val. Cirka 70 procent svarar att den viktigaste information
35

de behöver för att kunna fatta beslut som rör pensionen, är en prognos
på hur mycket de beräknas få i pension. Prognosen är viktigast för
alla åldersgrupper men mest bland äldre. Endast 2 procent tycker att
information om avgifter var viktigast för att kunna fatta beslut om den
framtida pensionen. I samma undersökning svarade 46 procent att de
inte vet vart de ska vända sig för att få information om den statliga
pensionen. Dock är andelen mindre bland de äldre tillfrågade. I en
annan undersökning från SPV (2011b) har man frågat vilka planer
och önskemål kring pensioneringen som statligt anställda i åldrarna
58–69 år har. Cirka 43 procent av de intervjuade vet inte hur mycket
de kommer att få i pension och var tredje tycker inte att de har fått
tillräcklig information om hur stor deras pension blir. Var fjärde
skulle ha betett sig annorlunda tidigare i sitt arbetsliv, om de hade
vetat hur mycket de kommer att få i pension. Några vanliga svar är att
de hade börjat arbeta tidigare, börjat spara tidigare och sparat mer,
placerat pengarna annorlunda och siktat på en bättre lön.
Kommunala budget- och skuldrådgivare anser, enligt en undersökning
som Konsumentverket och Finansinspektion har gjort (2011), att
deras kunder saknar kunskap om de olika delarna i pensionssystemet.
De anser vidare att kunderna saknar kunskaper om hur de kan välja
och påverka pensionen samt vart de ska vända sig för att ta reda på
det. Dessutom anser de att kunderna saknar kunskap om vad de
kommer att få i pension och att det kunde vara lämpligt att ha ett
individuellt pensionssparande för att få en drägligare pension. En näst
intill identisk undersökning bland privatrådgivare, som Finansförbundet
och Finansinspektionen har gjort (2011), visar att de uppskattar
kundernas svårigheter ungefär på samma sätt som de kommunala
budget- och skuldrådgivarna gör. Enligt privatrådgivarna
saknar deras kunder kunskap om pensionssystemet, vad de kommer
att få i pension, konsekvenserna av att inte ha avtalspension och vikten
av att se över sitt sparande med jämna mellanrum. Kunderna har
inte heller kunskap om vilka faktorer som påverkar pensionsrätterna,
till exempel lön och tid i arbetslivet. Privatrådgivarna nämner också
kundernas bristande kunskap om avgifter, risktagande och avkastning.
I övrigt anser man i båda undersökningarna att kunderna har
grundläggande kunskapsbrister när det gäller räntor och beräkning av
kostnader.
Enligt AMF (2009) saknar sju av tio privatanställda arbetare tillräckligt
med information för att kunna göra ett medvetet val, trots att
36

kännedomen om möjligheten att välja pensionsförvaltare har ökat. I
en senare undersökning från AMF (2010) framgår att mer än häften
av anställda inom kommun- och landsting upplever att de kan påverka
sin pension i mycket liten utsträckning. Cirka 44 procent är inte
medvetna om vilket bolag som förvaltar pensionskapitalet och 38 procent
tror inte det spelar någon roll vem som förvaltar deras tjänstepension.
En bredare undersökning, som AMF har låtit Novus göra
(2011) bland individer 25 år och äldre, visar att 7 av 10 är positiva till
att själv kunna välja pensionsförvaltare, men att nära två tredjedelar
tycker att det är ganska eller mycket svårt att välja pensionsförvaltare.
En undersökning som Nordea (2008) har låtit göra, visar att oron för
att pensionen blir för liten är den främsta anledningen att börja pensionsspara
privat. Det som oroar mest är att värdeutvecklingen på
sparandet blir för dålig. Vidare visar undersökningen att det är oron
för en låg pension samt ekonomisk rådgivning som förmår individerna
att börja pensionsspara, inte den skriftiga informationen. Av en
senare studie, (2011) som Nordea gjort bland småföretagare, framgår
det att mer än hälften av de tillfrågade inte betalar in tjänstepension
för sig själva. Företagare inom den privata tjänstesektorn, där många
kvinnodominerande branscher ingår, är de som i minst utsträckning
betalar tjänstepension till sig själva. De huvudsakliga skälen är ekonomiska.
Andra skäl är okunskap och brist på tid att ägna sig åt pensionsfrågor.
4.1.5 Uppdrag för bättre information
I skrivelsen Bättre pensionsinformation! (2009) beskrivs de brister
som finns i den information som de försäkrade får. Utredaren, Bo
Könberg, menar att det går att ge en bättre information om pensionerna.
Bland bristerna nämns att informationen är ofullständig, att
den förmedlas styckevis och överlappande, att den förmedlas enligt
olika informationsprinciper och att den inte bygger på den bästa tillgängliga
informationen. Utredarens förslag blev i korthet att man bör
avhjälpa informationsproblemen genom att åstadkomma en fullständig
täckning av åtminstone allmän pension och tjänstepension i Min
Pension (minpension.se). Vidare menar utredaren att alla inblandade
ska förmedla pensionsinformation enligt samma informationsprinciper
och att informationen ska bygga på bästa tillgängliga information
och förmedlas mindre styckevis genom att det orange kuvertets prognos
kompletteras med en total förväntad prognos för tjänstepensionen.
37

I Pensionsmyndighetens delrapportering (2010b) av regeringsuppdraget,
som följde på ovan nämnda skrivelse, konstaterades att viktiga
steg i riktning mot en bättre och mer samlad pensionsinformation
hade tagits under år 2010. Leveranserna till Min Pension hade
förbättrats och antalet användare av prognosverktyget på Min Pension
hade ökat kraftigt. Ett flertal förbättringsområden och aktiviteter för
bättre samarbete med branschen identifierades. Bland aktiviteterna ingick
att utreda om, och i så fall hur, prognosen i det orange kuvertet
kan eller ska kompletteras med en prognos för alla kollektivavtalade
tjänstepensioner. I slutrapporten (2011c) fastslog Pensionsmyndigheten
att leveranserna till Min Pension hade förbättrats väsentligt,
men att det fortfarande fanns brister. Vidare konstaterades att det
fanns en stor efterfrågan på en prognos för tjänstepensionen i det
orange kuvertet, men att arbetsmarknadens parter och aktörerna i
branschen inte ansåg att en sådan ordning vore lämplig. Avtalsparterna
menade att det i så fall skulle det finnas en risk för att det blir
otydligt vem som ansvarar för och administrerar pensionen. De ansåg
vidare att det fanns en risk för att en sådan information skulle förminska
parternas roll. Av den anledningen, men också på grund av att
en sådan utveckling skulle kräva en relativt omfattande lagreglering
och teknikutveckling, förordade Pensionsmyndigheten att helhetsinformationen
sprids via Min Pension, något som förutsätter att distributionen
av informationen till Min Pension förverkligas.
38

5 Internationella erfarenheter
Det finns inget utländskt pensionssystem som i alla avseenden motsvarar
det svenska. I den här rapporten är uppgiften inte främst att
jämföra pensionssystem i sig, utan att jämföra informationsgivning i
likartade system. Valet har därför blivit att enbart fokusera på några
av beståndsdelarna i det svenska pensionssystemet och jämföra dem
med motsvarande delar i andra länder. Av samma anledning är inte
fokus fastlåst vid att ett och samma land måste finnas med i alla jämförelsepunkter.
I stället hamnar fokus på ett eller flera länders pensionssystem,
som kan anses ligga nära den svenska lösningen i det
aktuella hänseendet. I jämförelsen av pensionsinformation ingår
följande länder: Chile, Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna,
Norge, Polen, Storbritannien, Tyskland och USA.
5.1 Pensionssystem liknande det svenska
Det svenska pensionssystemet är uppbyggt i det som ofta beskrivs
som en pensionspyramid eller tre pelare, vilka består av allmän
pension, tjänstepension och privat pensionssparande. Ett sätt att jämföra
olika pensionssystem är just att utgå från tre pelare, vilket är en
konstruktion som är vanligt förekommande även i andra pensionssystem.
28
Inom systemen med tre pelare förekommer det stor variation vad gäller
hur de olika delarna är konstruerade och organiserade, samt hur de
förhåller sig storleksmässigt i relation till varandra.
28 Se vidare i till exempel World Bank (1994).
39

5.1.1 Allmän pension – den första pelaren
Framväxten av avgiftsbestämda pensionssystem, såsom i Sverige,
återfinns i flera länder, men utformningen av systemen skiljer sig åt.
I Sverige består den allmänna pensionen, utöver garantipension, 29
av
två inkomstrelaterade delar, inkomstpension och premiepension.
Inkomstpensionen är ett fördelningssystem, vilket innebär att avgifterna
som årligen avsätts (16 procent av den pensionsgrundande
30
inkomsten), finansierar de pensioner som betalas ut i dag. Hur
mycket en individ får i inkomstpension påverkas av hur mycket som
har betalats in i avgift och hur inkomstutvecklingen i samhället ser ut
och vad befolkningens medellivslängd är. Premiepensionen utgörs av
ett individuellt fullt fonderat konto, till vilket det avsätts 2,5 procent
av den pensionsgrundande inkomsten. 31 Medlen placeras på den
finansiella marknaden i maximalt fem fonder från utbudet på cirka
800 fonder. 32
Hur väl fonderna avkastar över tid kommer att påverka
premiepensionens storlek.
Polen är ett exempel på ett annat land som har gått från ett förmånsbestämt
till ett avgiftsbestämt system. Där har man genom pensionsreformen
år 1999 kombinerat en behovsprövad minimipension med
en inkomstpension, vilken är förmånsbestämd för dem som är födda
före år 1949, och avgiftsbestämd genom fördelningssystem för dem
33
som är födda efter år 1968. I det nya polska systemet avsätts 12 procent
av lönen till inkomstpension och 7 procent till den del som motsvarar
den svenska premiepensionen. Pensionsspararna kan välja
mellan 14 öppna fonder, vilka administreras av privata aktörer. 34
Andra länder som har valt liknande lösningar är Italien (enbart avgiftsbestämt
fördelningssystem), Lettland och Ryssland. 35
Det finns också länder som har valt att i princip enbart låta pensionssystemet
bestå av individuella konton i ett avgiftsbestämt finansiellt
system, kompletterat med behovsprövad garantipension. Chile införde
den här typen av pensionslösning redan år 1981. Den första behovsprövade
delen förstärktes år 2008, genom en social pension med
29
Garantipension är ett grundskydd för dem som har låg eller ingen inkomstgrundad pension.
30
Inkomstpensionen i Sverige är ett så kallat NDC system (Notional Defined Contribution).
31
Premiepensionen i Sverige är ett så kallat FDC system (Financial Defined Contribution).
32
Individen kan själv välja upp till fem fonder eller låta den statliga Sjunde AP-fonden förvalta
pensionsmedlen.
33
Individer födda åren1949–1968 hade i samband med reformen möjlighet att välja om de ville
tillhöra det gamla eller det nya pensionssystemet.
34
Zakład Ubezpieczeń Społecznych (ZUS) (2011).
35
Social Security Administration (2010).
40

högre täckningsgrad, för att trygga inkomsten för den del av befolkningen
som har lägst inkomst. De individuella finansiella kontona
administreras av privata företag (Administradora de Fondos de
Pensiones), vars enda verksamhet är att förvalta pensionsfonder samt
betala ut pensioner. Pensionsspararna får själva välja fritt dels mellan
administratörer, dels mellan fyra fonder 36 med olika risknivå, som
varje administratör är skyldig att erbjuda. 37 Flera andra latinamerikanska
länder har sedan 1990-talet reformerat sina pensionssystem
på ett liknande sätt, till exempel Bolivia, Costa Rica och
Mexiko. 38
5.1.2 Tjänstepension – den andra pelaren
Cirka 90 procent av de anställda i Sverige har utöver den allmänna
pensionen också en kollektivavtalad tjänstepension. Storleken på
avsättningen, som arbetsgivaren gör, beror på den kollektivavtalade
överenskommelsen inom respektive avtalsområde. Inom vissa avtal är
tjänstepensionen helt avgiftsbestämd, medan den i andra är delvis
avgiftsbestämd och delvis förmånsbestämd. Den försäkrade kan själv
välja att placera premierna för den avgiftsbestämda pensionen i en
fondförsäkring eller i en traditionell pensionsförsäkring hos i förväg
utvalda försäkringsbolag. Om de försäkrade inte väljer aktivt, placeras
premierna i förvalsalternativ.
Tjänstepensioner är vanligt förekommande även i andra länder, men
där kan de vara till exempel yrkes- eller branschrelaterade, vilket
innebär att variationen mellan såväl avtalets innehåll som antalet
aktörer kan variera stort. Tjänstepensionssystem brukar delas in i
obligatoriska (lagstadgade), halvobligatoriska (kollektivavtalade) och
frivilliga system, av vilka det sista ofta även klassas som privat sparande.
I Nederländerna omfattas cirka 95 procent av de anställda av kollektivavtalade
tjänstepensioner. Avtalen är kollektiva lösningar inom
olika yrkesområden, varav ungefär tre fjärdedelar är branschspecifika
fonder. Den återstående fjärdedelen är fördelad på företagsspecifika
fonder eller enskilda grupplivförsäkringar. Utvecklingen har gått från
förmånsbestämda till avgiftsbaserade lösningar, men den förmåns-
36
Pensionsspararna kan välja en eller två av fonderna, med valfri fördelning av pensionsrätter
mellan dem.
37
Social Security Administration (2011), Superintendency of Pension Fund Administrators
(2003).
38
Social Security Administration (2011).
41

estämda är fortfarande den vanligaste formen. 39 Även Danmark har
ett kollektivavtalat tjänstepensionssystem, Arbejdsmarkedets
Tillægspension (ATP). Det är en fullt fonderad och avgiftsbestämd
pensionsplan, som täcker alla anställda och merparten av dem som
uppbär någon form av socialförsäkringsersättning. 40 I Norge infördes
år 2006 en obligatorisk tjänstepension, obligatorisk tjenestepensjon
(OTP), som är en avgiftsbestämd 41 fonderad pensionsplan till vilken
arbetsgivare är skyldiga att avsätta minst 2 procent av den anställdas
lön per år. 42 I Polen är tjänstepension mycket ovanligt; endast ett par
procent av de anställda omfattas av den. 43
I Storbritannien finns det parallella system, eftersom anställda kan
välja att flytta sina pensionsrätter från den statliga inkomstrelaterade
tilläggspensionen (contract out) och i stället placera dem i privata
avgiftsbestämda tjänstepensionslösningar. Ungefär 35 procent av de
44
anställda har valt den här lösningen. I USA är tjänstepensionssparandet
frivilligt, och det sker främst i avgiftsbestämda pensionsplaner
med individuella konton. Vanligast är de så kallade 401(k)
planerna. De finns i ett stort antal varianter, och både arbetsgivare
och arbetstagare kan göra avsättningar till med som mest 25 procent
av bruttoinkomsten upp till ett tak. 45 Statligt anställda erbjuds att
spara i en avgiftsbestämd pensionsplan, (Thrift Savings Plan) med 6
valbara fonder (varav den sjätte är en mix av de 5 övriga), upp till 15
procent av inkomsten. 46
5.1.3 Privat pensionssparande – den tredje pelaren
Studier har visat att både skattemässiga incitament och finansiell
utbildning, i form av förbättrad information om de egna intjänade
pensionsrätterna, kan ha effekt på benägenheten att pensionsspara
privat. 47
Det har flera regeringar tagit fasta på, genom att de med
olika medel uppmuntrar medborgarna till att öka det privata pensionssparandet.
39
Ministerie van Sociale Zaken en Wekgelegenheid (2008).
40
Se www.atp.dk.
41
Arbetsgivaren kan välja en förmånsbestämd pensionsplan, kravet är då att den ska vara av
minst samma storlek som den förväntade pensionen i det avgiftsbestämda alternativet.
42
OECD (2011).
43
Social Security Administration (2010), s. 236-238. Economic Policy Committee and
European Commission (2009).
44
Se www.dwp.gov.uk.
45
Se www.irs.gov.
46
Se www.tsp.gov.
47
Se vidare avsnitt 4.1.1. och 4.1.2. om finansiell förmåga samt till exempel OECD (2009) och
Economic Policy Committee and European Commission (2009) & (2011).
42

I Sverige ges incitament till privat pensionssparande genom att det är
avdragsgillt upp till ett visst belopp. För år 2012 är det avdragsgilla
beloppet högst 12 000 kronor. Även i andra länder har man infört
fördelaktigt individuellt pensionssparande genom direkt statligt stöd.
De tyska så kallade Riester-pensionerna infördes år 2001 med syfte
att framför allt ge låginkomsttagare incitament till att spara i individuella
pensionssparkonton hos bank, försäkringsbolag eller investeringsfonder.
Sparandet är 4 procent av bruttoinkomsten, och under
spartiden betalar staten månadsvis ut ett bidrag 48 samtidigt som en del
av sparandet är avdragsgillt. 49 Sparande i privata individuella konton
är också vanligt förekommande i de anglosaxiska länderna. Till
exempel ger sparande i ett individuellt pensionssparkonto i USA
(Individual Retirement Arrangements) och i Storbritannien (Self-
Invested Pension Plan) skattelättnader. 50
5.2 Information om pension i olika länder
Oavsett hur pensionssystemets konstruktion ser ut, så finns det i alla
länder ett behov av att på olika sätt förmedla information om hur
själva systemet är uppbyggt och om pensionen i sig. Oberoende av
vilken kommunikationsstrategi som väljs, är en gemensam nämnare i
pensionsinformationen att den innehåller ett antal avväganden kring
frågorna om vad som ska kommuniceras, hur informationen bäst
förmedlas, och vilken målgruppen är. 51
Härnäst följer exempel på hur
informationsgivningen ser ut i Chile, Danmark, Finland, Frankrike,
Nederländerna, Norge, Polen, Storbritannien, Tyskland och USA.
5.2.1 Innehållet i informationen
Den vanligast förekommande pensionsinformationen är ett årligt
kontoutdrag, som innehåller uppgifter om intjänade pensionsrätter
under det senaste året samt ackumulerat över tid. Årliga besked finns
i olika former i alla de studerade länderna. 52
Att beskriva själva
pensionssystemet är en annan viktig beståndsdel i informationsflödet.
48
Bidraget ökar för individer med barn.
49
OECD (2011), Annex 1: Pensions.
50
Som framgår ovan är gränsen inte helt tydlig mellan pensionssparande i: vissa obligatoriska
pensionsordningar (som premiepensionen), frivilliga tjänstepensioner, och det rent privata
pensionssparandet, då samtliga utgår från individualiserade konton.
51
För olika typer av sammanställningar se till exempel Försäkringskassan (2007), AVIVA
(2010) och National Pensions Office (RVP-ONP)(2010) och IOPS (2011).
52
Däremot är variationen stor både mellan och inom länderna vad gäller fördelning av
information som gäller allmän, tjänste- och privat pension.
43

Det blir särskilt tydligt i de fall där reformer eller regelverk förändras.
I Tyskland finns exempelvis i det årliga beskedet information om
kommande regelförändringar och varningssignaler om när det hypotetiska
pensionsbeloppet närmar sig en given miniminivå. 53
Det är också vanligt att det finns förklaringar av beräkningar inom
pensionssystemet, framför allt när det gäller pensionsutfallet. I flera
fall tillhandahålls också pensionsprognoser som baseras på olika faktorer,
till exempel förväntad inflation eller löneutveckling.
5.2.2 Formen för informationen
Den kanske vanligaste kanalen för att förmedla pensionsinformation i
dag är internet. Webbsidor finns i alla länderna, en del är statliga och
andra är oberoende 54 . I alla länder har webbsidorna information om
pensionssystemets konstruktion. I flera fall täcker informationen alla
pensionsdelar, men i vissa fall, till exempel i Frankrike, Nederländerna
och USA, gäller den endast den allmänna pensionen. I Chile,
Finland och USA, som har behovsprövad allmän pension beskrivs i
stället den lagstadgade arbetspensionen. Vidare finns det i majoriteten
av länderna olika typer av generella räkneverktyg online, där en inmatning
av uppgifter från det årliga kontoutdraget ger någon typ av
pensionsprognos. Exempel på några typer av prognoser är framtida
pensionsbelopp, effekten av att tidigare eller senarelägga pensionsuttaget
samt förväntad livslängd. I några av länderna har uppgifterna
om intjänade pensionsrätter gjorts tillgängliga genom individualiserade
konton, som nås via webbsidorna. I Storbritannien innehåller det
individualiserade kontot uppgifter om den allmänna pensionen, men
information om tjänstepension och privat pension kan läggas till
manuellt. I Nederländerna, Norge och Sverige finns uppgifter om
både allmän pension och tjänstepension. I Sverige kan information
om privat pensionssparande läggas till manuellt. I Danmark innehåller
det individualiserade kontot uppgifter för hela pensionssystemet,
det vill säga alla tre pelare täcks in. I både Sverige och
Danmark görs individualiserade prognoser med information som
hämtas direkt från ett individualiserat konto. 55
Ett annat vanligt sätt att kommunicera är via brev. Flera länder har
brev motsvarande det orange kuvertet. Frankrike har till exempel sitt
”blå” brev, som består dels av information om pensionssystemet och
53 Se www.drv-bund.de.
54 Drivs av oberoende aktörer inom pensionsområdet med stöd av eller i samråd med staten.
55 För vidare landsvisa beskrivningar se bilaga 4.
44

pensionsspararens rättigheter, dels av en sammanställning av intjänade
pensionsrätter och anställningar. I Finland innehåller brevet (”det
vita brevet”) historik för intjänad pension. I USA förmedlar man
information om pensionssystemet och de intjänade pensionsrätterna.
I Danmark skickar ATP årligen ut information om totalt ackumulerat
kapital, samt pensionsrätter som inbetalats under det senaste året. I
Polen skickas brev till alla försäkrade med information om inbetalda
premier och två pensionsprognoser för den allmänna pensionen. De
pensionsinstitut som förvaltar premiepensionen skickar årligen ut
information om totalt ackumulerat kapital samt om pensionsrätter
som inbetalats under det senaste året. I Tyskland består den skriftliga
informationen, förutom av en summering av inbetalningar, även av
prognoser av utvecklingen för pensionen samt varningar och signaler
(till exempel vid lagändringar eller vid risk för att pensionsbeloppet
hamnar under miniminivån).
Det finns andra informationsvägar som kompletterar internet och
brev. Telefonrådgivning finns i alla länder. On-line-chattar, där medborgarna
kan ställa följdfrågor kring sina pensionsbesked eller få
hjälp med annan information, är ett annat verktyg som bland annat
finns i Tyskland. I Frankrike erbjuds sedan år 2010 alla som har fyllt
45 år en personlig konsultation kring pensionen. 56
Utöver dessa
informationsvägar är det också vanligt att pensionsinformation eller
sammanställningar skickas ut på förfrågan.
Ett annat avvägande gäller tidpunkten, alltså när informationen ska
förmedlas. Utöver årliga kontoutdrag och brev så förekommer också
information vid vissa givna tidpunkter. I Nederländerna skickar man
till exempel brev till alla som börjar ett nytt jobb för att informera om
vilken typ av tjänstepensionsavtal som gäller för den aktuella arbets-
57
givaren. Men informationen kan också handla om tidpunkten för när
pensionen närmar sig. Till exempel inkluderar man i Polen, från och
med fem år före den lagstadgade pensionsåldern, information om hur
pensionsbeloppet skulle påverkas om pensionen skjuts upp med ett,
två, tre, fyra eller fem år. 58
Liksom i Sverige är det även i alla länder en utmaning att informera
om pensioner på ett lättbegripligt sätt, samtidigt som de rättigheter
som regleras i lagtext ska förmedlas. För alla länder gäller det därför
att förenkla informationen. Flera länder använder sig av symboler,
56 Se www.info-retraite.fr.
57 Ministerie van Sociale Zaken (2008).
58 Se www.zus.pl.
45

såsom en spargris eller mynt, för att illustrera exempel. Nederländerna
använder sig i stället av skepp. En annan strategi är att skapa olika
nivåer av information. Framför allt gäller det information på webbsidor,
där portalen kan vara översiktlig, men samtidigt ha ingångar till
mer fördjupad eller mer detaljerad information. Den danska webbplatsen
PensionsInfo är ett exempel på det.
Flera länder har arbetat med att göra informationen tydlig genom att
standardisera formatet. Tanken är då att terminologi samt tabeller och
grafer ska vara desamma, oavsett aktör. I det arbetet har Finland,
Danmark och Polen kommit längst.
När det gäller integrering av totalinformation om alla delarna i pensionssystemet
har Danmark kommit längst. Totalinformation om
pensionen finns samlad på PensionsInfo och är integrerad med
inloggning även från de banker, försäkringsbolag och pensionsinstitut
som står bakom webbplatsen. Om pensionsspararen medger, så kan
även banken eller försäkringsinstitutet få tillgång till spararens samlade
information, för att utifrån den kunna erbjuda den mest relevanta
rådgivningen.
5.2.3 Informationens målgrupp
Generell information om pensionssystemet kan ha hela befolkningen
som målgrupp. Avsikten kan vara att öka medvetenheten om exempelvis
vikten av att göra aktiva val i ett fonderat och avgiftsbestämt
system. I Chile valde man av den anledningen, liksom i Sverige år
2000, att driva en kampanj i tidningar och etermedier. 59 Informationen
kan också riktas till avgränsade grupper av pensionssparare,
till exempel egna företagare eller grupper av anställda. I Finland
skickade man tidigare det så kallade vita brevet endast till individer
som arbetat inom den privata sektorn, men från och med år 2012
omfattas även den offentliga sektorn av informationen. 60 Det kan
också vara så, att det för ett särskilt komplext pensionsområde riktas
särskilda insatser. Så är exempelvis fallet i Storbritannien, där både
en oberoende aktör (The Pension Regulator) och en statlig aktör (The
Pensions Ombudsman) hanterar tjänstepensionsfrågor. 61
I en del fall
59
Försäkringskassan (2007).
60
Anledningen till det var att den statliga arbetsgivaren vid tiden för det vita brevets införande
hade en internetbaserad informationslösning och motsatte sig brev som informationskanal
(Försäkringskassan 2007).
61
The Pension Regulator har bland annat till uppgift att öka förståelsen för arbetsrelaterade
pensioner och The Pensions Ombudsman har bland annat uppgiften att hantera klagomålsärenden
om tjänstepensionen.
46

aseras målgruppen på ålderskategorier, och i flera länder riktas
specifik information till individer som uppnått en viss ålder. I Finland
skickas information till alla som är mellan 18 och 67 år, men från och
med det år som pensionsspararen fyller 50 år skickas utökad information
i form av en pensionsprognos. På samma sätt är det i USA. Där
skickas brevet från det år en person fyller 27 år, men pensionsprognoser
och information om den pensionsgrundande inkomsten för
alla inkomstår inkluderas först vid 50 års ålder. I Frankrike riktas
information, med detaljerad redogörelse för intjänade pensionsrätter,
till dem som fyller 35, 40, 45 och 50 år. När en individ fyller 55 år
kompletteras informationen med pensionsprognoser.
5.2.4 Kan Sverige lära av andra länder?
Ovan framkommer det att informationsgivarna i de studerade
länderna till viss del har valt olika strategier när det gäller pensionsinformation.
Med andra ord finns det varierande antaganden om hur,
när, och till vem informationen ska förmedlas på bästa sätt. Eftersom
flera av länderna har pensionssystem med inslag av både förmåns-
och avgiftsbestämda pensionsdelar, ställs de inför olika typer av
utmaningar i samband med information om pensionen. Trots det finns
det överväganden som är överlappande mellan de olika länderna och
de olika pensionsdelarna. Det innebär att likartade problem hanteras
på olika sätt i de studerade ländernas pensionssystem. Av den anledningen
skulle några av de val och erfarenheter som har gjorts i andra
länder även kunna vara intressanta att studera närmare i relation till
den svenska pensionsinformationen.
Det finns olika exempel på avväganden som har gjorts, när det gäller
hur informationen på bästa och tydligast sätt kan förmedlas till pensionsspararna.
I Finland, Danmark och Polen har det bedrivits ett
aktivt arbete med att skapa en gemensam standard för pensionsterminologi
och för det format som tabeller och grafer redovisas i.
I Danmark har man dessutom tagit fram en integrerad webbaserad
informationslösning, som innebär att pensionsspararen exempelvis
kan tillåta sin bankrådgivare att få tillgång till alla pensionsdata för
att möjliggöra bästa rådgivning. I Tyskland har ett varningssystem
byggts in i pensionsinformationen. På så sätt görs pensionsspararna
medvetna om kommande systemändringar och deras påverkan på
pensionen, samt om risken att hamna under minimipensionsnivå
uppstår. Syftet med det är att ge pensionsspararna chans att åtgärda
eventuella problem i tid.
47

Vidare finns det länder som anser sig ha nått punkten för hur mycket
pensionsinformationen kan förenklas, utan att den nödvändiga informationen
faller bort. I exempelvis Chile och USA har man grundat ett
sådant beslut utifrån undersökningar och testgrupper. I Chile har
strategin dessutom blivit att skapa bra förvalsalternativ för dem som
är minst intresserade eller minst aktiva i pensionssystemet.
En annan typ av avväganden gäller om särskild information bör riktas
till pensionsspararna vid olika skeenden i livet. I Frankrike får alla
som har fyllt 45 år möjlighet till rådgivning för att se tänkbara utfall,
utifrån de val som de har gjort. Med andra ord erbjuds pensionsspararna
hjälp med att se över sitt pensionssparande och att bedöma
om något behöver göras för att förändra storleken på det framtida
pensionsbeloppet. I till exempel Nederländerna skickas information
ut i samband med ett nytt jobb. Det finns andra exempel, där tjänstepensionsområdet
fokuseras. I Storbritannien tillsattes år 1991 en
pensionsombudsman, The Pensions Ombudsman, som har till uppgift
att utreda och besluta i klagomålsärenden om individuella pensionslösningar
och tjänstepensionssystem. I Storbritannien finns även en
oberoende aktör som enbart hanterar tjänstepensionen, The Pension
Regulator. Aktören har bland annat till uppgift att öka förståelsen för
arbetsrelaterade pensioner och värna om pensionsspararnas förmåner.
48

6 Pensionssparares och pensionärers
behov enligt aktörer i
pensionsbranschen
I detta kapitel beskrivs pensionsaktörernas syn på mottagare av pensionsinformation,
vilken kunskap och intresse de tror att pensionssparare
och pensionärer har, och vilken information de anser målgrupperna
behöver för att kunna tillvarata sina intressen. Här beskrivs
också aktörerna syn på hur pensionsinformationen bör organiseras för
att på bästa sätt motsvara mottagarnas behov. De intervjuade representerar
Pensionsmyndigheten, Finansinspektionen, Statens tjänstepensionsverk
(SPV), SACO, LO, Pensionärernas Riksorganisation
(PRO), Sveriges pensionärsförbund (SPF), Konsumenternas försäkringsbyrå,
Svensk försäkring, Min Pension, Privattjänstemannakartellen
(PTK), Alecta, Nordea Liv & Pension samt Folksam. 62
6.1 Aktörernas syn på mottagarna av
information
Pensionsmyndigheten och andra aktörer i branschen har uppfattningen
att marknaden och mediebevakningen har bidragit till att
skapa en allmän oro om pensionen hos allmänheten. De intervjuade
aktörerna menar att tendensen är att framför allt branschen förmedlar
att pensioner är svårt. De tycker att det kan finnas en risk att många
pensionssparare oroar sig onödigt mycket för sin pension och att det
är viktigt att alla inblandade arbetar för att minska oron. Samtidigt har
oron, det dåliga samvetet eller som några aktörer utrycker det
"pensionsångesten" också lett till en ökad medvetenhet om pensionen.
Pensionsmyndigheten med sitt särskilda informationsuppdrag vill
bidra till att minska oron kring pensioner.
62 Se bilaga 1.
49

6.1.1 Kunskap och intresse hos pensionssparare
De intervjuade aktörerna uppfattar pensionsspararnas kunskap och
intresse för pensionsområdet i stort sett på ett likartat sätt, men en viss
variation kan märkas. Både Pensionsmyndigheten och de privata
aktörerna anser att kunskapsnivån är låg, och enligt vissa är den till
och med mycket låg. Några anser att kunskaperna är dåliga hos alla,
oavsett utbildningsnivå och inkomstnivå, medan andra aktörer anser
att grupper med högre inkomst eller utbildningsnivå har bättre kunskap.
Det senare bekräftas i Almenbergs och Säve-Söderbergs studie
(2011), som visar att lågutbildade och låginkomsttagare har lägre
finansiell kunskap och förmåga. Flera aktörer nämner att det finns en
oro hos pensionsspararna för att de inte har den kunskap som behövs.
Många är rädda för att uppfattas som dumma.
”Många har ytterst liten möjlighet att ta till sig mycket av den här
komplexa informationen. Man känner sig dum innan man börjar läsa den.”
En aktör inom tjänstepensionsbranschen säger att individer inte gör
kloka val över tid. En förklaring som ges till det är att individer har
svårt att förstå begrepp som ränta, avkastning och risk. Samtidigt
finns det, enligt en annan aktör, kunskap som har börjat sjunka in hos
pensionsspararna, till exempel betydelsen av avgifterna. Men många
förstår ändå inte de olika avgifter som finns och hur de är konstruerade,
säger aktören.
Pensionsspararnas intresse uppfattas av aktörerna som generellt lågt,
men flera bedömer att intresset för pensionen har ökat, sedan pensionssystemet
trädde i kraft början på 2000-talet. Några av de intervjuade
tror att yngre börjar förstå att pension är relaterad till arbete
och att exempelvis deltidsarbete påverkar pensionen. Aktörerna
menar också att intresset generellt sett ökar med åldern, det vill säga
när man närmar sig pensioneringen. En aktör inom tjänstepensionsbranschen
nämner att många kommer till anordnade informationsträffar
om pensionssystemet, vilket enligt aktören tyder på intresse
snarare än ointresse. Samtidigt poängterar aktören att vissa grupper är
svårare att få intresserade av den här typen av informationsträffar. 63
Enligt aktören beror det främst på att pensionsspararna uppfattar
pensioner som tråkigt och något som ligger långt bort.
63 Aktören syftar på AMF-grupper (dvs. SAF-LO).
50

6.1.2 Stora kunskapsluckor hos pensionssparare
En aspekt som både Pensionsmyndigheten och flera andra aktörer
nämner är att pensionsspararna inte ser den totala pensionen som en
helhet. De menar att det är ganska få som förstår hur de olika delarna
i pensionssystemet hänger ihop samt hur stora och viktiga de olika
delarna är i relation till varandra. Det är enligt aktörerna fortfarande
svårt för pensionsspararna att sätta in saker i sitt rätta sammanhang
och förstå att pensionen kommer från flera olika håll. En aktör inom
tjänstepensionsbranschen framhåller mångas okunskap om att merparten
av den totala pensionen består av inkomstpension, som i
princip fungerar som en obligation, det vill säga som en placering
med låg risk. Det saknas således, enligt aktören, en insikt om att de
valbara delarna i tjänstepensionen, premiepensionen och det privata
pensionssparandet kan bära en högre risk.
”… folk förstår inte det här med diversifiering av totalrisk när de får råd
inom varje pensionsdel för sig.”
Tjänstepensionen är ett område som enligt samtliga aktörer är svårt
för de flesta. Det kan handla om att många pensionssparare inte ens
känner till om de har en tjänstepension eller inte. Enligt aktörerna vet
pensionsspararna i många fall inte var de har sin tjänstepension, vilket
kollektivavtalsområde de tillhör, var försäkringen finns, hur den fungerar
och vad skillnaden är mellan premiepension och tjänstepension.
Ofta vet de inte heller hur mycket pengar som avsätts, vid vilken
ålder intjänandet till tjänstepensionen börjar och hur mycket som
individen ansvarar för av det som avsätts. Det kan enligt aktörerna
också handla om att det är svårt för individer, som har tjänat in
pension i flera olika pensionsplaner, att få grepp om sin tjänstepension.
Pensionsspararna får många besked från flera aktörer. Ibland får
de till och med dubbla besked, ett från Valcentralen 64
och ett från
bolaget där pensionssparandet finns. Enligt aktörerna förstår inte pensionsspararna
riktigt vad det är för besked de får. Ofta behövs experthjälp
för att reda ut det, säger en fackföreningsaktör.
Blivande pensionärer har också svårt att förstå skillnaden mellan
allmän pension, tjänstepension och privat pension. Det säger aktörerna
från både pensionärsorganisationerna och tjänstepensionsbranschen.
Dessutom vet många inte vilka tjänstepensioner de har.
Tjänstepensionen kan bestå av flera delar, som utbetalas på olika sätt.
Vissa delar betalas ut livsvarigt medan andra delar vanligen betalas ut
64 Central som sköter administrationen av de individuella valen av tjänstepensionen.
51

under en begränsad tid på exempelvis fem år. Aktörerna anser att
många blivande pensionärer inte känner till om de kommer att få
tjänstepensionen utbetalad under hela sin livstid eller på fem år, vilket
gör att det är svårt för dem att planera pensioneringen.
”Det absolut vanligaste problemet är kring tjänstepensionen, att många
inte har kännedom om vad det är som är inbetalat och man vet inte riktigt
vilket bolag som har betalt in till vilken tjänstepension över huvud taget.”
6.1.3 Kunskapsbrist och luckor i informationen till
pensionärerna
Hos pensionärer finns det en stor spridning i kunskapsnivån, enligt
pensionärsorganisationerna. En del kan över huvud taget ingenting,
medan andra är väldigt intresserade och kunniga. Aktörerna menar att
många upplever pensionsfrågorna som en djungel. När en fråga
debatteras i medierna är det vanligt att pensionärer hör av sig, exempelvis
till pensionärsorganisationer. Men oavsett vilken debatt som är
aktuell, handlar många frågor om bostadstillägg till pensionärer. Det
säger både Pensionsmyndigheten och pensionärsorganisationerna.
Enligt dem förstår inte pensionärerna hur bostadstillägget fungerar
och hur ansökan går till. Det upplevs som krångligt och svårt. De
saknar kunskap om att de kan ansöka om bostadstillägg. De är också
okunniga om att de måste ansöka om pension. Enligt de intervjuade
pensionärsorganisationerna finns det många pensionärer som tycker
att det är svårt att veta vart man kan vända sig när man ska gå i pension.
Ytterligare en svårighet som nämns är att förstå när pensionerna
är samordnade, och att samordningen påverkar hela pensionen.
Flera aktörer nämner problemet med den bristande kunskapen om att
vissa tjänstepensioner upphör efter fem år. Det är inte ovanligt att
pensionärer ringer och frågar varför pensionen inte har betalats ut.
Pensionärerna verkar inte vara medvetna om att de har fått information
om detta tidigare, det vill säga information om att vissa delar av
tjänstepensionen betalas under en begränsad tid.
”Det är ganska många som är helt förtvivlade och tycker att det är
märkligt.”
52

6.1.4 Behov av information på övergripande nivå
Generellt har de olika aktörerna en samstämmig uppfattning om vad
pensionssparare och pensionärer behöver för kunskap inom området
och vad som är viktigt att de informeras om. På en mer övergripande
nivå talar de flesta aktörerna – oavsett vem de representerar – om att
förståelsen av helheten är ett viktigt behov. Många förstår inte att den
totala pensionen består av fler delar än vad som anges i det besked
som pensionsspararna får i det orange kuvertet. De förstår inte heller
hur de olika delarna hänger ihop. Det är först när helheten är tydlig,
som individen får det enklare att fatta sina ekonomiska beslut. En av
aktörerna i tjänstepensionsbranschen relaterar helhetsaspekten till hur
man ska förhålla sig till pensionens totala risk. Här menar aktören att
det är viktigt att pensionsspararna, men också de som ger råd i varje
enskild del av pensionen, förstår att inkomstpensionen, som utgör den
största delen, har en mycket låg risk. Att fokusera på varje enskild del
i systemet är inte ändamålsenligt enligt denna aktör. Ytterligare ett
övergripande behov som tas upp är att individen bör informeras om
hur viktigt det är att ta reda på om arbetsgivaren har ett kollektivavtal,
och vilka konsekvenserna kan bli för den som arbetar på en arbetsplats
där det inte finns något sådant avtal. Pensionsmyndighetens
ledning pekar till exempel på att ett av deras huvudbudskap till pensionsspararna
är att det är viktigt att se till att arbetsplatsen betalar till
tjänstepensionen. Att skapa en medvetenhet hos pensionsspararna om
betydelsen av tjänstepensionen är mycket angeläget enligt flera aktörer.
Samtidigt uttrycker en aktör inom tjänstepensionsbranschen att
inte heller arbetsgivarna alltid har tillräckliga kunskaper, och att de i
vissa fall inte är särskilt bra på att informera om tjänstepensionen.
En annan aspekt som aktörerna diskuterar är pensionsspararnas behov
av att få en intuitiv förståelse för de faktorer som är mest avgörande
för pensionen. Behovet är således inte att sätta sig in i exakt hur
pensionssystemet fungerar. Det handlar snarare om att inse betydelsen
av det egna beteendet på arbetsmarknaden och vid olika skeden i
livet. Det är viktigt att pensionsspararna informeras om att hela livsinkomsten
räknas. Det är också viktigt att informationsgivarna tydliggör
för pensionsspararna kopplingen mellan intjänandet till och storleken
på pensionen. Det centrala är enligt aktörerna att man informerar
om vikten av att börja förvärvsarbeta tidigt, att det lönar sig att
arbeta heltid, att långa studier och avbrott påverkar pensionen, att
föräldraledigheten kan delas mellan föräldrarna och att båda föräldrarna
kan gå ner i deltid när barnen är små.
53

”Vad betyder att vara föräldraledig? … att resonera kring
livslöneperspektivet, vad händer om man byter jobb, utbildningsvalet, …
blir det plus eller minus?”
6.1.5 Behov av information på individnivå –
sparandetid
Av intervjuerna med aktörerna framgår att det allra viktigaste behovet
på det individuella planet är information om hur mycket pengar man
får i pension. Informationen ska kunna relateras till den livsstil pensionsspararna
tror eller vet att de vill ha som pensionärer. Med hjälp
av denna information ska pensionsspararna kunna bedöma om de
behöver komplettera med eget sparande, eller om de föredrar att efter
pensioneringen anpassa sin livsstil till ändrade förutsättningar. Aktörerna
uppfattar att informationsbehovet i allmänhet handlar om huruvida
de enskilda individerna kommer att kunna leva ett drägligt liv på
den pension de får eller inte.
Osäkerheten, som finns inbyggd i systemen och som gör det svårt att
ge ett exakt svar på denna fråga, upplevs av pensionsspararna som
mycket frustrerande, enligt aktörerna. De menar också att det är
svårare att informera om avgiftsbestämda system än förmånsbestämda.
Även om det finns ett bra prognosverktyg på Min Pension, så är
det, enligt aktörerna, svårt att förmedla en ”sann” bild. Individer
behöver trovärdiga prognoser, och som en aktör i försäkringsbranschen
uttryckte det:
”Utmaningen är att få den enskilda pensionsspararen att värdera
prognosen som bra information men samtidigt kunna förklara för denne
att det enda som är säkert är att prognosen är fel och att det inte är ett
löfte.”
Aktörerna inom tjänstepensionsbranschen säger att många också
frågar om gamla livräntor och fribrev. De frågar också hur mycket de
har tjänat in till sin tjänstepension och vad det ger i pension. Aktörerna
uppfattar att pensionsspararna kan känna sig osäkra på vilka
regler som gäller och om all tjänstepension är inrapporterad till exempelvis
Min Pension. Aktörerna anser också att individer behöver få
bättre upplysningar om vilka förvalsalternativ som erbjuds i de
54

olika pensionssystemen. Informationen ska förmedla att förvalsalternativet
är ett bra alternativ med bra villkor och att pensionsspararna
inte behöver göra ett eget val, om de inte vill.
”Ja, och att det kanske är good enough.”
Aktörer med verksamhet nära konsumenter, till exempel banker och
försäkringsbolag, påpekar också vikten av att man informerar om
detaljer kring de valbara produkterna. En viktig detalj är om tjänstepensionen
har ett efterlevandeskydd och vad skillnaden är mellan
efterlevandeskydd och återbetalningsskydd. Exempel på andra detaljer
som nämns är skillnaden mellan traditionell pensionsförsäkring
och fondförsäkring, avgiftens betydelse, avkastningshistorik, risker,
innebörden av flytträtt av kapital eller innebörden av den prognosränta
och de livslängdsantaganden som försäkringsbolagen använder.
Pensionsspararna behöver alltså kunna jämföra produkter med
varandra. Enligt aktörerna behöver pensionsspararna och pensionärerna
också förköpsinformation under sparandetid och utbetalningstid.
Det är viktigt för både pensionssparare och pensionärer att
de blir informerade om skillnaden mellan en försäkring och ett vanligt
sparande, menar aktörerna. I en försäkring finns det möjlighet till
livsvarig utbetalning, vilket inte gäller vanligt sparande, förklarar en
aktör inom tjänstepensionsbranschen. Samtidigt har dessa aktörer en
klar uppfattning om att det är komplext för målgrupperna att utvärdera
den här informationen, eftersom den framställs på olika sätt.
Några aktörer inom tjänstepensionsbranschen undrar om informationen
kan förmedlas till pensionsspararna, eftersom inte ens branschfolket
själva alltid kan beskriva och förklara parametrar som prognosräntor
och livslängdsantaganden eller jämföra priser. De anser att det
behövs en ständig diskussion om vad som är nödvändig och vad som
är tillräcklig information för konsumenten. Den mest extrema uppfattningen,
som en aktör i tjänstepensionsbranschen framför, är att det
till och med är irrelevant för individen att veta hur mycket som har
betalats in i avgifter, eftersom det som betyder något är vad det blir
för pension.
Enligt flera aktörer finns det både behov av och krav på att informationen
ska vara individualiserad. De menar att individer behöver olika
typer av råd vid olika skeden i livet. Yngre kan till exempel behöva
höra att de inte behöver spara i en privatpensionsförsäkring. Äldre
kan behöva få rådet att inte ta en allför hög risk i sitt pensionssparande.
55

6.1.6 Behov strax före och efter pensionering
Behovet av information hos individer som närmar sig pensioneringen
skiljer sig inte nämnvärt från de behov som pensionsspararna har i
övrigt. Det är viktigt att även i de här grupperna informera om helheten,
enligt aktörerna. Här avses allmän pension, tjänstepension,
privat pensionssparande och bostadstillägg. Blivande pensionärer
behöver, enligt representanter för pensionärsorganisationerna, alltså
veta vad som kommer att hända och hur de olika pensionsutbetalningarna
hänger ihop. De anser att blivande pensionärer och nyblivna
pensionärer har ett stort behov att få grepp om sin totala ekonomi.
Information om hur ett extra år i arbetslivet påverkar den framtida
pensionen är viktig för yngre blivande pensionärer, menar aktörerna.
De behöver förstå att hela livsinkomsten räknas. Ett annat område,
som på sikt kommer att öka i betydelse, är placeringen av premiepensionen
och delar av tjänstepensionen. Det behövs information om
att en placering i fonder med hög risk kan förlora i värde vid en
olämplig tidpunkt, till exempel strax före pensionering. Vidare anser
de intervjuade pensionärsorganisationerna att man bör informera om
att mindre seriösa bolag lockar blivande pensionärer att ta ut pensionen
vid 61 års ålder för att placera den i fonder. Det är inte bara riskabelt,
utan det har också andra följder, eftersom det förtida uttaget
påverkar exempelvis eventuella ersättningar från socialförsäkringen
och arbetslöshetsförsäkringen.
I intervjuerna framkom det också att de som snart ska gå i pension har
ett särskilt behov av att få bättre information om sin tjänstepension.
Det är ganska vanligt att de inte vet vilka tjänstepensioner de har,
enligt pensionärsorganisationerna. Ju fler arbetsgivare en individ har
haft, desto svårare kan det bli att få grepp om tjänstepensionen. Det är
också uppenbart, enligt flera aktörer, att det behövs mer och tydligare
information om hur tjänstepensionerna utbetalas. Det finns en brist i
informationen som berör pensioner som utbetalas under en begränsad
tid, ofta på fem år. Blivande pensionärer verkar i vissa fall inte förstå
att det är ett val de själva har gjort. I vissa grupper kan det behövas
personlig information och rådgivning om utbetalningsplaner inför
pensionering. För att undvika risken att individer får information för
tidigt och glömmer bort den, kan det vara nödvändigt att informationsgivaren
återkommer om detta med jämna mellanrum under de år
som kan vara aktuella, menar en representant för en pensionärsorganisation.
Det är även väldigt viktigt att informera den blivande
pensionären om att detta inte går att ångra i efterhand, säger en aktör
inom försäkringsbranschen. Alla aktörer, som känner till den här
56

problematiken, menar att det inte är acceptabelt att pensionärer får en
obehaglig överraskning efter fem år, det vill säga när utbetalningen
uteblir.
”Även om försäkringsgivaren har skrivit om det på brevet så kan det vara
så att det blir mycket information på grund av informationsplikten och
kunden skriver på men missar det absolut viktigaste, att det är på fem år.”
Ett annat viktigt område är, enligt Pensionsmyndigheten och pensionärsorganisationerna,
information om bostadstillägg till pensionärer.
65 Som nämnts tidigare i rapporten, finns det kunskapsluckor
om bostadstillägg till pensionärer. Det är en av de vanligaste
anledningarna till att pensionärer kontaktar Pensionsmyndigheten och
pensionärsorganisationerna. Pensionsmyndigheten har i sina
beräkningar exempelvis kommit fram till att år 2010 hade cirka 17
procent av de ålderspensionärer som hade rätt till bostadstillägg inte
ansökt om det. Det motsvarade cirka 51 000 personer. 66
Därutöver behöver blivande pensionärer informeras mer om vart de
ska vända sig när de ska gå i pension. Val av informationskanal är
också viktigt att tänka på påpekar en aktör från en pensionärsorganisation.
I synnerhet riskerar de som inte är vana vid datorer att gå
miste om viktig information.
57
Förutom att
reglerna upplevs som krångliga tyder okunskapen hos pensionärer på
att det behövs mer information, menar aktörerna. ISF (2012) drar i sin
granskning av handläggning av bostadstillägg bland annat slutsatsen
att reglernas komplexitet kan bidra till att individer som har rätt till
bostadstillägg inte ansöker. Oavsett vilka inkomster pensionären eller
den blivande pensionären har, så finns det ett behov av att veta mer
om möjligheterna att ansöka om bostadstillägg, enligt pensionärsorganisationerna.
65
Visserligen är bostadstillägg inte en del av pensionssystemet, men det berör många
pensionärer.
66
http://www.pensionsmyndigheten.se/4136.html.

6.2 Hur ska informationen utformas och
organiseras?
6.2.1 Min Pension – en accepterad lösning
Samtliga aktörer är helt överens om att Min Pension tillhandahåller
en bra infrastruktur för pensionsinformation. Min Pension uppfattas
av de intervjuade som en oberoende och neutral plattform, som bidrar
till en allmän acceptans hos de berörda aktörerna. I första hand gäller
det prognoserna men också annan typ av information. Att Min
Pension utgör ett nav för all pensionsinformation uppfattas av aktörerna
som mycket bra, eftersom pensionsspararna får all information
samlat på ett ställe. Pensionsspararna får en översikt över vad deras
totala pension består av och vilka pensionsinstitut eller bolag som de
har kontrakt med. En aktör i tjänstepensionsbranschen menar att idén
som Pensionsmyndigheten hade om att samla alla besked i ett enda
kuvert i grunden är en bra idé. Men det blir enligt aktören mycket
information och det är inte säkert att det underlättar för individen.
Dessutom förmedlas enbart en ögonblicksbild. I det sammanhanget
fyller Min Pension en viktig funktion, eftersom det blir mer dynamiskt,
säger aktören. Pensionsmyndigheten har initialt drivit idén att
ge en samlad pensionsprognos i det orange kuvertet. 67
Avtalsparterna
har motsatt sig denna lösning, eftersom de inte vill att staten ska stå
som avsändare av deras information. Pensionsmyndigheten har i det
senaste orange kuvertet därför strävat efter att förmå mottagarna att
logga in på Min Pension och göra en prognos där. Myndighetens
kommunikationsstrategi fokuserar nu främst på att kommunicera
helheten och kanalisera pensionsspararna till Min Pension.
”Ska man använda en snurra så ska man inte behöva springa till byrålådan
och leta efter gamla pensionsuppgifter.”
Flera aktörer anser att det är problematiskt att pensionsspararna får
pensionsbesked från flera håll, men samtidigt medger en fackföreningsaktör
att bolagen och fackföreningarna vill marknadsföra sin
egen information. Vissa har exempelvis valt att i sina besked inte
göra någon prognos på grund av osäkerheten, samtidigt som deras
inställning till prognosen på Min Pension är mycket positiv. Några av
aktörerna uttrycker att medlemmarnas intresse borde undersökas närmare.
Stuprörstänkandet gagnar inte pensionsspararna, säger en av
aktörerna.
67 Se Pensionsmyndigheten 2011c.
58

Trots den positiva inställningen till Min Pension tycker aktörerna att
det också finns nackdelar. De menar att pensionsspararna måste intressera
sig för sin pension och själva initiera inloggningen på Min
Pension. Det är först då som uppgifter om intjänandet hämtas in och
därmed blir det också möjligt att få fram en sammanhållen pensionsprognos.
Men det är, enligt aktörerna, en tröskel för många. Dessutom
saknas det ännu en del aktuella uppgifter från den landstingskommunala
sektorn, det vill säga aktuella uppgifter om intjänandet av
vissa delar som ingår i tjänstepensionen för anställda inom kommuner
och landsting. Enligt statistik från Min Pension har antalet inloggningar,
antalet som genomför en prognos, antalet registrerade
användare och andelen av registrerat pensionskapital kontinuerligt
ökat. Samtidigt pekar den verkställande direktören för Min Pension
på att en stor andel av de registrerade användarna är 50 år och äldre.
Tabell 2. Aktivitet på minpension.se under åren 2009–2011.
59
2009 2010 2011
Antal inloggningar (miljoner) 1,8 2,95 3,06
Antal genomförda prognoser (miljoner) 3,4 4,54 4,52
Antal registrerade användare (miljoner) 1,00 1,24 1,45
Andel av pensionskapital (procent) 88 91 98
Källa: Min Pension i Sverige AB (2012).
En annan nackdel som nämns i intervjuerna är att det fortfarande saknas
en prognosstandard som aktörerna är eniga om. Därutöver kan
prognosen skilja sig markant från vad pensionen blir i verkligheten på
grund av att antagandena i prognosen inte motsvarar de verkliga parametrarna.
Det gäller i synnerhet prognosräntor och livslängdsantaganden
i traditionella pensionsförsäkringar. Prognoser relaterar inte
heller till individens förväntade konsumtionsnivå som pensionär,
anser en aktör inom tjänstepensionsbranschen. Ytterligare en nackdel
som nämns är att Min Pension inte är anpassad till pensionärer, eftersom
utbetalningar av pension inte rapporteras dit.

6.2.2 Vad kan förbättras?
Hur anser då aktörerna att pensionsinformationen ska organiseras för
att pensionsspararna och pensionärer ska kunna tillvarata sina intressen
som konsumenter? Ett återkommande svar är att man bör fortsätta
att utveckla Min Pension, och att branschen samordnar sig bättre
kring informationen. Pensionsbesked från alla aktörer måste finnas
med, och samtliga pensionsbesked ska kunna ses digitalt. Aktualisering
av uppgifterna bör effektiviseras, genom att uppgifterna levereras
löpande. Informationen på Min Pension måste också tillgodose pensionärernas
behov. De som gör partiella uttag av pension och fortsätter
att arbeta vid sidan av sin pensionering behöver också i fortsättningen
få information via Min Pension.
Flera aktörer tar upp behovet av att Min Pension finns tillgängligt på
olika webbplatser, till exempel på internetbankerna och pensions-
bolagen. 68
De understryker vikten av att man skapar integrerade lös-
ningar i stället för länkar. Det ska till exempel vara enkelt för individer
att logga in på Min Pension, när de uträttar sina vanliga bankärenden.
Aktörer menar att det är viktigt att undanröja trösklarna som
fortfarande finns.
"Man önskar att Min Pension var det stället där man började leta
information."
Utöver vikten av fullständiga leveranser till Min Pension och tillgänglighet
för användarna, betonar flera aktörer värdet av enhetlighet. Den
levererade informationen ska vara mer standardiserad utan att ge avkall
på att återge en korrekt bild. Pensionsspararna ska kunna lägga
ihop delarna utan att behöva uppleva problem med olika prognosantaganden.
I diskussionen som branschen för kring prognosstandarden
har de resonerat om att det är problematiskt att i prognosen redovisa
livsvariga utbetalningar när möjligheten i själva verket inte finns,
eftersom produkten i verkligheten utbetalas under en begränsad tid.
Den tveksamheten finns oavsett vem som är avsändare av information.
Det finns också en uppfattning om att informationen om de olika
pensionsplanerna bör kunna fördjupas. Ytterligare en synpunkt, som
framförs av Konsumenternas försäkringsbyrå, är att Min Pension bör
ha simuleringsmöjligheter, så att den enskilda individen kan se vad
som händer med det egna sparandet vid byte av försäkringsbolag eller
försäkringsform. Slutligen konstaterar flera aktörer att inte bara
68 Den lösningen finns redan i vissa banker och försäkringsbolag.
60

pensionssparare utan också berörda aktörer, till exempel pensionsbolag
och myndigheter, måste uppleva nyttan med Min Pension. Här
hävdar de intervjuade aktörerna, att i kontexten kring Min Pension
som informationsnav som distribueras i andra kanaler, ska de olika
inblandade aktörerna ändå kunna profilera sig. Min Pension ska ge ett
mervärde för aktörer i en konkurrensutsatt sektor.
Aktörerna diskuterar också behovet av att anpassa informationen till
individens olika livsfaser och livssituationer. Det innebär att informationen
bör vara målgruppsinriktad, eftersom yngre respektive äldre
individer behöver olika slags information. En aktör inom försäkringsbranschen
refererar till egna kundundersökningar, som visar att
individer tar till sig information på olika nivåer, beroende på vilken
fas i livet de befinner sig. Exempelvis tar inte individer utan barn till
sig information om familjeliv. Aktören anser att pensionsinformationen
i större utsträckning skulle behöva anpassas till de olika livsaserna,
det vill säga till en kombination av ålder och livssituation.
Även Pensionsmyndighetens ledning är inne på samma linje. De
menar att pensionsinformationen tidigare har varit väldigt inriktad på
systeminformation, men att den numera i högre grad är inriktad på att
beskriva informationen ur ett individuellt perspektiv eller ett målgruppsperspektiv.
Andra aktörer menar att anpassningen i stället kan
göras utifrån exempelvis tre olika intressenivåer. Då kan de som är
minst intresserade välja att läsa mindre, medan de som är mer intresserade
kan fördjupa sig stegvis i informationen. Många läser bara
ingressen och resten upplevs som tungt. Aktörerna menar att det inte
finns något gränssnitt som passar alla, eftersom det inte finns någon
genomsnittlig mottagare av pensionsinformation.
Ord och meningar som "enkel" eller "så lite som möjligt" återkommer
ofta under intervjuerna. Aktörerna är ganska eniga om att mängden
information är ett problem för pensionsspararna. De menar att ett bra
koncept skulle vara att skapa en enkel och avskalad grundinformation.
Med enkel information menas såväl mängd som ett begripligt
språkbruk. Förkortningar ska undvikas i möjligaste mån. En aktör
inom tjänstepensionsbranschen anknyter till att besked som skickas
från olika håll inte har samma terminologi. Det gör att beskeden blir
förvirrande och mindre transparenta. Enligt aktören är ordlistan
Pensionsorden, 69
69 Ordlistan finns på www.minpension.se.
som branschen har kommit överens om, ingen
konsumentordlista, utan en lista som i första hand är till för branschen.
Samma aktör önskar att Finansinspektionen definierar vad
61

pensionsbeskeden ska innehålla, hur uppgifterna ska redovisas och
vilka ord som ska användas.
"Problemet är inte brist på information, det finns hur mycket som helst
och då blir det svårt att fatta beslut, det blir övermäktigt. Den ska vara
knapphändig, ju mindre desto bättre."
En idé, som några aktörer har och som de tror kan förbättra helhetsperspektivet
på pensionen, är att informationen integreras i lönebeskedet
eller i deklarationen. De anser att lönebeskeden är ett kraftfullt
instrument för förmedling av information. Att använda dem som
informationskanal kan vara ett sätt att öka medvetenheten om pensionen
i vardagen. Att visa hur mycket som avsätts till den allmänna
pensionen och tjänstepensionen är, enligt aktörerna, mycket bra information.
Det blir dessutom lättare för individen att se vad som har
betalats in och kontrollera att uppgifter som leverats till Min Pension
är korrekta. Information i deklarationen motiveras med att det finns
ett värde i att få hela hushållets samlade tillgångar och skulder på ett
ställe. Pensionstillgångarna är i det sammanhanget en viktig komponent,
menar de.
När det gäller detaljer i sparandet är det viktigt, enligt en aktör inom
tjänstepensionsbranschen, att de jämförelser som Konsumenternas
försäkringsbyrå 70
gör förenklas och utvecklas. Samma aktör menar att
branschen inte har några incitament till att förklara villkor som kan
vara oförmånliga för pensionsspararen. Aktören säger också att man
behöver reglera mer hur bolagen informerar om exempelvis avgifterna,
det vill säga att bolagen ska tvingas förklara beloppet som avgiften
utgör efter 30 år, i relation till kapitalet som är kvar. Här nämns
också behovet av att all information om avgifter anges i ett nyckeltal.
Några aktörer tror på att individernas kompetens kan höjas genom
utbildning, helst i skolan. En representant från Finansinspektionen
nämner till exempel deras specialuppdrag för att stärka konsumentens
ställning genom information och utbildning i privatekonomi. Pensionsmyndighetens
ledning tror inte på att myndighetens roll är att
vara någon slags folkbildare. Att undervisa är inte det viktigaste. Det
är bättre om det finns förutsättningar för pensionsspararna och pensionärerna
att själva hitta till den information de behöver. Det är uppgiften
enligt Pensionsmyndighetens ledning. Deras huvudbudskap till
pensionsspararna och pensionärerna är alltså att de själva ska se till
att göra en prognos på Min Pension och genom den få information
om helheten.
70 Se: http://bankforsakring.konsumenternas.se/.
62

6.2.3 Informationssvårigheter
Ett generellt problem som, enligt en facklig aktör, komplicerar
informationsgivningen om livsinkomstprincipen är att tjänstepensionen
inte tjänas in hela livet. Det är svårt att å ena sidan
kommunicera helheten och å andra sidan kommunicera att hela
livsinkomsten gäller i den allmänna pensionen men inte i tjänstepensionen.
I den allmänna pensionen finns det inga åldersbegränsningar,
medan det inom tjänstepensionsavtalen finns en bestämd
lägsta ålder för intjänandet och i de flesta avtal även en övre gräns vid
65 års ålder. Det är, enligt aktören, olyckligt att det finns sådana
skillnader i avtalen, men eftersom det ser ut som det gör, finns det ett
behov av att förbättra informationen om detta.
Ett annat problem som tas upp i intervjuerna är svårigheten att
informera om försäkringar som har olika beräkningsprinciper. Ett
exempel, som SPV:s representant tar upp, är den statliga tjänstepensionen
som består av tre delar. En förmånsbestämd del som
betalas ut livsvarigt, en avgiftsbestämd del som placeras i en förvald
traditionell pensionsförsäkring vars utbetalningsplan är fem år och en
avgiftsbestämd del som individen själv väljer var den ska placeras.
Utbetalningsplan av den senare delen kan variera beroende på bolag.
Svårigheten består i att på ett begripligt sätt förklara de olika regler
och villkor som gäller för respektive del.
Regelverk i form av lagar, förordningar och allmänna råd, som styr
hur informationen ska eller bör utformas, behöver inte nödvändigtvis
stämma överens med identifierade informationsbehov hos målgrupperna,
enligt aktörerna i försäkringsbranschen. 71
I regelverken tar
man inte hänsyn till att individer kan behöva olika typer av
information under olika faser i livet. Alla får i stort sett samma
information, menar aktörerna. Dessutom är produkterna, som
informationen ska handla om, inte alltid jämförbara. Visserligen finns
det, enligt en aktör från Finansinspektionen, möjlighet att bryta mot
allmänna råd, men vid en eventuell inspektion måste vederbörande i
så fall förklara varför regeln eller rådet inte har följts.
Enligt några aktörer inom försäkringsbranschen är det också svårt att
till exempel jämföra en försäkring som är en garantiprodukt med en
fondförsäkring. En av aktörerna påpekar att det genom Min Pension
har blivit möjligt att individualisera informationen, men att det finns
risker med de krav som ställs på information i prognosen. För att ge
71 se avsnitt 2,2 för en närmare beskrivning av regelverken.
63

en korrekt individuell beskrivning, måste informationsgivarna kunna
åskådliggöra olika parametrar i kombination med varandra, till exempel
avgifter, livslängdsantaganden och prognosräntor. Man måste
också visa hur parametrarna faktiskt påverkar utfallet av pensionen,
och det kan bli problematiskt för enskilda informationsgivare. Enligt
aktören finns det en risk att en bra produkt blir omöjlig att producera,
därför att producenten inte klarar av att framställa informationen på
ett åskådligt sätt.
Ett annat problem som nämns är mängden pensionsbesked som på
grund av vissa skatteregler inte alltid går att förenkla. Det kan handla
om små summor som tjänats in på olika håll och som borde samlas
ihop till ett enda sparande. I så fall skulle informationen kunna
komma från ett ställe. Enligt en fackföreningsrepresentant är det inte
bara lagstiftningen som hindrar, utan det handlar också om att
avtalsparterna ska komma överens om sådana förenklingar. Privattjänstemannakartellen
(PTK) har länge efterfrågat möjligheten att
samla ihop fribreven i en enda försäkring. 72
72 Svenska Nyhetsbrev (2012).
64

7 Pensionssparares och pensionärers
uppfattning om sitt eget behov
I det här kapitlet redogörs för pensionsspararnas och pensionärernas
syn på pensionen i allmänhet, deras syn på pensionsinformation samt
hur de uppfattar informationsgivarna. Målgrupperna ger uttryck för
vilka behov av information de har, och hur de anser att informationen
ska utformas. Kapitlet bygger på iakttagelser från fokusgruppsintervjuerna
och på resultat från den webbaserade enkätundersökningen.
7.1 Kunskap och grundsyn på pensionen
Konsultbolaget Novus genomförde intervjuer med fem fokusgrupper,
en pensionärsgrupp och fyra grupper med förvärvsarbetande i varierande
åldrar. 73 Sammanlagt deltog 18 kvinnor och 21 män boende i
Stockholms län. De rekryterade grupperna var intresserade av pensionsfrågor
i olika grad och den självskattade kunskapsnivån
varierade från relativt låg till hög. 74
Deltagarna i gruppen 30–45 år verkar ha svårt att beskriva pensionspyramiden
och dess beståndsdelar, det vill säga allmän pension,
tjänstepension och privat pensionssparande. Gruppens deltagare ger
uttryck av att vara desillusionerade, oroliga för pensionen och för vad
som kan hända med pensionssystemet i framtiden. De menar att de
ser sig själva som den förlorade generationen. De upplever också att
de ställs inför många svåra livsavgörande val och beslut.
Gruppen i 46–59 års ålder, som har lägre kunskapsnivå, verkar också
ha problem med att beskriva pensionsdelarna och pensionspyramiden.
De uttrycker att de känner osäkerhet kring vilka delar de kan påverka
och de ger uttryck åt en frustration över att regelverken har
73 Se avsnitt 3.2.
74 För en närmare beskrivning av grupperna se tabell 1 under avsnitt 3.2.
65

förändrats. Få pensionsaktörer upplevs som trovärdiga, och den
allmänna känslan som gruppen förmedlar är att det spelas och
spekuleras med pensionen.
"Nej, gillar inte den delen som ska avsättas, ... gillar inte spel..."
Gruppdeltagarna i 46–59 års ålder, som har högre kunskapsnivå,
verkar ha bra kontroll på pensionen. En del förbereder sig ekonomiskt
genom att till exempel amortera på sina lån. De förmedlar att det är
upp till en själv att säkra sin pension, och att det är deras ansvar att ta
till sig informationen. Men de förmedlar också att tjänstepensionen
upplevs som förvirrande, speciellt bland deltagare som har haft
många arbetsgivare. Deltagarna i den här gruppen tycks även uppleva
att budskapen har ändrats över tid.
"Information man fick i början var att man ska vara aktiv, men det visade
sig att man inte skulle vara det."
Gruppen som är närmast sin pensionering, det vill säga 60–65
åringar, säger att de är förberedda och att de har tagit reda på sin
pension genom att göra pensionsprognoser. Den här gruppen oroar
sig snarare för yngre generationer än för den egna pensionen. Pensionärsgruppen,
65–70 år, förmedlar att de är välinformerade om
pensionen och att deras val inför pensionering har varit välavvägda.
Yngre deltagare och deltagare med lägre kunskapsnivå verkar vara
mer osäkra och ha mindre förtroende för pensionsaktörerna än deltagare
med högre kunskap. Ju äldre deltagarna är, desto mer kontroll
verkar de ha och desto mindre oro har de för pensionen. Enligt en ny
undersökning som Pensionsmyndigheten (2012) har gjort, visar resultaten
det motsatta. Oron för pensionen ökar med ålder, kvinnor är
generellt sett mer oroliga, men oron är mindre bland dem med högre
inkomst.
Även om pensionspyramiden och helheten tycks finnas i deltagarnas
tankebanor, lägger de under samtalen mycket fokus på de delar som
de upplever går att påverka. En grov uppdelning visar att cirka 40
procent av intervjutiden upptas av tal om premiepension, 30 procent
om tjänstepension, 20 procent om privat pensionssparande och 10
procent om inkomstpension. Men deltagarna talar också om att högre
lön, högre förvärvsfrekvens och längre arbetsliv har en direkt påverkan
på pensionen. I de äldre grupperna nämns behovet av att minska
kostnaderna. Här uttrycker man en medvetenhet om att livsstilen
kommer att behöva anpassas till nya förutsättningar.
66

Det verkar finnas ett antal kunskapsluckor kring tjänstepensionen hos
de flesta deltagare, oavsett ålder och kunskapsnivå. De uttrycker att
det är svårt att få en överblick över den delen av pensionspyramiden.
"Har man haft många arbetsplatser är det svårt att hålla koll på. Skulle
vilja kunna samla alla."
Deltagarna verkar även tycka att informationen inte är anpassad till
den egna livssituationen. De erfar också att det finns mycket information
men att det är svårt att sortera och se vad som passar en själv.
En del uttrycker att det spekuleras med pensionen och att de känner
sig svikna. Några nämner också att aktörerna förmedlar många antaganden
som är osäkra. De menar att det skapar en osäkerhet om
huruvida man ska vara aktiv eller sitta still i båten.
"Den delen av PPM, är ren spekulativ... ett svek mot oss som ska bli
pensionärer.. få som har den kunskapen".
7.2 Hur uppfattas informationsgivarna?
Deltagarna i fokusgrupperna förmedlar att det finns många aktörer
som försöker kommunicera med dem, och att mängden information är
stor. I tabell 3 visas vilka informationsgivare som nämns och hur deltagarna
uppfattar dem.
67

Tabell 3. Informationsmottagares uppfattning om olika
pensionsaktörer
Aktörer Målgrupp Primär Association Omdöme Förtroende Timing
Egna banken Alla Pensionsrådgivning
Personligt möte
68
Positivt-
Neutralt
Försäkringsbolag Alla TV-reklam Neutralt-
Negativt
Pensionsaktörer
(AMF, Alecta)
"Oberoende"
rådgivare
Alla TV-reklam Positivt-
Neutralt
"Hur
sjutton
får jag
det så?"
30–35 år
46–59 år
Arbetsgivare 30–35 år
46–59 år
60–65 år
Fackförbund 30–35 år
46–59 år
60–65 år
Telefonsäljare Negativt
"Vi får
dina
pengar
att växa
(mer)."
Pensionsrådgivning
Tjänstepension
Pensionsrådgivning
Informationsträffar
Myndigheter Alla Det orange
kuvertet
minpension.se
Ja
Ej
opartiska
Ja
Ej
opartiska
Ja
Ej
opartiska
I samband
med det
orange
kuvertet
Hela tiden
Hela tiden
Nej Hela tiden
Positivt Ja Situationsberoende
Positivt Ja Situationsberoende
Positivt Ja I samband
med det
orange
kuvertet

Av tabellen framgår att synen på aktören varierar, beroende på vem
aktören är och vilken fokusgrupp som uttalar sig. Försäkringsbolag
och vissa pensionsaktörer förknippas med TV-reklam. Visserligen
tycker flera deltagare att den är rolig, men det är oklart för dem vad
det är de ska göra för att få det liv som reklamen förmedlar.
"När man ser reklam för pension ser det ju underbart ut. Men den biten
finns inte beskriven, hur bär jag mig åt för att få det så?"
Vidare upplever deltagarna att flera aktörer inte är opartiska, men
trots det verkar de ha förtroende för dessa aktörer. Den egna banken
är också partisk enligt flera deltagare, och den primära associationen
är att den ger pensionsrådgivning genom ett personligt möte. De så
kallade "oberoende" aktörerna nämns främst av yngre och medelålders.
De säger bland annat att de inte har förtroende för telefonförsäljare.
Arbetsgivare och fackförbund uppfattas av deltagarna som
opartiska och det allmänna omdömet om dem är positivt. Deltagarna
uttrycker också förtroende för myndigheter, till exempel Pensionsmyndigheten,
som främst associeras med det orange kuvertet och Min
Pension.
Under fokusgruppsintervjuerna visades en glimt av ett antal webbbaserade
informationskällor, delar av Pensionsmyndighetens fondvalsguide,
delar av Konsumenternas försäkringsbyrås jämförelse av
pensionsprodukter för tjänstepensionen samt Min Pensions webbplats.
Ingen av deltagarna hade sett fondvalsguiden eller produktjämförelsen
tidigare. Några hade varit inne på Min Pension och gjort
en prognos. När det gällde Pensionsmyndighetens fondvalsguide, fick
deltagarna titta på delar som förklarar riskens betydelse för den totala
pensionen och på avgiftens betydelse för sparandet. De som verkade
ha mer kontroll på pensionsområdet, upplevde fondvalsguiden som
informativ, trovärdig och pedagogisk. Men det var lättare för deltagarna
att laborera med avgiftens betydelse än med risken och helheten.
Deltagarna tyckte att Konsumenternas försäkringsbyrås produktöversikt
var bra men något svårtillgänglig. Deltagarna verkade också till
viss del förstå att Min Pension erbjuder en individanpassad och en
mer samlad information om pensionen. Sammantaget var deltagarnas
uppfattning att dessa informationskällor kompletterar varandra, men
vissa hade svårt att se skillnaderna. Flera undrade dock hur enskilda
individer ska veta att denna information över huvud taget finns.
69

7.3 Vilket är informationsbehovet?
Av fokusgruppsintervjuerna framgår att det finns ett behov av att få
all information samlat på ett ställe. Detagarna uttycker också ett
behov av att få informationen från en oberoende aktör. De önskar en
enkel, individanpassad, lättöverskådlig och tydlig information som
visar helheten och hur man själv kan påverka pensionen. Informationen
ska ge svar på vad individen själv behöver spara, vilket sparalternativ
som är det mest förmånliga, och hur mycket det blir i
pension vid olika pensionsåldrar, givet olika investeringsstrategier
eller beteenden. Det finns således önskemål om att få en dynamisk
information om vad de egna valen har för konsekvenser.
"Enkelt presenterat vad jag får per månad. Vad kan jag göra för att
förändra?"
Yngre deltagare uttrycker också ett behov av att i någon mening
förstå hur systemet fungerar och hur omvärdsfaktorer påverkar pensionen.
Pensionärer uttryckte inte något särskilt behov, men enligt
deras erfarenhet behövs information om uttagsregler strax före pensionering.
Deltagarnas önskemål krestar också i ganska stor utsträckning kring
det individuella behovet. Det handlar dels om att få information som
är anpassad till de egna valen, dels om att få information anpassad till
den egna åldern eller till relevanta livsskeden. Föräldraledighet, deltidsarbete,
arbetslöshet är exempel på händelser som påverkar pensionen
och som kan inträffa vid olika livsfaser, perioder eller åldrar.
"Tror att olika människor har olika behov. De som jobbat ett helt liv har
inte mycket att bekymra sig om, men de som haft motgångar med
arbetslöshet..."
En annan aspekt som flera deltagare utrycker är behovet av muntlig
information från kunniga, oberoende och neutrala rådgivare. Det är
viktigt för dem att informationen som ges är objektiv och saklig.
70

7.4 Resultat från den kvantitativa
enkätundersökningen
För att kunna kvantifiera iakttagelserna från fokusgruppsintervjuerna,
genomförde konsultbolaget Novus 1 000 webbaserade enkäter bland
individer i åldrarna 18–79 år under perioden 28 mars–4 april 2012. 75
Utöver kön och ålder finns det information om deras utbildningsnivå,
hushållsinkomst, sysselsättning, tjänstesektor, civilstånd, ort, region,
partisympati samt om individen är yrkesverksam eller pensionär.
Sammanlagt ställdes 7 frågor, som främst rörde hur individerna
uppfattar pensionsinformationen och dess avsändare, samt hur de
önskar få informationen och av vem. Ett par frågor gällde också den
självskattade kunskapen inom området och på vilka sätt de bedömer
att det går att påverka pensionen. 76
7.4.1 Självskattad kunskap och möjligheter att
påverka
När det gäller den självskattade kunskapsnivån inom pensionsområdet
bedömer 4 av 10 av de tillfrågade att de har låg kunskap. Det
stämmer väl överens med resultaten i de studier och undersökningar
som beskrivs i kapitel 4. Den egna kunskapen bedöms vara högre ju
äldre personen är, och varannan kvinna och var tredje man bedömer
att de har ganska låg eller mycket låg kunskap om sin pension och om
pensionsområdet. Högutbildade skiljer sig inte särskilt från lågutbildade
i det avseendet. Dock svarar de med lägst hushållsinkomst i
betydligt större utsträckning än andra att de har låg eller mycket låg
kunskap. Pensionärer svarar i högre utsträckning än yrkesverksamma
att de bedömer sin kunskap som mycket hög eller ganska hög. Även
bland egna företagare är andelen som bedömer att de har relativt hög
kunskap högre än bland andra yrkesarbetande. Den självskattade
kunskapsnivån skiljer sig inte nämnvärt geografiskt. Mellan 20 och
27 procent anger att de har ganska eller mycket hög kunskap inom
området oavsett boendeort.
Individerna fick ange hur de bedömer att vissa faktorer påverkar eller
har påverkat pensionen. Figur 1 sammanfattar deras svar.
75 Intervjuerna genomfördes inom ramen för Novus webbpanel Sverigepanelen bestående av
cirka 27 000 slumpmässigt rekryterade panelmedlemmar.
76 Se frågeformulär i bilaga 2.
71

Figur 1. I vilken utsträckning som individer bedömer att vissa
faktorer påverkar nuvarande eller framtida pension,
procent
Att du har/har haft flera …
Att du tjänar/har tjänat 15 år …
Hur du väljer/har valt att …
Att dina arbetsgivare har/har …
Hur du sparar/ har sparat inför …
Hur hög lön du har/har haft
Hur länge och hur mycket du …
Källa: bearbetning av enkätresultat.
Det framgår tydligt av figur 1 att de allra flesta bedömer att de i
mycket stor eller ganska stor utsträckning kan påverka pensionen
genom att arbeta mer, arbeta länge och genom att ha en hög lön. Pensionärer
gör dock denna bedömning i större utsträckning än andra
grupper. Även bland högutbildade, tjänstemän och individer i hushåll
med hög inkomst är andelen som bedömer att omfattning förvärvsarbete
och lön påverkar pensionen i mycket eller ganska stor utsträckning
något högre. Drygt hälften anger att 15 års intjänande med maximal
ATP-poäng har ganska eller mycket stor påverkan på pensionen.
Andelen som förknippar pensionen med ATP-år är större ju äldre
individerna är. Det kan bero på att intjänandet till pensionen enligt
ATP-systemet enbart berör de äldre. Bland individer 18–29 år anger
hela 62 procent att de inte vet om 15 år med maximal ATP-poäng
påverkar pensionen, vilket bland annat kan förklaras av att denna
information inte är relevant för yngre. De här resultaten tyder på att
pensionssparare och pensionärer förstår att lönens storlek och graden
av förvärvsarbete är viktiga faktorer som påverkar pensionen, men de
verkar ha mindre kunskap om faktorer som påverkar tjänstepensionens
intjänande.
19
0% 20% 40% 60% 80% 100%
I mycket eller ganska stor I mycket eller ganska liten Inte alls Vet ej
72
75
52
60
63
38
87
88
12
23
5
15
73
27
6
30
21
3
17
4
4
11
4 9
7
7

Tre fjärdedelar bedömer att sparandet inför pensionen påverkar pensionen
i stor eller ganska stor utsträckning, och andelen som anser att
placeringen av premiepensionen och tjänstepensionen har stor påverkan
är nästan lika hög. Yrkesverksamma svarar i högre grad att sparande
är en faktor som påverkar pensionen.
De allra flesta tycker inte, eller tror inte, att antalet arbetsgivare de
har eller tidigare har haft påverkar pensionen i särskilt stor omfattning.
En femtedel vet inte om denna faktor påverkar pensionen.
Samtidigt anger cirka 63 procent att pensionen påverkas i ganska stor
eller mycket stor utsträckning av om deras arbetsgivare har eller
tidigare arbetsgivare har haft kollektivavtal. Men skillnaden är stor
mellan åldersgrupperna. Ju yngre individerna är, desto färre är det
som svarar att arbetsgivare med kollektivavtal har betydelse. Bland
de allra yngsta, 18–29 år, anger 38 procent att de inte vet om denna
faktor påverkar pensionen. Pensionärer svarar i högre utsträckning än
andra att pensionen påverkas av att arbetsgivaren har haft kollektivavtal.
En betydligt lägre andel egna företagare anger att pensionen i
ganska eller i stor utsträckning påverkas av kollektivavtal, vilket är ett
förväntat resultat.
7.4.2 Vilken pensionsinformation önskas?
Väldigt få är mycket nöjda med den pensionsinformation som de får,
men cirka 38 procent är ganska nöjda med informationen. Den åldersgrupp
som verkar mest missnöjd är 50–64 åringar. Över hälften av
dem är inte särskilt eller inte alls nöjd med informationen. Pensionärer
och egna företagare är i något större utsträckning än andra grupper
ganska nöjda med informationen de får. Var tionde yrkesverksam i
ålderskategorin 18–65 år svarar att de inte vet hur pass nöjda de är.
Bland pensionärer svarar 15 procent på motsvarande sätt.
Omkring 90 procent tycker att det är mycket eller ganska viktigt att
pensionsinformationen är enkel och anpassad till en själv som individ.
Individer i åldrarna 50–64 år, det vill säga de som är närmare
pension, tycker det i något större utsträckning än andra åldersgrupper.
Individer i höginkomsthushåll tycker i högre grad än andra att det är
viktigt med en individuellt anpassad information, medan egenföretagare
tycker det i mindre grad än andra grupper. Samtidig som de allra
flesta anser att enkelhet är mycket angeläget, tycker över 75 procent
av de tillfrågade individerna att det också är mycket eller ganska
viktigt att pensionsinformationen som de får är detaljerad. En större
andel äldre än yngre svarar dock att de anser att det är viktigt med
73

detaljerad information men bland egenföretagare är den andelen
mindre.
Cirka 8 av 10 svarar att det är ganska eller mycket viktigt att få
konkreta råd och tips om hur de kan påverka sin pension. Det finns
nästan ingen skillnad på hur individer i olika åldrar, kön och med
olika sysselsättning svarar på denna fråga.
Hur viktigt är det för pensionsspararna och pensionärer att pensionsinformationen
ges av en oberoende och neutral aktör? Nästan 4 av 5
anger att det är mycket eller ganska viktigt med en oberoende och
neutral aktör. Äldre tycker det i något större utsträckning än yngre, i
synnerhet de som är 50–64 år. Även högutbildade, tjänstemän och
individer i höginkomsthushåll svarar i större utsträckning än andra
grupper att det är viktigt med en oberoende och neutral informationsgivare.
Det finns dock inga skillnader mellan yrkesverksamma och
pensionärer.
När det gäller frågan om hur viktigt det är att pensionsinformationen
samlas på ett ställe svarar 85 procent att det är mycket eller ganska
viktigt. Återigen är det gruppen närmare pensioneringen, 50–64 år,
som tycker det i högst utsträckning. Även högutbildade och tjänstemän
svarar att de tycker att det är viktigt i något högre grad än lågutbildade.
74

Figur 2. Andel som instämmer helt eller delvis med påståenden
om befintlig pensionsinformation samt andel som tycker
att påståendena om önskad information är viktiga eller
mycket viktiga, procent
..är samlad på ett ställe
..ges av
oberoende/neutral aktör
..är detaljerad
..ger konkreta råd om hur
jag kan påverka pensionen
..är anpassad till mig som
individ
..är enkel
Källa: bearbetning av enkätresultat.
0 20 40 60 80 100
Figuren illustrerar att den information som pensionsspararna och pensionärer
får i dag inte motsvarar deras önskemål. Exempelvis anser
9 av 10 att det är viktigt att pensionsinformationen är enkel, men bara
4 av 10 instämmer i att dagens pensionsinformation är enkel. Den
diskrepans som finns mellan önskemålet att få informationen samlad
på ett ställe och hur pensionsspararna och pensionärerna uppfattar att
det är, kan bero på de många besked som de får. Det kan också bero
på en okunskap om att Min Pension tillhandahåller en samlad information
för de flesta som loggar in på webbsidan. Det finns också en
markant skillnad mellan hur de upplever de konkreta råden och hur de
ser på behovet av att få sådana råd.
En jämförelse mellan pensionärer och yrkesverksamma visar att de i
princip tycker lika när det gäller den önskade informationen. Däremot
instämmer pensionärerna överlag i större utsträckning än yrkesverksamma
i påståendena om hur dagens information uppfattas. Exempelvis
upplever 56 procent av pensionärerna och 33 procent av de yrkesverksamma
att informationen de får är enkel.
Av fokusgruppsintervjuerna framgick att det finns ett behov av att få
informationen från en oberoende och neutral aktör. Som nämnts ovan,
75
Önskad information
Befintlig information

önskar cirka 8 av 10 i enkätundersökningen detsamma. För att fånga
in vad som eventuellt menas med en oberoende och neutral aktör fick
individerna svara på hur väl de instämmer i att olika aktörer är avsändare
av framtida pensionsinformation.
Figur 3. Pensionsspararnas och pensionärernas uppfattning om
var framtidens pensionsinformation ska komma ifrån,
procent
Pensionsmyndigheten
minpension.se
min bank
min arbetsgivare
mitt försäkringsbolag
mitt/ett fackförbund
Källa: bearbetning av enkätresultat.
0% 20% 40% 60% 80% 100%
Instämmer helt Instämmer delvis
Tar delvis avstånd ifrån
Vet ej/kan ej ta ställning
Tar helt avstånd ifrån
Figuren visar tydligt att många, 85 procent, instämmer helt eller delvis
i påståendet att informationen ska komma från Pensionsmyndigheten.
Det är främst män, 50–64 åringar, högutbildade och individer i
höginkomsthushåll som vill att Pensionsmyndigheten ska vara avsändare
av framtida pensionsinformation. Även Min Pension är en
källa som en stor andel svarar att de vill ha informationen ifrån.
Gruppen 50–64 åringar utmärker sig också här med en stor andel som
tycker det. Däremot önskar kvinnor det i mindre utsträckning än män;
49 procent av kvinnorna instämmer helt eller delvis, jämfört med 60
procent bland männen. Ju högre hushållsinkomst, desto större andel
är det som instämmer helt eller delvis med att framtida pensionsinformation
ska ges via Min Pension. Även tjänstemän, och till viss del
anställda inom den privata sektorn, tycker det i större utsträckning.
Relativt få instämmer helt med att de vill få informationen från
banken, arbetsgivare, försäkringsbolag eller fackförbund. Cirka 40
76

procent tar delvis eller helt avstånd ifrån dessa aktörer som avsändare
av framtidens pensionsformation. Samtidigt visar resultaten i figur 3
att relativt många, mellan 40–50 procent, inte vet eller inte kan ta
ställning till om de önskar få information från dessa aktörer bortsett
från Pensionsmyndigheten. Enbart 15 procent är tveksamma till Pensionsmyndigheten
som avsändare av information.
Slutligen ställdes en fråga om de upplever att de kan ta till vara sina
intressen inom pensionsområdet. Oavsett ålder eller om individen är
yrkesverksam eller pensionär svarar 3 av 10 att de i mycket stor utsträckning
kan ta till vara sina intressen. Nära 30 procent av pensionärerna,
och var femte bland de yrkesverksamma, svarar att de i
mycket liten utsträckning eller ingen uträckning alls kan ta till vara
sina intressen. Kvinnor svarar att de i mindre utsträckning än män kan
ta till vara sina intressen. Enbart unga, 18–29 år, upplever att de i
något högre utsträckning än andra åldersgrupper kan ta till vara sina
intressen när det gäller pensionen. Det kan eventuellt bero på att de
har lång tid på sig att påverka pensionen. Samtidigt svarar var tredje i
denna åldersgrupp att de inte vet om de kan göra det.
De här resultaten tyder på att framför allt Pensionsmyndigheten
uppfattas som en trovärdig avsändare av pensionsinformation.
Människor verkar överlag föredra myndigheter i de här sammanhangen.
Resultaten indikerar också att pensionssparare och pensionärer
behöver stärkas som konsumenter.
77

8 Diskussion och slutsatser
Det är ingen enkel uppgift att beskriva informationsbehovet hos en så
pass heterogen grupp som pensionssparare och pensionärer är. Det tål
att fundera på vem det är som har rätten att definiera vad behovet är. I
den allmänna debatten beskrivs pensionsområdet som komplext och
svårtillgängligt. När det gäller pensionsinformation hamnar pensionsspararna
och pensionärerna per automatik i ett underläge, medan pensionsaktörerna
har ett naturligt övertag. Med hjälp av regelverket som
styr informationsgivningen och utifrån egna intressen avgör och definierar
experterna vilket behov av kunskap och information pensionssparare
och pensionärer har.
Med hänsyn till ovanstående resonemang, har ISF i denna rapport valt
att utöver aktörernas uppfattningar även lyfta fram pensionsspararnas
och pensionärernas egen syn och uppfattning om sina behov av kunskap
och information inom pensionsområdet.
Övergången från förmånsbestämda till avgiftsbestämda system har
ökat behovet av pensionsinformation. Samtidigt är det mer komplicerat
att informera om avgiftsbestämda system, eftersom ingen med
säkerhet kan säga vad varje enskild individ kommer att få i pension.
Det finns en inbyggd motsättning, eftersom informationskraven på
aktörerna och mottagarnas behov av att bli informerade kan vara
svåra att förena med ett informationsinnehåll som ger en helt tydlig
och korrekt bild. Trots det definierar pensionsaktörer, pensionssparare
och pensionärer problemen respektive behoven i stort sett på ett liknande
sätt. De har dessutom i grunden samma uppfattning om hur
pensionsinformationen ska organiseras och utformas.
79

8.1 Valfrihet kontra bra förvalsalternativ
I det svenska pensionssystemet finns det en komplexitet på flera plan.
För det första ställer ett avgiftsbaserat pensionssystem större krav på
informationsgivaren än ett förmånsbaserat system. För det andra utgörs
pensionen av flera delar som behöver kommuniceras både i sin
helhet och i sina enskilda delar. För det tredje har varje pensionsslag
en konstruktion med unika egenskaper och regler. Därutöver finns det
i varje del av pensionspyramiden möjlighet för individen att själv
välja var pensionsmedlen ska placeras och vem som ska förvalta dem.
Rapportens undersökningsresultat tyder på att de allra flesta förstår att
förvärvsfrekvensen och lönenivån har stor betydelse för pensionens
utfall. Men det är de valbara alternativen i de olika systemen som
mest engagerar fokusgruppsdeltagarna i denna undersökning. Pensionsspararna
känner att de ställs inför ett mycket svårt val. Det finns
en oro, en känsla av svek och en uppfattning om att det spekuleras
med pensionen. Kanske gäller det främst premiepensionen. Dessa
stämningar samt resultat från andra undersökningar indikerar att förekomsten
av många valbara alternativ i de olika pensionssystemen
orsakar en oro som är svår att komma till rätta med. Enligt ISF:s uppfattning
är det inte så att mer information per automatik löser problemet.
Icke desto mindre måste det i befintliga pensionssystem erbjudas
bra förvalsalternativ och bra information om dem. Pensionsspararna
och pensionärerna behöver således förstå om det finns några konsekvenser
av att inte välja aktivt. När premiepensionssystemet introducerades
var syftet med den massiva informationskampanjen som
föregick det första fondvalet bland annat att få pensionsspararna att
aktivt placera sina pensionsmedel. 77
Under följande år trycktes det
inte lika hårt på att göra ett aktivt val, utan det som snarare betonades
då, var vikten av att välja medvetet. Utifrån intervjuerna med aktörerna
verkar det som om budskapet numera är att det finns bra förvalsalternativ
och att man kan låta bli att välja aktivt, om man inte vill
engagera sig. Av fokusgruppsintervjuerna framgick att pensionsspararna
är medvetna om vad det ursprungliga budskapet gick ut på.
Men de har också sett att det med facit i hand inte gett så bra resultat.
En slutsats som kan dras av detta är att det är viktigt att förmedla ett
konsekvent budskap till dem.
Aktörernas budskap om att det räcker med att informera om förvalsalternativen
är enligt ISF:s uppfattning inte helt oproblematiskt. För
det första är förvalsalternativen i de olika systemen konstruerade på
77 Se Riksrevisionen 2004.
80

olika sätt. I tjänstepensionen utgörs förvalsalternativen av traditionella
pensionsförsäkringar, det vill säga garantiprodukter. Däremot är
förvalsalternativet i premiepensionssystemet en fondförsäkring, som
först vid pensioneringen eller under pensionstiden kan omvandlas till
en traditionell pensionsförsäkring. Det finns alltså en väsentlig skillnad
mellan dessa två produkttyper. För det andra erbjuder samtliga
pensionssystem många valbara alternativ. Denna rapport visar att
pensionsspararna är fullt medvetna om att det finns valmöjligheter,
men de vet inte hur de kan nå all information och inte heller hur de
ska värdera den. Det är frustrerande för dem. Ingen vill känna sig som
en förlorare. En fråga som kan ställas är hur man kan motivera förekomsten
av valbara alternativ för pensionsspararna, samtidigt som
man kommunicerar att de inte behöver oroa sig för dessa alternativ.
Följdfrågorna är varför det i så fall finns så många valbara alternativ,
och för vem. Ska valbara alternativ finnas för en handfull människor
som är särskilt intresserade? Vem ska betala priset för den omfattande
valfriheten?
I framtiden kommer tjänstepensionen att få en allt större betydelse för
den totala pensionen. Inte minst därför är det viktigt att man informerar
pensionsspararna om både valbara alternativ och förvalsalternativ.
Är ett förvalsalternativ i form av en traditionell försäkring ett
bra val jämfört med en fritt valbar fondförsäkring? Individer måste få
en chans att kunna värdera informationen om de ska förstå konsekvenserna
av sitt val.
Informationsgivningen om valbara alternativ kommer att behöva
utvecklas så länge de erbjuds i de olika pensionssystemen. Informationen
kommer även i fortsättningen att vara innehållsrik, eftersom
det är flera faktorer som pensionssparare och pensionärer behöver ta
hänsyn till i en valsituation. Till exempel spelar behovet av att förstå
avgiftens betydelse för det totala pensionskapitalet, eller livslängdsantagandenas
betydelse för det utbetalda pensionsbeloppet in.
Behovet av att förstå dessa parametrar kommer inte att minska. En av
de tillfrågade tjänstepensionsaktörerna framförde uppfattningen att
branschen saknar incitament att informera på ett transparent sätt.
ISF:s uppfattning är att man därför behöver, genom incitament eller
tvång, säkerställa att branschen tydligt informerar om dessa faktorers
betydelse för det långsiktiga sparandet.
Budskapet från regeringen i den här frågan har varit tydligt:
branschen måste informera bättre om kostnaderna för pensionssparandet.
Begreppet ”kilopris” har myntats efter finansmarknads-
81

ministerns (Norman 2012) tal om att branschen bör redovisa kostnader
i kronor och ören. Inom branschen bör man även ange vad effekten
blir på lång sikt. Ett antal bolag 78
har nu tagit initiativ till att visa
jämförelsepriser på fonder, vilket är i linje med regeringens budskap.
Det är en positiv utveckling, som kan underlätta för pensionsspararna
när de ska välja fonder.
8.2 Individanpassad information är ett måste
En slutsats som kan dras av iakttagelserna i denna rapport är att
pensionsinformationen på olika sätt behöver anpassas till de enskilda
individerna. Det finns ett uppenbart behov av att informationen förenklas
och individanpassas. Även Pensionsmyndigheten är inne på
denna linje. Det kan handla om att identifiera olika typer av målgrupper
eller att informera utifrån relevanta livsskeden. Med det menas
olika stadier i livet, där förändringar sker till exempel vid giftermål,
vid familjebildning, i samband med föräldraledighet, när ens make,
maka eller sambo avlider och vid köp av bostad. Utgångspunkten för
den individuella anpassningen kan vara individens ålder eller individens
intresse för pensionsområdet. Dock kan informationskraven,
som regelverket ställer, i vissa fall motverka de goda intentioner som
finns om att åstadkomma en sådan individuell anpassning. Det är
frustrerande för aktörerna att inte kunna utforma informationen utifrån
deras förståelse för individens behov.
Ett annat återkommande önskemål är att informationen ska vara
enkel, lättbegriplig och på samma gång detaljerad. Det kan vara svårt
att kombinera. Möjligtvis hänger önskemålet om detaljrikedomen
samman med behovet av en individanpassad information. Individer
med större intresse önskar troligen en ännu mer detaljerad information.
Danmark är ett exempel på ett land som har kommit närmare en
lösning på detta. På webbsidan pensionsinfo.dk presenteras informationen
på flera nivåer, från en översiktlig presentation i pensionsportalen
till en fördjupad och detaljerad information via olika ingångar.
Möjligtvis är den danska lösningen något som Sverige kan implementera
på exempelvis Min Pension.
I Nederländerna finns ett exempel på individanpassad information
som är kopplad till ett särskilt livsskede. Där informerar man om
tjänstepensionen i samband med att individen fått en anställning på en
ny arbetsplats. Det är ett utmärkt exempel som skulle kunna användas
78 Dagens Nyheter (2012).
82

som förebild i Sverige, särskilt inom tjänstepensionsområdet, vars
regelverk om intjänandet skiljer sig mellan sektorerna och från den
allmänna pensionen.
Tysklands varningssystem för kommande systemändringar, som visar
hur dessa påverkar pensionen och om det finns en risk för att individen
ska hamna under en viss miniminivå, är en intressant informationslösning
som kan studeras närmare. Eventuellt kan en liknande
modell tillämpas i delar av det svenska pensionssystemet. Individer,
som exempelvis saknar tjänstepension, riskerar att få en låg pension.
De skulle vara betjänta av att få särskild information om hur deras
totala pension påverkas av det. Även de som påverkas av marginaleffekter
i form av lägre garantipension eller lägre bostadstillägg, när
de väljer att förlänga arbetslivet, behöver informeras om sådana
systemeffekter. Den här typen av ”väckarklockor” skulle kunna
underlätta för individen att fatta medvetna val kring sin pension.
Som komplement vore en möjlig lösning att informera om pensionsavsättningarna
för allmän pension och tjänstepension i lönebeskedet.
En sådan information blir både individuell och samlad. Dessutom är
det högst sannolikt att individer läser sina lönebesked och tittar på
innehållet. Denna återkommande information skulle kunna bidra till
att öka pensionsspararnas medvetenhet om pensionen. Även inkomstdeklarationen
eller slutskattsedeln är en potentiell kanal för sådan
information, eftersom de allra flesta tar sig tid att kontrollera uppgifterna
i den årliga deklarationen. Att ge individuell pensionsinformation
den vägen skulle således sannolikt nå många fler.
8.3 Oberoende rådgivning behövs
En aspekt som hör ihop med behovet av individanpassad information
är behovet av oberoende rådgivning. Det är dock inte enkelt att uppfylla
ett sådant behov. Rapportens resultat visar att pensionsspararna
inte har särskilt stort förtroende för rådgivare, eftersom de anses vara
partiska. Det bekräftar Werner (2012) i sin avhandling, som visar att
pensionsspararna ser negativt på försäljning av pensionsförsäkringar
via telefon. Ett intressant inlägg i det här sammanhanget är att arbetsgivare,
som ansvarar för upphandling av tjänstepensionslösningar,
verkar sakna kunskap om vad oberoende rådgivning innebär. En
nyutkommen undersökning från pensionsförsäkringsbolaget Alecta
(2012) visar att nära hälften av de arbetsgivare som anlitar en försäkringsförmedlare
för rådgivning om tjänstepensionslösningar tror
83

att de har anlitat en oberoende rådgivare. Var tredje vet inte hur försäkringsförmedlaren
får ersättning för sina rådgivningstjänster. En
variant, som skulle kunna tillämpas i Sverige, är att det finns en
oberoende aktör som enbart hanterar tjänstepensionen i likhet med
Storbritanniens "The Pension Regulator", vars uppgift bland annat är
att öka förståelsen för arbetsrelaterade pensioner och värna pensionsspararnas
förmåner. Även Storbritanniens lösning med en särskild
pensionsombudsman, som har till uppgift att utreda och besluta i
klagomålsärenden om individuella pensionslösningar och tjänstepensionssystem,
är intressant att titta närmare på och jämföra med
den roll som Sveriges Konsumentombudsman har.
Ytterligare en variant av personlig rådgivning, som skulle kunna
tillämpas i Sverige, är den som finns i Frankrike. Individer som har
fyllt 45 år och som vill se vad pensionsutfallet kan tänkas bli, kan få
en sådan rådgivning. Syftet är att ge pensionsspararna en chans att
vidta eventuella åtgärder i tid. På sätt och vis uppfyller prognosen på
Min Pension det behovet. Men om individer behöver diskutera prognosen
med någon som kan ge dem råd, räcker det inte med Min
Pension. Det personliga mötet går inte att ersätta med enbart en
pensionsprognos.
Förutom behovet av personlig rådgivning, visar resultaten att det
finns ett generellt behov av att få pensionsinformationen från en
oberoende aktör. En slutsats som kan dras av den här rapporten är att
Pensionsmyndigheten och Min Pension verkar vara de aktörer som
pensionssparare och pensionärer helst önskar ha som informationsgivare.
Det tyder på att Pensionsmyndigheten och Min Pension
uppfattas som de mest neutrala och oberoende aktörerna. I det här
sammanhanget skulle även Konsumenternas Bank- och finansbyrå
eller Konsumenternas försäkringsbyrå kunna få en utvidgad
rådgivande roll. Dessutom skulle de då också kunna marknadsföra sin
roll som oberoende informationsgivare bättre. Som det är i dag verkar
dessa byråer inte vara särskilt synliga för dem som behöver deras
tjänster.
84

8.4 Ett splittrat pensionssystem fordrar en
samlad och enhetlig information
Pensionsinformationen måste anpassas till de rådande pensionssystemen.
Pensionsspararna och pensionärerna kommer även i fortsättningen
att behöva förhålla sig till en pensionspyramid bestående
av tre delar, där varje del utgörs av flera komponenter. Det är många
aktörer som kommunicerar med pensionsspararna. För att underlätta
för pensionsspararna måste samtliga pensionsaktörer enas om att
harmonisera informationsflödet. Resultaten visar att det inte finns
någon tvekan om att alla inblandade är ense om att informationen
måste samlas på ett ställe. Det gäller såväl myndigheter och pensionsaktörer
som pensionssparare och pensionärer. Även om inte all information
kan samlas på ett ställe, så har individer behov av att känna
till de tjänster som erbjuds. Enligt fokusgruppsiakttagelserna är pensionsspararna
inte särskilt medvetna om att det finns användbar och
objektiv information på exempelvis de webbplatser som Pensionsmyndigheten,
Min Pension och Konsumenternas försäkringsbyrå har.
Det indikerar att pensionsspararna och pensionärerna inte vet var eller
hur de ska hitta informationen. De behöver således upplysas mer
effektivt om att den här informationen finns tillgänglig för dem.
Ett sätt att samla informationen är genom att tillhandahålla en gemensam
pensionsprognos, som inkluderar alla pensionsslag. Prognosen
utgör en förutsättning för att individen ska kunna fatta välgrundade
beslut om sin pension. Men det kan vara svårt att förena pensionsspararnas
önskemål om en säker prognos med aktörernas oro för att
prognosen ska uppfattas som ett löfte. Det är ett informationsproblem
som behöver hanteras. En möjlig lösning kan vara att prognosen
presenteras med ett intervall som visar att pensionsutfallet kan ligga
inom ett visst spann, det vill säga ett konfidensintervall. Det skulle
tydliggöra osäkerheten i prognosen och minska risken för att den
uppfattas som ett löfte. Men en sådan lösning skulle kräva att det
finns en gemensam metod eller standard för att beräkna konfidensintervall.
Dessutom skulle pensionsspararna behöva få en enkel
beskrivning av hur intervallet är beräknat.
Det pågår dock sedan länge ett intensivt arbete för att förbättra och
harmonisera prognoserna genom satsningen på Min Pension. Ett
välutvecklat prognosverktyg bör kunna fylla behovet av en sammanhållen
prognos. Det är samtidigt problematiskt att pensionsuppgifterna
samlas på Min Pension först när individen genom eget initiativ
loggar in på webbsidan. De som inte loggar in har ingen nytta av Min
85

Pensions individuella prognos. Visserligen krävs det också ett initiativ
för att öppna ett kuvert, men troligen skulle en samlad prognos i
ett kuvert vara en bra början för alla.
Utan att närmare ta hänsyn till eventuella juridiska hinder har ISF
förutsättningslöst testat tanken att Min Pension blir avsändare av ett
samlat skriftligt besked. Även Pensionsmyndigheten har haft en liknande
tanke. 79 Bortsett från lagändringar som skulle krävas i person-
uppgiftslagen 80
, skulle troligen oron, som vissa aktörer har, för att
staten ”tar över” kunna undanröjas, eftersom Min Pension uppfattas
som en oberoende aktör. Men det skulle kräva att alla inblandade är
överens om att ett sådant besked innehåller en pensionsprognos. Som
det är i dag levererar inte alla aktörer en pensionsprognos i sina
besked, vilket – enligt ISF:s uppfattning – framstår som motsägelsefullt.
De är å ena sidan överens om att det är mycket viktigt för pensionsspararna
att få veta vad det blir för pension genom en pensionsprognos
på Min Pension, men å andra sidan vill inte dessa aktörer stå
bakom en egen skriftlig pensionsprognos. Ett pensionsbesked utan
någon prognos är mindre värdefull information för pensionsspararna.
Även avsaknaden av en gemensam prognosstandard är ett problem
som behöver lösas. Pensionsmyndigheten driver dock redan ett arbete
för att åstadkomma en gemensam prognosstandard för branschen. Det
arbete som bedrivs i Finland, Danmark och Polen för att skapa en
gemensam standard för pensionsterminologi och för formatet av
tabeller och grafer, kan eventuellt användas som referens i det
svenska standardiseringsarbetet.
Förutom en gemensam prognosstandard behöver Min Pensions webbplats
finnas tillgänglig på fler ställen, där individen uträttar privatekonomiska
ärenden. Men det är marknadsaktörerna själva som måste
prioritera en sådan utveckling. Min Pension bör även erbjuda informationstjänster
för pensionärerna. Det blir allt vanligare att pensionärer
kombinerar pension med förvärvsarbete, vilket innebär att de
fortsätter tjäna in pensionsrätter i det allmänna pensionssystemet. I
dag rapporteras inte pensionsutbetalningarna till Min Pension. Därför
har pensionärer inte samma nytta av Min Pension som fullt förvärvsaktiva
har.
Även om hela pensionen skulle vara samlad på ett ställe och om det
skulle finnas en bättre pensionsprognos som baseras på en gemensam
standard, så finns det ändå ett särskilt behov av att förenkla informa-
79 Enligt generaldirektören för Pensionsmyndigheten.
80 Personuppgiftslag (199:204).
86

tionen kring tjänstepensionen. Många har svårt att få grepp om sin
tjänstepension och det är uppenbart att en förbättring på den fronten
är nödvändig. Det är synnerligen svårt att informera om tjänstepensionen
på ett samlat sätt, eftersom många kan ha flera olika
tjänstepensioner. Dessutom har reglerna i flera avtal ändrats under de
senaste åren, vilket också har bidragit till att pensionsspararna och
pensionärerna har svårt att ta till sig och förstå informationen.
8.5 Bristande kunskaper – ett olösligt
problem?
Det finns två typer av kunskapsbrister. Den ena beror på att individer
har låg finansiell kunskap och den andra på brister i pensionsinformationen.
När det gäller brister i finansiell kunskap, framgår det tydligt
av de undersökningar och studier som tas upp i den här rapporten att
många individer har stora kunskapsluckor om grundläggande finansiella
begrepp som avgift, risk, avkastning och prognosränta. Låginkomsttagare
och lågutbildade har i större utsträckning än andra
grupper brist på finansiell kunskap. Ju mindre kunskap och förmåga,
desto mindre planerar individer för sin pension och desto sämre
lyckas de med sin planering. När det inte finns tillräckliga förutsättningar,
blir informationen inte särskilt informativ, konstateras det i en
av undersökningarna.
En slutsats, som kan dras av detta, är att det både i dag och i framtiden
kommer att finnas individer som har sämre förutsättningar än
andra att fatta välgrundade finansiella beslut. Det kommer även i
fortsättningen att dels finnas individer som förstår och är nöjda med
den pensionsinformation som de får, dels finnas sådana som inte
förstår och som därför är missnöjda.
Det råder delade meningar om finansiella utbildningar kan förbättra
individens förutsättningar att fatta välgrundande finansiella beslut om
privatekonomi och planering för pensionen. Det är möjligt att finansiella
utbildningar kan minska klyftan, men vissa studier har visat att
det inte är säkert att det är en effektiv metod. Svårigheten att få en
överblick, på grund av den stora mängden valbara alternativ, är
kanske ett större problem. Individer skulle möjlighen ha lättare att
tillgodogöra sig en finansiell utbildning, om alternativen i de valbara
delarna av pensionssystemen vore betydligt färre.
Kunskapsnivån om pensionssystemet är generellt sett låg. Men intresset
och medvetenheten har ökat, sedan det allmänna pensionssystemet
87

introducerades i början på 2000-talet. Om kännedomen om pensionspyramiden
ses som en markör för kunskap om helheten, så kan det
konstateras att äldre individer med högre kunskapsnivå verkar ha en
större förståelse för helheten. Enkätundersökningen bekräftar också
att de flesta anger att de har låg kunskap, och att yngre gör det i större
utsträckning än äldre. Högre kunskap verkar också leda till ett större
förtroende för pensionssystemet. Kunskap om pensionssystemet har
alltså betydelse för hur pensionssystemet uppfattas.
När det gäller kunskapen om de faktorer som påverkar pensionen,
tyder resultaten i den här rapporten på att huvudbudskapen som
Pensionsmyndigheten förmedlar når pensionsspararna och pensionärerna.
Pensionsspararna verkar alltså ha fått en insikt om att förvärvsfrekvensen,
lönenivån och längden på arbetslivet är viktiga faktorer
som påverkar pensionen. Men rapportens resultat indikerar att tjänstepensionen
är otydlig. För det första finns det en utbredd okunnighet,
främst bland yngre, om att arbetsgivare med kollektivavtal har betydelse
för pensionen. För det andra finns det en viss okunskap om att
antalet arbetsgivare har betydelse för pensionen. En tolkning kan vara
att många inte känner till att det oftast är arbetsgivarna som betalar
till tjänstepensionen. En annan tolkning kan vara att många inte känner
till att ett byte av sektor kan påverka pensionen.
Den här sortens okunskap kan troligen åtgärdas med större framgång
än okunskap som beror på låg finansiell förmåga. Men det räcker inte
med att förstå att pensionspyramiden har tre komponenter, när exempelvis
tjänstepensionsdelen i sig består av flera delar. Och det är inte
bara tjänstepensionen som har flera segment, utan även pyramidens
botten – den allmänna pensionen – består av flera delar. Även om
informationen är samlad på Min Pension, så löser det inte problemet
med att enskilda individer inte förstår vilka tjänstepensioner de har,
om de ens har tjänstepension eller hur tjänstepensionen utbetalas. Så
länge den totala pensionen består av flera pensionsslag med olika
regler för intjänande och utbetalning, så kommer det, enligt ISF:s
bedömning, att krävas stora och löpande informationsinsatser för att
man ska komma till rätta med detta informationsproblem.
I vilket fall indikerar rapportens resultat att information om framför
allt tjänstepensionen måste förbättras på flera plan. Alla, men främst
yngre grupper, behöver en mer generell information om tjänstepensionen
och om vad kollektivavtal innebär. Därtill behöver pensionsspararna
få en mer samlad information om alla intjänade tjänstepensioner
under sparandetiden. Blivande pensionärer och pensionärer
88

ehöver få en tydligare information om tjänstepensionens olika
utbetalningsplaner. Det är ingen önskvärd situation att blivande
pensionärer inte förstår att de har kryssat för ett alternativ med en
begränsad utbetalningstid (vilket gör att pensionären kan bli
obehagligt överraskad när pensionen – enligt dennas uppfattning –
uteblir efter några år).
I de här grupperna finns det också ett stort behov av enklare och tydligare
information om regler för bostadstillägg. Redan i dag finns det,
enligt Pensionsmyndigheten, pensionärer som har rätt till bostadstillägg
men som av någon anledning inte ansöker om det. Det är inte
acceptabelt om detta beror på okunskap till följd av dålig eller bristfällig
information.
De generella kunskapsbristerna gör det svårare för individer att ta till
sig information. Att förse alla med samma information är i grunden
en positiv strävan. Men alla individer har inte förmåga att skaffa sig
den kunskap som krävs för att tillgodogöra sig informationen. Det är
således inte bara en fråga om intresse och engagemang. Här kan noteras
att man i exempelvis Chile har släppt kravet på att nå alla pensionssparare
med detaljerad pensionsinformation. Man har kommit
fram till att kunskapsfrågan kanske är ett olösligt problem. Därför har
prioriteringen blivit att skapa bra förvalsalternativ. Prioriteringen är
dessutom att förmedla, till grupper som är mindre intresserade eller
mindre kunniga, att förvalsalternativet är ett bra val.
8.6 Slutkommentar
Det saknas inte information om pensioner. Det finns snarare för
mycket information. Trots det, eller just därför, upplever många
pensionssparare och pensionärer att de saknar den information och
den kunskap som de behöver för att kunna fatta välgrundade ekonomiska
och finansiella beslut. Det tyder på att deras ställning som
konsumenter är ganska svag och att den behöver stärkas.
Den fortsatta utvecklingen av Min Pension som nav för en samlad
pensionsinformation är en bra och viktig investering. Men man ska
komma ihåg att pensionsinformation inte enbart handlar om behov av
en pensionsprognos. Pensionssparare och pensionärer behöver självfallet
förstå helheten och vilka faktorer som har stor betydelse för hur
stor pensionen blir, samt vara uppmärksamma på om de har tjänstepensionen
eller inte. Men, som rapportens resultat visar, behöver de
också förstå en mängd andra detaljer i informationen om pensionen.
89

Avslutningsvis kan ISF konstatera att andra länder, som har tittat på
behoven hos målgrupperna, har kommit fram till olika slags lösningar
för att nå ut till pensionsspararna med pensionsinformation. Många
länder har följt det svenska reformerade pensionssystemet, och vissa
har till och med tagit hjälp av Sverige i samband med uppbyggnaden
av sina egna pensionssystem. På motsvarande sätt kan Sverige lära
sig av andra länders metoder för att hantera informationsfrågan.
ISF har i denna rapport pekat speciellt på:
− att det behövs bra förvalsalternativ i system med många
valmöjligheter och tydlig information om att dessa alternativ
finns
− att en gemensam prognosstandard och en gemensam
terminologi i både den allmänna pensionen och tjänstepensionen
är en viktig förutsättning för att pensionssparare
och pensionärer ska kunna ta till sig informationen
− att prognoserna utformas så att det framgår att vissa
utbetalningar sker under ett begränsat antal år och andra
livsvarigt
− att individanpassad information samt oberoende och objektiv
rådgivning, eventuellt kombinerad med ”tidiga väckarklockor”,
är ett behov som borde tillgodoses
− att Min Pension även anpassas till pensionärernas behov
− att det finns exempel i andra länder som Sverige kan lära av
− att kunskapsbristerna troligen inte går att informera eller
utbilda bort.
90

Referenser
Agarwal, S., Amromin, G., Ben-David, I., Chomsisengphet, S. and Evanoff,
D. D. (2010): “Financial Counseling, Financial Literacy, and Household
Decision Making”, PRC WQP2010-34. The Wharton School, University of
Pennsylvania.
Alecta (2012): Tjänstepension – Investeringen som företagsledningen
glömmer. Stockholm, Alecta.
Almenberg, J. och Finocchiaro, D. (2011): ”Räknefärdighet, finansiell
förmåga och hushållens ekonomi”. Ekonomiska kommentarer Nr 3, 2011,
Sveriges Riksbank.
Almenberg, J. och Säve-Söderberg, J. (2011): ”Financial Literacy and
Retirement Planning in Sweden”. Journal of Pension Economics and
Finance 10, pp 585–598. Cambridge University Press.
Almenberg, J. och Widmark, O. (2011a): “Numeracy, Financial Literacy and
Participation in Asset Markets”. Working paper, April 22, 2011. Available at
SSRN:http://ssrn.com/abstract=1756674.
Almenberg, J. och Widmark, O. (2011b): ”Räknefärdighet och finansiell
förmåga”. Preliminära resultat från Finansinspektionens konsumentundersökning
2010. Tillgängligt på http://www.gilladinekonomi.se/wpcontent/uploads/2011/03/Räknefärdighet-och-finansiell-förmåga.pdf.
AMF (2009). http://media.amf.se/2009/10/12/sju-av-tio-saknar-informationfor-att-gora-ett-aktivt-val-av-pensionsforvaltare.
Pressmeddelande 2009-10-
12.
AMF (2010)
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/amf/document/view/moejlighetatt-paaverka-pensionen-10777.
AMF (2011). http://media.amf.se/rapporter-fakta/. Novus.
AVIVA (2010): http://www.aviva.com/europe-pensionsgap/library/downloads/pension_statement_provision_in_europe.pdf.
91

Banks, J. och Oldfield, Z. (2006): “Understanding Pensions: Cognitive
function, Numerical Ability and Retirement Saving”. Working Paper 06/05.
The institute for fiscal studies, London.
Calvet, L. E., Campbell, Y. J. and Sodini, P. (2007): “Down or Out:
Assessing the Welfare Costs of Households Investments Mistakes”. Journal
of Political Economy (115)5, p.707–747.
Clark, L. R., d'Ambrosio, B. M, McDermed, A. and Sawant, K. (2003):
“Financial Education and Retirement Savings”. Presented at Sustainable
Community Development: What Works, What Doesn't, and Why. Conference
Sponsored by the Federal Reserve System, March 27-28, 2003. Washington,
DC.
Cronqvist, H. , and Thaler, R. H. (2004): “Design choices in privatized
social security systems: learning from the Swedish experiment”. American
Economic Review Papers and Proceedings, 94 (2) p. 424–428.
Dagens Nyheter (2012): ”Handelsbanken först ut med jämförpris”. 9 maj
2012.
Diamond, P. och Vartiainen, H. (2007): Behavioral Economics and Its
Applications. Princeton University Press, Princeton and Oxford.
Economic Policy Committee and European Commission (2009). The 2009
Ageing Report : Economic and budgetary projections for the EU-27 Member
States (2008-2060), European Economy. No. 2, 2009.
Economic Policy Committee and European Commission (2011). The 2012
Ageing Report : Underlying Assumptions and Projection Methodologies,
European Economy. No. 4, 2011.
Europaparlamentets och rådets direktiv 85/611/EG av den 20 december 1985
om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för
kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag).
Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/83/EG av den 5 november
2002 om livförsäkring.
Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om
verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut.
Europeiska kommissionens förordning nr 583/2010/EG av den 1 juli 2010
om genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/65/EG
rörande basfakta för investerare och villkor som ska uppfyllas när faktablad
med basfakta för investerare eller prospekt tillhandahålls på annat varaktigt
medium än papper eller på en webbplats som uttömmande anger vad som
ska anges i fondens faktablad.
92

Finansförbundet och Finansinspektionen (2011): ”Finansiella kunskapsluckor”,
Finansförbundet och Finansinspektionen enkätsammanställning.
http://www.gilladinekonomi.se/2011/09/finansforbundet-ochfinansinspektionen-enkatsammanstallning.
Finansinspektionen (2009): ”Hushållens finansiella förmåga. En studie av
svenska hushålls privatekonomi”. Dnr 08-9972-102, Rapport 2009:11.
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om information som
gäller försäkrings och tjänstepension, FFFS 2011:39, Bilaga 2 och 3.
Försäkringskassan (2007): Orange rapport. Pensionssystemets
årsredovisning 2007. Försäkringskassan, Stockholm.
Gutsman, L. A. and Steinmeier, I. T. (2001): “Imperfect Knowledge,
Retirement and Saving”. Working Paper 8406. National Bureau of
Economic Research. 1050 Massachusetts Avenue Cambridge, MA 02138.
August 2001.
Inspektionen för socialförsäkringen (2012): Handläggning av bostadstillägg.
Hantering under 2011. Rapport 2012:3.
IOPS (2011). Pension Supervisory Authorities and Financial Education:
Lessons Learnt, IOPS Information paper 1.
Konsumentverket och Finansinspektionen (2011): ”Finansiella
kunskapsluckor”, Konsumentverket och Finansinspektionen
enkätsammanställning.
http://www.gilladinekonomi.se/2011/09/konsumentverket-ochfinansinspektionen-enkatsammanstallning.
Lusardi, A. and Mitchell, O. (2005): “Financial Literacy and Planning:
Implications for Retirement Wellbeing”. Working Paper 2005-108.
University of Michigan, Retirement Research Center.
Lusardi, A. (2008a): “Household Saving Behavior: The Role of Financial
Literacy, Information, and Financial Educations Programs”. Working Paper
13824. National Bureau of Economic Research. Cambridge, MA.
Lusardi, A. (2008b): “Financial Literacy: An Essential Tool for Informed
Consumer Choice?”. Working Paper 14084. National Bureau of Economic
Research. Cambridge, MA.
Lusardi, A., Mitchell, O. and Curto, V. (2009a): “Financial Literacy and
Financial Sophistication Among Older Americans.” Working Paper 15469.
National Bureau of Economic Research. Cambridge, MA.
Lusardi, A. and Mitchell, O. (2009b): “How Ordinary Consumers Make
Complex Economic Decisions: Financial Literacy and Retirement
93

Readiness.” Working Paper 15350. National Bureau of Economic Research.
Cambridge, MA.
Lusardi, A., Mitchell, O. and Curto, V. (2010): “Financial Literacy among
the Young”. Journal of Consumer Affairs, 44(2), p. 358–380.
Ministerie van Sociale Zaken en Wekgelegenheid (2008). The old age
pension system in the Netherlands. Den Haag: Rijksoverheid.
Min Pension i Sverige AB (2012): Verksamhetsberättelse 2011.
National Pensions Office (RVP-ONP) (2010). European Colloquium:
Communication on pension rights in Europe. Report. Brussels: National
Pensions Office (RVP-ONP) .
Nordea (2008): Myter och sanningar om pensionen. TNS Gallup för Nordea.
Nordea (2011): Småföretagare har inte råd att vara sjuka/ gå i pension.
Undersökning om pensionsfrågor bland småföretagare. Tns-sifo för Nordea,
projnr. 1520832.
Norman, P.(2012): Anförande vid finansutskottets öppna utfrågning om
finansiell stabilitet ur ett konsumentperspektiv. 15 mars 2012.
OECD (2009). Pensions at a Glance 2009: Retirement-income Systems in
OECD countries, OECD Publishing.
OECD (2011). Pensions at a Glance 2011: Retirement-income Systems in
OECD and G20 Countries, OECD Publishing.
Palme, M. och Sundén, A. (2004): ”Premiepensionen i det reformerade
pensionssystemet – är det önskvärt att kunna välja mellan 663 fonder?”,
Ekonomisk debatt 3/2004, s. 6–15.
Pensionsmyndigheten (2010a): Pensionsmyndighetens vägledning 2010:1,
Ålderspension för personer födda 1938 eller senare – att tjäna in till
pension, version 3, s.19.
Pensionsmyndigheten (2010b): Pensionsmyndighetens särskilda
informationsuppdrag – delrapport (2010-12-01).
http://www.pensionsmyndigheten.se/3328.html.
Pensionsmyndigheten (2011a): Utvärdering av ÅB 2011. Det orange
kuvertet till pensionssparare (2011-01-13). TNS SIFO.
http://www.pensionsmyndigheten.se/Matningar.html.
Pensionsmyndigheten (2011b): Uppföljning orange kuvertet.
Ålderspensionärer (2011-02-25). TNS SIFO.
http://www.pensionsmyndigheten.se/Matningar.html.
94

Pensionsmyndigheten (2011c): Pensionsmyndighetens särskilda
informationsuppdrag – slutrapport (2011-10-04). nr/ref VER 2010-276.
http://www.pensionsmyndigheten.se/4255.html.
Pensionsmyndigheten (2012): Oro inför pensionen och livet som pensionär.
Projektnr 1521928, SIFO.
Pensionsmyndighetsutredning (PMU) (2009): Bättre pensionsinformation!
http://www.pensionsmyndigheten.se/2601.html.
Premiepensionsmyndigheten & Försäkringskassan (2009-12-15). Kunskaps-
och Måluppfyllelsemätning 2009. Kartläggning av pensionsspararnas
kunskaper om det allmänna pensionssystemet. TNS SIFO.
Prop. 2010/11:135. Investeringsfrågor.
Regleringsbrev för budgetåret 2012 för Inspektionen för socialförsäkringen,
2011-12-20, S2011/1164/SF och S2011/11064/VS (delvis).
Regleringsbrev för budgetåret 2012 för Pensionsmyndigheten, 2011-12-15,
S2011/11064/VS (delvis).
Riksrevisionen (2004): Premiepensionens första år. RIR 2004:16.
Riksdagstryckeriet, Stockholm 2004.
Shleifer A. (2000): Inefficient markets an introduction to behavioral finance.
Oxford, UK: Oxford University Press.
Social Security Administration (2010). Social Security Programs
Throughout the World, Europe, 2010. SSA: Washington DC.
Social Security Administration (2011). Social Security Programs
Throughout the World, the Americas, 2011. SSA: Washington DC.
SPV (2011a): Anställda i staten – synen på pension och information.
http://www.spv.se/Documents/om-spv/Sifo-Planer-och-onskemal-kringpensioneringen.pdf.
SPV (2011b): Anställda i staten. Planer och önskemål kring pensioneringen.
http://www.spv.se/Documents/om-spv/Sifo-Planer-och-onskemal-kringpensioneringen.pdf.
Sunden, A. (2006): How Much Do People Need to Know about their
Pensions and What Do They Know? Chapter 13. In Holzmann R. and
Palmer E. (eds.) Pension Reform – Issues and Prospects for Non-financial
Defined Contribution (NDC) Schemes. World Bank: Washington DC, 2006.
Superintendency of Pension Fund Administrators (2003). The Chilean
Pension System (fourth edition). Santiago: Superintendencia de
administradoras de fondos de pensiones.
95

Svensk Försäkring (2011): Rekommendation Faktablad för livförsäkringsprodukter
av sparandetyp. Komplettering av Finansinspektionens föreskrifter
och allmänna råd FFFS 2011:39.
Svenska Nyhetsbrev (2012). Nyhetsbrev från Pensioner och Förmåner
(Pension online), 2012-04-24.
Ungdomsbarometern (2011): Ungdomsbarometern 10/11: urval av frågor
kring privatekonomi och pension. AMF. Ungdomsbarometern AB.
Werner E. (2012): Trygg, sviken eller osäker. Tankar och förberedelser inför
pensioneringen. Lund Dissertations in Social Work 44.
World Bank (1994). Averting the Old Age Crisis. New York: Oxford
University Press.
Zakład Ubezpieczeń Społecznych (ZUS) (2011). Social Insurance in
Poland. Warsava: Zakład Ubezpieczeń Społecznych.
Länkar och webbplatser
www.atp.dk.
www.bankforsakring.konsumenternas.se.
www.drv-bund.de.
www.dwp.gov.uk.
www.info-retraite.fr.
www.irs.gov.
www.minpension.se.
www.pensionsmyndigheten.se/4136.html.
www.tsp.gov.
www.zus.pl.
96

Bilaga 1 – Intervjuguide och lista på
intervjuade aktörer
Intervjuade aktörer
Generaldirektören Katrin Westling Palm och Kommunikationschefen
Sten Eriksson, Pensionsmyndigheten. Chefen för konsumenheten
samt biträdande kommunikationschefen Lars Malmström, aktuarien
Björn Palmgren samt finansinspektören Yvonne Lindell,
Finansinspektionen. VD:n Anders Lundström, Min Pension.
Produktdirektören Daniel Eriksson och kvalificerade konsulten Björn
Nilsson, Folksam. VD:n Britta Burreau samt marknads- och
kommunikationschefen Eva Ternström, Nordea Liv & Pension.
Chefsekonomen Ellen M. Bramness Arvidsson, ekonomen Marie
Hosinsky samt ekonomen inom socialförsäkringsområdet Anders
Viklund, Svensk Försäkring. Informationschefen Olof Lundvall,
Statens tjänstepensionsverk (SPV). Pensionsekonomen Eva
Adolphson, Alecta. Försäkringsrådgivaren Marcus Lindelius och
juristen Carita Lindborg, Konsumenternas försäkringsbyrå. Pensions-
och försäkringsexperten Anna Allerstrand,
Privattjänstemannakartellen (PTK). Utredaren, pensionsexperten och
förhandlaren inom pensionsavtalen Ossian Wennerström, SACO
respektive SACO-S. Pensionsexperten Renée Andersson, LO.
Sakkunnige inom socialförsäkringen Bengt Zingmark, Pensionärernas
Riksorganisationen (PRO). Pensionsexperten Margareta Gärdestad,
Sveriges pensionärsförbund (SPF).
97

Frågeguide 81
Introduktionsfrågor
− Vem anser sig aktören företräda och vad har aktören för
uppdrag när det gäller pensionsfrågan?
− Vem eller vilka vill aktören nå med sin information?
− Vilken information ger aktören ut och hur görs det?
Aktörens syn på mottagaren av information
− Hur uppfattar aktören mottagarens kunskapsnivå inom
området?
− Hur uppfattar aktören mottagarens intresse för området?
− Vad tycker aktören att mottagaren behöver kunna och vara
informerad om för att kunna göra välgrundade val?
− Tror aktören att mottagaren vet vad han eller hon behöver för
att kunna göra välgrundade val?
− Hur anser aktören att pensionsinformationen ska organiseras
för att lyckas nå mottagaren på bästa sätt? Skiljer sig behoven
mellan olika grupper? Hur då?
Aktörens syn på pensionsinformation
− Hur ser aktören på pensionsinformation internt i
organisationen och externt, det vill säga i allmänhet?
− Aktörens strategier för att hantera opinion.
− Åsikter om eventuella brister eller luckor. Är det för
mycket eller för lite information? Är den för spretig? Är
den för svår? Något specifikt som saknas?
− Aktörens sätt att hantera förändringar i omvärlden.
81
Frågeguiden anpassades i viss mån till varje aktör. I denna bilaga visas en generell version av
frågeguiden.
98

− Får aktören i sin roll återkommande frågor om
pensionssystemet? I så fall, vilka är de?
− Vilka kanaler använder aktören för att hantera frågorna?
Sammanfattande fråga:
Om aktören ska sammanfatta de tre viktigaste faktorer som påverkar
pensionen som är viktigt att informera om ur ett
konsumentperspektiv, vilka är dessa tre faktorer?
99

100

Bilaga 2 – Rekryteringsformulär och
intervjuguide för fokusgrupper
REKRYTERING FOKUSGRUPPER
1. Hur gammal är du?
Uppge ålder: ___ ÅR
2. Är du…
Man
Kvinna
1. –29 år Avsluta
2. 30–45 Rekrytera till grupp 2
3. 46–59 Rekrytera till grupp 4 eller 5
4. 60–65 Rekrytera till grupp 1
(YRKESVERKSAM) eller 3
(ÅLDERSPENSIONÄR)
5. 65–70 år Rekrytera till grupp 1
(YRKESVERKSAM) eller 3
(ÅLDERSPENSIONÄR)
6. 71 år+ Avsluta
3. Var i Stockholm bor du någonstans?
Innerstan, Södermalm
Innerstan Vasastan/Norrmalm
Innerstan Östermalm
101

Innerstan Kungsholmen
Södra närförorterna (Liljeholmen, Aspudden, Enskede
etc.)
Norra närförorterna (Sundbyberg, Solna etc.)
Övriga södra Storstockholm
Övriga norra Storstockholm
Bor inte i Stockholm Avsluta
Vet ej AVSLUTA
4. Arbetar du själv, någon i din familj eller någon nära vän
inom något av följande områden?
Inom bank-/finansbranschen Avsluta
Inom livsmedelsbranschen
Inom service-/butiksbranschen
Inom reklam-/mediabranschen Avsluta
Inom marknadsundersökningsbranschen Avsluta
Inom IT-/Telekombranschen
Inom pensions-/försäkringsbranschen Avsluta
Inom annan verksamhet
5. Vilken är Din huvudsakliga sysselsättning?
Förvärvsarbetar heltid Rekrytera till grupp 1,
2, 4 eller 5
Förvärvsarbetar deltid Rekrytera till grupp 1, 2,
4 eller 5
Eget företag Avsluta
102

Studerande Avsluta
Ålderspensionär Rekrytera till grupp 3
Sjukpensionär Avsluta
Arbetssökande Avsluta
Annat Avsluta
6. Har du deltagit i en (kvalitativ) marknadsundersökning i
form av en gruppdiskussion eller individuell djupintervju
någon gång?
Ja Fortsätt till fråga 7
Ja, det senaste halvåret Avsluta
Nej Fortsätt till fråga 8
7. Vilket eller vilka ämnen har du diskuterat vid tidigare
undersökningar?
ÖPPET SVAR:___________________________
8. Hur skulle du själv generellt bedöma din kunskap
gällande pensionsområdet och din egen pension (till
exempel om pensionsbesked, pensionssparande,
PPM, tjänstepension m.m.) ?
Mycket hög kunskap Rekryterat till grupp 1, 2,
3 eller 5
Ganska hög kunskap Rekryterat till grupp 1, 2,
3 eller 5
Varken hög eller låg kunskap Rekrytera till
grupp 1, 2, 3 eller 4
Ganska låg kunskap Rekryterat till grupp 3 eller
4
Mycket låg kunskap Avsluta
Vet ej
103

9. Hur stort engagemang skulle du säga att du har om
pensionsområdet och din egen pension (till exempel
om pensionsbesked, pensionssparande, PPM,
tjänstepension m.m) ?
Mycket högt engagemang Rekrytera till grupp
1, 2, 3 eller 5
Ganska högt engagemang Rekrytera till grupp
1, 2, 3 eller 5
Varken högt eller lågt engagemang Rekrytera till
grupp 1, 2, 3 eller 4
Ganska lågt engagemang Rekrytera till grupp 3
eller 4
Mycket lågt engagemang Avsluta
Vet ej
10. Har du någon gång under de senaste två åren gjort
något praktiskt i syfte att påverka pensionen? (till
exempel bytt PPM-fonder, valt fonder för
tjänstepensionen, börjat privatpensionsspara, gått
upp från deltids- till heltidsarbete)?
Ja, har flera gånger gjort något praktiskt som jag
tror påverkar pensionen.
Ja, har en gång gjort en sak som jag tror påverkar
pensionen.
Nej.
Vet ej.
KATEGORISERING (MÖJLIGA KOMBINATIONER VID
REKRYTERING)
Hög kunskaps- och engagemangsnivå:
Hög kunskap1 (fråga 8, alternativ 1 eller 2) OCH
Högt engagemang (fråga 9, alternativ 1 eller 2) OCH
förändrat sitt pensionssparande (fråga 10, alternativ
1 eller 2)
Hög kunskap2 (fråga 8, alternativ 3) OCH Högt
engagemang (fråga 9, alternativ 1 eller 2) OCH
104

förändrat sitt pensionssparande (fråga 10, alternativ
1 eller 2)
Medelhög kunskaps-/engagemangsnivå:
Medelhög kunskap1 (fråga 8, alternativ 3) OCH
Högt engagemang (fråga 9, alternativ 1 eller 2) OCH
förändrat sitt pensionssparande (fråga 10 alternativ
1 eller 2)
Medelhög kunskap2 (fråga 8, alternativ 3) OCH
Högt engagemang (fråga 9, alternativ 1 eller 2) OCH
ej förändrat sitt pensionssparande (fråga 10,
alternativ 3)
Låg kunskaps-/engagemangsnivå:
Låg/medellåg kunskap (fråga 8, alternativ 3 eller
4) OCH lågt/medellågt engagemang (fråga 9,
alternativ 3 eller 4) OCH ej förändrat sitt
pensionssparande (fråga 10, alternativ 3)
Skulle du vara intresserad av att vara med på denna diskussion?
• JA
• NEJ Avsluta & tacka!
105

106

Bilaga 3 – Frågor för
omnibusundersökning
Omfattning: 1 000 intervjuer
Metod: Webbaserad undersökning i Novus Sverigepanel
(webbomnibuss)
Målgrupp: Allmänheten 18–79 år
Mätperiod: cirka 4–5 dagar
Formulär
1. Hur skulle du själv generellt bedöma din kunskap gällande
pensionsområdet och din egen pension?
Mycket hög kunskap
Ganska hög kunskap
Varken hög eller låg kunskap
Ganska låg kunskap
Mycket låg kunskap
Vet ej
2. I vilken utsträckning bedömer du att följande påverkar eller
har påverkat storleken på din framtida eller nuvarande
pension?
Påverkar/Påverkat i mycket stor utsträckning
Påverkar/Påverkat i ganska stor utsträckning
Påverkar/Påverkat i ganska liten utsträckning
Påverkar/Påverkat i mycket liten utsträckning
Påverkar inte alls/Har inte påverkat alls
Vet ej
ROTERAS!
a) hur väljer eller har du valt att placera din
premiepension och/eller tjänstepension
b) hur länge och hur mycket arbetar eller har du arbetat
107

c) hur sparar eller har du sparat inför din pensionering
d) hur hög lön du har/har haft
e) Att du tjänar/har tjänat 15 år med maximalt ATPpoäng
f) Att dina arbetsgivare har/har haft kollektivavtal
g) Att du har/har haft flera arbetsgivare
3. Den information som är riktad till dig som pensionssparare,
om din pension, kan idag komma från olika håll. Hur nöjd
är du totalt sett med den pensionsinformation du får?
Mycket nöjd.
Ganska nöjd.
Inte särskilt nöjd.
Inte alls nöjd.
Vet ej.
4. Hur viktig är det för dig att den pensionsinformation du
får…
Mycket viktigt.
Ganska viktigt.
Inte särskilt viktigt.
Inte alls viktigt.
Vet ej.
ROTERAS!
a) …kommer från en oberoende/neutral aktör
b) …är samlad på ett ställe
c) …är anpassad till dig som individ
d) …är detaljerad
e) …är enkel
f) …ger konkreta råd och tips om hur jag kan påverka
min pension
5. Hur väl instämmer du i nedanstående påståenden om hur
du vill ha information om din framtida pension?
Instämmer helt.
Instämmer delvis.
Tar delvis avstånd från.
Tar helt avstånd från.
Vet ej/Kan ej ta ställning.
ROTERAS!
a) Jag vill att information om min framtida pension
kommer från Pensionsmyndigheten.
b) Jag vill att information om min framtida pension
kommer från min bank.
108

c) Jag vill att information om min framtida pension
kommer från mitt försäkringsbolag.
d) Jag vill att information om min framtida pension
kommer från mitt/ett fackförbund.
e) Jag vill att information om min framtida pension
kommer från min arbetsgivare
f) Jag vill att information om min framtida pension
kommer från minpension.se (webbplatsen).
6. I vilken grad instämmer du i följande påståenden gällande
den pensionsinformation du får idag?
Instämmer helt.
Instämmer delvis.
Tar delvis avstånd från.
Tar helt avstånd från.
Vet ej/Kan ej ta ställning.
ROTERAS!
a) Pensionsinformationen kommer från en
oberoende/neutral aktör.
b) Pensionsinformationen är samlad på ett ställe.
c) Pensionsinformationen är anpassad till dig som
individ.
d) Pensionsinformationen är detaljerad.
e) Pensionsinformationen är enkel.
f) Pensionsinformationen ger konkreta råd och tips om
hur jag kan påverka min pension.
7. I vilken utsträckning upplever du att du kan ta tillvara dina
intressen när det gäller din pension? Vilket av följande
stämmer bäst in på dig.
Mycket stor utsträckning.
Ganska stor utsträckning.
Ganska liten utsträckning.
Mycket liten utsträckning .
Inte alls.
Vet ej/Kan ej bedöma
109

110

Bilaga 4 - Webbsidor med
pensionsinformation i andra länder
I alla de pensionssystem som studerats finns det webbsidor med
information om pensioner. Här följer en översiktlig presentation av
webbsidor som antingen drivs av staten eller av en oberoende aktör
inom pensionsområdet (med stöd av eller i samråd med staten).
Chile
Superintendencia de Pensiones har en webbplats, safp.cl, där
information om pensionssystemet finns samlat. Vidare innehåller
webbplatsen bland annat finansiell statistik och kvalitetsindex som
kan användas för att jämföra fondförvaltarnas tjänster ur ett antal
aspekter. De sju Administradora de Fondos de Pensiones (AFP ) har
egna webbplatser där pensionssparare och pensionärer kan logga in
till sina individuella konton.
Danmark
För den allmänna pensionen finns borger.dk, som är en webbplats
som innehåller samlad information för medborgarna, när det gäller
socialförsäkringar. Där finns även information om hela pensionssystemets
konstruktion. För tjänstepensionen finns det en webbplats,
atp.dk, där den försäkrade kan logga in och se aktuellt saldo på
kontot. Utöver detta finns också pensionsinfo.dk, som är ett samarbete
mellan banker, försäkringsbolag, pensionsbolag och staten. Pensionsinfo
samlar total information om intjänade pensionsrätter och utbetalningar
från olika pensionsaktörer, och på deras webbplats finns flera
prognosverktyg kopplade till det individuella kontot.
111

Finland
På webbplatsen arbetspension.fi finns det information om pensionssystemet,
om pensionsuträkningen och om skatternas effekt på
pensionen. Vidare finns det verktyg som kan användas för att beräkna
den egna preliminära pensionen, effekten av att arbeta ytterligare
efter pensionsåldern samt inverkan av livslängdskoefficienten. Det
finns också möjlighet att själv ta fram ett elektroniskt pensionsutdrag.
Utöver detta har arbetspensionssystemets förvaltare samlad information
på egna webbplatser med information och beräkningsmöjligheter,
etk.fi (anställda och pensionstagare inom privat sektor) och
keva.fi (anställda och pensionstagare inom offentlig sektor).
Frankrike
Intresseorganisationen Groupement d'Intérêt Public (GIP), som
samlar 35 obligatoriska pensionsordningar, driver webbplatsen
inforetraite.fr. Där finns allmän information om pensionssystemet
och pensionssimuleringar i verktyget m@rel.
Nederländerna
På Socialförsäkringsbankens, Sociale Verzekeringsbank (SVB), webbplats
finns information om den allmänna pensionen. Vidare finns
webbplatsen mijnpensioenoverzicht.nl, som är ett samarbete mellan
de nederländska pensionsadministratörerna och SVB. Den täcker både
allmän pension och tjänstepension, och den är uppbyggd av individuella
konton.
Norge
På den statliga webbplatsen nav.no (NAV- din pensjon), samlas
information om den allmänna pensionen och obligatorisk tjänstepension
från de större aktörerna. Här kan man beräkna framtida
pension, ansöka om pension, se intjänade pensionsrätter och se datum
för kommande pensionsutbetalningar.
112

Polen
Socialförsäkringsverket, Zakład Ubezpieczen Społecznych (ZUS), har
en webbplats med information om pensionssystemet samt beskrivning
av hur sammanställningen av de individuellt intjänade pensionsrätterna
ska förstås, mojaskladka.zus.pl. Planen är att man ska få
tillgång till personliga konton online under år 2012. Dessutom finns
ett webbaserat verktyg för att simulera pension,
mojaemerytura.zus.pl.
Storbritannien
The Pensions Advisory Service (TPAS) är en oberoende organisation,
som har en webbplats med information och råd som täcker alla
pensionsdelar, pensionsadvisoryservice.org.uk. TPAS webbplats innehåller
även ett antal planeringsverktyg (för att exempelvis beräkna
statlig pensionsålder och planera pensionssparande) samt en personlig
sida där pensionsprognos för allmän pension uppdateras online och
där övriga pensionsdelar kan adderas av pensionsspararen.
Tyskland
Den tyska pensionsadministrationen, Deutsche Rentenversicherung,
har webbsidan drv-bund.de. Webbplatsen innehåller information om
pensionssystemets olika delar. Vidare finns det ett räkneverktyg för
att beräkna hur pensioner och pensionsförmåner påverkas av att man
går i pension i förtid eller arbeta längre än pensionsåldern.
USA
Den myndighet i USA som ansvarar för pensioner, Social Security
Administration, har en webbplats med information om pensionssystemet,
socialsecurity.gov/pgm/retirement.htm. Den täcker den
lagstadgade arbetspensionen (OASDI- Old Age, Survivors, Disability
Program), och innehåller flera räkneverktyg för bland annat förväntad
livslängd, effekter av tidigt och sent påbörjat uttag av pension
samt inkomsttak. Vidare finns det ett antal ingångar med information
om till exempel inkomstskatter och om möjligheten att ansöka om
pension online.
113

adress Box 202, 101 24 Stockholm besöksadress Fleminggatan 7
telefon 08 58 00 15 00 fax 08 58 00 15 90 e-post registrator@inspsf.se webb www.inspsf.se