Båt m. midskepps interceptor - Jürgen Sass, Vaxholm, Sweden
Båt m. midskepps interceptor - Jürgen Sass, Vaxholm, Sweden
Båt m. midskepps interceptor - Jürgen Sass, Vaxholm, Sweden
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
PLANANDE MOTORBÅT MED<br />
MIDSKEPPS INTERCEPTOR OCH AKTERLIGT TRIMPLAN<br />
Syftet med den här presenterade undersökningen är att visa på ett alternativ till en<br />
effektivare motorbåt än den vanligt förekommande V-bottenbåten.<br />
Resultatet av proven visar att det med bibehållen motoreffekt går att öka farten<br />
med 25 % eller att det går att reducera effektbehovet med omkring 40 %.<br />
Tekniken är att med en <strong>midskepps</strong> placerad <strong>interceptor</strong> skapa en kraftig lyftkraft på<br />
en liten yta och därigenom minska den bromsande vattenfriktionen.<br />
En <strong>interceptor</strong> är en vertikal skiva som trycks ner under den planande ytan.<br />
Därigenom skapas ett kraftigt övertryck framför <strong>interceptor</strong>n. En <strong>interceptor</strong> i<br />
bakkanten på en profils trycksida har utnyttjats i andra sammanhang sedan 1971.<br />
<strong>Vaxholm</strong> den 16 september 2008<br />
<strong>Jürgen</strong> <strong>Sass</strong><br />
www.sassdesign.net
En planande motorbåt har en stor friktionsyta. I låga<br />
farter, då det företrädesvis bara finns statisk lyftkraft,<br />
har denna skrovform ett onödigt stort vågmotstånd.<br />
En normal V-botten är endast effektiv i en hastighet,<br />
med en belastning och med ett tyngdpunksläge.<br />
Dessutom är det optimala tryckpunktsläget svårt att<br />
åstadkomma med bibehållen långskeppsstabilitet.<br />
För att minska friktionsytan och få kontroll på<br />
tryckpunktsläget och därigenom trimvinkeln kan en<br />
stegbotten väljas.<br />
Dock har detta alternativ mycket stort motstånd i låga<br />
farter p.g.a. undertrycket bakom steget. Liksom den<br />
vanliga V-bottenbåten har stegbåten endast en<br />
belastning och en fart där den är effektivast.<br />
En båt med en <strong>midskepps</strong> <strong>interceptor</strong> har minsta<br />
friktionsyta i det högre fartområdet. Akterskeppet kan<br />
utformas så att båten även får lågt vågmotstånd i låga<br />
farter.<br />
Motståndet vid höga farter är ungefär lika som på<br />
båtar med bärplan, dock är <strong>interceptor</strong>n mycket<br />
enklare och robustare.<br />
Tryckfördelningen över en plan yta kännetecknas av<br />
att den har ett mycket högt tryck vid framkanten och<br />
inget tryck vid bakkanten. Tryckcentrum ligger<br />
vanligtvis på en fjärdedel av längden framifrån.<br />
Tryckfördelningen över en yta med en <strong>interceptor</strong> i<br />
akterkanten har en helt annan tryckfördelning och har<br />
omkring 80 % större lyftkraft. Tryckcentrum ligger<br />
närmare mitten. Friktionsytan minskar till omkring<br />
60% av stegbåtens yta.<br />
Lyftkraften från en botten med en justerbar <strong>midskepps</strong><br />
<strong>interceptor</strong> och ett akterligt trimplan med <strong>interceptor</strong><br />
kan anpassas efter fart och belastning så att minimalt<br />
motstånd skapas över ett stort register.
Under vintern 2006 och våren 2007 genomfördes<br />
några enkla modellprov som bekräftade antagandena<br />
som presenterats ovan.<br />
Endast de två bästa modellerna redovisas här.<br />
<strong>Båt</strong>arna har dubbla slag och en optimerad<br />
bottenbredd för lågt motstånd och mjuk gång i sjö.<br />
Genom att göra den planande ytan så smal som<br />
möjligt kan bottenvinkeln minskas för att öka<br />
lyftkraften utan att båten går hårdare i sjön än en djup<br />
V-botten.<br />
Resultatet av släpproven redovisas här med<br />
dimensionslösa tal. Dessa kan räknas om till alla<br />
storlekar och farter på båt. Dessutom kan resultaten<br />
jämföras med andra undersökningar som redovisas<br />
på samma sätt.<br />
Enligt de här modellförsöken skulle en liten båt med<br />
trehundra kilos totalvikt vara effektivast vid 20 knop<br />
och båt på 5 ton vid 32 knop.<br />
Här visas också det beräknade luftmotståndet som är<br />
lika för båda båtarna. Som synes har luftmotståndet<br />
en stor andel av totalmotståndet på lättdrivna båtar.<br />
Resultat från modellerna var så övertygande att ett<br />
fullskaleförsök var nästa steg i undersökningen.<br />
I oktober 2007 genomfördes ombyggnaden av en båt<br />
som tagits ur serieproduktion. Skrovet är en Whisper<br />
55, en redan från början effektiv båt för rodd och liten<br />
motor.<br />
Botten sänktes några centimeter <strong>midskepps</strong> för att få<br />
ett markant släpp bakom den justerbara <strong>interceptor</strong>n.<br />
Akter om <strong>interceptor</strong>n monterades ett ventilationsrör<br />
för att lättare få luft under akterskeppet i det mellersta<br />
fartregistret innan <strong>interceptor</strong>n har full verkningsgrad.
Som väntat visade redan de första provkörningarna i<br />
fullskala att farten kunde öka med 25 % med samma<br />
effektuttag.<br />
En motor med lång rigg på endast 8 hästkrafter<br />
valdes, då det är den motorn Whisper 55 maximalt är<br />
avsedd för. Allt för att få en så rättvis jämförelse med<br />
en standardbåt som möjligt.<br />
Med de första bärplanen visade det sig vara svårt att<br />
få balans i långskepps- och/eller tvärskeppsledd.<br />
Detta var en oväntad motgång i utvecklingsarbetet.<br />
Likaså visade det sig svårt att finna lämplig propeller<br />
för de nya högre farterna.<br />
En stor mängd olika trimbara bärplan provades under<br />
våren och sommaren 2008. På en del av dem var<br />
störningen av flödet över propellern ett problem.<br />
Andra åter hade för liten bärkraft när de kom nära<br />
vattenytan. Några skapade obalans i alla led.<br />
Till slut prövades den ursprungliga idén, som är en<br />
tillämpning av samma princip som på den främre<br />
lyftande ytan. Den aktuella varianten på trimplan är en<br />
plan yta med en <strong>interceptor</strong> i akterkanten. Planet är<br />
monterat på antiluftningsplattan.<br />
Denna lösning visade sig vara både enklast och<br />
effektivast. Därigenom skapades en godtagbar balans<br />
i alla lägen. Dessutom ökade den rena<br />
propellerströmmen <strong>interceptor</strong>ns lyftkraft.
Ovanstående är endast en kort beskrivning av de<br />
mycket begränsade prov på en båt som hittills<br />
gjorts. Resultatet visar att tekniken som sådan<br />
fungerar som väntat. Det har också visat sig att små<br />
förändringar kan ha stora konsekvenser.<br />
Framtida undersökningar bör utföras så att<br />
teknikens begränsningar och möjligheter klargörs.<br />
Vilken bottenvinkel och bottenbredd är den<br />
lämpligaste med hänsyn till effektivitet och goda<br />
sjöegenskaper?<br />
Vilken är den optimala tryckfördelningen tvärskepps<br />
och långskepps vid olika <strong>interceptor</strong>djup <strong>midskepps</strong><br />
och bordvarts vid olika hastigheter och<br />
belastningar?<br />
Vilken är den lämpligaste fördelningen av<br />
belastningen mellan de lyftande ytorna?<br />
Var skall drivningen placeras för att få bästa effekt?<br />
Kan tekniken vidgas till ett större fartområde?<br />
För den intresserade står jag alltid till förfogande<br />
med utförligare upplysningar angående detta och<br />
andra utvecklingsprojekt som jag driver.<br />
Välkommen<br />
<strong>Jürgen</strong> <strong>Sass</strong><br />
<strong>Vaxholm</strong><br />
www.sassdesign.net<br />
08 541 324 00