SFT – Svensk Familjeterapi nr 2 2012 - Svenska föreningen för ...

More documents

Recommendations

Info

14 Oanade möjligheter – om barns och ungas utveckling Varmt välkomna till spännande utbildningsdagar med Søren Hertz som besöker Sverige med föreläsningar i Umeå, Borlänge och Stockholm. Søren är verksam som barn- och ungdomspsykiatriker vid Psykcenter i Hilleröd några mil utanför Köpenhamn. Hans bok barn och ungdomspsykiatri” kom ut i hans hemland 2008 och i svensk översättning på Student- litteratur 2011. Umeå 11 september Borlänge 13 september Stockholm 14 september Närmare uppgifter om tider och plats på respektive ort, hittar du på våra hemsidor, se www.sfft.se för direktlänkar! Søren Hertz föreläser på engelska och det går bra att ställa frågor på svenska. Välkomna! Föreläsningen kommer att fokusera på barns och ungas problembeteende som invitationer till oss vuxna att vara delaktiga i avgörande utvecklingsprocesser. Den invitationen sträcker sig långt utöver ett mera individuellt fokus av att minska symtomen och korrigera beteendestörningar. Dagen kommer att mana till en professionalism som är kreativ, nyfiken och modig samt en tilltro till de oanade möjligheterna. Föreläsningen tar sin utgångspunkt i modern hjärnforskning och utvecklings- och anknytningsteorin. Svensk Familjeterapi 2/12
Ungas erfarenheter från skola, samhällsvård och vuxenblivande I denna artikel presenteras resultaten från min avhandling Ungas erfarenheter från skola, samhällsvård och vuxenblivande. En studie av fem livsberättelser. Avhandlingens syfte var att fördjupa kunskapen om skolsituationen för barn och ungdomar i samhällsvård samt att fördjupa kunskapen om de processer varigenom de unga finner vägar genom skolan och samhällsvården mot ett liv som unga vuxna. Studien genomfördes i fem svenska storstadskommuner. Som en bakgrund gjordes en kartläggande aktstudie gällande de ungdomar som under 2003 hade placerats i samhällsvård. Med återkommande intervjuer följde jag sedan fem av dessa ungdomar under en period av ett till tre år. Fokus i studien riktas både mot att förstå de ungas erfarenheter av att leva i skola och samhällsvård och mot att förstå hur de unga, genom sina livsberättelser, tolkar dessa erfarenheter och på så sätt skapar en egen förståelse av sig själva och sina liv. unga i SamhällSVård – en utSatt grupp I likhet med annan forskning på området visar min studie hur skoltillvaron under goda omständigheter kan ha en särskild potential att kompensera för (eller skydda mot) en utsatt hemsituation (se t.ex. Jackson & Cameron, 2011). Skolan får här betydelse dels som utbildningsinstitution, med de positiva möjligheter till en framtida etablering i samhället som en god utbildning för med sig, dels som social vardagspraktik där barn och ungdomar erbjuds möjligheter att etablera nära relationer, tillägna sig sociala färdigheter och forma en positiv lärandeidentitet. Samtidigt som skoltillvaron alltså uppvisar en särskild potential att fungera skyddande, visar både min studie och annan forskning hur skoltillvaron i praktiken ofta tycks förstärka, snarare Svensk Familjeterapi 2/12 än att skydda mot, en grundläggande utsatthet i samhällsvårdade barn och ungdomars liv. Studier som bygger på ungas egna skolerfarenheter tyder på att både mobbning och annan diskriminerande behandling är vanligt i den här gruppens skolvardag (se t.ex. Höjer et al., 2011; Lagerlöf, 2012). Unga som har varit placerade i samhällsvård lämnar dessutom ofta skolan med undermåliga betyg eller med en ofullständig utbildning (se t.ex. Jackson & Cameron, 2011; Vinnerljung et al., 2010). Min avhandling stärker bilden av en omfattande skolproblematik hos de ungdomar som placeras i samhällsvård. Ett av de mer slående resultaten i akt- “ett CentRalt teMa i de ungas livsbeRättelseR HandlaR oM deRas stRävan efteR HeMMatillHöRigHet. begReppet HeMMatillHöRigHet HaR jag Myntat föR att sätta oRd på den säRsKilda eRfaRenHet soM innefattaR Känslan av att ”HöRa HeMMa” i en föRgivettagen vaRdagsväRld. Ylva Spånberger Weitz studien handlar om den planering som gjordes för de ungas skolsituation vid placeringstillfället. För de ungdomar som vid denna tidpunkt hade en till synes välfungerande eller oproblematisk skolsituation fanns det som regel ganska utförliga planer i akterna för hur skolsituationen skulle organiseras under placeringstiden. För de ungdomar där det i akten fanns uppgifter om en (ofta ganska omfattande) skolproblematik såg situationen annorlunda ut; här var det betydligt vanligare (än för dem med en mer välfungerande skoltillvaro) att det helt och hållet saknades planer för hur skolsituationen skulle se ut under placeringen. De här ungdomarnas redan problematiska skolsituation tycks alltså mer eller mindre ha lämnats därhän i socialtjänstens planering av den insats som i många fall syftar till att kompensera för utsattheten i deras vardag. en diSkurSiV utSatthet Även intervjustudien, där jag har studerat de ungas egna livsberättelser, belyser den svårighet de står inför när det gäller att etablera och upprätthålla en välfungerande skolvardag. De ungas skolerfarenheter är mycket varierande och flera av dem har över tid både varit med om perioder av stor utsatthet i skolan och perioder då skoltillvaron har kunnat erbjuda en känsla av trygghet och kontinuitet. Komplexiteten i de ungas skoltillvaro, och deras svårigheter att på lång sikt etablera en hemmatillhörighet i skolan, tycks delvis hänga samman med vad jag kallar för en diskursiv utsatthet, det vill säga en utsatthet som ligger i de ungas upplevelser av att vara annorlunda eller att inte passa in. Intervjuerna visar att de ungas erfarenheter av utsatthet i familjen stämmer dåligt överens med föreställningen om hur en normal barndom ska se ut, och förnimmelsen av att deras liv inte ser ut som andras tycks också göra det svårare för dem att finna sig tillrätta i skolans ”normalvärld”. Flera tidigare studier visar hur samhällsvårdade barn och 15
Page 1 and 2: SFT Svensk Familjeterapi Nummer Tor
Page 3 and 4: Familjeterapiföreningen i Västra
Page 5 and 6: Presentation av föreläsarna på s
Page 7 and 8: - Känn efter inåt och ställ frå
Page 9 and 10: Seminarie- och Familjehandledarutbi
Page 11 and 12: Parrelationen har blivit alltmer up
Page 13: Alla människor strävar efter att
Page 17 and 18: dem, exempelvis i syfte att upprät
Page 19 and 20: Svensk Familjeterapi 2/12 Fortsätt
Page 21 and 22: Mårten Gerle Lars-Gunnar Lund Åsa
Page 23 and 24: kvar och inte komma med lösningar

SFT – Svensk Familjeterapi nr 2 2012 - Svenska föreningen för ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?