Ulf Korman, Kristina Johansson, Ulrika Serin, Bernt Östlund

sfft.se

Ulf Korman, Kristina Johansson, Ulrika Serin, Bernt Östlund

IntroduktionsfilmJohansson KristinaKristina.h.johansson@skane.seKorman Ulfulf.korman@skane.seSerin Ulrikaulrika.a.serin@skane.seÖstlund Berntbernt.a.ostlund@skane.sekuratorbarnpsykiatrikerpsykologkuratorVÄLKOMNA!!FRÅGOR!?Tyvärr ingetutrymme! Men vistannar kvar efteråt !


BUP-Ystad/Simrishamn• Region Skåne• Upptagsområde‐YstadSimrishamn• Vuxna‐ Barn Vuxna‐ Barn• 48000 12900 26000 6300Nya ärenden 590 203• Personal kuratorer läkare psykologer sjuksk. Logoped sjukgymnast läk.sekr omr.chef13 2‐5 10 1 0,4 0,4 5,5 1


Forts. Multifamiljearbete med stökiga barnVerksamheten har ett starkt familjeorienterat / systemiskt synsättdär betoning läggs på resurser och normalisering snarare än pådiagnoser och defekttänkande.(Inte lätt att få ihop detta när biologiseringen nu har tagit riktig fart)MOTTAGNINGSPÄDBARNSVERKSAMHETFAMILJEVERKSAMHET-DAGTIDMELLANVÅRDNPU team ( neuropsykiatriskt team)Systemiskt tänkande med domäner och betoningpå begränsande, dominanta berättelser


DOMAINS• ETIK• PRODUKTION• FÖRKLARING


Etikens domänETIKDetta är känslornas,förhållningssättets,ideologins,normernas ochsynpunkternasdomän:Här kan man fråga:Vad tycker du omdet som det talasom? Är detta etiskt?Vilka personliga ochyrkesmässigamoralfrågor kommerin i bilden? Vad ärgod o vad är dåligpraxis?FÖRKLARINGSOMRÅDEETIKPRODUKTIONSOMRÅDEKlarhet, enkelhetTydlighetSjälvreflexivitetGenomsynlighet- vi bör kunnaredogöra för vad det är vi göroch vårt underlagansvarsposition i förhållandetill överordnad lagstiftningansvarig för ens egen positionoch kontextPrinciper förSYSTEMTÄNKANDE


produktionsområdetFÖRKLARINGSOMRÅDEETIKPRODUKTIONSOMRÅDEPrinciper förSYSTEMTÄNKANDESanningar existerar(universa)Eftersöka ochutforskaLagstiftning ochetableradvetenskapNormativaSocialt ConcensusIcke neutralaInstruktivaSamtycke önskvärtmen ejnödvändigt


FörklaringsområdetFÖRKLARINGSOMRÅDEMånga verkligheter(multiversa)Inga beskrivningar ärsannaVerkligheten är subjektivSträvan är att skapaförståelse och betydelserVi uppfinner snarareän upptäckerVi samskapar och sam--utvecklasTerapeuten tar inteställning (neutral)Samtycke är nödvändigtETIKPRODUKTIONSOMRÅDEPrinciper förSYSTEMTÄNKANDE


Varför MFT ?Det finns ett flertal studier, inkl RCT( randomized clinical studies)vid ett flertal diagnoser, mest på vuxna, men nukommer det också på barn. REF!INSPIRATIONRSA Animate -Changing EducationParadigms –KENROBINSON.YOUTUBE•AD/HD i nytt ljus,2008,•Thomas LjungbergAsen et al, Marlborough ClinicLondon


London besök våren 2009snabbt igångsättandehitta en form som passar oss-trial and error !


• Hållpunkter i Multi-Family Therapy• Skapa solidaritet:• ”vi sitter alla i samma båt”• Komma över stigmatisering och social isolering:• ”vi är inte de enda med de här problemen”• Upptäcka nya perspektiv:• jag kan tydligt se detta hos dem, men när det handlar om oss är jag blind• Lära av varandra:• jag gillar hur andra lyckas med detta• Spegla sig i andra:• vi gör detta precis som ni• Att använda grupptrycket positivt:• vi kan inte smita undan• Ömsesidigt stöd och feedback:• detta gör du fantastiskt! – och hur tycker du att vi klarar oss?• Att upptäcka och utveckla kompetens:• jag kan göra mer än jag trodde och jag är inte fullständigt hjälplös• Experimentera med fosterfamiljer och byta familjer:• vi klarar av andras barn – och jag uppskattar hur ni andra handskas med mitt barn• Intensifiera samspel och upplevelser:• det är som ett växthus – här händer det saker• Väcka hopp:• ljus i slutet på tunneln – även för oss• Öva på nya beteenden på ett tryggt ställe:• vi kan öva här, även om det blir fel ibland• Stärka förmågan att reflektera kring sig själv:• jag kan betrakta mig själv mer korrekt – och på ett nytt sätt• Främja öppenhet och öka självförtroendet genom att samspela och byta erfarenheter inför andra:• ingen vill oss illa, vi kan öppna oss• (från Asen & Scholz, 2010)


Kriterier – stökiga barn med och utanutredning/diagnos/medicinAKTIVITETSREGLERINGIMPULSIVITETKONCENTRATIONSPROBLEMEXEKUTIVA SVÅRIGHETEROMOGNA FÖR ÅLDERN,ANPASSNINGSSVÅRIGHETERMELLAN FÖRÄLDRAR OCH BARNOCHMELLAN BARNET OCH ANDRABARNMatchning av föräldrar påintuitiv bas


Hur kommer man till MFT? -flödet... Teamkonferens/LEAN1. Ordinarie behandlare2. Familjeverksamheten3. NPU-teametPositionerOrdinarie behandlare i öppenvårdenBehandlare på dagverksamhetenKoordinatörerFilm – lunch 1 min


Introduktionsfilm –TINA delarIntro för föräldrar och skolanEfter att familjera remitterats och accepterat MFT,bjuds de in till en informationsträff tillsammansmed den personal som är engagerad i skola eller dagis ( inga barn är med),Följande inf. ges


MULTIFAMILJEPROJEKTET YSTAD – SIMRISHAMN17 September 2009startade vi ett multifamiljeprojekti Ystad/Simrishamn inspirerat avMarlborough Clinic i London.


MULTIFAMILJEARBETEVARFÖR?Många av de familjer,som har problem med sina barn,har framfört önskemålom att träffa andra familjermed likartade problem.


•Utvecklande för oss och för familjerna.•Skapa bättre, nya historier•Bryta att det bara finns en berättelse.Fokusera, skapa och ändra berättelser.•Ta hjälp av andra familjer.•Lära genom att handla•Lära genom att leka


MÅLGRUPPStökiga barnBarn som kommer för utredning av ADHD


FORMFamiljerna kommer via mottagningenoch remittenterna fortsätteratt vara delaktiga i behandlingen/utredningenpå sätt som får avgöras från ärende till ärende.


Vi planerar att ha 4-5 familjer per 4-veckors period.( 2-3 perioder per termin)Vecka 0 2h:Introduktion för vuxna & skolrepresentantdär föräldrarna får mötas och presenterasig och där vi berättar om målsättningen medprojektet,föräldrarna ser sig om i lokalernaoch lär känna personalen.


Varje familj får en mappsom ska fyllas på efterhandsom arbetet fortskriderså att allt som händerdokumenteras av familjerna.


Namn:1. En sak som ni gör bra:MÅLFORMULERINGDatum:2. En sak som ni vill förbättra:3. En sak som ni vill börja arbeta med i relationtill era barn:Hinder och bekymmer som ni ser kring punkt 1 –3:


Dagar inplanerade med barn, föräldrar och behandlareKl 08.15-9.00Personalen förbereder dagenkl 08.45-09.15kl 9.15-10kl 10-11.45kl 11.45-12kl 12-13.30kl 13-14.30kl 14.30- 15Familjerna kommer. Mingel och kaffeFamiljerna och barnen lägger upp dagen,vilket också innefattar att man bestämmer ochplanerar kring lunchen och ev inhandlar mat.Aktivitetsblock/ matlagningsblockAvslappningLunch, uppröjning och aktiv rastAktivitetsblock inkl städningUtvärdering inkl uppdatering av pärm.


Reflektionsdag föräldrar, behandlare, konsult11.00-12.0012.00-13.0013.00-15.00Fokus på föräldrarollen.Vuxenstrategier,utbyte av erfarenheter osvUnder lunchen samtalar behandlarnaom veckan, som varit och fokuserar påvad som varit bra, men undviker intefunderingar kring vad som intefungerat innefattande att familjenskulle behöva arbeta med specifikauppgifter, vilket spelas in. (30 min)Den inspelade reflektionen tas tillfamiljerna och en extern konsult frånmottagningen leder därefter samtaletmed föräldrarna där föräldrarna styröver fjärrkontrollen.Behandlarna observerar bakomenvägsspegel


Föräldradag med behandlare11.00-15.00Vid behov planeras en av dagarnai v3 el 4 som en föräldradag.Föräldrarna ges då utrymmeantingen individuellt eller igrupp eller både och..


Grupp 2 vt-2011DAG TID INNEHÅLL NÄRVARANDEV 1Måndag 2/5 14 – 16 introduktion föräldrar, skolaOnsdag 4/5 09 – 15 barn, föräldrar13 – 14 målformulering ord. behandlareTorsdag 5/5 09 – 15 barn, föräldrarV 2Måndag 9/5 09 – 15 barn, föräldrarTisdag 10/5 10– 15 föräldrar13 – 15 reflektion ord. behandlareOnsdag 11/5 09 – 15 barn, föräldrarV 3Måndag 16/5 09 – 15 barn, föräldrarTisdag 17/5 09 – 15 barn, föräldrar13 – 14 målformulering ord. behandlareMåndag 23/5 09 – 15 barn, föräldrarV 4Tisdag 24/5 10 – 15 föräldrar13 – 15 reflektion ord. behandlareTorsdag 26/5 09 – 15 barn, föräldrarMåndag 30/5 09 – 15 avslutning barn, föräldrar13 – 15 redovisning skola, ord. behandlare


VARFÖR REFLEKTION?Formen för reflektionen-FILMSNUTT!1. Familjebehandlarna reflekterar kring varje familj.Koordinatörerna sitter med och kommenterar och berom förtydliganden och beskrivningar om specifikabeteenden.2. Familjerna tar del av reflektionen en i taget tillsammans medkoordinatörerna. Bakom spegeln sitter familjebehandlarna ochordinarie behandlare från öppenvårdsmottagningen.3. Föräldrarna och behandlarna byter plats.Behandlarna pratar om det de sett och undviker i hög grad kritik.Beteenden och beskrivningar formuleras i positiv anda ocheventuella tolkningar ska vara –TENTATIVA ( reflexiva,sökande, tvekande, öppna )4.Hela gruppen samlas för ett avslutande samtal


UtvärderingMargaritaAvslutFilmsnutt -familjefoto, blomman och diplomPratbubblorVI STANNAR I KAFFE PAUSEN för frågor!!!


Goa deltagare.Alla öppnade sig.FörälderBandy varroligt.Billy 9årSkönt att få positivfeedback.FörälderDet bästa var attutbytaerfarenheter.FörälderAllt var kul!Rasmus 7årReflektionsbitarnastärkte mig.FörälderÖverraskande attbehandlarnasåg sånt som jag intetrodde att folk såg.FörälderSkäms intelängre förhur vi hardet…FörälderSkönt att intekänna sig såensam längre.FörälderKommit närmre varann i parrelationen,efter arbetet medkänslor.Förälder

More magazines by this user