Stig Strand in på livet Grottornas hemligheter Vandra ... - Icebug 24

minuter. FJS såg å sin sida pigga ut och stannade
bara precis så länge det tar att trycka i sig en korv
och lite soppa. I pannlampans sken drog de sen
iväg upp mot Laisaliden på poängjakt, fast benen
var inte så pigga som de brukar vara. I bakhuvudet
malde också det faktum att Kristin innan tävlingen
haft känning i ett knä. Daniel och Kristins
komfortzon ser inte ut som din och min, fast nu
handlade det mer om att inte riskera start i kommande
tävlingar. Hade det varit VM tror jag att
det onda knäet inte varit något de pratat om. Att
känna smärta är vardagsmat för eliten i den här
typen av sport.
FRÅN SEG TIll RAPP
Den varma korven hade bra effekt på Glommershus.
– Upp mot kontroll 25 på Gurkfjället kom de
med hög fart och såg bra pigga ut, säger Daniel
som vet hur snabbt kroppen kan växla från seg till
rapp.
Efter Gurkfjället vaknade också FJS till. Löpsteget
var tillbaka och de var också tillbaka på
välkända Icebug-marker, Norra Storfjället. Det
som inte var som vanligt var bäckarna. Det tunga
regnet gjorde att det blev rena vårflodsflöden.
Sleabäcken ställde till det för många lag. En del
kom inte över utan följde bäcken ner till vägen
och tog sig vidare på så sätt.
– Jag är utbildad på att korsa bäckar och kan
bara föreställa mig hur de oerfarna lagen kände
det, sa Daniel.
Topplagen tog sig över såväl Sleabäcken som
de andra bäckarna i området. Till kontrollerna
med höga poäng ovanför Klippen tog sig inga lag.
Fokus låg på att plocka rent ovanför Hemavan.
När tävlingsklockan tickade allt närmare deadline
14.00 var Storkittelhobben välbesökt. Glommershus
hade tunnelseende och rörde sig snabbt,
ryska Omega NN såg blöta ut och muttrade lite
att kontrollen inte satt på toppen, FJS var förstås
också blöta, men humöret var det inget fel på.
22 TIMMARS HÅRT ARBETE
Fast det var inte helt enkelt att få igång en konversation.
Svaren dröjde och allt blev lite osammanhängande.
Inte undra på. 22 timmars hårt
arbete i stenhårt väder sätter förstås sina spår.
Vid målet utanför Hemavans Wärdshus fick
Glommershus en orolig halvtimmes väntan innan
ryska Omega NN kom in. Det visade det sig
att lagen hade lika många poäng, men då Glommershus
nådde målet en halvtimme innan ryssarna
var det Glommerhus som vann. FJS passerade
mållinjen hand i hand och med
an strängda, men ärliga, leenden. De vann mixedklassen
och kom trea totalt.
– Vi är här på semester i fyra dagar och hade
varit på fjället alla dagar om vi inte tävlat. Nu tog
vi allt på 24 timmar istället, effektivt! sa Daniel.
Jaha, ännu en högt
placerad kontroll.
”Jag är utbildad på att korsa bäckar
och kan bara föreställa mig hur de
oerfarna lagen kände det”
daniel hansson
Många av de tävlande kanske inte riktigt tar sig tid att betrakta omgivningarna i sin iver att nå etappmålen. oj, vad de missar.
MAGASIN HEMAVAN TÄRNABY 37