här - Olle Vejdes förlag
här - Olle Vejdes förlag
här - Olle Vejdes förlag
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Staten Israel<br />
En förbrytar- och fångvaktarstat?<br />
Ett försök till fakta- och diskussionsunderlag<br />
1
Författare: <strong>Olle</strong> Vejde<br />
Förlag: <strong>Olle</strong> Vejde Förlag<br />
Postadress: Milsbo 214, 781 94 Borlänge<br />
Telefon: 0243-610 62<br />
e-postadress: olle.vejde@swipnet.se<br />
Hemsida: ollevejde.se<br />
Teckensnitt: AGaramond, Arial<br />
Tryckeri: Milsbo Tryckeri Borlänge 2010<br />
© 2010 <strong>Olle</strong> Vejde<br />
1:a utgåvan<br />
ISBN 978-91-978783-2-6<br />
2
Araber och judar. De är samma slags människor.<br />
De blöder när man skär i dem, de sörjer när deras barn dödas.<br />
Jag känner inte till några skillnader mellan dem.<br />
Noam Chomsky<br />
3
Några ord innan du börjar<br />
Bryter staten Israel mot internationell humanitär rätt och mot lagar för mänskliga<br />
rättigheter? Kontrollerar den grupper av palestinier så hårt att de kan ses som<br />
fångar? Och i så fall varför?<br />
Denna bok är ett försök till fakta- och diskussionsunderlag och en inbjudan till<br />
intresserade att med hjälp av underlaget bilda sig en egen uppfattning.<br />
Är min framställning objektiv?<br />
På 1960-talet censurerade den svenska staten läroböcker i samhällsämnen. Det<br />
skedde via en statlig myndighet och en grupp bedömare som var politiskt tillsatta.<br />
Syftet var att endast objektiva böcker skulle tillåtas. Systemet ledde till en diskussion<br />
om möjligheten att vara objektiv. Regeringen utsåg statsvetaren Jörgen<br />
Westerståhl vid Göteborgs universitet att utreda frågan. Inte oväntat kom denne<br />
fram till att full objektivitet inte går att nå. Censuren av läroböcker upphörde<br />
också någon tid därefter.<br />
Det bästa man alltså kan hoppas på är allvarliga försök till objektivitet. Jag ser min<br />
framställning som ett sådant försök.<br />
<strong>Olle</strong> Vejde<br />
5
Lydnad och våld<br />
Zimbardos fängelseexperiment 8<br />
Fängelset Abu Graib 9<br />
Milgrams lydnadsexperiment 10<br />
Begreppet våld 11<br />
Begreppet terrorism 12<br />
Fascism 14<br />
Antisemitism<br />
Vem är jude? 16<br />
Begreppet antisemitism 17<br />
Antisemitism i Sverige 19<br />
Oro bland judar 22<br />
Inledande om parterna<br />
Allmänt om områdena 24<br />
Staten Israel 27<br />
Arabiska israeler 30<br />
Israel som militärmakt 33<br />
Västbanken 36<br />
Gazaremsan 39<br />
Konflikten Fatah–Hamas 41<br />
Östra Jerusalem 43<br />
Säkerhetstjänster 45<br />
Israel demografiskt hotat? 47<br />
Palestiniers rätt att återvända? 49<br />
Rankningar 51<br />
Några arabiska ord 53<br />
Några hebreiska ord 54<br />
Förkortningar 59<br />
Stöd till parterna<br />
Vänner till Israel 62<br />
Vänner till palestinierna 65<br />
Nyheter på nätet<br />
Israeliska nyhetsförmedlare 65<br />
Palestinska nyhetsförmedlare 70<br />
Bloggar Videor Facebook 72<br />
Internationell rätt<br />
Internationell humanitär rätt 74<br />
6<br />
Det <strong>här</strong> finns i boken<br />
Lagar för mänskliga rättigheter 75<br />
Internationella domstolen, ICJ 77<br />
Ockupationens fysiologi<br />
Allmänna översikter 81<br />
Oförsonlighet 84<br />
Israeliska bosättningar 86<br />
Bosättningar och våld 91<br />
Husrivningar 94<br />
Väghinder andra än muren 96<br />
Resehinder Gaza Västbanken 101<br />
Utvisningar 103<br />
Demonstrationsrätten 106<br />
Apartheid? 109<br />
Första intifadan 111<br />
Al-Aqsa-intifadan 113<br />
Självmordsbombningar 116<br />
Raketer och granater mot Israel 120<br />
Muren 123<br />
Vatten 127<br />
Fångar 131<br />
Barn som fångar 135<br />
Dödade barn 138<br />
Tortyr 139<br />
Blockaden av Gaza 143<br />
Operation Cast Lead 146<br />
Gaza Flotilla 150<br />
Facit: Förluster i döda och<br />
egendom 154<br />
HR-organisationer<br />
Internationella organisationer 158<br />
Lokala organisationer 160<br />
Refusniks 162<br />
Boycott Divestment Sanctions 163<br />
Fred?<br />
Några försök till fredsavtal 168<br />
Register 170
Lydnad och våld<br />
Zimbardos fängelseexperiment 8<br />
Fängelset Abu Graib 9<br />
Milgrams lydnadsexperiment 10<br />
Begeppet våld 11<br />
Begreppet terrorism 12<br />
Fascism 14<br />
7
8<br />
Zimbardos fängelseexperiment<br />
År 1971 utförde några forskare under ledning av professor Philip G. Zimbardo<br />
det experiment som blivit känt under namnet The Standford Prison Experiment.<br />
För detaljer, gå till en.wikipedia.org/wiki/Stanford_prison_experiment.<br />
Sidan redovisar också kritik som riktats mot försöket och dess uppläggning.<br />
I en av universitetets lokaler inredde man ett ”fängelse”: några rum som celler,<br />
ett litet mörkt rum som isoleringscell och ett par andra rum som personalrum.<br />
Man annonserade efter män som mot betalning ville delta i en studie av ”livet<br />
i fängelse”. Bland de svarande valde man noga ut 24 som verkade stabila och<br />
normala och delade slumpmässigt in dem i två grupper: 12 vaktare och 12<br />
fångar.<br />
De rollspelande fångarna fick inga särskilda instruktioner. Vaktarna däremot<br />
informerades om sina uppgifter: De skulle se till att det rådde ordning på fängelset,<br />
ordna med mat, arbete, fritidssysselsättning och så vidare samt rapportera om<br />
oförutsedda händelser. Däremot fick de absolut inte använda våld.<br />
Fångarna greps i sina hem och fördes i polisbilar till fängelset. De fick där<br />
genomgå den vanliga proceduren: De visiterades, fick lämna ifrån sig sina personliga<br />
tillhörigheter, försågs med nummer och fick ta del av fängelsets ordningsregler.<br />
Spelet kunde börja. Det skulle enligt planen pågå i 14 dagar.<br />
Trots att situationen inte var ”verklig” blev förhållandet mellan vaktare och<br />
fångar snabbt negativt och aggressivt. En del vaktare var ganska humana, men det<br />
var de brutala som angav tonen. Man tvingade fångarna att lyda meningslösa<br />
regler och skymfade dem på olika sätt. En av vakterna tvingade fångarna att rengöra<br />
toaletterna med bara händerna. En annan berättade efteråt: ”Att agera<br />
auktoritärt kan vara roligt. Makt ger mycket lust.”<br />
Fångarna blev aggressiva i sina attityder, men apatiska i sitt beteende. Deras<br />
samtal rörde sig mest om vad som hände i fängelset. Stort intresse ägnades åt<br />
mat, rymningsplaner och hämndkänslor gentemot vaktarna. Efter några dagar<br />
fick fyra fångar okontrollerbara gråtattacker, en femte insjuknade i psykosomatiska<br />
hudutslag. Tillståndet i fängelset blev så allvarligt att experimentet måste<br />
avbrytas i förtid. Det var ett beslut som flera av vaktarna beklagade.
Fängelset Abu Graib i Irak<br />
Abu Graib-fängelset i den irakiska staden Abu Graib 32 km väster om Bagdad<br />
byggdes på 1950-talet. Orden Abu Graib är arabiska och betyder Korpens fader<br />
eller Korpens plats. Under Saddam Husseins tid användes fängelset fram till år<br />
2002 och ska som mest ha hållit 15 000 fångar. Det tömdes år 2002.<br />
Efter USA:s invasion av Irak år 2003 användes fängelset fram till augusti 2006,<br />
både av USA och av den irakiska regeringen. Under år 2004 rapporterades det om<br />
tortyr och annan misshandel av fångar.<br />
Nätinformation<br />
Baghdad Central Prison<br />
en.wikipedia.org/wiki/Baghdad_Central_Prison<br />
Abu Graib torture and prisoner abuse<br />
en.wikipedia.org/wiki/Abu_Ghraib_torture_and_prisoner_abuse<br />
Ett antal rapporter och vittnesmål från fångar samt intervjuer med president Bush<br />
och vittnesmål av försvarsminister Rumsfeld kan nås på www.antiwar.com/news/<br />
?articleid=2504. Sidan har också länkar till foton och videoupptagningar.<br />
9
10<br />
Milgrams lydnadsexperiment<br />
Milgrams lydnadsexperiment är namnet på ett antal socialpsykologiska försök som<br />
på 1960-talet utfördes av Stanley Milgram, psykolog vid Yale-universitetet. Försöken<br />
gick ut på att undersöka hur villiga försökspersoner var att lyda en auktoritet som<br />
kraftfullt uppmanade dem att utföra något som de av samvetsskäl normalt inte<br />
skulle göra. Försöken inleddes år 1961, tre månader efter det att rättegången mot<br />
Adolf Eichmann påbörjats i Jerusalem. För allmän information om försöken, se<br />
en.wikipedia.org/wiki/Milgram_experiment. Anm: Adolf Eichmann, tysk officer<br />
ansvarig för deporteringen av miljontals judar till olika förintelseläger. En central<br />
fråga i rättegången var gränsen för lydnad.<br />
I försöket skulle en person, försökspersonen, fp, ställa frågor till en annan person,<br />
placerad i ett annat rum. Vid felsvar skulle fp ge den senare en elstöt genom att<br />
trycka på en knapp. För varje felsvar skulle styrkan i elstöten ökas.<br />
I själva verket gavs inga elstötar, men fp lurades att tro att de var verkliga. Från<br />
rummet bredvid kunde fp efterhand höra jämmer och skrik, från i förväg gjorda<br />
inspelningar. Många av försökspersonerna ville efter ett tag avbryta experimentet<br />
men uppmanades kraftfullt av försöksledaren att fortsätta.<br />
I den första försöksserien utdelade 25 av de 40 försökspersonerna den maximala<br />
elstöten 450 volt, även om många då kände sig mycket illa till mods. Upprepningar<br />
av experimentet har visat liknande resultat.
Begreppet våld<br />
Våld definieras ofta på ett begränsat sätt: enbart som fysiskt våld. Jag prövar <strong>här</strong><br />
en mera nyanserad definition.<br />
Fysiskt våld<br />
Fysiskt våld kan ses som en handling som innebär att en eller flera personer tillfogar<br />
en annan person eller andra personer kroppslig smärta. Våldet kan också riktas<br />
mot egendom som tillhör personen eller personerna.<br />
Psykiskt våld<br />
Psykiskt våld kan vara att hota eller skrämma med fysiskt våld eller att förnedra<br />
eller att tvinga till kränkande handlingar.<br />
Strukturellt våld<br />
Strukturellt våld innebär att olika grupper av människor ges olika möjligheter<br />
att påverka sitt liv. Här några exempel:<br />
Människor med visst etniskt ursprung behandlas sämre på bostadsmarknaden.<br />
Kvinnor får lägre lön än män för samma arbete.<br />
I ett land med begränsad tillgång på vatten missgynnas vissa befolkningsgrupper.<br />
En viss religiös grupp får förmåner som andra grupper inte får.<br />
Strukturellt våld är vanligen inte lika synligt som de två andra slagen av våld. Det<br />
är ändå ett våld som kan ha förödande konsekvenser för dem som drabbas av det.<br />
En diskussion av olika slag av strukturellt våld finns på www.quakerpi.org/Perspect<br />
ives/Perspectives-Zaru.htm.<br />
11
12<br />
Begreppet terrorism<br />
Ordet terrorism kommer av det latinska verbet terrere som betyder skrämma, injaga<br />
fruktan. Omkring hundra olika definitioner lär finnas, men ingen som är<br />
allmänt erkänd.<br />
Exempel på definitioner<br />
(Utförande av) våldshandlingar mot civilbefolkning som väcker skräck och<br />
fasa, ofta i politiskt syfte och vanligen av mindre grupper (Svensk ordbok,<br />
utgiven av Svenska Akademien).<br />
Våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället<br />
eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas (Nationalencyklopedin).<br />
Uppsåtliga handlingar, bl.a. mord, människorov eller tagande av gisslan, utsläpp<br />
av farliga ämnen eller orsakande av brand, översvämningar eller explosioner<br />
som utsätter människoliv för fara. Som terroristbrott betraktas också<br />
handlingar som allvarligt kan skada ett land eller en internationell organisation<br />
när gärningsmannen begår brottet i syfte att injaga allvarlig fruktan hos<br />
en befolkning, tvinga offentliga organ att utföra eller inte utföra en viss handling<br />
eller allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska strukturerna<br />
(EU:s Europaordlista).<br />
Våldshandlingar som syftar till att skapa fruktan (terror), utförs för ett religiöst,<br />
politiskt eller ideologiskt mål och avsiktligt riktar sig mot civila eller<br />
inte tar hänsyn till dem (en.wikipedia.org/wiki/terrorism).<br />
Aktören<br />
Aktören är vanligen en individ, till exempel en självmordsbombare, eller en grupp.<br />
Är aktören en stat talar man ibland om statsterrorism eller krigshandling.<br />
Kort historik<br />
Man brukar tala om de judiska seloterna som historiens första terrorister. Dessa<br />
kämpade vid tiden för Jesu födelse mot det romerska imperiets ockupation av
judiskt land. Mer om detta och den symbolik som uppstått kring seloternas<br />
kamp finns på en.wikipedia.org/wiki/zealotry. En annan tidig form av terrorism<br />
utfördes av assasinerna, en muslimsk sekt under 1100- och 1200-talen.<br />
Själva begreppet terrorism uppstod dock först mot slutet av 1700-talet: i samband<br />
med franska revolutionen och det skräckvälde som följde på denna. Den<br />
första större självmordsattacken i modern tid var bombningen av den Irakiska<br />
ambassaden i Beirut 1981. Mer om terrorismens historiska bakgrund finns på<br />
sv.wikipedia.org/wiki/Terrorism. En svensk bok i ämnet är Björn Kumm, Terrorismens<br />
historia, Historiska Media 2003.<br />
Terroristbrott i svensk lag<br />
Terroristbrott beskrivs i Lag (2003:148) om straff för terroristbrott. Den grundar<br />
sig på EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism. Jag återger paragraf 2<br />
i sin helhet. I paragraf 3 listas i 19 punkter de gärningar som utgör terroristbrott<br />
under de förutsättningar som paragraf 2 anger.<br />
Paragraf 2<br />
För terroristbrott döms den som begår en gärning som anges i 3 §, om gärningen<br />
allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med<br />
gärningen är att<br />
1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp,<br />
2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att<br />
vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd eller<br />
3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella,<br />
ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig<br />
organisation.<br />
Straffet för terroristbrott är fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år,<br />
eller på livstid. Är brottet mindre grovt, är straffet fängelse, lägst två år och<br />
högst sex år. Om ett högre lägsta straff för gärningen har föreskrivits i brottsbalken,<br />
gäller vad som sägs där i fråga om lägsta straff.<br />
Starka känslor<br />
Brott som kan betecknas som terrorism väcker vanligen mycket starka negativa<br />
känslor. Men dåden kan också tolkas positivt. ”One man’s terrorist is another<br />
man’s freedom fighter” lyder ett berömt talesätt.<br />
13
14<br />
Fascism<br />
Fascism är en politisk rörelse som historiskt går tillbaka till Italien under tiden<br />
mellan första och andra världskrigen, 1920- och 1930-talen. Som grundare ses<br />
Benito Mussolini, diktator i Italien från 1926 till 1943. Själva ordet fascism kommer<br />
av latinets fasces, som betyder spöknippe, en symbol för en dåtida ämbetsmans<br />
makt att bestraffa. Till ursprungsordet finns substantiven fascism och fascist<br />
(anhängare av fascism) samt adjektivet fascistisk.<br />
Källa: Wikipedia. PNF, Partito<br />
Nazionale de Fascista.<br />
Viktiga sidor av fascism är enligt Nationalencyklopedin ”nationalism, populism<br />
och våldsdyrkan samt avståndstagande från demokrati och kommunism”. För<br />
allmän information, gå exempelvis till sv.wikipedia.org/wiki/Fascism eller den mera<br />
utförliga en.wikipedia.org/wiki/Fascism.
Antisemitism<br />
Vem är jude? 16<br />
Begreppet antisemitism 17<br />
Antisemitism i Sverige 19<br />
Oro bland judar 22<br />
15
16<br />
Vem är jude?<br />
Huvudlinjen är att den är jude som är född av en judisk mor<br />
eller som konverterat till judendomen. Avvikelse från denna linje<br />
finns: en person kan godtas som jude även om modern inte är<br />
det, men väl fadern. Oenighet råder om hur en konvertering ska<br />
ske. För en allmän diskusson om definitioner, gå till en.wikipedia. Davidsstjärnan<br />
org/wiki/Who_is_a_Jew%3F. För en översikt över judendomens<br />
innehåll, gå till exempel till sv.wikipedia.org/wiki/Judendom. Eller kanske hellre<br />
till någon av de svenska judiska församlingarnas hemsidor, förslagsvis www.jud<br />
iskaforsamlingen.se.<br />
Centralt i judendomen är enligt Judiska församlingen i Stockholm följande<br />
bud i 3:e Moseboken:<br />
Du skall inte hysa hat till Din broder i Ditt hjärta. Du skall älska Din nästa<br />
som Dig själv.<br />
Hur många?<br />
Enligt Jewish Virtual Library fanns år 2010 cirka 13,4 judar i hela världen. Av<br />
dem bodde drygt 5,3 miljoner i USA och närmare 6 miljoner i Israel. Samma<br />
källa har antal i miljoner för några år från 1882 och framåt:<br />
1882 7,8<br />
1900 10,6<br />
1939 16,7<br />
1945 11,0<br />
Judar i Sverige<br />
Judar har funnits i Sverige åtminstone sedan 1500-talet. De riskerade länge<br />
förföljelse eller utvisning. En första församling bildades på 1700-talet efter<br />
tillstånd av dåvarande kungen Gustav III. År 1870 gjordes en grundlagsändring<br />
som gav judar i Sverige fullständiga medborgerliga rättigheter. Enligt Jewish<br />
Virtual Library hade Sverige år 2010 omkring 15 000 judar. Judiska Församlingen<br />
i Göteborg anger ett högre tal: mellan 17 000 och 20 000.
Begreppet antisemitism<br />
Antisemitism är enligt den svenska Nationalencyklopedin ”benämning på fientlighet<br />
mot judar och judendomen”.<br />
Själva ordet kan ha skapats mot slutet av 1800-talet. Det blev mera allmänt<br />
känt via en pamflett år 1879 av den tyske (och antisemitiske) journalisten Wilhelm<br />
Marr med titeln Der Weg zum Siege des Germanenthum über das Judenthum<br />
(Vägen till tyskhetens seger över judendomen). I Sverige ska ordet första gången<br />
ha använts år 1890 och då kanske av hovpredikanten Adolf Stoecker. För fler<br />
uppgifter om antisemitismens historia, se sv.wikipedia.org/wiki/Antisemitism.<br />
En utförlig analys av begreppet finns på nätplatsen för Svenska kommittén mot<br />
antisemitism; www.skma.se. Där listas också några vanliga antisemitiska motiv:<br />
Anklagelse om att ha dödat Jesus eller Gud.<br />
Judendomen som kristendomens motsats.<br />
Hämndlystnad. Föreställningen om att judendomen eller judarna präglas av<br />
hämndlystnad.<br />
Ritualmord av kristna barn.<br />
Brunnsförgiftning och spridandet av pest.<br />
Penningdyrkan, girighet och utsugning.<br />
Makt. Föreställningar om en oerhörd och ofta farlig judisk makt.<br />
Sions vises protokoll, en förfalskning om ett hemligt möte med judiska ledare<br />
(”sions vise”) för att upprätta ett judiskt världsherravälde.<br />
Rasistiska stereotyper som påstås vara biologiskt grundade.<br />
Mer information finns på nätplatsen för den svenska myndigheten Forum för<br />
levande hitoria. Gå till www.levandehistoria.se och välj Intolerans Antisemitism.<br />
En EU-definition<br />
EU har formulerat vad man kallar en arbetsdefinition; den följer <strong>här</strong>. Jag har<br />
behållit den på engelska.<br />
17
18<br />
Antisemitism is a certain perception of Jews, which may be expressed as hatred<br />
toward Jews. Rhetorical and physical manifestations of antisemitism are directed<br />
toward Jewish or nonJewish individuals and/or their property, toward Jewish<br />
community institutions and religious facilities.<br />
En diskussion kring definitionen finns på www.zionismontheweb.org; välj<br />
EUMC Definition of Antisemitism.<br />
Israelisk information om antisemitism<br />
En viktig informationskälla är nätplatsen www.antisemitism.org.il. Bakom den<br />
står The Coordination Forum for Countering Antisemitism. Om sig själv säger man:<br />
A state forum that monitors antisemitic activities throughout the world. It coordinates<br />
the struggle against this phenomenon with various government bodies and<br />
Jewish organizations around the world.<br />
Our website has the largest and most comprehensive data base of anti-Semitic<br />
incident reported throughout the world and is updated daily with reports, pictures,<br />
video clips and statistics. The incidents in our archive can be accessed by date,<br />
location and/or category. The site also offers information on the ongoing struggle<br />
against anti-Semitic and related articles.<br />
Antisemitism och kritik av staten Israel<br />
Kritik av staten Israels politik visavi palestinierna bemöts ibland av Israel och av<br />
många judar som antisemitism. Detta har bland annat skett i samband med Goldstone-rapporten<br />
om Operation Cast Lead (se sidan 146): rapportens huvudman<br />
Richard J. Goldstone har anklagats för antisemitism. Den svenska författaren och<br />
journalisten Göran Rosenberg, med judisk bakgrund, menar att staten Israel tyvärr<br />
tycks ha satt detta i system. I DN skriver han den 10 juli 2009:<br />
Ju mer av kritiken mot Israel som kan påstås vara uttryck för antisemitism (ibland<br />
omskrivet som Israelhat), desto större uppslutning bland Israels och världens judar<br />
för den ockupations- och krigspolitik vars yttersta syfte sägs vara att försvara dem<br />
mot antisemitismens yttersta konsekvenser.<br />
Med en intressant formulering kallar Rosenberg denna taktik för mjuk makt,<br />
soft power. Den tycks, enligt honom, kunna vara mycket effektiv.<br />
sid
Antisemitism i Sverige<br />
Forum för levande historia har låtit utföra en enkätundersökning om antisemitism<br />
i Sverige. Våren 2005 skickade man ett frågeformulär till ett urval om drygt 5 000<br />
personer i åldrarna 16–75 år som var folkbokförda i Sverige. Frågorna var ställda<br />
i form av påståenden att ta ställning till. Man fick närmare 3 000 svar eller 59<br />
procent av urvalet. Det är en låg svarsandel som bör mana till försiktighet vid<br />
tolkningen av svaren.<br />
Resultatet av de svar man fått finns i en rapport på 139 sidor och en sammanfattning<br />
på 12 sidor. Båda är skrivna av idéhistorikern Henrik Bachner och kriminologen<br />
Jonas Ring. Skrifterna går att läsa på nätet. Direktadressen är www.lev<br />
andehistoria.se/node/115.<br />
Allmänt resultat<br />
I sammanfattningen lämnar författarna följande allmänna resultat:<br />
5 procent av de tillfrågade mellan 16 och 75 år ger uttryck för en stark och konsekvent<br />
antisemitisk inställning. Denna andel motsvarar inte samtliga som bär på fördomar<br />
mot judar, utan endast dem för vilka en negativ inställning till judar är systematisk.<br />
En andel om 36 procent inbegriper en betydande grupp med en delvis ambivalent<br />
inställning till judar. Denna andel omfattar individer som instämmer i<br />
vissa antisemitiska påståenden men tar avstånd från andra och/eller har svårt att<br />
klart ta ställning för eller emot antisemitiska utsagor. Totalt 59 procent avvisar på<br />
ett generellt sätt antisemitiska fördomar.<br />
Antisemitism relaterad till Israel<br />
Undersökningen visar ett samband. I sammanfattningen heter det:<br />
Cirka 4 procent av de vuxna (19–75 år) och 5 procent av de unga (16–18 år)<br />
sluter på ett systematiskt sätt upp bakom antisemitiska föreställningar och attityder<br />
relaterade till Israel, enligt svaren på en rad frågor som rör detta tema.<br />
Sammanlagt 26 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att ”Israels<br />
politik präglas av en i Gamla Testamentet rotad hämndlystnad (’öga för öga, tand<br />
för tand’)”. Likaså instämmer 26 procent helt eller delvis i påståendet att ”Israels<br />
19
20<br />
behandling av palestinierna påminner om nazisternas behandling av judarna”.<br />
Andelen som helt eller delvis instämmer i påståendet att ”Israel saknar rätt att<br />
existera” är 3 procent. Totalt 9 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att<br />
”Så länge Israel finns kan vi inte få fred i världen” och 14 procent instämmer helt<br />
eller delvis i påståendet att ”Det är Israels politik som orsakar judehat”. En andel<br />
om 8 procent instämmer helt eller delvis i påståendet ”På grund av Israels politik<br />
tycker jag allt mer illa om judar”.<br />
Ökar antisemitismen i Sverige?<br />
Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har undersökt förekomsten av så kallade hatbrott.<br />
Ett sådant brott kan vara allt från mord till kränkande klotter på någons<br />
husvägg.<br />
Som antisemitiska hatbrott räknar BRÅ hatuttryck som riktas mot judar<br />
eller judendomen. Ett exempel är att någon skickar ett sms till en jude med<br />
texten ”Du och dina likar är orsaken till alla problem i världen”. Däremot<br />
ingår inte hatutryck som gäller staten Israel eller dess politik. Jämför gärna<br />
med resonemanget nederst på förrförra sidan.<br />
Tabellen nedan visar för åren 2000–2009 antalet anmälda hatbrott med<br />
antisemitiska motiv. Hela rapporten går att läsa på BRÅ:s nätplats www.bra.se.<br />
Skriv i sökrutan in hatbrott 2009 och fortsätt därifrån. Anm: En motsvarande<br />
årsbok för år 2010 kommer att bli tillgänglig sommaren 2011. Lämpligt sökord<br />
är antagligen hatbrott 2010.<br />
Som för många tidsserier ska kurvan tolkas med försiktighet – detta med tanke på<br />
möjligt mörkertal. Det bör vidare sägas att den starkt uppåtgående kurvan för år<br />
2009 kan bero på Israels anfall mot Gaza vid årsskiftet 2008/2009. För denna<br />
attack, Operation Cast Lead (Operation Gjutet Bly), se sidan 146.<br />
Attityder bland gymnasieelever<br />
I en rapport jämför Forum för levande historia gymnasielevers inställning till
judar åren 2003 och 2009. Ett stort antal elever fick i frågeformulär ta ställning<br />
till fyra påståenden:<br />
Judarna har för stort inflytande i världen i dag.<br />
Det talas för mycket om nazismen och förintelsen.<br />
Det ligger mycket sanning i påståendet ”Judar är snåla”.<br />
På grund av Israels politik tycker jag alltmer illa om judar.<br />
Resultaten kan sammanfattas i procenttalen i följande tabell:<br />
Attityd till judar År 2003 År 2009<br />
Positiv 35,5 35,6<br />
Ambivalent 49,3 46,3<br />
Negativ 15,2 18,1<br />
Summa 100 100<br />
Den negativa inställningen ökar mellan åren 2003 och 2009 med 2,9 procentenheter<br />
eller 19,1 procent. Anm: Hela rapporten går att läsa på www.levande<br />
historia.se. Välj Intolerans Rapport: Den mångtydiga intoleransen.<br />
21
22<br />
Oro bland judar<br />
”Europa svek oss judar på 1900-talet, man sviker oss nu”. Så förefaller många israeler<br />
känna inför den kritik som i Europa riktas mot Israels politik gentemot palestinierna.<br />
Känslan kan vara bitter, som <strong>här</strong> nedan i en artikel i den israeliska<br />
nättidningen Ynetnews. Det heter bland annat:<br />
Antipathy for Israel among Europeans is increasing and alarming as campaigns<br />
of delegitimization and vilification spread across the world, fueled by Muslim<br />
propaganda and money, whetted by the hunger for oil. Even once friendly European<br />
countries, those that helped establish the State of Israel and tried to assist<br />
Jews during the Holocaust, have become more hostile towards Israel. Europe’s<br />
brief love affair with Israel seems over. Anm: Holocaus, Förintelsen.<br />
Det finns också en oro för ökad antisemitism i Europa.<br />
Ökar antisemitismen i världen?<br />
The Roth Institute, www.tau.ac.il/Anti-Semitism, är en organisation som varje<br />
år redovisar antalet ”större antisemitiska våldsövergepp” i världen. Diagrammet<br />
nedan visar förändringen för perioden 1989–2010.
Inledande om parterna<br />
Allmänt om områdena 24<br />
Staten Israel 27<br />
Arabiska israeler 30<br />
Israel som militärmakt 33<br />
Västbanken 36<br />
Gazaremsan 39<br />
Konflikten Fatah–Hamas 41<br />
Östra Jerusalem 43<br />
Säkerhetstjänster 45<br />
Israel demografiskt hotat? 47<br />
Palestiniers rätt att återvända? 49<br />
Rankningar 51<br />
Några arabiska ord 53<br />
Några hebreiska ord 54<br />
Förkortningar 57<br />
23
24<br />
Allmänt om områdena<br />
De områden som är aktuella i boken är Staten Israel, Västbanken, Gaza[remsan]<br />
och Östra Jerusalem. De är alla delar av det ursprungliga geografiska området<br />
Palestina. Ordet Palestina är också ett tänkt namn för en stat för palestinierna.<br />
Denna kan komma att omfatta Västbanken (eller delar av den), Gazaremsan<br />
och eventuellt Östra Jerusalem (eller en del av stadsdelen).<br />
Flytande gränser<br />
Den vänstra kartan nedan visar den delningsplan som FN antog år 1947. De<br />
mörka områdena anger området för en tänkt judisk stat, de ljusa för en tänkt<br />
palestinsk stat. Kartan visar också Jerusalem med viss omgivning, ett område<br />
som skulle stå under internationell förvaltning.<br />
Kartan till höger visar i huvudsak gränserna enligt den vapenvila som år<br />
1949 ingicks efter det arabisk-israeliska kriget år 1948. Det område som där<br />
betecknas som israeliskt är ungefär en tredjedel större än delningsplanens område<br />
år 1947. Notera också att den landförbindelse mellan Gazaremsan och<br />
Västbanken som fanns i delningsplanen är försvunnen. (Källa: Wikipedia.)
The Green line<br />
Den gröna linjen är ett namn som ofta används för gränserna på den högra<br />
kartan på förra sidan. Namnet syftar på att grönt bläck användes för att markera<br />
gränserna vid förhandligarna efter kriget år 1948. För en utförlig redogörelse<br />
för begreppet, gå till en.wikipedia.org/wiki/Green_Line_(Israel).<br />
Det är viktigt att vara medveten om att den Gröna linjen inte är en internationellt<br />
erkänd permanent gräns. För inte så få israeler är det en skrämmande<br />
tanke att den skulle bli detta. Att helt lämna de ockuperade områdena skulle<br />
för dem innebära att återvända till ”Auschwitz borders”, enligt en formulering<br />
år 1969 av den dåvarande israeliske utrikesministern Abba Eban. Israel skulle,<br />
menade denne, bli ett nytt Auschwitz, ett nytt koncentrationsläger, förintelsehotat<br />
av araberna. Formuleringen har använts också senare, bland annat av<br />
nuvarande premiärminister Benjamin Netanyahu. En diskussion om detta finns<br />
på electronicintifada.net/content/israels-auschwitz-borders-revisited/7847.<br />
Allmänna källor om områdena<br />
Vissa statistiska uppgifter är hämtade från CIA:s World Factbook med nätadressen<br />
https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html. Stora<br />
sjok av information är tagna från Wikipedia, främst den engelska versionen. En<br />
omfattande ordlista finns på www.theisraelproject.org; välj Middle East Glossary.<br />
En läsvärd FN-källa är The Question of Palestine; unispal.un.org/unispal.nsf/<br />
home.htm. För ytterligare källor, se nedan samt i respektive kapitel.<br />
Palestinierna: www.palestinemonitor.org. Välj i menyn till vänster. Via Our<br />
Factbook online kommer man till en översikt på drygt 80 sidor.<br />
Israel: www.mfa.gov.il/mfa. Välj Facts About Israel och sedan i menyn där.<br />
Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />
Kritik av Wikipedia<br />
Från israeliskt håll har Wikipedia kritiserats för partiskhet till Israels nackdel.<br />
Ett exempel är ett kraftfullt angrepp i en artikel i nättidningen Arutz Sheva,<br />
som står bosättningsrörelsen nära. Artikelförfattaren beskriver Wikipedia som<br />
a place where the State of Israel is incessantly vilified, its leaders maligned, and<br />
its policies continuously criticized by Arabs and their third world and Western<br />
cohorts. Any attempt to defend Israel is immediately quashed by hordes of Jihadists<br />
and like-minded anti-Semites. Anm: Jihadist, förespråkare för Jihad, strävan,<br />
kamp. Jihad betecknar ibland försvarskrig, ibland angreppskrig.<br />
För hela artikeln, gå till www.israelnationalnews.com/Articles/Article.aspx/9628.<br />
25
Specialkartor<br />
Ett stort antal kartor finns på nätet. Enklast<br />
är nog att googla med sökuttrycket maps<br />
israel palestine. En alldeles speciell karta med<br />
intressanta möjligheter finns på www.peace<br />
now.org/map.php; se bredvid. Jag återkommer<br />
ett par gånger till denna, närmast på<br />
sidan 37.<br />
Kartor som så att säga är sedda ur israelisk<br />
ståndpunkt finns på www.zionism-israel.<br />
com/maps/Israel_Maps.htm.<br />
26
Staten Israel<br />
Staten Israel är resultatet av den delning av Palestina i två områden som FN godkände<br />
år 1947. Israel förklarade sig självständigt den 14 maj 1948. Händelsen<br />
firas varje år som nationaldag, Yom Ha´atzmaut (Dagen för oberoendet). Bilden<br />
nedan visar David Ben-Gurion läsa upp självständighetsförklaringen. Fotot på<br />
väggen är av Theodor Herzl, den moderna politiska sionismens grundare. Deklarationen<br />
går att läsa på den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa, där mfa står<br />
för Ministry of Foreign Affairs. Välj Peace Process Guide establishment in<br />
1948. Anm: Sionism, politisk strävan att åstadkomma judarnas återvändande till<br />
Israel. Sion är namnet på en kulle i Jerusalem där det en gång fanns en fästning.<br />
För mer om sionismen, se till exempel sv.wikipedia.org/wiki/sionism.<br />
Källa: Wikipedia<br />
Israel har 7,7 miljoner invånare. 75,5 procent är judar; av dem är 67 procent<br />
födda i Israel, så kallade sabras, övriga är invandrade från närmare 100 länder.<br />
20,4 procent av befolkningen är araber, de flesta muslimer. Återstående andel<br />
är kristna, druser eller circassier.<br />
Israels befolkning är relativt ung. 28 procent är under 15 år; bara 10 procent<br />
är över 65 år. Motsvarande tal för Sverige är 14 respektive 17 procent.<br />
Antalet barn per familj är 2,96 bland judiska israeler och 3,84 procent<br />
bland arabiska israeler. Befolkningstillväxten per år är 1,7 % respektive 2,6 %.<br />
27
Eretz Yisrael<br />
Eretz Yisrael, hebreiska för Landet Israel, The Land of Israel, är det område<br />
som judiska troende betraktar som sitt hemland, givet dem av Gud. Gränserna<br />
beskrivs bland annat i Andra Mosebok 23:31. Anm: Med filistéernas hav menas<br />
Medelhavet och med floden floden Eufrat i Iraq.<br />
28<br />
Och jag skall låta ditt lands gränser gå från Röda havet till filistéernas hav, och<br />
från öknen till floden; ty jag skall giva landets inbyggare i eder hand, och du ska<br />
förjaga dem, så att de fly för dig.<br />
De aktuella gränserna har växlat från tid till tid. Som mest har landet, under Kung<br />
Davids styre, omfattat ett område som svarar mot nuvarande staten Israel, de<br />
ockuperade områdena, västra delen av Jordanien och södra delen av Libanon.<br />
Statsskick<br />
Israel är en parlamentarisk republik, med en president som statschef. Officiell<br />
nätplats på engelska är www.gov.il/firstgov/english.<br />
President är för närvarande (sommaren 2011) Shimon Peres och premiärminister<br />
Benjamin (”Bibi”) Netanyahu (ledare för partiet Likud; se nedan).<br />
Knesset är Israels parlament med 120 ledamöter. De två största partierna i<br />
Knesset efter valet år 2009 är Kadima och Likud. För en fullständig lista för<br />
valen år 2006 och år 2009, se nedan. Partifärgerna är hämtade från Wikipedia.<br />
Parti Mandat 2006 Mandat 2009<br />
Kadima (Mitten) 29 28<br />
Likud (Höger) 12 27<br />
Yisrael Beiteinu (Nationalistiskt) 11 15<br />
Arbetarpartiet (Vänster)* 19 13<br />
Shas (Ortodoxt) 12 11<br />
Torahpartiet (Ultraortodoxt) 6 5<br />
Nationella Unionen (Nationalistiskt) 4 4<br />
Gil (Pensionärsparti) 7 0<br />
Hadash (Arabisk-judisk fredsrörelse) 3 4<br />
Förenade arablistan 4 4<br />
Judiskt hem (Religiöst nationalistiskt) 5 3<br />
Meretz (Vänsterparti) 5 3<br />
Balad (Arabiskt nationalistiskt ) 3 3<br />
* I en utbrytning ut Arbetarpartiet i januari år 2011 bildade försvarsminister Ehud Barak det nya<br />
partiet Atzmaut. Anm: Atzmaut, hebreiskt ord för oberoende. Det ingår i namnet på den judiska<br />
högtidsdagen Yom Ha´atzmaut, Dagen för oberoendet.
Regeringen<br />
Israel har för närvarande en koalitionsregering bestående av partierna Likud,<br />
Yisrael Beiteinu, Arbetarpartiet, Atzmaut, Shas, Torahpartiet och Judiskt hem.<br />
Sammanlagt har koalitionen 74 av Knessets 120 platser.<br />
Ur Likuds partiprogram<br />
Likud är alltså det största partiet i koalitionen. Avgörande för resultatet av fredsförhandlingar<br />
med palestinierna är då dess syn på de ockuperade områdena.<br />
Denna framgår av partiprogrammet, som går att läsa på en.netanyahu.org.il.<br />
Välj About the Likud Party Constitution. I Artikel 2, punkt 1 b) heter det:<br />
Safeguarding the right of the Jewish people to the Land of Israel as an eternal,<br />
inalienable right, working diligently to settle and develop all parts of the land of<br />
Israel, and extending national sovereignty to them.<br />
Skrivningen bör tolkas som en stark ståndpunkt till förmån för bosättningar på<br />
de ockuperade områdena (inklusive Östra Jerusalem). För ytterligare ställningstaganden,<br />
välj The Issues National Security.<br />
Israel, en judisk eller israelisk stat?<br />
I självständighetsförklaringen från år 1948 (se förrförra sidan) finns skrivningen<br />
”Etablerandet av en judisk stat i Eretz Israel, att vara känd som staten Israel”.<br />
Israel är alltså inte en israelisk stat på samma sätt som exempelvis Sverige är en<br />
svensk stat eller Frankrike en fransk stat.<br />
Begreppet judisk stat är inte okontroversiellt. Av Israels medborgare är dock<br />
omkring 20 procent araber, de flesta muslimer. Och andelen araber verkar öka.<br />
För araber kan det vara naturligare att tala om en tvåspråkig och mångkulturell<br />
stat än om en judisk stat. ”Vem är en medborgare?” ses då som en naturligare fråga<br />
än ”Vem är en jude?”.<br />
En diskussion pågår om en möjlig lojalitetsed för icke-judar som söker israeliskt<br />
medborgarskap. Den skulle innebära att den sökande svär trohet till<br />
”Staten Israel som ”en judisk och demokratisk stat”. Den israeliska regeringen<br />
har godkänt förslaget men det har ännu inte tagits av Knesset.<br />
29
30<br />
Arabiska israeler<br />
Arabiska israeler är araber som är medborgare i Israel. De utgör omkring 20<br />
procent av staten Israels befolkning; de flesta är muslimer. Många har släktingar<br />
på Västbanken, i Gaza eller bland palestinska flyktingar i Jordanien,<br />
Syrien eller Libanon. Allmän information finns exempelvis på en.wikipedia.org/<br />
wiki/Arab_citizens_of_Israel.<br />
Många arabiska israeler ser sig dock inte som israeliska medborgare. I en undersökning<br />
år 2010 bland arabiska ungdomar i åldrarna 17– 20 år definierade sig<br />
bara 10 procent som arabiska israeler och bara drygt 2 procent som bara israeler.<br />
Viktiga organisationer<br />
Adalah, Legal Center for Arab Minority Rights in Israel; www.adalah.org;<br />
välj English.<br />
Arab Association for Human Rights, Association in Service of the Palestinian<br />
Arab Minority in Israel; www.arabhra.org/HRA/Pages/Index.aspx?Language=<br />
2; välj English.<br />
Arab Higher Monitoring Committee; reut-institute.org/en/Publication.aspx?<br />
PublicationId=2254<br />
Inter-Agency Task force on Israeli Arab Issues; www.iataskforce.org<br />
Mada al-Carmel, Arab Center for Applied Social Research; www.madaresearch.org<br />
Mossawa Center, Advocacy Center for Arab Citizens in Israel; www.mossawa<br />
center.org<br />
För en särskild islamisk rörelse i Israel, se en.wikipedia.org/wiki/Islamic_Move<br />
ment_in_Israel.<br />
Status<br />
Arabiska israeler har i princip samma rättigheter och skyldigheter som andra<br />
israeliska medborgare. De är dock inte tvungna att göra militärtjänst men kan<br />
göra den om de vill. Socialt och ekonomiskt har de i genomsnitt sämre villkor<br />
än judiska israeler. Politiskt representeras de i Israels parlament Knesset av tre
partier: Hadash, Förenade arablistan och Balad. De tre partierna har sammanlagt<br />
11 av Knessets 120 platser. Se förrförrförra sidan.<br />
En stor mängd data om den arabisk-israeliska befolkningen finns på den<br />
officiella israeliska nätplatsen www.gov.il/FirstGov/NewsEng/NewsEng_Arab<br />
Population.htm.<br />
Diskriminering?<br />
Från arabiskt håll hävdas att diskrimering förekommer – och att den ökar.<br />
Bland annat pekar man på tre nya lagar antagna år 2011.<br />
Acceptance Committees Law<br />
Lagen tillåter närmare 700 små orter i Israel att säga nej till arabisk-israeliska<br />
medborgare som vill bosätta sig i en sådan ort.<br />
”The Nakba Law”<br />
Nakba är ett arabiskt ord som betyder katastrof. Det syftar på de negativa<br />
följder palestinier anser att etableringen av staten Israel haft för dem. Lagen<br />
innebär att statligt bidrag till en organisation kan dras in om den anses<br />
skada Israel som en ”judisk och demokratisk stat”. En sådan handling skulle<br />
till exempel kunna vara att man högtidlighåller dagen för Israels oberoende<br />
(14/5 1948) som en sorgedag. Två människorättsorganisationer har vänt<br />
sig till Israels Högsta domstol och begärt att lagen upphävs.<br />
Lagen kan i sin hebreiska version läsas på oknesset.org/bill/3875. En<br />
israelisk kritik av hur lagen feltolkas finns på www.camera.org/index.asp?x_<br />
context=2&x_outlet=33&x_article=2027.<br />
Det kan tilläggas att Utbildningsdepartementet infört en särregel i historieämnet<br />
i det arabiskspråkiga skolsystemet i Israel: i studentexamen ska<br />
ingå en obligatorisk fråga om Förintelsen (Holocaust). Frågan omfattar 24<br />
poäng eller närmare en fjärdedel av maximal poäng i provet i historia.<br />
Amendment to The Citizenship Act<br />
Enligt tillägget kan israeliskt medborgarskap fråntas en person som spionerat<br />
för en terroristorganisation, hjälpt en fiende i krigstid, tjänstgjort i en fientlig<br />
armé eller utfört en handling som på annat sätt skadar den israeliska statens<br />
suveränitet.<br />
Tillägget har skarpt kritiserats från arabisk-israelisk sida. Ett exempel är<br />
ett inlägg av Haneen Zoabi, medlem i Knesset för det arabiska partiet Balad.<br />
There is a clear fascist trend. What is happening today shouldn´t surprise any of<br />
us. Someone har already contructed the political, mental and ideological infrastructure<br />
for revoking citezenship.<br />
31
Kravallerna år 2000<br />
Under åren har öppna konflikter mellan arabiska och judiska medborgare förekommit.<br />
Den svåraste är kanske kravallerna år 2000 då 13 arabiska ungdomar<br />
sköts till döds av israelisk polis. Händelsen ledde till en offentlig undersökning<br />
ledd av juristen Theodor Orr, efter honom kallad Orr-kommissionen. I en rapport<br />
kritiserades både arabiska ledare och representanter för israeliska myndigheter.<br />
Kommissionens slutsatser – och rekommendationer – går att exempelvis<br />
läsa på www.reut-institute.org. Skriv in orr i sökrutan, klicka på pilen och<br />
sedan på Official Summation of the Orr Commission – Reut Institute. Det<br />
heter bland annat:<br />
32<br />
The Jewish majority must bear in mind that the state is not only Jewish, but also<br />
democratic. As stated above, equality is one of the primary elements of the constitutional<br />
structure of the state, and the prohibition against discrimination applies<br />
to all citizens of the state. The majority must understand that the events that<br />
made the Arabs a minority in the state were for them a national catastrophe,<br />
and that their integration into the State of Israel was attended by painful sacrifices.<br />
The majority must respect their identity, culture and language.<br />
Händelsen år 2000 är ett öppet sår i relationerna mellan arabiska och judiska<br />
israeler. Till 10-årsminnet av den anordnades hösten år 2010 en stor demonstration<br />
med uppskattningsvis omkring 6 000 deltagare. I samband med detta<br />
riktades ny kritik mot hur polisen agerade år 2000, bland annat från den<br />
israeliska tankesmedjan The Israel Democracy Institute; www.idi.org.il; välj English<br />
site.<br />
Israels officiella syn på arabiska israeler<br />
Vad jag hittat är ett ställningstagande från år 2001, Arab Israelis. Det går att<br />
läsa på den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa. Skriv i sökrutan in arab<br />
israelis, klicka på Go och sedan på träffen Arab Israelis 20 Aug 2001 i den<br />
Google-sida som kommer upp. Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />
I texten hänvisar man till en passus i Självständighetsdeklarationen där det<br />
sägs att också för arabiska israeler gäller ”full and equal citizenship and due<br />
representation in all its provisional and permanent institutions”. Det medges<br />
dock att den ekonomiska och sociala utvecklingen varit sämre för araber än för<br />
judar. Negativa exempel är sämre utbildning, högre arbetslöshet, lägre inkomst<br />
och sämre infrastruktur i samhällena. Samtidigt understryker man att arabiska<br />
israeler har det avsevärt bättre än sina bröder och systrar i grannländer.
Israel som militärmakt<br />
Tabellen nedan visar militärutgifter år 2009 i procent av BNP, bruttonationalprodukten.<br />
Talen gäller de sju länder som toppar listan. Källa: SIPRI, Stockholm<br />
International Peace Research Institute; www.sipri.org. Se också en.wiki<br />
pedia.org/wiki/List_of_countries_by_military_expenditures. Anm: Motsvarande<br />
tal för Sverige är 1,2.<br />
Land Militärutgifter, % av BNP<br />
Saudiarabien 11,2<br />
Förenade Arabemiraten 7,3<br />
Israel 6,3<br />
Chad 6,2<br />
Jordanien 6,1<br />
Georgien 5,6<br />
USA 4,7<br />
Utförlig information om den israeliska militärmakten Israel Defense Forces, IDF,<br />
finns på en.wikipedia.org/wiki/Israeli_Defense_Forces. IDF:s egen nätadress<br />
är dover.idf.il/idf/english. Anm: Observera gärna den amerikansk-engelska stavningen<br />
av defense, alltså inte med brittisk-engelskt c.<br />
En annan informativ källa är Federation of American Scientists, FAS; www.<br />
fas.org. Skriv in israel i sökrutan och klicka på Go.<br />
IDF:s beteendekod för ockuperat område<br />
Koden, IDF Code of Conduct, har elva punkter, så som de redovisas på nätadressen<br />
www.jcpa.org/brief/brief3-8.htm. Anm: jcpa, Jerusalem Center for<br />
Public Affairs.<br />
1. Military action can only be taken against military targets.<br />
2. The use of force must be proportional.<br />
3. Soldiers may only use weaponry they were issued by the IDF.<br />
4. Anyone who surrenders cannot be attacked.<br />
5. Only those who are properly trained can interrogate prisoners.<br />
33
6. Soldiers must accord dignity and respect to the Palestinian population and<br />
those arrested.<br />
7. Soldiers must give appropriate medical care, when conditions allow, to oneself<br />
and one’s enemy.<br />
8. Pillaging is absolutely and totally illegal.<br />
9. Soldiers must show proper respect for religious and cultural sites and artifacts.<br />
10. Soldiers must protect international aid workers, including their property and<br />
vehicles.<br />
11. Soldiers must report all violations of this code.<br />
Refusniks<br />
I läsarkommentarer i israeliska tidningar betecknas IDF ofta som ”the most<br />
moral army in the world”.<br />
En refus(e)nik är en person som i protest mot ockupationspolitiken vägrar<br />
värnplikt eller vägrar att utföra vissa militära handlingar. En genomgång av<br />
hur vanligt detta är inom den israeliska militärmakten finns på en.wikipedia.org/<br />
wiki/Refusal_to_serve_in_the_Israeli_military.<br />
För en kort beskrivning av några grupper av refusniks, se sidan 162.<br />
Militärorder<br />
Hur israeliska styrkor uppträder på ockuperat område styrs till stor del av olika<br />
militärorder. Antalet är mycket stort, mer än 2 500. En samlingsplats för några<br />
av dem är orders.arij.org. Orderna där är på hebreiska eller arabiska eller på<br />
båda språken. Några är kartor. Ett litet antal order på engelska finns på www.<br />
israellawresourcecenter.org; välj Website Map Full Text (under Israeli Military<br />
Orders). Anm: arij, The Applied Research Institute – Jerusalem.<br />
En militärorder kan innehålla mycket detaljerade kontrollregler. För ett exempel,<br />
se kapitlet Demonstrationsrätten på sidorna 106-108.<br />
Israel och kärnvapen<br />
Det finns för närvarande sju länder som erkänt att man har kärnvapen. Rangordnade<br />
efter årtal för första detonering är det USA, Ryssland, Storbritannien,<br />
Frankrike, Folkrepubliken Kina, Indien och Pakistan.<br />
De anses allmänt att Israel, liksom Nordkorea, har kärnvapen. I Israels fall<br />
rör det sig enligt SIPRI om cirka 80 stycken. Källa: www.sipri.org/yearbook/<br />
2010/08. Mer information finns på en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_weapons_<br />
and_Israel.<br />
34
En FN-resolution år 2009 krävde att Israel skulle låta International Atomic<br />
Energy Agency, IAEA, inspektera innehav av kärnvapen. Israel avvisade kravet.<br />
Man har inte heller erkänt att man har kärnvapen.<br />
Uppgifter om eventuellt innehav blev mera allmänt kända när den israeliske<br />
kärnfysikern och kärnteknikern Mordechai Vanunu år 1985 informerade en<br />
brittisk tidning. Vanunu, som då hade lämnat Israel, blev av Mossad (se sidan<br />
45) kidnappad i Rom och bortförd till Israel. I en hemlig rättegång dömdes<br />
han till 18 års fängelse. De första 11 åren tillbringade han i nästan total isolering.<br />
Han har senare dömts till flera korta fängelsestraff för att ha brutit mot de<br />
stränga regler han ålagts. Mer information finns på en.wikipedia.org/wiki/<br />
Mordechai_Vanunu.<br />
En ståndpunkt från Israels sida rörande Vananu finns på den officiella nätplatsen<br />
www.mfa.gov.il/mfa. Välj Government Law Legal issues Sidan<br />
5 (eller senare) i den långa flersidiga listan Memorandum regarding Mordechai<br />
Vananu. Listan innehåller också senare utlåtanden. Anm: mfa, Ministry<br />
of Foreign Affairs.<br />
35
36<br />
Västbanken<br />
Västbanken är ett område på västra sidan av Jordanfloden. Det annekterades av<br />
Jordanien år 1948 i samband med det första arabisk-israeliska kriget år 1948.<br />
Sedan sexdagarskriget år 1967 är det ockuperat av Israel. För allmän nätinformation<br />
om Västbanken, gå exempelvis till en.wikipedia.org/wiki/West_Bank.<br />
Västbanken har 2,6 miljoner invånare, bosättare oräknade. Det är en ung<br />
befolkning: 36 procent är under 15 år och bara 3,7 procent är 65 år eller äldre.<br />
Medianåldern är 21,3 år.<br />
Det officiella Israel avvisar termen ockuperat och betecknar i stället området<br />
som omtvistat (disputed). En argumentering finns att läsa på den officiella<br />
nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa. Välj Peace Process Guide FAQ: The Peace<br />
Process with the Palestinians Is the West Bank ”occupied” or ”disputed”?<br />
(under Settlements). Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />
Många israeler använder inte termen Västbanken utan i stället ”Judea och<br />
Samaria”. Området ses som en naturlig del av ett större Israel, Eretz Yisrael.<br />
Styrelseskick<br />
Någon stat Palestina finns inte, däremot ett administrativt organ för delar av Västbanken<br />
och för Gaza. Detta är The Palestinian Authority, PA, ibland mera<br />
fullständigt kallad The Palestinian National Authority, PNA. PA tillkom i anslutning<br />
till Osloavtalet år 1993. För mer information, gå till en.wikipedia.org/<br />
wikiPalestinian_National_Authority.<br />
President och premiärminister är Mahmoud Abbas respektive Salam Fayyad.<br />
Som parlament fungerar Palestine Legislative Council, PLC, med sina 132<br />
ledamöter. För mer information om PLC, gå till en.wikipedia.org/wiki/<br />
Palestinian_Legislative_Council.<br />
I ett som demokratiskt ansett val år 2006 vann de två största partierna, Hamas<br />
och Fatah, 74 respektive 45 av platserna, alltså tillsammans 119 av de 132.<br />
Valresultatet ledde till en våldsam konflikt mellan de två rörelserna. Mer om<br />
konflikten finns i kapitlet efter nästa.
Israelisk kontroll<br />
I Osloavtalet år 1993 (se sidan 166) fick palestinierna överta kontroll och<br />
administration av delar av Västbanken. Området delades in i tre delar: Area A,<br />
Area B och Area C. Källa: en.wikipedia.org/wiki/West_Bank.<br />
Area Kontroll Administration Del av området Del av befolkningen<br />
A Palestinsk Palestinsk 17 % 55 %<br />
B Israelisk Palestinsk 24 % 41 %<br />
C Israelisk Israelisk 59 % 4 %<br />
I praktiken utövar Israel delvis en strikt kontroll också i Area A.<br />
Kartor<br />
Kartan till vänster nedan visar olika områden. Vitt område är area C. Mellanmörkt<br />
område är areorna A och B; bilden nedan är inte tydlig nog för att man<br />
ska kunna skilja mellan dem. Det mycket mörka området är Jerusalem.<br />
Bilden till höger är en sinnrik konstruktion gjord av organisationen Americans<br />
for Peace Now med nätadressen www.peacenow.org/map.php. Man kan<br />
själv bestämma vilken eller vilka delkartor man vill se. Med just inställningen<br />
nedan får man en kartbild med Muren (se sidan 123), den Gröna linjen (se<br />
sidan 25) och areorna A, B och C.<br />
37
Särskilt om Jordandalen<br />
Jordandalen (The Jordan Valley) är ett 120 km<br />
långt och 15 km brett omårde på Västbanken<br />
som gränsar mot Jordanien. Själva gränsen bildas<br />
av Jordanfloden, som mynnar ut i Döda havet.<br />
Jordandalen (tillsammans med norra Döda havsområdet)<br />
utgör närmare 30 procent av Västbanken.<br />
Nära 90 procent är del av Area C, ett<br />
område som Israel har total kontroll över; se<br />
tabellen på förra sidan. För allmän information,<br />
gå till en.wikipedia.org/wiki/Jordan_Valley_<br />
(Middle_East).<br />
Området är glest befolkat. År 2009 bodde omkring<br />
65 000 palestinier där, eller 2,6 procent av Källa: Wikipediam.<br />
Västbankens palestinska befolkning. Samma år Källa: Wikipedia.<br />
fanns cirka 9 000 israeliska bosättare i området.<br />
De två första bosättningarna tillkom redan år 1968, ett år efter det att Israel<br />
hade ockuperat Västbanken. År 2011 var antalet 37, inklusive sju icke-auktoriserade<br />
utposter (outposts).<br />
Varje israelisk regering har sett Jordandalen (tillsammans med norra Dödahavsområdet)<br />
som en ytterst viktig del av Israels säkerhetspolitik. Här finns ett<br />
av skälen till att man så tidigt började bygga bosättningar i området. Dessa<br />
skulle utgöra en buffertzon mellan Israel och dess ”östra front”. De skulle, som<br />
det heter i en tidig plan, vara<br />
38<br />
permanent advance-position lookouts that would avoid having to call up military<br />
forces and could not only alert the military to a sudden attack by the enemy, but<br />
also attempt to halt, or at least delay, the enemy’s advance until military forces<br />
could control the situation.<br />
Den nuvarande regeringen, under Benjamin Netanyahu, är mycket tydlig i<br />
sin syn på områdets strategiska vikt:<br />
[Israels] army must remain along the Jordan River in any future agreement.<br />
En utförlig rapport om området och dess betydelse i olika avseenden finns på<br />
www.btselem.org, nätplatsen för den israeliska HR-organisationen B´Tselem.<br />
Välj Publications 2011 Dispossession & Exploitation: Israel’s policy in<br />
the Jordan Valley & northern Dead Sea och klicka på PDF.
Gazaremsan<br />
Gazaremsan (the Gaza Strip) kallas vanligen bara<br />
Gaza. Området, 360 km2 stort, ligger vid Medelhavets<br />
östra kust och gränsar till Egypten i söder<br />
och till Israel i väster och norr. Den största<br />
staden är Gaza City, vilket gett remsan dess namn.<br />
Området har cirka 1,7 miljoner invånare med<br />
en befolkningstäthet på omkring 4 500 invånare<br />
per km2 . Befolkningen är mycket ung, med en<br />
medianålder på 17,7 år. 44 procent av den är under<br />
15 år, medan mindre än 3 procent är 65 år<br />
eller äldre. Den årliga befolkningstillväxten är 3,2 Källa: Wikipedia.<br />
procent, det sjätte högsta talet bland 223 undersökta<br />
länder/områden.<br />
För mer nätinformation om Gaza, gå exempelvis till en.wikipedia.org/wiki/<br />
Gaza_Strip. En palestinsk källa är www.pchrgaza.org; välj Facts/Stats. Anm:<br />
pchr, Palestinian Centre for Human Rights.<br />
Israel ockuperade Gazaremsan i samband med Sexdagarskriget år 1967; dessförrinnan<br />
var det ockuperat av Egypten. Ockupationen upphörde formellt när<br />
den israeliska militärmakten lämnade området år 2005 och de israeliska bosättningarna<br />
där upplöstes. Det internationella samfundet betraktar dock fortfarande<br />
Gaza som ockuperat område, detta eftersom Israels kontroll till lands,<br />
till sjöss och luftledes är i det närmaste total.<br />
Osloavtalet år 1993 (se sidan 166) gav Gaza administrativ status under den<br />
Palestinska myndigheten (the Palestinian [National] Authority, PA). Efter<br />
konflikten mellan Fatah och Hamas efter det palestinska valet år 2006 övertog<br />
Hamas år 2007 med våld makten över området; se nästa kapitel. Officiell<br />
ledare av Hamas är Khaled Mashal.<br />
Gaza under Hamas<br />
Som numera ensamstyrande i Gaza utövar Hamas en strikt kontroll över området<br />
39
och dess invånare. Tidningen Haaretz internationellt erkända reporter Amira<br />
Hass skriver bland annat:<br />
40<br />
I wish these pictures reached leftists abroad, my friend said to herself Tuesday as<br />
she watched Hamas police use rifle butts and clubs to beat her friends – activists<br />
from the Popular Front for the Liberation of Palestine. Although my friend has<br />
never been a fan of the Fatah government in the West Bank, she is outraged by<br />
the romanticization of Hamas rule by foreign activists.<br />
Photographs of Tuesday’s protest will be hard to come by, as the Hamas police<br />
prevented photojournalists from doing their job. At some point, shots were fired<br />
into the air to disperse the PFLP protesters in Gaza City, a demonstration Hamas<br />
called an illegal gathering. Many protesters were injured and needed medical<br />
attention; others were detained for some time. Anm: PFLP, Popular Front for the<br />
Liberation of Palestine.<br />
Hela artikeln, jämte ett stort antal tänkvärda läsarkommentarer, finns på www.<br />
haaretz.com/print-edition/features/what-hamas-is-really-afraid-of-1.308264.<br />
Hamas har också kritiserats av HR-organisationerna Amnesty International<br />
och Human Rights Watch. Amnesty skriver i ett uttalande att Hamas har<br />
engaged in a campaign of abductions, deliberate and unlawful killings, torture<br />
and death threats against those they accuse of ´collaborating´ with Israel, as well as<br />
opponents and critics.<br />
Och i rapporten Under Cover of War: Hamas Political Violence in Gaza uppmanar<br />
Human Right Watch Hamas att<br />
end its attacks on political opponents and suspected collaborators in Gaza, which<br />
have killed at least 32 Palestinians and maimed several dozen more during and<br />
since the recent Israeli military offensive.<br />
Hela den 26-sidiga rapporten går att läsa på www.hrw.org/node/82366. En video<br />
om de angivna övergreppen finns på www.hrw.org/en/news/2009/04/20/gazahamas-should-end-killings-torture.<br />
Israelisk ståndpunkt<br />
För den officiella israeliska synen på Gaza och konflikten med Gaza, gå till<br />
www.mfa.gov.il/mfa. Välj Peace Process Guide FAQ: The Peace Process<br />
with the Palestinians (till höger) FAQ: The Operation in Gaza – Factual<br />
and Legal Aspects (till höger). Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />
.
Konflikten Fatah–Hamas<br />
Fatah<br />
Fatah [fa´ta], eller Fateh, grundat år 1954, är ett stort palestinskt politiskt parti<br />
med vänsterinriktning. Någon officiell nätplats på engelska har jag inte hittat,<br />
men för den arabiskkunnige finns www.fateh.ps. Ett reviderat måldokument<br />
taget år 2009 finns på www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/arabs/FatahCharter<br />
2009.html. I läsarkomentarer i israeliska tidningar är det inte ovanligt att<br />
Fatah beskrivs som en terroristorganisation, liksom ibland palestinier i allmänhet<br />
betecknas som terrorister.<br />
Fatah är en del av PLO, the Palestine Liberation Organization. Ett antal militanta<br />
grupper ingår. Fatah har dock inte – i motsats till Hamas – terroriststämplats.<br />
För mer information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Fatah.<br />
Hamas<br />
Hamas [hamaa´s], grundat år 1987, är en palestinsk-islamistisk rörelse, men<br />
också ett politiskt parti. Själva ordet är en akronym för Harakat al-Muqawamat<br />
al-Islamiyyah (islamisk motståndsrörelse). Någon officiell nätplats på engelska<br />
har jag inte hittat, men för den arabiskkunnige finns www.fpmo.gov.ps. En<br />
stadga (charter) tagen år 1988 går att läsa på avalon.law.yale.edu/20th_century/<br />
hamas.asp.<br />
Ett av målen för Hamas är ett utplånande av staten Israel. I Hamas ingår en<br />
paramilitär grupp, de så kallade Al-Qassam-Brigaderna, skapade år 1992. Brigaderna<br />
har utfört ett stort antal attacker mot Israel. Anm: paramilitär, som ersätter eller<br />
kompletterar reguljär militär enhet.<br />
För allmän information om Hamas och Brigaderna, gå till en.wikipedia.org/<br />
wiki/Hamas respektive en.wikipedia.org/wiki/Izz_ad-Din_al-Qassam_Brigades.<br />
En artikel om Hamas, sett ur judisk synpunkt, finns på www.aipac.org. Välj<br />
AIPAC Publications More (under AIPAC Analyses) AIPAC Issue Memos<br />
och gå i den långa listan till Hamas´ History of Terror. Anm: AIPAC, American<br />
Israel Public Affairs Committee.<br />
41
Konflikten<br />
Konflikten bröt ut efter valet år 2006 till det palestinska parlamentet, The<br />
Palestine Legislative Council, PLC. Valet gav Hamas 74 av de 120 platserna mot<br />
45 för Fatah och ledde till en osäker koalitionsregering. När våld uppstod<br />
mellan Fatah och Hamas i Gazaremsan beslöt president Mahmoud Abbas i<br />
januari 2007 att upplösa regeringen och införa undantagstillstånd. Följden<br />
blev att den palestinska myndigheten (The Palestine Authority, PA) splittrades<br />
i två regeringar, en på Västbanken under Fatah och en i Gaza under Hamas.<br />
I flera våldsamheter dödades flera hundra människor. För mer information om<br />
konflikten, gå till en.wikipedia.org/wiki/Fatah%E2%80%93Hamas_conflict#<br />
2006_elections.<br />
Regeringen på Västbanken har erkänts av det internationella samfundet.<br />
Hamas har terroriststämplats av Canada, EU, Israel, Japan och USA. England<br />
och Australien har terroriststämplat den militära delen av Hamas.<br />
Återförening?<br />
En återförening kan vara på gång. I en ceremoni i Kairo i maj år 2011 ingick<br />
Fatah och Hamas ett försoningsavtal. Avtalet skulle kunna leda till en gemensam<br />
regering och år 2012 till val av president och ledamöter i en parlamentarisk<br />
församling.<br />
Israel har fördömt avtalet. I uttalanden från Israels premiärminister Benjamin<br />
Netanyahu heter det:<br />
42<br />
The Palestinian Authority must choose either peace with Israel or peace with<br />
Hamas. There is no possibility for peace with both. What happened in Cairo is<br />
a mortal blow to peace, and a great victory for terrorism. Israel will not negotiate<br />
with a ”Palestinian version of Al-Qaida”.<br />
Kan Hamas ge upp sitt mål att utplåna Israel? Enligt den israeliska tidningen<br />
Haaretz har Hamas ledare Khaled Mashal gett målsättningen nedan för återföreningen<br />
Fatah-Hamas. Anm: The right of return, rätten att återvända; se<br />
sidan 49.<br />
Closing ranks in order to create one entity, one organization and one decision,<br />
in order to realize the shared national aim of a sovereign, independent Palestinian<br />
state in the West Bank and Gaza - without one settler and without giving up<br />
even one piece of land or the right of return.
Östra Jerusalem<br />
Jerusalem bestod mellan 1948 och 1967 av två<br />
delar:<br />
Västra Jerusalem som omfattade 38 km 2 och<br />
kontrollerades av Israel.<br />
Östra Jerusalem som omfattade 6 km 2 och<br />
kontrollerades av Jordanien.<br />
Efter sexdagarskriget år 1967 ockuperade Israel<br />
inte bara Östra Jerusalem enligt ovan utan ytterligare<br />
ett område om 64 km2 ; se kartan. Ockupationen<br />
innebar i praktiken en annektering.<br />
Källa: Wikipedia.<br />
År 1980 antog Knesset, det israeliska parlamentet,<br />
en lag om Jerusalem. I lagen heter det att ”Jerusalem, complete and<br />
united, is the capital of Israel”. Samma år förklarade FN:s säkerhetsråd lagen<br />
ovan ogiltig (null and void), med röstetalen 14 mot 0 och en röst nedlagd<br />
(USA). För detaljer, se en.wikipedia.org/wiki/UN_Security_Council_Resolut<br />
ion_478.<br />
Jerusalems befolkning<br />
År 2008 hade Jerusalem 763 600 invånare varav 495 000 judar och 268 600<br />
palestinier. Av denna befolkning bodde 455 000 i det enligt ovan annekterade<br />
området. Av dem var 187 000 judar och 268 000 palestinier.<br />
Status för palestinier i det annekterade området<br />
Efter annekteringen genomförde Israel en folkräkning. De palestinier som då<br />
vistades i området – men bara de – fick permanent uppehållstillstånd i staten<br />
Israel. En person med sådant tillstånd har i stora stycken samma villkor som<br />
israeliska medborgare men kan till exempel inte rösta i val till Knesset. Det går<br />
att under vissa begränsande villkor få israeliskt medborgarskap.<br />
Permanent uppehållstillstånd enligt ovan är samma status som kan ges till<br />
43
utländska icke-judiska medborgare som vill bosätta sig i Israel. Man kan alltså<br />
säga att palestinier med tillstånd i praktiken är immigranter till ett område<br />
som varit deras hemland. Den israeliska HR-oganisationen B´Tselem (se nedan)<br />
uttrycker detta så <strong>här</strong>:<br />
44<br />
Treating these Palestinians as foreigners who entered Israel is astonishing, since<br />
it was Israel that entered East Jerusalem in 1967.<br />
Förslag på två informationskällor<br />
Nätplatsen för HR-organisationen B´Tselem; www. btselem.org; välj East<br />
Jerusalem.<br />
Den norska 157-sidiga rapporten 42 Years of Occupation. Jerusalem File;<br />
www.civiccoalition-jerusalem.org/ccdprj.ps/new/pdfs/Welfare%20J%20<br />
Book.pdf.<br />
Palestinsk syn<br />
En översiktig källa är www.palestinemonitor.org; välj East Jerusalem. På sidan<br />
går det att ladda ned ett dokument på drygt 40 sidor, Factsheet – East Jerusalem.<br />
På sidan finns också en karta över området. Anm: Det arabiska namnet på<br />
Jerusalem är Al-Quds, den heliga.<br />
Officiell israelisk syn<br />
Denna finns på www.mfa.gov.il/mfa. Välj Peace Process Guide FAQ: The<br />
Peace Process with the Palestinians (till höger) What is the status of Jerusalem?<br />
(under Jerusalem). Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.
Säkerhetstjänster (Intelligence)<br />
Israel<br />
Israels säkerhetsarbete (intelligence work) har huvudsakligen tre grenar: Shin<br />
Bet, Mossad och Aman.<br />
Shin Bet<br />
Shin Bet är Israels inre säkerhetstjänst, också känd under namnet Shabak<br />
och på engelska som Israel Security Agency, ISA, eller General Security<br />
Service, GSS. Shin Bet används också för de ockuperade områdena. Nätplats<br />
är www. shabak.gov.il/english. Mer information finns på en.wikipedia.<br />
org/wiki/Shin_Bet.<br />
Mossad<br />
Mossad är Israels säkerhetstjänst för yttre ärenden. På engelska används<br />
namnet Institute for Intelligence and Special Operations. Dess motto är<br />
hämtat från Ordspråksboken 11:14 i Gamla testamentet:<br />
Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, men där de rådvisa äro<br />
många, där går det väl.<br />
Enligt Wikipedia är Mossad ansvarigt för ”insamling av säkerhetsdata och<br />
dolda operationer inklusive lönnmord och andra paramilitära aktiviteter”.<br />
Två omtalade operationer är kidnappningarna av Adolf Eichmann och<br />
Mordechai Vanunu (se sidan 35). Nätplats är www.mossad.gov.il/eng. För<br />
mer information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Mossad.<br />
Aman<br />
Aman är huvudorganet för den militära säkerhetstjänsten. Engelskt namn<br />
är Directorate of Military Intelligence. För information, gå till en.wikipedia.<br />
org/wiki/Military_Intelligence_Directorate_(Israel). Någon engelskspråkig<br />
nätplats för Aman har jag inte hittat, men för den hebreiskkunnige finns<br />
www.aman.idf.il.<br />
Västbanken och Gazaremsan<br />
En säkerhetstjänst på Västbanken är Palestinian National Security Forces. För<br />
45
information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Palestinian_National_Security_<br />
Forces. Någon nätplats för tjänsten har jag inte hittat. Detsamma gäller för en<br />
säkerhetstjänst i Gaza kontrollerad av Hamas.<br />
Enligt dokument som läckts av Wikileaks har Palestinian Authority och<br />
israelisk säkerhetstjänst i flera år tillbaka haft ett nära samarbete.<br />
46
Israel demografiskt hotat?<br />
Antalet barn per familj är 2,96 bland judiska israeler och 3,84 bland arabiska<br />
israeler. Befolkningstillväxten per år är 1,7 % respektive 2,6 %. Är dessa skillnader<br />
ett hot mot Israel som en judisk stat?<br />
År 2003 skapade Benjamin Netanyahu, då finansminister, debatt genom att<br />
säga:<br />
If there is a demographic problem, and there is, it is with the Israeli Arabs who<br />
will remain Israeli citizens.<br />
Uttalandet ledde till skarpa fördömanden från arabiskt-israeliskt håll. Här är<br />
som exempel ett genmäle från en företrädare för den arabisk-judiska fredsrörelsen<br />
Hadash, representerad i Knesset:<br />
A leader who considers 20 percent of the population of Israel to be a demographic<br />
threat and treats them as an existential problem, is himself a racist threat to<br />
democracy, sanity, and the rule of law.<br />
En befolkningsprognos: staten Israel<br />
Följande prognos för medborgare i Israel är hämtad från israelipalestinian.<br />
procon.org; välj Population Statistics. Den ger andelen arabiska israeler i procent<br />
av summan av antalet judar och arabiska israeler. I dag är motsvarande<br />
procenttal 20,4.<br />
År Procent arabiska israeler<br />
2030 23<br />
2050 26<br />
Det finns i dag krafter i Israel som vill stöta ut arabiska medborgare ur staten<br />
Israel. En framstående företrädare för denna syn är Israels utrikesminister, Avigdor<br />
Lieberman. En i varje fall partiell utstötning skulle kunna ske genom att vissa<br />
områden med övervägande arabisk befolkning placeras inom gränsen för en<br />
palestinsk stat. I utbyte skulle vissa områden med bosättningar på Västbanken<br />
47
inkluderas i staten Israel. Krav finns att återstående arabiska medborgare i<br />
Israel skulle avkrävas en lojalitetsed.<br />
En befolkningsprognos: staten Israel – Västbanken och Gazaremsan<br />
Källan på förra sidan jämför också befolkningen i Israel med befolkningen på<br />
Västbanken och i Gaza. Tabellen nedan ger andelen invånare i Israel i procent<br />
av summan av antalet invånare i Israel och antalet palestinska invånare på Väst<br />
banken och i Gaza.<br />
48<br />
År Procent invånare i Israel<br />
2030 58,7<br />
2050 54,6<br />
Förlorad boenderätt på Västbanken<br />
Mellan åren 1967 och 1994 förlorade ett stort antal palestinier på Västbanken<br />
sin boenderätt (residency). Detta framgår av en rapport som den israeliska<br />
tidningen Haaretz fått tillgång till och som den redovisar på www.haaretz.com/<br />
print-edition/news/israel-admits-it-covertly-canceled-residency-status-of-140-<br />
000-palestinians-1.360935. Artikeln har rubriken Israel admits it covertly canceled<br />
residency status of 140,000 Palestinians. Anm: Enklare kan vara att googla på<br />
haaretz canceled residency.<br />
Enligt rapporten upphävde Israel boenderätt för palestinier på Västbanken<br />
som lämnade området och inte återvände inom viss tid. Det kunde röra sig om<br />
studenter som studerade utomlands eller personer som under en tid arbetade<br />
utomlands.<br />
Har tillvägagångssättet varit ett brott mot internationell rätt? Det menar<br />
HR-organisationen HaMoked, Center for the defense of the individual; www.<br />
hamoked.org. Man hänvisar till Artikel 13:2 i FN:s Deklaration om de mänskliga<br />
rättigheterna där det heter.<br />
2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända<br />
till sitt land.<br />
Enligt Haaretz används i dag en liknande procedur mot palestinier som har<br />
boenderätt i Östra Jerusalem.
Palestiniers rätt att återvända?<br />
Rätten att återvända är en fråga som gäller de palestinier som efter Israels<br />
tillkomst år 1948 tvingats att lämna hem och ägodelar. Allmän information<br />
finns på en.wikipedia.org/wiki/Palestinian_right_of_return.<br />
Antal personer<br />
Framför allt rör det sig om följande två grupper av flyktingar:<br />
Mellan 700 000 och 800 000 personer i samband med det arabisk-israeliska<br />
kriget år 1948.<br />
Mellan 280 000 och 350 000 personer i samband med sexdagarskriget år<br />
1967. Av dem kan mellan 120 000 och 170 000 tillhöra den första gruppen.<br />
Se också i förra kapitlet om förlorad boenderätt på Västbanken och i kapitlet<br />
Utvisningar på sidan 103.<br />
Fördrivning?<br />
Historiker är i dag så gott som samstämmiga i synen att huvuddelen av de<br />
palestinska flyktingarna fördrivits och att det då rört sig om en medveten etnisk<br />
rensning (ethnic cleansing). Den har delvis skett med stor grymhet. Ett<br />
vittnesbörd om sådant våld är Yizhat Smilanskys berömda bok Khirbet Khizeh,<br />
utgiven på hebreiska år 1949 och på engelska år 2008.<br />
Den fördrivning som skett kan ses som en åtgärd nödvändig för att Israel<br />
skulle bli en i huvudsak judisk stat. I dag är ungefär 20 procent av Israels befolkning<br />
araber. Det finns krafter som gärna skulle se att också dessa fördrevs.<br />
Dokument om fördrivningen finns i israeliska arkiv. De är hemligstämplade<br />
och hemligstämpeln förlängdes för en tid sedan med ytterligare år.<br />
Förespråkarna för rätten att återvända<br />
De som åberopar en rätt att återvända hänvisar främst till tre rättskällor:<br />
FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna, där det i Artikel 13:2 heter:<br />
49
50<br />
2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till<br />
sitt land.<br />
FN:s Resolution 194 från år 1949. I Artikel 11 heter det att FN<br />
Resolves that the refugees wishing to return to their homes and live at peace with<br />
their neighbours should be permitted to do so at the earliest practicable date, and<br />
that compensation should be paid for the property of those choosing not to return<br />
and for loss of or damage to property which, under principles of international<br />
law or in equity, should be made good by the Governments or authorities<br />
responsible.<br />
Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, där<br />
det i Artikel 12:4 heter:<br />
Ingen får godtyckligt förvägras rätten att resa in i sitt eget land.<br />
Mer om ståndpunkterna hos förespråkare för Rätten att återvända finns på<br />
Wikipedias nätplats på förra sidan. Gå till avsnittet Supporters´ viewpoints.<br />
Israelisk ståndpunkt<br />
Man är angelägen om att betona att ”ett flyktingproblem aldrig hade skapats<br />
[år 1948] om detta inte hade tvingats på Israel av arabländerna och av det<br />
lokala palestinska ledarskapet”.<br />
Man avvisar också bestämt giltigheten hos de rättskällor som förespråkarna<br />
refererar till. Beträffande uttrycket ”sitt eget land” menar man att flyktingarna<br />
inte är medborgae i något sådant eget land. FN:s Resolution 194 avvisas med<br />
hänvisning till att den bara är en rekommendation. Den gäller dessutom, säger<br />
man, bara dem som är ”villiga att leva i fred med sina grannar” (se ovan);<br />
underförstått, den viljan finns inte.<br />
För en detaljerad argumentering, gå till www.mfa.gov.il/mfa. Välj FAQs <br />
Israel, the Conflict and Peace: Answers to frequently asked questions. Välj <strong>här</strong><br />
endera eller båda av Do Palestinian Refugees have a justifiable ”right of return?”<br />
(Under Refugees i mittspalten) eller Do Palestinians have a right to<br />
return to Israel? (i spalten till höger. Den senare artikeln är skriven av en israelisk<br />
folkrättsexpert.<br />
Argument finns också att läsa på Wikipedias nätplats på förra sidan. Gå till<br />
Objectors´ viewpoints.
en.wikipedia.org/wiki/<br />
UN_General_Assembly_Resolution_194#Article_11_-_Refugees<br />
hela texten<br />
Några rankningar<br />
Här är några av de många rankningar som går att hitta på nätet. De gäller Israel<br />
och i ett fall också de ockuperade områdena. Se också en.wikipedia.org/wiki/<br />
List_of_international_rankings.<br />
Demokrati<br />
Global Democracy Ranking; www.democracyranking.org<br />
100 länder listas för åren 2008–2009 i kategorierna Grön, Blå och Röd.<br />
Listan finns på www.democracyranking.org/en/ranking.htm. Den toppas<br />
av Norge, Sverige, Finland, Schweiz och Danmark, alla i gruppen Grön.<br />
Israel får med nummer 23 plats i samma grupp; det är samma placering<br />
som i närmast tidigare rankning.<br />
Democracy Index, tidskriften The Economist<br />
167 länder/områden listas för år 2010. Rankningen grundas på fem variabler:<br />
Valprocess och pluralism, Medborgerliga rättigheter, Regeringens<br />
funktionssätt, Politiskt deltagande och Politisk kultur. Efter resultaten klassificeras<br />
länderna i fyra grupper: Fulla demokratier, Demokratier med anmärkningar,<br />
Hybridregimer och Auktoritära regimer. Listan kan kanske enklast<br />
ses på en.wikipedia.org/wiki/Democracy_Index#2010_rankings. Den toppas<br />
av Norge, Island, Danmark, Sverige och Nya Zeeland. Israel får plats 37<br />
men hamnar i gruppen Demokratier med anmärkningar. Placeringen är<br />
dock avsevärt bättre än plats nr 47 några år tidigare.<br />
Den Palestinska myndigheten, PA, ges plats 93 och placeras i gruppen<br />
Hybridregimer. Anm: Hybridregim, en regim som karaktäriseras av både<br />
auktoritära och demokratiska drag.<br />
Pressfrihet<br />
Freedom House; www.freedomhouse.org<br />
191 länder/områden listas för år 2011 som Free, Partly Free eller Not Free<br />
och poängsätts på en skala där låg poäng svarar mot en hög grad av pressfrihet.<br />
Listan finns på www.freedomhouse.org; välj Freedom of the Press 2011.<br />
I will live as a fida’i*, I will remain a fida’i, I will end as a fida’i - until my countr<br />
My country, people of perpetuity<br />
51
52<br />
Den toppas av Finland, Norge, Sverige, Belgien, Island och Luxemburg.<br />
Israel delar plats 61 med länderna Chile, São Tomé och Principe och<br />
Salomonöarna. Det är en förbättring jämfört med år 2009. Israel hamnade<br />
då i gruppen Partly Free och delade plats 71 med Benin i Afrika. Om<br />
resultatet det året skrev Freedom House: ”Konfrontationen med palestinska<br />
grupper har lett till en nivå av militär censur, reserestriktioner och andra<br />
kontroller som drabbar journalister.”<br />
Reporters without borders; en.rsf.org<br />
178 länder/områden listas och poängsätts för år 2010 på en skala där låg poäng<br />
svarar mot en hög grad av pressfrihet. Listan finns på en.rsf.org/pressfreedom-index-2010,1034.html.<br />
Den toppas av Finland, Island, Norge,<br />
Holland och Sverige, alla med 0 belastningspoäng. Israel hamnar med poängen<br />
23,25 på plats 86. De palestinska territorierna får 47,00 poäng,<br />
vilket ger plats 132. Israels placering är en förbättring jämfört med plats 93<br />
året innan, år 2009. Rapporten för det året talade om ”ett fritt fall”. Orsaken<br />
angavs vara den försämring för journalister som Israels militära angrepp<br />
mot Gazaremsan, Operation Cast Lead, ledde till. Anm: For Operation Cast<br />
Lead (Gjutet Bly), se sidan 146.ed<br />
142 dödad<br />
Korruption<br />
Transparency International; www.transparency.org<br />
För år 2010 har man rangordnat 178 länder. Man betonar att resultaten är<br />
subjektiva och att någon allmänt erkänd definition av korruption inte finns.<br />
För listan, gå till nätplatsen ovan och välj corruption perceptions index <br />
2010 Results.<br />
De fem länder som bedöms vara minst korrumperade är Danmark, Nya<br />
Zeeland, Singapore, Finland och Sverige. Israel delar plats 30 med Spanien,<br />
en förbättring jämfört med plats 32 år 2009.<br />
Den isaeliska allmänhetens syn år 2010 framgår av samma organisations<br />
Global Corruption Barometer: 4 procent ser minskad korruption, 30 procent<br />
samma korruption och 76 procent ökad korruption.<br />
World Audit; www.worldaudit.org/corruption.htm<br />
För år 2010 listas 149 länder. Listan finns på nätadressen ovan.<br />
De fem länder som bedöms vara minst korrumperade är Nya Zeeland,<br />
Danmark, Singapore, Sverige och Finland. Israel delar plats 24 med Spanien.
Några arabiska ord<br />
Här är några av de arabiska ord du kan möta i nättexter om konflikten Israel/<br />
Palestinierna. Ett användbart lexikon finns på www.babylon.com/define/98/<br />
English-Arabic-Dictionary.html. Man skriver i sökrutan in ett arabiskt ord<br />
och får en förklaring på engelska.<br />
Addameer<br />
Samvete.<br />
Adalah<br />
Rättvisa.<br />
Biladi<br />
Mitt land. Namnet på det palestinska<br />
självstyrets nationalsång.<br />
Djellaba(h)<br />
Lång löst sittande yttre klädnad.<br />
Fatah<br />
Erövring.<br />
Fatwa<br />
Ett utlåtande. Det har i den islamiska<br />
rätten samma betydelse som ett<br />
prejudikat i exempelvis svensk rätt.<br />
Fida´i<br />
En som riskerar sitt liv frivilligt.<br />
Hudna<br />
Eld upphör, vapenvila.<br />
Intifada<br />
Att skaka av. Används vanligen i betydelsen<br />
resning, uppror.<br />
Istiqlal<br />
Frihet, oberoende.<br />
Jihad<br />
Strävan, kamp. Betecknar ibland för-<br />
svarskrig, ibland angreppskrig.<br />
Jihadist<br />
Person som förespråkar Jihad.<br />
Mossawa<br />
Jämlikhet.<br />
Nakba<br />
Katastrof.<br />
Naksa<br />
Bakslag, motgång<br />
Tahdiah<br />
Lungnande, pacificering.<br />
Qurban<br />
Offer.<br />
Waqf<br />
En byggnad eller ett område mark.<br />
53
Aliyah<br />
Invandring av judar till Israel. Motsatsen<br />
är yenda.<br />
Ashkenazim<br />
Judar som <strong>här</strong>stammar från Norra<br />
Europa och som vanligen följer seder<br />
med ursprung i medeltidens<br />
tyska judendom.<br />
Atzmaut<br />
Oberoende.<br />
Bar Mitzvah/Bat Mitzvah<br />
Den tillfälle då ett barn når religiös<br />
mognad, 13 år för pojkar och<br />
13 eller i vissa kretsar 12 år för<br />
flickor. Bar, son; Bat, dotter.<br />
Chutzpa(h)<br />
Djärvhet eller något som är skandalöst.<br />
Diaspora [dia´spora]<br />
Syftar på judarnas tvångsbosättning<br />
utanför sitt hemland, ”i förskingringen”.<br />
Eruv<br />
Syftar på ett verkligt eller symboliskt<br />
stängsel kring ett hus eller ett<br />
annat område som gör det möjligt<br />
54<br />
Några hebreiska ord<br />
Här är några av de hebreiska ord jag mött när jag läst nyhetskällor på nätet.<br />
Översättning till och förklaringar på engelska finns i regel på www.milon.co.il.<br />
En del av orden kommer från eller finns i yiddish, ett språk som är en blandning<br />
av hebreiska och flera olika europeiska språk, främst tyska.<br />
för ortodoxa judar att under sabbaten<br />
och inom området göra saker som<br />
annars vore förbjudna.<br />
Exodus [ek´sodus]<br />
Den händelse då israeliterna lämnade<br />
fångenskapen i Egypten. Ordet<br />
har också andra betydelser.<br />
Gentile<br />
En icke-jude.<br />
Goy<br />
En icke-jude.<br />
Haganah<br />
Underjordisk judisk militärorganisation<br />
grundad under det brittiska<br />
mandatet för Palestina. Haganah<br />
blev efter självständigheten grunden<br />
för den israelska militärmakten, Israel<br />
Defense Forces, IDF.<br />
Halakha<br />
Judisk religiös lag.<br />
Haredim<br />
Ultraortodoxa judar.<br />
Hasbara<br />
Term som beskriver israelisk diplomati.<br />
Används ibland som ett förskönade<br />
ord för propaganda.
Hasidim<br />
Ortodoxa judar som särskilt strängt<br />
följer vissa religiösa och moraliska<br />
regler.<br />
Judea<br />
Namnet på den bergiga region som<br />
ungefärligen svarar mot södra delen<br />
av Västbanken.<br />
Kibush<br />
Erövring, ockupation.<br />
Kibutz<br />
Bosättning, by. Ett särskilt judiskt<br />
utopiskt jordbrukskollektiv.<br />
Kippa(h)<br />
Judisk huvudbonad som är vanlig<br />
bland manliga religiösa judar. Att<br />
bära den är ett tecken på vördnad<br />
för Gud.<br />
Kosher<br />
Term som syftar på rituellt korrekt<br />
matlagning. Används ibland som<br />
slangord för Ok.<br />
Kollel<br />
Institut för högre studier av religiösa<br />
judiska texter.<br />
Machsom<br />
Kontrollpunkt (checkpoint).<br />
Midrash<br />
Syftar på kommenterandet av religiösa<br />
judiska skrifter.<br />
Mishav<br />
Samling. Ursprungligen ett slags<br />
judiskt jordbrukskollektiv.<br />
Mitzvah<br />
Påbud eller förbud som finns i<br />
Torah. Det rör sig om 613 bud<br />
(248 positiva och 265 negat iva).<br />
Oleh<br />
Jude som invandrar till Israel un-<br />
der Lagen om återvändande (Law of<br />
Return). Jämför med Sabra.<br />
Passover<br />
Viktig judisk vårhelg till minne av<br />
israeliternas uttåg ur Egypten, Exodus.<br />
Refus(e)nik<br />
Person som av samvetskäl vägrar göra<br />
militärtjänst eller utföra en viss militär<br />
uppgift.<br />
Rosh Hashanah<br />
Den judiska nyårshelgen.<br />
Sabra<br />
Jude fördd i Israel. Jämför med<br />
Oleh.<br />
Samaria<br />
Namnet på den bergiga region som<br />
ungefärligen svarar mot norra delen<br />
av Västbanken.<br />
Sefardim<br />
Benämning på judar av arabiskspansk-judisk<br />
<strong>här</strong>komst. Ordet används<br />
ofta som en motsats till ashkenazim.<br />
Shabahim<br />
Personer som vistas illegalt.<br />
Shabbat<br />
Sabbaten, vilodagen.<br />
Shalom [schalå´m]<br />
Fred. Används i talspråket som hälsningsord.<br />
Shekel<br />
Israelisk valutaenhet. 1 shekel är<br />
cirka 2 SEK.<br />
Shoah<br />
Katastrof. Vid sidan av Holocaust<br />
ett namn på Förintelsen.<br />
Shul<br />
Slangord för synagoga.<br />
55
Sukkot<br />
En sju dagar lång judisk höstfest till<br />
minne av när israeliterna levde i vildmarken<br />
efter Exodus.<br />
Talmud<br />
Judendomens främsta samling av<br />
sådana bud från Gud som bevarats<br />
i muntlig form.<br />
Tanak<br />
Judendomens heliga skrift (kristendomens<br />
Gamla testamente). Ordet<br />
är en akronym för de tre huvudavdelningarna:<br />
Torah (Lagen, dvs.<br />
Moseböckerna), Neviim (Profeterna)<br />
och Ketuvim (Skrifterna).<br />
Torah<br />
Namnet på Guds bud till sitt judiska<br />
folk, särskilt de som finns nedtecknade<br />
i de fem Moseböckerna.<br />
Ushpizin<br />
Gäst vid sukkot.<br />
Yenda<br />
Utvandring av judar från Israel.<br />
Motsatsen är Aliyah.<br />
Yesha<br />
Akronym för Judea, Samaria och<br />
Gaza (Yehuda, Shomron, Aza).<br />
Yeshiva<br />
Skola för högre utbildning ledd av<br />
rabbiner.<br />
Yom<br />
Dag.<br />
Yom Kippur<br />
Försoningsdagen, judendomens viktigaste<br />
helg. Den infaller tio dagar<br />
efter nyårshelgen Rosh Hashanah.<br />
56
Förkortningar<br />
Listan nedan täcker huvuddelen av de förkortningar du kan möta när du läser på<br />
israeliska eller palestinska nätplatser. För förkortningar som saknas, pröva med att<br />
googla. Skriv in förkortningen följt av ordet israel (eller palestine).<br />
ACRI Association for Civil Rights in Israel<br />
ADL Anti-Defamation League<br />
AI Amnesty International<br />
AJC American Jewish Committee, American Jewish Congress<br />
AIPAC American Israel Public Affairs Committee<br />
ASHA American Schools and Hospitals Abroad<br />
BDS Boycott, Divestment, Sanctions<br />
BGU Ben-Gurion University<br />
BNC Boycott National Committee<br />
CAF Citizens´ Accord Forum<br />
CEO Chief Executive Officer<br />
COGAT Coordinator of Government Activities in the Territories<br />
CPJ Committee to Protect Journalists<br />
DCI Defence for Children International<br />
DCO District Coordination Office<br />
DFLP Democratic Front for the Liberation of Palestine<br />
DM Defense Minister<br />
DMI Directorate of Military Intelligence<br />
DMZ Demilitarized Zone<br />
DPI Department for Police Investigations<br />
DU Depleted uranium (förbrukat uran)<br />
DOP Declaration of Principles<br />
ECOSOC [UN] Economic and Social Council<br />
ECJ European Jewish Congress<br />
FGM Free Gaza Movement<br />
FM Foreign Minister<br />
GOC Ground Operations Command<br />
57
GOI Government of Israel<br />
GSS General Security Service<br />
HCJ High Court of Justice<br />
HRC [UN] Human Rights Council<br />
HRW Human Rights Watch<br />
IAA Israeli Airports Authority<br />
IAF Israeli Air Force<br />
ICAHD Israeli Committee Against House Demolition<br />
ICHR Independent Commission for Human Rights<br />
ICC International Criminal Court<br />
ICCPR International Covenant on Civil and Political Rights<br />
ICJ International Court of Justice och International Commission of<br />
Justice<br />
ICRC International Committee of the Red Cross<br />
IDF Israel Defense Forces<br />
IDI Israel Democracy Institute<br />
IED Improvised Explosive Device<br />
IFA Israel Ministry of Foreign Affairs<br />
IHH Turkisk hjälporganisation. Blev särskilt omtalad i samband med sitt<br />
deltagande i projektet Skepp till Gaza (Gaza Flotilla; se sidan<br />
150).<br />
IHL International Humanitarian Law<br />
IL (il) Israel<br />
ILA Israeli Land Administration<br />
ILS Israeli shekel; skrivs också NIS, New Israeli Shekel<br />
INN Israel National News sraeli shekel<br />
IOA Israeli Occupation Authority; också Israeli Occupation Archive<br />
IOF Israeli Occupation Forces<br />
IPA Israeli Prison Authority<br />
IPF Israel Policy Forum<br />
IPS Israeli Prison Service<br />
ISA Israel Security Agency<br />
ISM International Solidarity Movement<br />
JAG Judge Advocate General<br />
JNF Jewish National Fund<br />
JVP Jewish Voice for Peace<br />
LGBT Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender<br />
MAG Military Advocate General<br />
MK Member of Knesset<br />
58
MOD Minister of Defense<br />
MPCID Military Police´s Criminal Investigation Division<br />
MPIU Military Police Investigation Unit<br />
NAD Negotiation Affairs Department<br />
NGO Non-Governmental Organization<br />
NIF New Israel Fund<br />
NIS New Israeli Shekel. Den israeliska valutan; skrivs också ILS<br />
NPO Non-Profit Organization<br />
NRP National Religious Party<br />
NU National Union<br />
NWO New World Order<br />
OCHA [UN] Office for the Coordination of Humanitarian Affairs<br />
OHCHR Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights<br />
OIC Organization of Islamic Conference<br />
OPT Occupied Palestinian Territory; skrivs ibland oPt<br />
OQR Office of the Quartet Representative<br />
OT Occupied Territories<br />
PA Palestine Authority<br />
PCHR Palestinian Centre for Human Rights<br />
PCL Palestinian Legislative Council, ofta kallat Palestinian Parliement<br />
PCP Palestinian Civil Police<br />
Pfc Private First Class; en militär grad<br />
PFLP Popular Front for the Liberation of Palestine<br />
PIC Palestinian Information Center<br />
PLO Palestinian Liberation Organization<br />
PM Prime Minister<br />
PMO Prime Minister´s Office<br />
PNA Palestine National Authority<br />
PNC Palestinian National Council<br />
PPS Palestinian Prisoners´ Society<br />
PRC Popular Resistance Committee<br />
PRCS Palestine Red Crescent Society<br />
PSF Palestinian Security Forces<br />
POV Point of View<br />
RPG Rocket-Propelled Grenade<br />
SJ Samaria och Judea, två områden som i stort motsvarar området för<br />
den ockuperade Västbanken. SJ används bland annat i namnet på<br />
den israeliska västbankspolisen, SJ Police.<br />
SPF [Palestinian] Special Police Force<br />
59
SPNI Society for the Protection of Nature in Israel<br />
SSZ Special Security Zone<br />
TA Tel Aviv<br />
TAU Tel Aviv University<br />
UAT United Against Torture<br />
UAV Unmanned Aircraft Vehicle<br />
UNGA United Nations General Assembly<br />
UNGAR United Nations General Assembly Resolution<br />
UNRWA UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near<br />
East<br />
USG Under Secretary General<br />
YHWH Ett fyrabokstavigt namn på Gud i judendomen. Akronymen står för<br />
Yod-Heh-Vav-Heh. Andra skrivningar är YHVH och JHVH.<br />
WB West Bank<br />
WGWR Working Group on Water Resources<br />
WZO World Zionist Organization<br />
ZOA Zionist Organization of America<br />
ZOF Zionist Occupation Forces. Ett av palestinier ibland använt namn<br />
på IOF, Israeli Occupation Forces<br />
60
Stöd till parterna<br />
Vänner till Israel 62<br />
Vänner till palestinierna 65<br />
61
Sverige<br />
62<br />
Vänner till Israel<br />
Fred i Mellanöstern; www.fredimellanostern.se<br />
”Med fokus på Israel i Sverige.” Radiosändningar kan avlyssnas över internet<br />
via www.gnf.nu.<br />
Förenade Israelinsamlingen; www.israelinsamlingen.org<br />
”En ideell förening. Givare och andra engagerade aktiva samt auktoriserad<br />
revisor övervakar vårt arbete och räkenskaper. Det löpande arbetet leds av en<br />
styrelse tillsammans med ett mindre kansli.”<br />
Israels Vänner; www.israelsvan.com<br />
”En kristen ekumenisk organisation, som grundades 1923 av kristna israelvänner<br />
i Malmö och 1927 utkom det första numret av tidskriften Israels Vän.<br />
Syftet med tillkomsten var att verka bland det judiska folket i olika länder och<br />
att i Sverige väcka kärlek och intresse för Israels folk.”<br />
Judar för israelisk-palestinsk fred; www.jipf.nu<br />
”Ett forum för judar i Sverige att aktivt arbeta för fred mellan israeler och palestinier,<br />
att försöka verka bland svenska judar och påverka den svenska opinionen<br />
för en fredlig lösning på konflikten i Mellanöstern.”<br />
Samfundet Sverige-Israel; www.sverigeisrael.org<br />
”För dig som vill bidra till kontakterna mellan det israeliska och det svenska<br />
samhället.”<br />
Shalom över Israel; www.shalom.se<br />
En kristen organisation med förankring i de evangeliska trossamfunden i Sverige.<br />
Man vill bland annat ”medverka till djupa och förtroendefulla relationer mellan<br />
judar och kristna”. Anm: Shalom [schalå´m] är ett hebreiskt ord som betyder<br />
fred.<br />
Sionistiska Federationen i Sverige; www.zionit.se<br />
”En samlande organisation för alla sionister i Sverige. Federationen är ansluten<br />
till World Zionist Organization.” Nätplatsen har en faktasida om begreppet<br />
sionism. Välj Läs mer om sionismen.
Svenska kommittén mot antisemitism; www.skma.se<br />
”En religiöst och politiskt obunden organisation som har till syfte att motverka<br />
och sprida kunskap om antisemitism. Verksamheten finansieras med<br />
frivilliga bidrag.”<br />
Svenska Magen David Adom; www.smda.se<br />
Ett stöd till Magen David Adom, MDA; www.mdais.org, endast på hebreiska.<br />
MDA är Israels officiella organisation för sjukvård, blodbanker m.m. Namnet<br />
betyder ungefär Röda Davidsstjärnan.<br />
Svensk Israel-Information; www.si-info.org<br />
”Bidra till en rättvis belysning av Israel och Mellanösternkonflikten i media,<br />
bland politiker och ungdomar. Vi erbjuder ärlig och saklig information och<br />
håller en öppen dialog med media och politiker.”<br />
Andra länder<br />
För tips, googla på friends of israel.<br />
Särskilt i USA<br />
American Israel Public Affairs Committee, AIPAC; www.aipac.org<br />
AIPAC talar om sig själv som ”America´s Pro-Israel Lobby”. Den har ett stort<br />
inflytande över USA:s mellanösternpolitik. I ett inslag om sin årliga Policy<br />
Conference säger den att den ”drar till sig mer än hälften av Senaten och en<br />
tredjedel av Representanthuset”.<br />
American Jewish Committee, AJC; www.ajc.org<br />
”Safeguard and strengthen Jews and Jewish life worldwide by promoting<br />
democratic and pluralistic societies that respect the dignity of all peoples”.<br />
Anti-Defamation League, ADL; www.adl.org<br />
”Fights anti-Semitism and all forms of bigotry in the U.S. and abroad through<br />
information, education, legislation, and advocacy.”<br />
Americans For A Safe Israel, AFSI; www.afsi.org<br />
”A major political support group for the Jewish communities of Judea, Samaria<br />
and the Golan. Jerusalem and Hebron are the ancient capitals of the Jewish<br />
people, whose faith was born in ancient Israel. AFSI supports the right of<br />
Israelis, free from outside interference, to live, thrive and expand their communities<br />
in all of the Land of Israel.”<br />
Israel Policy Forum, IPF; www.israelpolicyforum.org<br />
”Promote active U.S. engagement to achieve a two-state solution to the Israeli-<br />
Palestinian conflict and peace and security for Israel with the Palestinians and<br />
the Arab states”.<br />
63
Jewish Federations of North America; www.jewishfederations.org<br />
”Protects and enhances the well-being of Jews worldwide through the values<br />
of tikkun olam (repairing the world), tzedakah (charity and social justice) and<br />
Torah (Jewish learning).”<br />
JStreet, The political home for pro-Israel, pro-peace Americans; jstreet.org<br />
”Gives political voice to mainstream American Jews and other supporters of<br />
Israel who, informed by their progressive and Jewish values, believe that a twostate<br />
solution to the Israeli-Palestinian conflict is essential to Israel’s survival as<br />
the national home of the Jewish people and as a vibrant democracy.”<br />
Zionist Organization of America, ZOA; www.zoa.org<br />
”Works to strengthen US-Israeli relations, through educational activities, public<br />
affairs programs, working every day on Capitol Hill, and by combating anti-<br />
Israel bias in the media, textbooks, and on campuses.”<br />
Ekonomiskt stöd<br />
USA har stöttat – och stöttar – Israel med stora belopp. Uppgifterna i tabellen<br />
nedan är från en Kongressrapport och gäller åren 1949–2010. Rapporten går<br />
att läsa på www.fas.org/sgp/crs/mideast/RL33222.pdf. Anm: ASHA, American<br />
Schools and Hospitals Abroad.<br />
64<br />
Slag av stöd Belopp i miljarder US$<br />
Militärt 61,35<br />
Ekonomiskt 30,90<br />
Invandring 1,61<br />
ASHA 0,15<br />
Annat 15,00<br />
Summa 109,01<br />
För år 2010 fick Israel 2,77 miljarder US$. För år 2011 har 3 miljarder US$<br />
beviljats. För åren 2012–2018 föreslås 3,09 miljarder US$ per år. Se också<br />
sidan 66.<br />
Enskilda donationer<br />
Ekonomiskt stöd har också kommit från enskilda som donerat pengar till Israel.<br />
Någon uppgift om hur stort detta stöd varit har jag inte hittat.
Sverige<br />
Vänner till palestinierna<br />
iSM Sverige; ism-sweden.org<br />
iSM Sverige är en del av International Solidarity Movement; palsolidarity.org<br />
”Palestinian-led movement committed to resisting the Israeli apartheid in Palestine<br />
by using nonviolent, direct-action methods and principles.”<br />
Nätverket Bojkotta Israel; www.bojkotta-israel.nu<br />
Nätverket är en del av den så kallade BDS-rörelsen, där BDS står för Boycott<br />
Divestment Sanctions. Se vidare sidorna 163–164.<br />
Palestinagrupperna i Sverige; palestinagrupperna.se<br />
”Stöder det palestinska folkets strävanden efter nationellt oberoende och bildandet<br />
av en palestinsk stat.”<br />
Peace Quest/Sverige; www.peacequest.se<br />
”Unga människor i en ideell fredsorganisation som säger ifrån. Med kunskap,<br />
humor och engagemang.”<br />
Rättvisecentret – för palestinska folket; www.palestine.se<br />
”Belysa och informera om det förtryck som det palestinska folket alltjämt utsätts<br />
för genom ockupation och deporteringar.”<br />
Svenska Palestinakommittén; www.svenskapalestinakommitten.se<br />
”En partipolitiskt och religiöst oberoende humanitär hjälporganisation för att<br />
stödja det palestinska folket.”<br />
Andra länder<br />
För tips, googla på friends of palestine.<br />
Ekonomiskt stöd<br />
Ett försök att beskriva stödet och dess källor finns på nätadressen en.wikipedia.org/<br />
wiki/International_aid_to_Palestinians#2010. De viktigaste givarna är enligt översikten<br />
”arabländerna, EU, USA, Japan, internationella institutioner (inklusive FNorgan),<br />
europeiska länder och andra nationer”. Vissa uppgifter om stöd från USA<br />
65
finns i en rapport till Kongressen i USA som går att läsa på fpc.state.gov/docu<br />
ments/organization/60396.pdf.<br />
Vem har fått mest, israelerna eller palestinierna? Wikipedias översikt pekar på<br />
oenighet om detta. Enligt en referens är ”Palestinierna de största per capita mottagarna<br />
av internationellt utvecklingsbistånd i världen”. Enligt en annan är ”Israel<br />
den största mottagaren. - - - USA förser Israel med årliga bilaterala bidrag på US$<br />
654 per person, vilket är mer än dubbelt så mycket som vad palestinierna får i<br />
multilateral hjälp.”<br />
66
Nyheter på nätet<br />
Några israeliska nyhetsförmedlare 68<br />
Några palestinska nyhetsförmedlare 70<br />
Bloggar Videor Facebook 72<br />
67
68<br />
Några israeliska nyhetsförmedlare<br />
Under skrivandet av den <strong>här</strong> boken har jag dagligen följt främst nättidningarna<br />
nedan, <strong>här</strong> redovisade i bokstavsordning. Däremot har jag av språkskäl inte kunnat<br />
ta del av de tre hebreiskspråkiga Yedi´ot Aharonot, Maariv och Hatzofe, den<br />
arabiskspråkiga Kull al-Arab och den ryskspråkiga Vesti. Det går att läsa om dem<br />
på news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/4969714.stm.<br />
Arutz Sheva, Israel National News; www.israelnationalnews.com<br />
Anses enligt Wikipedia stå nära den religiösa zionismen och vara en företrädare<br />
för israeliska bosättare. Se en.wikipedia.org/wiki/Arutz_Sheva.<br />
Haaretz, med ”broad liberal outlook”; www.haaretz.com<br />
Haaretz är Israels äldsta tidning, grundad år 1918, med det ursprungliga<br />
namnet Hadshot Ha´Aretz, News of the Land. Mycket intressanta är ofta<br />
de läsarkommentarer som åtföljer många artiklar. De kan ibland vara så<br />
många som upp till flera hundra per artikel.<br />
En av Haaretz internationellt mest kända reportrar är Amira Hass. Hon är<br />
enligt uppgift den enda israeliska journalist som någon längre tid bott i ockuperat<br />
område. Hon är känd för sin kritiska hållning till såväl det egna landet<br />
som till den palestinska myndigheten och till Hamas.<br />
I maj år 2009 arresterades Hass av israelisk polis när hon återvände till<br />
Israel efter några månaders vistelse i Gaza. Skälet var att hon vistats i ”fiendeland”,<br />
vilket enligt israelisk lag är förbjudet. Hon släpptes mot borgen<br />
sedan hon lovat att inte besöka Gaza inom de närmaste 30 dagarna. Mer<br />
om detta finns på nätadressen www.haaretz.com/news/haaretz-reporteramira-hass-arrested-upon-leaving-gaza-1.275889.<br />
Mer om Hass finns att<br />
läsa på en.wikipedia.org/wiki/Amira_Hass.<br />
Hass har fått flera internationella pris för sin journalistik. Ett av dem är<br />
det svenska Anna Lindh-stipendiet, det första som delades ut, år 2004.<br />
Motiveringen var:<br />
I sin kompromisslösa rapportering från Västbanken och Gaza bidrar Haaretzjournalisten<br />
Amira Hass till att öka förståelsen för palestiniernas situation<br />
under den israeliska ockupationen. Genom att informera den israeliska all-
mänheten om det dagliga livet i Palestina medverkar hon till att skapa förutsättningar<br />
för en meningsfull dialog.<br />
Jerusalem Post; www.jpost.com<br />
Grundad år 1932 med namnet The Palestine Post. Anses vara ”right of<br />
center”.<br />
Occupation Magazine; www.kibush.co.il<br />
”Established in October 2004 by a group of Israeli anti-occupation activists<br />
who were disturbed by the growing discrepancy between the grim reality which<br />
they observed in the Occupied Territories, and the way in which it was (and is)<br />
reported in the mainstream media.” Anm: Det hebreiska ordet kibush betyder<br />
erövring, ockupation.<br />
Mer information<br />
Ett 60-tal nättidningar, varav ett 20-tal på engelska, listas på www.onlinenews<br />
papers.com/israel.htm. Två andra listor finns på nätadresserna www.abyznewslinks.<br />
com/israe.htm respektive www.world-newspapers.com/israel.html.<br />
69
70<br />
Några palestinska nyhetsförmedlare<br />
Jag har följt de palestinska nyhetsförmedlarna nedan. Däremot har jag inte kunnat<br />
ta del av tidningarna Al-Quds, Al-Ayyam och Al Hayat al-Jadidah, som alla är<br />
på arabiska. Det går att läsa om dem på news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/6176691.<br />
stm.<br />
Friends of Al-Aqsa; www.aqsa.org/uk<br />
Friends of Al-Aqsa är särskilt inriktade på att ge nyheter om Jerusalem. Anm:<br />
Al-Aqsa syftar på Al-Aqsa-moskén i Gamla Jerusalem. Moskén är islams tredje<br />
heligaste plats.<br />
International Middle East Media Center, IMEMC; www.imemc.org<br />
”A media center developed in collaboration between Palestinian and International<br />
journalists to provide independent media coverage of Israel-Palestine.”<br />
Ma´an News Agency. Ma´an Your Gateway to Palestine; www.maannews.net/<br />
eng<br />
En del av en oberoende palestinsk mediaorganisation.<br />
The Palestine Chronicle; www.palestinechronicle.com<br />
”The Palestine Chronicle team consists of professional journalists and respected<br />
writers and authors who don’t speak on behalf of any political party or champion<br />
any specific political agenda.”<br />
The Palestinian Information Center, PIC, en oberoende palestinsk organisation;<br />
www.palestine-info.co.uk/en<br />
”PIC aims to promote awareness about Palestine, the Palestinians and the<br />
Palestinian issue and to balance the often distorted picture presented in the<br />
mainstream media.”<br />
Palestine Monitor. Exposing life under occupation; www.palestinemonitor.org<br />
”We are a small and dedicated team based in Ramallah. We travel throughout<br />
Palestine researching the evolving humanitarian, political and human rights<br />
situation, collecting testimonies directly from Palestinians, and witnessing for<br />
ourselves the brutal economic impact of the occupation of Palestine by Israel.”
Palestinian News Network; english.pnn.ps<br />
”We are a group of independent Palestinian journalists and editors who work<br />
on a strictly professional level without favoring one political party over another<br />
or any religion over another. We report from a Palestinian perspective as<br />
we see that the media is rife with Israeli sources. We strive to empower the<br />
Palestinian people and their cause, particularly that of nonviolent resistance to<br />
occupation.”<br />
Sabbah Report; sabbah.biz<br />
”A pro-Peace international news website and aggregated blog founded by<br />
Haitham Sabbah, featuring various news sources and columnists.”<br />
WAFA, Palestinian News and Information Agency; english.wafa.ps<br />
WAFA är ett officiellt organ.<br />
Jag har också följt den engelskspråkiga utgåvan av den arabiska nyhetstidningen<br />
Asharq Alawsat; www.asharq-e.com.<br />
Mer information<br />
Jag vill dessutom nämna The Alternative Information Center Palestine/Israel, AIC;<br />
www.alternativenews.org/english. AIC är ett samarbete mellan israeler och palestinier.<br />
Om sig själv skriver man:<br />
The Alternative Information Center (AIC) was established in 1984 by Palestinian<br />
and Israeli grassroots activists as a binational organisation to promote the human<br />
and national rights of the Palestinian people and a just peace for Palestinians<br />
and Israelis based on progressive principles and respect for international law. Even<br />
prior to the First Intifada, the AIC created and disseminated information and<br />
analyses about Palestinian and Israeli societies to and about the other, realizing<br />
that socioeconomic and cultural processes are no less crucial to understanding and<br />
ending the Israeli-Palestinian conflict than political ones.<br />
Nyheter kan också finnas på english.aljazeera.net/news/middleeast. Al Jazeera är<br />
ett arabiskt nyhetsbolag grundat år 1996 och med huvudsäte i Qatar. För mer<br />
information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Aljazeera.<br />
71
72<br />
Bloggar Videor Facebook<br />
Bloggar<br />
Ett sätt att hitta relevanta bloggar är att gå in på blogsearch.google.com, skriva in<br />
söktexten israel palestine conflict och klicka på Sök genom bloggar. Ett annat sätt<br />
är att googla med söktexterna blogs israel respektive blogs palestine. Ett tredje sätt<br />
är att gå till Google, under mer klicka på Bloggar, skriva in israel respektive palestine<br />
i sökrutan och klicka på Sök genom bloggar.<br />
En lista över palestinska bloggar finns på www.aqsa.org.uk; välj Resources <br />
Links Individual Blogs. Någon motsvarande lista över israeliska bloggar har jag<br />
inte hittat.<br />
Videor<br />
Ett sätt att hitta relevanta videor är att gå till Google, klicka på Videor, skriva in<br />
israel respektive palestine i sökrutan och klicka på Sök efter videor. Ett annat sätt<br />
är att googla med söktexterna video israel respektive video palestine. Ett tredje är<br />
att med hjälp av lämpliga sökord söka på www.youtube.com.<br />
Facebook<br />
Efter inloggning (vid behov), pröva med lämpligt söksuttryck i Sökrutan. Själv<br />
prövar jag med uttrycken likud party, gaza strip och btselem och får upp intressant<br />
information. Anm: btselem, B´Tselem, israelisk HR-organisation.
Internationell rätt<br />
Internationell humanitär rätt 74<br />
Lagar för mänskliga rättigheter 75<br />
Internationella domstolen, ICJ 77<br />
73
74<br />
Internationell humanitär rätt<br />
Internationell humanitär rätt kallas ibland för ”krigets lagar”. Det är en samling<br />
regler som syftar till att lindra mänskligt lidande under väpnade konflikter.<br />
Internationell humanitär rätt ska skiljas från Lagar för mänskliga rättigheter.<br />
Det rör sig alltså om två skilda områden som dock kompletterar varandra. Den<br />
senare gruppen lagar ska skydda människor både under krig och i fred. Mer om<br />
dessa lagar kommer på nästa sida.<br />
Genèvekonventionerna<br />
Kärnan i den internationella humanitära rätten är de fyra Genèvekonventionerna<br />
från år 1949. Till dessa finns tre tilläggsprotokoll, två från år 1977 och ett från år<br />
2005. I första hand relevanta för den <strong>här</strong> boken är<br />
Den fjärde konventionen som ska vara ett skydd för civila och civilbefolkningar<br />
under ockupation.<br />
Tilläggsprotokoll I till konventionen. Den har fler regler till skydd för civila<br />
och civilbefolkningar.<br />
Nätplatser<br />
En bra nätplats är www.icrc.org/eng, där icrc står för International Committee of<br />
the Red Cross. Välj The Geneva Conventions. Man hittar där konventionerna i<br />
fulltext. Detsamma gäller för de tre tilläggsprotokollen. En bra svensk nätplats är<br />
www.diakonia.se; välj Webbplats om internationell humanitär rätt (längst ned till<br />
höger). För allmän information om konventionerna och protokollen, gå till en.wiki<br />
pedia.org/wiki/Geneva_Conventions.<br />
Se gärna också Wikipedias översikt International Law and the Arab–Israeli<br />
Conflict. Den finns på en.wikipedia.org/wiki/International_law_and_the_Arab-<br />
Israeli_conflict.<br />
.
Lagar för mänskliga rättigheter<br />
Uppgifter om de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter finns till exempel<br />
på www.manskligarattigheter.gov.se. Det går också att läsa dem där; välj De<br />
mänskliga rättigheterna De centrala internationella konventionerna om mänskliga<br />
rättigheter (längst ned). Konventionerna omtalas ofta som MR-konventioner<br />
eller HR-konventioner.<br />
Till var och en av de flesta konventionerna finns det som tillägg ett eller två så<br />
kallade Fakultativa protokoll (Optional protocols). Också de kan, med något undantag,<br />
läsas på adressen ovan.<br />
För konventioner och protokoll på engelska, gå till www2.ohchr.org och välj<br />
Your human rights International law international human rights treatises <br />
Texts. Se gärna också Wikipedias översikt International Law and the Arab–Israeli<br />
Conflict. Den finns på en.wikipedia.org/wiki/International_law_and_the_Arab-<br />
Israeli_conflict. Anm: ohchr, Office of the United Nations High Commissioner<br />
for Human Rights.<br />
För boken mest relevanta konventioner<br />
1. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, från år 1948.<br />
2. Övriga<br />
a) Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,<br />
från år 1966. Ett protokoll.<br />
b) Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,<br />
från år 1966. Två protokoll.<br />
c) Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, från<br />
år 1979. Ett protokoll.<br />
d) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande<br />
behandling eller bestraffning, från år 1984. Ett protokoll.<br />
e) Konventionen om barnets rättigheter, från år 1989, vanligen kallad Barnkonventionen.<br />
Två protokoll.<br />
75
Undetecknande och ratificering<br />
En stat som undertecknar en konvention (eller ett protokoll) gör en viljeyttring,<br />
kan man säga. Undertecknandet kan ses som en signal att man förbereder<br />
en ratificering (en ratifikation). Själva ratificeringen innebär att staten blir bunden<br />
att följa dokumentets regler. Anm: ratificera, av ett latinskt ord som betyder<br />
slutgiltigt fastställa.<br />
En lista över vilka stater som ratificerat olika dokument finns på www.unhchr.<br />
ch/tbs/doc.nsf; välj Ratifications and reservations och sedan önskat land. Av<br />
listan framgår att Israel ratificerat samtliga konventioner under 2. Övriga på<br />
förra sidan samt de två protokollen till Barnkonventionen. Både undertecknande<br />
och ratificering saknas däremot för protokollen till konventionerna 2 a)–<br />
2 d).<br />
76
Internationella domstolen, ICJ<br />
Internationella domstolen, International Court of Justice, ICJ, skapades år 1945,<br />
med säte i Haag. Den är FN:s främsta juridiska organ och har 15 domare valda på<br />
nio år. Nätadressen är www.icj-cij.org. Svensk nätadress är www.sweden.gov.se/<br />
sb/d/9653. Anm: Initialerna cij i domstolens nätadress står för Cour Internationale<br />
de Justice. Domstolen använder två språk: engelska och franska.<br />
Domstolen kan döma i juridiska tvister mellan två stater om dessa är villiga att<br />
godkänna domstolens rätt att döma. Den kan också lämna rådgivande yttranden<br />
i juridiska frågor efter förfrågan från FN:s generalförsamling, Säkerhetsrådet samt<br />
vissa andra FN-organ. Ett exempel på ett sådant yttrande är utlåtandet om Muren<br />
på ockuperat palestinskt område; se närmare om detta på sidan 125.<br />
/sb/d/9653www.icj-cij.org,<br />
77
Ockupationens fysiologi<br />
Allmänna översikter 81<br />
Oförsonlighet 84<br />
Israeliska bosättningar 86<br />
Bosättningar och våld 91<br />
Husrivningar 94<br />
Väghinder andra än muren 96<br />
Resehinder Gaza-Västbanken 101<br />
Utvisningar 103<br />
Demonstrationsrätten 106<br />
Apartheid? 109<br />
Första intifadan 111<br />
Al-Aqsa-intifadan 113<br />
Palestinska självmordsbombningar 116<br />
Raketer och granater mot Israel 120<br />
Muren 123<br />
Vatten 127<br />
Fångar 131<br />
Barn som fångar 135<br />
Dödade barn 138<br />
Tortyr 139<br />
Blockaden av Gaza 143<br />
Operation Cast Lead 146<br />
Gaza Flotilla 150<br />
Facit: Förluster i döda och egendom 154<br />
79
80<br />
Övertygelser är farligare fiender till sanningen än lögner.<br />
Friedrich Nietzsche<br />
Konflikten st år inte mellan rätt och fel, utan mer mellan rätt och rätt.<br />
Både palestinierna och israelerna har rätt i sin kamp för det egna landet.<br />
Amos Oz, judisk författare
Oberoende (?) källor<br />
Allmänna översikter<br />
UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs occupied Palestinian<br />
territory. Två viktiga nätplatser är www.ochaopt.org och unispal.un.org. Israelisk<br />
kritik mot FN för partiskhet förekommer. Så till exempel säger AIPAC,<br />
The American Israel Public Affairs Committee, i ett brev till sina medlemmar<br />
med vädjan om donationer:<br />
A relentlessly biased U.N. is preparing new attacks on Israel’s legitimacy, as part<br />
of a global movement aimed at making Israel one of the most isolated nations<br />
in the world.<br />
En granskning av dokument från FN, bland annat dem som gäller Israel,<br />
finns på www.eyeontheun.org.<br />
Israeli-Palestinian Conflict; israelipalestinian.procon.org.<br />
Presenterar argument För och Emot för ett stort antal delfrågor.<br />
B´Tselem, The Israeli Information Center for Human Rights in the Occupied<br />
Territories; www.btselem.org. Välj See all Topics. Organisationen grundades<br />
år 1989 av en grupp framstående akademiker, jurister, journalister och<br />
medlemmar av Knesset, Israels parlament.<br />
Amnesty International; www.amnesty.org. Under Human Rights Information<br />
till höger, välj Israel and the Occupied Territories.<br />
Human Rights Watch; www.hrw.org. Välj Publications Israel and the<br />
Occupied Territories Separate and Unequal (en rapport på 164 sidor).<br />
Wikipedia; en.wikipedia.org/wiki/Israeli%E2%80%93Palestinian_conflict<br />
För israelisk kritik av Wikipedia, se sidan 25.<br />
Israel Law Resource Center; www.israellawresourcecenter.org. Nätplatsen ger<br />
en utförlig information om israelisk lag. Den diskuterar också kring ett<br />
antal av konfliktens frågeställningar. Man tycker sig se en paradox:<br />
In Israel we find a struggle between the government’s attempt to develop a<br />
Jewish State, special for the Jewish people, versus their effort to create a truly<br />
81
82<br />
democratic state distinguished by its practice of justice and freedom from hatred<br />
and prejudice for all who live in that country.<br />
Jag tar också med organisationen The Israel Projekt, www.theisraelproject.org,<br />
med hänsyn till den utförliga ordlista som finns under rubriken Middle East<br />
Glossary.<br />
Palestinska källor<br />
Israeli Occupation Archive, An Archive Documenting Israel´s Military Occupation<br />
of Palestinian Lands; www.israeli-occupation.org.<br />
Israel´s Occupation; www.israelsoccupation.info. Välj Chronology of the Occupation<br />
för detaljuppgifter för vart och ett av åren 1967–2007.<br />
Palestine Monitor, Exposing life under occupation; www.palestinemonitor.org.<br />
Israeliska källor<br />
Israels utrikesdepartement<br />
Officiell syn på konflikten finns på www.mfa/gov.il/mfa. Välj Peace Process <br />
Guide FAQ: The Peace Process with the Palestinians (till höger). Nätplatsen<br />
har ett antal mycket utförliga resonemang. De finns både under rubrikerna i<br />
mitten och under rubrikerna till höger (under See also). Anm: mfa, Ministry<br />
of Foreign Affairs.<br />
På nätplatsen finns också ett antal memoranda om speciella frågor. Välj<br />
Government Law Legal issues och sedan i den flersidiga listan.<br />
Meir Amit Intelligence and Terrorism Information Center; www.terrorism-info.<br />
org.il<br />
”Focuses on issues concerning intelligence and terrorism.”<br />
Israel Project; www.theisraelproject.org<br />
”A non-profit educational organization that gets facts about Israel and the<br />
Middle East to press, public officials and the public.”<br />
Jewish Virtual Library; www.jewishvirtuallibrary.org<br />
Välj The Library History Myths & Facts Online – A Guide to the Arab-<br />
Israeli Conflict. För en omfattande ordlista, välj Glossary.<br />
Reut; www.reut-institute.org. En israelisk tankesmedja.<br />
”An innovative policy group designed to provide real-time, long-term strategic<br />
decision-support to Israeli leaders and decision-makers.<br />
En intressant inblick i israelisk opinion får man via kommentarerna till artiklar<br />
i den israeliska tidningen Haaretz; www.haaretz.org (se sidan 68). Antalet kommentarer<br />
kan ibland vara stort, i vissa fall upp till några hundra.
Veckoliga rapporter<br />
Här är några nätplatser för veckoliga rapporter, med exempel på innehåll.<br />
Israeli Ministry of Foreign Affairs; www.mfa.gov.il/mfa. Välj Humanitarian<br />
aid Aid to Palestinians Gaza Strip land Crossings weekly status report<br />
(eller liknande).<br />
Overall, 1,017 truckloads (22,742 tons) were unloaded at the crossings. (6 %<br />
decrease in the number of truckloads delivered into the Gaza Strip in comparison<br />
to the previous week.)<br />
Meir Amit Intelligence and Terrorism Information Center; www.terrorisminfo.<br />
org.il. Välj Palestinian Terrorism – Facts and Figures (under Information<br />
Bulletins).<br />
This past week the western Negev was quiet. Mahmoud Abbas, interviewed by<br />
Israeli Channel 1 TV, again demanded a construction freeze in the settlements,<br />
but added that in any case there would not be a new intifada. He said that if<br />
an agreement were reached, the Palestinians would be ready to end the conflict.<br />
Anm: Mahmoud Abbas, president för Palestinian Authority (se sidan<br />
36).<br />
Office for the Coordination of Humanitarian Affairs occupied Palestinian<br />
territory; www.ochaopt.org. Välj Protection of Civilians Weekly Report. Man<br />
får en kort sammafattning. Ett klick på English ger hela rapporen.<br />
This week, one Palestinian killed in Gaza and 30 others injured by Israeli<br />
forces throughout the oPt; another six injured by settlers in the West Bank. In<br />
the West Bank, settler violence continues. Demolitions and issuance of demolition<br />
orders continue. In Gaza, restrictions on entry of major construction materials<br />
remain in place. Electricity production remains below needs. Anm: oPt, Occupied<br />
Palestinian Territory.<br />
Palestinian Centre for Human Rights; www.pchrgaza.org<br />
Välj Publications Reports Weekly Reports.<br />
A Palestinian activist was extra-judicially executed by IOF in the Gaza Strip.<br />
IOF continued to use force against peaceful protests in the West Bank. IOF<br />
continued to fire at Palestinian workers, farmers and fishermen in border areas<br />
in the Gaza Strip. IOF conducted 29 incursions into Palestinian communities<br />
in the West Bank, and a limited one into the Gaza Strip. Israel has continued<br />
to impose a total siege on the OPT and has isolated the Gaza Strip from the<br />
outside world. IOF have continued settlement activities in the West Bank and<br />
Israeli settlers have continued to attack Palestinian civilians and property. Anm:<br />
IOF, Israeli Occupation Forces. OPT, Occupied Palestinian Territory.<br />
83
84<br />
Oförsonlighet<br />
Oförsonlighet finns hos båda parterna. Den kan vara extrem, som visas nedan.<br />
Hamas<br />
Israels utplånande som mål finns i Hamas stadga (den islamiska motståndsrörelsens<br />
stadga) av den 18 augusti år 1988. Några utdrag följer nedan. Hela stadgan kan<br />
läsas på avalon.law.yale.edu/20th_century/hamas.asp.<br />
Israel will exist and will continue to exist until Islam will obliterate it, just as it<br />
obliterated others before it<br />
The Day of Judgement will not come about until Moslems fight the Jews (killing<br />
the Jews), when the Jew will hide behind stones and trees. The stones and trees will<br />
say O Moslems, O Abdulla, there is a Jew behind me, come and kill him.<br />
The Islamic Resistance Movement believes that the land of Palestine is an Islamic<br />
Waqf consecrated for future Moslem generations until Judgement Day. It, or any<br />
part of it, should not be squandered: it, or any part of it, should not be given up.<br />
Anm: waqf, ett arabiskt ord som <strong>här</strong> kan översättas med landområde.<br />
Initiatives, and so-called peaceful solutions and international conferences, are in<br />
contradiction to the principles of the Islamic Resistance Movement.<br />
Israelisk oförsonlighet<br />
Rabbinen Ovadia Yosef är den andlige ledaren för Shas, ett ortodoxt politiskt<br />
parti. Shas har 11 av de 120 platserna i det israeliska parlamentet Knesset och<br />
ingår i regeringen. Rabbinen tillskrivs enligt den israeliska tidningen Haaretz<br />
yttrandena nedan. För hela artikeln, gå till www.haaretz. com/news/national/<br />
shas-spiritual-leader-abbas-and-palestinians-should-perish-1.310800.<br />
Abu Mazen and all these evil people should perish from this world. God should<br />
strike them with a plague, them and these Palestinians. Anm: Abu Mazen, ett<br />
annat namn för den palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas.<br />
It is forbidden to be merciful to them. You must send missiles to them and annihilate<br />
them. They are evil and damnable.
Liknande yttranden kan också höras från israeliska soldater. Tidningen Haaretz<br />
har tagit upp ett omdiskuterat fall: En tidigare kvinnlig soldat som lät publicera<br />
bilder av sig själv tillsammans med palestinska fångar som var bundna och/eller<br />
försedda med ögonbindlar. Kvinnan säger bland annat:<br />
I am in favor of a Jewish-Zionist State. I defend what has been rightfully mine<br />
for ages. - - - I would gladly kill Arabs – even slaughter them.<br />
För hela artikeln, gå till www.haaretz.com/news/national/i-would-gladly-kill-arabseven-slaughter-them-1.309031#article_comments.<br />
Artikeln gav upphov till en omfattande<br />
debatt – med både instämmanden och avståndstaganden. Det kan noteras<br />
att premiärminister Benjamin Netanyahu offentligt tagit avstånd från kvinnan<br />
och hennes foton: ”Dessa handlingar och videor är generande för IDF och staten<br />
Israel.” Anm: IDF, Israel Defense Forces.<br />
Extrem oförsonlighet präglar också innehållet i en bok av rabbinerna Yitzhad<br />
Shapira och Yossi Elitzur. I boken heter det bland annat:<br />
In any situation in which a non-Jew’s presence endangers Jewish lives, the non-<br />
Jew may be killed even if he is a righteous Gentile and not at all guilty for the<br />
situation that has been created. - - - When a non-Jew assists a murderer of Jews<br />
and causes the death of one, he may be killed, and in any case where a non-Jew’s<br />
presence causes danger to Jews, the non-Jew may be killed.<br />
Mer om boken finns på coteret.com/2009/11/09/settler-rabbi-publishes-thecom<br />
plete-guide-to-killing-non-jews.<br />
Ytterligare tecken på extrem oförsonlighet finns i uttalanden kring Baruch<br />
Goldstein, judisk israel. Denne hade i februari 1994 gått in i en moskébyggnad<br />
och skjutit ihjäl 29 bedjande muslimer och skadat mer än 125. Han blev<br />
själv dödad av rasande överlevande. Vid begravningen sade rabbinen Yaacov<br />
Perrin, enligt Wikipedia, att till och med en miljon araber ”inte är värda en<br />
judisk fingernagel”. En kult uppstod kring Goldstein, ”ett helgon” och ”en<br />
israelisk hjälte”. Det bör noteras att den israeliska regeringen skarpt fördömde<br />
massakern som ”en avskyvärd, kriminell mordhandling”. Mer information finns<br />
på en.wikipedia.org/wiki/Baruch_Goldstein.<br />
85
86<br />
Israeliska bosättningar<br />
En israelisk bosättare (settler) är normalt en medborgare i Israel som bosatt sig på<br />
ockuperat område. Det gäller Västbanken och Östra Jerusalem. På Gazaremsan<br />
fanns bosättningar fram till år 2005, då de utrymdes. Anm: Bosättningar finns<br />
dessutom på Golanhöjderna (en del av Syrien).<br />
För en allmän översikt över bosättningarna, gå till någon av källorna nedan.<br />
en.wikipedia.org/wiki/Israeli_settlement<br />
HR-organisationen Settler Watch; www.settlerwatch.com<br />
HR-organisatonen B´Tselem; www.btselem.org. Här finns också en video<br />
med ett resonemang om hur bosättare kan överta palestinsk mark. Välj<br />
Video By Hook and by Crook: How to build an illegal settlement.<br />
Två slag av bosättare<br />
Ekonomiska bosättare, som gjort sitt val på grund av de ekonomiska fördelar<br />
bosättningen haft. Israel har under åren kraftigt subventionerat boendet.<br />
Ideologiska bosättare, personer som bosatt sig av religiös och/eller nationalistisk<br />
övertygelse. Ett tydligt exempel ger de mål som den israeliska organisationen<br />
Yesha Council har. Yesha är en akronym för Judea, Samaria och Gaza (Yehuda,<br />
Shomron, Aza), det vill säga Västbanken och Gaza. Information om organisationen<br />
finns på www.yesha-israel.com.<br />
Organisationens mål är att Yesha (Västbanken och Gaza) ska annekteras<br />
till staten Israel. I motiveringen heter det bland annat:<br />
The land of Israel is the birthright of the Jewish people and no political leader<br />
has the jurisdiction to give away any part of it. Renewal of Jewish settlement<br />
in Yesha is a central part of realizing the Zionist dream and is of critical<br />
strategic importance to the existence of a strong Israel.<br />
Den <strong>här</strong> synen går tillbaka till en text i Fjärde Mosebok 33: 50–53.<br />
50 Och Herren talade till Mose och sade:<br />
51 Tala till Israels barn och säg till dem: När I haven gått över Jordan in i<br />
Kaanans land,
52 skolen i fördriva landets alla inbyggare för eder, och I skolen förstöra alla<br />
deras stenar med inhuggna bilder, och alla deras gjutna beläten skolen I<br />
förstöra, och alla deras offerhöjder skolen i ödelägga.<br />
53 Och i skolen intaga landet och bosätta eder där, ty åt eder har jag givit<br />
landet till besittning.<br />
Bosättningarna innebär i praktiken ett slags kolonisering. Det förekommer att<br />
man talar om bosättare som kolonister eller kolonisatörer.<br />
Statistik<br />
Enligt B´Tselem (se förra sidan) finns omkring 140 bosättningar på Västbanken<br />
och i Östra Jerusalem, godkända av den israeliska regeringen. Därutöver<br />
finns ett 100-tal så kallade utposter (outposts). En utpost är en bosättning<br />
som är olaglig också enligt israelisk lag; se mer på nästnästa sida.<br />
Statistik om antalet bosättare finns på www.fmep.org, nätplats för Foundation<br />
for Middle East Peace. Här är ett utdrag:<br />
År Västbanken Gaza Östra Jerusalem<br />
1972 1 182 700 8 649<br />
2004 234 487 7 826 181 587<br />
2009 299 440 0 193 091 (år 2008)<br />
Kartor<br />
Bredvid visar jag igen den karthjälp som organisationen<br />
Americans for Peace Now konstruerat och<br />
som kan hämtas på www.peacenow.org/map.php.<br />
I karthjälpen har jag bockat för i rutorna för<br />
The West Bank Barrier (Muren), The Green Line,<br />
Israeli Settlements och Outposts. Det ger en karta<br />
där Muren, den Gröna linjen samt bosättningar<br />
och utposter är markerade. Det går också att få<br />
en lista över bosättningarna; klicka på Settlements<br />
list. Anm: För Muren, se sidan 123; för den Gröna<br />
linjen, se sidan 25.<br />
87
Internationell rätt<br />
Det internationella samfundet är i stort sett enigt om att bosättningarna är<br />
illegala. Man ser dem vidare som ett stort hinder för en fredlig lösning av<br />
konflikten Israel/Palestinierna. Här är ett av flera exempel på de stämningar<br />
gentemot Israel som finns i Europa: En delegation av kommunchefer från Israel<br />
skulle officiellt besöka Holland. Besöket inställdes dock när det kom fram<br />
att några av kommuncheferna var från bosättarsamhällen på Västbanken.<br />
Förbud mot bosättningar på ockuperat område finns i internationell rätt. I<br />
artikel 49 i den Fjärde Genèvekonventionen heter det att<br />
88<br />
Ockupationsmakten skall inte deportera eller överföra delar av sin egen civila<br />
befolkning till det territorium den ockuperar.<br />
En grundläggande princip i internationell rätt är rätten till lika behandling. I<br />
artikel 2 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna heter det:<br />
Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna<br />
förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön,<br />
språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung,<br />
egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund<br />
av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller<br />
det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende,<br />
står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan<br />
begränsning av sin suveränitet.<br />
Ett brott mot denna princip är när olika legala system används. Så sker i de<br />
ockuperade områdena: israeliska bosättare på Västbanken lyder under israelisk<br />
civilrätt medan palestinier lyder under militärdomstolar.<br />
Israels officiella ståndpunkt<br />
Israels principiella ståndpunkt är att Artikel 49 i den Fjärde Genèvekonventionen<br />
inte är tillämplig: de områden det gäller är inte ockuperade utan ”omstridda”.<br />
En utförlig redogörelse finns på det israeliska utrikesdepartmentets<br />
nätplats www.mfa.gov.il/mfa. Välj Peace Process Guide FAQ: The Peace<br />
process with the Palestinians (till höger) FAQ: Israel, the Conflict and Peace<br />
nov 2007 (till höger) Are Israeli settlements legal? (i mitten). Anm: mfa,<br />
Ministry of Foreign Affairs.<br />
Inledningsvis heter det:<br />
Israeli settlements in the West Bank are legal both under international law and<br />
the agreements between Israel and the Palestinians. Claims to the contrary are<br />
mere attempts to distort the law for political purposes. Yet whatever the status of
the settlements, their existence should never be used to justify terrorism.<br />
The Palestinians often claim that settlement activity is illegal and call on<br />
Israel to dismantle every settlement. In effect, they are demanding that every Jew<br />
leave the West Bank, a form of ethnic cleansing. By contrast, within Israel,<br />
Arabs and Jews live side-by-side; indeed, Israeli Arabs, who account for approximately<br />
20% of Israel’s population, are citizens of Israel with equal rights.<br />
The Palestinian call to remove all Jewish presence from the disputed territories<br />
is not only discriminatory and morally reprehensible; it has no basis either in law<br />
or in the agreements between Israel and the Palestinians.<br />
Den israeliska synen finns också i en PowerPoint-presentation. Gå till www.<br />
hasbara.com; välj Presentations Settlements – an illegal obstacle to peace?<br />
Se också den privata bloggen shomroncentral.blogspot.com. Anm: Shomron,<br />
ett hebreiskt ord för Samaria, en nordlig del av Västbanken.<br />
Frysning av bosättningar (the Freeze)<br />
I slutet av år 2009 infördes ett tio månader långt uppehåll i byggandet av nya<br />
bosättningar. Detta moratorium, detta tillfälliga stopp, fick namnet The Freeze<br />
(Frysningen).<br />
Frysningen upphörde enligt avtal den 26 september år 2010, strax efter det<br />
att USA tagit initiativet till direkta fredsförhandlingar mellan Israel och Palestine<br />
Authority, PA. Både USA och Palestine Authority, PA, har begärt en fortsatt<br />
frysning. Någon sådan överenskommelse har det hittills (sommaren 2011)<br />
inte gått att nå. I ett uttalande i maj år 2011 förklarade den israeliske utrikesministern<br />
Avidgor Lieberman bland annat:<br />
There will be no building freeze in Jerusalem or in the West Bank, not for three<br />
months, not for three days, not even for three hours.”<br />
För mer om uttalandet, googla på lieberman freeze.<br />
Utposter<br />
En utpost är en bosättning som är olaglig också enligt israelisk lag. En sådan<br />
bosättning ska alltså rivas av israeliska styrkor. Utposten Amona är ett exempel<br />
på hur svårt detta kan vara. För allmän information om utposter, gå till en.wiki<br />
pedia.org/wiki/Israeli_outpost.<br />
Utposten Amona, ett exempel<br />
Utposten började byggas år 1997 på mark som enligt palestinierna var palestinsk.<br />
År 2005 fanns där nio permanenta hus. Året därpå revs dessa i en stor<br />
operation som Wikipedia beskriver på en.wikipedia.org/wiki/Amona.<br />
89
I operationen deltog omkring 10 000 soldater och poliser. De möttes av<br />
ungefär 4 000 våldsamt protesterande israeler, varav ett tusental fanns inne i<br />
husen, på hustaken eller i den närmaste omgivningen. Med hjälp av kraftigt<br />
våld kunde man avhysa protesterande i hus och på hustak och riva husen. Mer<br />
än 300 personer skadades, varav 3 medlemmar av Israels parlament Knesset.<br />
En videoupptagning finns på video.google.com/videoplay?docid=758863840<br />
2237205985#. Upptagningen ger en skrämmande bild av vad en evakuering<br />
kan innebära.<br />
Kan utposter stoppas?<br />
Tidningsuppgifter finns som tyder på att Amona delvis har återuppbyggts. En<br />
avveckling av utposter är politiskt känslig i Israel. I svaret på en fråga hösten<br />
2010 sade premiärminister Netanyahu att regeringen behöver mer tid för att<br />
bestämma när och hur beslutade evakueringar ska göras. ”Problemet har politiska<br />
konsekvenser”.<br />
En utpost är ofta byggd av strikt nationalistiskt-religiösa bosättare som menar<br />
att ”Judar har en gudomlig rätt att bosätta sig i det bibliska landet Judea och<br />
Samaria”. Den som motsätter sig detta ”är en förrädare”. Se gärna artikeln på<br />
www.guardian.co.uk/world/2011/mar/08/israel-plan-demolish-unauthorisedoutposts.<br />
Anm: För namnen Judea och Samaria, se sidan 55.<br />
90
Källor<br />
Bosättningar och våld<br />
OCHA, UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (FN:s kontor<br />
för humanitärt bistånd); www.ochaopt.org<br />
Skriv i sökrutan in settler violence och klicka på Go.<br />
B´Tselem, Israel Information Center for Human Rights in the Occupied<br />
Territories; www.btselem.org<br />
Välj See all Topics Settlements and Israeli Civilians.<br />
Settler Watch; svensk text; www.settlerwatch.com<br />
”Settlerwatch är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening.”<br />
Yesh Din, Volunteers for Human Rights; www.yesh-din.org; välj English<br />
”Yesh Din is comprised of volunteers who have organized to oppose the continuing<br />
violation of Palestinian human rights in the Occupied Palestinian Territory.”<br />
en.wikipedia.org/wiki/Settler_violence.<br />
Statistik<br />
OCHA har statistik för tiden år 2006 och framåt. Den gäller bosättares våld<br />
mot palestinier och palestinskt våld mot bosättare.<br />
Dödade: 10 israeler, 4 palestinier.<br />
Sårade: 116 israeler, 293 palestinier.<br />
Angrepp (incidents): från palestinskt håll 155, från israeliskt håll 715.<br />
Ytterligare offer har tillkommit efter publiceringen. Två mycket uppmärksammade<br />
och diskuterade händelser är två attacker på Västbanken. I augusti år<br />
2010 sköts fyra civila israeliska bosättare ihjäl, varav en var sexbarnsförälder<br />
och en var en gravid kvinna. I mars år 2011 knivdödades ett civilt bosättarpar<br />
och tre av deras barn. Också fall av dödligt våld av bosättare mot palestinier<br />
har tillkommit. Sådana fall får dock inte samma uppmärksamhet i medierna..<br />
Från palestinskt håll framförs ibland att våld mot bosättare kan vara berättigat<br />
med hänsyn till att bosättningarna är illegala. B´Tselem (se ovan) kritiserar<br />
91
detta argument. Man skriver bland annat:<br />
92<br />
Palestinian organizations seek to justify attacks on Israeli civilians by claiming<br />
the attacks are carried out in their struggle against the Israeli occupation. This<br />
argument does not justify the attacks and undermines the fundamental principle<br />
of international humanitarian law, according to which civilians must remain<br />
outside the sphere of hostilities, and therefore a distinction must be made between<br />
combatants and civilians and attacks directed at civilians are prohibited.<br />
Some persons speaking on behalf of Palestinians argue that, inasmuch as the<br />
settlements are illegal and many settlers belong to Israel’s security forces, it is<br />
permissible to attack settlers. This argument is groundless: the illegality of the<br />
settlements does not affect the civilian status of their residents in the slightest.<br />
Strukturellt våld mot palestinier<br />
Bosättningarna upptar några få procent av Västbankens område. Ändå påverkar<br />
de, skriver Settler Watch, ”på ett fundamentalt vis palestiniers möjligheter att leva<br />
ett vanligt liv”.<br />
[De gör detta] genom att försvåra handel, tillgång till arbeten, sjukhus, skolor,<br />
universitet med mera. - - - Mer än 38 % av Västbanken består i dag av bosättningar,<br />
utposter, militära områden, israelisk infrastruktur och andra områden som<br />
är helt otillgängliga alternativt mycket svårtillgängliga för palestinier.<br />
Bosättningarna länkas samman genom ett omfattande vägnät som möjliggör att<br />
israeler kan röra sig fritt mellan bosättningarna på Västbanken och Israel. Palestinier<br />
är för det mesta förhindrade att använda detta vägnät eller har endast begränsad<br />
tillgång till det vilket kontrolleras genom ett strikt tillståndssystem samt hundratals<br />
vägspärrar, jordvallar och andra hinder. OCHA konstaterar att vägnätet fungerar<br />
som korridorer för resande mellan Israel och bosättningarna på Västbanken samtidigt<br />
som det utgör en barriär för palestiniers rörelsefrihet. I praktiken finns det två<br />
separata vägsystem för israeler och palestinier på Västbanken, där palestinier är<br />
tvungna att använda ett alternativt och sämre sådant. Palestinier som lever på en<br />
sida av en väg främst avsedd för israeler kan inte längre korsa den med ett fordon<br />
för att ta sig till grannbyn utan tvingas till långa omvägar för att resa sträckor som<br />
tidigare tog fem minuter. Anm: OCHA, se förra sidan.<br />
Skadegörelse på palestinsk egendom<br />
Skadegörelse kan exempelvis innebära att en moské sätts i brand, att husdjur<br />
dödas eller stjäls eller att träd eller skördar bränns ned. I en attack mot en by<br />
i juni år 2008 till exempel brände bosättare ned ett stort antal olivträd. De<br />
försvårade samtidigt den palestinska brandkårens försök att släcka elden.
Skrämselattacker mot palestinier<br />
Skrämsel kan exempelvis innebära att bosättarna kastar sten, hånar moskébesökare<br />
eller skolbarn på väg till skolan.<br />
Tvingade att flytta<br />
I några fall har palestinier tvingats att flytta från sina hem till följd av långvariga<br />
och systematiska attacker från bosättare.<br />
”Prislapp”<br />
Utposter (outposts) är små bosättningar som är olagliga också enligt israelisk lag.<br />
När den israeliska armén försöker riva en utpost använder grupper av bosättare en<br />
taktik kallad price tag (prislapp). Rivs en bosättning har detta ett pris. En grupp av<br />
bosättare samlas för att attackera palestinier och deras egendom. Våldet kan också<br />
riktas mot den israeliska armén. I den andra rapporten på förrförra sidan beskriver<br />
OCHA en sådan händelse i trakten av den palestinska staden Hebron:<br />
In the aftermath of the eviction, groups of settlers from all over the West Bank that<br />
had come to Hebron in the days preceding the evacuation, attacked Palestinians<br />
and Israeli forces in multiple areas of the city, resulting in six Palestinian injuries,<br />
and set fire to vehicles, agricultural fields, houses and the contents of one mosque. -<br />
- - Later that day, incidents of stone-throwing at key road junctions, setting fire<br />
and vandalizing Palestinian poperty, cutting down olive trees, and slashing vehicle<br />
tires by groups of settlers occurred in at least 12 other locations througout the West<br />
Bank.<br />
Bristfälligt rättsskydd<br />
En ockupationsmakt är enligt internationell rätt skyldig att svara för allmän ordning<br />
och säkerhet i ockuperat området. Den är också skyldig att skydda civilbefolkningen<br />
mot våld eller hot om våld.<br />
Detta rättsskydd fungerar enligt flera källor dåligt på Västbanken. Flera skäl till<br />
detta sägs finnas:<br />
Många i den israeliska militärmakten tror uppriktigt att deras roll i relation till<br />
bosättarna är begränsad till att skydda dem mot palestinska attacker.<br />
Ovilja från soldaters och polisers sida att ingripa när palestinier attackeras.<br />
Svårigheter för attackerade palestinier att få klagomål registrerade.<br />
Dålig uppföljning av klagomål som registrerats. Enligt en undersökning ska<br />
mer än 90 procent av registrerade klagomål inte ha lett till åtal.<br />
93
94<br />
Husrivningar<br />
Husrivningar (House Demolitions) är ett israeliskt vapen i konflikten. Statistik<br />
finns bland annat hos organisationen The Israeli Committee Against House Demolitions,<br />
ICAHD, med säte i Jerusalem och med nätadressen www.icahd.org. Den<br />
beskriver sig själv som ”a non-violent, direct-action organization established in<br />
1997 to resist Israeli demolition of Palestinian houses in the Occupied Territor<br />
ies”. En annan viktig källa är HR-organisationen B´Tselem; www.btselem.org;<br />
välj Statistics och sedan i menyn under Destruction of property.<br />
Statistik<br />
Enligt ICAHD har sedan 1967 minst 24 813 hus förstörts på Västbanken och<br />
i Gaza och i Östra Jerusalem. Med uppskattningsvis 5 à 6 boende per hus har<br />
rivningarna gjort mellan 125 000 och 150 000 personer hemlösa.<br />
Man anger anledningar och delantal enligt nedan. För en redogörelse på<br />
svenska på nätplatsen, välj Get the Facts Maps & Stats och klicka under<br />
Statistics Total på Svenska. I talen nedan ingår de omkring 4 000 hus som<br />
förstördes under Operation Cast Lead (Gjutet Bly); se sidan 146.<br />
1. Rivningar som straff, 6 procent<br />
2. Administrativa rivningar, 21 procent<br />
Hus som rivs därför att det saknas byggnadstillstånd. ”Det är viktigt att<br />
påpeka”, skriver man, ”att i nästan alla fall har palestinier inget annat val än<br />
att bygga ´illegalt´, då tillstånd är nästan omöjligt att få.”<br />
3. Militära rivningar och operationer för att rensa landområde, 48 procent<br />
4. Odefinierade rivningar, 25 procent<br />
Vittnesmål<br />
Vittnesmål från palestinier som fått sina hus förstörda finns bland annat på<br />
www.btselem.org. Välj See all Topics Demolition of houses as punishment<br />
(under Destruction of Property) Related testimonies. En av berättarna är en<br />
46-årig man, gift och far till fem barn. Han får sitt hus förstört därför att<br />
militären anser att en av hans söner begått ett brott. Inledningsvis heter det:
On the morning of Thursday, 11 March 2005, five days after soldiers arrested<br />
[my son] Hatem, at 2:00 A.M., I heard a banging on the door, which woke me<br />
and the others in my family. I figured they were soldiers. I got up and opened the<br />
door. About thirty soldiers were standing at the entrance to the house. They came<br />
in, spread out around the house, and searched it for about half an hour. We<br />
remained in the house while they conducted the search. After that, the soldiers<br />
ordered us to go into the street. We did not know why. The soldiers ordered us to<br />
sit in the street. - - - Around 6:30 A.M., I heard a gigantic explosion from very<br />
nearby, but I did not know exactly from where. At that moment, the five soldiers<br />
left the room. We followed them to see what was happening outside. I was surprised<br />
and shocked to see that the soldiers had blown up my house from inside. I saw<br />
smoke, black dust, and a pile of stones covering the house. I saw that the interior<br />
walls had collapsed, all the contents were destroyed, the roof was cracked, and all<br />
the windows were shattered. The house was uninhabitable. - - -<br />
Internationell rätt<br />
Internationell rätt är mycket tydlig när det gäller förstörelse av egendom på ockuperat<br />
område. I Artikel 53 i den Fjärde Genèvekonventionen heter det:<br />
Any destruction by the Occupying Power of real or personal property belonging<br />
individually or collectively to private persons, or to the State, or to other public<br />
authorities, or to social or cooperative organizations, is prohibited, except where<br />
such destruction is rendered absolutely necessary by military operations.<br />
Internationell rätt förbjuder också kollektiv bestraffning. Relevanta regler finns i<br />
Artikel 33 i den Fjärde Genèvekonventionen och i artikel 50 i Haagkonventionen<br />
(Hague II). En lämplig nätplats är avalon.law.yale.edu/subject_menus/lawwar.asp.<br />
I de relevanta artiklarna heter det<br />
No protected person may be punished for an offence he or she has not personally<br />
committed. Collective penalties and likewise all measures of intimidation or of<br />
terrorism are prohibited. Pillage is prohibited. Reprisals against protected persons<br />
and their property are prohibited.<br />
respektive<br />
No general penalty, pecuniary or otherwise, can be inflicted on the population on<br />
account of the acts of individuals for which it cannot be regarded as collectively<br />
responsible.<br />
Rivning som straff – Israels ståndpunkt<br />
Israel har ansett sig ha laglig rätt att förstöra hus i avskräckande syfte (as a<br />
95
means of deterrence). Denna rätt går tillbaka till regler som England år 1945<br />
införde under Mandatet Palestina, The Defense (Emergency) Regulations. Dessa<br />
inkorporerades i israelisk lag år 1948 och gäller fortfarande.<br />
Regelverket finns beskrivet på www.btselem.org. Välj See all Topics Demolition<br />
of houses as punishment (under Destruction of Property) The legal<br />
basis (till höger) Section 119 (i texten). Regelverket lyder:<br />
96<br />
(1) A Military Commander may by order direct the forfeiture to the Government<br />
of Palestine of any house, structure, or land from which he has reason to suspect<br />
that any firearm has been illegally discharged, or any bomb, grenade or explosive<br />
or incendiary article illegally thrown, or of any house, structure or land situated<br />
in any area, town, village, quarter or street the inhabitants or some of the<br />
inhabitants of which he is satisfied have committed, or attempted to commit, or<br />
abetted the commission of, or been accessories after the fact to the commission of,<br />
any offence against these Regulations involving violence or intimidation or any<br />
Military Court offence; and when any house, structure or land is forfeited as<br />
aforesaid, the Military Commander may destroy the house or the structure or<br />
anything growing on the land.<br />
(2) Members of His Majesty’s forces or the Police Force, acting under the authority<br />
of the Military Commander may seize and occupy, without compensation, any<br />
property in any such area, town, village, quarter or street as is referred to in subregulation<br />
(1), after eviction without compensation of the previous occupiers if<br />
any.<br />
Bygglov Area C<br />
Area C upptar närmare 60 procent av Västbanken; se tabellen på sidan 37.<br />
Israel har genom olika regler gjort det nästan omöjligt för palestinier att bygga<br />
där. FN:s Office for the Coordination of Humanitarian Affairs occupied Palestinian<br />
Territory skriver i december år 2009:<br />
Palestinian construction is effectively prohibited in some 70 percent of Area C,<br />
while in the remaining 30 percent, a range of restrictions virtually eliminate the<br />
possibility of obtaining a building permit. In practice, the Israeli authorities<br />
generally allow Palestinian construction only within the boundaries of an Israeliapproved<br />
plan and these cover less than one percent of Area C, much of which is<br />
already built-up. As a result, Palestinians are left with no choice but to build<br />
“illegally” and risk demolition of their structures and displacement.<br />
Hela inlägget kan läsas på unispal.un.org/UNISPAL.NSF/0/B136572E8EE<br />
41FBA8525768D00514356.
Väghinder andra än muren<br />
Väghinder begränsar möjligheten för palestinier i de ockuperade områdena att<br />
röra sig fritt. Hindren finns dels vid gränsen mellan Israel och Västbanken, dels på<br />
ockuperat område. För en allmän översikt, gå till en.wikipedia.org/wiki/West_<br />
Bank_Closures. En annan allmän källa är nätplatsen för HR-organisationen<br />
B´Tselem; www.btselem.org. Välj See all topics och sedan i menyn under Restrictions<br />
on movement.<br />
Foton av olika slag av hinder finns på www.humanitarianinfo. org/opt/maps/<br />
Closure/Jun06/WestBank_June06.pdf och på www.pbase.com/yalop/check<br />
point_watch.<br />
Några slag av hinder<br />
Kontrollpunkter (checkpoints). Punkterna kan vara fasta eller tillfälliga och<br />
de kan hålla öppet dygnet runt eller bara vissa tider.<br />
Observationstorn.<br />
Högar av jord och annat på vägen för att hindra fordonstrafik.<br />
Andra hinder, som betongblock, diken, vägportar, vägstängsel, jordmurar.<br />
Till detta kommer vägar på ockuperat område som är helt eller delvis blockerade<br />
för palestinier.<br />
Statistik<br />
Jag hämtar statistik från B`Tselems nätplats; se ovan. Bland annat heter det:<br />
In October 2010, there were 99 fixed checkpoints in the West Bank.<br />
Sixtytwo are internal checkpoints, which are situated well within the West<br />
Bank.Thirty-seven of them are the last inspection point before entering Israel,<br />
although most are located a few kilometers east of the Green Line, or before the<br />
entrance to Jerusalem.<br />
In addition, the army erects hundreds of surprise flying checkpoints along West<br />
Bank roads. The number of these has appreciably grown recently: from April<br />
2009 to March 2010, the UN Office for the Coordination of Humanitarian<br />
97
98<br />
Affairs (OCHA) counted a monthly average of 310 flying checkpoints. Also, at<br />
times, Israel prohibits youths and men belonging to a certain age group, usually<br />
16-35, from crossing checkpoints.<br />
In addition, Israel has blocked the access roads to some of the main traffic<br />
arteries in the West Bank by means of hundreds of physical obstructions, such as<br />
dirt piles, concrete blocks, iron gates, and trenches. The number of obstructions<br />
fluctuates often, depending on political and security circumstances. In May 2010,<br />
OCHA counted 420 physical obstructions, compared to 488 six months earlier.<br />
The obstructions prevent the crossing of vehicles even in emergencies. In addition,<br />
they restrict the movement of many pedestrians who have trouble bypassing them:<br />
the elderly, sick persons, pregnant women, and small children.<br />
Another restriction is forbidding Palestinians to use certain roads. In October<br />
2010, there were 232 kilometers of roads in the West Bank that Israel classified<br />
for the sole, or almost sole, use of Israelis, primarily of settlers. Israel also prohibits<br />
Palestinians from even crossing some of these roads with vehicles, thereby restricting<br />
their access to nearby roads that they are ostensibly not prohibited from using. In<br />
these cases, Palestinians travelers have to get out of the vehicle, cross the road on<br />
foot, and find an alternative mode of transportation on the other side.<br />
Internationell rätt<br />
Rätten till rörelsefrihet slås fast i FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna.<br />
I Artikel 13 sägs:<br />
1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats<br />
gränser.<br />
2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till<br />
sitt land.<br />
Regler finns också i Internationella konventionen om medborgerliga och politiska<br />
rättigheter. I Artikel 12 heter det:<br />
1. Var och en som lagligen befinner sig inom en stats territorium har rätt att röra<br />
sig fritt där och att fritt välja bosättningsort.<br />
2. Var och en får fritt lämna vilket land som helst, även sitt eget.<br />
3. Ovannämnda rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än de<br />
som stadgas i lag och är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten,<br />
den allmänna ordningen, folkhälsan eller sedligheten eller andra människors<br />
rättigheter och friheter samt är förenliga med de övriga rättigheter<br />
som stadgas i denna konvention.<br />
4. Ingen får godtyckligt förvägras rätten att resa in i sitt eget land.
Vittnesmål<br />
En rad vittnesmål som visar inskränkningar i palestiniers rörelsefrihet finns på<br />
B´Tselems nätplats www.btselem.org. Jag återger en del av ett av fallen. För hela<br />
texten, välj See all topics Background (under Restrictions on movement) <br />
Related testimonies.<br />
Vittnesmålet handlar om sjukvårdaren T och chauffören M på väg i ambulans<br />
för att hämta en hjärtsjuk patient som behöver snabb hjälp. De kommer till en<br />
stängd järngrind med sex eller sju israeliska soldater. Efter ett tag drar två soldater<br />
ut M ur ambulansen. T berättar:<br />
When M was on the ground, the soldier who slapped him continued to beat him.<br />
He pushed his head against the ambulance and hit him in the head with his<br />
helmet. Then he dragged M a few meters in the direction of a shop at the end of the<br />
street.<br />
M continually tried to avoid the punches and slaps. He tried to explain to the<br />
soldiers that he was on duty. I don’t know much Hebrew. I heard the officer shout<br />
at him. Then the officer and a soldier pushed M to the ground and left him lying<br />
there. The officer then came over to me and ordered me to get out of the ambulance.<br />
I got out right away, without argument, because I saw what had happened to M.<br />
The soldier spoke to me in Hebrew, and I told him I didn’t understand Hebrew,<br />
but that we could speak in English. He asked me, in English, where we were going,<br />
and I told him that we were on our way to get a patient. When I said the word<br />
“patient,” he asked me, “What does patient mean?” Then he grabbed me by the<br />
front of my shirt collar and pushed me toward the fence on the side of the road.<br />
Soldaterna genomsöker ambulansen och tvingar den att återvända med oförrättat<br />
ärende.<br />
Kvinnorna i MachsomWatch<br />
MachsomWatch är en grupp israeliska kvinnor som gjort till sin uppgift att kontinuerligt<br />
övervaka och dokumentera vad som händer vid kontrollpunkter (checkpoints).<br />
Anm: machsom, hebreiskt ord för kontrollpunkt (checkpoint).<br />
Genom att gå till www.machsomwatch.org/en och klicka på The Beginning<br />
får man en berättelse om hur gruppen startade och hur den utvecklats.<br />
Gruppen har fått ett pris för sin verksamhet, Grunzweig Human Rights Award.<br />
Men den har också fått kritik. Man har anklagat den för att störa soldaternas<br />
verksamhet och för att vid några tillfällen oriktigt ha anklagat dem för övervåld.<br />
Allmän information om gruppen finns på en.wikipedia.org/wiki/Mach<br />
somWatch.<br />
99
Försvar för kontrollen<br />
Ett argument är att Israel tvingats till kontrollen. Så <strong>här</strong> heter det till exempel<br />
i ett uttalande av The Jewish Federations of North America; www.jewishfederations.<br />
org/page.aspx?id=38686. Man skriver inledningsvis:<br />
100<br />
The necessity for checkpoints has been created by the Palestinians. By pursuing a<br />
violent campaign of terror against Israel’s citizens, they have forced Israel to set up<br />
barriers to make it as difficult as possible for terrorists to enter Israel or travel<br />
through the territories to carry out acts of violence.<br />
Och man fortsätter:<br />
The checkpoints are an inconvenience to innocent Palestinians, but they do in fact<br />
prevent terror and save lives. For example, on November 2, 2002, a van carrying<br />
boxes of jeans pulled up at a checkpoint. Soldiers checked the IDs of the men in the<br />
van and discovered one of the passengers was a wanted man. The van was unloaded<br />
and it was not until the soldiers opened the last box that they discovered an explosive<br />
belt that was being delivered to a suicide bomber. Two weeks later a taxi pulled<br />
up to the same checkpoint. Soldiers found two computers in the trunk that seemed<br />
unusually heavy. They opened the boxes and found two explosive belts. They also<br />
found a bag with a gun.<br />
En officiell israelisk ståndpunkt<br />
En sådan ståndpunkt finns i ett svar på en kritisk rapport som HR-organisationen<br />
B´Tselem sänt till regeringen. Man invänder i svaret att rapporten ”refererat<br />
till specificerade fall utan möjlighet till säker identifiering” och att den därför<br />
”inte gör det möjligt för berörda myndigheter att undersöka och handlägga<br />
fallen”. Man säger vidare att ”en avsevärd del av klagomålen har avvisats av<br />
högre domstol” och att andra är under utredning. En huvudinvändning är att<br />
”rapporten inte alls tar upp staten Israels bredare säkerhetsbehov som är övergripande<br />
legitima och utgör grunden för de rörelsebegränsningar som införts i<br />
Judea och Samaria”. Anm: Judea och Samaria, vanlig israelisk beteckning för<br />
Västbanken; se sidan 55.<br />
Hela det officiella svaret kan läsas på www.mfa.gov.il/mfa, där mfa står för<br />
Ministry of Foreign Affairs. Välj Government Law Legal issues Reference<br />
to the Btselem Draft Report regarding restrictions on movement.
Resehinder Gaza/Västbanken<br />
I FN:s delningsplan år 1947 ingick en landförbindelse mellan Gazaremsan<br />
och Västbanken; se den vänstra kartan på sidan 24. Denna förbindelse bröts<br />
till följd av det arabisk-irsraeliska kriget året därpå; se också <strong>här</strong> sidan 24.<br />
Länge kunde dock palestinier tämligen fritt förflytta sig mellan de två områden.<br />
Begränsningar började införas i slutet av 1980-talet i samband med den<br />
första Intifadan och har sedan dess kraftigt utvidgats.<br />
Gisha, www.gisha.org, är en iraelisk HR-organisation vars mål är att försvara<br />
rörelsefriheten för palestinier och särskilt för dem som bor i Gaza. Gisha hävdar<br />
att Israel sedan år 2000 och i strid med Osloavtalen (se sidan 166) allvarligt<br />
begränsat möjligheten till resor mellan Gaza och Västbanken. Se också i förra<br />
kapitlet om vad internationell rätt säger om rörelsefrihet.<br />
Begränsningarna kan skilja familjemedlemmar åt men kan också göra det<br />
omöjligt för Gazabor att få söka vård på Västbanken eller att få delta i högre<br />
studier där. Här är i sammandrag två av de exempel Gisha ger:<br />
A, gift och med en son, reser år 2001 från Västbanken till Gaza för att besöka<br />
sina föräldrar som han inte sett på fyra år. När han vill återvända till sin familj<br />
förvägras han detta och är sedan dess kvar i Gaza.<br />
Universitetet i Bethlehem på Västbanken inrättar en kurs i arbetsterapi för studenter<br />
i Gaza. Anledningen är den svåra bristen på terapeuter där. Ingen av studenterna<br />
tilläts dock lämna Gaza för att delta i kursen.<br />
Ett dataspel om svårigheterna<br />
I juni år 2010 lanserade Gisha dataspelet<br />
Safe Passage om de begränsningar som antyds<br />
ovan. Man hittar det på hemsidan<br />
www.spg.org.il. Spelet beskriver hur restriktionerna<br />
påverkar<br />
utbytet av varor,<br />
möjligheten för familjer att träffas eller<br />
förenas och<br />
101
möjligheten för Gaza-studenter att studera vid universitet på Västbanken.<br />
Delen Read Facts ger utförlig information om begränsningarna och deras laglighet.<br />
Framställningen är starkt kritisk till den israeliska politiken.<br />
Identitetskortets adress<br />
En boende på Västbanken med en Gazaadress på sitt identitetskort lever enligt<br />
Gisha ett osäkert liv. Fastnar han eller hon i en kontroll kan detta leda till<br />
utvisning till Gaza. Det går inte heller att byta adress på kortet. ”Israel kontrollerar<br />
det palestinska befolkningsregistret.” Se också nästa kapitel.<br />
Försvar för kontrollen<br />
Skälen är av samma slag som i förra avsnittet: säkerhetsskäl.<br />
102
Utvisningar<br />
Militärorder 1650<br />
Militärordern, från den 13 september år 2009, gäller Västbanken och möjligheten<br />
att utvisa så kallade infiltratörer. En infiltratör definieras som en person som<br />
olagligt försöker komma in på Västbanken eller som finns där men saknar lagligt<br />
tillstånd att vistas där. Ordern är en skärpning av den tidigare militärordern 329<br />
som enbart gällde personer som försökte komma in på området. Den som grips<br />
ska före en utvisning få information om sina rättigheter och kunna klaga över<br />
beslutet hos ett militärt befäl. Utvisning kan ske till Gaza eller annorstädes.<br />
Straffet för en infiltration är – förutom en möjlig utvisning – fängelse i högst<br />
sju år. Straffet är högst tre år för den som lagligt kommit in på Västbanken men<br />
nu vistas där utan lagligt tillstånd.<br />
Infiltratören kan dessutom tvingas betala för kostnaden för utvisning och eventuell<br />
tid i förvaring. Beloppet är högst 7 500 israeliska shekel eller cirka 15 000 kr.<br />
Allmän information om militärorder 1650 finns på en.wikipedia.org/wiki/<br />
Israeli_military_order_1650. Själva ordern finns i en icke-auktoriserad översättning<br />
från hebreiska till engelska på www.hamoked.org.il/items/112301_eng.<br />
pdf, nätplats för den israeleiska HR-organisationen HaMoked. För en utförlig<br />
palestinsk analys av ordern, gå till www.alhaq.org/pdfs/legal-analysis-of-newisraeli-military%20Orders.pdf,<br />
nätplats för HR-organisationen Al-Haq.<br />
Kritik<br />
Kritik mot skärpningen av reglerna har varit kraftig.<br />
FN<br />
FN:s specielle rapportör för läget för mänskliga rättigheter i de ockuperade palestinska<br />
territorierna finner att<br />
The Orders appear to enable Israel to detain, prosecute, imprison and/or deport<br />
any and all persons present in the West Bank. A person who entered the Area<br />
unlawfully following the effective date, or a person who is present in the Area and<br />
does not lawfully hold a permit.<br />
Even if this open-ended definition is not used to imprison or deport vast numbers<br />
103
104<br />
of people, it causes unacceptable distress, It is not at all clear what permit, if any,<br />
will satisfy this Order.<br />
Illustrative of the potential for cruel abuse is a provision of the Order requiring<br />
the person deported to pay the costs of his or her deportation, and suffer confiscations<br />
of property if unable to pay.<br />
Hela inlägget går att läsa på www.unog.ch/unog/website/news_media.nsf/(http<br />
NewsByYear_en)/5E8B8CEF12412AE8C125770A0032BB78?OpenDocu<br />
ment.<br />
Amnesty International<br />
Amnesty International menar att Militärorder 1650 är<br />
scandalous in the light of the Israeli authorities’ long-standing practice of expelling<br />
individuals from the West Bank<br />
och ger ett exempel på orderns konsekvenser. Det gäller en ung kvinna som under<br />
fyra år studerat vid universitetet i Bethlehem och hade två månader kvar av sina<br />
studier. Vid en kontrollpunkt (checkpoint) anhölls hon och fördes, försedd med<br />
handfängsel och ögonbindel, direkt till Gaza utan att få ha med sig annat än sin<br />
handväska och utan ha fått möta sin advokat. Hela hennes berättelse finns på<br />
www.amnesty.org/en/news-and-updates/expelled-west-bank-2010-04-28.<br />
B´Tselem<br />
Den israeliska HR-organisationen B´Tselem anser att Militärorder 1650 är så<br />
vagt formulerad att den skulle kunna tillämpas på vem om helst. Tre grupper<br />
förefaller dock vara särskilt hotade:<br />
(1) Bearers of Palestinian ID cards whose registered addresses are in the Gaza<br />
Strip in the Israeli copy of the Palestinian population registry.<br />
(2) Those individuals without official status (”status-less”), including spouses of<br />
Palestinian residents for whom Israel refuses to approve ID cards and others who<br />
have not been added to the population registry or have had their status revoked or<br />
deleted by Israel;<br />
(3) Foreigners visiting or working in the West Bank, including those for whom<br />
Israel refuses to renew visas.<br />
Man betonar vidare att Israel i stor utsträckning slutat att uppdatera det palestinska<br />
befolkningsregistret. Detta har, anser B´Tselem, lett till att<br />
Tens of thousands of people, including those who were born and/or living in the<br />
West Bank for decades, are at risk of being torn away from their homes, families,<br />
schools, and jobs – because Israel has declared them ”illegal” in their own land.
Already, some of these people are limiting their own movement for fear of being<br />
arrested and removed from their homes. At a time when Israel is promising to<br />
”ease” restrictions in the West Bank, Order 1650 is choking the civilian population.<br />
B´Tselems hela utförliga redogörelse finns på www.btselem.org Välj Press<br />
Releases 2010 May 13. Stop West Bank deportation policy.<br />
Internationell rätt<br />
Den fjärde Genèvekonventionen har en avdelning om occuperade områden. I<br />
artikel 49 heter det bland annat:<br />
Individual or mass forcible transfers, as well as deportations of protected persons<br />
from occupied territory to the territory of the Occupying Power or to that of any<br />
other country, occupied or not, are prohibited, regardless of their motive. Anm:<br />
Protected person, person för vilken konventionen gäller.<br />
Det finns dock en viss inskränkning i det allmänna uttalandet ovan. I samma<br />
artikel, artikel 49, heter det fortsättningvis:<br />
Nevertheless, the Occupying Power may undertake total or partial evacuation of a<br />
given area if the security of the population or imperative military reasons so demand.<br />
Such evacuations may not involve the displacement of protected persons<br />
outside the bounds of the occupied territory except when for material reasons it is<br />
impossible to avoid such displacement. Persons thus evacuated shall be transferred<br />
back to their homes as soon as hostilities in the area in question have ceased.<br />
Israels ståndpunkt<br />
Någon officiell kommuniké som rör militärorder 1650 har jag inte kunnat hitta.<br />
Enligt B´Tselem har Israels högsta domstol tolkat det första stycket ovan i Artikel<br />
49 så att bara massutvisningar (mass forcible transfers) är förbjudna och gjort<br />
detta till norm i utvisningsärenden. B´Tselem anför vidare att hittills inte ett<br />
enda överklagande av utvisningsbeslut godkänts.<br />
De bortåt 400 kommentarerna till en artikel av Amira Hass i den israeliska<br />
nyhetstidningen Haaretz ger en intressant inblick i hur israeler upplever utvisningarna.<br />
Artikeln går att läsa på www.haaretz.com/print-edition/news/idf-order-willenable-mass-deportation-from-west-bank-1.780.<br />
Enklare kan vara att googla<br />
på haaretz maass deportations. Anm: För Haaretz och Hass, se sidan 68.<br />
105
106<br />
Demonstrationsrätten<br />
Demonstrationsrätten är en grundpelare för yttrandefrihet och demokrati.<br />
Internationell rätt<br />
Regler som rör demonstrationsrätten (med de skyldigheter som hör till) finns i<br />
FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artiklarna 19, 20 och 29.<br />
Artikel 19<br />
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet<br />
att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och<br />
idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.<br />
Artikel 20<br />
1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.<br />
Artikel 29<br />
2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas<br />
sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga<br />
tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att<br />
tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning<br />
och allmän välfärd.<br />
Rättigheter (och skyldigheter) finns också beskrivna i Internationella Konventionen<br />
om medborgerliga och politiska rättigheter från år 1966, artiklarna 19 och 21. Beskrivningen<br />
liknar den i Förklaringen men betonar därutöver inskränkningar ”som<br />
i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet eller<br />
den allmänna säkerheten”.<br />
Både Förklaringen och Konventionen går att läsa på exempelvis www.manskliga<br />
rattigheter.gov.se. Välj De mänskliga rättigheterna De centrala internationella<br />
konventionerna om mänskliga rättigheter (längst ned)<br />
Israelisk lag<br />
Demonstrationsrätten är inte inskriven i den grundläggande israeliska lagstiftningen,<br />
The Basic Laws of Israel, men finns via vägledande domstolsbeslut (pre-
judikat). Enligt dessa behövs ett tillstånd till en demonstration bara om mer<br />
än 50 personer väntas delta i den och uttalanden kommer att göras under den.<br />
I praktiken inskränks i de ockuperade områdena denna rättighet av militärorder<br />
101 nedan.<br />
Militärorder 101<br />
Militärorder 101 har namnet Order Regarding Prohibition of Incitement and Hostile<br />
Propaganda Actions. Den tillkom i augusti år 1967, två månader efter det att sexdagarskriget<br />
avslutats. Under åren har flera tillägg (amendments) till den gjorts.<br />
Ordern kan läsas på nätplatsen för HR-organisationen B´Tselem; www.<br />
btselem.org. Välj Press Releases 2010 July 28 New position paper . . <br />
Military Order No. 101, PDF. Jag återger några av nyckelorden och nyckelbegreppen<br />
i ordern.<br />
Assembly<br />
Ten or more persons who have gathered in a place in which a speech is being made<br />
on a political subject, or which may be construed as political, or to discuss such a<br />
subject. Anm: Construe, tolka.<br />
Vigil<br />
Ten or more persons who have gathered in a place for a political purpose or for a<br />
matter that may be construed as political.<br />
Procession<br />
Ten or more persons who are walking together or are gathering to walk together<br />
from place to place, for a political purpose or for a matter that may be construed as<br />
political, whether they acually move and whether the said persons were arranged as<br />
a group or not.<br />
För fallen ovan behövs tillstånd. Finns inte detta kan ett militärt befäl utfärda ett<br />
förbud om han eller hon finner att detta är ”neccesary for the security of the<br />
region and for the maintenance of public order and proper administration”.<br />
Ett befäl kan vidare överlåta på en enskild soldat eller polisman att besluta i<br />
frågan.<br />
Tre andra förbud i ordern<br />
A military commander may order any owner of a café, club or other place in which<br />
the public gathers, to close the café, club or public gathering place for the period of<br />
time he specifies. Where such an order is given, any person in the place that was<br />
closed shall be deemed to have violated the order.<br />
It is forbidden to hold, wave, display or affix flags or politcal symbols, except in<br />
accordance with a permit of the military commander.<br />
107
It is forbidden to print or publicize in the region any publication of notice,<br />
poster, photo, pamphlet or other document containing material having a political<br />
significance, unless a license is previously obtained from the military<br />
commander of the place in which it is intended to execute the printing or<br />
publication.<br />
Straff<br />
Den som bryter mot förbud i ordern kan dömas till fängelse i tio år eller till böter<br />
eller båda.<br />
Diskriminering?<br />
B´Tselem menar att den militära ordern innebär en diskriminering av palestinier<br />
i jämförelse med bosättare. Man skriver:<br />
108<br />
Although the settlers live in the same geographical area in which the military<br />
government is imposed, Israel has decided that they are not to be subject to military<br />
law, but rather to Israeli law. The application of two distinct legal systems in a<br />
single territory constitutes gross discrimination. Thus, actions committed by Palestinians<br />
are liable to lead to ten years’ imprisonment and a fine, whereas the same<br />
actions, if committed by Israelis, would not even be considered offenses.
Apartheid?<br />
Apartheid [apa´rthejd] är ett ord från afrikaans, ett språk som liknar holländskan<br />
och som talas i Sydafrika. Det står historiskt för den politik av rasåtskillnad som<br />
var lag i just Sydafrika, från år 1948 till år 1994. I praktiken används begreppet<br />
numera också om svår diskriminering av en viss folkgrupp.<br />
Kritiken<br />
FN och olika Human Rights-organisationer har jämfört Israels behandling av<br />
palestinierna med apartheid. Allmän information om detta finns på en.wikipedia.<br />
org/wiki/Israel_and_the_apartheid_analogy.<br />
Som argument för att definiera Israel som en apartheid-stat har man visat på<br />
olika slag av särbehandling av palestinier. Bland annat anför man kontrollen av<br />
rörelsefrihet, vägar som är öppna bara för israeler, Muren (ibland kallad Apartheid<br />
Wall), utnyttjandet av billig arbetskraft, enklaverna på Västbanken, den hårda<br />
kontrollen av Gaza och skillnader i infrastruktur och rättstillämpning.<br />
När det gäller just rättstillämpning pekar man bland annat på domstolarnas<br />
behandling av anhållna palestinska barn. FN:s konvention om barnets rättigheter<br />
sätter i artikel 1 den normala gränsen för barn vid fyllda 18 år. Detta är också en<br />
gräns som gäller för israeliska barn. För anhållna palestinska barn däremot gäller<br />
enligt militärordern 132 gränsen 16 år. Mer om detta kommer i ett särskilt<br />
kapitel, Barn som fångar.<br />
Ett annat exempel gäller tillämpningen av The Citizenship and Entry into Israel<br />
Law. Enligt denna kan en palestinier som gifter sig med en israelisk medborgare<br />
(arabisk israel eller judisk israel) nekas medborgarskap och uppehållstillstånd i<br />
Israel. Ett barn i ett sådant äktenskap får bo i Israel tills det är 12 år men kan sedan<br />
tvingas emigrera. En inofficiell översättning av lagen finns på www.knesset.gov.il/<br />
laws/special/eng/citizenship_law.htm. Anm: Knesset, Israels parlament.<br />
Ytterligare ett exempel gäller den följd The Acceptance Committee Law kan<br />
ha. Lagen, från år 2011, tillåter närmare 700 små orter i Israel att säga nej till<br />
arabisk-israeliska medborgare som vill bosätta sig i en sådan ort.<br />
109
Israels ståndpunkt<br />
Bakom Israeks diskriminerande regler ligger vanligen rädslan för att landets<br />
säkerhet är hotad. Man avvisar därför kraftfullt påståenden om Israel som en<br />
apartheidstat. Ett av många exempel är svaret på kritiken mot The Citizenship<br />
and Entry into Israel Law. Bakom regeln ligger, heter det, oron för att palestinier<br />
som blir makar till israeler, särskilt till arabiska israeler, ska visa sig vara en<br />
fara för Israels säkerhet. Ståndpunkten beskrivs utförligt på den officiella nätplatsen<br />
www.mfa. gov.il/mfa, där mfa står för Ministry of Foreign Affairs. Välj<br />
Government Law Legal issues Sida nr 3 (i raden längst ned) Israeli<br />
Legislation regarding Citizenship and Residence Rights for Palestinian<br />
Residents in the Territories. Det heter bland annat:<br />
110<br />
Inasmuch as no sovereign nation permits the entry into its territory of foreign<br />
nationals who may pose a danger to its security, nor to take up residency, so is<br />
Israel entitled to restrict its immigration policies. Similarly, no rule of international<br />
law obligates a state to grant legal status to nationals of other nations or entities<br />
when such nations or entities are in a state of armed conflict or war with that<br />
state and when there exists a genuine threat that they would pose a danger to the<br />
security of the state and its citizens.<br />
För en mera allmän ståndpunkt, gå till www.mfa.gov.il/mfa och välj FAQs <br />
FAQ: The Campaign to defame Israel Is Israel not an apartheid state? (under<br />
Fallacies). Argumenteringen avslutas med:<br />
One must question how a country that considers even incitement to racism illegal<br />
be considered an apartheid state? The absolute legal equality and the ongoing<br />
efforts being made to achieve practical equality clearly prove the spurious nature<br />
of this claim.
Första intifadan<br />
Iintifada [intifa´da] är ett arabiskt ord som betyder skaka av, resning. Det är<br />
ett passande ord för uppror. Två intifador ingår, hittills, i konflikten Israel/<br />
Palestinierna.<br />
Den första intifadan började år 1987. Den verkade främst i form av generalstrejker<br />
och bojkott av israeliska produkter men också som direkta konfrontationer<br />
med den israelska armén med hjälp av stenar, molotovcocktails och andra<br />
vapen. Armén svarade på dessa attacker genom att använda tårgas, gummimantlade<br />
stålkulor och andra vapen. Uppgifter finns om att soldater utrustades<br />
med batonger för att kunna bryta armarna på protesterande.<br />
Intifadan hade sin rot i en allmän känsla bland palestinierna av vanmakt inför<br />
den israeliska ockupationen. Den anses ha utlösts av en trafikolycka där en israelisk<br />
lastbilschaufför var inblandad och fyra palestinier dödades. Rykten spreds<br />
att palestinierna dödats som hämnd för att en israelisk affärsman två dagar tidigare<br />
hade knivhuggits till döds i Gaza. Våld i olika former spred sig snabbt.<br />
Intifadan tog slut år 1993 i samband med att Osloavtalet undertecknades och<br />
den palestinska myndigheten, The Palestinian Authority, PA, skapades. För Osloavtalet<br />
1993, se sidan 166, och för PA, se sidan 36.<br />
Information<br />
Wikipedia; en.wikipedia.org/wiki/First_Intifada<br />
www.intifada.com/w.html<br />
Intifadan sedd ur palestinsk synpunkt.<br />
Jewish Virtual Library; www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/History/inti<br />
fada.html<br />
Intifadan sedd ur judisk synpunkt.<br />
Palestinska offer<br />
Wikipedia uppger att mer än 1 000 palestinier dödades av den israeliska armén,<br />
att mer än 120 000 palestinier arresterades och att mer än 26 000 palestinska<br />
barn, varav en tredjedel under 10 år, behövde sjukhusvård efter att ha<br />
111
misshandlats av israeliska soldater. Wikipedia uppger också att mer än 1 100<br />
palestinier dödades av sina egna. Den vanligaste orsaken var misstanke om<br />
samarbete med den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet (se sidan 45).<br />
Den israeliska HR-organisationen B´Tselem lämnar mer utförlig statistik<br />
om dödsfall. Den gäller (<strong>här</strong> och nedan) Västbanken och Östra Jerusalem.<br />
Dödade av israeliska styrkor: 1 376, varav 281 under 17 år<br />
Dödade av israeliska civila: 115, varav 23 under 18 år<br />
För fler detaljer, gå till www.btselem.org och välj Statistics Fatalities Fatalities<br />
in the first intifada.<br />
Israeliska offer på ockuperat område<br />
Offer fanns också bland israeler. Uppgifter om detta finns bland annat på nätplatsen<br />
för Jewish Virtual Library; www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/History/<br />
intifada.html. Enligt denna källa dödades 16 civila och 11 soldater. Mer än 1 400<br />
civila och 1 700 soldater skadades.<br />
B´Tselem anger högre dödstal: 94 civila, varav 3 barn under 17 år, och 91<br />
soldater. För fler detaljer, gå till organisationens nätadress ovan.<br />
Intifadans följder<br />
Wikipedia försöker sammanfatta några av de följder Intifadan fick, bland annat<br />
följande:<br />
”Palestinas sak” blev uppmärksammad på ett nytt sätt.<br />
En dialog med PLO kom till stånd. Anm: PLO, Palestinian Liberation<br />
Organizzation. För allmän information om PLO, se till exempel en.wiki<br />
pedia.org/wiki/Palestine_Liberation_Organization.<br />
Öppen kritik av Israels politik kom från FN, EU, USA och många andra<br />
länder.<br />
Medier i USA kritiserade Israel på ett sätt som inte förekommit tidigare.<br />
Den israeliska arméns sätt att hantera konflikter ifrågasattes.<br />
EU blev en viktig givare av ekonomiskt stöd till palestinierna.<br />
112
Al-Aqsa-intifadan<br />
Al-Aqsa är namnet på en moské på Tempelberget i den gamla delen av Jerusalem.<br />
Moskén är en helig plats i islam och Tempelberget en helig plats i judendomen.<br />
Al-Aqsa-intifadan, också kallad den Andra intifadan, startade den 28 september<br />
år 2000 i samband med ett besök på Tempelberget av Ariel Sharon, då ledare<br />
för den israeliska politiska oppositionen (och premiärminister år 2001). Tidpunkten<br />
för upphörandet är osäker. Enligt några slutade intifadan i november år 2004,<br />
enligt andra år 2005 eller ännu senare.<br />
Al-Aqsa-intifadan blev mycket mer våldsam än den första intifadan. Orsaken<br />
till den är omtvistad. En israelisk ståndpunkt är att upproret var planerat långt i<br />
förväg men att Sharons besök på Tempelberget blev ett lämpligt tillfälle för palestinierna<br />
att starta det. En palestinsk ståndpunkt är att intifadan var en följd av<br />
den frustration som den fortsatta israeliska ockupationen medförde. Det har också<br />
anförts att Sharons besök skulle ha varit en medveten provokation för att försvåra<br />
eventuella fredsförhandlingar.<br />
Information<br />
Wikipedia; en.wikipedia.org/wiki/Second_Intifada och/eller sv.wikipedia.org/<br />
wiki/Al-Aqsa-intifadan<br />
www.intifada.com/w.html<br />
Intifadan sedd ur palestinsk synpunkt.<br />
Jewish Virtual Library; www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/myths/mf19a.<br />
html#a1<br />
Intifadan sedd ur judisk synpunkt.<br />
Israels Ambassad Stockholm; stockholm.mfa.gov.il/mfm/Data/61864.pdf<br />
4 år av konflikt. En sammanfattning på svenska av en rapport från Israel Security<br />
Agency. Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />
Offer<br />
HR-organisationen B´Tselem har uppgifter för perioden 29/9 2000 – 26/12<br />
2008, dagen före Operation Cast Lead (Gjutet Bly; se sidan 146).<br />
113
114<br />
Gaza Västbanken Israel<br />
Palestinier dödade av israeliska<br />
säkerhetsstyrkor 3 000 1 791 69<br />
Palestinier dödade av israeliska civila 4 41 2<br />
Israeliska civila dödade av palestinier 39 200 492<br />
Personer i israeliska säkerhetsstyrkor<br />
dödade av palestinier 97 146 89<br />
Utländska medborgare dödade av<br />
palestinier 10 7 37<br />
Utländska medborgare dödade av<br />
israeliska säkerhetsstyrkor 4 6 0<br />
Palestinier dödade av palestinier 482 136 0<br />
För detaljer, gå till www.btselem.org och välj Statistics Fatalities Fatalities<br />
until operation Cast Lead. Där finns bland annat uppgifter om antalet barn<br />
bland de dödade: 954 palestinska barn dödades av israeliska säkerhetsstyrkor<br />
och 84 israeliska barn dödades av palestinier.<br />
Den sammanfattande rapporten från Israels ambassad i Stockholm har uppgifter<br />
om antalet dödade israeler för perioden september år 2000 – sepetember<br />
år 2004. Den anger 1 017 dödade varav 70 procent var civila israeler och 30<br />
procent personal från säkerhetsstyrkorna.<br />
Rapporten har också uppgifter om skadade israeler: 5 598 personer varav 82<br />
procent var civila och 18 procent personal från säkerhetsstyrkorna.<br />
Operation Försvarssköld (Defensive Shield)<br />
Operation Försvarssköld var en storskalig insats av den israeliska militärmakten<br />
29/3–10/5 år 2002. Syftet var att stoppa det ökande antalet dödade israeler till<br />
följd av självmordsbombningar och andra attacker från palestinskt håll. För allmän<br />
information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Operation_Defensive_Shield.
Den tändande gnistan var en självmordsbombning i en turistanläggning<br />
där 30 israeler dödades och 140 sårades, varav 20 allvarligt. Händelsen är känd<br />
som Passover-massakern. För en officiell israelisk beskrivning, sök enligt ovan<br />
med sökordet passover. Anm: Passover, judisk helg till minnet av Exodus (se<br />
sidan 54).<br />
Operationen ledde till dödsfall och sårade på båda sidor. Källa: Wikipedia.<br />
Israeler Palestinier<br />
Döda 30 240<br />
Sårade 127 500<br />
Dessutom fängslades över 4 000 palestinier. Insatsen gav också omfattande<br />
skador på palestinsk mark och infrastruktur. Enligt Världsbanken (refererad<br />
hos Wikipedia) ska de ha uppgått till över 360 miljoner US$. I detta belopp<br />
ingår skador för 158 miljoner US$ orsakade av luftangrepp och husförstörelser.<br />
Detaljer finns också i en rapport från FN; gå till www.un.org/peace/jenin.<br />
Operationen ledde till en klar minskning av antalet döda i självmordsbombningar.<br />
Samtidigt kan den ha ökat sympatin för Hamas och stärkt dennas ställning.<br />
HR-organisationer har kritiserat operationen eller delar av den. Så till exempel<br />
hävdar Amnesty International i en rapport att man kunnat dokumentera<br />
cases in Jenin and Nablus where people were killed or injured in circumstances<br />
suggesting that they were unlawfully and deliberately targeted, or were killed as a<br />
result of disproportionate use of force or gross negligence in protecting those not or<br />
no longer involved in the fighting.<br />
In several cases the IDF caused the deaths of Palestinians by demolishing homes<br />
while residents were still inside. IDF soldiers frequently failed to give adequate<br />
warnings before demolishing houses, refused to allow family and neighbours to<br />
warn residents, failed to offer help themselves or to call rescue units or ambulances<br />
and sometimes shot at those who tried to help. Anm: IDF, Israel Defense Forces.<br />
För AI:s rapport, gå till www.amnesty.org/en/library/info/MDE15/143/2002/<br />
en.<br />
Israelisk ståndpunkt<br />
En officiell israelisk beskrivning finns på www.mfa.gov.il/mfa. Använd defensive<br />
shield i sökrutan och välj bland dokumenten.<br />
115
116<br />
Palestinska självmordsbombningar<br />
Självmordshandlingar för att skada andra människor har en lång historisk tradition.<br />
I Domarboken i den hebreiska bibeln (vårt Gamla Testamente) berättas<br />
om den israeliske hjälten Simson som med sitt självmord dödade omkring tre<br />
tusen filistéer, fiender till israeliterna. Det skedde i ett tempel där filistéerna<br />
hade samlats och där Simson hölls fången.<br />
Därefter fattade Simson i de båda mittpelarna som huset vilade<br />
på, och tog fast mot dem; han fattade i den ena med<br />
högra handen och i den andra med vänstra.<br />
Och Simsom sade: ”Må jag själv dö med filistéerna.” Sedan<br />
böjde han sig framåt med sådan kraft, att huset föll omkull<br />
över hövdingarna och allt folket som fanns där. Och de<br />
som han så dödade voro fler än de som han hade dödat, medan<br />
han levde. (Domarboken16:29–30. En berättelse om Simsons<br />
liv och död är David Grossman, Lejonhonung.)<br />
För mer om självmordsbombningar, gå till en.wikipedia.org/wiki/Suicide_att<br />
ack. En nätplats som är en grundlig genomgång av problemet finns på<br />
www.hrw.org/reports/2002/isrl-pa. Anm: hrw, Human Rights Watch.<br />
Bidragande till vågen av självmordsbombningar kan ha varit en massaker<br />
utförd av en judisk israel i början av år 1994. Mer om denna finns på sidan 85.<br />
Statistik<br />
Uppgifterna i tabellen nedan är hämtade från två Wikipedia-sidor: en.wikipedia.<br />
org/wiki/List_of_Palestinian_suicide_attacks respektive en.wikipedia.org/wiki/<br />
Israeli_casualties_of_war#1994. Anm: us, uppgift saknas<br />
År Antal Antal Antal<br />
bombningar döda sårade<br />
1993 1 1 us<br />
1994 5 38 75<br />
1995 4 39 150
1996 4 59 161<br />
1997 3 24 359<br />
1998 2 3 28<br />
1999 2 0 0<br />
2000 5 6 10<br />
2001 41 86 323<br />
2002 46 237 119<br />
2003 24 146 105<br />
2004 19 95 172<br />
2005 9 33 63<br />
2006 3 15 31<br />
2007 1 3 us<br />
2008 1 1 us<br />
Summa 170 786 1 596<br />
Internationell rätt om civila och civilbefolkning<br />
Självmordsbombningarna har nästan helt drabbat civila. Vilka är då civila i en<br />
konflikt och vilket skydd har de rätt till?<br />
Regler finns i Tilläggsprotokoll I till den Fjärde Genèvekonventionen; www.icrc.org/<br />
eng; välj The Geneva Conventions. Konventionen, som bland annat ska vara ett<br />
skydd för civila, inklusive civila i ockuperat område, tillkom år 1949. Tilläggsprotokollet<br />
är från år 1977.<br />
Civila<br />
I Artikel 48 i protokollet heter det att de stridande parterna i en konflikt ”alltid<br />
skall göra åtskillnad mellan civilbefolkning och kombattanter”. Vilka som är<br />
civila, och inte kombattanter (stridande), beskrivs i Artikel 50. En utmärkt<br />
diskussion om denna skillnad i just konflikten Israel/Palestinierna finns på<br />
nätplatsen www.hrw.org/reports/2002/isrl-pa. Sammanfattningsvis sägs där:<br />
Alla som inte är stridande (kombattanter) är civila.<br />
Soldater som inte är i tjänst och inte deltar i strid är civila. Till denna grupp<br />
räknas också israeliska reservister. En reservist är en person som finns i en armés<br />
register och som vid behov kan inkallas till tjänstgöring.<br />
Bosättare är civila så länge de inte tar till vapen och aktivt deltar i fientligheter.<br />
Detta gäller även om bosättningen är olaglig.<br />
Skydd för civila<br />
Reglerna för skyddet för civila beskrivs i Artikel 51. Här är några utdrag:<br />
117
118<br />
2. Civilbefolkningen som sådan och civila personer skall icke bli utsatta för<br />
anfall. Våldshandlingar eller hot om våld vars primära syfte är att sprida<br />
terror bland civilbefolkningen är förbjudna.<br />
4. Urskillningslösa anfall är förbjudna. Urskillningslösa anfall är:<br />
a) anfall som inte riktas mot ett bestämt militärt mål;<br />
b) anfall varvid användes stridsmetod eller stridsmedel vars verkningar icke<br />
kan begränsas i enlighet med förskrifterna i detta protokoll; och som följaktligen,<br />
i vart och ett av dessa fall, är ägnat att träffa militära mål och civila<br />
eller civil egendom utan urskillning.<br />
6. Repressarieanfall mot civilbefolkning eller civila är förbjudna.<br />
Israeliska vittnesmål<br />
Ett antal vittnesmål finns på nätplatsen www.hrw.org/reports/2002/isrl-pa; välj<br />
Victims. En ung kvinna, 20 år gammal, var ett av offren. Hon satt på ett fullsatt<br />
kafé när en bomb exploderade. Hon berättar:<br />
I heard a tremendous explosion and immediately blacked out. I must have blacked<br />
out from the pain, because my thighbone was broken into smithereens, and a major<br />
artery was ruptured. I had a serious head injury with hemorrhaging in the brain<br />
and stayed unconscious for three days . . .<br />
When I woke up I understood right away what had happened. I couldn’t talk at<br />
all then – for an entire week I couldn’t talk, because my head injury was at the<br />
front of my brain. I stayed in the hospital for three months. My biggest fear was<br />
that they would amputate my leg – there were so many people in that hospital with<br />
missing limbs. They told me not to worry – they did an artery transplant, and said<br />
that even if it got infected later, there’d be enough time to do surgery. I’ve had ten<br />
operations since the attack. I also had a nail just a few millimeters from my heart.<br />
I think: what would have happened if it were just one millimeter over?<br />
The friend I had been with was also injured – her intestines spilled right out.<br />
We don’t talk any more. It brings up too many bad memories. The girl sitting on the<br />
other side of me – I didn’t know her – she was killed. My friends don’t go out any<br />
more. They realized when this happened to me; it could have been them. I had a<br />
lot of fears in the beginning. I still don’t watch the news. When I do hear about an<br />
attack, it pinches me right in the heart. I know what it’s like, I was there.<br />
Argument från palestinskt håll<br />
Ett argument är att självmordsbombaren är en martyr i ”kampen mot de otrogna”.<br />
Också kvinnor har uppträtt som självmordsbombare. Nedan följer som exempel<br />
berättelsen om W. På nätplatsen www.aztlan.net/women_martyrs.htm beskrivs
hennes attack under rubriken Palestinian Women Martyrs.<br />
W was a nurse with the Red Crescent, the Palestinian version of the Red Cross.<br />
On January 27, 2002, the 28 year-old nurse walked into a shopping district on<br />
Jerusalem’s Jaffa Road and detonated a bomb killing herself, an Israeli and<br />
injuring 150 others. Red Crescent Society officials said that W had been on the<br />
front line of clashes between Palestinian demonstrators and Israeli troops, tending<br />
to the wounded. About two weeks before her suicide operation, they said, she<br />
cradled a 15-year-old boy, who was hit in the head by a bullet fired by the<br />
Israelis soldiers. The clash took place just outside the West Bank headquarters of<br />
the Palestinian leader, Yasser Arafat. The boy lapsed into a coma for a week,<br />
then died, two days before W detonated her bomb. W lived at the Amari Refugee<br />
Camp near Ramallah.<br />
Ett ofta framfört argument från palestinsk sida är att man saknar de vapen och<br />
den militärutrustning som Israel har. ”Självmordsbombning är då det enda vapen<br />
vi har. Det skapar ett slags balans.” En utveckling av denna tanke finns i en<br />
artikel i tidningen The Palestine Chronicle; palestinechronicle.com/view_article_<br />
details.php?id=15793.<br />
Argumentet håller inte enligt internationell rätt. Human Rights Watch skriver:<br />
”Förbudet mot avsiktliga attacker mot civila är absolut. Det kan inte rättfärdigas<br />
med hänvisning till olikhet i makt mellan de stridande parterna.”<br />
119
120<br />
Raketer och granater mot Israel<br />
Beskjutningen sker med hjälp av granater och raketer (missiler). De flesta har<br />
avfyrats – och avfyras – från Gaza, några också från Västbanken. Under den tid<br />
Israel hade trupper och bosättningar på Gazaremsan riktades beskjutningen också<br />
mot mål där. Det har förekommit att raketer exploderat före avskjutningen eller<br />
av misstag hamnat på Gazaremsan. För en allmän översikt, se nätplatserna<br />
nedan.<br />
en.wikipedia.org/wiki/Palestinian_rocket_attacks_on_Israel<br />
www.btselem.org; välj The Gaza Strip Firing Qassam Rockets.<br />
För detaljerade uppgifter om attacker under åren 2010 och 2011 (till och<br />
med 18 april), se nätplatserna nedan.<br />
en.wikipedia.org/wiki/List_of_Palestinian_rocket_attacks_on_Israel_2010<br />
en.wikipedia.org/wiki/List_of_Palestinian_rocket_attacks_on_Israel_2011<br />
Flera typer av raketer har använts. Mest kända är Qassam-raketerna, så kallade<br />
efter namnet på den väpnade Hamas-grenen Izz ad-Din al-Qassam-brigaderna,<br />
i sin tur uppkallad efter Izz ad-Din al-Qassam, en islamisk upprorsman som<br />
på 1930-talet ledde en väpnad palestinsk grupp.<br />
Räckvidd<br />
Räckvidden för raketerna var till en början bara<br />
3 till 4 km men har sedan dess kraftigt utvidgats.<br />
Den kan nu vara så stor som 40 km. Detta<br />
skulle innebära att grovt räknat en åttondel av<br />
befolkningen i Israel är i farozonen. Raketer<br />
skulle kunna nå flera större städer. En viss oro<br />
finns till och med för säkerheten i Tel Aviv-området,<br />
landets största befolkningscenter. Kartan<br />
bredvid visar räckvidd år 2008.<br />
Källa: www.zionism-israel.com
Statistik<br />
Enlig Wikipedia har ett trettiotal israeler dödats och flera hundra skadats.<br />
Dessutom har sex palestinier dödats och några tiotal skadats. Detaljstatistiken<br />
nedan är från den första nätplatsen på förra sidan.<br />
År Raketer Granater Dödade<br />
2001 4 0 1<br />
2002 35 0 1<br />
2003 155 0 1<br />
2004 281 0 5<br />
2005 401 854 6<br />
2006 1 722 55 4<br />
2007 1 276 1 531 2<br />
2008 2 048 1 668 8<br />
2009 569 289 0<br />
2010 150 215 1<br />
S:a 6 641 4 612 29<br />
Kontinuerlig veckolig statistik finns på www.terrorism-info.org.il, nätplats för<br />
Meir Amit Intelligence and Terrorism Information Center. Välj Palestinian Terrorism<br />
Facts and Figures (under Information Bulletins).<br />
Internationell rätt<br />
Attackerna drabbar så gott som uteslutande civila. För civila gäller de regler<br />
som jag beskrev i förra kapitlet. Attackerna ses då som brott mot internationell<br />
rätt. I Artikel 51 punkt 2 i Tilläggprotokoll I till den Fjärde Genèvekonventionen<br />
heter det:<br />
2. Civilbefolkningen som sådan och civila personer skall icke bli utsatta för<br />
anfall. Våldshandlingar eller hot om våld vars primära syfte är att sprida<br />
terror bland civilbefolkningen är förbjudna.<br />
Israeliska vittnesmål<br />
Den palestinska beskjutningen når – hittills – bara en förhållandevis liten del<br />
av Israel. I de områden som drabbas skapar den dock, utöver dödsfall och<br />
skador, också oro och osäkerhet. Här är en del av ett vittnesmål hämtat från<br />
www.btselem. org. För hela texten, välj The Gaza Strip Firing Qassam Rockets<br />
Testimony of Yuval Salomon.<br />
We try to ignore it, but every day, another Qassam falls. Even so, we keep going<br />
to work as if everything is okay. Some of our land borders with Gaza, we are close<br />
121
122<br />
to Sderot, and what misses them reaches us. Every time a Qassam falls in the<br />
area, we all get worried and rush to make phone calls. We hear the booms, we<br />
hear the rockets land. Generally, the Qassams that reach here fall in the fields.<br />
Three Qassams have fallen inside the kibbutz, and dozens in the fields.<br />
Last week, the situation got worse. Two people from the area were killed. We<br />
all knew them. Last Saturday, there were eight “color red” alerts. We feel that a<br />
rocket can fall anywhere. The house provides no protection. We have nowhere to<br />
go and nowhere to hide.<br />
Fler israeliska synpunkter<br />
Gå till den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa, och välj Terrorism Terror<br />
background info Rocket threat from the Gaza Strip, 2000–2007 (längst<br />
ned på listan). Några skadeverkningar beskrivs så <strong>här</strong>:<br />
The damage to the civilian populace is not only measured statistically in terms of<br />
the number killed and wounded or the extent of property damage. The continued<br />
attacks have an accumulated psychological impact on the population and destroy<br />
the sense of security previously had by more than 190,000 people, who now live<br />
under the potential threat of daily rocket and mortar shell attacks. They also disrupt<br />
the routine of daily life in all the western Negev settlements, cause residents to move<br />
away (especially from Sderot), and expose the political echelons and the IDF to<br />
harsh criticism. The continuing fire hampers efforts to advance a peace treaty between<br />
Israel and the Palestinians by creating a situation of constant rocket fire and<br />
constant Israelis countermeasures. Anm: IDF, Israel Defense Forces.
Muren<br />
Muren är den byggnation som skapar en fysisk åtskillnad mellan Israel och Västbanken.<br />
Den är delvis byggd på palestinskt område. För allmänna översikter<br />
på nätet, gå till en.wikipedia.org/wiki/Israeli_West_Bank_barrier respektive<br />
nätplatsen för den israeliska HR-organisationen B´Tselem; www.btselem.org<br />
(välj Seperation Barrier).<br />
Namn<br />
Muren är det namn som vanligen används i Sverige.<br />
Vanliga uttryck i Israel är Seperation Barrier och<br />
Seperation Fence. Ideologiskt färgade namn som<br />
förekommer är Security Fence, Anti-terrorist Fence,<br />
Fence for Life, Apartheid Wall och Annexation<br />
Fence. Anm: Fence for Life är namnet på en israelisk<br />
gräsrotsrörelse som påverkat byggandet av<br />
muren. Mer om rörelsen finns på www.hagader.org/<br />
English/main.asp.<br />
Konstruktion<br />
Muren består sträckvis av betong,, sträckvis av ett<br />
stängsel. Den började byggas på 1990-talet och ska Källa: Wikipedia.<br />
färdigbyggd bli ungefär 700 km lång. Hösten 2010<br />
var ungefär 400 km färdigbyggda och ungefär 70 km under byggnad. Källa:<br />
www.btselem.org; välj Press Releases 10 years to the second Intifada – summary<br />
of data. Vissa uppgifter tyder på bygget nu delvis ligger nere.<br />
Se också den karta som konstruerats av HR-organisationen Americans for<br />
Peace Now konstruerat och som kan hämtas på www.peacenow.org/map.php<br />
(en bild av den finns på sidan 37 i boken).<br />
The Seam Zone<br />
The Seam Zone, skarvzonen kanske, är en ibland använd beteckning på det<br />
landområde som finns mellan den Gröna linjen och Muren och som omfattar<br />
123
ungefär 10 procent av Västbanken. Uttrycket den Gröna linjen syftar på den<br />
gräns som fastställdes mellan Israel och dess grannar efter det arabisk-israeliska<br />
kriget år 1948. Linjen kallas grön därför att grönt bläck användes för att under<br />
stilleståndsförhandligarna markera den på kartan. För mer information om<br />
Skarvzonen, gå till en.wikipedia.org/wiki/Seam_Zone, och för mer information<br />
om Gröna linjen, gå till en.wikipedia.org/wiki/Green_Line_(Israel).<br />
Instängda palestinier<br />
B´Tselem lämnade hösten 2010 följande uppgifter om antal samhällen och<br />
antal palestinier som direkt påverkas av Muren.<br />
124<br />
Område Antal samhällen Antal palestinier<br />
Samhällen väster om Muren 35 35 000<br />
Samhällen öster om Muren som är<br />
helt eller delvis omgivna 25 151 000<br />
Östra Jerusalem 21 225 000<br />
Totalt 81 411 000<br />
Muren har på olika sätt lett till svårigheter för palestinier. B´Tselem skriver:<br />
The construction of the barrier has brought new restrictions on movement for<br />
Palestinians living near the Barrier’s route, in addition to the widespread<br />
restrictions that have been in place since the outbreak of the current intifada.<br />
Thousands of Palestinians have difficulty going to their fields and marketing<br />
their produce in other areas of the West Bank. The areas west of the Barrier are<br />
one of the most fertile areas in the West Bank, and the agriculture there generates,<br />
according to the World Bank, 8 percent of Palestinian agricultural production.<br />
The harm to the farming sector prevents Palestinian farmers from gaining<br />
additional income and prevents an increase in the number of Palestinians working<br />
in agriculture, which is a major sector of the Palestinian economy.<br />
The restrictions on freedom of movement also impair access of rural Palestinians<br />
to hospitals in nearby towns, harm the educational system since many schools,<br />
primarily in rural areas, are dependent on teachers who live outside the community,<br />
and hamper family and social ties.<br />
Palestinska protesterdemonstrationer<br />
Byggandet av muren har lett till ett stort antal protestdemonstationer. Här är<br />
i sammandrag ett exempel där både isrealer och palestinier deltar.<br />
Demonstrationen äger rum i den lilla byn Al-Wajala. Enligt byborna leder<br />
byggandet bland annat till att odlingsmark går förlorad, att bevattningssystem
skadas och att privat mark konfiskeras. Den planerade sträckningen av muren<br />
gör att byn splittras i två delar. En protest har också kommit från den israeliska<br />
miljöorganisationen The Society for the Protection of Nature.<br />
Under den fredliga demonstrationen fasttas tolv demonstranter (fyra palestinier<br />
och åtta israeler) och placeras med våld i polisbilar. En av dem, redan<br />
fasthållen, sprejas med peppar. Ett barn såras när en av poliserna slår det i<br />
huvudet med en gevärskolv. Polisen skingrar demonstrationen och anhåller ytterligare<br />
två palestinier varav den ene är byns borgmästare. En nionde israel anhålls<br />
när han är på väg hem. Alla anhållna ställs inför rätta. De israeliska demonstranterna<br />
förbjuds att närma sig muren under de närmaste 60 till 90 dagarna<br />
och de palestinska att i framtiden delta i ”illegala” protester.<br />
För en mera utförlig redogörelse, gå till nätadresserna www.alternativenews.org/<br />
english/index.php/topics/news/2775-wall-rapidly-closing-bethlehem-village<br />
och www.alternativenews.org/english/index.php/topics/jerusalem/2791-israeldetains-15-in-al-walaja-including-mayor.<br />
Utlåtande från Internationella Domstolen, ICJ<br />
ICJ, International Court of Justice, med säte i Haag, är FN:s främsta juridiska<br />
organ. På begäran av FN:s Generalförsamling har domstolen uttalat sig om<br />
den del av muren som byggts eller byggs på palestinskt område. Det skedde i<br />
en Advisory Opinion daterad den 9 juli år 2004. En sammanfattning finns på<br />
www.icj-cij.org/docket/files/131/1677.pdf. Här är huvudpunkterna:<br />
The construction of the wall being built by Israel, the occupying Power, in the<br />
Occupied Palestinian Territory, including in and around East Jerusalem, and its<br />
associated régime, are contrary to international law.<br />
Israel is under an obligation to terminate its breaches of international law; it<br />
is under an obligation to cease forthwith the works of construction of the wall<br />
being built in the Occupied Palestinian Territory, including in and around East<br />
Jerusalem, to dismantle forthwith the structure therein situated, and to repeal or<br />
render ineffective forthwith all legislative and regulatory acts relating thereto.<br />
Israel is under an obligation to make reparation for all damage caused by the<br />
construction of the wall in the Occupied Palestinian Territory, including in and<br />
around East Jerusalem.<br />
Uttalandet ovan togs med 14 röster mot 1. Den avvikande rösten tillhör den<br />
judiske juristen Thomas Buergenthal. Denne menar att man inte beaktat<br />
all relevant facts bearing directly on issues of Israel´s legitimate right of selfdefence,<br />
military necessity and security needs, given the repeated deadly terrorist<br />
125
126<br />
attacks in and upon Israel proper coming from the Occupied Palestinian Territory<br />
to which Israel has been and continues to be subjected, cannot be justified as a<br />
matter of law.<br />
Israels ståndpunkt<br />
Israel har avvisat domstolens slutsatser. I en kommuniké från det israeliska<br />
utrikesdepartementet heter det inledningsvis:<br />
The International Court of Justice was asked to address the question of Israel’s<br />
security fence as a result of a politically motivated maneuver, which Israel and over<br />
30 leading democracies did not support. Israel cannot accept this politicization of<br />
the Court.<br />
As expected, and as a result of the one-sided question put before the court, the<br />
Advisory Opinion fails to address the essence of the problem and the very reason for<br />
building the fence – Palestinian terrorism. If there were no terrorism, there would<br />
be no fence.<br />
This Palestinian terrorism has taken the lives of nearly 1,000 Israelis in over<br />
20,000 attacks over the last three and a half years, wounding thousands more,<br />
leaving broken families, widows, and orphans. No other country would act<br />
differently in the face of such an evil campaign.<br />
Since the fence has been in operation, the number of casualties has decreased<br />
significantly. The fence is reversible, whereas the lives taken by terrorism are not.<br />
Moreover, the fence works. It is a temporary, non-violent security measure and it<br />
saves lives. As long as the terrorism continues, Israel will have no choice but to<br />
defend its citizens. This is our moral and legal obligation.<br />
Hela kommunikén går att läsa på www.mfa.gov.il/mfa. Välj About the Ministry<br />
MFA press releases 2004 sidan 4 (eller senare) i den långa listan <br />
ICJ Advisory Opinion on Israel´s Security Fence – Israeli Statement. Anm:<br />
mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />
Argumenteringen finns också i videor och PowerPoint-presentationer. Gå<br />
till www.mfa.gov.il/mfa/mfaarchive/2000_2009/2003/11.
Vatten<br />
Två viktiga vattenkällor<br />
Israel och palestinierna delar geografiskt två viktiga vattenkällor: Berget Aqifer<br />
och Jordanfloden.<br />
Berget Aqifer får sitt vatten från regn, huvudsakligen i de delar som ligger<br />
på Västbanken. Källan ger ungefär en fjärdedel av det vatten Israel och de<br />
israeliska bosättningarna behöver och huvuddelen av det vatten palestinierna<br />
på Västbanken får.<br />
Jordanfloden och dess tillflöden täcker ungefär en tredjedel av Israels vattenbehov.<br />
Palestinierna får inget vatten från denna källa.<br />
Vattnet och fredsprocessen<br />
Israels behov av vatten kan bli en viktig faktor i eventuella kommande fredsförhandlingar<br />
med palestinierna. Noam Chomsky, författare till ett stort antal böcker<br />
i internationella frågor, tror att vattnet ”förmodligen är huvudorsaken till att Israel<br />
aldrig kommer att ge upp Västbanken”. Och han förtydligar: ”Detta är en<br />
mycket torr region så vatten är viktigare än olja, och vattentillgångarna i Israel är<br />
mycket begränsade. Källa: Noam Chomsky, Att förstå makt, Ordfront 2007.<br />
Internationell rätt<br />
FN:s Resolution 181, den delningsplan som skapade staten Israel, har följande<br />
passus om vatten:<br />
Access for both States and for the City of Jerusalem on a non-discriminatory basis<br />
to water and power facilities.<br />
Det går också att hänvisa till Internationella konventionen om medborgerliga<br />
och politiska rättigheter, som Israel har ratificerat. I Artikel 11.1 heter det<br />
bland annat:<br />
Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard<br />
för sig och sin familj.<br />
En utförlig genomgång av rättsläget finns i en Amnesty-rapport från år 2009:<br />
127
Troubled Waters – Palestinians denied Fair Access to Water. För rapporten, gå till<br />
www.amnesty.org; välj Library, skriv i sökrutan in mde 15/027/2009 och klicka<br />
på Search.<br />
Israelisk kontroll<br />
Enligt Amnesty har Israel kraftigt begränsat tillgången till vatten för den palestinska<br />
befolkningen i de ockuperade områdena.<br />
128<br />
Israel allows the Palestinians access to only a fraction of the shared water resources,<br />
which lie mostly in the occupied West Bank, while the unlawful Israeli settlements<br />
there receive virtually unlimited supplies.<br />
Enligt den israeliska HR-organisationen B´Tselem konrollerar Israel strikt –<br />
och till egen fördel – hur tillgängligt vatten fördelas. Man försvårar också för<br />
palestinierna att borra nya källor. Den administrativa processen för att få tillstånd<br />
är komplicerad och långsam. Huvuddelen av ansökningar avslås. Mer<br />
om situationen finns på www.btselem.org. Välj See all topics The water<br />
crisis (Under Land and water) Related testimonies.<br />
Ett åskådligt sätt att exemplifiera vattensituationen finns i en artikel av Haaretzjournalisten<br />
Amira Hass (se sidan 68). Nedan några rader ur den. De ingår i en<br />
artikel som går att läsa på www.haaretz.com/print-edition/opinion/where-hasthe-hypocrisy-gone-1.313887.<br />
Anm: Area C, den del av Västbanken som står<br />
under total israelisk kontroll; se också sidan 37.<br />
In Area C, schools, kindergartens and water are only for Jews. The Mekorot<br />
Water Company’s wells in the Jordan Valley supply quantities of water to the<br />
settlements and their orchards. The water flows from the Palestinians’ land, and<br />
the pipes are fenced off. And the land is parched, because the Palestinians are not<br />
allowed to draw their own water from those pipes, as Israel imposes on them a<br />
quota which is not set to human beings’ needs.<br />
Daglig vattenanvändning<br />
Tillgänglig statistik tyder på en mycket ojämn vattenanvändning: mellan 70<br />
och 80 liter per capita och dag för palestinier och över 200 liter för israeler.<br />
Stor variation gäller. I vissa delar av Västbanken kan tillgången vara så liten<br />
som omkring 30 liter per capita och dag.<br />
Ett vittnesmål<br />
J är 47 år, gift hemmafru och mor till nio barn. De tre senaste somrarna har<br />
det varit problem med vattnet. Periodvis har det varit slut i kranen, ibland
veckor i följd. Under uppehållen finns vatten i en uppställd vattentank. Men<br />
vattnet från den är dyrt och familjen har inte råd med det. Hon har måst<br />
skicka några av barnen kilometervis för att hämta vatten. Källa: B´Tselem.<br />
We wash the dishes in a bucket and save the water for the toilet. If each child goes<br />
to the toilet once a day, I need nine buckets of water a day just to flush it. I<br />
constantly worry that someone will go to the toilet, because I have to figure out<br />
where to get the water. I tell the children to use the toilet at school before they come<br />
home. This is one of the problems we have because of the lack of water flow.<br />
Hela vittnesmålet kan läsas på www.btselem.org. Välj See all topics The<br />
water crisis (Under Land and water) Related testimonies.<br />
Särskilt om Gaza<br />
Nätplatsen www.btselem.org har också utförlig information om situationen i<br />
Gaza. Välj See all topics The water crisis (Under Land and water) Gaza<br />
water crisis.<br />
Uppgifter tyder på att närmare 95 procent av pumpat vatten i Gaza kan vara förorenat<br />
och alltså olämpligt som dricksvatten. Det kan uppskattningsvis ta minst<br />
20 år att nå godkänd kvalitet hos det underjordiska vattensystemet. En negativ<br />
faktor är att blockaden försvårar införsel av den utrustning och de material som<br />
behövs.<br />
Dåligt vatten påverkar hälsan. B´Tselem skriver:<br />
The Palestinian Water Authority estimates that almost 40 percent of the incidence<br />
of disease in Gaza is related to polluted drinking water. According to international<br />
aid organizations, 20 percent of Gazan families have at least one child under<br />
age five who suffers from diarrhea as a result of polluted water. A UN study<br />
published in 2009 estimates that diarrhea is the cause of 12 percent of children’s<br />
deaths in Gaza. The lack of potable drinking water is liable to cause malnutrition<br />
in children and affect their physical and cognitive development.<br />
Israelisk ståndpunkt<br />
Ett officiellt israeliskt försvar av sin vattenpolitik finns på stockholm.mfa.gov.il/<br />
mfm. Välj Israel i Mellanöstern Frågor om vatten. Argumenteringen består<br />
av påståenden, bedömda som myter, och invändningar mot dem. Här är ett av<br />
exemplen på sådan dialog. Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />
Påstående:<br />
Israel inkräktar på palestiniernas ”vattenrätt” och stjäl deras vatten.<br />
129
130<br />
Svar:<br />
Vattenfördelning och distribution fanns med i interimavtalet mellan Israel och<br />
palestinierna.<br />
Anm: Interimavtalet är ett avtal i anslutning till Osloavtalet (se sidan 166).<br />
Det kan tilläggas att Israel, enligt Amnesty, inte anser att internationell rätt är<br />
tillämplig på den palestinska befolkningen i de ockuperade områdena. Se not<br />
172 i den Amnesty-rapport jag tidigare hänvisat till.<br />
En utförlig redogörelse för Israels vattenfråga finns på den officiella nätplatsen<br />
www.mfa.gov.il/mfa. Välj Peace Process Guide Water Working Group<br />
(under Multilateral Negotiations).
Fångar<br />
Internationell rätt<br />
Övergripande regler om behandling av fångar finns i Internationella konventionen<br />
om medborgerliga och politiska rättigheter från år 1996. Israel har ratificerat den.<br />
Närmast aktuell i kapitlet är Artikel 10.<br />
Artikel 10<br />
1. Var och en som har berövats sin frihet skall behandlas humant och med aktning<br />
för människans inneboende värde.<br />
2. a) Åtalade personer skall, om inte exceptionella förhållanden råder, hållas åtskilda<br />
från dömda personer och skall ges särskild behandling med hänsyn<br />
till att de inte är dömda.<br />
b) Unga lagöverträdare som är åtalade skall hållas åtskilda från vuxna personer,<br />
och deras fall skall avgöras så skyndsamt som möjligt.<br />
3. Kriminalvårdssystemet skall innefatta behandling av intagna och dess huvudsakliga<br />
syfte skall vara deras bättring och återanpassning i samhället.<br />
Unga lagöverträdare som dömts för brott skall hållas åtskilda från vuxna<br />
och ges en behandling som är anpassad efter ålder och rättsliga ställning.<br />
Hela konventionen kan läsas på exempelvis www.manskligarattigheter.gov.se.<br />
Välj De mänskliga rättigheterna De centrala internationella konventionerna<br />
om mänskliga rättigheter (längst ned).<br />
Minimiregler för behandling av fångar har utfärdats hos FN. Reglerna är<br />
uppdelade på olika sidor av en fånges liv i fängelse; de är mycket detaljerade.<br />
Som exempel återger jag reglerna för den lokal där fången förvaras. Hela regelverket<br />
går att läsa på www2.ohchr.org/english/law/treatmentprisoners.htm.<br />
Anm: ohchr, Office of the High Commissioner for Human Rights.<br />
Accommodation<br />
9. (1) Where sleeping accommodation is in individual cells or rooms, each<br />
prisoner shall occupy by night a cell or room by himself. If for special<br />
reasons, such as temporary overcrowding, it becomes necessary for the<br />
central prison administration to make an exception to this rule, it is<br />
131
132<br />
not desirable to have two prisoners in a cell or room.<br />
(2) Where dormitories are used, they shall be occupied by prisoners carefully<br />
selected as being suitable to associate with one another in those conditions.<br />
There shall be regular supervision by night, in keeping with the nature<br />
of the institution.<br />
10. All accommodation provided for the use of prisoners and in particular all<br />
sleeping accommodation shall meet all requirements of health, due regard<br />
being paid to climatic conditions and particularly to cubic content of air,<br />
minimum floor space, lighting, heating and ventilation.<br />
11. In all places where prisoners are required to live or work,<br />
( a ) The windows shall be large enough to enable the prisoners to read or<br />
work by natural light, and shall be so constructed that they can allow the<br />
entrance of fresh air whether or not there is artificial ventilation;<br />
( b ) Artificial light shall be provided sufficient for the prisoners to read or<br />
work without injury to eyesight.<br />
12. The sanitary installations shall be adequate to enable every prisoner to comply<br />
with the needs of nature when necessary and in a clean and decent manner.<br />
13. Adequate bathing and shower installations shall be provided so that every<br />
prisoner may be enabled and required to have a bath or shower, at a temperature<br />
suitable to the climate, as frequently as necessary for general hygiene<br />
according to season and geographical region, but at least once a week in a<br />
temperate climate.<br />
14. All parts of an institution regularly used by prisoners shall be properly<br />
maintained and kept scrupulously clean at all times.<br />
Fånge hos palestinierna<br />
Palestinierna har en enda israel som fånge. Det är Gilad Shalit, född 1986 och<br />
soldat i den israeliska militärmakten. Shalit tillfångatogs den 25 juni år 2006 strax<br />
utanför Gaza av palestinska styrkor; i Israel beskrivs han som kidnappad. Han<br />
finns sedan dess någonstans i Gaza. Förhandlingar har förts mellan Israel och<br />
Hamas om ett utbyte av Shalit mot ett stort antal palestinska fångar. Alla<br />
förhandlingar har hittills varit resultatlösa.<br />
Det är oklart hur Shalit behandlas. Internationella Röda korset har inte fått<br />
besöka honom. För information om fallet, gå till en.wikipedia.org/wiki/Gilad_<br />
Shalit. Flera videor finns; googla på youtube shalit. En av dem visar läsning av en<br />
berättelse som Shalit skrev när han var 11 år. Det är berättelsen When the fish met<br />
the shark, med slutpoängen att fredlig samvaro är möjlig. Det går att höra och se<br />
den på www.youtube.com/watch?v=2ZvHyZIg5Eo.<br />
HR-organisationer har kraftig protesterat mot att Shalit hålls fången och
mot villkoren för fångenskapen. B´Tselem till exempel talar om ett krigsbrott.<br />
I ett uttalande den 24 juni år 2010 heter det bland annat:<br />
Shalit is considered a hostage due to the circumstances of his abduction and the<br />
manner in which he is being held. International humanitarian law absolutely<br />
forbids the taking and holding of a person by force for the purpose of pressuring the<br />
adversary to comply with certain demands, while threatening to harm the person if<br />
the demands are not met. The taking of hostages is considered a war crime, for<br />
which all those involved bear personal criminal liability.<br />
Shalits status tas kortfattat upp i Goldstone-rapporten (se sidan 146). Rapporten<br />
finner att Gilad ska ses som krigsfånge i enlighet med Convention (III)<br />
relative to the Treatment of Prisoners of War (Tredje Genèvekonventionen) och få<br />
skydd enligt reglerna där. För nätplats för konventionen, se sidan 74.<br />
Fångar hos israeler<br />
Enligt Wikipedia fanns år 2010 mer än 7 000 palestinier i israeliska fängelser<br />
eller fängelseliknande institutioner. Man uppger vidare att under perioden<br />
1967–2008 ska mer än 600 000 palestinier ha varit fängslade i en vecka eller<br />
mer. Som källa anges HR-organisationen Palestinian Centre for Human Rights;<br />
www.pchrgaza.org. Denna har dock kritiserats av Israel för ensidighet. Hela<br />
materialet från Wikipedia finns på en.wikipedia.org/wiki/Palestinian_prisoners_<br />
in_Israel.<br />
Statistik per den 31 juli år 2010 finns hos HR-organisationen Addameer,<br />
Prisoners´ Support and Human Rights Association, på nätadressen addameer.info/<br />
?cat=18. Anm: 1) PLC, Palestine Legislative Council, tjänstgör som palestinskt<br />
parlament 2) Addameer använder det kontroversiella uttrycket ”Politiska fångar”.<br />
Slag av fångar 31/7 år 2010 Antal fångar<br />
Politiska fångar 6 408<br />
Administrativt kvarhållna 200<br />
Därav 3 kvinnor, 2 barn, 5 PLC<br />
Kvinnor 36<br />
Barn 281<br />
Därav 18 under 16 år<br />
Medlemmar av PLC 12<br />
Från Östra Jerusalem 205<br />
Från Gaza 703<br />
Med livstidsstraff 792<br />
Med strafftid över 20 år 118<br />
133
Administrativt anhållande (Administrative detention)<br />
Administrativt anhållande är att någon kvarhålls utan preciserad anklagelse<br />
(charge) eller utan rättegång. Enligt HR-organisationen B´Tselem har Israel<br />
under ockupationstiden använt denna åtgärd mot ett stort antal palestinier.<br />
Framför allt gällde detta under den första intifadan (se sidan 111). Vid ett<br />
tillfälle, den 5 november 1989, ska 1 794 personer samtidigt ha varit administrativt<br />
anhållna. För år 2010 uppges att antalet vid varje tidpunkt är omkring<br />
200, några av dem barn; se också tabellen på förra sidan. Mer information<br />
finns på www.btselem.org; välj Administrative Detention.<br />
Misshandel<br />
Misshandel av fångar eller på annat sätt anhållna är enligt många vittnesmål vanlig.<br />
Nedan ett kort utdrag ur en längre berättelse av 22-åriga A som grips på öppen<br />
gata och förs till ett förhörsrum anklagad för stenkastning. Hela vittnesmålet går<br />
att läsa på B´Tselems nätplats www.btselem.org. Välj Beating and Abuse Related<br />
Testimonies och sedan långt ner i den långa listan av vittnesmål.<br />
134<br />
He asked me if I wanted to talk. I replied that I did not throw stones. He pressed<br />
me into the floor, my hands still bound behind me, sat on my chest, and began to<br />
punch me in the face. When he got up, the other soldiers stepped on my chest,<br />
pressing down. This went on for about half an hour, during which I cried and<br />
screamed. The handcuffs also hurt. My mouth was bleeding. The soldiers stood me<br />
up, and the soldier who spoke Arabic took a picture of me with a black camera. The<br />
other two soldiers grabbed me by the arms, and the Arabic-speaking soldier brought<br />
me a typed piece of paper in Hebrew and demanded that I sign it. At first, I<br />
refused. One of the soldiers grabbed my shirt from the inside and punched me in<br />
the face and chest. The soldier who spoke Arabic brought a pen and said to me:<br />
”Sign.” I replied: ”How can I sign if my hands are tied?” The soldier put the pen<br />
between the fingers of my right hand. I held the pen with the ends of my fingers,<br />
and one of the soldiers turned me with my back toward the table. When I managed<br />
to put the pen close to the paper, the soldier told me, in Arabic: ”Scribble!” I scribbled<br />
something in the place pointed to by the soldier, and he again blindfolded me. The<br />
soldiers took me to a jeep.<br />
Israeliskt svaromål<br />
Något officiellt svaromål har jag inte hittat. Men se de citerade invändningarna<br />
på sidan 137.
Barn som fångar<br />
Den palestinska avdelningen för HR-organisationen DCI, Defence for Children<br />
International, www.dci-pal.org, uppskattar att omkring 8 000 palestinska barn<br />
under 18 år anhållits under perioden september 2000–slutet av år 2010. Antalet<br />
som vid en viss tidpunkt är anhållna håller sig för närvarande omkring<br />
200. I februari år 2011 var det 222 barn, varav 45 under 16 år. Kontinuerlig<br />
statistik finns på nätadressen ovan. Välj Currently in detention (till höger).<br />
Anm: Den officiella beteckningen för anhålla är detain, med följdorden detention<br />
och detainee.<br />
Vem är barn?<br />
Normalt är det personer som ännu inte fyllt 18 år. Så heter det också i FN:s Konvention<br />
om barnets rättigheter från år 1989, vanligen kallad Barnkonventionen.<br />
Artikel 1<br />
I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet<br />
blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.<br />
Konventionen beskriver sedan i en rad artiklar vilka rättigheter barn ska ha. Jag<br />
återger <strong>här</strong> Artikel 37.<br />
Artikel 37<br />
Konventionsstaterna skall säkerställa att<br />
(a) inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande<br />
behandling eller bestraffning. Varken dödsstraff eller livstids fängelse utan möjlighet<br />
till frigivning får ådömas brott som begåtts av personer under 18 års<br />
ålder;<br />
(b) inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Gripande, anhållande,<br />
häktning, fängslande eller andra former av frihetsberövande av ett barn<br />
skall ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för<br />
kortast lämpliga tid;<br />
(c) varje frihetsberövat barn skall behandlas humant och med respekt för människans<br />
inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i<br />
135
136<br />
dess ålder. Särskilt skall varje frihetsberövat barn hållas åtskilt från [anhållna]<br />
vuxna, om det inte anses vara till barnets bästa att inte göra detta och<br />
skall, utom i undantagsfall, ha rätt att hålla kontakt med sin familj genom<br />
brevväxling och besök;<br />
(d)varje frihetsberövat barn skall ha rätt att snarast få tillgång till såväl juridiskt<br />
biträde och annan lämplig hjälp som rätt att få lagligheten i sitt<br />
frihetsberövande prövad av en domstol eller annan behörig, oberoende och<br />
opartisk myndighet samt rätt till ett snabbt beslut i saken.<br />
Hela konventionen går att läsa på exempelvis www.bo.se. Välj Om barnkonventionen<br />
Barnkonventionen Hela texten (under Svenska).<br />
Militärorder 132<br />
Israeler är enligt israelisk lag barn tills de fyller 18 år. För anhållna palestinier<br />
gäller Military Order No. 132. I denna sätts gränsen vid fyllda 16 år.<br />
Enligt Palestine Monitor, www.palestinemonitor.org, skiljer ordern mellan tre<br />
kategorier av minderåriga: barn: under 12 år; ungdom: 12 till 14 år; ung vuxen: 15<br />
till 16 år. Det är tillåtet att anhålla barn så unga som 12 år.<br />
Det bör noteras att enligt DCI (se förra sidan) är barnets ålder den som<br />
gäller när en eventuell dom avkunnas, inte när det angivna brottet (vanligen<br />
stenkastning) begås. Det betyder att ett barn som är, säg, 15 år när det anhålls<br />
men döms först ett år senare skulle betraktas som vuxet.<br />
Militära domstolar<br />
Eventuella domstolsförhandlingar för palestinska barn sker vid militära domstolar.<br />
Vissa lättnader har nyligen införts i proceduren. HR-organisationer för barn är<br />
tills vidare avvaktande inför den effekt förändringen kan ha. För en diskussion av<br />
detta, gå till uruknet.info/?p=m57595&hd=&size=1&l=e.<br />
Se också ovan om kravet i internationell rätt att unga fångar normalt ska<br />
hållas åtskilda från vuxna fångar.<br />
Misshandel av barn?<br />
Förekommer det att barn misshandlas? En rapport i juni år 2009 från Defence for<br />
Children International innehåller allvarliga anklagelser. I en sammanfattning heter<br />
det:<br />
This report documents the widespread ill-treatment and torture of Palestinian children<br />
at the hands of the Israeli army and police force. It contains the testimonies of<br />
33 children who bear witness to the abuse they received at the hands of soldiers<br />
from the moment of arrest through to an often violent interrogation. Children
eport being painfully shackled for hours on end, kicked, beaten and threatened,<br />
some with death, until they provide confessions, some written in Hebrew, a<br />
language they do not speak or understand. The report finds that these illegally<br />
obtained confessions are routinely used as evidence in the military courts to convict<br />
around 700 Palestinian children every year.<br />
Hela rapporten kan läsas på www.dci-pal.org. Välj English Publications <br />
Palestinian Child Prisoners: The systematic and institutionalised ill-treat.<br />
Israeliskt svaromål<br />
I ett svaromål, refererat i den israeliska nyhetstidningen Ynetnews, anför den israeliska<br />
armén att<br />
anhållande sker i överensstämmelse med internationell rätt, att olämpligt beteende<br />
av soldater eller poliser kommer att bli grundligt undersökta av behöriga myndigheter,<br />
men att vi inte kan ta ställning till generella påståenden i ämnet utan specificerade<br />
klagomål. En talesperson för armén säger dessutom att ”den verkliga tragedin<br />
är att palestinska barn utnyttjas för att utmana israeliska trupper”.<br />
137
138<br />
Dödade barn<br />
Wikipedia har uppgifter om antal dödade barn under perioden 1987–2010.<br />
Nätadress: en.wikipedia.org/wiki/Israeli%E2%80%93Palestinian_conflict.<br />
Som källor anges HR-organisationen B´Tselem och Israel Ministry of Foreign<br />
Affairs. Anm: 1987 är årtalet för den första intifadans början.<br />
Dödade palestinska barn Dödade israeliska barn<br />
1 620 barn 142 barn<br />
En fördelning på år för 1 337 dödade palestinska barn perioden 2000–2010<br />
finns på nätplatsen för den palestinska sektionen av HR-organisationen Defence<br />
for children International; www.dci-pal.org. Av de 1 337 barnen var 242 under<br />
9 år, 220 8-12 år, 432 13–15 år och 443 16–17 år.<br />
År Antal barn År Antal barn År Antal barn<br />
2000 94 2004 162 2008 112<br />
2001 98 2005 52 2009 315<br />
2002 192 2006 124 2010 8<br />
2003 130 2007 50<br />
Snedvriden mediarapportering?<br />
Internationell nyhetsrapportering om antalet dödade kan vara vilseledande.<br />
Det anser organisationen If Amercans Knew; www.ifamericansknew.org. Man<br />
har granskat de dödstal som lämnats av de tre usa-amerikanska nyhetsorganen<br />
ABC World News Tonight, CBS Evening News och NBC Nightly News. Perioden<br />
i statistiken nedan är 29/9 2000–28/9 2001, som är de första 12 månaderna<br />
av Al-Aqsa-intifadan.<br />
Källa Palestinska barn Israeleriska barn<br />
Kända tal 131 28<br />
ABC 19 56<br />
CBS 27 37<br />
NBC 17 45
Tortyr<br />
Förekommer tortyr?<br />
Rapporter om israelisk tortyr av fängslade palestinier är vanliga. Exempel kan<br />
bland annat hämtas från HR-organisationer som B´Tselem, Israel Information<br />
Center for Human Rights in the Occupied territories, och Public Committee<br />
Against Torture in Israel, PCATI. Nätadresserna är www.btselem.org respektive<br />
www.stoptorture.org.il/en.<br />
Enligt PCATI torterades fram till ett domstolsbeslut år 1999 tusentals fängslade<br />
palestinier varje år. Organisationen menar att under denna period utsattes<br />
nästan alla utfrågade för någon form av tortyr. Domstolsbeslutet år 1999 förbjöd<br />
vissa former av tortyr. PCATI menar dock att vissa luckor (gaps) i beslutet har<br />
gjort det möjligt för förhörspersoner att ”fortsätta att använda våldsamma metoder<br />
för utfrågning”.<br />
En mycket utförlig rapport från år 2008 om förekomst av tortyr finns på nätadressen<br />
www2.ohchr.org/english/bodies/cat/docs/ngos/UAT_Israel421.pdf. Den<br />
är gjord av HR-organisationen United Against Torture som är en koalition av ett<br />
15-tal HR-organisationer.<br />
Vad är tortyr?<br />
De metoder som listas nedan är de som organisationen PCATI beskriver på sin<br />
nätplats www.stoptorture.org.il/en. Anm: GSS, General Security Service, ett annat<br />
namn för säkerhetstjänsten Shin Bet (se sidan 45).<br />
Binding in painful position for hours over consecutive days while covering<br />
the head of the interrogee with a wet, foul-smelling sack.<br />
Beating.<br />
Shaking (shaking the body and head of the detainee back and forth by a<br />
GSS agent who grabs the interrogee by the shoulders or shirt).<br />
Sleep prevention and withholding of food.<br />
Exposure to cold or heat.<br />
Binding to a small, slanted chair.<br />
139
140<br />
Verbal abuse, cursing and psychological humiliation.<br />
Exposure to loud music.<br />
Threats against the detainee or his family.<br />
Prevention of basic hygienic conditions and changes of clothes.<br />
Isolation from the outside world (including from attorneys and family<br />
members), at times for months.<br />
Vittnesmål<br />
För exempel på vittnesmål av palestinier, gå till www.btselem.org och välj Beating<br />
& Abuse Related testimonies och sedan ett eller flera av åren.<br />
Vittnesmål av israeliska soldater finns på nätplatsen www.breakingthesilence.<br />
org.il för HR-organisationen Breaking the Silence. Denna består av en grupp<br />
soldater som tjänstgjort under den Andra intifadan (se sidan 113) och som<br />
offentliggjort sina erfarenheter av behandlingen av palestinier och offentligt<br />
protesterat mot den. Mer om gruppen finns på sidan 162.<br />
Landau-kommissionen<br />
År 1987 tillsatte den israeliska regeringen en speciell kommission för att belysa<br />
frågan om tortyr. Denna leddes av en högt uppsatt jurist, Moshe Landau, därav<br />
namnet på kommissionen. Man fann att den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet<br />
(se sidan 45) rutinmässigt använde övervåld och att utövare begick mened vid<br />
rättegångar.<br />
Kommissionen tog avstånd från kraftigt övervåld men menade att visst våld<br />
var nödvändigt för att förhindra terrorattacker. Det så behövliga våldet definierades<br />
som ”en måttlig nivå av fysisk påtryckning” (”a moderate measure of<br />
physical pressure”). För mer information om kommissionen, gå till en.wikipedia.<br />
org/wiki/Landau_Commission.<br />
Vad har hänt sedan kommissionen lämnade sina rekommendationer år 1887?<br />
En rapport år 2007 från två HR-organisationer om fortsatt missbruk finns på<br />
www.btselem.org/english/Publications/Summaries/200705_Utterly_Forbidd<br />
en.asp<br />
Internationell rätt<br />
Viktigast är Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande<br />
behandling eller bestraffning. För adress till nätplats, se sidan 75. Jag återger<br />
Artikel 1.1 som definierar vad tortyr är och Artikel 2 som är ett absolut<br />
förbud mot tortyr. Israel har ratificerat konventionen.
Artikel 1:1<br />
I denna konvention avses med begreppet tortyr varje handling genom vilken<br />
allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon<br />
antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse<br />
av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning som han eller<br />
en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga<br />
honom eller en tredje person eller också av något skäl som har sin grund i någon<br />
form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas<br />
av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman<br />
eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna.<br />
Tortyr innefattar inte smärta eller lidande som uppkommer enbart genom eller<br />
är förknippade med lagenliga sanktioner.<br />
Artikel 2<br />
1. Varje konventionsstat skall vidta effektiva legislativa, administrativa, rättsliga<br />
eller andra åtgärder för att förhindra tortyrhandlingar inom varje territorium<br />
under dess jurisdiktion.<br />
2. Inga som helst särskilda omständigheter, vare sig krigstillstånd eller krigshot,<br />
inre politisk instabilitet eller annan allmän nödsituation får anföras för att<br />
rättfärdiga tortyr.<br />
3. En order från en överordnad offentlig tjänsteman eller offentlig myndighet får<br />
inte åberopas för att rättfärdiga tortyr.<br />
Fakultativt protokoll<br />
Till konventionen finns ett fakultativt protokoll (optional protocol) från år 2002.<br />
Israel har varken skrivit under eller ratificerat det. Jag återger några stycken:<br />
Artikel 1<br />
Syftet med detta protokoll är att upprätta ett system för regelbundna besök som<br />
genomförs av oberoende internationella och nationella organ på platser där personer<br />
hålls frihetsberövade för att förebygga tortyr och annan grym, omänsklig eller<br />
förnedrande behandling eller bestraffning.<br />
Artikel 4:1<br />
Varje part skall tillåta besök i överensstämmelse med detta protokoll av de mekanismer<br />
som avses i artiklarna 2 och 3 till varje plats under dess jurisdiktion eller<br />
kontroll där personer är eller kan hållas frihetsberövade, antingen med stöd av ett<br />
beslut av en offentlig myndighet eller på dess föranstaltande eller med dess samtycke<br />
eller medgivande . . . Dessa besök skall genomföras i syfte att, om så behövs, förstärka<br />
skyddet för dessa personer mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande<br />
behandling eller bestraffning.<br />
141
Israels ståndpunkt<br />
Slutsatsen om att måttligt våld är tillåtet – och att detta är i överensstämmelse<br />
med internationell rätt – har blivit den officiella israeliska ståndpunkten. Den<br />
beskrivs på den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa. Skriv in sökordet interrogation<br />
i sökrutan och välj träffen Israel’s Interrogation Policies and Practice.<br />
Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />
Uppgifter om hur dessa regler ska tillämpas i praktiken är dock hemligstämplade.<br />
Utan hemligstämpeln skulle, sägs det, ”utfrågningen bli mindre effektiv”.<br />
Och man fortsätter:<br />
142<br />
Palestinian terrorist organizations commonly instruct their members, and have<br />
even printed a manual, on techniques of withstanding GSS questioning without<br />
disclosing any information. It stands to reason that publishing GSS guidelines<br />
would not only enable the organizations to prepare their members better for questioning,<br />
but would reassure the suspect as to his ability to undergo interrogation<br />
methods without exposing vital information, thus depriving the GSS of the psychological<br />
tool of uncertainty. Anm: GSS, General Security Service, ett annat namn<br />
för den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet; se sidan 45.<br />
Påståenden om israelisk tortyr är en svår anklagelse. Regeringen vill understryka<br />
att man ser allvarligt på övervåld:<br />
The State of Israel prides itself on having an open society with a democratic legal<br />
system which is subject to public scrutiny and which respects human values. As a<br />
result, any allegations of maltreatment are taken seriously and are investigated on<br />
a case by case basis. However, it should be noted that individuals arrested, tried or<br />
convicted have both personal and political motives for fabricating claims of maltreatment<br />
during interrogation. Personal motives include the desire to have a confession<br />
ruled inadmissible at trial, to present oneself as a ”martyr”, or to escape<br />
retribution from Palestinian terrorist cells which have often assassinated or tortured<br />
individuals who have given information to the Israeli authorities. Political motives<br />
include the desire to spread anti-Israel disinformation in the form of unfounded<br />
human rights complaints, in order to undermine Israel’s human rights image or<br />
discredit the General Security Service.
Blockaden av Gaza<br />
Kort historik<br />
Israel ockuperade Gazaremsam i samband med sexdagarskriget år 1967. Ockupationen<br />
upphörde år 2005; samtidigt upplöstes de israeliska bosättningar som<br />
då fanns på området. Kontrollen fortsatte dock till lands, till sjöss och luftledes.<br />
Via gränsövergångar (crossings) kunde – och kan – Israel bestämma över<br />
persontrafik över gränsen Gaza-Israel och in- och utförsel av varor över den<br />
gränsen.<br />
Kontrollen stärktes kraftigt efter det att Hamas i juni år 2007 tagit över<br />
makten på remsan (se sidan 39); denna klassades som ”hostile entity”. En<br />
allmän översikt över blockaden finns på en.wikipedia.org/wiki/2007%E2%<br />
80%93present_blockade_of_the_Gaza_Strip. Viktig information finns också<br />
på nätplatsen för den israeliska HR-organisationen B´Tselem; www.btselem.org;<br />
välj The Gaza Strip.<br />
För operation Cast Lead (Gjutet Bly) och för Gaza Flotilla (Skepp till Gaza),<br />
se nästa respektive nästnästa kapitel.<br />
Gränsövergången Rafah<br />
Rafah är den gränsövergång som finns mot Egypten. Den har periodvis varit<br />
öppen, periodvis stängd med tillfälliga avbrott. Efter Hamas maktövertagande<br />
år 2007 har övergången så gott som permanent varit stängd. Detta har varit<br />
möjligt genom en överenskommelse mellan Israel och Egypten. Den politiska<br />
förändring som skedde i Egypten år 2011 ledde i maj samma år till att gränsövergången<br />
öppnades, tills vidare dock bara för persontrafik.<br />
Den tidigare stängningen av gränsen Gaza-Egypten hade lett till ett omfattande<br />
tunnelbygge. Information om detta finns på en.wikipedia.org/wiki/Gaza_<br />
Strip_smuggling_tunnels.<br />
No-go-zone<br />
Ett stängsel avskiljer Gazaremsan från Israel. Israel har dessutom förklarat att<br />
den del av remsan som ligger inom 300 meter från stängslet är krigsområde<br />
143
(combat zone) och att var och en som vistas inom det kan beskjutas. I praktiken<br />
är denna riskabla no-go-zone ställvis utökad till som mest 1 500 m. Enligt<br />
en beräkning av FN rör det sig om så mycket som 17 procent av Gazaremsans<br />
hela area eller 35 procent av land lämpligt för jordbruk. Totalt påverkas livet<br />
för över 100 000 palestinier. Under tiden september år 2000 och slutet av år<br />
2010 hade 457 palestinier dödats inom det riskfyllda området ovan. (Källa:<br />
www.btselem.org).<br />
Kritik<br />
Blockaden har kritiserats av bland annat FN:s generalsekreterare som talat om<br />
”oacceptabla, out<strong>här</strong>dliga villkor”, av FN:s Human Rights Council, av EU och<br />
av olika organisationer för mänskliga rättigheter. USA:s utrikesminister Hillary<br />
Clinton kallade i juni år 2010 situationen i Gaza för ”out<strong>här</strong>dlig och oacceptabel”.<br />
Tidigare USA-presidenten Jimmmy Carter beskrev under ett besök i Mellanöstern<br />
i oktober samma år Gaza som ”ett fängelseläger”.<br />
En detaljerad genomgång av olika aspekter av blockaden finns på nätplatsen<br />
för B´Tselem. Gå till www.btselem.org och välj The Gaza Strip. Se också kapitlet<br />
Resehinder på sidorna 101-102 och kapitlet Vatten på sidorna 127-130.<br />
Raketer och granater från Gaza<br />
Israel har sett – och ser – blockaden som nödvändig för att begränsa raket- och<br />
granatattacker från Gaza. Attackerna är också – de facto – ett brott mot<br />
internationell rätt; se vidare sidan 120–122.<br />
Beskjutningen har under åren varit omfattande. Antalet dödade i Israel har<br />
dock varit litet. Enligt statistiken på sidan 121 rör det sig om ett trettiotal<br />
personer under åren 2001–2010.<br />
Israel har svarat med olika militära insatser. Enligt B´Tselem har dessa fram<br />
till Operation Cast Lead i december år 2008 lett till 522 dödade palestinier<br />
(som inte deltagit i fientligheterna). Mer om detta går att läsa på nätplatsen<br />
www.btselem.org; välj The Gaza Strip.<br />
In- och utförsel av varor<br />
Tidigare restriktioner lättades något sommaren 2010. Två varulistor upprättades:<br />
en över i princip helt förbjudna varor och en över varor som får införas på<br />
vissa villkor. Varor som inte nämns på listorna ska få införas utan särskild prövning.<br />
Här ger jag en kort översikt.<br />
144<br />
Lista 1<br />
Hit hör framför allt vapen och ammunition men också varor och föremål
som kan användas både för militära och för civila syften. Listan är mycket<br />
lång. I den ingår bland annat vissa gödningsmedel (som kan användas för<br />
att framställa sprängmedel).<br />
Lista 2<br />
Föremål och material för byggnation, dock bara för projekt som är godkända<br />
av den palestinska myndigheten The Palestinian Authority (se sidan<br />
36) och genomförs av det internationella samfundet.<br />
Hela listan går att läsa på den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa, där<br />
mfa står för Ministry of Foreign Affairs. Välj Humanitarian aid Aid to<br />
Palestinians Gaza: Lists of Controlled Entry Items. På samma plats finns<br />
veckolig statistik över införseln. Israel framhäver i ett meddelande:<br />
Despite attacks by Hamas, Israel maintains an ongoing humanitarian corridor for<br />
the transfer of food and humanitarian supplies to Gaza, used by internationally<br />
recognized organizations including the United Nations and the Red Cross.<br />
Kritik av listorna<br />
Listorna har kritiserats dels för påstådd oklarhet om vad de realt innebär, dels<br />
för att de inte anses gå tillräckligt långt. En palestinsk genomgång av läget<br />
finns på www.pchrgaza.org, nätplatsen för Palestinian Centre for Human Rights.<br />
Välj In Focus Closure on the Gaza Strip State of the Gaza Strip Border<br />
Crossings. I rapporten heter det bland annat:<br />
PCHR notes that as long as IOF continue to ban more than 1,000 items<br />
including raw materials and construction materials the situation in the Gaza<br />
Strip will remain dire and no real improvements to the economic and social<br />
conditions of the civilian population of the Gaza Strip can occur. PCHR also<br />
notes that the continued ban on Gaza exports, including industrial and<br />
agricultural products, further prevents any possibility for the recovery of the<br />
Gaza Strip’s economy, which is suffering from chronic deterioration due to<br />
IOF’s policies. Anm: IOF, Israeli Occupation Forces.<br />
Mer om Israels ståndpunkt<br />
Israels ståndpunkt syns kanske tydligast i argumenteringen för Operation Cast<br />
Lead, som behandlas i nästa kapitel. Jag hänvisar dit.<br />
145
146<br />
Operation Cast Lead<br />
Operation Cast Lead (Gjutet Bly) inleddes den 27 december år 2008. Den avslutades<br />
med eld upphör den 18 januari 2009 och med att den israeliska militärmakten<br />
tre dagar senare drog sig tillbaka från Gaza.<br />
I aktionen dödades ett tiotal israeliska soldater, varav av misstag fyra av sina<br />
egna, och mer än 100 sårades. Av palestinierna dödades omkring 1 400, varav<br />
mellan 300 och 400 barn. Mer än 5 000 sårades, varav omkring 350 allvarligt. Ett<br />
diagram över dödade fördelade på olika grupper finns på news.bbc.co.uk/2/hi/<br />
middle_east/8245433.stm. Den materiella förstörelsen av infrastrukturen blev<br />
mycket stor. Dessutom förstördes över 3 500 bostäder och omkring 20 000<br />
personer blev hemlösa.<br />
Under de dagar attacken varade sköt Hamas ett stort antal granater och raketer<br />
mot israeliskt område. Tre civila israeler dödades och flera tiotal skadades. En israelisk<br />
soldat dödades. Hamas dödade också Gazabor; se nästa sida.<br />
Allmän information om operationen finns på en.wikipedia.org/wiki/Gaza_War.<br />
Jag vill också hänvisa till nätplatsen för HR-organisationen B´Tselem; www.<br />
btselem.org; välj The Gaza Strip Operation Cast Lead. En palestinsk organisation<br />
är Free Gaza Movement; www.freegaza.org. En ögonvittnesskildring ger<br />
de två norska läkarna Mads Gilbert och Erik Fosse i sin bok Ögonen i Gaza,<br />
Ordfront 2010.<br />
Goldstone-rapporten<br />
UN Human Rights Council (FN:s människorättsråd) tillsatte år 2009 en grupp<br />
om fyra personer att lämna en rapport om Operation Cast Lead. Huvudman blev<br />
Richard J. Goldstone, en pensionerad sydafrikansk domare, tillika jude. Gruppen<br />
skulle undersöka<br />
all violations of international human rights law and international humanitarian<br />
law that might have been committed at any time in the context of the military<br />
operations that were conducted in Gaza during the period from 27 December<br />
2008 and 18 January 2009, whether before, during or after.
Goldstone var tveksam till om han skulle ta uppdraget, men menade bland<br />
annat att ”öppna och allmänna undersökningar är mycket viktiga, viktiga framför<br />
allt för offren eftersom de får erkännande för vad som hänt dem”.<br />
Rapporten, på 452 sidor och kallad Report of The United Nations Fact-Finding<br />
Mission on the Gaza Conflict, presenterades i september år 2009. Den kan i sin<br />
helhet läsas på www2.ohchr.org/english/bodies/hrcouncil/docs/12session/A-HRC-<br />
12-48.pdf. En 27-sidig sammanfattning av slutsatser och rekommendationer finns<br />
på www2.ohchr.org/english/bodies/hrcouncil/docs/12session/A-HRC-12-48_<br />
ADVANCE2.pdf. Översiktlig information om rapporten finns på en.wikipe<br />
dia.org/wiki/United_Nations_Fact_Finding_Mission_on_the_Gaza_Conflict.<br />
Anm: Det kan tilläggas att rapporten också har synpunkter på israelisk politik på<br />
Västbanken.<br />
Rapportens allmänna slutsats är att båda sidorna, men främst Israel, hade<br />
gjort sig skyldiga till kränkningar av krigets lagar.<br />
Anklagelser mot Israel<br />
Israel anklagas för att ha använt oproportionerligt våld, angripit palestinska civila,<br />
använt dem som mänskliga sköldar och förstört civil infrastruktur. Här är som<br />
exempel en del av kritiken:<br />
The Mission found numerous instances of deliberate attacks on civilians and civilian<br />
objects (individuals, whole families, houses, mosques) in violation of the fundamental<br />
international humanitarian law principle of distinction, resulting in deaths<br />
and serious injuries. In these cases the Mission found that the protected status of<br />
civilians was not respected and the attacks were intentional, in clear violation of<br />
customary law reflected in article 51 (2) and 75 of Additional Protocol I, article<br />
27 of the Fourth Geneva Convention and articles 6 and 7 of the International<br />
Covenant on Civil and Political Rights. In some cases the Mission additionally<br />
concluded that the attack was also launched with the intention of spreading terror<br />
among the civilian population. Moreover, in several of the incidents investigated,<br />
the Israeli armed forces not only did not use their best efforts to permit humanitarian<br />
organizations access to the wounded and medical relief, as required by customary<br />
international law reflected in article 10 (2) of Additional Protocol I, but they<br />
arbitrarily withheld such access.<br />
Flera händelser har efterhand blivit kända i detaljer. Den israeliska tidningen<br />
Haaretz reporter Amira Hass (se sidan 68) tar upp en av dem. Den gäller en<br />
beskjutning av ett hus där enbart civila ska ha vistats. Ett tjugotal personer dödades<br />
och många sårades. Huset hade betecknats som ett Hamas-fäste med ledning<br />
av fotografier tagna av en drönare. Sådana fotografier har ofta, menar Hass, så<br />
147
dålig kvalitet att det är lätt att göra misstag. Hon menar vidare att det finns en<br />
tendens att tolka information från drönare på ett snedvridet sätt:<br />
148<br />
Children playing on the roof are liable to be regarded as ”scouts”, people trying to<br />
speak to their relatives over the phone are liable to be ”signal operators for a terrorist<br />
brigade”, and families that went to the garden to feed the goats, ”squads of<br />
Qassam launchers”.<br />
Hela artikeln kan läsas på www.haaretz.com/print-edition/features/what-led-toidf-bombing-house-full-of-civilians-during-gaza-war-1.320816#article_com<br />
ments. Anm: Drönare, förarlöst flygplan.<br />
Anklagelser mot Hamas<br />
Hamas och andra beväpnade palestinier anklagas för att ha riktat sig mot israeliska<br />
civila och sökt sprida terror i södra Israel genom icke-målinriktade raketoch<br />
granatattacker. Hamas anklagas också för allvarliga övergrepp mot medlemmar<br />
av den egna befolkningen. Det heter i rapporten:<br />
The Mission finds that security services under the control of the Gaza authorities<br />
carried out extrajudicial executions, arbitrary arrests, detentions and ill-treatment<br />
of people, in particular political opponents, which constitute serious violations of<br />
the human rights to life, to liberty and security of the person, to freedom from<br />
torture or cruel, inhuman or degrading treatment or punishment, to be protected<br />
against arbitrary arrest and detention, to a fair and impartial legal proceeding;<br />
and to freedom of opinion and expression, including freedom to hold opinions<br />
without interference.<br />
Goldstone-rapporten har fått både erkännanden och kritik. Särskilt stark har kritiken<br />
varit från israeliskt judiskt håll. Goldstone har till och med anklagats för<br />
antisemitism.<br />
Israels officiella ståndpunkt<br />
Israels ståndpunkt kan bäst hittas på den officiella nätplats som särskilt skapats<br />
för konflikten Israel/Gaza. Adressen är www.mfa.gov.il/gazafacts, där mfa står för<br />
Ministry of Foreign Affairs.<br />
Israels huvudsyn är tvåfaldig. Å ena sidan tonar man ned sin egen insats genom<br />
att hävda att Goldstone-rapporten är<br />
politically motivated and one-sided<br />
Å andra sidan betonar man att Hamas är<br />
guilty of repeated and deliberate attacks on civilian populations, which, by defini-
tion, constitute war crimes. The HRC mandate, however, ignored Hamas terrorist<br />
actions, focusing solely on the Israeli reaction. Anm: HRC, Human Rights<br />
Council (FN:s människorättsråd).<br />
Israel har efter undersökningar funnit att ett antal israeliska handlingar begåtts i<br />
strid med internationell rätt. Några soldater har åtalats. Uppgifterna finns på nätplatsen<br />
på förra sidan. Gå till någon eller några av artiklarna under MFA releases.<br />
År 2011: Goldstone modifierar sin kritik gentemot Israel<br />
Den 1 april 2011 skriver Richard Goldstone i The Washington Post:<br />
If I had knwon then what I know now, the Goldstone Report would have been<br />
different.<br />
Modifieringen innebär att Goldstone tar avstånd från den slutsats i rapporten<br />
som säger att staten Israel haft en medveten policy att angripa civila gazabor,<br />
”intentionally as a matter of policy”. Goldstone beklagar denna slutsats, men<br />
pekar på att den hade kunnat undvikas om Israel inte hade sagt nej till ett<br />
samarbete med den undersökningskommission han ledde.<br />
Hela inlägget går att läsa på www.washingtonpost.com/opinions/reconsid<br />
ering-the-goldstone-report-on-israel-and-war-crimes/2011/04/01/AFg<br />
111JC_print.html. Enklast kan vara att googla på washington post goldstone.<br />
Israel reagerade snabbt på Goldstones artikel. Premiärminister Benjamin Netanyahu<br />
krävde av FN att man skulle dra tillbaka rapporten, försvarsminister Ehud<br />
Barak begärde en ursäkt och utrikesminister Avigdor Lieberman förklarade att<br />
Israels handlingar i Gaza nu hade rättfärdigats.<br />
Det bör tilläggas att de tre övriga medlemmarna i gruppen bakom Goldstonerapporten<br />
har tagit avstånd från Goldstones uttalande. I den engelska tidningen<br />
The Guardian skriver de:<br />
There is no justification for any demand or expectation for reconsideration of<br />
the report as nothing of substance has appeared that would in any way change<br />
the context, findings or conclusions of that report with respect to any of the<br />
parties to the Gaza conflict.<br />
149
150<br />
Gaza Flotilla<br />
I slutet av maj år 2010 seglade sex fartyg mot Gaza i ett försök att bryta blockaden<br />
av remsan. Organisatörer var organisationen Free Gaza Movement och den islamisk-turkiska<br />
organisationen IHH, Turkish Foundation for Human Rights and Freedoms<br />
and Humanitarian Relief. Nätplatser är www.freegaza.org och www.ihh.<br />
org.tr/13572/en.<br />
Fartygen hade sammanlagt omkring 700 passagerare. Några var svenskar, däribland<br />
musikern Dror Feiler, själv jude, ledamoten i Sveriges Riksdag Mehmet<br />
Kaplan och författaren Henning Mankell. En israelisk aktivist var Haneen Zoabi,<br />
medlem av Knesset, Israels parlament. I en senare omröstning i Knesset straffades<br />
hon med rösterna 34 mot 16 genom att vissa parlamentariska privilegier<br />
fråntogs henne.<br />
Feiler, Mankell med flera svenskar berättar om resan i boken Ship to Gaza.<br />
Bakgrunden, resan, framtiden, Leopard Förlag 2010. Feiler och Kaplan avvisades i<br />
november 2010 när de kom till Ben Gurion-flygplatsen i Israel för ett besök i<br />
landet.<br />
Fartygen bordas<br />
Fartygen, The Gaza Flotilla, på svenska Skepp till Gaza, bordades på internationellt<br />
vatten av israelisk militär. På ett av fartygen, huvudfartyget MS Mavi Marmara,<br />
utbröt våld mellan aktivisterna och de israeliska soldaterna. Nio aktivister<br />
dödades och några tiotal av aktivisterna och sju israeliska soldater skadades.<br />
Fartygen och passagerarna fördes till den israeliska hamnen Ashdod. Passagerarna<br />
fängslades och icke-israeler deporterades senare från Israel. Allmän information<br />
om händelsen finns på en.wikipedia.org/wiki/Gaza_flotilla_raid.<br />
Internationellt fördömande<br />
Israels aktion fördömdes starkt av en nästan helt enig internationell opinion. UN<br />
Human Rights Council kritiserade i en resolution ”på strängaste sätt den skandalösa<br />
attacken av israelisk militär som resulterade i dödande och sårande av många<br />
oskyldiga civila från olika länder” och begärde en oberoende internationell under-
sökning. Resolutionen togs med 32 röster mot 3 och 9 nedlagda. Den finns<br />
att läsa på unispal.un.org. Välj UN Resolutions Human Rights Council <br />
2010 Israeli attack against humanitarian boat convoy.<br />
FN:s rapport<br />
Rapporten, på 66 sidor, bygger på information från ett stort antal personer, däribland<br />
112 vittnen till händelsen. Man bad också Israel om de uppgifter som kunde<br />
finnas där, men fick avslag på detta. Enligt en officiell israelisk talesman ”rörde<br />
det sig om en onödig kommitté och en besatthet med Israel”. Rapporten går<br />
att läsa på www2.ohchr.org. Skriv i sökrutan in gaza flotilla, klicka på Search<br />
och välj träffen A/HRC/15.21 General Assembly.<br />
I sina slutsatser är rapporten kritisk till Israels agerande. Här är ett första utdrag:<br />
The conduct of the Israeli military and other personnel towards the flotilla passengers<br />
was not only disproportionate to the occasion but demonstrated levels of totally<br />
unnecessary and incredible violence. It betrayed an unacceptable level of brutality.<br />
Such conduct cannot be justified or condoned on security or any other grounds. It<br />
constituted a grave violation of human rights law and international humanitarian<br />
law.<br />
Rapporten är också kritisk till det sätt man behandlade skeppens passagerare på<br />
efter bordningen. Det heter bland annat:<br />
Passengers’ testimony included a number of credible allegations of physical violence<br />
and abuse perpetrated by Israeli officers, soldiers and policemen at the processing<br />
centre in Ashdod, at the prison and at the airport. In some cases, this violence<br />
seemed gratuitous; in other cases, it seemed aimed specifically at forcing compliance<br />
with particular procedures (signing forms, fingerprinting) or punishing individuals<br />
for non-compliance. The Mission considers that acts of torture were committed<br />
by Israeli officials against passengers during their period of detention in Israel in<br />
violation of article 1 of the Convention against Torture and articles 7 and 10 of the<br />
International Covenant on Civil and Political Rights.<br />
Perhaps the most shocking testimony, after that relating to the violence on the<br />
Mavi Marmara, provided to the Mission was the consistent accounts of a number<br />
of incidents of extreme and unprovoked violence perpetrated by uniformed Israeli<br />
personnel upon certain passengers during the processing procedures inside the terminal<br />
at Ben Gurion International Airport on the day of deportation. These accounts<br />
were so consistent and vivid as to be beyond question. An intimidating number of<br />
armed soldiers and police were present inside the terminal building. Some passeng-<br />
151
Anm: IDF, Israel Defense Forces.<br />
152<br />
ers said that these officers were “spoiling for a fight”. All passengers had been<br />
subjected to multiple searches and were completely under the control of the Israelis<br />
by this stage. Most passengers were continuing to refuse to sign deportation<br />
documents and some were determined to make a point about the legality of the<br />
process by insisting on a court hearing to confirm the deportation. None of the<br />
violence described seems to have been justified.<br />
Some passengers in the passport checking area saw an older passenger being<br />
roughly treated after receiving what appeared to be a beating. When other passengers,<br />
including Irish and Turkish passengers, protested this treatment, they were<br />
charged by soldiers using batons. In the foray, around 30 passengers were beaten to<br />
the ground, kicked and punched in a sustained attack by soldiers. One Irish passenger<br />
was seen being particularly badly beaten around the head and held in a choke<br />
position to the point of near suffocation. He identified his attackers as police officers.<br />
None of the violence described seems to have been justified.<br />
Våld från passagerare<br />
Undersökningsgruppen fann att visst våld utförts av passagerare. Man skriver:<br />
In boarding the Mavi Marmara, both from the sea and from the air, the Israeli<br />
forces met a level of resistance from some of the passengers on board that was significant<br />
and, it appears, unexpected. However, there is no available evidence to support the<br />
claim that any of the passengers had or used firearms at any stage. In the initial<br />
phases of fighting with the Israeli soldiers on the top deck, three Israeli soldiers were<br />
disarmed and taken inside the ship. At this point, there may have been a justifiable<br />
belief of an immediate threat to life or serious injury of certain soldiers which<br />
would have justified the use of firearms against specific passengers. Anm: Mavi<br />
Marmara, huvudfartyget.<br />
Israels ståndpunkt<br />
Israels premärminister Benjamin Netanyahu uttalade sig om händelsen dagen därpå:<br />
Last night a regrettable incident occurred, during which people were killed and<br />
others were injured. IDF soldiers who were compelled to defend their lives were also<br />
injured. This incident was the result of an intentional provocation of forces which<br />
support Iran and its terrorist enclave, Hamas, in the Gaza Strip. This enclave,<br />
Hamas, has fired thousands of missiles at the State of Israel, and it is amassing<br />
thousands more. This is a clear case of self-defense. Israel cannot allow the free<br />
flow of weapons, rockets and missiles to the terrorist base of Hamas in Gaza. It’s<br />
a terrorist base supported by Iran; it’s already fired thousands of rockets at Israeli<br />
cities; it seeks to smuggle in thousands more, and this is why Israel must inspect
the goods that come into Gaza. It’s also a clear case of self-defense because as our<br />
soldiers were inspecting these ships, they were attacked – they were almost lynched.<br />
Anm: IDF, Israel Defense Forces.<br />
Hela uttalandet tillsammans med en stor mängd information finns på den<br />
officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa, där mfa står för Ministry of Foreign<br />
Affairs. För uttalandet, skriv i sökrutan in gaza flotilla netanyahu, tryck på Go<br />
och välj träffen Gaza Flotilla: Statement by PM Netanyahu. Nätplatsen har<br />
också ett antal videoupptagningar som illustrerar Israels ståndpunkt. Gå till<br />
www.mfa. gov.il/mfa, välj YouTube – Israel och använd sökuttrycket gaza flotilla.<br />
Turkel-kommissionen<br />
Israels regering tillsatte senare en kommission att utreda händelsen. Ordförande<br />
blev en pensionerad domare i Israels Högsta domstol, Jacob Turkel, efter vilken<br />
kommissionen är uppkallad. Allmän information om kommissionen finns på<br />
en.wikipedia.org/wiki/Turkel_Commission.<br />
En första rapport kom i januari år 2011. Enligt denna var den israeliska aktionen<br />
”in conformity with customary international humanitarian law”. Om våldet<br />
mot fartygens passagerare sägs att detta<br />
was governed by the principles of "necessity" and use of "proportionate force"<br />
associated with human rights based law enforcement norms. However, the IHH<br />
activists lost the protection of their civilian status for such time as they directly<br />
participated in the hostilities. The use of force against these direct participants in<br />
hostilities is governed by the applicable rules of international humanitarian law.<br />
Speciellt om medlemmarna från IHH sägs att dessa<br />
carried out the violence on board the Mavi Marmara by arming themselves with<br />
a wide array of weapons, including iron bars, axes, clubs, slingshots, knives, and<br />
metal objects. These were weapons capable of causing death or serious injury.<br />
Further, the hostilities were conducted in an organized manner with IHH activists,<br />
inter alia, operating in groups when violently assaulting the IDF soldiers.<br />
Hela den nästan 300-sidiga rapporten går att läsa på www.turkel-committee.<br />
gov.il/index-eng.html. Där finns också en 24-sidig Summary.<br />
Skepp till Gaza år 2011<br />
Sommaren 2011 hade ett nytt försök att nå Gaza planerats. Ett antal fartyg<br />
med humanitär last hade samlats i grekiska hamnar. Seglingen mot Gaza kunde<br />
dock inte genomföras sedan den grekiska regeringen på begäran av Israel förbjudit<br />
och förhindrat den.<br />
153
154<br />
Facit förluster i döda och egendom<br />
Tyvärr har jag inte lyckats presentera mer än ett partiellt facit över de olika slag av<br />
förluster som konflikten Israel/Palestinierna medfört – och medför. Jag har vidare<br />
fått begränsa mig till områdena Fysiskt våld mot personer och Förstörd egendom.<br />
Någon översikt för områdena Psykiskt våld och Strukturellt våld har jag inte kunnat<br />
hitta. Just strukturellt våld har ofta en betydelse som vanligen underskattas.<br />
Fysiskt våld mot personer<br />
Wikipedia har uppgifter om antal dödade under perioden 1987–2010. Nätadress:<br />
en.wikipedia.org/wiki/Israeli%E2%80%93Palestinian_conflict. Anm: 1987 är årtalet<br />
för den första intifadans början.<br />
Dödade palestinier Dödade israeler<br />
7 978, varav 1 449 barn 1 540, varav 142 barn<br />
I talet 7 978 dödade palestinier ingår 1 593 personer som på Västbanken varit<br />
offer för palestinskt våld. Däremot ingår inte 600 palestinier dödade av andra<br />
palestinier i Gaza.<br />
Förstörd egendom<br />
Nästan all förstörelse är gjord på ockuperat område. Den egendom det gäller är<br />
främst:<br />
Rivna och bombade hus<br />
Enligt The Israeli Committee Against House Demolitions har cirka 25 000<br />
hus förstörts sedan år 1967. För rapporten, gå till www.icahd.org och välj Get<br />
the Facts Maps & Stats och klicka under Statistics Total på Svenska.<br />
Infrastruktur i Gaza<br />
Uppgifter finns i Goldstone-rapporten (se sidan 146). Rapporten refererar<br />
en uppskattning gjord av The Palestinian Authority (se sidan 36). Den<br />
uppgår till 1 326 miljoner US$. Rapporten tillägger:<br />
To this amount should be added the indirect costs of the impact on human
and animal health, the environment and market opportunities. These losses<br />
are still to be estimated.<br />
Förlust av åkermark på grund av Muren (se sidan 123). Ingen uppskattning<br />
hittad.<br />
Av bosättare förstörda olivträd, skördar och annan egendom. Ingen uppskattning<br />
hittad.<br />
En viss förstörelse av privata bostäder och religiösa byggnader på israeliskt område<br />
har orsakats av raketer och granater, huvudsakligen uppskjutna från Gazaremsan.<br />
Skadestånd från Israel<br />
Israel har i över 500 fall betalat skadestånd till personer som skadats av den israeliska<br />
militärmakten. Mottagarna har varit palestinier och andra icke-israeler. Beloppen<br />
uppgår sammanlagt till cirka 89 miljoner NIS eller cirka 180 miljoner<br />
SEK. Några exempel på skadeståndsfall finns på nätplatsen för organisationen<br />
Honenu, Providing Legal Assistance to Israeli Soldiers and Civilians in Distress;<br />
www.honenu.org. Välj Cases.<br />
Israel har dessutom betalat cirka 10 miljoner US$ till FN för de skador som<br />
organisationen led under Operation Cast Lead (Gjutet Bly, se sidan 146).<br />
Källor: 1) www.haaretz.com/print-edition/news/israel-s-compensation-billsince-start-of-second-intifada-nis-89-million-and-growing-1.313850#article_<br />
comments 2) www.amnesty.org/en/news-and-updates/israel-compensationpayment-un-ignores-rights-gaza-victims-2010-02-23.<br />
Anm: Haaretz, israelisk<br />
nyhetstidning; se sidan 68. Enklare kan vara att googla på haaretz compensation<br />
israel respektive på amnesty compensation gaza.<br />
Reglerna för skadestånd finns i en särskild lag, Civil Wrongs (Liability of the<br />
State) Law. De är mycket strikta. En inofficiell översättning går att läsa på<br />
www.adalah.org/features/compensation/law-e.pdf. Anm: adalah, HR-organisationen<br />
Adalah.<br />
Enligt tidningen Haaretz finns tusentals ansökningar om skadestånd. Domstolsprocessen<br />
kan emellertid vara ”extremt långsam, särskilt när det är svårt<br />
att skaffa rättsmedicinskt underlag och ögonvittnen till händelserna”.<br />
155
156
HR-organisationer<br />
Internationella organisationer 158<br />
Lokala organisationer 160<br />
Refusniks 162<br />
Boycott Divestment Sanctions 163<br />
157
158<br />
Internationella organisationer<br />
Nedan ett urval organisationer. Fler namn finns på en.wikipedia.org/wiki/List_of_<br />
human_rights_organisations. En annan källa är HR-organisationen B´Tselem, www.<br />
btselem.org; välj Human Rights Links International sites. En tredje källa är<br />
www.ngo-monitor.org; välj NGO Index A–Z.<br />
Americans for Peace Now; www.peacenow.org<br />
Amnesty International; www.amnesty.org<br />
En förening finns för ”Israel and Occupied Palestinian Territories”, med<br />
säte i Tel Aviv, Israel. Nätadress är www.amnesty.org.il; välj English.<br />
Center for Economic and Social Rights; www.cesr.org<br />
Defence for Children International; www.defenceforchildren.org<br />
Free Gaza Movement; www.freegaza.org<br />
Human Rights First; www.humanrightsfirst.org<br />
Human Rights Watch; www.hrw.org<br />
International Committee of the Red Cross, ICRC; www.icrc.org/eng<br />
International Federation for Human Rights; www.fidh.org/english<br />
International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies, IFRC;<br />
www.ifrc.org<br />
Federationen har 186 nationella medlemmar och koordinerar det arbete<br />
som dessa utför. Red Crescent, Röda Halvmånen, är den muslimska motsvarigheten<br />
till Red Cross. Den Palestinska Röda Halvmånen har nätadressen<br />
www.palestinercs.org. Israel är medlem i federationen sedan år 2006. Dess<br />
förening heter Magen David Adom, Röda Davidsstjärnan; www.mdais.com.<br />
En svensk stödorganisation finns; se sidan 63.<br />
Physicians for Human Rights; physiciansforhumanrights.org<br />
Save the Children; www.savethechildren.net<br />
UN Human Rights; www.un.org/en/rights<br />
World Organisation against Torture; www.omct.org
Kritik<br />
Hur objektiva är HR-organisationer när de bedömer konflikten Israel/Palestinierna?<br />
En kritiker är organisationen NGO Monitor med säte i Jerusalem<br />
och med nätadressen www.ngo-monitor.com. Inledningsvis heter det:<br />
The community of non-governmental organizations (NGOs) has become extremely<br />
powerful and influential, particularly in complex conflict situations. Their reports,<br />
protests and lobbying activities have a dominant impact in the United Nations<br />
and on the policies adopted by many governments.<br />
Until recently, however, these NGOs, which receive significant financial support<br />
from generous donors, philanthropic institutions, and government budgets,<br />
have not themselves been subject to independent and critical analysis. NGO<br />
Monitor, therefore, was founded to promote accountability, and advance a vigorous<br />
discussion on the reports and activities of NGOs claiming to promote moral<br />
agendas, such as humanitarian aid and human rights.<br />
NGO Monitor har bland annat kritiserat Amnesty International och Human<br />
Rights Watch. Om den senare organisationen skriver man bland annat i en<br />
rapport:<br />
In this detailed, empirical research study, we present and analyze HRW’s activities<br />
concerning the Arab-Israeli conflict in a systematic manner, from 2001 through<br />
the middle of 2009. Our investigation shows a consistent pattern of ideological<br />
bias, lack of professional qualifications, and unsupported claims based on faulty<br />
evidence and analysis on the part of HRW. These are then replicated by governments<br />
and international organizations, including the United Nations, that adopt these<br />
allegations.<br />
Hela rapporten går att läsa på www.ngo-monitor.org; välj Watching the Watchers.<br />
NGO Monitor:s kritik av Human Rights Watch har i sin tur kritiserats för<br />
bristande objektivitet. En av kritikerna av kritiken säger bland annat:<br />
”I have reviewed the draft document and checked its central claim against the<br />
actual documents Human Rights Watch has produced regarding Israel since the<br />
year 2000. The discrepancy between NGO Monitor’s claims and Human Rights<br />
Watch’s record is massive.”<br />
Mer om detta inlägg och om synen på kontroversen finns på en.wikipedia.org/<br />
wiki/NGO_Monitor.<br />
159
160<br />
Lokala organisationer<br />
Nedan ett urval organisationer. Fler namn finns på HR-organisationen B´Tselems<br />
nätplats www.btselem.org; välj Human Rights Links Israeli sites respektive<br />
Palestinian sites. En annan källa är www.gisha.org; välj Human Rights Links.<br />
Adalah, Legal Center for Arab Minority Rights in Israel; www.adalah.org;<br />
välj English<br />
Addameer, Prisoners´ Support and Human Rights Association;<br />
www.addameer. org; välj English<br />
Al-Haq; www.alhaq.org<br />
Organisationen fick år 1989, tillsammans med B´Tselem (se nedan), det<br />
prestigefyllda Carter–Menil Human Rights Prize.<br />
Al Mezan Center for Human Rights; www.mezan.org/en<br />
Alternative Information Center Palestine/Israel; www.alternativenews.org<br />
Arab Association for Human Rights. Association in Service of the Palestinian<br />
Arab Minority in Israel; www.arabhra.org<br />
Association for Civil Rights in Israel, ACRI; www.acri.org.il/eng<br />
B’Tselem, Israel Information Center for Human Rights in the Occupied<br />
Territories; www.btselem.org/English<br />
”As an Israeli human rights organization, B’Tselem acts primarily to change<br />
Israeli policy in the Occupied Territories and ensure that its government, which<br />
rules the Occupied Territories, protects the human rights of residents there<br />
and complies with its obligations under international law.”<br />
Organisationen fick år 1989, tillsammans med Al-Haq (se ovan), det<br />
prestigefyllda Carter–Menil Human Rights Prize.<br />
Defence for Children International; www.dci-pal.org; välj English<br />
Gisha, Legal Center for Freedom of Movement; www.gisha.org<br />
Gush Shalom; zope.gush-shalom.org; välj English. Anm: Gush, block, grupp;<br />
Shalom [schalå´m], fred.<br />
HaMoked, Center for the Defense of the Individual; www.hamoked.org
Israeli Committee Against House Demolitions; www.icahd.org<br />
Jerusalem Center for Social and Economic Rights; www.jcser.org<br />
Jerusalem Legal Aid and Human Rights Center; www.mosaada.org<br />
Jews for Justice for Palestine; jfjfp.org.<br />
Legal Forum för the Land of Israel; www.haforum.org.il; välj English<br />
MachsomWatch. Women against the Occupation & For Human Rights;<br />
www. machsomwatch.org/en. Se också sidan 99.<br />
Mossawa Center, Advocacy Center for Arab Citizens in Israel; www.mossawa<br />
center.org<br />
Palestinian Centre for Human Rights; www.pchrgaza.org<br />
Palestinian Human Rights Monitoring Group; www.phrmg.org<br />
Peace Now; www.peacenow.org/il; välj English<br />
Popular Struggle Coordination Committee; www.popularstruggle.org<br />
Public Committee Against Torture in Israel; www.stoptorture.org.il/en<br />
Rabbis for Human Rights; www.rhr.org.il; välj English<br />
Women Against Violence; www.wavo.org; välj English<br />
Women´s Centre for Legal Aid and Counselling; www.wclac.org; välj English<br />
Women´s Organization for Political Prisoners; www.wofpp.org; välj English<br />
Yesh Din, Volunteers for Human Rights; www.yesh-din.org; välj English<br />
Youth Against Settlements; www.youthagainstsettlements.org<br />
Kritik<br />
I förra kapitlet nämnde jag att kritik förekommer mot internationella organisationer<br />
för bristande objektivitet till Israels nackdel. Samma slag av kritik kan<br />
förekomma mot organisationer i detta avsnitt.<br />
Hot mot HR-organisationer?<br />
Organisationerna i kapitlet är så kallade Non-Governmental Organizations,<br />
NGO:s. I januari år 2011 skärptes en lag som kräver att sådana organisaitoner<br />
(i Israel) ska redovisa bidrag från utländska regeringar. Det ska nu ske fyra<br />
gånger om året mot tidigare en gång om året.<br />
En oro finns att lagen ska utvidgas: till att gälla alla bidrag från utlandet.<br />
För en diskussion, gå till www.haaretz.com/print-edition/opinion/transparencyfor-ngos-is-not-anti-democratic-1.345164.<br />
Se också www.btselem.org; välj<br />
Press Releases Jan. 5 2011.<br />
161
162<br />
Refusniks<br />
En refus(e)nik är en person som av samvetsskäl vägrar värnplikt eller vägrar att<br />
utföra vissa militära handlingar. En genomgång av hur vanligt detta är inom<br />
den israeliska militärmakten (IDF) finns på en.wikipedia.org/wiki/Refusal_<br />
to_serve_in_the_Israeli_military. Nedan listar jag några av de protester som<br />
förekommit och förekommer. Anm: IDF, Israel Defense Forces.<br />
Breaking the Silence; www.breakingthesilence.org.il; välj English<br />
En förening grundad år 2004. Ett gratis nyhetsbrev finns.<br />
”Breaking the Silence is an organization of veteran Israeli soldiers that<br />
collects testimonies of soldiers who served in the Occupied Territories during<br />
the Second Intifadah.”<br />
En utställning med bilder från de ockuperade områdena visades år 2011<br />
i Stockholm. En medlem av organisationen berättade och svarade på frågor.<br />
Combatants´ Letter; www.seruv.org.il/english/combatants_letter.asp<br />
Ett upprop undertecknat år 2002 av ett antal officerare och andra soldater<br />
i den israeliska militärmakten.<br />
The Pilots´ Letter; www.seruv.org.il/english/article.asp?msgid=55&type=news<br />
Ett upprop publicerat år 2003 och undertecknat av 27 piloter.<br />
The Shministim Letter 2009–2010; www.shministim.com<br />
”We are Israeli teenagers who refuse to take part in an army that illegaly<br />
and brutally occupies the Palestinian Territories and are willing to pay the<br />
price for our struggle against the occupation and in favor of peace.”
Boycott Divestment Sanctions<br />
Bojkott, avinvestering och sanktioner är tre medel som, vart för sig eller i kombination,<br />
används som påtryckningar på Israel till förmån för palestinierna. De ingår<br />
i vad som kallas BDS-rörelsen.<br />
Bojkott<br />
En bojkott kan exempelvis vara ett nej till<br />
Akademiska/kulturella arrangemang<br />
Köp av varor<br />
De flesta varor har en streckkod. Inleds koden med 729 är varan från Israel.<br />
Varor kan dock gömma sig under andra länders landprefix. Några förespråkare<br />
för bojkott vill begränsa den till varor som säljs av Israel men är producerade<br />
på ockuperat område. Just en sådan bojkott vill The Palestinian Authority<br />
(se sidan 36) genomföra med hjälp av en nya lag införd år 2010.<br />
Sportevenemang<br />
En bojkott kan komma inifrån Israel eller från annat håll.<br />
Ett exempel på ett ”inrikes” fall är en bojkott år 2010 av ett kulturellt evenemang<br />
i bosättningssamhället Ariel på Västbanken. Ett 50-tal israeliska artister<br />
meddelade att de inte skulle uppträda där.<br />
Ett exempel utifrån är när mer än 150 irländska artister samma år skriver under<br />
en förpliktelse: ”Vi åtar oss att inte utnyttja någon inbjudan att uppträda i Israel.”<br />
Divestment<br />
Ordet divestment (eller disinvestment) kan närmast översättas med avinvestering.<br />
Vanligen försöker man förmå ett icke-israeliskt företag med produktion i Israel<br />
eller på ockuperat område att avsluta verksamheten där.<br />
Ett exempel på en framgång för BDS var när det tyska järnvägsföretaget<br />
Deutsche Bahn år 2011 drog sig ur ett projekt att bygga en höghastighetsförbindelse<br />
mellan Tel Aviv och Jerusalem. Skälet var att linjen delvis skulle gå<br />
genom ett av Israel ockuperat område.<br />
163
Sanktioner<br />
Sanktioner innebär närmast att en eller flera stater eller en eller flera globala<br />
organisation inte ingår överenskommelser med Israel eller bryter ingångna överenskommelser<br />
med Israel.<br />
Nätplatser<br />
Global BDS Movement, Boycott Divestment Sanctions for Palestine; bdsmove<br />
ment.net<br />
”BDSMovement.net is born out of the need to offer all those interested and<br />
active in the Boycott, Divestment and Sanctions (BDS) movement a shared<br />
space for information, analysis, exchange of ideas and experiences.”<br />
Palestinagrupperna i Sverige; www.palestinagrupperna.se<br />
Välj Bojkott, Desinvestering & Sanktioner (BDS). En sammanfattning finns<br />
i rapporten BDS-rörelsen – en internationell rörelse för rättvis fred.<br />
Ett företag som Palestinagrupperna kritiserar är Soda Stream, som tillverkar<br />
kolsyremaskiner. På nätplatsen skriver man:<br />
164<br />
Det pågår för närvarande en internationell bojkottkampanj mot Soda Stream<br />
för att få dem att flytta sin huvudfabrik från ockuperat område. De vill inte<br />
flytta därifrån eftersom de belönas av den israeliska staten med skattesubventioner<br />
och billig mark; de kan nyttja billig palestinsk arbetskraft och de tillåts exportera<br />
till Sverige som del av EU:s frihandelsavtal trots att det är illegalt.<br />
Israelisk ståndpunkt<br />
För ett exempel, gå till den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa och sök i<br />
sökrutan på boycott israel. Av träffarna, välj förslagsvis Boycotting Israel. Här<br />
vänder man sig kraftigt mot den palestinska myndighetens uppmaning att<br />
inte köpa varor tillverkade på ockuperad mark.<br />
Those who take this step (to boycott Israel) are not interested in peace but<br />
rather in continuing the conflict. This order harms not only the chances for<br />
dialogue – it also hurts the 25,000 Palestinians who work in the factories that<br />
Abu Mazen is calling to boycott. While Israel is making great efforts to advance<br />
and improve the Palestinian economy, this order hurts the chances for both<br />
economic and political peace. Anm: Abu Mazen, ett ibland använt namn<br />
på den palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas.<br />
Bojkott fördöms kraftigt på (den icke-officiella) nätplasen www.zionismisrael.com/Israel_boycott.htm.<br />
The boycott Israel campaign is a vicious crusade against peaceful conflict reso-
lution initiated by racist ideologues to promote their own peculiar ideas. . . .<br />
[It] was originated by the Arab League and smacks of the Nazi campaign to<br />
boycott Jews in the 1930s.<br />
Inlägget visar en bild från just 1930-talets<br />
Tyskland. På bilden kan man läsa Kauft nicht<br />
bei Juden! (Köp inte hos judar!).<br />
Källa: Nätplatsen ovan.<br />
Knesset lagstiftar mot bojkott<br />
I juli år 2011 antog Knesset, Israels parlment, en lag som gör det möjligt att<br />
straffa enskilda och organisationer i Israel som förespråkar ekonomisk, kulturell<br />
eller akademisk bojkott av Israel och bosättningarna på ockuperat område.<br />
Straff kan utmätas även om ingen skada av en boycott kan påvisas.<br />
Lagen togs med 47 röster mot 38. Tre av de många ledamöter som inte<br />
deltog i omröstningen var premiärminister Benjamin Netanyahu, utrikesminister<br />
Avigdor Lieberman och försvarsminister Ehud Barak.<br />
Lagen, som troligen kommer att prövas av Israels High Court, är mycket<br />
omstridd. En av förespråkarna, finansminister Yuval Steinitz, Likud, säger:<br />
It´s a principle of democracy that you don´t shun a public you disagree with by<br />
harming their livelihood. A boycott on a certain sector is not the proper manifestation<br />
of freedom of expression. It is an aggressive move meant to force a sector<br />
that thinks a diifferent way to capitulate. Boycotts are aggressive and wrong.<br />
Många av motståndarna till lagen är mycket kritiska. Så till exempel säger<br />
Yishai Menuchin från The Public Committee Against Torture:<br />
The boycott law is just another step by the legislator to eradicate democracy in<br />
Israel. Warnings by human rights groups and many others in Israeli society has<br />
failed this time. The Knesset has led Israeli society another step closer to hell.<br />
Andra motståndare talar om lagen som ”ett stort steg mot fascism” och en förödande<br />
inskrånkning i yttrandefriheten. Anm: För olika synpunkter, googla<br />
gärna på ”boycott bill”.<br />
165
166
Fred?<br />
Några försök till fredsavtal 168<br />
167
168<br />
Några försök till fredsavtal<br />
Jag tar kort upp några av de många försök som gjorts att skapa fred mellan israeler<br />
och palestinier. De har alla misslyckats, hittills. För en allmän översikt, gå till<br />
sv.wikipedia.org/wiki/Israel-Palestina-konflikten.<br />
Osloavtalen<br />
Huvudavtalet kom till i hemliga förhandlingar i Oslo i början av 1990-talet. Ett<br />
avtal Oslo 2 tillkom år 1995. Huvudavtalet gav palestinierna självstyre i sju städer<br />
och några hundra byar.<br />
Huvudavtalet undertecknades i en ceremoni i Washinton den 13 september år<br />
1993 i närvaro av Yasser Arafat (PLO), Yitzhak Rabin (Israel) och USA:s president<br />
Bill Clinton. Man kom överens om att Israel erkände PLO som representant<br />
för det palestinska folket och att PLO erkände Israels rätt att existera i fred och<br />
säkerhet. Avtalen utgjorde en ram för kommande förhandlingar om en slutlig<br />
lösning på konflikten. Arbetet på detta kollapsade dock när den Andra intifadan<br />
bröt ut år 2000. För mer information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Oslo_Accords.<br />
Camp David-förhandlingar<br />
Förhandlingar fördes år 2000 under ledning av USA:s president Bill Clinton mellan<br />
PLO:s ledare Yasser Arafat och Israels preminärminister Ehud Barak. Förhandlingarna<br />
föll bland annat på frågan om statusen för de heliga platserna i<br />
Jerusalem.<br />
Road Map for Peace<br />
The Road Map, Vägkartan, var ett fredsförslag som USA:s president Bush presenterade<br />
i ett tal den 24 juni år 2002. Det fick stöd av UN, EU och Ryssland. De fyra<br />
förespråkarna kom att benämnas The Quartet. För förslagstexten, gå till www.un.<br />
org/media/main/roadmap122002.html. För ytterligare information, gå till en.wiki<br />
pedia.org/wiki/Road_map_for_peace.<br />
Toppmötet i Annapolis, USA<br />
Mötet var ett försök från president Bushs sida att ge liv åt Road Map for Peace-
Från palestinsk sida deltog president Mahmoud Abbas och från den israeliska<br />
sidan premiärminister Ehud Olmert. Mötet blev resultatlöst.<br />
The Quartet<br />
De fyra är USA, FN, EU och Ryssland; se förra sidan. Gruppen leds för närvarande<br />
(juni 2011) och sedan år 2007 av förre brittiske premiärministern Tony<br />
Blair. För allmän information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Quartet_on_the_<br />
Middle_East. Se också www.tonyblairoffice.org/quartet som är nätplatsen för<br />
The Office of the Quartet Representative Tony Blair.<br />
The Geneva Initiative<br />
The Geneva Initiative är ett förslag om en tvåstatslösning från ett antal prominenta<br />
israeler och palestinier. Förslagets nätadress är www.geneva-accord.org. Hela<br />
förslaget, liksom en sammanfattning av det, finns att läsa där; välj The Accord.<br />
Där hittar man också kartor över föreslagna gränser för en ny palestinsk stat. För<br />
mer allmän information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Geneva_Accord.<br />
The Elders<br />
The Elders är en oberoende grupp av framstående globala ledare sammanförd av<br />
Nelson Mandela. Gruppen vill ”erbjuda sitt samlade inflytande och sin erfarenhet<br />
för att stödja fredsbyggande, hjälpa till att angripa orsaker till mänskligt lidande<br />
och främja ett allmänt intresse för humanitet”.<br />
Mellanöstern är ett av de områden gruppen ägnar sig åt. Mer om detta finns på<br />
www.theelders.org/middle-east.<br />
USA-initiativ år 2010<br />
USA tog i september år 2010 initiativet till direkta fredsförhandlingar mellan<br />
Israel och Palestine Authority, PA. Inga synbara resultat har hittills nåtts (juni<br />
2011).<br />
169
Abu Graib 9<br />
Aman 45<br />
antisemitism 17, 19<br />
apartheid 109<br />
arabiska israeler 30<br />
barnfångar 135<br />
blockaden av Gaza 145<br />
bloggar 72<br />
bojkott 163<br />
bosättningar 86<br />
bosättningsvåld 91<br />
Camp David 168<br />
Cast Lead 146<br />
Defensive Shield 114<br />
demokrati 51<br />
demonstrationsrätten 106<br />
divestment 163<br />
ekonomiskt stöd 64, 66<br />
Elders 167<br />
Eretz Yisrael 28<br />
Facebook 72<br />
fascism 14<br />
Fatah 36, 39, 41<br />
fredsförsök 168<br />
frysning 89<br />
fysiskt våld 11, 154<br />
fångar 131, 135<br />
fängelseexperiment 8<br />
förluster 154<br />
Gaza, Gazaremsan 39, 143,<br />
150<br />
Gaza Flotilla 150<br />
General Security Service 45<br />
Geneva initiative 169<br />
Gjutet Bly 146<br />
Goldstone-rapporten 146<br />
granater 120<br />
Gröna linjen 25<br />
GSS 45<br />
Hamas 39, 41<br />
hatbrott 20<br />
humanitär rätt 74<br />
170<br />
Register<br />
husrivningar 94<br />
IDF 33<br />
Internationella domstolen<br />
77<br />
intifador<br />
första intifadan 111<br />
Al-Aqsa-intifadan (andra<br />
intifadan) 113<br />
Israel 27<br />
Israel Defense Forces 33<br />
Jerusalem 43<br />
jude 16<br />
Judea 55<br />
Knesset 28<br />
korruption 52<br />
kärnvapen 34<br />
Likud 29<br />
lydnadsexperiment 10<br />
militärorder 34, 103, 136<br />
Mossad 45<br />
Muren 123<br />
mänskliga rättigheter 75<br />
nyhetsförmedlare<br />
Israel 68<br />
palestinierna 70<br />
organisationer<br />
internationella 158<br />
lokala 160<br />
Oslo-avtalen 168<br />
Palestinian Authority 36<br />
paramilitär 41<br />
pressfrihet 53<br />
prislapp 93<br />
psykiskt våld 11<br />
Quartet 169<br />
raketer 1260<br />
refusniks 34, 162<br />
resehinder 101<br />
Road Map for Peace 168<br />
rätt att återvända 49<br />
Samaria 55<br />
sanktioner 163<br />
Shin Bet 45<br />
sionism 27<br />
självmordsbombningar<br />
116<br />
självständighetsförklaringen<br />
27<br />
Skepp till Gaza 150<br />
strukturellt våld 11<br />
säkerhetstjänster 45<br />
terrorism 12<br />
tortyr 139<br />
utposter 89<br />
utvisningar 103<br />
vatten 127<br />
våld 11, 154<br />
väghinder 97<br />
vänner<br />
till Israel 62<br />
till Palestina 65<br />
Västbanken 36<br />
YouTube 72<br />
Östra Jerusalem 43