24.09.2013 Views

här - Olle Vejdes förlag

här - Olle Vejdes förlag

här - Olle Vejdes förlag

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Staten Israel<br />

En förbrytar- och fångvaktarstat?<br />

Ett försök till fakta- och diskussionsunderlag<br />

1


Författare: <strong>Olle</strong> Vejde<br />

Förlag: <strong>Olle</strong> Vejde Förlag<br />

Postadress: Milsbo 214, 781 94 Borlänge<br />

Telefon: 0243-610 62<br />

e-postadress: olle.vejde@swipnet.se<br />

Hemsida: ollevejde.se<br />

Teckensnitt: AGaramond, Arial<br />

Tryckeri: Milsbo Tryckeri Borlänge 2010<br />

© 2010 <strong>Olle</strong> Vejde<br />

1:a utgåvan<br />

ISBN 978-91-978783-2-6<br />

2


Araber och judar. De är samma slags människor.<br />

De blöder när man skär i dem, de sörjer när deras barn dödas.<br />

Jag känner inte till några skillnader mellan dem.<br />

Noam Chomsky<br />

3


Några ord innan du börjar<br />

Bryter staten Israel mot internationell humanitär rätt och mot lagar för mänskliga<br />

rättigheter? Kontrollerar den grupper av palestinier så hårt att de kan ses som<br />

fångar? Och i så fall varför?<br />

Denna bok är ett försök till fakta- och diskussionsunderlag och en inbjudan till<br />

intresserade att med hjälp av underlaget bilda sig en egen uppfattning.<br />

Är min framställning objektiv?<br />

På 1960-talet censurerade den svenska staten läroböcker i samhällsämnen. Det<br />

skedde via en statlig myndighet och en grupp bedömare som var politiskt tillsatta.<br />

Syftet var att endast objektiva böcker skulle tillåtas. Systemet ledde till en diskussion<br />

om möjligheten att vara objektiv. Regeringen utsåg statsvetaren Jörgen<br />

Westerståhl vid Göteborgs universitet att utreda frågan. Inte oväntat kom denne<br />

fram till att full objektivitet inte går att nå. Censuren av läroböcker upphörde<br />

också någon tid därefter.<br />

Det bästa man alltså kan hoppas på är allvarliga försök till objektivitet. Jag ser min<br />

framställning som ett sådant försök.<br />

<strong>Olle</strong> Vejde<br />

5


Lydnad och våld<br />

Zimbardos fängelseexperiment 8<br />

Fängelset Abu Graib 9<br />

Milgrams lydnadsexperiment 10<br />

Begreppet våld 11<br />

Begreppet terrorism 12<br />

Fascism 14<br />

Antisemitism<br />

Vem är jude? 16<br />

Begreppet antisemitism 17<br />

Antisemitism i Sverige 19<br />

Oro bland judar 22<br />

Inledande om parterna<br />

Allmänt om områdena 24<br />

Staten Israel 27<br />

Arabiska israeler 30<br />

Israel som militärmakt 33<br />

Västbanken 36<br />

Gazaremsan 39<br />

Konflikten Fatah–Hamas 41<br />

Östra Jerusalem 43<br />

Säkerhetstjänster 45<br />

Israel demografiskt hotat? 47<br />

Palestiniers rätt att återvända? 49<br />

Rankningar 51<br />

Några arabiska ord 53<br />

Några hebreiska ord 54<br />

Förkortningar 59<br />

Stöd till parterna<br />

Vänner till Israel 62<br />

Vänner till palestinierna 65<br />

Nyheter på nätet<br />

Israeliska nyhetsförmedlare 65<br />

Palestinska nyhetsförmedlare 70<br />

Bloggar Videor Facebook 72<br />

Internationell rätt<br />

Internationell humanitär rätt 74<br />

6<br />

Det <strong>här</strong> finns i boken<br />

Lagar för mänskliga rättigheter 75<br />

Internationella domstolen, ICJ 77<br />

Ockupationens fysiologi<br />

Allmänna översikter 81<br />

Oförsonlighet 84<br />

Israeliska bosättningar 86<br />

Bosättningar och våld 91<br />

Husrivningar 94<br />

Väghinder andra än muren 96<br />

Resehinder Gaza Västbanken 101<br />

Utvisningar 103<br />

Demonstrationsrätten 106<br />

Apartheid? 109<br />

Första intifadan 111<br />

Al-Aqsa-intifadan 113<br />

Självmordsbombningar 116<br />

Raketer och granater mot Israel 120<br />

Muren 123<br />

Vatten 127<br />

Fångar 131<br />

Barn som fångar 135<br />

Dödade barn 138<br />

Tortyr 139<br />

Blockaden av Gaza 143<br />

Operation Cast Lead 146<br />

Gaza Flotilla 150<br />

Facit: Förluster i döda och<br />

egendom 154<br />

HR-organisationer<br />

Internationella organisationer 158<br />

Lokala organisationer 160<br />

Refusniks 162<br />

Boycott Divestment Sanctions 163<br />

Fred?<br />

Några försök till fredsavtal 168<br />

Register 170


Lydnad och våld<br />

Zimbardos fängelseexperiment 8<br />

Fängelset Abu Graib 9<br />

Milgrams lydnadsexperiment 10<br />

Begeppet våld 11<br />

Begreppet terrorism 12<br />

Fascism 14<br />

7


8<br />

Zimbardos fängelseexperiment<br />

År 1971 utförde några forskare under ledning av professor Philip G. Zimbardo<br />

det experiment som blivit känt under namnet The Standford Prison Experiment.<br />

För detaljer, gå till en.wikipedia.org/wiki/Stanford_prison_experiment.<br />

Sidan redovisar också kritik som riktats mot försöket och dess uppläggning.<br />

I en av universitetets lokaler inredde man ett ”fängelse”: några rum som celler,<br />

ett litet mörkt rum som isoleringscell och ett par andra rum som personalrum.<br />

Man annonserade efter män som mot betalning ville delta i en studie av ”livet<br />

i fängelse”. Bland de svarande valde man noga ut 24 som verkade stabila och<br />

normala och delade slumpmässigt in dem i två grupper: 12 vaktare och 12<br />

fångar.<br />

De rollspelande fångarna fick inga särskilda instruktioner. Vaktarna däremot<br />

informerades om sina uppgifter: De skulle se till att det rådde ordning på fängelset,<br />

ordna med mat, arbete, fritidssysselsättning och så vidare samt rapportera om<br />

oförutsedda händelser. Däremot fick de absolut inte använda våld.<br />

Fångarna greps i sina hem och fördes i polisbilar till fängelset. De fick där<br />

genomgå den vanliga proceduren: De visiterades, fick lämna ifrån sig sina personliga<br />

tillhörigheter, försågs med nummer och fick ta del av fängelsets ordningsregler.<br />

Spelet kunde börja. Det skulle enligt planen pågå i 14 dagar.<br />

Trots att situationen inte var ”verklig” blev förhållandet mellan vaktare och<br />

fångar snabbt negativt och aggressivt. En del vaktare var ganska humana, men det<br />

var de brutala som angav tonen. Man tvingade fångarna att lyda meningslösa<br />

regler och skymfade dem på olika sätt. En av vakterna tvingade fångarna att rengöra<br />

toaletterna med bara händerna. En annan berättade efteråt: ”Att agera<br />

auktoritärt kan vara roligt. Makt ger mycket lust.”<br />

Fångarna blev aggressiva i sina attityder, men apatiska i sitt beteende. Deras<br />

samtal rörde sig mest om vad som hände i fängelset. Stort intresse ägnades åt<br />

mat, rymningsplaner och hämndkänslor gentemot vaktarna. Efter några dagar<br />

fick fyra fångar okontrollerbara gråtattacker, en femte insjuknade i psykosomatiska<br />

hudutslag. Tillståndet i fängelset blev så allvarligt att experimentet måste<br />

avbrytas i förtid. Det var ett beslut som flera av vaktarna beklagade.


Fängelset Abu Graib i Irak<br />

Abu Graib-fängelset i den irakiska staden Abu Graib 32 km väster om Bagdad<br />

byggdes på 1950-talet. Orden Abu Graib är arabiska och betyder Korpens fader<br />

eller Korpens plats. Under Saddam Husseins tid användes fängelset fram till år<br />

2002 och ska som mest ha hållit 15 000 fångar. Det tömdes år 2002.<br />

Efter USA:s invasion av Irak år 2003 användes fängelset fram till augusti 2006,<br />

både av USA och av den irakiska regeringen. Under år 2004 rapporterades det om<br />

tortyr och annan misshandel av fångar.<br />

Nätinformation<br />

Baghdad Central Prison<br />

en.wikipedia.org/wiki/Baghdad_Central_Prison<br />

Abu Graib torture and prisoner abuse<br />

en.wikipedia.org/wiki/Abu_Ghraib_torture_and_prisoner_abuse<br />

Ett antal rapporter och vittnesmål från fångar samt intervjuer med president Bush<br />

och vittnesmål av försvarsminister Rumsfeld kan nås på www.antiwar.com/news/<br />

?articleid=2504. Sidan har också länkar till foton och videoupptagningar.<br />

9


10<br />

Milgrams lydnadsexperiment<br />

Milgrams lydnadsexperiment är namnet på ett antal socialpsykologiska försök som<br />

på 1960-talet utfördes av Stanley Milgram, psykolog vid Yale-universitetet. Försöken<br />

gick ut på att undersöka hur villiga försökspersoner var att lyda en auktoritet som<br />

kraftfullt uppmanade dem att utföra något som de av samvetsskäl normalt inte<br />

skulle göra. Försöken inleddes år 1961, tre månader efter det att rättegången mot<br />

Adolf Eichmann påbörjats i Jerusalem. För allmän information om försöken, se<br />

en.wikipedia.org/wiki/Milgram_experiment. Anm: Adolf Eichmann, tysk officer<br />

ansvarig för deporteringen av miljontals judar till olika förintelseläger. En central<br />

fråga i rättegången var gränsen för lydnad.<br />

I försöket skulle en person, försökspersonen, fp, ställa frågor till en annan person,<br />

placerad i ett annat rum. Vid felsvar skulle fp ge den senare en elstöt genom att<br />

trycka på en knapp. För varje felsvar skulle styrkan i elstöten ökas.<br />

I själva verket gavs inga elstötar, men fp lurades att tro att de var verkliga. Från<br />

rummet bredvid kunde fp efterhand höra jämmer och skrik, från i förväg gjorda<br />

inspelningar. Många av försökspersonerna ville efter ett tag avbryta experimentet<br />

men uppmanades kraftfullt av försöksledaren att fortsätta.<br />

I den första försöksserien utdelade 25 av de 40 försökspersonerna den maximala<br />

elstöten 450 volt, även om många då kände sig mycket illa till mods. Upprepningar<br />

av experimentet har visat liknande resultat.


Begreppet våld<br />

Våld definieras ofta på ett begränsat sätt: enbart som fysiskt våld. Jag prövar <strong>här</strong><br />

en mera nyanserad definition.<br />

Fysiskt våld<br />

Fysiskt våld kan ses som en handling som innebär att en eller flera personer tillfogar<br />

en annan person eller andra personer kroppslig smärta. Våldet kan också riktas<br />

mot egendom som tillhör personen eller personerna.<br />

Psykiskt våld<br />

Psykiskt våld kan vara att hota eller skrämma med fysiskt våld eller att förnedra<br />

eller att tvinga till kränkande handlingar.<br />

Strukturellt våld<br />

Strukturellt våld innebär att olika grupper av människor ges olika möjligheter<br />

att påverka sitt liv. Här några exempel:<br />

Människor med visst etniskt ursprung behandlas sämre på bostadsmarknaden.<br />

Kvinnor får lägre lön än män för samma arbete.<br />

I ett land med begränsad tillgång på vatten missgynnas vissa befolkningsgrupper.<br />

En viss religiös grupp får förmåner som andra grupper inte får.<br />

Strukturellt våld är vanligen inte lika synligt som de två andra slagen av våld. Det<br />

är ändå ett våld som kan ha förödande konsekvenser för dem som drabbas av det.<br />

En diskussion av olika slag av strukturellt våld finns på www.quakerpi.org/Perspect<br />

ives/Perspectives-Zaru.htm.<br />

11


12<br />

Begreppet terrorism<br />

Ordet terrorism kommer av det latinska verbet terrere som betyder skrämma, injaga<br />

fruktan. Omkring hundra olika definitioner lär finnas, men ingen som är<br />

allmänt erkänd.<br />

Exempel på definitioner<br />

(Utförande av) våldshandlingar mot civilbefolkning som väcker skräck och<br />

fasa, ofta i politiskt syfte och vanligen av mindre grupper (Svensk ordbok,<br />

utgiven av Svenska Akademien).<br />

Våldshandlingar som är politiskt betingade och syftar till att påverka samhället<br />

eller ett lands politik utan hänsyn till om oskyldiga drabbas (Nationalencyklopedin).<br />

Uppsåtliga handlingar, bl.a. mord, människorov eller tagande av gisslan, utsläpp<br />

av farliga ämnen eller orsakande av brand, översvämningar eller explosioner<br />

som utsätter människoliv för fara. Som terroristbrott betraktas också<br />

handlingar som allvarligt kan skada ett land eller en internationell organisation<br />

när gärningsmannen begår brottet i syfte att injaga allvarlig fruktan hos<br />

en befolkning, tvinga offentliga organ att utföra eller inte utföra en viss handling<br />

eller allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska strukturerna<br />

(EU:s Europaordlista).<br />

Våldshandlingar som syftar till att skapa fruktan (terror), utförs för ett religiöst,<br />

politiskt eller ideologiskt mål och avsiktligt riktar sig mot civila eller<br />

inte tar hänsyn till dem (en.wikipedia.org/wiki/terrorism).<br />

Aktören<br />

Aktören är vanligen en individ, till exempel en självmordsbombare, eller en grupp.<br />

Är aktören en stat talar man ibland om statsterrorism eller krigshandling.<br />

Kort historik<br />

Man brukar tala om de judiska seloterna som historiens första terrorister. Dessa<br />

kämpade vid tiden för Jesu födelse mot det romerska imperiets ockupation av


judiskt land. Mer om detta och den symbolik som uppstått kring seloternas<br />

kamp finns på en.wikipedia.org/wiki/zealotry. En annan tidig form av terrorism<br />

utfördes av assasinerna, en muslimsk sekt under 1100- och 1200-talen.<br />

Själva begreppet terrorism uppstod dock först mot slutet av 1700-talet: i samband<br />

med franska revolutionen och det skräckvälde som följde på denna. Den<br />

första större självmordsattacken i modern tid var bombningen av den Irakiska<br />

ambassaden i Beirut 1981. Mer om terrorismens historiska bakgrund finns på<br />

sv.wikipedia.org/wiki/Terrorism. En svensk bok i ämnet är Björn Kumm, Terrorismens<br />

historia, Historiska Media 2003.<br />

Terroristbrott i svensk lag<br />

Terroristbrott beskrivs i Lag (2003:148) om straff för terroristbrott. Den grundar<br />

sig på EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism. Jag återger paragraf 2<br />

i sin helhet. I paragraf 3 listas i 19 punkter de gärningar som utgör terroristbrott<br />

under de förutsättningar som paragraf 2 anger.<br />

Paragraf 2<br />

För terroristbrott döms den som begår en gärning som anges i 3 §, om gärningen<br />

allvarligt kan skada en stat eller en mellanstatlig organisation och avsikten med<br />

gärningen är att<br />

1. injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp,<br />

2. otillbörligen tvinga offentliga organ eller en mellanstatlig organisation att<br />

vidta eller att avstå från att vidta en åtgärd eller<br />

3. allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella,<br />

ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig<br />

organisation.<br />

Straffet för terroristbrott är fängelse på viss tid, lägst fyra år och högst arton år,<br />

eller på livstid. Är brottet mindre grovt, är straffet fängelse, lägst två år och<br />

högst sex år. Om ett högre lägsta straff för gärningen har föreskrivits i brottsbalken,<br />

gäller vad som sägs där i fråga om lägsta straff.<br />

Starka känslor<br />

Brott som kan betecknas som terrorism väcker vanligen mycket starka negativa<br />

känslor. Men dåden kan också tolkas positivt. ”One man’s terrorist is another<br />

man’s freedom fighter” lyder ett berömt talesätt.<br />

13


14<br />

Fascism<br />

Fascism är en politisk rörelse som historiskt går tillbaka till Italien under tiden<br />

mellan första och andra världskrigen, 1920- och 1930-talen. Som grundare ses<br />

Benito Mussolini, diktator i Italien från 1926 till 1943. Själva ordet fascism kommer<br />

av latinets fasces, som betyder spöknippe, en symbol för en dåtida ämbetsmans<br />

makt att bestraffa. Till ursprungsordet finns substantiven fascism och fascist<br />

(anhängare av fascism) samt adjektivet fascistisk.<br />

Källa: Wikipedia. PNF, Partito<br />

Nazionale de Fascista.<br />

Viktiga sidor av fascism är enligt Nationalencyklopedin ”nationalism, populism<br />

och våldsdyrkan samt avståndstagande från demokrati och kommunism”. För<br />

allmän information, gå exempelvis till sv.wikipedia.org/wiki/Fascism eller den mera<br />

utförliga en.wikipedia.org/wiki/Fascism.


Antisemitism<br />

Vem är jude? 16<br />

Begreppet antisemitism 17<br />

Antisemitism i Sverige 19<br />

Oro bland judar 22<br />

15


16<br />

Vem är jude?<br />

Huvudlinjen är att den är jude som är född av en judisk mor<br />

eller som konverterat till judendomen. Avvikelse från denna linje<br />

finns: en person kan godtas som jude även om modern inte är<br />

det, men väl fadern. Oenighet råder om hur en konvertering ska<br />

ske. För en allmän diskusson om definitioner, gå till en.wikipedia. Davidsstjärnan<br />

org/wiki/Who_is_a_Jew%3F. För en översikt över judendomens<br />

innehåll, gå till exempel till sv.wikipedia.org/wiki/Judendom. Eller kanske hellre<br />

till någon av de svenska judiska församlingarnas hemsidor, förslagsvis www.jud<br />

iskaforsamlingen.se.<br />

Centralt i judendomen är enligt Judiska församlingen i Stockholm följande<br />

bud i 3:e Moseboken:<br />

Du skall inte hysa hat till Din broder i Ditt hjärta. Du skall älska Din nästa<br />

som Dig själv.<br />

Hur många?<br />

Enligt Jewish Virtual Library fanns år 2010 cirka 13,4 judar i hela världen. Av<br />

dem bodde drygt 5,3 miljoner i USA och närmare 6 miljoner i Israel. Samma<br />

källa har antal i miljoner för några år från 1882 och framåt:<br />

1882 7,8<br />

1900 10,6<br />

1939 16,7<br />

1945 11,0<br />

Judar i Sverige<br />

Judar har funnits i Sverige åtminstone sedan 1500-talet. De riskerade länge<br />

förföljelse eller utvisning. En första församling bildades på 1700-talet efter<br />

tillstånd av dåvarande kungen Gustav III. År 1870 gjordes en grundlagsändring<br />

som gav judar i Sverige fullständiga medborgerliga rättigheter. Enligt Jewish<br />

Virtual Library hade Sverige år 2010 omkring 15 000 judar. Judiska Församlingen<br />

i Göteborg anger ett högre tal: mellan 17 000 och 20 000.


Begreppet antisemitism<br />

Antisemitism är enligt den svenska Nationalencyklopedin ”benämning på fientlighet<br />

mot judar och judendomen”.<br />

Själva ordet kan ha skapats mot slutet av 1800-talet. Det blev mera allmänt<br />

känt via en pamflett år 1879 av den tyske (och antisemitiske) journalisten Wilhelm<br />

Marr med titeln Der Weg zum Siege des Germanenthum über das Judenthum<br />

(Vägen till tyskhetens seger över judendomen). I Sverige ska ordet första gången<br />

ha använts år 1890 och då kanske av hovpredikanten Adolf Stoecker. För fler<br />

uppgifter om antisemitismens historia, se sv.wikipedia.org/wiki/Antisemitism.<br />

En utförlig analys av begreppet finns på nätplatsen för Svenska kommittén mot<br />

antisemitism; www.skma.se. Där listas också några vanliga antisemitiska motiv:<br />

Anklagelse om att ha dödat Jesus eller Gud.<br />

Judendomen som kristendomens motsats.<br />

Hämndlystnad. Föreställningen om att judendomen eller judarna präglas av<br />

hämndlystnad.<br />

Ritualmord av kristna barn.<br />

Brunnsförgiftning och spridandet av pest.<br />

Penningdyrkan, girighet och utsugning.<br />

Makt. Föreställningar om en oerhörd och ofta farlig judisk makt.<br />

Sions vises protokoll, en förfalskning om ett hemligt möte med judiska ledare<br />

(”sions vise”) för att upprätta ett judiskt världsherravälde.<br />

Rasistiska stereotyper som påstås vara biologiskt grundade.<br />

Mer information finns på nätplatsen för den svenska myndigheten Forum för<br />

levande hitoria. Gå till www.levandehistoria.se och välj Intolerans Antisemitism.<br />

En EU-definition<br />

EU har formulerat vad man kallar en arbetsdefinition; den följer <strong>här</strong>. Jag har<br />

behållit den på engelska.<br />

17


18<br />

Antisemitism is a certain perception of Jews, which may be expressed as hatred<br />

toward Jews. Rhetorical and physical manifestations of antisemitism are directed<br />

toward Jewish or non­Jewish individuals and/or their property, toward Jewish<br />

community institutions and religious facilities.<br />

En diskussion kring definitionen finns på www.zionismontheweb.org; välj<br />

EUMC Definition of Antisemitism.<br />

Israelisk information om antisemitism<br />

En viktig informationskälla är nätplatsen www.antisemitism.org.il. Bakom den<br />

står The Coordination Forum for Countering Antisemitism. Om sig själv säger man:<br />

A state forum that monitors antisemitic activities throughout the world. It coordinates<br />

the struggle against this phenomenon with various government bodies and<br />

Jewish organizations around the world.<br />

Our website has the largest and most comprehensive data base of anti-Semitic<br />

incident reported throughout the world and is updated daily with reports, pictures,<br />

video clips and statistics. The incidents in our archive can be accessed by date,<br />

location and/or category. The site also offers information on the ongoing struggle<br />

against anti-Semitic and related articles.<br />

Antisemitism och kritik av staten Israel<br />

Kritik av staten Israels politik visavi palestinierna bemöts ibland av Israel och av<br />

många judar som antisemitism. Detta har bland annat skett i samband med Goldstone-rapporten<br />

om Operation Cast Lead (se sidan 146): rapportens huvudman<br />

Richard J. Goldstone har anklagats för antisemitism. Den svenska författaren och<br />

journalisten Göran Rosenberg, med judisk bakgrund, menar att staten Israel tyvärr<br />

tycks ha satt detta i system. I DN skriver han den 10 juli 2009:<br />

Ju mer av kritiken mot Israel som kan påstås vara uttryck för antisemitism (ibland<br />

omskrivet som Israelhat), desto större uppslutning bland Israels och världens judar<br />

för den ockupations- och krigspolitik vars yttersta syfte sägs vara att försvara dem<br />

mot antisemitismens yttersta konsekvenser.<br />

Med en intressant formulering kallar Rosenberg denna taktik för mjuk makt,<br />

soft power. Den tycks, enligt honom, kunna vara mycket effektiv.<br />

sid


Antisemitism i Sverige<br />

Forum för levande historia har låtit utföra en enkätundersökning om antisemitism<br />

i Sverige. Våren 2005 skickade man ett frågeformulär till ett urval om drygt 5 000<br />

personer i åldrarna 16–75 år som var folkbokförda i Sverige. Frågorna var ställda<br />

i form av påståenden att ta ställning till. Man fick närmare 3 000 svar eller 59<br />

procent av urvalet. Det är en låg svarsandel som bör mana till försiktighet vid<br />

tolkningen av svaren.<br />

Resultatet av de svar man fått finns i en rapport på 139 sidor och en sammanfattning<br />

på 12 sidor. Båda är skrivna av idéhistorikern Henrik Bachner och kriminologen<br />

Jonas Ring. Skrifterna går att läsa på nätet. Direktadressen är www.lev<br />

andehistoria.se/node/115.<br />

Allmänt resultat<br />

I sammanfattningen lämnar författarna följande allmänna resultat:<br />

5 procent av de tillfrågade mellan 16 och 75 år ger uttryck för en stark och konsekvent<br />

antisemitisk inställning. Denna andel motsvarar inte samtliga som bär på fördomar<br />

mot judar, utan endast dem för vilka en negativ inställning till judar är systematisk.<br />

En andel om 36 procent inbegriper en betydande grupp med en delvis ambivalent<br />

inställning till judar. Denna andel omfattar individer som instämmer i<br />

vissa antisemitiska påståenden men tar avstånd från andra och/eller har svårt att<br />

klart ta ställning för eller emot antisemitiska utsagor. Totalt 59 procent avvisar på<br />

ett generellt sätt antisemitiska fördomar.<br />

Antisemitism relaterad till Israel<br />

Undersökningen visar ett samband. I sammanfattningen heter det:<br />

Cirka 4 procent av de vuxna (19–75 år) och 5 procent av de unga (16–18 år)<br />

sluter på ett systematiskt sätt upp bakom antisemitiska föreställningar och attityder<br />

relaterade till Israel, enligt svaren på en rad frågor som rör detta tema.<br />

Sammanlagt 26 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att ”Israels<br />

politik präglas av en i Gamla Testamentet rotad hämndlystnad (’öga för öga, tand<br />

för tand’)”. Likaså instämmer 26 procent helt eller delvis i påståendet att ”Israels<br />

19


20<br />

behandling av palestinierna påminner om nazisternas behandling av judarna”.<br />

Andelen som helt eller delvis instämmer i påståendet att ”Israel saknar rätt att<br />

existera” är 3 procent. Totalt 9 procent instämmer helt eller delvis i påståendet att<br />

”Så länge Israel finns kan vi inte få fred i världen” och 14 procent instämmer helt<br />

eller delvis i påståendet att ”Det är Israels politik som orsakar judehat”. En andel<br />

om 8 procent instämmer helt eller delvis i påståendet ”På grund av Israels politik<br />

tycker jag allt mer illa om judar”.<br />

Ökar antisemitismen i Sverige?<br />

Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har undersökt förekomsten av så kallade hatbrott.<br />

Ett sådant brott kan vara allt från mord till kränkande klotter på någons<br />

husvägg.<br />

Som antisemitiska hatbrott räknar BRÅ hatuttryck som riktas mot judar<br />

eller judendomen. Ett exempel är att någon skickar ett sms till en jude med<br />

texten ”Du och dina likar är orsaken till alla problem i världen”. Däremot<br />

ingår inte hatutryck som gäller staten Israel eller dess politik. Jämför gärna<br />

med resonemanget nederst på förrförra sidan.<br />

Tabellen nedan visar för åren 2000–2009 antalet anmälda hatbrott med<br />

antisemitiska motiv. Hela rapporten går att läsa på BRÅ:s nätplats www.bra.se.<br />

Skriv i sökrutan in hatbrott 2009 och fortsätt därifrån. Anm: En motsvarande<br />

årsbok för år 2010 kommer att bli tillgänglig sommaren 2011. Lämpligt sökord<br />

är antagligen hatbrott 2010.<br />

Som för många tidsserier ska kurvan tolkas med försiktighet – detta med tanke på<br />

möjligt mörkertal. Det bör vidare sägas att den starkt uppåtgående kurvan för år<br />

2009 kan bero på Israels anfall mot Gaza vid årsskiftet 2008/2009. För denna<br />

attack, Operation Cast Lead (Operation Gjutet Bly), se sidan 146.<br />

Attityder bland gymnasieelever<br />

I en rapport jämför Forum för levande historia gymnasielevers inställning till


judar åren 2003 och 2009. Ett stort antal elever fick i frågeformulär ta ställning<br />

till fyra påståenden:<br />

Judarna har för stort inflytande i världen i dag.<br />

Det talas för mycket om nazismen och förintelsen.<br />

Det ligger mycket sanning i påståendet ”Judar är snåla”.<br />

På grund av Israels politik tycker jag alltmer illa om judar.<br />

Resultaten kan sammanfattas i procenttalen i följande tabell:<br />

Attityd till judar År 2003 År 2009<br />

Positiv 35,5 35,6<br />

Ambivalent 49,3 46,3<br />

Negativ 15,2 18,1<br />

Summa 100 100<br />

Den negativa inställningen ökar mellan åren 2003 och 2009 med 2,9 procentenheter<br />

eller 19,1 procent. Anm: Hela rapporten går att läsa på www.levande<br />

historia.se. Välj Intolerans Rapport: Den mångtydiga intoleransen.<br />

21


22<br />

Oro bland judar<br />

”Europa svek oss judar på 1900-talet, man sviker oss nu”. Så förefaller många israeler<br />

känna inför den kritik som i Europa riktas mot Israels politik gentemot palestinierna.<br />

Känslan kan vara bitter, som <strong>här</strong> nedan i en artikel i den israeliska<br />

nättidningen Ynetnews. Det heter bland annat:<br />

Antipathy for Israel among Europeans is increasing and alarming as campaigns<br />

of delegitimization and vilification spread across the world, fueled by Muslim<br />

propaganda and money, whetted by the hunger for oil. Even once friendly European<br />

countries, those that helped establish the State of Israel and tried to assist<br />

Jews during the Holocaust, have become more hostile towards Israel. Europe’s<br />

brief love affair with Israel seems over. Anm: Holocaus, Förintelsen.<br />

Det finns också en oro för ökad antisemitism i Europa.<br />

Ökar antisemitismen i världen?<br />

The Roth Institute, www.tau.ac.il/Anti-Semitism, är en organisation som varje<br />

år redovisar antalet ”större antisemitiska våldsövergepp” i världen. Diagrammet<br />

nedan visar förändringen för perioden 1989–2010.


Inledande om parterna<br />

Allmänt om områdena 24<br />

Staten Israel 27<br />

Arabiska israeler 30<br />

Israel som militärmakt 33<br />

Västbanken 36<br />

Gazaremsan 39<br />

Konflikten Fatah–Hamas 41<br />

Östra Jerusalem 43<br />

Säkerhetstjänster 45<br />

Israel demografiskt hotat? 47<br />

Palestiniers rätt att återvända? 49<br />

Rankningar 51<br />

Några arabiska ord 53<br />

Några hebreiska ord 54<br />

Förkortningar 57<br />

23


24<br />

Allmänt om områdena<br />

De områden som är aktuella i boken är Staten Israel, Västbanken, Gaza[remsan]<br />

och Östra Jerusalem. De är alla delar av det ursprungliga geografiska området<br />

Palestina. Ordet Palestina är också ett tänkt namn för en stat för palestinierna.<br />

Denna kan komma att omfatta Västbanken (eller delar av den), Gazaremsan<br />

och eventuellt Östra Jerusalem (eller en del av stadsdelen).<br />

Flytande gränser<br />

Den vänstra kartan nedan visar den delningsplan som FN antog år 1947. De<br />

mörka områdena anger området för en tänkt judisk stat, de ljusa för en tänkt<br />

palestinsk stat. Kartan visar också Jerusalem med viss omgivning, ett område<br />

som skulle stå under internationell förvaltning.<br />

Kartan till höger visar i huvudsak gränserna enligt den vapenvila som år<br />

1949 ingicks efter det arabisk-israeliska kriget år 1948. Det område som där<br />

betecknas som israeliskt är ungefär en tredjedel större än delningsplanens område<br />

år 1947. Notera också att den landförbindelse mellan Gazaremsan och<br />

Västbanken som fanns i delningsplanen är försvunnen. (Källa: Wikipedia.)


The Green line<br />

Den gröna linjen är ett namn som ofta används för gränserna på den högra<br />

kartan på förra sidan. Namnet syftar på att grönt bläck användes för att markera<br />

gränserna vid förhandligarna efter kriget år 1948. För en utförlig redogörelse<br />

för begreppet, gå till en.wikipedia.org/wiki/Green_Line_(Israel).<br />

Det är viktigt att vara medveten om att den Gröna linjen inte är en internationellt<br />

erkänd permanent gräns. För inte så få israeler är det en skrämmande<br />

tanke att den skulle bli detta. Att helt lämna de ockuperade områdena skulle<br />

för dem innebära att återvända till ”Auschwitz borders”, enligt en formulering<br />

år 1969 av den dåvarande israeliske utrikesministern Abba Eban. Israel skulle,<br />

menade denne, bli ett nytt Auschwitz, ett nytt koncentrationsläger, förintelsehotat<br />

av araberna. Formuleringen har använts också senare, bland annat av<br />

nuvarande premiärminister Benjamin Netanyahu. En diskussion om detta finns<br />

på electronicintifada.net/content/israels-auschwitz-borders-revisited/7847.<br />

Allmänna källor om områdena<br />

Vissa statistiska uppgifter är hämtade från CIA:s World Factbook med nätadressen<br />

https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/index.html. Stora<br />

sjok av information är tagna från Wikipedia, främst den engelska versionen. En<br />

omfattande ordlista finns på www.theisraelproject.org; välj Middle East Glossary.<br />

En läsvärd FN-källa är The Question of Palestine; unispal.un.org/unispal.nsf/<br />

home.htm. För ytterligare källor, se nedan samt i respektive kapitel.<br />

Palestinierna: www.palestinemonitor.org. Välj i menyn till vänster. Via Our<br />

Factbook online kommer man till en översikt på drygt 80 sidor.<br />

Israel: www.mfa.gov.il/mfa. Välj Facts About Israel och sedan i menyn där.<br />

Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />

Kritik av Wikipedia<br />

Från israeliskt håll har Wikipedia kritiserats för partiskhet till Israels nackdel.<br />

Ett exempel är ett kraftfullt angrepp i en artikel i nättidningen Arutz Sheva,<br />

som står bosättningsrörelsen nära. Artikelförfattaren beskriver Wikipedia som<br />

a place where the State of Israel is incessantly vilified, its leaders maligned, and<br />

its policies continuously criticized by Arabs and their third world and Western<br />

cohorts. Any attempt to defend Israel is immediately quashed by hordes of Jihadists<br />

and like-minded anti-Semites. Anm: Jihadist, förespråkare för Jihad, strävan,<br />

kamp. Jihad betecknar ibland försvarskrig, ibland angreppskrig.<br />

För hela artikeln, gå till www.israelnationalnews.com/Articles/Article.aspx/9628.<br />

25


Specialkartor<br />

Ett stort antal kartor finns på nätet. Enklast<br />

är nog att googla med sökuttrycket maps<br />

israel palestine. En alldeles speciell karta med<br />

intressanta möjligheter finns på www.peace<br />

now.org/map.php; se bredvid. Jag återkommer<br />

ett par gånger till denna, närmast på<br />

sidan 37.<br />

Kartor som så att säga är sedda ur israelisk<br />

ståndpunkt finns på www.zionism-israel.<br />

com/maps/Israel_Maps.htm.<br />

26


Staten Israel<br />

Staten Israel är resultatet av den delning av Palestina i två områden som FN godkände<br />

år 1947. Israel förklarade sig självständigt den 14 maj 1948. Händelsen<br />

firas varje år som nationaldag, Yom Ha´atzmaut (Dagen för oberoendet). Bilden<br />

nedan visar David Ben-Gurion läsa upp självständighetsförklaringen. Fotot på<br />

väggen är av Theodor Herzl, den moderna politiska sionismens grundare. Deklarationen<br />

går att läsa på den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa, där mfa står<br />

för Ministry of Foreign Affairs. Välj Peace Process Guide establishment in<br />

1948. Anm: Sionism, politisk strävan att åstadkomma judarnas återvändande till<br />

Israel. Sion är namnet på en kulle i Jerusalem där det en gång fanns en fästning.<br />

För mer om sionismen, se till exempel sv.wikipedia.org/wiki/sionism.<br />

Källa: Wikipedia<br />

Israel har 7,7 miljoner invånare. 75,5 procent är judar; av dem är 67 procent<br />

födda i Israel, så kallade sabras, övriga är invandrade från närmare 100 länder.<br />

20,4 procent av befolkningen är araber, de flesta muslimer. Återstående andel<br />

är kristna, druser eller circassier.<br />

Israels befolkning är relativt ung. 28 procent är under 15 år; bara 10 procent<br />

är över 65 år. Motsvarande tal för Sverige är 14 respektive 17 procent.<br />

Antalet barn per familj är 2,96 bland judiska israeler och 3,84 procent<br />

bland arabiska israeler. Befolkningstillväxten per år är 1,7 % respektive 2,6 %.<br />

27


Eretz Yisrael<br />

Eretz Yisrael, hebreiska för Landet Israel, The Land of Israel, är det område<br />

som judiska troende betraktar som sitt hemland, givet dem av Gud. Gränserna<br />

beskrivs bland annat i Andra Mosebok 23:31. Anm: Med filistéernas hav menas<br />

Medelhavet och med floden floden Eufrat i Iraq.<br />

28<br />

Och jag skall låta ditt lands gränser gå från Röda havet till filistéernas hav, och<br />

från öknen till floden; ty jag skall giva landets inbyggare i eder hand, och du ska<br />

förjaga dem, så att de fly för dig.<br />

De aktuella gränserna har växlat från tid till tid. Som mest har landet, under Kung<br />

Davids styre, omfattat ett område som svarar mot nuvarande staten Israel, de<br />

ockuperade områdena, västra delen av Jordanien och södra delen av Libanon.<br />

Statsskick<br />

Israel är en parlamentarisk republik, med en president som statschef. Officiell<br />

nätplats på engelska är www.gov.il/firstgov/english.<br />

President är för närvarande (sommaren 2011) Shimon Peres och premiärminister<br />

Benjamin (”Bibi”) Netanyahu (ledare för partiet Likud; se nedan).<br />

Knesset är Israels parlament med 120 ledamöter. De två största partierna i<br />

Knesset efter valet år 2009 är Kadima och Likud. För en fullständig lista för<br />

valen år 2006 och år 2009, se nedan. Partifärgerna är hämtade från Wikipedia.<br />

Parti Mandat 2006 Mandat 2009<br />

Kadima (Mitten) 29 28<br />

Likud (Höger) 12 27<br />

Yisrael Beiteinu (Nationalistiskt) 11 15<br />

Arbetarpartiet (Vänster)* 19 13<br />

Shas (Ortodoxt) 12 11<br />

Torahpartiet (Ultraortodoxt) 6 5<br />

Nationella Unionen (Nationalistiskt) 4 4<br />

Gil (Pensionärsparti) 7 0<br />

Hadash (Arabisk-judisk fredsrörelse) 3 4<br />

Förenade arablistan 4 4<br />

Judiskt hem (Religiöst nationalistiskt) 5 3<br />

Meretz (Vänsterparti) 5 3<br />

Balad (Arabiskt nationalistiskt ) 3 3<br />

* I en utbrytning ut Arbetarpartiet i januari år 2011 bildade försvarsminister Ehud Barak det nya<br />

partiet Atzmaut. Anm: Atzmaut, hebreiskt ord för oberoende. Det ingår i namnet på den judiska<br />

högtidsdagen Yom Ha´atzmaut, Dagen för oberoendet.


Regeringen<br />

Israel har för närvarande en koalitionsregering bestående av partierna Likud,<br />

Yisrael Beiteinu, Arbetarpartiet, Atzmaut, Shas, Torahpartiet och Judiskt hem.<br />

Sammanlagt har koalitionen 74 av Knessets 120 platser.<br />

Ur Likuds partiprogram<br />

Likud är alltså det största partiet i koalitionen. Avgörande för resultatet av fredsförhandlingar<br />

med palestinierna är då dess syn på de ockuperade områdena.<br />

Denna framgår av partiprogrammet, som går att läsa på en.netanyahu.org.il.<br />

Välj About the Likud Party Constitution. I Artikel 2, punkt 1 b) heter det:<br />

Safeguarding the right of the Jewish people to the Land of Israel as an eternal,<br />

inalienable right, working diligently to settle and develop all parts of the land of<br />

Israel, and extending national sovereignty to them.<br />

Skrivningen bör tolkas som en stark ståndpunkt till förmån för bosättningar på<br />

de ockuperade områdena (inklusive Östra Jerusalem). För ytterligare ställningstaganden,<br />

välj The Issues National Security.<br />

Israel, en judisk eller israelisk stat?<br />

I självständighetsförklaringen från år 1948 (se förrförra sidan) finns skrivningen<br />

”Etablerandet av en judisk stat i Eretz Israel, att vara känd som staten Israel”.<br />

Israel är alltså inte en israelisk stat på samma sätt som exempelvis Sverige är en<br />

svensk stat eller Frankrike en fransk stat.<br />

Begreppet judisk stat är inte okontroversiellt. Av Israels medborgare är dock<br />

omkring 20 procent araber, de flesta muslimer. Och andelen araber verkar öka.<br />

För araber kan det vara naturligare att tala om en tvåspråkig och mångkulturell<br />

stat än om en judisk stat. ”Vem är en medborgare?” ses då som en naturligare fråga<br />

än ”Vem är en jude?”.<br />

En diskussion pågår om en möjlig lojalitetsed för icke-judar som söker israeliskt<br />

medborgarskap. Den skulle innebära att den sökande svär trohet till<br />

”Staten Israel som ”en judisk och demokratisk stat”. Den israeliska regeringen<br />

har godkänt förslaget men det har ännu inte tagits av Knesset.<br />

29


30<br />

Arabiska israeler<br />

Arabiska israeler är araber som är medborgare i Israel. De utgör omkring 20<br />

procent av staten Israels befolkning; de flesta är muslimer. Många har släktingar<br />

på Västbanken, i Gaza eller bland palestinska flyktingar i Jordanien,<br />

Syrien eller Libanon. Allmän information finns exempelvis på en.wikipedia.org/<br />

wiki/Arab_citizens_of_Israel.<br />

Många arabiska israeler ser sig dock inte som israeliska medborgare. I en undersökning<br />

år 2010 bland arabiska ungdomar i åldrarna 17– 20 år definierade sig<br />

bara 10 procent som arabiska israeler och bara drygt 2 procent som bara israeler.<br />

Viktiga organisationer<br />

Adalah, Legal Center for Arab Minority Rights in Israel; www.adalah.org;<br />

välj English.<br />

Arab Association for Human Rights, Association in Service of the Palestinian<br />

Arab Minority in Israel; www.arabhra.org/HRA/Pages/Index.aspx?Language=<br />

2; välj English.<br />

Arab Higher Monitoring Committee; reut-institute.org/en/Publication.aspx?<br />

PublicationId=2254<br />

Inter-Agency Task force on Israeli Arab Issues; www.iataskforce.org<br />

Mada al-Carmel, Arab Center for Applied Social Research; www.madaresearch.org<br />

Mossawa Center, Advocacy Center for Arab Citizens in Israel; www.mossawa<br />

center.org<br />

För en särskild islamisk rörelse i Israel, se en.wikipedia.org/wiki/Islamic_Move<br />

ment_in_Israel.<br />

Status<br />

Arabiska israeler har i princip samma rättigheter och skyldigheter som andra<br />

israeliska medborgare. De är dock inte tvungna att göra militärtjänst men kan<br />

göra den om de vill. Socialt och ekonomiskt har de i genomsnitt sämre villkor<br />

än judiska israeler. Politiskt representeras de i Israels parlament Knesset av tre


partier: Hadash, Förenade arablistan och Balad. De tre partierna har sammanlagt<br />

11 av Knessets 120 platser. Se förrförrförra sidan.<br />

En stor mängd data om den arabisk-israeliska befolkningen finns på den<br />

officiella israeliska nätplatsen www.gov.il/FirstGov/NewsEng/NewsEng_Arab<br />

Population.htm.<br />

Diskriminering?<br />

Från arabiskt håll hävdas att diskrimering förekommer – och att den ökar.<br />

Bland annat pekar man på tre nya lagar antagna år 2011.<br />

Acceptance Committees Law<br />

Lagen tillåter närmare 700 små orter i Israel att säga nej till arabisk-israeliska<br />

medborgare som vill bosätta sig i en sådan ort.<br />

”The Nakba Law”<br />

Nakba är ett arabiskt ord som betyder katastrof. Det syftar på de negativa<br />

följder palestinier anser att etableringen av staten Israel haft för dem. Lagen<br />

innebär att statligt bidrag till en organisation kan dras in om den anses<br />

skada Israel som en ”judisk och demokratisk stat”. En sådan handling skulle<br />

till exempel kunna vara att man högtidlighåller dagen för Israels oberoende<br />

(14/5 1948) som en sorgedag. Två människorättsorganisationer har vänt<br />

sig till Israels Högsta domstol och begärt att lagen upphävs.<br />

Lagen kan i sin hebreiska version läsas på oknesset.org/bill/3875. En<br />

israelisk kritik av hur lagen feltolkas finns på www.camera.org/index.asp?x_<br />

context=2&x_outlet=33&x_article=2027.<br />

Det kan tilläggas att Utbildningsdepartementet infört en särregel i historieämnet<br />

i det arabiskspråkiga skolsystemet i Israel: i studentexamen ska<br />

ingå en obligatorisk fråga om Förintelsen (Holocaust). Frågan omfattar 24<br />

poäng eller närmare en fjärdedel av maximal poäng i provet i historia.<br />

Amendment to The Citizenship Act<br />

Enligt tillägget kan israeliskt medborgarskap fråntas en person som spionerat<br />

för en terroristorganisation, hjälpt en fiende i krigstid, tjänstgjort i en fientlig<br />

armé eller utfört en handling som på annat sätt skadar den israeliska statens<br />

suveränitet.<br />

Tillägget har skarpt kritiserats från arabisk-israelisk sida. Ett exempel är<br />

ett inlägg av Haneen Zoabi, medlem i Knesset för det arabiska partiet Balad.<br />

There is a clear fascist trend. What is happening today shouldn´t surprise any of<br />

us. Someone har already contructed the political, mental and ideological infrastructure<br />

for revoking citezenship.<br />

31


Kravallerna år 2000<br />

Under åren har öppna konflikter mellan arabiska och judiska medborgare förekommit.<br />

Den svåraste är kanske kravallerna år 2000 då 13 arabiska ungdomar<br />

sköts till döds av israelisk polis. Händelsen ledde till en offentlig undersökning<br />

ledd av juristen Theodor Orr, efter honom kallad Orr-kommissionen. I en rapport<br />

kritiserades både arabiska ledare och representanter för israeliska myndigheter.<br />

Kommissionens slutsatser – och rekommendationer – går att exempelvis<br />

läsa på www.reut-institute.org. Skriv in orr i sökrutan, klicka på pilen och<br />

sedan på Official Summation of the Orr Commission – Reut Institute. Det<br />

heter bland annat:<br />

32<br />

The Jewish majority must bear in mind that the state is not only Jewish, but also<br />

democratic. As stated above, equality is one of the primary elements of the constitutional<br />

structure of the state, and the prohibition against discrimination applies<br />

to all citizens of the state. The majority must understand that the events that<br />

made the Arabs a minority in the state were for them a national catastrophe,<br />

and that their integration into the State of Israel was attended by painful sacrifices.<br />

The majority must respect their identity, culture and language.<br />

Händelsen år 2000 är ett öppet sår i relationerna mellan arabiska och judiska<br />

israeler. Till 10-årsminnet av den anordnades hösten år 2010 en stor demonstration<br />

med uppskattningsvis omkring 6 000 deltagare. I samband med detta<br />

riktades ny kritik mot hur polisen agerade år 2000, bland annat från den<br />

israeliska tankesmedjan The Israel Democracy Institute; www.idi.org.il; välj English<br />

site.<br />

Israels officiella syn på arabiska israeler<br />

Vad jag hittat är ett ställningstagande från år 2001, Arab Israelis. Det går att<br />

läsa på den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa. Skriv i sökrutan in arab<br />

israelis, klicka på Go och sedan på träffen Arab Israelis 20 Aug 2001 i den<br />

Google-sida som kommer upp. Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />

I texten hänvisar man till en passus i Självständighetsdeklarationen där det<br />

sägs att också för arabiska israeler gäller ”full and equal citizenship and due<br />

representation in all its provisional and permanent institutions”. Det medges<br />

dock att den ekonomiska och sociala utvecklingen varit sämre för araber än för<br />

judar. Negativa exempel är sämre utbildning, högre arbetslöshet, lägre inkomst<br />

och sämre infrastruktur i samhällena. Samtidigt understryker man att arabiska<br />

israeler har det avsevärt bättre än sina bröder och systrar i grannländer.


Israel som militärmakt<br />

Tabellen nedan visar militärutgifter år 2009 i procent av BNP, bruttonationalprodukten.<br />

Talen gäller de sju länder som toppar listan. Källa: SIPRI, Stockholm<br />

International Peace Research Institute; www.sipri.org. Se också en.wiki<br />

pedia.org/wiki/List_of_countries_by_military_expenditures. Anm: Motsvarande<br />

tal för Sverige är 1,2.<br />

Land Militärutgifter, % av BNP<br />

Saudiarabien 11,2<br />

Förenade Arabemiraten 7,3<br />

Israel 6,3<br />

Chad 6,2<br />

Jordanien 6,1<br />

Georgien 5,6<br />

USA 4,7<br />

Utförlig information om den israeliska militärmakten Israel Defense Forces, IDF,<br />

finns på en.wikipedia.org/wiki/Israeli_Defense_Forces. IDF:s egen nätadress<br />

är dover.idf.il/idf/english. Anm: Observera gärna den amerikansk-engelska stavningen<br />

av defense, alltså inte med brittisk-engelskt c.<br />

En annan informativ källa är Federation of American Scientists, FAS; www.<br />

fas.org. Skriv in israel i sökrutan och klicka på Go.<br />

IDF:s beteendekod för ockuperat område<br />

Koden, IDF Code of Conduct, har elva punkter, så som de redovisas på nätadressen<br />

www.jcpa.org/brief/brief3-8.htm. Anm: jcpa, Jerusalem Center for<br />

Public Affairs.<br />

1. Military action can only be taken against military targets.<br />

2. The use of force must be proportional.<br />

3. Soldiers may only use weaponry they were issued by the IDF.<br />

4. Anyone who surrenders cannot be attacked.<br />

5. Only those who are properly trained can interrogate prisoners.<br />

33


6. Soldiers must accord dignity and respect to the Palestinian population and<br />

those arrested.<br />

7. Soldiers must give appropriate medical care, when conditions allow, to oneself<br />

and one’s enemy.<br />

8. Pillaging is absolutely and totally illegal.<br />

9. Soldiers must show proper respect for religious and cultural sites and artifacts.<br />

10. Soldiers must protect international aid workers, including their property and<br />

vehicles.<br />

11. Soldiers must report all violations of this code.<br />

Refusniks<br />

I läsarkommentarer i israeliska tidningar betecknas IDF ofta som ”the most<br />

moral army in the world”.<br />

En refus(e)nik är en person som i protest mot ockupationspolitiken vägrar<br />

värnplikt eller vägrar att utföra vissa militära handlingar. En genomgång av<br />

hur vanligt detta är inom den israeliska militärmakten finns på en.wikipedia.org/<br />

wiki/Refusal_to_serve_in_the_Israeli_military.<br />

För en kort beskrivning av några grupper av refusniks, se sidan 162.<br />

Militärorder<br />

Hur israeliska styrkor uppträder på ockuperat område styrs till stor del av olika<br />

militärorder. Antalet är mycket stort, mer än 2 500. En samlingsplats för några<br />

av dem är orders.arij.org. Orderna där är på hebreiska eller arabiska eller på<br />

båda språken. Några är kartor. Ett litet antal order på engelska finns på www.<br />

israellawresourcecenter.org; välj Website Map Full Text (under Israeli Military<br />

Orders). Anm: arij, The Applied Research Institute – Jerusalem.<br />

En militärorder kan innehålla mycket detaljerade kontrollregler. För ett exempel,<br />

se kapitlet Demonstrationsrätten på sidorna 106-108.<br />

Israel och kärnvapen<br />

Det finns för närvarande sju länder som erkänt att man har kärnvapen. Rangordnade<br />

efter årtal för första detonering är det USA, Ryssland, Storbritannien,<br />

Frankrike, Folkrepubliken Kina, Indien och Pakistan.<br />

De anses allmänt att Israel, liksom Nordkorea, har kärnvapen. I Israels fall<br />

rör det sig enligt SIPRI om cirka 80 stycken. Källa: www.sipri.org/yearbook/<br />

2010/08. Mer information finns på en.wikipedia.org/wiki/Nuclear_weapons_<br />

and_Israel.<br />

34


En FN-resolution år 2009 krävde att Israel skulle låta International Atomic<br />

Energy Agency, IAEA, inspektera innehav av kärnvapen. Israel avvisade kravet.<br />

Man har inte heller erkänt att man har kärnvapen.<br />

Uppgifter om eventuellt innehav blev mera allmänt kända när den israeliske<br />

kärnfysikern och kärnteknikern Mordechai Vanunu år 1985 informerade en<br />

brittisk tidning. Vanunu, som då hade lämnat Israel, blev av Mossad (se sidan<br />

45) kidnappad i Rom och bortförd till Israel. I en hemlig rättegång dömdes<br />

han till 18 års fängelse. De första 11 åren tillbringade han i nästan total isolering.<br />

Han har senare dömts till flera korta fängelsestraff för att ha brutit mot de<br />

stränga regler han ålagts. Mer information finns på en.wikipedia.org/wiki/<br />

Mordechai_Vanunu.<br />

En ståndpunkt från Israels sida rörande Vananu finns på den officiella nätplatsen<br />

www.mfa.gov.il/mfa. Välj Government Law Legal issues Sidan<br />

5 (eller senare) i den långa flersidiga listan Memorandum regarding Mordechai<br />

Vananu. Listan innehåller också senare utlåtanden. Anm: mfa, Ministry<br />

of Foreign Affairs.<br />

35


36<br />

Västbanken<br />

Västbanken är ett område på västra sidan av Jordanfloden. Det annekterades av<br />

Jordanien år 1948 i samband med det första arabisk-israeliska kriget år 1948.<br />

Sedan sexdagarskriget år 1967 är det ockuperat av Israel. För allmän nätinformation<br />

om Västbanken, gå exempelvis till en.wikipedia.org/wiki/West_Bank.<br />

Västbanken har 2,6 miljoner invånare, bosättare oräknade. Det är en ung<br />

befolkning: 36 procent är under 15 år och bara 3,7 procent är 65 år eller äldre.<br />

Medianåldern är 21,3 år.<br />

Det officiella Israel avvisar termen ockuperat och betecknar i stället området<br />

som omtvistat (disputed). En argumentering finns att läsa på den officiella<br />

nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa. Välj Peace Process Guide FAQ: The Peace<br />

Process with the Palestinians Is the West Bank ”occupied” or ”disputed”?<br />

(under Settlements). Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />

Många israeler använder inte termen Västbanken utan i stället ”Judea och<br />

Samaria”. Området ses som en naturlig del av ett större Israel, Eretz Yisrael.<br />

Styrelseskick<br />

Någon stat Palestina finns inte, däremot ett administrativt organ för delar av Västbanken<br />

och för Gaza. Detta är The Palestinian Authority, PA, ibland mera<br />

fullständigt kallad The Palestinian National Authority, PNA. PA tillkom i anslutning<br />

till Osloavtalet år 1993. För mer information, gå till en.wikipedia.org/<br />

wikiPalestinian_National_Authority.<br />

President och premiärminister är Mahmoud Abbas respektive Salam Fayyad.<br />

Som parlament fungerar Palestine Legislative Council, PLC, med sina 132<br />

ledamöter. För mer information om PLC, gå till en.wikipedia.org/wiki/<br />

Palestinian_Legislative_Council.<br />

I ett som demokratiskt ansett val år 2006 vann de två största partierna, Hamas<br />

och Fatah, 74 respektive 45 av platserna, alltså tillsammans 119 av de 132.<br />

Valresultatet ledde till en våldsam konflikt mellan de två rörelserna. Mer om<br />

konflikten finns i kapitlet efter nästa.


Israelisk kontroll<br />

I Osloavtalet år 1993 (se sidan 166) fick palestinierna överta kontroll och<br />

administration av delar av Västbanken. Området delades in i tre delar: Area A,<br />

Area B och Area C. Källa: en.wikipedia.org/wiki/West_Bank.<br />

Area Kontroll Administration Del av området Del av befolkningen<br />

A Palestinsk Palestinsk 17 % 55 %<br />

B Israelisk Palestinsk 24 % 41 %<br />

C Israelisk Israelisk 59 % 4 %<br />

I praktiken utövar Israel delvis en strikt kontroll också i Area A.<br />

Kartor<br />

Kartan till vänster nedan visar olika områden. Vitt område är area C. Mellanmörkt<br />

område är areorna A och B; bilden nedan är inte tydlig nog för att man<br />

ska kunna skilja mellan dem. Det mycket mörka området är Jerusalem.<br />

Bilden till höger är en sinnrik konstruktion gjord av organisationen Americans<br />

for Peace Now med nätadressen www.peacenow.org/map.php. Man kan<br />

själv bestämma vilken eller vilka delkartor man vill se. Med just inställningen<br />

nedan får man en kartbild med Muren (se sidan 123), den Gröna linjen (se<br />

sidan 25) och areorna A, B och C.<br />

37


Särskilt om Jordandalen<br />

Jordandalen (The Jordan Valley) är ett 120 km<br />

långt och 15 km brett omårde på Västbanken<br />

som gränsar mot Jordanien. Själva gränsen bildas<br />

av Jordanfloden, som mynnar ut i Döda havet.<br />

Jordandalen (tillsammans med norra Döda havsområdet)<br />

utgör närmare 30 procent av Västbanken.<br />

Nära 90 procent är del av Area C, ett<br />

område som Israel har total kontroll över; se<br />

tabellen på förra sidan. För allmän information,<br />

gå till en.wikipedia.org/wiki/Jordan_Valley_<br />

(Middle_East).<br />

Området är glest befolkat. År 2009 bodde omkring<br />

65 000 palestinier där, eller 2,6 procent av Källa: Wikipediam.<br />

Västbankens palestinska befolkning. Samma år Källa: Wikipedia.<br />

fanns cirka 9 000 israeliska bosättare i området.<br />

De två första bosättningarna tillkom redan år 1968, ett år efter det att Israel<br />

hade ockuperat Västbanken. År 2011 var antalet 37, inklusive sju icke-auktoriserade<br />

utposter (outposts).<br />

Varje israelisk regering har sett Jordandalen (tillsammans med norra Dödahavsområdet)<br />

som en ytterst viktig del av Israels säkerhetspolitik. Här finns ett<br />

av skälen till att man så tidigt började bygga bosättningar i området. Dessa<br />

skulle utgöra en buffertzon mellan Israel och dess ”östra front”. De skulle, som<br />

det heter i en tidig plan, vara<br />

38<br />

permanent advance-position lookouts that would avoid having to call up military<br />

forces and could not only alert the military to a sudden attack by the enemy, but<br />

also attempt to halt, or at least delay, the enemy’s advance until military forces<br />

could control the situation.<br />

Den nuvarande regeringen, under Benjamin Netanyahu, är mycket tydlig i<br />

sin syn på områdets strategiska vikt:<br />

[Israels] army must remain along the Jordan River in any future agreement.<br />

En utförlig rapport om området och dess betydelse i olika avseenden finns på<br />

www.btselem.org, nätplatsen för den israeliska HR-organisationen B´Tselem.<br />

Välj Publications 2011 Dispossession & Exploitation: Israel’s policy in<br />

the Jordan Valley & northern Dead Sea och klicka på PDF.


Gazaremsan<br />

Gazaremsan (the Gaza Strip) kallas vanligen bara<br />

Gaza. Området, 360 km2 stort, ligger vid Medelhavets<br />

östra kust och gränsar till Egypten i söder<br />

och till Israel i väster och norr. Den största<br />

staden är Gaza City, vilket gett remsan dess namn.<br />

Området har cirka 1,7 miljoner invånare med<br />

en befolkningstäthet på omkring 4 500 invånare<br />

per km2 . Befolkningen är mycket ung, med en<br />

medianålder på 17,7 år. 44 procent av den är under<br />

15 år, medan mindre än 3 procent är 65 år<br />

eller äldre. Den årliga befolkningstillväxten är 3,2 Källa: Wikipedia.<br />

procent, det sjätte högsta talet bland 223 undersökta<br />

länder/områden.<br />

För mer nätinformation om Gaza, gå exempelvis till en.wikipedia.org/wiki/<br />

Gaza_Strip. En palestinsk källa är www.pchrgaza.org; välj Facts/Stats. Anm:<br />

pchr, Palestinian Centre for Human Rights.<br />

Israel ockuperade Gazaremsan i samband med Sexdagarskriget år 1967; dessförrinnan<br />

var det ockuperat av Egypten. Ockupationen upphörde formellt när<br />

den israeliska militärmakten lämnade området år 2005 och de israeliska bosättningarna<br />

där upplöstes. Det internationella samfundet betraktar dock fortfarande<br />

Gaza som ockuperat område, detta eftersom Israels kontroll till lands,<br />

till sjöss och luftledes är i det närmaste total.<br />

Osloavtalet år 1993 (se sidan 166) gav Gaza administrativ status under den<br />

Palestinska myndigheten (the Palestinian [National] Authority, PA). Efter<br />

konflikten mellan Fatah och Hamas efter det palestinska valet år 2006 övertog<br />

Hamas år 2007 med våld makten över området; se nästa kapitel. Officiell<br />

ledare av Hamas är Khaled Mashal.<br />

Gaza under Hamas<br />

Som numera ensamstyrande i Gaza utövar Hamas en strikt kontroll över området<br />

39


och dess invånare. Tidningen Haaretz internationellt erkända reporter Amira<br />

Hass skriver bland annat:<br />

40<br />

I wish these pictures reached leftists abroad, my friend said to herself Tuesday as<br />

she watched Hamas police use rifle butts and clubs to beat her friends – activists<br />

from the Popular Front for the Liberation of Palestine. Although my friend has<br />

never been a fan of the Fatah government in the West Bank, she is outraged by<br />

the romanticization of Hamas rule by foreign activists.<br />

Photographs of Tuesday’s protest will be hard to come by, as the Hamas police<br />

prevented photojournalists from doing their job. At some point, shots were fired<br />

into the air to disperse the PFLP protesters in Gaza City, a demonstration Hamas<br />

called an illegal gathering. Many protesters were injured and needed medical<br />

attention; others were detained for some time. Anm: PFLP, Popular Front for the<br />

Liberation of Palestine.<br />

Hela artikeln, jämte ett stort antal tänkvärda läsarkommentarer, finns på www.<br />

haaretz.com/print-edition/features/what-hamas-is-really-afraid-of-1.308264.<br />

Hamas har också kritiserats av HR-organisationerna Amnesty International<br />

och Human Rights Watch. Amnesty skriver i ett uttalande att Hamas har<br />

engaged in a campaign of abductions, deliberate and unlawful killings, torture<br />

and death threats against those they accuse of ´collaborating´ with Israel, as well as<br />

opponents and critics.<br />

Och i rapporten Under Cover of War: Hamas Political Violence in Gaza uppmanar<br />

Human Right Watch Hamas att<br />

end its attacks on political opponents and suspected collaborators in Gaza, which<br />

have killed at least 32 Palestinians and maimed several dozen more during and<br />

since the recent Israeli military offensive.<br />

Hela den 26-sidiga rapporten går att läsa på www.hrw.org/node/82366. En video<br />

om de angivna övergreppen finns på www.hrw.org/en/news/2009/04/20/gazahamas-should-end-killings-torture.<br />

Israelisk ståndpunkt<br />

För den officiella israeliska synen på Gaza och konflikten med Gaza, gå till<br />

www.mfa.gov.il/mfa. Välj Peace Process Guide FAQ: The Peace Process<br />

with the Palestinians (till höger) FAQ: The Operation in Gaza – Factual<br />

and Legal Aspects (till höger). Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />

.


Konflikten Fatah–Hamas<br />

Fatah<br />

Fatah [fa´ta], eller Fateh, grundat år 1954, är ett stort palestinskt politiskt parti<br />

med vänsterinriktning. Någon officiell nätplats på engelska har jag inte hittat,<br />

men för den arabiskkunnige finns www.fateh.ps. Ett reviderat måldokument<br />

taget år 2009 finns på www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/arabs/FatahCharter<br />

2009.html. I läsarkomentarer i israeliska tidningar är det inte ovanligt att<br />

Fatah beskrivs som en terroristorganisation, liksom ibland palestinier i allmänhet<br />

betecknas som terrorister.<br />

Fatah är en del av PLO, the Palestine Liberation Organization. Ett antal militanta<br />

grupper ingår. Fatah har dock inte – i motsats till Hamas – terroriststämplats.<br />

För mer information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Fatah.<br />

Hamas<br />

Hamas [hamaa´s], grundat år 1987, är en palestinsk-islamistisk rörelse, men<br />

också ett politiskt parti. Själva ordet är en akronym för Harakat al-Muqawamat<br />

al-Islamiyyah (islamisk motståndsrörelse). Någon officiell nätplats på engelska<br />

har jag inte hittat, men för den arabiskkunnige finns www.fpmo.gov.ps. En<br />

stadga (charter) tagen år 1988 går att läsa på avalon.law.yale.edu/20th_century/<br />

hamas.asp.<br />

Ett av målen för Hamas är ett utplånande av staten Israel. I Hamas ingår en<br />

paramilitär grupp, de så kallade Al-Qassam-Brigaderna, skapade år 1992. Brigaderna<br />

har utfört ett stort antal attacker mot Israel. Anm: paramilitär, som ersätter eller<br />

kompletterar reguljär militär enhet.<br />

För allmän information om Hamas och Brigaderna, gå till en.wikipedia.org/<br />

wiki/Hamas respektive en.wikipedia.org/wiki/Izz_ad-Din_al-Qassam_Brigades.<br />

En artikel om Hamas, sett ur judisk synpunkt, finns på www.aipac.org. Välj<br />

AIPAC Publications More (under AIPAC Analyses) AIPAC Issue Memos<br />

och gå i den långa listan till Hamas´ History of Terror. Anm: AIPAC, American<br />

Israel Public Affairs Committee.<br />

41


Konflikten<br />

Konflikten bröt ut efter valet år 2006 till det palestinska parlamentet, The<br />

Palestine Legislative Council, PLC. Valet gav Hamas 74 av de 120 platserna mot<br />

45 för Fatah och ledde till en osäker koalitionsregering. När våld uppstod<br />

mellan Fatah och Hamas i Gazaremsan beslöt president Mahmoud Abbas i<br />

januari 2007 att upplösa regeringen och införa undantagstillstånd. Följden<br />

blev att den palestinska myndigheten (The Palestine Authority, PA) splittrades<br />

i två regeringar, en på Västbanken under Fatah och en i Gaza under Hamas.<br />

I flera våldsamheter dödades flera hundra människor. För mer information om<br />

konflikten, gå till en.wikipedia.org/wiki/Fatah%E2%80%93Hamas_conflict#<br />

2006_elections.<br />

Regeringen på Västbanken har erkänts av det internationella samfundet.<br />

Hamas har terroriststämplats av Canada, EU, Israel, Japan och USA. England<br />

och Australien har terroriststämplat den militära delen av Hamas.<br />

Återförening?<br />

En återförening kan vara på gång. I en ceremoni i Kairo i maj år 2011 ingick<br />

Fatah och Hamas ett försoningsavtal. Avtalet skulle kunna leda till en gemensam<br />

regering och år 2012 till val av president och ledamöter i en parlamentarisk<br />

församling.<br />

Israel har fördömt avtalet. I uttalanden från Israels premiärminister Benjamin<br />

Netanyahu heter det:<br />

42<br />

The Palestinian Authority must choose either peace with Israel or peace with<br />

Hamas. There is no possibility for peace with both. What happened in Cairo is<br />

a mortal blow to peace, and a great victory for terrorism. Israel will not negotiate<br />

with a ”Palestinian version of Al-Qaida”.<br />

Kan Hamas ge upp sitt mål att utplåna Israel? Enligt den israeliska tidningen<br />

Haaretz har Hamas ledare Khaled Mashal gett målsättningen nedan för återföreningen<br />

Fatah-Hamas. Anm: The right of return, rätten att återvända; se<br />

sidan 49.<br />

Closing ranks in order to create one entity, one organization and one decision,<br />

in order to realize the shared national aim of a sovereign, independent Palestinian<br />

state in the West Bank and Gaza - without one settler and without giving up<br />

even one piece of land or the right of return.


Östra Jerusalem<br />

Jerusalem bestod mellan 1948 och 1967 av två<br />

delar:<br />

Västra Jerusalem som omfattade 38 km 2 och<br />

kontrollerades av Israel.<br />

Östra Jerusalem som omfattade 6 km 2 och<br />

kontrollerades av Jordanien.<br />

Efter sexdagarskriget år 1967 ockuperade Israel<br />

inte bara Östra Jerusalem enligt ovan utan ytterligare<br />

ett område om 64 km2 ; se kartan. Ockupationen<br />

innebar i praktiken en annektering.<br />

Källa: Wikipedia.<br />

År 1980 antog Knesset, det israeliska parlamentet,<br />

en lag om Jerusalem. I lagen heter det att ”Jerusalem, complete and<br />

united, is the capital of Israel”. Samma år förklarade FN:s säkerhetsråd lagen<br />

ovan ogiltig (null and void), med röstetalen 14 mot 0 och en röst nedlagd<br />

(USA). För detaljer, se en.wikipedia.org/wiki/UN_Security_Council_Resolut<br />

ion_478.<br />

Jerusalems befolkning<br />

År 2008 hade Jerusalem 763 600 invånare varav 495 000 judar och 268 600<br />

palestinier. Av denna befolkning bodde 455 000 i det enligt ovan annekterade<br />

området. Av dem var 187 000 judar och 268 000 palestinier.<br />

Status för palestinier i det annekterade området<br />

Efter annekteringen genomförde Israel en folkräkning. De palestinier som då<br />

vistades i området – men bara de – fick permanent uppehållstillstånd i staten<br />

Israel. En person med sådant tillstånd har i stora stycken samma villkor som<br />

israeliska medborgare men kan till exempel inte rösta i val till Knesset. Det går<br />

att under vissa begränsande villkor få israeliskt medborgarskap.<br />

Permanent uppehållstillstånd enligt ovan är samma status som kan ges till<br />

43


utländska icke-judiska medborgare som vill bosätta sig i Israel. Man kan alltså<br />

säga att palestinier med tillstånd i praktiken är immigranter till ett område<br />

som varit deras hemland. Den israeliska HR-oganisationen B´Tselem (se nedan)<br />

uttrycker detta så <strong>här</strong>:<br />

44<br />

Treating these Palestinians as foreigners who entered Israel is astonishing, since<br />

it was Israel that entered East Jerusalem in 1967.<br />

Förslag på två informationskällor<br />

Nätplatsen för HR-organisationen B´Tselem; www. btselem.org; välj East<br />

Jerusalem.<br />

Den norska 157-sidiga rapporten 42 Years of Occupation. Jerusalem File;<br />

www.civiccoalition-jerusalem.org/ccdprj.ps/new/pdfs/Welfare%20J%20<br />

Book.pdf.<br />

Palestinsk syn<br />

En översiktig källa är www.palestinemonitor.org; välj East Jerusalem. På sidan<br />

går det att ladda ned ett dokument på drygt 40 sidor, Factsheet – East Jerusalem.<br />

På sidan finns också en karta över området. Anm: Det arabiska namnet på<br />

Jerusalem är Al-Quds, den heliga.<br />

Officiell israelisk syn<br />

Denna finns på www.mfa.gov.il/mfa. Välj Peace Process Guide FAQ: The<br />

Peace Process with the Palestinians (till höger) What is the status of Jerusalem?<br />

(under Jerusalem). Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.


Säkerhetstjänster (Intelligence)<br />

Israel<br />

Israels säkerhetsarbete (intelligence work) har huvudsakligen tre grenar: Shin<br />

Bet, Mossad och Aman.<br />

Shin Bet<br />

Shin Bet är Israels inre säkerhetstjänst, också känd under namnet Shabak<br />

och på engelska som Israel Security Agency, ISA, eller General Security<br />

Service, GSS. Shin Bet används också för de ockuperade områdena. Nätplats<br />

är www. shabak.gov.il/english. Mer information finns på en.wikipedia.<br />

org/wiki/Shin_Bet.<br />

Mossad<br />

Mossad är Israels säkerhetstjänst för yttre ärenden. På engelska används<br />

namnet Institute for Intelligence and Special Operations. Dess motto är<br />

hämtat från Ordspråksboken 11:14 i Gamla testamentet:<br />

Där ingen rådklokhet finnes kommer folket på fall, men där de rådvisa äro<br />

många, där går det väl.<br />

Enligt Wikipedia är Mossad ansvarigt för ”insamling av säkerhetsdata och<br />

dolda operationer inklusive lönnmord och andra paramilitära aktiviteter”.<br />

Två omtalade operationer är kidnappningarna av Adolf Eichmann och<br />

Mordechai Vanunu (se sidan 35). Nätplats är www.mossad.gov.il/eng. För<br />

mer information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Mossad.<br />

Aman<br />

Aman är huvudorganet för den militära säkerhetstjänsten. Engelskt namn<br />

är Directorate of Military Intelligence. För information, gå till en.wikipedia.<br />

org/wiki/Military_Intelligence_Directorate_(Israel). Någon engelskspråkig<br />

nätplats för Aman har jag inte hittat, men för den hebreiskkunnige finns<br />

www.aman.idf.il.<br />

Västbanken och Gazaremsan<br />

En säkerhetstjänst på Västbanken är Palestinian National Security Forces. För<br />

45


information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Palestinian_National_Security_<br />

Forces. Någon nätplats för tjänsten har jag inte hittat. Detsamma gäller för en<br />

säkerhetstjänst i Gaza kontrollerad av Hamas.<br />

Enligt dokument som läckts av Wikileaks har Palestinian Authority och<br />

israelisk säkerhetstjänst i flera år tillbaka haft ett nära samarbete.<br />

46


Israel demografiskt hotat?<br />

Antalet barn per familj är 2,96 bland judiska israeler och 3,84 bland arabiska<br />

israeler. Befolkningstillväxten per år är 1,7 % respektive 2,6 %. Är dessa skillnader<br />

ett hot mot Israel som en judisk stat?<br />

År 2003 skapade Benjamin Netanyahu, då finansminister, debatt genom att<br />

säga:<br />

If there is a demographic problem, and there is, it is with the Israeli Arabs who<br />

will remain Israeli citizens.<br />

Uttalandet ledde till skarpa fördömanden från arabiskt-israeliskt håll. Här är<br />

som exempel ett genmäle från en företrädare för den arabisk-judiska fredsrörelsen<br />

Hadash, representerad i Knesset:<br />

A leader who considers 20 percent of the population of Israel to be a demographic<br />

threat and treats them as an existential problem, is himself a racist threat to<br />

democracy, sanity, and the rule of law.<br />

En befolkningsprognos: staten Israel<br />

Följande prognos för medborgare i Israel är hämtad från israelipalestinian.<br />

procon.org; välj Population Statistics. Den ger andelen arabiska israeler i procent<br />

av summan av antalet judar och arabiska israeler. I dag är motsvarande<br />

procenttal 20,4.<br />

År Procent arabiska israeler<br />

2030 23<br />

2050 26<br />

Det finns i dag krafter i Israel som vill stöta ut arabiska medborgare ur staten<br />

Israel. En framstående företrädare för denna syn är Israels utrikesminister, Avigdor<br />

Lieberman. En i varje fall partiell utstötning skulle kunna ske genom att vissa<br />

områden med övervägande arabisk befolkning placeras inom gränsen för en<br />

palestinsk stat. I utbyte skulle vissa områden med bosättningar på Västbanken<br />

47


inkluderas i staten Israel. Krav finns att återstående arabiska medborgare i<br />

Israel skulle avkrävas en lojalitetsed.<br />

En befolkningsprognos: staten Israel – Västbanken och Gazaremsan<br />

Källan på förra sidan jämför också befolkningen i Israel med befolkningen på<br />

Västbanken och i Gaza. Tabellen nedan ger andelen invånare i Israel i procent<br />

av summan av antalet invånare i Israel och antalet palestinska invånare på Väst<br />

banken och i Gaza.<br />

48<br />

År Procent invånare i Israel<br />

2030 58,7<br />

2050 54,6<br />

Förlorad boenderätt på Västbanken<br />

Mellan åren 1967 och 1994 förlorade ett stort antal palestinier på Västbanken<br />

sin boenderätt (residency). Detta framgår av en rapport som den israeliska<br />

tidningen Haaretz fått tillgång till och som den redovisar på www.haaretz.com/<br />

print-edition/news/israel-admits-it-covertly-canceled-residency-status-of-140-<br />

000-palestinians-1.360935. Artikeln har rubriken Israel admits it covertly canceled<br />

residency status of 140,000 Palestinians. Anm: Enklare kan vara att googla på<br />

haaretz canceled residency.<br />

Enligt rapporten upphävde Israel boenderätt för palestinier på Västbanken<br />

som lämnade området och inte återvände inom viss tid. Det kunde röra sig om<br />

studenter som studerade utomlands eller personer som under en tid arbetade<br />

utomlands.<br />

Har tillvägagångssättet varit ett brott mot internationell rätt? Det menar<br />

HR-organisationen HaMoked, Center for the defense of the individual; www.<br />

hamoked.org. Man hänvisar till Artikel 13:2 i FN:s Deklaration om de mänskliga<br />

rättigheterna där det heter.<br />

2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända<br />

till sitt land.<br />

Enligt Haaretz används i dag en liknande procedur mot palestinier som har<br />

boenderätt i Östra Jerusalem.


Palestiniers rätt att återvända?<br />

Rätten att återvända är en fråga som gäller de palestinier som efter Israels<br />

tillkomst år 1948 tvingats att lämna hem och ägodelar. Allmän information<br />

finns på en.wikipedia.org/wiki/Palestinian_right_of_return.<br />

Antal personer<br />

Framför allt rör det sig om följande två grupper av flyktingar:<br />

Mellan 700 000 och 800 000 personer i samband med det arabisk-israeliska<br />

kriget år 1948.<br />

Mellan 280 000 och 350 000 personer i samband med sexdagarskriget år<br />

1967. Av dem kan mellan 120 000 och 170 000 tillhöra den första gruppen.<br />

Se också i förra kapitlet om förlorad boenderätt på Västbanken och i kapitlet<br />

Utvisningar på sidan 103.<br />

Fördrivning?<br />

Historiker är i dag så gott som samstämmiga i synen att huvuddelen av de<br />

palestinska flyktingarna fördrivits och att det då rört sig om en medveten etnisk<br />

rensning (ethnic cleansing). Den har delvis skett med stor grymhet. Ett<br />

vittnesbörd om sådant våld är Yizhat Smilanskys berömda bok Khirbet Khizeh,<br />

utgiven på hebreiska år 1949 och på engelska år 2008.<br />

Den fördrivning som skett kan ses som en åtgärd nödvändig för att Israel<br />

skulle bli en i huvudsak judisk stat. I dag är ungefär 20 procent av Israels befolkning<br />

araber. Det finns krafter som gärna skulle se att också dessa fördrevs.<br />

Dokument om fördrivningen finns i israeliska arkiv. De är hemligstämplade<br />

och hemligstämpeln förlängdes för en tid sedan med ytterligare år.<br />

Förespråkarna för rätten att återvända<br />

De som åberopar en rätt att återvända hänvisar främst till tre rättskällor:<br />

FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna, där det i Artikel 13:2 heter:<br />

49


50<br />

2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till<br />

sitt land.<br />

FN:s Resolution 194 från år 1949. I Artikel 11 heter det att FN<br />

Resolves that the refugees wishing to return to their homes and live at peace with<br />

their neighbours should be permitted to do so at the earliest practicable date, and<br />

that compensation should be paid for the property of those choosing not to return<br />

and for loss of or damage to property which, under principles of international<br />

law or in equity, should be made good by the Governments or authorities<br />

responsible.<br />

Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, där<br />

det i Artikel 12:4 heter:<br />

Ingen får godtyckligt förvägras rätten att resa in i sitt eget land.<br />

Mer om ståndpunkterna hos förespråkare för Rätten att återvända finns på<br />

Wikipedias nätplats på förra sidan. Gå till avsnittet Supporters´ viewpoints.<br />

Israelisk ståndpunkt<br />

Man är angelägen om att betona att ”ett flyktingproblem aldrig hade skapats<br />

[år 1948] om detta inte hade tvingats på Israel av arabländerna och av det<br />

lokala palestinska ledarskapet”.<br />

Man avvisar också bestämt giltigheten hos de rättskällor som förespråkarna<br />

refererar till. Beträffande uttrycket ”sitt eget land” menar man att flyktingarna<br />

inte är medborgae i något sådant eget land. FN:s Resolution 194 avvisas med<br />

hänvisning till att den bara är en rekommendation. Den gäller dessutom, säger<br />

man, bara dem som är ”villiga att leva i fred med sina grannar” (se ovan);<br />

underförstått, den viljan finns inte.<br />

För en detaljerad argumentering, gå till www.mfa.gov.il/mfa. Välj FAQs <br />

Israel, the Conflict and Peace: Answers to frequently asked questions. Välj <strong>här</strong><br />

endera eller båda av Do Palestinian Refugees have a justifiable ”right of return?”<br />

(Under Refugees i mittspalten) eller Do Palestinians have a right to<br />

return to Israel? (i spalten till höger. Den senare artikeln är skriven av en israelisk<br />

folkrättsexpert.<br />

Argument finns också att läsa på Wikipedias nätplats på förra sidan. Gå till<br />

Objectors´ viewpoints.


en.wikipedia.org/wiki/<br />

UN_General_Assembly_Resolution_194#Article_11_-_Refugees<br />

hela texten<br />

Några rankningar<br />

Här är några av de många rankningar som går att hitta på nätet. De gäller Israel<br />

och i ett fall också de ockuperade områdena. Se också en.wikipedia.org/wiki/<br />

List_of_international_rankings.<br />

Demokrati<br />

Global Democracy Ranking; www.democracyranking.org<br />

100 länder listas för åren 2008–2009 i kategorierna Grön, Blå och Röd.<br />

Listan finns på www.democracyranking.org/en/ranking.htm. Den toppas<br />

av Norge, Sverige, Finland, Schweiz och Danmark, alla i gruppen Grön.<br />

Israel får med nummer 23 plats i samma grupp; det är samma placering<br />

som i närmast tidigare rankning.<br />

Democracy Index, tidskriften The Economist<br />

167 länder/områden listas för år 2010. Rankningen grundas på fem variabler:<br />

Valprocess och pluralism, Medborgerliga rättigheter, Regeringens<br />

funktionssätt, Politiskt deltagande och Politisk kultur. Efter resultaten klassificeras<br />

länderna i fyra grupper: Fulla demokratier, Demokratier med anmärkningar,<br />

Hybridregimer och Auktoritära regimer. Listan kan kanske enklast<br />

ses på en.wikipedia.org/wiki/Democracy_Index#2010_rankings. Den toppas<br />

av Norge, Island, Danmark, Sverige och Nya Zeeland. Israel får plats 37<br />

men hamnar i gruppen Demokratier med anmärkningar. Placeringen är<br />

dock avsevärt bättre än plats nr 47 några år tidigare.<br />

Den Palestinska myndigheten, PA, ges plats 93 och placeras i gruppen<br />

Hybridregimer. Anm: Hybridregim, en regim som karaktäriseras av både<br />

auktoritära och demokratiska drag.<br />

Pressfrihet<br />

Freedom House; www.freedomhouse.org<br />

191 länder/områden listas för år 2011 som Free, Partly Free eller Not Free<br />

och poängsätts på en skala där låg poäng svarar mot en hög grad av pressfrihet.<br />

Listan finns på www.freedomhouse.org; välj Freedom of the Press 2011.<br />

I will live as a fida’i*, I will remain a fida’i, I will end as a fida’i - until my countr<br />

My country, people of perpetuity<br />

51


52<br />

Den toppas av Finland, Norge, Sverige, Belgien, Island och Luxemburg.<br />

Israel delar plats 61 med länderna Chile, São Tomé och Principe och<br />

Salomonöarna. Det är en förbättring jämfört med år 2009. Israel hamnade<br />

då i gruppen Partly Free och delade plats 71 med Benin i Afrika. Om<br />

resultatet det året skrev Freedom House: ”Konfrontationen med palestinska<br />

grupper har lett till en nivå av militär censur, reserestriktioner och andra<br />

kontroller som drabbar journalister.”<br />

Reporters without borders; en.rsf.org<br />

178 länder/områden listas och poängsätts för år 2010 på en skala där låg poäng<br />

svarar mot en hög grad av pressfrihet. Listan finns på en.rsf.org/pressfreedom-index-2010,1034.html.<br />

Den toppas av Finland, Island, Norge,<br />

Holland och Sverige, alla med 0 belastningspoäng. Israel hamnar med poängen<br />

23,25 på plats 86. De palestinska territorierna får 47,00 poäng,<br />

vilket ger plats 132. Israels placering är en förbättring jämfört med plats 93<br />

året innan, år 2009. Rapporten för det året talade om ”ett fritt fall”. Orsaken<br />

angavs vara den försämring för journalister som Israels militära angrepp<br />

mot Gazaremsan, Operation Cast Lead, ledde till. Anm: For Operation Cast<br />

Lead (Gjutet Bly), se sidan 146.ed<br />

142 dödad<br />

Korruption<br />

Transparency International; www.transparency.org<br />

För år 2010 har man rangordnat 178 länder. Man betonar att resultaten är<br />

subjektiva och att någon allmänt erkänd definition av korruption inte finns.<br />

För listan, gå till nätplatsen ovan och välj corruption perceptions index <br />

2010 Results.<br />

De fem länder som bedöms vara minst korrumperade är Danmark, Nya<br />

Zeeland, Singapore, Finland och Sverige. Israel delar plats 30 med Spanien,<br />

en förbättring jämfört med plats 32 år 2009.<br />

Den isaeliska allmänhetens syn år 2010 framgår av samma organisations<br />

Global Corruption Barometer: 4 procent ser minskad korruption, 30 procent<br />

samma korruption och 76 procent ökad korruption.<br />

World Audit; www.worldaudit.org/corruption.htm<br />

För år 2010 listas 149 länder. Listan finns på nätadressen ovan.<br />

De fem länder som bedöms vara minst korrumperade är Nya Zeeland,<br />

Danmark, Singapore, Sverige och Finland. Israel delar plats 24 med Spanien.


Några arabiska ord<br />

Här är några av de arabiska ord du kan möta i nättexter om konflikten Israel/<br />

Palestinierna. Ett användbart lexikon finns på www.babylon.com/define/98/<br />

English-Arabic-Dictionary.html. Man skriver i sökrutan in ett arabiskt ord<br />

och får en förklaring på engelska.<br />

Addameer<br />

Samvete.<br />

Adalah<br />

Rättvisa.<br />

Biladi<br />

Mitt land. Namnet på det palestinska<br />

självstyrets nationalsång.<br />

Djellaba(h)<br />

Lång löst sittande yttre klädnad.<br />

Fatah<br />

Erövring.<br />

Fatwa<br />

Ett utlåtande. Det har i den islamiska<br />

rätten samma betydelse som ett<br />

prejudikat i exempelvis svensk rätt.<br />

Fida´i<br />

En som riskerar sitt liv frivilligt.<br />

Hudna<br />

Eld upphör, vapenvila.<br />

Intifada<br />

Att skaka av. Används vanligen i betydelsen<br />

resning, uppror.<br />

Istiqlal<br />

Frihet, oberoende.<br />

Jihad<br />

Strävan, kamp. Betecknar ibland för-<br />

svarskrig, ibland angreppskrig.<br />

Jihadist<br />

Person som förespråkar Jihad.<br />

Mossawa<br />

Jämlikhet.<br />

Nakba<br />

Katastrof.<br />

Naksa<br />

Bakslag, motgång<br />

Tahdiah<br />

Lungnande, pacificering.<br />

Qurban<br />

Offer.<br />

Waqf<br />

En byggnad eller ett område mark.<br />

53


Aliyah<br />

Invandring av judar till Israel. Motsatsen<br />

är yenda.<br />

Ashkenazim<br />

Judar som <strong>här</strong>stammar från Norra<br />

Europa och som vanligen följer seder<br />

med ursprung i medeltidens<br />

tyska judendom.<br />

Atzmaut<br />

Oberoende.<br />

Bar Mitzvah/Bat Mitzvah<br />

Den tillfälle då ett barn når religiös<br />

mognad, 13 år för pojkar och<br />

13 eller i vissa kretsar 12 år för<br />

flickor. Bar, son; Bat, dotter.<br />

Chutzpa(h)<br />

Djärvhet eller något som är skandalöst.<br />

Diaspora [dia´spora]<br />

Syftar på judarnas tvångsbosättning<br />

utanför sitt hemland, ”i förskingringen”.<br />

Eruv<br />

Syftar på ett verkligt eller symboliskt<br />

stängsel kring ett hus eller ett<br />

annat område som gör det möjligt<br />

54<br />

Några hebreiska ord<br />

Här är några av de hebreiska ord jag mött när jag läst nyhetskällor på nätet.<br />

Översättning till och förklaringar på engelska finns i regel på www.milon.co.il.<br />

En del av orden kommer från eller finns i yiddish, ett språk som är en blandning<br />

av hebreiska och flera olika europeiska språk, främst tyska.<br />

för ortodoxa judar att under sabbaten<br />

och inom området göra saker som<br />

annars vore förbjudna.<br />

Exodus [ek´sodus]<br />

Den händelse då israeliterna lämnade<br />

fångenskapen i Egypten. Ordet<br />

har också andra betydelser.<br />

Gentile<br />

En icke-jude.<br />

Goy<br />

En icke-jude.<br />

Haganah<br />

Underjordisk judisk militärorganisation<br />

grundad under det brittiska<br />

mandatet för Palestina. Haganah<br />

blev efter självständigheten grunden<br />

för den israelska militärmakten, Israel<br />

Defense Forces, IDF.<br />

Halakha<br />

Judisk religiös lag.<br />

Haredim<br />

Ultraortodoxa judar.<br />

Hasbara<br />

Term som beskriver israelisk diplomati.<br />

Används ibland som ett förskönade<br />

ord för propaganda.


Hasidim<br />

Ortodoxa judar som särskilt strängt<br />

följer vissa religiösa och moraliska<br />

regler.<br />

Judea<br />

Namnet på den bergiga region som<br />

ungefärligen svarar mot södra delen<br />

av Västbanken.<br />

Kibush<br />

Erövring, ockupation.<br />

Kibutz<br />

Bosättning, by. Ett särskilt judiskt<br />

utopiskt jordbrukskollektiv.<br />

Kippa(h)<br />

Judisk huvudbonad som är vanlig<br />

bland manliga religiösa judar. Att<br />

bära den är ett tecken på vördnad<br />

för Gud.<br />

Kosher<br />

Term som syftar på rituellt korrekt<br />

matlagning. Används ibland som<br />

slangord för Ok.<br />

Kollel<br />

Institut för högre studier av religiösa<br />

judiska texter.<br />

Machsom<br />

Kontrollpunkt (checkpoint).<br />

Midrash<br />

Syftar på kommenterandet av religiösa<br />

judiska skrifter.<br />

Mishav<br />

Samling. Ursprungligen ett slags<br />

judiskt jordbrukskollektiv.<br />

Mitzvah<br />

Påbud eller förbud som finns i<br />

Torah. Det rör sig om 613 bud<br />

(248 positiva och 265 negat iva).<br />

Oleh<br />

Jude som invandrar till Israel un-<br />

der Lagen om återvändande (Law of<br />

Return). Jämför med Sabra.<br />

Passover<br />

Viktig judisk vårhelg till minne av<br />

israeliternas uttåg ur Egypten, Exodus.<br />

Refus(e)nik<br />

Person som av samvetskäl vägrar göra<br />

militärtjänst eller utföra en viss militär<br />

uppgift.<br />

Rosh Hashanah<br />

Den judiska nyårshelgen.<br />

Sabra<br />

Jude fördd i Israel. Jämför med<br />

Oleh.<br />

Samaria<br />

Namnet på den bergiga region som<br />

ungefärligen svarar mot norra delen<br />

av Västbanken.<br />

Sefardim<br />

Benämning på judar av arabiskspansk-judisk<br />

<strong>här</strong>komst. Ordet används<br />

ofta som en motsats till ashkenazim.<br />

Shabahim<br />

Personer som vistas illegalt.<br />

Shabbat<br />

Sabbaten, vilodagen.<br />

Shalom [schalå´m]<br />

Fred. Används i talspråket som hälsningsord.<br />

Shekel<br />

Israelisk valutaenhet. 1 shekel är<br />

cirka 2 SEK.<br />

Shoah<br />

Katastrof. Vid sidan av Holocaust<br />

ett namn på Förintelsen.<br />

Shul<br />

Slangord för synagoga.<br />

55


Sukkot<br />

En sju dagar lång judisk höstfest till<br />

minne av när israeliterna levde i vildmarken<br />

efter Exodus.<br />

Talmud<br />

Judendomens främsta samling av<br />

sådana bud från Gud som bevarats<br />

i muntlig form.<br />

Tanak<br />

Judendomens heliga skrift (kristendomens<br />

Gamla testamente). Ordet<br />

är en akronym för de tre huvudavdelningarna:<br />

Torah (Lagen, dvs.<br />

Moseböckerna), Neviim (Profeterna)<br />

och Ketuvim (Skrifterna).<br />

Torah<br />

Namnet på Guds bud till sitt judiska<br />

folk, särskilt de som finns nedtecknade<br />

i de fem Moseböckerna.<br />

Ushpizin<br />

Gäst vid sukkot.<br />

Yenda<br />

Utvandring av judar från Israel.<br />

Motsatsen är Aliyah.<br />

Yesha<br />

Akronym för Judea, Samaria och<br />

Gaza (Yehuda, Shomron, Aza).<br />

Yeshiva<br />

Skola för högre utbildning ledd av<br />

rabbiner.<br />

Yom<br />

Dag.<br />

Yom Kippur<br />

Försoningsdagen, judendomens viktigaste<br />

helg. Den infaller tio dagar<br />

efter nyårshelgen Rosh Hashanah.<br />

56


Förkortningar<br />

Listan nedan täcker huvuddelen av de förkortningar du kan möta när du läser på<br />

israeliska eller palestinska nätplatser. För förkortningar som saknas, pröva med att<br />

googla. Skriv in förkortningen följt av ordet israel (eller palestine).<br />

ACRI Association for Civil Rights in Israel<br />

ADL Anti-Defamation League<br />

AI Amnesty International<br />

AJC American Jewish Committee, American Jewish Congress<br />

AIPAC American Israel Public Affairs Committee<br />

ASHA American Schools and Hospitals Abroad<br />

BDS Boycott, Divestment, Sanctions<br />

BGU Ben-Gurion University<br />

BNC Boycott National Committee<br />

CAF Citizens´ Accord Forum<br />

CEO Chief Executive Officer<br />

COGAT Coordinator of Government Activities in the Territories<br />

CPJ Committee to Protect Journalists<br />

DCI Defence for Children International<br />

DCO District Coordination Office<br />

DFLP Democratic Front for the Liberation of Palestine<br />

DM Defense Minister<br />

DMI Directorate of Military Intelligence<br />

DMZ Demilitarized Zone<br />

DPI Department for Police Investigations<br />

DU Depleted uranium (förbrukat uran)<br />

DOP Declaration of Principles<br />

ECOSOC [UN] Economic and Social Council<br />

ECJ European Jewish Congress<br />

FGM Free Gaza Movement<br />

FM Foreign Minister<br />

GOC Ground Operations Command<br />

57


GOI Government of Israel<br />

GSS General Security Service<br />

HCJ High Court of Justice<br />

HRC [UN] Human Rights Council<br />

HRW Human Rights Watch<br />

IAA Israeli Airports Authority<br />

IAF Israeli Air Force<br />

ICAHD Israeli Committee Against House Demolition<br />

ICHR Independent Commission for Human Rights<br />

ICC International Criminal Court<br />

ICCPR International Covenant on Civil and Political Rights<br />

ICJ International Court of Justice och International Commission of<br />

Justice<br />

ICRC International Committee of the Red Cross<br />

IDF Israel Defense Forces<br />

IDI Israel Democracy Institute<br />

IED Improvised Explosive Device<br />

IFA Israel Ministry of Foreign Affairs<br />

IHH Turkisk hjälporganisation. Blev särskilt omtalad i samband med sitt<br />

deltagande i projektet Skepp till Gaza (Gaza Flotilla; se sidan<br />

150).<br />

IHL International Humanitarian Law<br />

IL (il) Israel<br />

ILA Israeli Land Administration<br />

ILS Israeli shekel; skrivs också NIS, New Israeli Shekel<br />

INN Israel National News sraeli shekel<br />

IOA Israeli Occupation Authority; också Israeli Occupation Archive<br />

IOF Israeli Occupation Forces<br />

IPA Israeli Prison Authority<br />

IPF Israel Policy Forum<br />

IPS Israeli Prison Service<br />

ISA Israel Security Agency<br />

ISM International Solidarity Movement<br />

JAG Judge Advocate General<br />

JNF Jewish National Fund<br />

JVP Jewish Voice for Peace<br />

LGBT Lesbian, Gay, Bisexual, Transgender<br />

MAG Military Advocate General<br />

MK Member of Knesset<br />

58


MOD Minister of Defense<br />

MPCID Military Police´s Criminal Investigation Division<br />

MPIU Military Police Investigation Unit<br />

NAD Negotiation Affairs Department<br />

NGO Non-Governmental Organization<br />

NIF New Israel Fund<br />

NIS New Israeli Shekel. Den israeliska valutan; skrivs också ILS<br />

NPO Non-Profit Organization<br />

NRP National Religious Party<br />

NU National Union<br />

NWO New World Order<br />

OCHA [UN] Office for the Coordination of Humanitarian Affairs<br />

OHCHR Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights<br />

OIC Organization of Islamic Conference<br />

OPT Occupied Palestinian Territory; skrivs ibland oPt<br />

OQR Office of the Quartet Representative<br />

OT Occupied Territories<br />

PA Palestine Authority<br />

PCHR Palestinian Centre for Human Rights<br />

PCL Palestinian Legislative Council, ofta kallat Palestinian Parliement<br />

PCP Palestinian Civil Police<br />

Pfc Private First Class; en militär grad<br />

PFLP Popular Front for the Liberation of Palestine<br />

PIC Palestinian Information Center<br />

PLO Palestinian Liberation Organization<br />

PM Prime Minister<br />

PMO Prime Minister´s Office<br />

PNA Palestine National Authority<br />

PNC Palestinian National Council<br />

PPS Palestinian Prisoners´ Society<br />

PRC Popular Resistance Committee<br />

PRCS Palestine Red Crescent Society<br />

PSF Palestinian Security Forces<br />

POV Point of View<br />

RPG Rocket-Propelled Grenade<br />

SJ Samaria och Judea, två områden som i stort motsvarar området för<br />

den ockuperade Västbanken. SJ används bland annat i namnet på<br />

den israeliska västbankspolisen, SJ Police.<br />

SPF [Palestinian] Special Police Force<br />

59


SPNI Society for the Protection of Nature in Israel<br />

SSZ Special Security Zone<br />

TA Tel Aviv<br />

TAU Tel Aviv University<br />

UAT United Against Torture<br />

UAV Unmanned Aircraft Vehicle<br />

UNGA United Nations General Assembly<br />

UNGAR United Nations General Assembly Resolution<br />

UNRWA UN Relief and Works Agency for Palestine Refugees in the Near<br />

East<br />

USG Under Secretary General<br />

YHWH Ett fyrabokstavigt namn på Gud i judendomen. Akronymen står för<br />

Yod-Heh-Vav-Heh. Andra skrivningar är YHVH och JHVH.<br />

WB West Bank<br />

WGWR Working Group on Water Resources<br />

WZO World Zionist Organization<br />

ZOA Zionist Organization of America<br />

ZOF Zionist Occupation Forces. Ett av palestinier ibland använt namn<br />

på IOF, Israeli Occupation Forces<br />

60


Stöd till parterna<br />

Vänner till Israel 62<br />

Vänner till palestinierna 65<br />

61


Sverige<br />

62<br />

Vänner till Israel<br />

Fred i Mellanöstern; www.fredimellanostern.se<br />

”Med fokus på Israel i Sverige.” Radiosändningar kan avlyssnas över internet<br />

via www.gnf.nu.<br />

Förenade Israelinsamlingen; www.israelinsamlingen.org<br />

”En ideell förening. Givare och andra engagerade aktiva samt auktoriserad<br />

revisor övervakar vårt arbete och räkenskaper. Det löpande arbetet leds av en<br />

styrelse tillsammans med ett mindre kansli.”<br />

Israels Vänner; www.israelsvan.com<br />

”En kristen ekumenisk organisation, som grundades 1923 av kristna israelvänner<br />

i Malmö och 1927 utkom det första numret av tidskriften Israels Vän.<br />

Syftet med tillkomsten var att verka bland det judiska folket i olika länder och<br />

att i Sverige väcka kärlek och intresse för Israels folk.”<br />

Judar för israelisk-palestinsk fred; www.jipf.nu<br />

”Ett forum för judar i Sverige att aktivt arbeta för fred mellan israeler och palestinier,<br />

att försöka verka bland svenska judar och påverka den svenska opinionen<br />

för en fredlig lösning på konflikten i Mellanöstern.”<br />

Samfundet Sverige-Israel; www.sverigeisrael.org<br />

”För dig som vill bidra till kontakterna mellan det israeliska och det svenska<br />

samhället.”<br />

Shalom över Israel; www.shalom.se<br />

En kristen organisation med förankring i de evangeliska trossamfunden i Sverige.<br />

Man vill bland annat ”medverka till djupa och förtroendefulla relationer mellan<br />

judar och kristna”. Anm: Shalom [schalå´m] är ett hebreiskt ord som betyder<br />

fred.<br />

Sionistiska Federationen i Sverige; www.zionit.se<br />

”En samlande organisation för alla sionister i Sverige. Federationen är ansluten<br />

till World Zionist Organization.” Nätplatsen har en faktasida om begreppet<br />

sionism. Välj Läs mer om sionismen.


Svenska kommittén mot antisemitism; www.skma.se<br />

”En religiöst och politiskt obunden organisation som har till syfte att motverka<br />

och sprida kunskap om antisemitism. Verksamheten finansieras med<br />

frivilliga bidrag.”<br />

Svenska Magen David Adom; www.smda.se<br />

Ett stöd till Magen David Adom, MDA; www.mdais.org, endast på hebreiska.<br />

MDA är Israels officiella organisation för sjukvård, blodbanker m.m. Namnet<br />

betyder ungefär Röda Davidsstjärnan.<br />

Svensk Israel-Information; www.si-info.org<br />

”Bidra till en rättvis belysning av Israel och Mellanösternkonflikten i media,<br />

bland politiker och ungdomar. Vi erbjuder ärlig och saklig information och<br />

håller en öppen dialog med media och politiker.”<br />

Andra länder<br />

För tips, googla på friends of israel.<br />

Särskilt i USA<br />

American Israel Public Affairs Committee, AIPAC; www.aipac.org<br />

AIPAC talar om sig själv som ”America´s Pro-Israel Lobby”. Den har ett stort<br />

inflytande över USA:s mellanösternpolitik. I ett inslag om sin årliga Policy<br />

Conference säger den att den ”drar till sig mer än hälften av Senaten och en<br />

tredjedel av Representanthuset”.<br />

American Jewish Committee, AJC; www.ajc.org<br />

”Safeguard and strengthen Jews and Jewish life worldwide by promoting<br />

democratic and pluralistic societies that respect the dignity of all peoples”.<br />

Anti-Defamation League, ADL; www.adl.org<br />

”Fights anti-Semitism and all forms of bigotry in the U.S. and abroad through<br />

information, education, legislation, and advocacy.”<br />

Americans For A Safe Israel, AFSI; www.afsi.org<br />

”A major political support group for the Jewish communities of Judea, Samaria<br />

and the Golan. Jerusalem and Hebron are the ancient capitals of the Jewish<br />

people, whose faith was born in ancient Israel. AFSI supports the right of<br />

Israelis, free from outside interference, to live, thrive and expand their communities<br />

in all of the Land of Israel.”<br />

Israel Policy Forum, IPF; www.israelpolicyforum.org<br />

”Promote active U.S. engagement to achieve a two-state solution to the Israeli-<br />

Palestinian conflict and peace and security for Israel with the Palestinians and<br />

the Arab states”.<br />

63


Jewish Federations of North America; www.jewishfederations.org<br />

”Protects and enhances the well-being of Jews worldwide through the values<br />

of tikkun olam (repairing the world), tzedakah (charity and social justice) and<br />

Torah (Jewish learning).”<br />

JStreet, The political home for pro-Israel, pro-peace Americans; jstreet.org<br />

”Gives political voice to mainstream American Jews and other supporters of<br />

Israel who, informed by their progressive and Jewish values, believe that a twostate<br />

solution to the Israeli-Palestinian conflict is essential to Israel’s survival as<br />

the national home of the Jewish people and as a vibrant democracy.”<br />

Zionist Organization of America, ZOA; www.zoa.org<br />

”Works to strengthen US-Israeli relations, through educational activities, public<br />

affairs programs, working every day on Capitol Hill, and by combating anti-<br />

Israel bias in the media, textbooks, and on campuses.”<br />

Ekonomiskt stöd<br />

USA har stöttat – och stöttar – Israel med stora belopp. Uppgifterna i tabellen<br />

nedan är från en Kongressrapport och gäller åren 1949–2010. Rapporten går<br />

att läsa på www.fas.org/sgp/crs/mideast/RL33222.pdf. Anm: ASHA, American<br />

Schools and Hospitals Abroad.<br />

64<br />

Slag av stöd Belopp i miljarder US$<br />

Militärt 61,35<br />

Ekonomiskt 30,90<br />

Invandring 1,61<br />

ASHA 0,15<br />

Annat 15,00<br />

Summa 109,01<br />

För år 2010 fick Israel 2,77 miljarder US$. För år 2011 har 3 miljarder US$<br />

beviljats. För åren 2012–2018 föreslås 3,09 miljarder US$ per år. Se också<br />

sidan 66.<br />

Enskilda donationer<br />

Ekonomiskt stöd har också kommit från enskilda som donerat pengar till Israel.<br />

Någon uppgift om hur stort detta stöd varit har jag inte hittat.


Sverige<br />

Vänner till palestinierna<br />

iSM Sverige; ism-sweden.org<br />

iSM Sverige är en del av International Solidarity Movement; palsolidarity.org<br />

”Palestinian-led movement committed to resisting the Israeli apartheid in Palestine<br />

by using nonviolent, direct-action methods and principles.”<br />

Nätverket Bojkotta Israel; www.bojkotta-israel.nu<br />

Nätverket är en del av den så kallade BDS-rörelsen, där BDS står för Boycott<br />

Divestment Sanctions. Se vidare sidorna 163–164.<br />

Palestinagrupperna i Sverige; palestinagrupperna.se<br />

”Stöder det palestinska folkets strävanden efter nationellt oberoende och bildandet<br />

av en palestinsk stat.”<br />

Peace Quest/Sverige; www.peacequest.se<br />

”Unga människor i en ideell fredsorganisation som säger ifrån. Med kunskap,<br />

humor och engagemang.”<br />

Rättvisecentret – för palestinska folket; www.palestine.se<br />

”Belysa och informera om det förtryck som det palestinska folket alltjämt utsätts<br />

för genom ockupation och deporteringar.”<br />

Svenska Palestinakommittén; www.svenskapalestinakommitten.se<br />

”En partipolitiskt och religiöst oberoende humanitär hjälporganisation för att<br />

stödja det palestinska folket.”<br />

Andra länder<br />

För tips, googla på friends of palestine.<br />

Ekonomiskt stöd<br />

Ett försök att beskriva stödet och dess källor finns på nätadressen en.wikipedia.org/<br />

wiki/International_aid_to_Palestinians#2010. De viktigaste givarna är enligt översikten<br />

”arabländerna, EU, USA, Japan, internationella institutioner (inklusive FNorgan),<br />

europeiska länder och andra nationer”. Vissa uppgifter om stöd från USA<br />

65


finns i en rapport till Kongressen i USA som går att läsa på fpc.state.gov/docu<br />

ments/organization/60396.pdf.<br />

Vem har fått mest, israelerna eller palestinierna? Wikipedias översikt pekar på<br />

oenighet om detta. Enligt en referens är ”Palestinierna de största per capita mottagarna<br />

av internationellt utvecklingsbistånd i världen”. Enligt en annan är ”Israel<br />

den största mottagaren. - - - USA förser Israel med årliga bilaterala bidrag på US$<br />

654 per person, vilket är mer än dubbelt så mycket som vad palestinierna får i<br />

multilateral hjälp.”<br />

66


Nyheter på nätet<br />

Några israeliska nyhetsförmedlare 68<br />

Några palestinska nyhetsförmedlare 70<br />

Bloggar Videor Facebook 72<br />

67


68<br />

Några israeliska nyhetsförmedlare<br />

Under skrivandet av den <strong>här</strong> boken har jag dagligen följt främst nättidningarna<br />

nedan, <strong>här</strong> redovisade i bokstavsordning. Däremot har jag av språkskäl inte kunnat<br />

ta del av de tre hebreiskspråkiga Yedi´ot Aharonot, Maariv och Hatzofe, den<br />

arabiskspråkiga Kull al-Arab och den ryskspråkiga Vesti. Det går att läsa om dem<br />

på news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/4969714.stm.<br />

Arutz Sheva, Israel National News; www.israelnationalnews.com<br />

Anses enligt Wikipedia stå nära den religiösa zionismen och vara en företrädare<br />

för israeliska bosättare. Se en.wikipedia.org/wiki/Arutz_Sheva.<br />

Haaretz, med ”broad liberal outlook”; www.haaretz.com<br />

Haaretz är Israels äldsta tidning, grundad år 1918, med det ursprungliga<br />

namnet Hadshot Ha´Aretz, News of the Land. Mycket intressanta är ofta<br />

de läsarkommentarer som åtföljer många artiklar. De kan ibland vara så<br />

många som upp till flera hundra per artikel.<br />

En av Haaretz internationellt mest kända reportrar är Amira Hass. Hon är<br />

enligt uppgift den enda israeliska journalist som någon längre tid bott i ockuperat<br />

område. Hon är känd för sin kritiska hållning till såväl det egna landet<br />

som till den palestinska myndigheten och till Hamas.<br />

I maj år 2009 arresterades Hass av israelisk polis när hon återvände till<br />

Israel efter några månaders vistelse i Gaza. Skälet var att hon vistats i ”fiendeland”,<br />

vilket enligt israelisk lag är förbjudet. Hon släpptes mot borgen<br />

sedan hon lovat att inte besöka Gaza inom de närmaste 30 dagarna. Mer<br />

om detta finns på nätadressen www.haaretz.com/news/haaretz-reporteramira-hass-arrested-upon-leaving-gaza-1.275889.<br />

Mer om Hass finns att<br />

läsa på en.wikipedia.org/wiki/Amira_Hass.<br />

Hass har fått flera internationella pris för sin journalistik. Ett av dem är<br />

det svenska Anna Lindh-stipendiet, det första som delades ut, år 2004.<br />

Motiveringen var:<br />

I sin kompromisslösa rapportering från Västbanken och Gaza bidrar Haaretzjournalisten<br />

Amira Hass till att öka förståelsen för palestiniernas situation<br />

under den israeliska ockupationen. Genom att informera den israeliska all-


mänheten om det dagliga livet i Palestina medverkar hon till att skapa förutsättningar<br />

för en meningsfull dialog.<br />

Jerusalem Post; www.jpost.com<br />

Grundad år 1932 med namnet The Palestine Post. Anses vara ”right of<br />

center”.<br />

Occupation Magazine; www.kibush.co.il<br />

”Established in October 2004 by a group of Israeli anti-occupation activists<br />

who were disturbed by the growing discrepancy between the grim reality which<br />

they observed in the Occupied Territories, and the way in which it was (and is)<br />

reported in the mainstream media.” Anm: Det hebreiska ordet kibush betyder<br />

erövring, ockupation.<br />

Mer information<br />

Ett 60-tal nättidningar, varav ett 20-tal på engelska, listas på www.onlinenews<br />

papers.com/israel.htm. Två andra listor finns på nätadresserna www.abyznewslinks.<br />

com/israe.htm respektive www.world-newspapers.com/israel.html.<br />

69


70<br />

Några palestinska nyhetsförmedlare<br />

Jag har följt de palestinska nyhetsförmedlarna nedan. Däremot har jag inte kunnat<br />

ta del av tidningarna Al-Quds, Al-Ayyam och Al Hayat al-Jadidah, som alla är<br />

på arabiska. Det går att läsa om dem på news.bbc.co.uk/2/hi/middle_east/6176691.<br />

stm.<br />

Friends of Al-Aqsa; www.aqsa.org/uk<br />

Friends of Al-Aqsa är särskilt inriktade på att ge nyheter om Jerusalem. Anm:<br />

Al-Aqsa syftar på Al-Aqsa-moskén i Gamla Jerusalem. Moskén är islams tredje<br />

heligaste plats.<br />

International Middle East Media Center, IMEMC; www.imemc.org<br />

”A media center developed in collaboration between Palestinian and International<br />

journalists to provide independent media coverage of Israel-Palestine.”<br />

Ma´an News Agency. Ma´an Your Gateway to Palestine; www.maannews.net/<br />

eng<br />

En del av en oberoende palestinsk mediaorganisation.<br />

The Palestine Chronicle; www.palestinechronicle.com<br />

”The Palestine Chronicle team consists of professional journalists and respected<br />

writers and authors who don’t speak on behalf of any political party or champion<br />

any specific political agenda.”<br />

The Palestinian Information Center, PIC, en oberoende palestinsk organisation;<br />

www.palestine-info.co.uk/en<br />

”PIC aims to promote awareness about Palestine, the Palestinians and the<br />

Palestinian issue and to balance the often distorted picture presented in the<br />

mainstream media.”<br />

Palestine Monitor. Exposing life under occupation; www.palestinemonitor.org<br />

”We are a small and dedicated team based in Ramallah. We travel throughout<br />

Palestine researching the evolving humanitarian, political and human rights<br />

situation, collecting testimonies directly from Palestinians, and witnessing for<br />

ourselves the brutal economic impact of the occupation of Palestine by Israel.”


Palestinian News Network; english.pnn.ps<br />

”We are a group of independent Palestinian journalists and editors who work<br />

on a strictly professional level without favoring one political party over another<br />

or any religion over another. We report from a Palestinian perspective as<br />

we see that the media is rife with Israeli sources. We strive to empower the<br />

Palestinian people and their cause, particularly that of nonviolent resistance to<br />

occupation.”<br />

Sabbah Report; sabbah.biz<br />

”A pro-Peace international news website and aggregated blog founded by<br />

Haitham Sabbah, featuring various news sources and columnists.”<br />

WAFA, Palestinian News and Information Agency; english.wafa.ps<br />

WAFA är ett officiellt organ.<br />

Jag har också följt den engelskspråkiga utgåvan av den arabiska nyhetstidningen<br />

Asharq Alawsat; www.asharq-e.com.<br />

Mer information<br />

Jag vill dessutom nämna The Alternative Information Center Palestine/Israel, AIC;<br />

www.alternativenews.org/english. AIC är ett samarbete mellan israeler och palestinier.<br />

Om sig själv skriver man:<br />

The Alternative Information Center (AIC) was established in 1984 by Palestinian<br />

and Israeli grassroots activists as a binational organisation to promote the human<br />

and national rights of the Palestinian people and a just peace for Palestinians<br />

and Israelis based on progressive principles and respect for international law. Even<br />

prior to the First Intifada, the AIC created and disseminated information and<br />

analyses about Palestinian and Israeli societies to and about the other, realizing<br />

that socioeconomic and cultural processes are no less crucial to understanding and<br />

ending the Israeli-Palestinian conflict than political ones.<br />

Nyheter kan också finnas på english.aljazeera.net/news/middleeast. Al Jazeera är<br />

ett arabiskt nyhetsbolag grundat år 1996 och med huvudsäte i Qatar. För mer<br />

information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Aljazeera.<br />

71


72<br />

Bloggar Videor Facebook<br />

Bloggar<br />

Ett sätt att hitta relevanta bloggar är att gå in på blogsearch.google.com, skriva in<br />

söktexten israel palestine conflict och klicka på Sök genom bloggar. Ett annat sätt<br />

är att googla med söktexterna blogs israel respektive blogs palestine. Ett tredje sätt<br />

är att gå till Google, under mer klicka på Bloggar, skriva in israel respektive palestine<br />

i sökrutan och klicka på Sök genom bloggar.<br />

En lista över palestinska bloggar finns på www.aqsa.org.uk; välj Resources <br />

Links Individual Blogs. Någon motsvarande lista över israeliska bloggar har jag<br />

inte hittat.<br />

Videor<br />

Ett sätt att hitta relevanta videor är att gå till Google, klicka på Videor, skriva in<br />

israel respektive palestine i sökrutan och klicka på Sök efter videor. Ett annat sätt<br />

är att googla med söktexterna video israel respektive video palestine. Ett tredje är<br />

att med hjälp av lämpliga sökord söka på www.youtube.com.<br />

Facebook<br />

Efter inloggning (vid behov), pröva med lämpligt söksuttryck i Sökrutan. Själv<br />

prövar jag med uttrycken likud party, gaza strip och btselem och får upp intressant<br />

information. Anm: btselem, B´Tselem, israelisk HR-organisation.


Internationell rätt<br />

Internationell humanitär rätt 74<br />

Lagar för mänskliga rättigheter 75<br />

Internationella domstolen, ICJ 77<br />

73


74<br />

Internationell humanitär rätt<br />

Internationell humanitär rätt kallas ibland för ”krigets lagar”. Det är en samling<br />

regler som syftar till att lindra mänskligt lidande under väpnade konflikter.<br />

Internationell humanitär rätt ska skiljas från Lagar för mänskliga rättigheter.<br />

Det rör sig alltså om två skilda områden som dock kompletterar varandra. Den<br />

senare gruppen lagar ska skydda människor både under krig och i fred. Mer om<br />

dessa lagar kommer på nästa sida.<br />

Genèvekonventionerna<br />

Kärnan i den internationella humanitära rätten är de fyra Genèvekonventionerna<br />

från år 1949. Till dessa finns tre tilläggsprotokoll, två från år 1977 och ett från år<br />

2005. I första hand relevanta för den <strong>här</strong> boken är<br />

Den fjärde konventionen som ska vara ett skydd för civila och civilbefolkningar<br />

under ockupation.<br />

Tilläggsprotokoll I till konventionen. Den har fler regler till skydd för civila<br />

och civilbefolkningar.<br />

Nätplatser<br />

En bra nätplats är www.icrc.org/eng, där icrc står för International Committee of<br />

the Red Cross. Välj The Geneva Conventions. Man hittar där konventionerna i<br />

fulltext. Detsamma gäller för de tre tilläggsprotokollen. En bra svensk nätplats är<br />

www.diakonia.se; välj Webbplats om internationell humanitär rätt (längst ned till<br />

höger). För allmän information om konventionerna och protokollen, gå till en.wiki<br />

pedia.org/wiki/Geneva_Conventions.<br />

Se gärna också Wikipedias översikt International Law and the Arab–Israeli<br />

Conflict. Den finns på en.wikipedia.org/wiki/International_law_and_the_Arab-<br />

Israeli_conflict.<br />

.


Lagar för mänskliga rättigheter<br />

Uppgifter om de centrala konventionerna om mänskliga rättigheter finns till exempel<br />

på www.manskligarattigheter.gov.se. Det går också att läsa dem där; välj De<br />

mänskliga rättigheterna De centrala internationella konventionerna om mänskliga<br />

rättigheter (längst ned). Konventionerna omtalas ofta som MR-konventioner<br />

eller HR-konventioner.<br />

Till var och en av de flesta konventionerna finns det som tillägg ett eller två så<br />

kallade Fakultativa protokoll (Optional protocols). Också de kan, med något undantag,<br />

läsas på adressen ovan.<br />

För konventioner och protokoll på engelska, gå till www2.ohchr.org och välj<br />

Your human rights International law international human rights treatises <br />

Texts. Se gärna också Wikipedias översikt International Law and the Arab–Israeli<br />

Conflict. Den finns på en.wikipedia.org/wiki/International_law_and_the_Arab-<br />

Israeli_conflict. Anm: ohchr, Office of the United Nations High Commissioner<br />

for Human Rights.<br />

För boken mest relevanta konventioner<br />

1. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, från år 1948.<br />

2. Övriga<br />

a) Internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,<br />

från år 1966. Ett protokoll.<br />

b) Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,<br />

från år 1966. Två protokoll.<br />

c) Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, från<br />

år 1979. Ett protokoll.<br />

d) Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande<br />

behandling eller bestraffning, från år 1984. Ett protokoll.<br />

e) Konventionen om barnets rättigheter, från år 1989, vanligen kallad Barnkonventionen.<br />

Två protokoll.<br />

75


Undetecknande och ratificering<br />

En stat som undertecknar en konvention (eller ett protokoll) gör en viljeyttring,<br />

kan man säga. Undertecknandet kan ses som en signal att man förbereder<br />

en ratificering (en ratifikation). Själva ratificeringen innebär att staten blir bunden<br />

att följa dokumentets regler. Anm: ratificera, av ett latinskt ord som betyder<br />

slutgiltigt fastställa.<br />

En lista över vilka stater som ratificerat olika dokument finns på www.unhchr.<br />

ch/tbs/doc.nsf; välj Ratifications and reservations och sedan önskat land. Av<br />

listan framgår att Israel ratificerat samtliga konventioner under 2. Övriga på<br />

förra sidan samt de två protokollen till Barnkonventionen. Både undertecknande<br />

och ratificering saknas däremot för protokollen till konventionerna 2 a)–<br />

2 d).<br />

76


Internationella domstolen, ICJ<br />

Internationella domstolen, International Court of Justice, ICJ, skapades år 1945,<br />

med säte i Haag. Den är FN:s främsta juridiska organ och har 15 domare valda på<br />

nio år. Nätadressen är www.icj-cij.org. Svensk nätadress är www.sweden.gov.se/<br />

sb/d/9653. Anm: Initialerna cij i domstolens nätadress står för Cour Internationale<br />

de Justice. Domstolen använder två språk: engelska och franska.<br />

Domstolen kan döma i juridiska tvister mellan två stater om dessa är villiga att<br />

godkänna domstolens rätt att döma. Den kan också lämna rådgivande yttranden<br />

i juridiska frågor efter förfrågan från FN:s generalförsamling, Säkerhetsrådet samt<br />

vissa andra FN-organ. Ett exempel på ett sådant yttrande är utlåtandet om Muren<br />

på ockuperat palestinskt område; se närmare om detta på sidan 125.<br />

/sb/d/9653www.icj-cij.org,<br />

77


Ockupationens fysiologi<br />

Allmänna översikter 81<br />

Oförsonlighet 84<br />

Israeliska bosättningar 86<br />

Bosättningar och våld 91<br />

Husrivningar 94<br />

Väghinder andra än muren 96<br />

Resehinder Gaza-Västbanken 101<br />

Utvisningar 103<br />

Demonstrationsrätten 106<br />

Apartheid? 109<br />

Första intifadan 111<br />

Al-Aqsa-intifadan 113<br />

Palestinska självmordsbombningar 116<br />

Raketer och granater mot Israel 120<br />

Muren 123<br />

Vatten 127<br />

Fångar 131<br />

Barn som fångar 135<br />

Dödade barn 138<br />

Tortyr 139<br />

Blockaden av Gaza 143<br />

Operation Cast Lead 146<br />

Gaza Flotilla 150<br />

Facit: Förluster i döda och egendom 154<br />

79


80<br />

Övertygelser är farligare fiender till sanningen än lögner.<br />

Friedrich Nietzsche<br />

Konflikten st år inte mellan rätt och fel, utan mer mellan rätt och rätt.<br />

Både palestinierna och israelerna har rätt i sin kamp för det egna landet.<br />

Amos Oz, judisk författare


Oberoende (?) källor<br />

Allmänna översikter<br />

UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs occupied Palestinian<br />

territory. Två viktiga nätplatser är www.ochaopt.org och unispal.un.org. Israelisk<br />

kritik mot FN för partiskhet förekommer. Så till exempel säger AIPAC,<br />

The American Israel Public Affairs Committee, i ett brev till sina medlemmar<br />

med vädjan om donationer:<br />

A relentlessly biased U.N. is preparing new attacks on Israel’s legitimacy, as part<br />

of a global movement aimed at making Israel one of the most isolated nations<br />

in the world.<br />

En granskning av dokument från FN, bland annat dem som gäller Israel,<br />

finns på www.eyeontheun.org.<br />

Israeli-Palestinian Conflict; israelipalestinian.procon.org.<br />

Presenterar argument För och Emot för ett stort antal delfrågor.<br />

B´Tselem, The Israeli Information Center for Human Rights in the Occupied<br />

Territories; www.btselem.org. Välj See all Topics. Organisationen grundades<br />

år 1989 av en grupp framstående akademiker, jurister, journalister och<br />

medlemmar av Knesset, Israels parlament.<br />

Amnesty International; www.amnesty.org. Under Human Rights Information<br />

till höger, välj Israel and the Occupied Territories.<br />

Human Rights Watch; www.hrw.org. Välj Publications Israel and the<br />

Occupied Territories Separate and Unequal (en rapport på 164 sidor).<br />

Wikipedia; en.wikipedia.org/wiki/Israeli%E2%80%93Palestinian_conflict<br />

För israelisk kritik av Wikipedia, se sidan 25.<br />

Israel Law Resource Center; www.israellawresourcecenter.org. Nätplatsen ger<br />

en utförlig information om israelisk lag. Den diskuterar också kring ett<br />

antal av konfliktens frågeställningar. Man tycker sig se en paradox:<br />

In Israel we find a struggle between the government’s attempt to develop a<br />

Jewish State, special for the Jewish people, versus their effort to create a truly<br />

81


82<br />

democratic state distinguished by its practice of justice and freedom from hatred<br />

and prejudice for all who live in that country.<br />

Jag tar också med organisationen The Israel Projekt, www.theisraelproject.org,<br />

med hänsyn till den utförliga ordlista som finns under rubriken Middle East<br />

Glossary.<br />

Palestinska källor<br />

Israeli Occupation Archive, An Archive Documenting Israel´s Military Occupation<br />

of Palestinian Lands; www.israeli-occupation.org.<br />

Israel´s Occupation; www.israelsoccupation.info. Välj Chronology of the Occupation<br />

för detaljuppgifter för vart och ett av åren 1967–2007.<br />

Palestine Monitor, Exposing life under occupation; www.palestinemonitor.org.<br />

Israeliska källor<br />

Israels utrikesdepartement<br />

Officiell syn på konflikten finns på www.mfa/gov.il/mfa. Välj Peace Process <br />

Guide FAQ: The Peace Process with the Palestinians (till höger). Nätplatsen<br />

har ett antal mycket utförliga resonemang. De finns både under rubrikerna i<br />

mitten och under rubrikerna till höger (under See also). Anm: mfa, Ministry<br />

of Foreign Affairs.<br />

På nätplatsen finns också ett antal memoranda om speciella frågor. Välj<br />

Government Law Legal issues och sedan i den flersidiga listan.<br />

Meir Amit Intelligence and Terrorism Information Center; www.terrorism-info.<br />

org.il<br />

”Focuses on issues concerning intelligence and terrorism.”<br />

Israel Project; www.theisraelproject.org<br />

”A non-profit educational organization that gets facts about Israel and the<br />

Middle East to press, public officials and the public.”<br />

Jewish Virtual Library; www.jewishvirtuallibrary.org<br />

Välj The Library History Myths & Facts Online – A Guide to the Arab-<br />

Israeli Conflict. För en omfattande ordlista, välj Glossary.<br />

Reut; www.reut-institute.org. En israelisk tankesmedja.<br />

”An innovative policy group designed to provide real-time, long-term strategic<br />

decision-support to Israeli leaders and decision-makers.<br />

En intressant inblick i israelisk opinion får man via kommentarerna till artiklar<br />

i den israeliska tidningen Haaretz; www.haaretz.org (se sidan 68). Antalet kommentarer<br />

kan ibland vara stort, i vissa fall upp till några hundra.


Veckoliga rapporter<br />

Här är några nätplatser för veckoliga rapporter, med exempel på innehåll.<br />

Israeli Ministry of Foreign Affairs; www.mfa.gov.il/mfa. Välj Humanitarian<br />

aid Aid to Palestinians Gaza Strip land Crossings weekly status report<br />

(eller liknande).<br />

Overall, 1,017 truckloads (22,742 tons) were unloaded at the crossings. (6 %<br />

decrease in the number of truckloads delivered into the Gaza Strip in comparison<br />

to the previous week.)<br />

Meir Amit Intelligence and Terrorism Information Center; www.terrorisminfo.<br />

org.il. Välj Palestinian Terrorism – Facts and Figures (under Information<br />

Bulletins).<br />

This past week the western Negev was quiet. Mahmoud Abbas, interviewed by<br />

Israeli Channel 1 TV, again demanded a construction freeze in the settlements,<br />

but added that in any case there would not be a new intifada. He said that if<br />

an agreement were reached, the Palestinians would be ready to end the conflict.<br />

Anm: Mahmoud Abbas, president för Palestinian Authority (se sidan<br />

36).<br />

Office for the Coordination of Humanitarian Affairs occupied Palestinian<br />

territory; www.ochaopt.org. Välj Protection of Civilians Weekly Report. Man<br />

får en kort sammafattning. Ett klick på English ger hela rapporen.<br />

This week, one Palestinian killed in Gaza and 30 others injured by Israeli<br />

forces throughout the oPt; another six injured by settlers in the West Bank. In<br />

the West Bank, settler violence continues. Demolitions and issuance of demolition<br />

orders continue. In Gaza, restrictions on entry of major construction materials<br />

remain in place. Electricity production remains below needs. Anm: oPt, Occupied<br />

Palestinian Territory.<br />

Palestinian Centre for Human Rights; www.pchrgaza.org<br />

Välj Publications Reports Weekly Reports.<br />

A Palestinian activist was extra-judicially executed by IOF in the Gaza Strip.<br />

IOF continued to use force against peaceful protests in the West Bank. IOF<br />

continued to fire at Palestinian workers, farmers and fishermen in border areas<br />

in the Gaza Strip. IOF conducted 29 incursions into Palestinian communities<br />

in the West Bank, and a limited one into the Gaza Strip. Israel has continued<br />

to impose a total siege on the OPT and has isolated the Gaza Strip from the<br />

outside world. IOF have continued settlement activities in the West Bank and<br />

Israeli settlers have continued to attack Palestinian civilians and property. Anm:<br />

IOF, Israeli Occupation Forces. OPT, Occupied Palestinian Territory.<br />

83


84<br />

Oförsonlighet<br />

Oförsonlighet finns hos båda parterna. Den kan vara extrem, som visas nedan.<br />

Hamas<br />

Israels utplånande som mål finns i Hamas stadga (den islamiska motståndsrörelsens<br />

stadga) av den 18 augusti år 1988. Några utdrag följer nedan. Hela stadgan kan<br />

läsas på avalon.law.yale.edu/20th_century/hamas.asp.<br />

Israel will exist and will continue to exist until Islam will obliterate it, just as it<br />

obliterated others before it<br />

The Day of Judgement will not come about until Moslems fight the Jews (killing<br />

the Jews), when the Jew will hide behind stones and trees. The stones and trees will<br />

say O Moslems, O Abdulla, there is a Jew behind me, come and kill him.<br />

The Islamic Resistance Movement believes that the land of Palestine is an Islamic<br />

Waqf consecrated for future Moslem generations until Judgement Day. It, or any<br />

part of it, should not be squandered: it, or any part of it, should not be given up.<br />

Anm: waqf, ett arabiskt ord som <strong>här</strong> kan översättas med landområde.<br />

Initiatives, and so-called peaceful solutions and international conferences, are in<br />

contradiction to the principles of the Islamic Resistance Movement.<br />

Israelisk oförsonlighet<br />

Rabbinen Ovadia Yosef är den andlige ledaren för Shas, ett ortodoxt politiskt<br />

parti. Shas har 11 av de 120 platserna i det israeliska parlamentet Knesset och<br />

ingår i regeringen. Rabbinen tillskrivs enligt den israeliska tidningen Haaretz<br />

yttrandena nedan. För hela artikeln, gå till www.haaretz. com/news/national/<br />

shas-spiritual-leader-abbas-and-palestinians-should-perish-1.310800.<br />

Abu Mazen and all these evil people should perish from this world. God should<br />

strike them with a plague, them and these Palestinians. Anm: Abu Mazen, ett<br />

annat namn för den palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas.<br />

It is forbidden to be merciful to them. You must send missiles to them and annihilate<br />

them. They are evil and damnable.


Liknande yttranden kan också höras från israeliska soldater. Tidningen Haaretz<br />

har tagit upp ett omdiskuterat fall: En tidigare kvinnlig soldat som lät publicera<br />

bilder av sig själv tillsammans med palestinska fångar som var bundna och/eller<br />

försedda med ögonbindlar. Kvinnan säger bland annat:<br />

I am in favor of a Jewish-Zionist State. I defend what has been rightfully mine<br />

for ages. - - - I would gladly kill Arabs – even slaughter them.<br />

För hela artikeln, gå till www.haaretz.com/news/national/i-would-gladly-kill-arabseven-slaughter-them-1.309031#article_comments.<br />

Artikeln gav upphov till en omfattande<br />

debatt – med både instämmanden och avståndstaganden. Det kan noteras<br />

att premiärminister Benjamin Netanyahu offentligt tagit avstånd från kvinnan<br />

och hennes foton: ”Dessa handlingar och videor är generande för IDF och staten<br />

Israel.” Anm: IDF, Israel Defense Forces.<br />

Extrem oförsonlighet präglar också innehållet i en bok av rabbinerna Yitzhad<br />

Shapira och Yossi Elitzur. I boken heter det bland annat:<br />

In any situation in which a non-Jew’s presence endangers Jewish lives, the non-<br />

Jew may be killed even if he is a righteous Gentile and not at all guilty for the<br />

situation that has been created. - - - When a non-Jew assists a murderer of Jews<br />

and causes the death of one, he may be killed, and in any case where a non-Jew’s<br />

presence causes danger to Jews, the non-Jew may be killed.<br />

Mer om boken finns på coteret.com/2009/11/09/settler-rabbi-publishes-thecom<br />

plete-guide-to-killing-non-jews.<br />

Ytterligare tecken på extrem oförsonlighet finns i uttalanden kring Baruch<br />

Goldstein, judisk israel. Denne hade i februari 1994 gått in i en moskébyggnad<br />

och skjutit ihjäl 29 bedjande muslimer och skadat mer än 125. Han blev<br />

själv dödad av rasande överlevande. Vid begravningen sade rabbinen Yaacov<br />

Perrin, enligt Wikipedia, att till och med en miljon araber ”inte är värda en<br />

judisk fingernagel”. En kult uppstod kring Goldstein, ”ett helgon” och ”en<br />

israelisk hjälte”. Det bör noteras att den israeliska regeringen skarpt fördömde<br />

massakern som ”en avskyvärd, kriminell mordhandling”. Mer information finns<br />

på en.wikipedia.org/wiki/Baruch_Goldstein.<br />

85


86<br />

Israeliska bosättningar<br />

En israelisk bosättare (settler) är normalt en medborgare i Israel som bosatt sig på<br />

ockuperat område. Det gäller Västbanken och Östra Jerusalem. På Gazaremsan<br />

fanns bosättningar fram till år 2005, då de utrymdes. Anm: Bosättningar finns<br />

dessutom på Golanhöjderna (en del av Syrien).<br />

För en allmän översikt över bosättningarna, gå till någon av källorna nedan.<br />

en.wikipedia.org/wiki/Israeli_settlement<br />

HR-organisationen Settler Watch; www.settlerwatch.com<br />

HR-organisatonen B´Tselem; www.btselem.org. Här finns också en video<br />

med ett resonemang om hur bosättare kan överta palestinsk mark. Välj<br />

Video By Hook and by Crook: How to build an illegal settlement.<br />

Två slag av bosättare<br />

Ekonomiska bosättare, som gjort sitt val på grund av de ekonomiska fördelar<br />

bosättningen haft. Israel har under åren kraftigt subventionerat boendet.<br />

Ideologiska bosättare, personer som bosatt sig av religiös och/eller nationalistisk<br />

övertygelse. Ett tydligt exempel ger de mål som den israeliska organisationen<br />

Yesha Council har. Yesha är en akronym för Judea, Samaria och Gaza (Yehuda,<br />

Shomron, Aza), det vill säga Västbanken och Gaza. Information om organisationen<br />

finns på www.yesha-israel.com.<br />

Organisationens mål är att Yesha (Västbanken och Gaza) ska annekteras<br />

till staten Israel. I motiveringen heter det bland annat:<br />

The land of Israel is the birthright of the Jewish people and no political leader<br />

has the jurisdiction to give away any part of it. Renewal of Jewish settlement<br />

in Yesha is a central part of realizing the Zionist dream and is of critical<br />

strategic importance to the existence of a strong Israel.<br />

Den <strong>här</strong> synen går tillbaka till en text i Fjärde Mosebok 33: 50–53.<br />

50 Och Herren talade till Mose och sade:<br />

51 Tala till Israels barn och säg till dem: När I haven gått över Jordan in i<br />

Kaanans land,


52 skolen i fördriva landets alla inbyggare för eder, och I skolen förstöra alla<br />

deras stenar med inhuggna bilder, och alla deras gjutna beläten skolen I<br />

förstöra, och alla deras offerhöjder skolen i ödelägga.<br />

53 Och i skolen intaga landet och bosätta eder där, ty åt eder har jag givit<br />

landet till besittning.<br />

Bosättningarna innebär i praktiken ett slags kolonisering. Det förekommer att<br />

man talar om bosättare som kolonister eller kolonisatörer.<br />

Statistik<br />

Enligt B´Tselem (se förra sidan) finns omkring 140 bosättningar på Västbanken<br />

och i Östra Jerusalem, godkända av den israeliska regeringen. Därutöver<br />

finns ett 100-tal så kallade utposter (outposts). En utpost är en bosättning<br />

som är olaglig också enligt israelisk lag; se mer på nästnästa sida.<br />

Statistik om antalet bosättare finns på www.fmep.org, nätplats för Foundation<br />

for Middle East Peace. Här är ett utdrag:<br />

År Västbanken Gaza Östra Jerusalem<br />

1972 1 182 700 8 649<br />

2004 234 487 7 826 181 587<br />

2009 299 440 0 193 091 (år 2008)<br />

Kartor<br />

Bredvid visar jag igen den karthjälp som organisationen<br />

Americans for Peace Now konstruerat och<br />

som kan hämtas på www.peacenow.org/map.php.<br />

I karthjälpen har jag bockat för i rutorna för<br />

The West Bank Barrier (Muren), The Green Line,<br />

Israeli Settlements och Outposts. Det ger en karta<br />

där Muren, den Gröna linjen samt bosättningar<br />

och utposter är markerade. Det går också att få<br />

en lista över bosättningarna; klicka på Settlements<br />

list. Anm: För Muren, se sidan 123; för den Gröna<br />

linjen, se sidan 25.<br />

87


Internationell rätt<br />

Det internationella samfundet är i stort sett enigt om att bosättningarna är<br />

illegala. Man ser dem vidare som ett stort hinder för en fredlig lösning av<br />

konflikten Israel/Palestinierna. Här är ett av flera exempel på de stämningar<br />

gentemot Israel som finns i Europa: En delegation av kommunchefer från Israel<br />

skulle officiellt besöka Holland. Besöket inställdes dock när det kom fram<br />

att några av kommuncheferna var från bosättarsamhällen på Västbanken.<br />

Förbud mot bosättningar på ockuperat område finns i internationell rätt. I<br />

artikel 49 i den Fjärde Genèvekonventionen heter det att<br />

88<br />

Ockupationsmakten skall inte deportera eller överföra delar av sin egen civila<br />

befolkning till det territorium den ockuperar.<br />

En grundläggande princip i internationell rätt är rätten till lika behandling. I<br />

artikel 2 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna heter det:<br />

Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna<br />

förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön,<br />

språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung,<br />

egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund<br />

av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller<br />

det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende,<br />

står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan<br />

begränsning av sin suveränitet.<br />

Ett brott mot denna princip är när olika legala system används. Så sker i de<br />

ockuperade områdena: israeliska bosättare på Västbanken lyder under israelisk<br />

civilrätt medan palestinier lyder under militärdomstolar.<br />

Israels officiella ståndpunkt<br />

Israels principiella ståndpunkt är att Artikel 49 i den Fjärde Genèvekonventionen<br />

inte är tillämplig: de områden det gäller är inte ockuperade utan ”omstridda”.<br />

En utförlig redogörelse finns på det israeliska utrikesdepartmentets<br />

nätplats www.mfa.gov.il/mfa. Välj Peace Process Guide FAQ: The Peace<br />

process with the Palestinians (till höger) FAQ: Israel, the Conflict and Peace<br />

nov 2007 (till höger) Are Israeli settlements legal? (i mitten). Anm: mfa,<br />

Ministry of Foreign Affairs.<br />

Inledningsvis heter det:<br />

Israeli settlements in the West Bank are legal both under international law and<br />

the agreements between Israel and the Palestinians. Claims to the contrary are<br />

mere attempts to distort the law for political purposes. Yet whatever the status of


the settlements, their existence should never be used to justify terrorism.<br />

The Palestinians often claim that settlement activity is illegal and call on<br />

Israel to dismantle every settlement. In effect, they are demanding that every Jew<br />

leave the West Bank, a form of ethnic cleansing. By contrast, within Israel,<br />

Arabs and Jews live side-by-side; indeed, Israeli Arabs, who account for approximately<br />

20% of Israel’s population, are citizens of Israel with equal rights.<br />

The Palestinian call to remove all Jewish presence from the disputed territories<br />

is not only discriminatory and morally reprehensible; it has no basis either in law<br />

or in the agreements between Israel and the Palestinians.<br />

Den israeliska synen finns också i en PowerPoint-presentation. Gå till www.<br />

hasbara.com; välj Presentations Settlements – an illegal obstacle to peace?<br />

Se också den privata bloggen shomroncentral.blogspot.com. Anm: Shomron,<br />

ett hebreiskt ord för Samaria, en nordlig del av Västbanken.<br />

Frysning av bosättningar (the Freeze)<br />

I slutet av år 2009 infördes ett tio månader långt uppehåll i byggandet av nya<br />

bosättningar. Detta moratorium, detta tillfälliga stopp, fick namnet The Freeze<br />

(Frysningen).<br />

Frysningen upphörde enligt avtal den 26 september år 2010, strax efter det<br />

att USA tagit initiativet till direkta fredsförhandlingar mellan Israel och Palestine<br />

Authority, PA. Både USA och Palestine Authority, PA, har begärt en fortsatt<br />

frysning. Någon sådan överenskommelse har det hittills (sommaren 2011)<br />

inte gått att nå. I ett uttalande i maj år 2011 förklarade den israeliske utrikesministern<br />

Avidgor Lieberman bland annat:<br />

There will be no building freeze in Jerusalem or in the West Bank, not for three<br />

months, not for three days, not even for three hours.”<br />

För mer om uttalandet, googla på lieberman freeze.<br />

Utposter<br />

En utpost är en bosättning som är olaglig också enligt israelisk lag. En sådan<br />

bosättning ska alltså rivas av israeliska styrkor. Utposten Amona är ett exempel<br />

på hur svårt detta kan vara. För allmän information om utposter, gå till en.wiki<br />

pedia.org/wiki/Israeli_outpost.<br />

Utposten Amona, ett exempel<br />

Utposten började byggas år 1997 på mark som enligt palestinierna var palestinsk.<br />

År 2005 fanns där nio permanenta hus. Året därpå revs dessa i en stor<br />

operation som Wikipedia beskriver på en.wikipedia.org/wiki/Amona.<br />

89


I operationen deltog omkring 10 000 soldater och poliser. De möttes av<br />

ungefär 4 000 våldsamt protesterande israeler, varav ett tusental fanns inne i<br />

husen, på hustaken eller i den närmaste omgivningen. Med hjälp av kraftigt<br />

våld kunde man avhysa protesterande i hus och på hustak och riva husen. Mer<br />

än 300 personer skadades, varav 3 medlemmar av Israels parlament Knesset.<br />

En videoupptagning finns på video.google.com/videoplay?docid=758863840<br />

2237205985#. Upptagningen ger en skrämmande bild av vad en evakuering<br />

kan innebära.<br />

Kan utposter stoppas?<br />

Tidningsuppgifter finns som tyder på att Amona delvis har återuppbyggts. En<br />

avveckling av utposter är politiskt känslig i Israel. I svaret på en fråga hösten<br />

2010 sade premiärminister Netanyahu att regeringen behöver mer tid för att<br />

bestämma när och hur beslutade evakueringar ska göras. ”Problemet har politiska<br />

konsekvenser”.<br />

En utpost är ofta byggd av strikt nationalistiskt-religiösa bosättare som menar<br />

att ”Judar har en gudomlig rätt att bosätta sig i det bibliska landet Judea och<br />

Samaria”. Den som motsätter sig detta ”är en förrädare”. Se gärna artikeln på<br />

www.guardian.co.uk/world/2011/mar/08/israel-plan-demolish-unauthorisedoutposts.<br />

Anm: För namnen Judea och Samaria, se sidan 55.<br />

90


Källor<br />

Bosättningar och våld<br />

OCHA, UN Office for the Coordination of Humanitarian Affairs (FN:s kontor<br />

för humanitärt bistånd); www.ochaopt.org<br />

Skriv i sökrutan in settler violence och klicka på Go.<br />

B´Tselem, Israel Information Center for Human Rights in the Occupied<br />

Territories; www.btselem.org<br />

Välj See all Topics Settlements and Israeli Civilians.<br />

Settler Watch; svensk text; www.settlerwatch.com<br />

”Settlerwatch är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening.”<br />

Yesh Din, Volunteers for Human Rights; www.yesh-din.org; välj English<br />

”Yesh Din is comprised of volunteers who have organized to oppose the continuing<br />

violation of Palestinian human rights in the Occupied Palestinian Territory.”<br />

en.wikipedia.org/wiki/Settler_violence.<br />

Statistik<br />

OCHA har statistik för tiden år 2006 och framåt. Den gäller bosättares våld<br />

mot palestinier och palestinskt våld mot bosättare.<br />

Dödade: 10 israeler, 4 palestinier.<br />

Sårade: 116 israeler, 293 palestinier.<br />

Angrepp (incidents): från palestinskt håll 155, från israeliskt håll 715.<br />

Ytterligare offer har tillkommit efter publiceringen. Två mycket uppmärksammade<br />

och diskuterade händelser är två attacker på Västbanken. I augusti år<br />

2010 sköts fyra civila israeliska bosättare ihjäl, varav en var sexbarnsförälder<br />

och en var en gravid kvinna. I mars år 2011 knivdödades ett civilt bosättarpar<br />

och tre av deras barn. Också fall av dödligt våld av bosättare mot palestinier<br />

har tillkommit. Sådana fall får dock inte samma uppmärksamhet i medierna..<br />

Från palestinskt håll framförs ibland att våld mot bosättare kan vara berättigat<br />

med hänsyn till att bosättningarna är illegala. B´Tselem (se ovan) kritiserar<br />

91


detta argument. Man skriver bland annat:<br />

92<br />

Palestinian organizations seek to justify attacks on Israeli civilians by claiming<br />

the attacks are carried out in their struggle against the Israeli occupation. This<br />

argument does not justify the attacks and undermines the fundamental principle<br />

of international humanitarian law, according to which civilians must remain<br />

outside the sphere of hostilities, and therefore a distinction must be made between<br />

combatants and civilians and attacks directed at civilians are prohibited.<br />

Some persons speaking on behalf of Palestinians argue that, inasmuch as the<br />

settlements are illegal and many settlers belong to Israel’s security forces, it is<br />

permissible to attack settlers. This argument is groundless: the illegality of the<br />

settlements does not affect the civilian status of their residents in the slightest.<br />

Strukturellt våld mot palestinier<br />

Bosättningarna upptar några få procent av Västbankens område. Ändå påverkar<br />

de, skriver Settler Watch, ”på ett fundamentalt vis palestiniers möjligheter att leva<br />

ett vanligt liv”.<br />

[De gör detta] genom att försvåra handel, tillgång till arbeten, sjukhus, skolor,<br />

universitet med mera. - - - Mer än 38 % av Västbanken består i dag av bosättningar,<br />

utposter, militära områden, israelisk infrastruktur och andra områden som<br />

är helt otillgängliga alternativt mycket svårtillgängliga för palestinier.<br />

Bosättningarna länkas samman genom ett omfattande vägnät som möjliggör att<br />

israeler kan röra sig fritt mellan bosättningarna på Västbanken och Israel. Palestinier<br />

är för det mesta förhindrade att använda detta vägnät eller har endast begränsad<br />

tillgång till det vilket kontrolleras genom ett strikt tillståndssystem samt hundratals<br />

vägspärrar, jordvallar och andra hinder. OCHA konstaterar att vägnätet fungerar<br />

som korridorer för resande mellan Israel och bosättningarna på Västbanken samtidigt<br />

som det utgör en barriär för palestiniers rörelsefrihet. I praktiken finns det två<br />

separata vägsystem för israeler och palestinier på Västbanken, där palestinier är<br />

tvungna att använda ett alternativt och sämre sådant. Palestinier som lever på en<br />

sida av en väg främst avsedd för israeler kan inte längre korsa den med ett fordon<br />

för att ta sig till grannbyn utan tvingas till långa omvägar för att resa sträckor som<br />

tidigare tog fem minuter. Anm: OCHA, se förra sidan.<br />

Skadegörelse på palestinsk egendom<br />

Skadegörelse kan exempelvis innebära att en moské sätts i brand, att husdjur<br />

dödas eller stjäls eller att träd eller skördar bränns ned. I en attack mot en by<br />

i juni år 2008 till exempel brände bosättare ned ett stort antal olivträd. De<br />

försvårade samtidigt den palestinska brandkårens försök att släcka elden.


Skrämselattacker mot palestinier<br />

Skrämsel kan exempelvis innebära att bosättarna kastar sten, hånar moskébesökare<br />

eller skolbarn på väg till skolan.<br />

Tvingade att flytta<br />

I några fall har palestinier tvingats att flytta från sina hem till följd av långvariga<br />

och systematiska attacker från bosättare.<br />

”Prislapp”<br />

Utposter (outposts) är små bosättningar som är olagliga också enligt israelisk lag.<br />

När den israeliska armén försöker riva en utpost använder grupper av bosättare en<br />

taktik kallad price tag (prislapp). Rivs en bosättning har detta ett pris. En grupp av<br />

bosättare samlas för att attackera palestinier och deras egendom. Våldet kan också<br />

riktas mot den israeliska armén. I den andra rapporten på förrförra sidan beskriver<br />

OCHA en sådan händelse i trakten av den palestinska staden Hebron:<br />

In the aftermath of the eviction, groups of settlers from all over the West Bank that<br />

had come to Hebron in the days preceding the evacuation, attacked Palestinians<br />

and Israeli forces in multiple areas of the city, resulting in six Palestinian injuries,<br />

and set fire to vehicles, agricultural fields, houses and the contents of one mosque. -<br />

- - Later that day, incidents of stone-throwing at key road junctions, setting fire<br />

and vandalizing Palestinian poperty, cutting down olive trees, and slashing vehicle<br />

tires by groups of settlers occurred in at least 12 other locations througout the West<br />

Bank.<br />

Bristfälligt rättsskydd<br />

En ockupationsmakt är enligt internationell rätt skyldig att svara för allmän ordning<br />

och säkerhet i ockuperat området. Den är också skyldig att skydda civilbefolkningen<br />

mot våld eller hot om våld.<br />

Detta rättsskydd fungerar enligt flera källor dåligt på Västbanken. Flera skäl till<br />

detta sägs finnas:<br />

Många i den israeliska militärmakten tror uppriktigt att deras roll i relation till<br />

bosättarna är begränsad till att skydda dem mot palestinska attacker.<br />

Ovilja från soldaters och polisers sida att ingripa när palestinier attackeras.<br />

Svårigheter för attackerade palestinier att få klagomål registrerade.<br />

Dålig uppföljning av klagomål som registrerats. Enligt en undersökning ska<br />

mer än 90 procent av registrerade klagomål inte ha lett till åtal.<br />

93


94<br />

Husrivningar<br />

Husrivningar (House Demolitions) är ett israeliskt vapen i konflikten. Statistik<br />

finns bland annat hos organisationen The Israeli Committee Against House Demolitions,<br />

ICAHD, med säte i Jerusalem och med nätadressen www.icahd.org. Den<br />

beskriver sig själv som ”a non-violent, direct-action organization established in<br />

1997 to resist Israeli demolition of Palestinian houses in the Occupied Territor<br />

ies”. En annan viktig källa är HR-organisationen B´Tselem; www.btselem.org;<br />

välj Statistics och sedan i menyn under Destruction of property.<br />

Statistik<br />

Enligt ICAHD har sedan 1967 minst 24 813 hus förstörts på Västbanken och<br />

i Gaza och i Östra Jerusalem. Med uppskattningsvis 5 à 6 boende per hus har<br />

rivningarna gjort mellan 125 000 och 150 000 personer hemlösa.<br />

Man anger anledningar och delantal enligt nedan. För en redogörelse på<br />

svenska på nätplatsen, välj Get the Facts Maps & Stats och klicka under<br />

Statistics Total på Svenska. I talen nedan ingår de omkring 4 000 hus som<br />

förstördes under Operation Cast Lead (Gjutet Bly); se sidan 146.<br />

1. Rivningar som straff, 6 procent<br />

2. Administrativa rivningar, 21 procent<br />

Hus som rivs därför att det saknas byggnadstillstånd. ”Det är viktigt att<br />

påpeka”, skriver man, ”att i nästan alla fall har palestinier inget annat val än<br />

att bygga ´illegalt´, då tillstånd är nästan omöjligt att få.”<br />

3. Militära rivningar och operationer för att rensa landområde, 48 procent<br />

4. Odefinierade rivningar, 25 procent<br />

Vittnesmål<br />

Vittnesmål från palestinier som fått sina hus förstörda finns bland annat på<br />

www.btselem.org. Välj See all Topics Demolition of houses as punishment<br />

(under Destruction of Property) Related testimonies. En av berättarna är en<br />

46-årig man, gift och far till fem barn. Han får sitt hus förstört därför att<br />

militären anser att en av hans söner begått ett brott. Inledningsvis heter det:


On the morning of Thursday, 11 March 2005, five days after soldiers arrested<br />

[my son] Hatem, at 2:00 A.M., I heard a banging on the door, which woke me<br />

and the others in my family. I figured they were soldiers. I got up and opened the<br />

door. About thirty soldiers were standing at the entrance to the house. They came<br />

in, spread out around the house, and searched it for about half an hour. We<br />

remained in the house while they conducted the search. After that, the soldiers<br />

ordered us to go into the street. We did not know why. The soldiers ordered us to<br />

sit in the street. - - - Around 6:30 A.M., I heard a gigantic explosion from very<br />

nearby, but I did not know exactly from where. At that moment, the five soldiers<br />

left the room. We followed them to see what was happening outside. I was surprised<br />

and shocked to see that the soldiers had blown up my house from inside. I saw<br />

smoke, black dust, and a pile of stones covering the house. I saw that the interior<br />

walls had collapsed, all the contents were destroyed, the roof was cracked, and all<br />

the windows were shattered. The house was uninhabitable. - - -<br />

Internationell rätt<br />

Internationell rätt är mycket tydlig när det gäller förstörelse av egendom på ockuperat<br />

område. I Artikel 53 i den Fjärde Genèvekonventionen heter det:<br />

Any destruction by the Occupying Power of real or personal property belonging<br />

individually or collectively to private persons, or to the State, or to other public<br />

authorities, or to social or cooperative organizations, is prohibited, except where<br />

such destruction is rendered absolutely necessary by military operations.<br />

Internationell rätt förbjuder också kollektiv bestraffning. Relevanta regler finns i<br />

Artikel 33 i den Fjärde Genèvekonventionen och i artikel 50 i Haagkonventionen<br />

(Hague II). En lämplig nätplats är avalon.law.yale.edu/subject_menus/lawwar.asp.<br />

I de relevanta artiklarna heter det<br />

No protected person may be punished for an offence he or she has not personally<br />

committed. Collective penalties and likewise all measures of intimidation or of<br />

terrorism are prohibited. Pillage is prohibited. Reprisals against protected persons<br />

and their property are prohibited.<br />

respektive<br />

No general penalty, pecuniary or otherwise, can be inflicted on the population on<br />

account of the acts of individuals for which it cannot be regarded as collectively<br />

responsible.<br />

Rivning som straff – Israels ståndpunkt<br />

Israel har ansett sig ha laglig rätt att förstöra hus i avskräckande syfte (as a<br />

95


means of deterrence). Denna rätt går tillbaka till regler som England år 1945<br />

införde under Mandatet Palestina, The Defense (Emergency) Regulations. Dessa<br />

inkorporerades i israelisk lag år 1948 och gäller fortfarande.<br />

Regelverket finns beskrivet på www.btselem.org. Välj See all Topics Demolition<br />

of houses as punishment (under Destruction of Property) The legal<br />

basis (till höger) Section 119 (i texten). Regelverket lyder:<br />

96<br />

(1) A Military Commander may by order direct the forfeiture to the Government<br />

of Palestine of any house, structure, or land from which he has reason to suspect<br />

that any firearm has been illegally discharged, or any bomb, grenade or explosive<br />

or incendiary article illegally thrown, or of any house, structure or land situated<br />

in any area, town, village, quarter or street the inhabitants or some of the<br />

inhabitants of which he is satisfied have committed, or attempted to commit, or<br />

abetted the commission of, or been accessories after the fact to the commission of,<br />

any offence against these Regulations involving violence or intimidation or any<br />

Military Court offence; and when any house, structure or land is forfeited as<br />

aforesaid, the Military Commander may destroy the house or the structure or<br />

anything growing on the land.<br />

(2) Members of His Majesty’s forces or the Police Force, acting under the authority<br />

of the Military Commander may seize and occupy, without compensation, any<br />

property in any such area, town, village, quarter or street as is referred to in subregulation<br />

(1), after eviction without compensation of the previous occupiers if<br />

any.<br />

Bygglov Area C<br />

Area C upptar närmare 60 procent av Västbanken; se tabellen på sidan 37.<br />

Israel har genom olika regler gjort det nästan omöjligt för palestinier att bygga<br />

där. FN:s Office for the Coordination of Humanitarian Affairs occupied Palestinian<br />

Territory skriver i december år 2009:<br />

Palestinian construction is effectively prohibited in some 70 percent of Area C,<br />

while in the remaining 30 percent, a range of restrictions virtually eliminate the<br />

possibility of obtaining a building permit. In practice, the Israeli authorities<br />

generally allow Palestinian construction only within the boundaries of an Israeliapproved<br />

plan and these cover less than one percent of Area C, much of which is<br />

already built-up. As a result, Palestinians are left with no choice but to build<br />

“illegally” and risk demolition of their structures and displacement.<br />

Hela inlägget kan läsas på unispal.un.org/UNISPAL.NSF/0/B136572E8EE<br />

41FBA8525768D00514356.


Väghinder andra än muren<br />

Väghinder begränsar möjligheten för palestinier i de ockuperade områdena att<br />

röra sig fritt. Hindren finns dels vid gränsen mellan Israel och Västbanken, dels på<br />

ockuperat område. För en allmän översikt, gå till en.wikipedia.org/wiki/West_<br />

Bank_Closures. En annan allmän källa är nätplatsen för HR-organisationen<br />

B´Tselem; www.btselem.org. Välj See all topics och sedan i menyn under Restrictions<br />

on movement.<br />

Foton av olika slag av hinder finns på www.humanitarianinfo. org/opt/maps/<br />

Closure/Jun06/WestBank_June06.pdf och på www.pbase.com/yalop/check<br />

point_watch.<br />

Några slag av hinder<br />

Kontrollpunkter (checkpoints). Punkterna kan vara fasta eller tillfälliga och<br />

de kan hålla öppet dygnet runt eller bara vissa tider.<br />

Observationstorn.<br />

Högar av jord och annat på vägen för att hindra fordonstrafik.<br />

Andra hinder, som betongblock, diken, vägportar, vägstängsel, jordmurar.<br />

Till detta kommer vägar på ockuperat område som är helt eller delvis blockerade<br />

för palestinier.<br />

Statistik<br />

Jag hämtar statistik från B`Tselems nätplats; se ovan. Bland annat heter det:<br />

In October 2010, there were 99 fixed checkpoints in the West Bank.<br />

Sixtytwo are internal checkpoints, which are situated well within the West<br />

Bank.Thirty-seven of them are the last inspection point before entering Israel,<br />

although most are located a few kilometers east of the Green Line, or before the<br />

entrance to Jerusalem.<br />

In addition, the army erects hundreds of surprise flying checkpoints along West<br />

Bank roads. The number of these has appreciably grown recently: from April<br />

2009 to March 2010, the UN Office for the Coordination of Humanitarian<br />

97


98<br />

Affairs (OCHA) counted a monthly average of 310 flying checkpoints. Also, at<br />

times, Israel prohibits youths and men belonging to a certain age group, usually<br />

16-35, from crossing checkpoints.<br />

In addition, Israel has blocked the access roads to some of the main traffic<br />

arteries in the West Bank by means of hundreds of physical obstructions, such as<br />

dirt piles, concrete blocks, iron gates, and trenches. The number of obstructions<br />

fluctuates often, depending on political and security circumstances. In May 2010,<br />

OCHA counted 420 physical obstructions, compared to 488 six months earlier.<br />

The obstructions prevent the crossing of vehicles even in emergencies. In addition,<br />

they restrict the movement of many pedestrians who have trouble bypassing them:<br />

the elderly, sick persons, pregnant women, and small children.<br />

Another restriction is forbidding Palestinians to use certain roads. In October<br />

2010, there were 232 kilometers of roads in the West Bank that Israel classified<br />

for the sole, or almost sole, use of Israelis, primarily of settlers. Israel also prohibits<br />

Palestinians from even crossing some of these roads with vehicles, thereby restricting<br />

their access to nearby roads that they are ostensibly not prohibited from using. In<br />

these cases, Palestinians travelers have to get out of the vehicle, cross the road on<br />

foot, and find an alternative mode of transportation on the other side.<br />

Internationell rätt<br />

Rätten till rörelsefrihet slås fast i FN:s Deklaration om de mänskliga rättigheterna.<br />

I Artikel 13 sägs:<br />

1. Var och en har rätt att fritt förflytta sig och välja bostadsort inom varje stats<br />

gränser.<br />

2. Var och en har rätt att lämna varje land, även sitt eget, och att återvända till<br />

sitt land.<br />

Regler finns också i Internationella konventionen om medborgerliga och politiska<br />

rättigheter. I Artikel 12 heter det:<br />

1. Var och en som lagligen befinner sig inom en stats territorium har rätt att röra<br />

sig fritt där och att fritt välja bosättningsort.<br />

2. Var och en får fritt lämna vilket land som helst, även sitt eget.<br />

3. Ovannämnda rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än de<br />

som stadgas i lag och är nödvändiga för att skydda den nationella säkerheten,<br />

den allmänna ordningen, folkhälsan eller sedligheten eller andra människors<br />

rättigheter och friheter samt är förenliga med de övriga rättigheter<br />

som stadgas i denna konvention.<br />

4. Ingen får godtyckligt förvägras rätten att resa in i sitt eget land.


Vittnesmål<br />

En rad vittnesmål som visar inskränkningar i palestiniers rörelsefrihet finns på<br />

B´Tselems nätplats www.btselem.org. Jag återger en del av ett av fallen. För hela<br />

texten, välj See all topics Background (under Restrictions on movement) <br />

Related testimonies.<br />

Vittnesmålet handlar om sjukvårdaren T och chauffören M på väg i ambulans<br />

för att hämta en hjärtsjuk patient som behöver snabb hjälp. De kommer till en<br />

stängd järngrind med sex eller sju israeliska soldater. Efter ett tag drar två soldater<br />

ut M ur ambulansen. T berättar:<br />

When M was on the ground, the soldier who slapped him continued to beat him.<br />

He pushed his head against the ambulance and hit him in the head with his<br />

helmet. Then he dragged M a few meters in the direction of a shop at the end of the<br />

street.<br />

M continually tried to avoid the punches and slaps. He tried to explain to the<br />

soldiers that he was on duty. I don’t know much Hebrew. I heard the officer shout<br />

at him. Then the officer and a soldier pushed M to the ground and left him lying<br />

there. The officer then came over to me and ordered me to get out of the ambulance.<br />

I got out right away, without argument, because I saw what had happened to M.<br />

The soldier spoke to me in Hebrew, and I told him I didn’t understand Hebrew,<br />

but that we could speak in English. He asked me, in English, where we were going,<br />

and I told him that we were on our way to get a patient. When I said the word<br />

“patient,” he asked me, “What does patient mean?” Then he grabbed me by the<br />

front of my shirt collar and pushed me toward the fence on the side of the road.<br />

Soldaterna genomsöker ambulansen och tvingar den att återvända med oförrättat<br />

ärende.<br />

Kvinnorna i MachsomWatch<br />

MachsomWatch är en grupp israeliska kvinnor som gjort till sin uppgift att kontinuerligt<br />

övervaka och dokumentera vad som händer vid kontrollpunkter (checkpoints).<br />

Anm: machsom, hebreiskt ord för kontrollpunkt (checkpoint).<br />

Genom att gå till www.machsomwatch.org/en och klicka på The Beginning<br />

får man en berättelse om hur gruppen startade och hur den utvecklats.<br />

Gruppen har fått ett pris för sin verksamhet, Grunzweig Human Rights Award.<br />

Men den har också fått kritik. Man har anklagat den för att störa soldaternas<br />

verksamhet och för att vid några tillfällen oriktigt ha anklagat dem för övervåld.<br />

Allmän information om gruppen finns på en.wikipedia.org/wiki/Mach<br />

somWatch.<br />

99


Försvar för kontrollen<br />

Ett argument är att Israel tvingats till kontrollen. Så <strong>här</strong> heter det till exempel<br />

i ett uttalande av The Jewish Federations of North America; www.jewishfederations.<br />

org/page.aspx?id=38686. Man skriver inledningsvis:<br />

100<br />

The necessity for checkpoints has been created by the Palestinians. By pursuing a<br />

violent campaign of terror against Israel’s citizens, they have forced Israel to set up<br />

barriers to make it as difficult as possible for terrorists to enter Israel or travel<br />

through the territories to carry out acts of violence.<br />

Och man fortsätter:<br />

The checkpoints are an inconvenience to innocent Palestinians, but they do in fact<br />

prevent terror and save lives. For example, on November 2, 2002, a van carrying<br />

boxes of jeans pulled up at a checkpoint. Soldiers checked the IDs of the men in the<br />

van and discovered one of the passengers was a wanted man. The van was unloaded<br />

and it was not until the soldiers opened the last box that they discovered an explosive<br />

belt that was being delivered to a suicide bomber. Two weeks later a taxi pulled<br />

up to the same checkpoint. Soldiers found two computers in the trunk that seemed<br />

unusually heavy. They opened the boxes and found two explosive belts. They also<br />

found a bag with a gun.<br />

En officiell israelisk ståndpunkt<br />

En sådan ståndpunkt finns i ett svar på en kritisk rapport som HR-organisationen<br />

B´Tselem sänt till regeringen. Man invänder i svaret att rapporten ”refererat<br />

till specificerade fall utan möjlighet till säker identifiering” och att den därför<br />

”inte gör det möjligt för berörda myndigheter att undersöka och handlägga<br />

fallen”. Man säger vidare att ”en avsevärd del av klagomålen har avvisats av<br />

högre domstol” och att andra är under utredning. En huvudinvändning är att<br />

”rapporten inte alls tar upp staten Israels bredare säkerhetsbehov som är övergripande<br />

legitima och utgör grunden för de rörelsebegränsningar som införts i<br />

Judea och Samaria”. Anm: Judea och Samaria, vanlig israelisk beteckning för<br />

Västbanken; se sidan 55.<br />

Hela det officiella svaret kan läsas på www.mfa.gov.il/mfa, där mfa står för<br />

Ministry of Foreign Affairs. Välj Government Law Legal issues Reference<br />

to the Btselem Draft Report regarding restrictions on movement.


Resehinder Gaza/Västbanken<br />

I FN:s delningsplan år 1947 ingick en landförbindelse mellan Gazaremsan<br />

och Västbanken; se den vänstra kartan på sidan 24. Denna förbindelse bröts<br />

till följd av det arabisk-irsraeliska kriget året därpå; se också <strong>här</strong> sidan 24.<br />

Länge kunde dock palestinier tämligen fritt förflytta sig mellan de två områden.<br />

Begränsningar började införas i slutet av 1980-talet i samband med den<br />

första Intifadan och har sedan dess kraftigt utvidgats.<br />

Gisha, www.gisha.org, är en iraelisk HR-organisation vars mål är att försvara<br />

rörelsefriheten för palestinier och särskilt för dem som bor i Gaza. Gisha hävdar<br />

att Israel sedan år 2000 och i strid med Osloavtalen (se sidan 166) allvarligt<br />

begränsat möjligheten till resor mellan Gaza och Västbanken. Se också i förra<br />

kapitlet om vad internationell rätt säger om rörelsefrihet.<br />

Begränsningarna kan skilja familjemedlemmar åt men kan också göra det<br />

omöjligt för Gazabor att få söka vård på Västbanken eller att få delta i högre<br />

studier där. Här är i sammandrag två av de exempel Gisha ger:<br />

A, gift och med en son, reser år 2001 från Västbanken till Gaza för att besöka<br />

sina föräldrar som han inte sett på fyra år. När han vill återvända till sin familj<br />

förvägras han detta och är sedan dess kvar i Gaza.<br />

Universitetet i Bethlehem på Västbanken inrättar en kurs i arbetsterapi för studenter<br />

i Gaza. Anledningen är den svåra bristen på terapeuter där. Ingen av studenterna<br />

tilläts dock lämna Gaza för att delta i kursen.<br />

Ett dataspel om svårigheterna<br />

I juni år 2010 lanserade Gisha dataspelet<br />

Safe Passage om de begränsningar som antyds<br />

ovan. Man hittar det på hemsidan<br />

www.spg.org.il. Spelet beskriver hur restriktionerna<br />

påverkar<br />

utbytet av varor,<br />

möjligheten för familjer att träffas eller<br />

förenas och<br />

101


möjligheten för Gaza-studenter att studera vid universitet på Västbanken.<br />

Delen Read Facts ger utförlig information om begränsningarna och deras laglighet.<br />

Framställningen är starkt kritisk till den israeliska politiken.<br />

Identitetskortets adress<br />

En boende på Västbanken med en Gazaadress på sitt identitetskort lever enligt<br />

Gisha ett osäkert liv. Fastnar han eller hon i en kontroll kan detta leda till<br />

utvisning till Gaza. Det går inte heller att byta adress på kortet. ”Israel kontrollerar<br />

det palestinska befolkningsregistret.” Se också nästa kapitel.<br />

Försvar för kontrollen<br />

Skälen är av samma slag som i förra avsnittet: säkerhetsskäl.<br />

102


Utvisningar<br />

Militärorder 1650<br />

Militärordern, från den 13 september år 2009, gäller Västbanken och möjligheten<br />

att utvisa så kallade infiltratörer. En infiltratör definieras som en person som<br />

olagligt försöker komma in på Västbanken eller som finns där men saknar lagligt<br />

tillstånd att vistas där. Ordern är en skärpning av den tidigare militärordern 329<br />

som enbart gällde personer som försökte komma in på området. Den som grips<br />

ska före en utvisning få information om sina rättigheter och kunna klaga över<br />

beslutet hos ett militärt befäl. Utvisning kan ske till Gaza eller annorstädes.<br />

Straffet för en infiltration är – förutom en möjlig utvisning – fängelse i högst<br />

sju år. Straffet är högst tre år för den som lagligt kommit in på Västbanken men<br />

nu vistas där utan lagligt tillstånd.<br />

Infiltratören kan dessutom tvingas betala för kostnaden för utvisning och eventuell<br />

tid i förvaring. Beloppet är högst 7 500 israeliska shekel eller cirka 15 000 kr.<br />

Allmän information om militärorder 1650 finns på en.wikipedia.org/wiki/<br />

Israeli_military_order_1650. Själva ordern finns i en icke-auktoriserad översättning<br />

från hebreiska till engelska på www.hamoked.org.il/items/112301_eng.<br />

pdf, nätplats för den israeleiska HR-organisationen HaMoked. För en utförlig<br />

palestinsk analys av ordern, gå till www.alhaq.org/pdfs/legal-analysis-of-newisraeli-military%20Orders.pdf,<br />

nätplats för HR-organisationen Al-Haq.<br />

Kritik<br />

Kritik mot skärpningen av reglerna har varit kraftig.<br />

FN<br />

FN:s specielle rapportör för läget för mänskliga rättigheter i de ockuperade palestinska<br />

territorierna finner att<br />

The Orders appear to enable Israel to detain, prosecute, imprison and/or deport<br />

any and all persons present in the West Bank. A person who entered the Area<br />

unlawfully following the effective date, or a person who is present in the Area and<br />

does not lawfully hold a permit.<br />

Even if this open-ended definition is not used to imprison or deport vast numbers<br />

103


104<br />

of people, it causes unacceptable distress, It is not at all clear what permit, if any,<br />

will satisfy this Order.<br />

Illustrative of the potential for cruel abuse is a provision of the Order requiring<br />

the person deported to pay the costs of his or her deportation, and suffer confiscations<br />

of property if unable to pay.<br />

Hela inlägget går att läsa på www.unog.ch/unog/website/news_media.nsf/(http<br />

NewsByYear_en)/5E8B8CEF12412AE8C125770A0032BB78?OpenDocu<br />

ment.<br />

Amnesty International<br />

Amnesty International menar att Militärorder 1650 är<br />

scandalous in the light of the Israeli authorities’ long-standing practice of expelling<br />

individuals from the West Bank<br />

och ger ett exempel på orderns konsekvenser. Det gäller en ung kvinna som under<br />

fyra år studerat vid universitetet i Bethlehem och hade två månader kvar av sina<br />

studier. Vid en kontrollpunkt (checkpoint) anhölls hon och fördes, försedd med<br />

handfängsel och ögonbindel, direkt till Gaza utan att få ha med sig annat än sin<br />

handväska och utan ha fått möta sin advokat. Hela hennes berättelse finns på<br />

www.amnesty.org/en/news-and-updates/expelled-west-bank-2010-04-28.<br />

B´Tselem<br />

Den israeliska HR-organisationen B´Tselem anser att Militärorder 1650 är så<br />

vagt formulerad att den skulle kunna tillämpas på vem om helst. Tre grupper<br />

förefaller dock vara särskilt hotade:<br />

(1) Bearers of Palestinian ID cards whose registered addresses are in the Gaza<br />

Strip in the Israeli copy of the Palestinian population registry.<br />

(2) Those individuals without official status (”status-less”), including spouses of<br />

Palestinian residents for whom Israel refuses to approve ID cards and others who<br />

have not been added to the population registry or have had their status revoked or<br />

deleted by Israel;<br />

(3) Foreigners visiting or working in the West Bank, including those for whom<br />

Israel refuses to renew visas.<br />

Man betonar vidare att Israel i stor utsträckning slutat att uppdatera det palestinska<br />

befolkningsregistret. Detta har, anser B´Tselem, lett till att<br />

Tens of thousands of people, including those who were born and/or living in the<br />

West Bank for decades, are at risk of being torn away from their homes, families,<br />

schools, and jobs – because Israel has declared them ”illegal” in their own land.


Already, some of these people are limiting their own movement for fear of being<br />

arrested and removed from their homes. At a time when Israel is promising to<br />

”ease” restrictions in the West Bank, Order 1650 is choking the civilian population.<br />

B´Tselems hela utförliga redogörelse finns på www.btselem.org Välj Press<br />

Releases 2010 May 13. Stop West Bank deportation policy.<br />

Internationell rätt<br />

Den fjärde Genèvekonventionen har en avdelning om occuperade områden. I<br />

artikel 49 heter det bland annat:<br />

Individual or mass forcible transfers, as well as deportations of protected persons<br />

from occupied territory to the territory of the Occupying Power or to that of any<br />

other country, occupied or not, are prohibited, regardless of their motive. Anm:<br />

Protected person, person för vilken konventionen gäller.<br />

Det finns dock en viss inskränkning i det allmänna uttalandet ovan. I samma<br />

artikel, artikel 49, heter det fortsättningvis:<br />

Nevertheless, the Occupying Power may undertake total or partial evacuation of a<br />

given area if the security of the population or imperative military reasons so demand.<br />

Such evacuations may not involve the displacement of protected persons<br />

outside the bounds of the occupied territory except when for material reasons it is<br />

impossible to avoid such displacement. Persons thus evacuated shall be transferred<br />

back to their homes as soon as hostilities in the area in question have ceased.<br />

Israels ståndpunkt<br />

Någon officiell kommuniké som rör militärorder 1650 har jag inte kunnat hitta.<br />

Enligt B´Tselem har Israels högsta domstol tolkat det första stycket ovan i Artikel<br />

49 så att bara massutvisningar (mass forcible transfers) är förbjudna och gjort<br />

detta till norm i utvisningsärenden. B´Tselem anför vidare att hittills inte ett<br />

enda överklagande av utvisningsbeslut godkänts.<br />

De bortåt 400 kommentarerna till en artikel av Amira Hass i den israeliska<br />

nyhetstidningen Haaretz ger en intressant inblick i hur israeler upplever utvisningarna.<br />

Artikeln går att läsa på www.haaretz.com/print-edition/news/idf-order-willenable-mass-deportation-from-west-bank-1.780.<br />

Enklare kan vara att googla<br />

på haaretz maass deportations. Anm: För Haaretz och Hass, se sidan 68.<br />

105


106<br />

Demonstrationsrätten<br />

Demonstrationsrätten är en grundpelare för yttrandefrihet och demokrati.<br />

Internationell rätt<br />

Regler som rör demonstrationsrätten (med de skyldigheter som hör till) finns i<br />

FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artiklarna 19, 20 och 29.<br />

Artikel 19<br />

Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet<br />

att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och<br />

idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.<br />

Artikel 20<br />

1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.<br />

Artikel 29<br />

2. Vid utövandet av sina rättigheter och friheter får en person endast underkastas<br />

sådana inskränkningar som har fastställts i lag och enbart i syfte att trygga<br />

tillbörlig hänsyn till och respekt för andras rättigheter och friheter samt för att<br />

tillgodose ett demokratiskt samhälles berättigade krav på moral, allmän ordning<br />

och allmän välfärd.<br />

Rättigheter (och skyldigheter) finns också beskrivna i Internationella Konventionen<br />

om medborgerliga och politiska rättigheter från år 1966, artiklarna 19 och 21. Beskrivningen<br />

liknar den i Förklaringen men betonar därutöver inskränkningar ”som<br />

i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till statens säkerhet eller<br />

den allmänna säkerheten”.<br />

Både Förklaringen och Konventionen går att läsa på exempelvis www.manskliga<br />

rattigheter.gov.se. Välj De mänskliga rättigheterna De centrala internationella<br />

konventionerna om mänskliga rättigheter (längst ned)<br />

Israelisk lag<br />

Demonstrationsrätten är inte inskriven i den grundläggande israeliska lagstiftningen,<br />

The Basic Laws of Israel, men finns via vägledande domstolsbeslut (pre-


judikat). Enligt dessa behövs ett tillstånd till en demonstration bara om mer<br />

än 50 personer väntas delta i den och uttalanden kommer att göras under den.<br />

I praktiken inskränks i de ockuperade områdena denna rättighet av militärorder<br />

101 nedan.<br />

Militärorder 101<br />

Militärorder 101 har namnet Order Regarding Prohibition of Incitement and Hostile<br />

Propaganda Actions. Den tillkom i augusti år 1967, två månader efter det att sexdagarskriget<br />

avslutats. Under åren har flera tillägg (amendments) till den gjorts.<br />

Ordern kan läsas på nätplatsen för HR-organisationen B´Tselem; www.<br />

btselem.org. Välj Press Releases 2010 July 28 New position paper . . <br />

Military Order No. 101, PDF. Jag återger några av nyckelorden och nyckelbegreppen<br />

i ordern.<br />

Assembly<br />

Ten or more persons who have gathered in a place in which a speech is being made<br />

on a political subject, or which may be construed as political, or to discuss such a<br />

subject. Anm: Construe, tolka.<br />

Vigil<br />

Ten or more persons who have gathered in a place for a political purpose or for a<br />

matter that may be construed as political.<br />

Procession<br />

Ten or more persons who are walking together or are gathering to walk together<br />

from place to place, for a political purpose or for a matter that may be construed as<br />

political, whether they acually move and whether the said persons were arranged as<br />

a group or not.<br />

För fallen ovan behövs tillstånd. Finns inte detta kan ett militärt befäl utfärda ett<br />

förbud om han eller hon finner att detta är ”neccesary for the security of the<br />

region and for the maintenance of public order and proper administration”.<br />

Ett befäl kan vidare överlåta på en enskild soldat eller polisman att besluta i<br />

frågan.<br />

Tre andra förbud i ordern<br />

A military commander may order any owner of a café, club or other place in which<br />

the public gathers, to close the café, club or public gathering place for the period of<br />

time he specifies. Where such an order is given, any person in the place that was<br />

closed shall be deemed to have violated the order.<br />

It is forbidden to hold, wave, display or affix flags or politcal symbols, except in<br />

accordance with a permit of the military commander.<br />

107


It is forbidden to print or publicize in the region any publication of notice,<br />

poster, photo, pamphlet or other document containing material having a political<br />

significance, unless a license is previously obtained from the military<br />

commander of the place in which it is intended to execute the printing or<br />

publication.<br />

Straff<br />

Den som bryter mot förbud i ordern kan dömas till fängelse i tio år eller till böter<br />

eller båda.<br />

Diskriminering?<br />

B´Tselem menar att den militära ordern innebär en diskriminering av palestinier<br />

i jämförelse med bosättare. Man skriver:<br />

108<br />

Although the settlers live in the same geographical area in which the military<br />

government is imposed, Israel has decided that they are not to be subject to military<br />

law, but rather to Israeli law. The application of two distinct legal systems in a<br />

single territory constitutes gross discrimination. Thus, actions committed by Palestinians<br />

are liable to lead to ten years’ imprisonment and a fine, whereas the same<br />

actions, if committed by Israelis, would not even be considered offenses.


Apartheid?<br />

Apartheid [apa´rthejd] är ett ord från afrikaans, ett språk som liknar holländskan<br />

och som talas i Sydafrika. Det står historiskt för den politik av rasåtskillnad som<br />

var lag i just Sydafrika, från år 1948 till år 1994. I praktiken används begreppet<br />

numera också om svår diskriminering av en viss folkgrupp.<br />

Kritiken<br />

FN och olika Human Rights-organisationer har jämfört Israels behandling av<br />

palestinierna med apartheid. Allmän information om detta finns på en.wikipedia.<br />

org/wiki/Israel_and_the_apartheid_analogy.<br />

Som argument för att definiera Israel som en apartheid-stat har man visat på<br />

olika slag av särbehandling av palestinier. Bland annat anför man kontrollen av<br />

rörelsefrihet, vägar som är öppna bara för israeler, Muren (ibland kallad Apartheid<br />

Wall), utnyttjandet av billig arbetskraft, enklaverna på Västbanken, den hårda<br />

kontrollen av Gaza och skillnader i infrastruktur och rättstillämpning.<br />

När det gäller just rättstillämpning pekar man bland annat på domstolarnas<br />

behandling av anhållna palestinska barn. FN:s konvention om barnets rättigheter<br />

sätter i artikel 1 den normala gränsen för barn vid fyllda 18 år. Detta är också en<br />

gräns som gäller för israeliska barn. För anhållna palestinska barn däremot gäller<br />

enligt militärordern 132 gränsen 16 år. Mer om detta kommer i ett särskilt<br />

kapitel, Barn som fångar.<br />

Ett annat exempel gäller tillämpningen av The Citizenship and Entry into Israel<br />

Law. Enligt denna kan en palestinier som gifter sig med en israelisk medborgare<br />

(arabisk israel eller judisk israel) nekas medborgarskap och uppehållstillstånd i<br />

Israel. Ett barn i ett sådant äktenskap får bo i Israel tills det är 12 år men kan sedan<br />

tvingas emigrera. En inofficiell översättning av lagen finns på www.knesset.gov.il/<br />

laws/special/eng/citizenship_law.htm. Anm: Knesset, Israels parlament.<br />

Ytterligare ett exempel gäller den följd The Acceptance Committee Law kan<br />

ha. Lagen, från år 2011, tillåter närmare 700 små orter i Israel att säga nej till<br />

arabisk-israeliska medborgare som vill bosätta sig i en sådan ort.<br />

109


Israels ståndpunkt<br />

Bakom Israeks diskriminerande regler ligger vanligen rädslan för att landets<br />

säkerhet är hotad. Man avvisar därför kraftfullt påståenden om Israel som en<br />

apartheidstat. Ett av många exempel är svaret på kritiken mot The Citizenship<br />

and Entry into Israel Law. Bakom regeln ligger, heter det, oron för att palestinier<br />

som blir makar till israeler, särskilt till arabiska israeler, ska visa sig vara en<br />

fara för Israels säkerhet. Ståndpunkten beskrivs utförligt på den officiella nätplatsen<br />

www.mfa. gov.il/mfa, där mfa står för Ministry of Foreign Affairs. Välj<br />

Government Law Legal issues Sida nr 3 (i raden längst ned) Israeli<br />

Legislation regarding Citizenship and Residence Rights for Palestinian<br />

Residents in the Territories. Det heter bland annat:<br />

110<br />

Inasmuch as no sovereign nation permits the entry into its territory of foreign<br />

nationals who may pose a danger to its security, nor to take up residency, so is<br />

Israel entitled to restrict its immigration policies. Similarly, no rule of international<br />

law obligates a state to grant legal status to nationals of other nations or entities<br />

when such nations or entities are in a state of armed conflict or war with that<br />

state and when there exists a genuine threat that they would pose a danger to the<br />

security of the state and its citizens.<br />

För en mera allmän ståndpunkt, gå till www.mfa.gov.il/mfa och välj FAQs <br />

FAQ: The Campaign to defame Israel Is Israel not an apartheid state? (under<br />

Fallacies). Argumenteringen avslutas med:<br />

One must question how a country that considers even incitement to racism illegal<br />

be considered an apartheid state? The absolute legal equality and the ongoing<br />

efforts being made to achieve practical equality clearly prove the spurious nature<br />

of this claim.


Första intifadan<br />

Iintifada [intifa´da] är ett arabiskt ord som betyder skaka av, resning. Det är<br />

ett passande ord för uppror. Två intifador ingår, hittills, i konflikten Israel/<br />

Palestinierna.<br />

Den första intifadan började år 1987. Den verkade främst i form av generalstrejker<br />

och bojkott av israeliska produkter men också som direkta konfrontationer<br />

med den israelska armén med hjälp av stenar, molotovcocktails och andra<br />

vapen. Armén svarade på dessa attacker genom att använda tårgas, gummimantlade<br />

stålkulor och andra vapen. Uppgifter finns om att soldater utrustades<br />

med batonger för att kunna bryta armarna på protesterande.<br />

Intifadan hade sin rot i en allmän känsla bland palestinierna av vanmakt inför<br />

den israeliska ockupationen. Den anses ha utlösts av en trafikolycka där en israelisk<br />

lastbilschaufför var inblandad och fyra palestinier dödades. Rykten spreds<br />

att palestinierna dödats som hämnd för att en israelisk affärsman två dagar tidigare<br />

hade knivhuggits till döds i Gaza. Våld i olika former spred sig snabbt.<br />

Intifadan tog slut år 1993 i samband med att Osloavtalet undertecknades och<br />

den palestinska myndigheten, The Palestinian Authority, PA, skapades. För Osloavtalet<br />

1993, se sidan 166, och för PA, se sidan 36.<br />

Information<br />

Wikipedia; en.wikipedia.org/wiki/First_Intifada<br />

www.intifada.com/w.html<br />

Intifadan sedd ur palestinsk synpunkt.<br />

Jewish Virtual Library; www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/History/inti<br />

fada.html<br />

Intifadan sedd ur judisk synpunkt.<br />

Palestinska offer<br />

Wikipedia uppger att mer än 1 000 palestinier dödades av den israeliska armén,<br />

att mer än 120 000 palestinier arresterades och att mer än 26 000 palestinska<br />

barn, varav en tredjedel under 10 år, behövde sjukhusvård efter att ha<br />

111


misshandlats av israeliska soldater. Wikipedia uppger också att mer än 1 100<br />

palestinier dödades av sina egna. Den vanligaste orsaken var misstanke om<br />

samarbete med den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet (se sidan 45).<br />

Den israeliska HR-organisationen B´Tselem lämnar mer utförlig statistik<br />

om dödsfall. Den gäller (<strong>här</strong> och nedan) Västbanken och Östra Jerusalem.<br />

Dödade av israeliska styrkor: 1 376, varav 281 under 17 år<br />

Dödade av israeliska civila: 115, varav 23 under 18 år<br />

För fler detaljer, gå till www.btselem.org och välj Statistics Fatalities Fatalities<br />

in the first intifada.<br />

Israeliska offer på ockuperat område<br />

Offer fanns också bland israeler. Uppgifter om detta finns bland annat på nätplatsen<br />

för Jewish Virtual Library; www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/History/<br />

intifada.html. Enligt denna källa dödades 16 civila och 11 soldater. Mer än 1 400<br />

civila och 1 700 soldater skadades.<br />

B´Tselem anger högre dödstal: 94 civila, varav 3 barn under 17 år, och 91<br />

soldater. För fler detaljer, gå till organisationens nätadress ovan.<br />

Intifadans följder<br />

Wikipedia försöker sammanfatta några av de följder Intifadan fick, bland annat<br />

följande:<br />

”Palestinas sak” blev uppmärksammad på ett nytt sätt.<br />

En dialog med PLO kom till stånd. Anm: PLO, Palestinian Liberation<br />

Organizzation. För allmän information om PLO, se till exempel en.wiki<br />

pedia.org/wiki/Palestine_Liberation_Organization.<br />

Öppen kritik av Israels politik kom från FN, EU, USA och många andra<br />

länder.<br />

Medier i USA kritiserade Israel på ett sätt som inte förekommit tidigare.<br />

Den israeliska arméns sätt att hantera konflikter ifrågasattes.<br />

EU blev en viktig givare av ekonomiskt stöd till palestinierna.<br />

112


Al-Aqsa-intifadan<br />

Al-Aqsa är namnet på en moské på Tempelberget i den gamla delen av Jerusalem.<br />

Moskén är en helig plats i islam och Tempelberget en helig plats i judendomen.<br />

Al-Aqsa-intifadan, också kallad den Andra intifadan, startade den 28 september<br />

år 2000 i samband med ett besök på Tempelberget av Ariel Sharon, då ledare<br />

för den israeliska politiska oppositionen (och premiärminister år 2001). Tidpunkten<br />

för upphörandet är osäker. Enligt några slutade intifadan i november år 2004,<br />

enligt andra år 2005 eller ännu senare.<br />

Al-Aqsa-intifadan blev mycket mer våldsam än den första intifadan. Orsaken<br />

till den är omtvistad. En israelisk ståndpunkt är att upproret var planerat långt i<br />

förväg men att Sharons besök på Tempelberget blev ett lämpligt tillfälle för palestinierna<br />

att starta det. En palestinsk ståndpunkt är att intifadan var en följd av<br />

den frustration som den fortsatta israeliska ockupationen medförde. Det har också<br />

anförts att Sharons besök skulle ha varit en medveten provokation för att försvåra<br />

eventuella fredsförhandlingar.<br />

Information<br />

Wikipedia; en.wikipedia.org/wiki/Second_Intifada och/eller sv.wikipedia.org/<br />

wiki/Al-Aqsa-intifadan<br />

www.intifada.com/w.html<br />

Intifadan sedd ur palestinsk synpunkt.<br />

Jewish Virtual Library; www.jewishvirtuallibrary.org/jsource/myths/mf19a.<br />

html#a1<br />

Intifadan sedd ur judisk synpunkt.<br />

Israels Ambassad Stockholm; stockholm.mfa.gov.il/mfm/Data/61864.pdf<br />

4 år av konflikt. En sammanfattning på svenska av en rapport från Israel Security<br />

Agency. Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />

Offer<br />

HR-organisationen B´Tselem har uppgifter för perioden 29/9 2000 – 26/12<br />

2008, dagen före Operation Cast Lead (Gjutet Bly; se sidan 146).<br />

113


114<br />

Gaza Västbanken Israel<br />

Palestinier dödade av israeliska<br />

säkerhetsstyrkor 3 000 1 791 69<br />

Palestinier dödade av israeliska civila 4 41 2<br />

Israeliska civila dödade av palestinier 39 200 492<br />

Personer i israeliska säkerhetsstyrkor<br />

dödade av palestinier 97 146 89<br />

Utländska medborgare dödade av<br />

palestinier 10 7 37<br />

Utländska medborgare dödade av<br />

israeliska säkerhetsstyrkor 4 6 0<br />

Palestinier dödade av palestinier 482 136 0<br />

För detaljer, gå till www.btselem.org och välj Statistics Fatalities Fatalities<br />

until operation Cast Lead. Där finns bland annat uppgifter om antalet barn<br />

bland de dödade: 954 palestinska barn dödades av israeliska säkerhetsstyrkor<br />

och 84 israeliska barn dödades av palestinier.<br />

Den sammanfattande rapporten från Israels ambassad i Stockholm har uppgifter<br />

om antalet dödade israeler för perioden september år 2000 – sepetember<br />

år 2004. Den anger 1 017 dödade varav 70 procent var civila israeler och 30<br />

procent personal från säkerhetsstyrkorna.<br />

Rapporten har också uppgifter om skadade israeler: 5 598 personer varav 82<br />

procent var civila och 18 procent personal från säkerhetsstyrkorna.<br />

Operation Försvarssköld (Defensive Shield)<br />

Operation Försvarssköld var en storskalig insats av den israeliska militärmakten<br />

29/3–10/5 år 2002. Syftet var att stoppa det ökande antalet dödade israeler till<br />

följd av självmordsbombningar och andra attacker från palestinskt håll. För allmän<br />

information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Operation_Defensive_Shield.


Den tändande gnistan var en självmordsbombning i en turistanläggning<br />

där 30 israeler dödades och 140 sårades, varav 20 allvarligt. Händelsen är känd<br />

som Passover-massakern. För en officiell israelisk beskrivning, sök enligt ovan<br />

med sökordet passover. Anm: Passover, judisk helg till minnet av Exodus (se<br />

sidan 54).<br />

Operationen ledde till dödsfall och sårade på båda sidor. Källa: Wikipedia.<br />

Israeler Palestinier<br />

Döda 30 240<br />

Sårade 127 500<br />

Dessutom fängslades över 4 000 palestinier. Insatsen gav också omfattande<br />

skador på palestinsk mark och infrastruktur. Enligt Världsbanken (refererad<br />

hos Wikipedia) ska de ha uppgått till över 360 miljoner US$. I detta belopp<br />

ingår skador för 158 miljoner US$ orsakade av luftangrepp och husförstörelser.<br />

Detaljer finns också i en rapport från FN; gå till www.un.org/peace/jenin.<br />

Operationen ledde till en klar minskning av antalet döda i självmordsbombningar.<br />

Samtidigt kan den ha ökat sympatin för Hamas och stärkt dennas ställning.<br />

HR-organisationer har kritiserat operationen eller delar av den. Så till exempel<br />

hävdar Amnesty International i en rapport att man kunnat dokumentera<br />

cases in Jenin and Nablus where people were killed or injured in circumstances<br />

suggesting that they were unlawfully and deliberately targeted, or were killed as a<br />

result of disproportionate use of force or gross negligence in protecting those not or<br />

no longer involved in the fighting.<br />

In several cases the IDF caused the deaths of Palestinians by demolishing homes<br />

while residents were still inside. IDF soldiers frequently failed to give adequate<br />

warnings before demolishing houses, refused to allow family and neighbours to<br />

warn residents, failed to offer help themselves or to call rescue units or ambulances<br />

and sometimes shot at those who tried to help. Anm: IDF, Israel Defense Forces.<br />

För AI:s rapport, gå till www.amnesty.org/en/library/info/MDE15/143/2002/<br />

en.<br />

Israelisk ståndpunkt<br />

En officiell israelisk beskrivning finns på www.mfa.gov.il/mfa. Använd defensive<br />

shield i sökrutan och välj bland dokumenten.<br />

115


116<br />

Palestinska självmordsbombningar<br />

Självmordshandlingar för att skada andra människor har en lång historisk tradition.<br />

I Domarboken i den hebreiska bibeln (vårt Gamla Testamente) berättas<br />

om den israeliske hjälten Simson som med sitt självmord dödade omkring tre<br />

tusen filistéer, fiender till israeliterna. Det skedde i ett tempel där filistéerna<br />

hade samlats och där Simson hölls fången.<br />

Därefter fattade Simson i de båda mittpelarna som huset vilade<br />

på, och tog fast mot dem; han fattade i den ena med<br />

högra handen och i den andra med vänstra.<br />

Och Simsom sade: ”Må jag själv dö med filistéerna.” Sedan<br />

böjde han sig framåt med sådan kraft, att huset föll omkull<br />

över hövdingarna och allt folket som fanns där. Och de<br />

som han så dödade voro fler än de som han hade dödat, medan<br />

han levde. (Domarboken16:29–30. En berättelse om Simsons<br />

liv och död är David Grossman, Lejonhonung.)<br />

För mer om självmordsbombningar, gå till en.wikipedia.org/wiki/Suicide_att<br />

ack. En nätplats som är en grundlig genomgång av problemet finns på<br />

www.hrw.org/reports/2002/isrl-pa. Anm: hrw, Human Rights Watch.<br />

Bidragande till vågen av självmordsbombningar kan ha varit en massaker<br />

utförd av en judisk israel i början av år 1994. Mer om denna finns på sidan 85.<br />

Statistik<br />

Uppgifterna i tabellen nedan är hämtade från två Wikipedia-sidor: en.wikipedia.<br />

org/wiki/List_of_Palestinian_suicide_attacks respektive en.wikipedia.org/wiki/<br />

Israeli_casualties_of_war#1994. Anm: us, uppgift saknas<br />

År Antal Antal Antal<br />

bombningar döda sårade<br />

1993 1 1 us<br />

1994 5 38 75<br />

1995 4 39 150


1996 4 59 161<br />

1997 3 24 359<br />

1998 2 3 28<br />

1999 2 0 0<br />

2000 5 6 10<br />

2001 41 86 323<br />

2002 46 237 119<br />

2003 24 146 105<br />

2004 19 95 172<br />

2005 9 33 63<br />

2006 3 15 31<br />

2007 1 3 us<br />

2008 1 1 us<br />

Summa 170 786 1 596<br />

Internationell rätt om civila och civilbefolkning<br />

Självmordsbombningarna har nästan helt drabbat civila. Vilka är då civila i en<br />

konflikt och vilket skydd har de rätt till?<br />

Regler finns i Tilläggsprotokoll I till den Fjärde Genèvekonventionen; www.icrc.org/<br />

eng; välj The Geneva Conventions. Konventionen, som bland annat ska vara ett<br />

skydd för civila, inklusive civila i ockuperat område, tillkom år 1949. Tilläggsprotokollet<br />

är från år 1977.<br />

Civila<br />

I Artikel 48 i protokollet heter det att de stridande parterna i en konflikt ”alltid<br />

skall göra åtskillnad mellan civilbefolkning och kombattanter”. Vilka som är<br />

civila, och inte kombattanter (stridande), beskrivs i Artikel 50. En utmärkt<br />

diskussion om denna skillnad i just konflikten Israel/Palestinierna finns på<br />

nätplatsen www.hrw.org/reports/2002/isrl-pa. Sammanfattningsvis sägs där:<br />

Alla som inte är stridande (kombattanter) är civila.<br />

Soldater som inte är i tjänst och inte deltar i strid är civila. Till denna grupp<br />

räknas också israeliska reservister. En reservist är en person som finns i en armés<br />

register och som vid behov kan inkallas till tjänstgöring.<br />

Bosättare är civila så länge de inte tar till vapen och aktivt deltar i fientligheter.<br />

Detta gäller även om bosättningen är olaglig.<br />

Skydd för civila<br />

Reglerna för skyddet för civila beskrivs i Artikel 51. Här är några utdrag:<br />

117


118<br />

2. Civilbefolkningen som sådan och civila personer skall icke bli utsatta för<br />

anfall. Våldshandlingar eller hot om våld vars primära syfte är att sprida<br />

terror bland civilbefolkningen är förbjudna.<br />

4. Urskillningslösa anfall är förbjudna. Urskillningslösa anfall är:<br />

a) anfall som inte riktas mot ett bestämt militärt mål;<br />

b) anfall varvid användes stridsmetod eller stridsmedel vars verkningar icke<br />

kan begränsas i enlighet med förskrifterna i detta protokoll; och som följaktligen,<br />

i vart och ett av dessa fall, är ägnat att träffa militära mål och civila<br />

eller civil egendom utan urskillning.<br />

6. Repressarieanfall mot civilbefolkning eller civila är förbjudna.<br />

Israeliska vittnesmål<br />

Ett antal vittnesmål finns på nätplatsen www.hrw.org/reports/2002/isrl-pa; välj<br />

Victims. En ung kvinna, 20 år gammal, var ett av offren. Hon satt på ett fullsatt<br />

kafé när en bomb exploderade. Hon berättar:<br />

I heard a tremendous explosion and immediately blacked out. I must have blacked<br />

out from the pain, because my thighbone was broken into smithereens, and a major<br />

artery was ruptured. I had a serious head injury with hemorrhaging in the brain<br />

and stayed unconscious for three days . . .<br />

When I woke up I understood right away what had happened. I couldn’t talk at<br />

all then – for an entire week I couldn’t talk, because my head injury was at the<br />

front of my brain. I stayed in the hospital for three months. My biggest fear was<br />

that they would amputate my leg – there were so many people in that hospital with<br />

missing limbs. They told me not to worry – they did an artery transplant, and said<br />

that even if it got infected later, there’d be enough time to do surgery. I’ve had ten<br />

operations since the attack. I also had a nail just a few millimeters from my heart.<br />

I think: what would have happened if it were just one millimeter over?<br />

The friend I had been with was also injured – her intestines spilled right out.<br />

We don’t talk any more. It brings up too many bad memories. The girl sitting on the<br />

other side of me – I didn’t know her – she was killed. My friends don’t go out any<br />

more. They realized when this happened to me; it could have been them. I had a<br />

lot of fears in the beginning. I still don’t watch the news. When I do hear about an<br />

attack, it pinches me right in the heart. I know what it’s like, I was there.<br />

Argument från palestinskt håll<br />

Ett argument är att självmordsbombaren är en martyr i ”kampen mot de otrogna”.<br />

Också kvinnor har uppträtt som självmordsbombare. Nedan följer som exempel<br />

berättelsen om W. På nätplatsen www.aztlan.net/women_martyrs.htm beskrivs


hennes attack under rubriken Palestinian Women Martyrs.<br />

W was a nurse with the Red Crescent, the Palestinian version of the Red Cross.<br />

On January 27, 2002, the 28 year-old nurse walked into a shopping district on<br />

Jerusalem’s Jaffa Road and detonated a bomb killing herself, an Israeli and<br />

injuring 150 others. Red Crescent Society officials said that W had been on the<br />

front line of clashes between Palestinian demonstrators and Israeli troops, tending<br />

to the wounded. About two weeks before her suicide operation, they said, she<br />

cradled a 15-year-old boy, who was hit in the head by a bullet fired by the<br />

Israelis soldiers. The clash took place just outside the West Bank headquarters of<br />

the Palestinian leader, Yasser Arafat. The boy lapsed into a coma for a week,<br />

then died, two days before W detonated her bomb. W lived at the Amari Refugee<br />

Camp near Ramallah.<br />

Ett ofta framfört argument från palestinsk sida är att man saknar de vapen och<br />

den militärutrustning som Israel har. ”Självmordsbombning är då det enda vapen<br />

vi har. Det skapar ett slags balans.” En utveckling av denna tanke finns i en<br />

artikel i tidningen The Palestine Chronicle; palestinechronicle.com/view_article_<br />

details.php?id=15793.<br />

Argumentet håller inte enligt internationell rätt. Human Rights Watch skriver:<br />

”Förbudet mot avsiktliga attacker mot civila är absolut. Det kan inte rättfärdigas<br />

med hänvisning till olikhet i makt mellan de stridande parterna.”<br />

119


120<br />

Raketer och granater mot Israel<br />

Beskjutningen sker med hjälp av granater och raketer (missiler). De flesta har<br />

avfyrats – och avfyras – från Gaza, några också från Västbanken. Under den tid<br />

Israel hade trupper och bosättningar på Gazaremsan riktades beskjutningen också<br />

mot mål där. Det har förekommit att raketer exploderat före avskjutningen eller<br />

av misstag hamnat på Gazaremsan. För en allmän översikt, se nätplatserna<br />

nedan.<br />

en.wikipedia.org/wiki/Palestinian_rocket_attacks_on_Israel<br />

www.btselem.org; välj The Gaza Strip Firing Qassam Rockets.<br />

För detaljerade uppgifter om attacker under åren 2010 och 2011 (till och<br />

med 18 april), se nätplatserna nedan.<br />

en.wikipedia.org/wiki/List_of_Palestinian_rocket_attacks_on_Israel_2010<br />

en.wikipedia.org/wiki/List_of_Palestinian_rocket_attacks_on_Israel_2011<br />

Flera typer av raketer har använts. Mest kända är Qassam-raketerna, så kallade<br />

efter namnet på den väpnade Hamas-grenen Izz ad-Din al-Qassam-brigaderna,<br />

i sin tur uppkallad efter Izz ad-Din al-Qassam, en islamisk upprorsman som<br />

på 1930-talet ledde en väpnad palestinsk grupp.<br />

Räckvidd<br />

Räckvidden för raketerna var till en början bara<br />

3 till 4 km men har sedan dess kraftigt utvidgats.<br />

Den kan nu vara så stor som 40 km. Detta<br />

skulle innebära att grovt räknat en åttondel av<br />

befolkningen i Israel är i farozonen. Raketer<br />

skulle kunna nå flera större städer. En viss oro<br />

finns till och med för säkerheten i Tel Aviv-området,<br />

landets största befolkningscenter. Kartan<br />

bredvid visar räckvidd år 2008.<br />

Källa: www.zionism-israel.com


Statistik<br />

Enlig Wikipedia har ett trettiotal israeler dödats och flera hundra skadats.<br />

Dessutom har sex palestinier dödats och några tiotal skadats. Detaljstatistiken<br />

nedan är från den första nätplatsen på förra sidan.<br />

År Raketer Granater Dödade<br />

2001 4 0 1<br />

2002 35 0 1<br />

2003 155 0 1<br />

2004 281 0 5<br />

2005 401 854 6<br />

2006 1 722 55 4<br />

2007 1 276 1 531 2<br />

2008 2 048 1 668 8<br />

2009 569 289 0<br />

2010 150 215 1<br />

S:a 6 641 4 612 29<br />

Kontinuerlig veckolig statistik finns på www.terrorism-info.org.il, nätplats för<br />

Meir Amit Intelligence and Terrorism Information Center. Välj Palestinian Terrorism<br />

Facts and Figures (under Information Bulletins).<br />

Internationell rätt<br />

Attackerna drabbar så gott som uteslutande civila. För civila gäller de regler<br />

som jag beskrev i förra kapitlet. Attackerna ses då som brott mot internationell<br />

rätt. I Artikel 51 punkt 2 i Tilläggprotokoll I till den Fjärde Genèvekonventionen<br />

heter det:<br />

2. Civilbefolkningen som sådan och civila personer skall icke bli utsatta för<br />

anfall. Våldshandlingar eller hot om våld vars primära syfte är att sprida<br />

terror bland civilbefolkningen är förbjudna.<br />

Israeliska vittnesmål<br />

Den palestinska beskjutningen når – hittills – bara en förhållandevis liten del<br />

av Israel. I de områden som drabbas skapar den dock, utöver dödsfall och<br />

skador, också oro och osäkerhet. Här är en del av ett vittnesmål hämtat från<br />

www.btselem. org. För hela texten, välj The Gaza Strip Firing Qassam Rockets<br />

Testimony of Yuval Salomon.<br />

We try to ignore it, but every day, another Qassam falls. Even so, we keep going<br />

to work as if everything is okay. Some of our land borders with Gaza, we are close<br />

121


122<br />

to Sderot, and what misses them reaches us. Every time a Qassam falls in the<br />

area, we all get worried and rush to make phone calls. We hear the booms, we<br />

hear the rockets land. Generally, the Qassams that reach here fall in the fields.<br />

Three Qassams have fallen inside the kibbutz, and dozens in the fields.<br />

Last week, the situation got worse. Two people from the area were killed. We<br />

all knew them. Last Saturday, there were eight “color red” alerts. We feel that a<br />

rocket can fall anywhere. The house provides no protection. We have nowhere to<br />

go and nowhere to hide.<br />

Fler israeliska synpunkter<br />

Gå till den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa, och välj Terrorism Terror<br />

background info Rocket threat from the Gaza Strip, 2000–2007 (längst<br />

ned på listan). Några skadeverkningar beskrivs så <strong>här</strong>:<br />

The damage to the civilian populace is not only measured statistically in terms of<br />

the number killed and wounded or the extent of property damage. The continued<br />

attacks have an accumulated psychological impact on the population and destroy<br />

the sense of security previously had by more than 190,000 people, who now live<br />

under the potential threat of daily rocket and mortar shell attacks. They also disrupt<br />

the routine of daily life in all the western Negev settlements, cause residents to move<br />

away (especially from Sderot), and expose the political echelons and the IDF to<br />

harsh criticism. The continuing fire hampers efforts to advance a peace treaty between<br />

Israel and the Palestinians by creating a situation of constant rocket fire and<br />

constant Israelis countermeasures. Anm: IDF, Israel Defense Forces.


Muren<br />

Muren är den byggnation som skapar en fysisk åtskillnad mellan Israel och Västbanken.<br />

Den är delvis byggd på palestinskt område. För allmänna översikter<br />

på nätet, gå till en.wikipedia.org/wiki/Israeli_West_Bank_barrier respektive<br />

nätplatsen för den israeliska HR-organisationen B´Tselem; www.btselem.org<br />

(välj Seperation Barrier).<br />

Namn<br />

Muren är det namn som vanligen används i Sverige.<br />

Vanliga uttryck i Israel är Seperation Barrier och<br />

Seperation Fence. Ideologiskt färgade namn som<br />

förekommer är Security Fence, Anti-terrorist Fence,<br />

Fence for Life, Apartheid Wall och Annexation<br />

Fence. Anm: Fence for Life är namnet på en israelisk<br />

gräsrotsrörelse som påverkat byggandet av<br />

muren. Mer om rörelsen finns på www.hagader.org/<br />

English/main.asp.<br />

Konstruktion<br />

Muren består sträckvis av betong,, sträckvis av ett<br />

stängsel. Den började byggas på 1990-talet och ska Källa: Wikipedia.<br />

färdigbyggd bli ungefär 700 km lång. Hösten 2010<br />

var ungefär 400 km färdigbyggda och ungefär 70 km under byggnad. Källa:<br />

www.btselem.org; välj Press Releases 10 years to the second Intifada – summary<br />

of data. Vissa uppgifter tyder på bygget nu delvis ligger nere.<br />

Se också den karta som konstruerats av HR-organisationen Americans for<br />

Peace Now konstruerat och som kan hämtas på www.peacenow.org/map.php<br />

(en bild av den finns på sidan 37 i boken).<br />

The Seam Zone<br />

The Seam Zone, skarvzonen kanske, är en ibland använd beteckning på det<br />

landområde som finns mellan den Gröna linjen och Muren och som omfattar<br />

123


ungefär 10 procent av Västbanken. Uttrycket den Gröna linjen syftar på den<br />

gräns som fastställdes mellan Israel och dess grannar efter det arabisk-israeliska<br />

kriget år 1948. Linjen kallas grön därför att grönt bläck användes för att under<br />

stilleståndsförhandligarna markera den på kartan. För mer information om<br />

Skarvzonen, gå till en.wikipedia.org/wiki/Seam_Zone, och för mer information<br />

om Gröna linjen, gå till en.wikipedia.org/wiki/Green_Line_(Israel).<br />

Instängda palestinier<br />

B´Tselem lämnade hösten 2010 följande uppgifter om antal samhällen och<br />

antal palestinier som direkt påverkas av Muren.<br />

124<br />

Område Antal samhällen Antal palestinier<br />

Samhällen väster om Muren 35 35 000<br />

Samhällen öster om Muren som är<br />

helt eller delvis omgivna 25 151 000<br />

Östra Jerusalem 21 225 000<br />

Totalt 81 411 000<br />

Muren har på olika sätt lett till svårigheter för palestinier. B´Tselem skriver:<br />

The construction of the barrier has brought new restrictions on movement for<br />

Palestinians living near the Barrier’s route, in addition to the widespread<br />

restrictions that have been in place since the outbreak of the current intifada.<br />

Thousands of Palestinians have difficulty going to their fields and marketing<br />

their produce in other areas of the West Bank. The areas west of the Barrier are<br />

one of the most fertile areas in the West Bank, and the agriculture there generates,<br />

according to the World Bank, 8 percent of Palestinian agricultural production.<br />

The harm to the farming sector prevents Palestinian farmers from gaining<br />

additional income and prevents an increase in the number of Palestinians working<br />

in agriculture, which is a major sector of the Palestinian economy.<br />

The restrictions on freedom of movement also impair access of rural Palestinians<br />

to hospitals in nearby towns, harm the educational system since many schools,<br />

primarily in rural areas, are dependent on teachers who live outside the community,<br />

and hamper family and social ties.<br />

Palestinska protesterdemonstrationer<br />

Byggandet av muren har lett till ett stort antal protestdemonstationer. Här är<br />

i sammandrag ett exempel där både isrealer och palestinier deltar.<br />

Demonstrationen äger rum i den lilla byn Al-Wajala. Enligt byborna leder<br />

byggandet bland annat till att odlingsmark går förlorad, att bevattningssystem


skadas och att privat mark konfiskeras. Den planerade sträckningen av muren<br />

gör att byn splittras i två delar. En protest har också kommit från den israeliska<br />

miljöorganisationen The Society for the Protection of Nature.<br />

Under den fredliga demonstrationen fasttas tolv demonstranter (fyra palestinier<br />

och åtta israeler) och placeras med våld i polisbilar. En av dem, redan<br />

fasthållen, sprejas med peppar. Ett barn såras när en av poliserna slår det i<br />

huvudet med en gevärskolv. Polisen skingrar demonstrationen och anhåller ytterligare<br />

två palestinier varav den ene är byns borgmästare. En nionde israel anhålls<br />

när han är på väg hem. Alla anhållna ställs inför rätta. De israeliska demonstranterna<br />

förbjuds att närma sig muren under de närmaste 60 till 90 dagarna<br />

och de palestinska att i framtiden delta i ”illegala” protester.<br />

För en mera utförlig redogörelse, gå till nätadresserna www.alternativenews.org/<br />

english/index.php/topics/news/2775-wall-rapidly-closing-bethlehem-village<br />

och www.alternativenews.org/english/index.php/topics/jerusalem/2791-israeldetains-15-in-al-walaja-including-mayor.<br />

Utlåtande från Internationella Domstolen, ICJ<br />

ICJ, International Court of Justice, med säte i Haag, är FN:s främsta juridiska<br />

organ. På begäran av FN:s Generalförsamling har domstolen uttalat sig om<br />

den del av muren som byggts eller byggs på palestinskt område. Det skedde i<br />

en Advisory Opinion daterad den 9 juli år 2004. En sammanfattning finns på<br />

www.icj-cij.org/docket/files/131/1677.pdf. Här är huvudpunkterna:<br />

The construction of the wall being built by Israel, the occupying Power, in the<br />

Occupied Palestinian Territory, including in and around East Jerusalem, and its<br />

associated régime, are contrary to international law.<br />

Israel is under an obligation to terminate its breaches of international law; it<br />

is under an obligation to cease forthwith the works of construction of the wall<br />

being built in the Occupied Palestinian Territory, including in and around East<br />

Jerusalem, to dismantle forthwith the structure therein situated, and to repeal or<br />

render ineffective forthwith all legislative and regulatory acts relating thereto.<br />

Israel is under an obligation to make reparation for all damage caused by the<br />

construction of the wall in the Occupied Palestinian Territory, including in and<br />

around East Jerusalem.<br />

Uttalandet ovan togs med 14 röster mot 1. Den avvikande rösten tillhör den<br />

judiske juristen Thomas Buergenthal. Denne menar att man inte beaktat<br />

all relevant facts bearing directly on issues of Israel´s legitimate right of selfdefence,<br />

military necessity and security needs, given the repeated deadly terrorist<br />

125


126<br />

attacks in and upon Israel proper coming from the Occupied Palestinian Territory<br />

to which Israel has been and continues to be subjected, cannot be justified as a<br />

matter of law.<br />

Israels ståndpunkt<br />

Israel har avvisat domstolens slutsatser. I en kommuniké från det israeliska<br />

utrikesdepartementet heter det inledningsvis:<br />

The International Court of Justice was asked to address the question of Israel’s<br />

security fence as a result of a politically motivated maneuver, which Israel and over<br />

30 leading democracies did not support. Israel cannot accept this politicization of<br />

the Court.<br />

As expected, and as a result of the one-sided question put before the court, the<br />

Advisory Opinion fails to address the essence of the problem and the very reason for<br />

building the fence – Palestinian terrorism. If there were no terrorism, there would<br />

be no fence.<br />

This Palestinian terrorism has taken the lives of nearly 1,000 Israelis in over<br />

20,000 attacks over the last three and a half years, wounding thousands more,<br />

leaving broken families, widows, and orphans. No other country would act<br />

differently in the face of such an evil campaign.<br />

Since the fence has been in operation, the number of casualties has decreased<br />

significantly. The fence is reversible, whereas the lives taken by terrorism are not.<br />

Moreover, the fence works. It is a temporary, non-violent security measure and it<br />

saves lives. As long as the terrorism continues, Israel will have no choice but to<br />

defend its citizens. This is our moral and legal obligation.<br />

Hela kommunikén går att läsa på www.mfa.gov.il/mfa. Välj About the Ministry<br />

MFA press releases 2004 sidan 4 (eller senare) i den långa listan <br />

ICJ Advisory Opinion on Israel´s Security Fence – Israeli Statement. Anm:<br />

mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />

Argumenteringen finns också i videor och PowerPoint-presentationer. Gå<br />

till www.mfa.gov.il/mfa/mfaarchive/2000_2009/2003/11.


Vatten<br />

Två viktiga vattenkällor<br />

Israel och palestinierna delar geografiskt två viktiga vattenkällor: Berget Aqifer<br />

och Jordanfloden.<br />

Berget Aqifer får sitt vatten från regn, huvudsakligen i de delar som ligger<br />

på Västbanken. Källan ger ungefär en fjärdedel av det vatten Israel och de<br />

israeliska bosättningarna behöver och huvuddelen av det vatten palestinierna<br />

på Västbanken får.<br />

Jordanfloden och dess tillflöden täcker ungefär en tredjedel av Israels vattenbehov.<br />

Palestinierna får inget vatten från denna källa.<br />

Vattnet och fredsprocessen<br />

Israels behov av vatten kan bli en viktig faktor i eventuella kommande fredsförhandlingar<br />

med palestinierna. Noam Chomsky, författare till ett stort antal böcker<br />

i internationella frågor, tror att vattnet ”förmodligen är huvudorsaken till att Israel<br />

aldrig kommer att ge upp Västbanken”. Och han förtydligar: ”Detta är en<br />

mycket torr region så vatten är viktigare än olja, och vattentillgångarna i Israel är<br />

mycket begränsade. Källa: Noam Chomsky, Att förstå makt, Ordfront 2007.<br />

Internationell rätt<br />

FN:s Resolution 181, den delningsplan som skapade staten Israel, har följande<br />

passus om vatten:<br />

Access for both States and for the City of Jerusalem on a non-discriminatory basis<br />

to water and power facilities.<br />

Det går också att hänvisa till Internationella konventionen om medborgerliga<br />

och politiska rättigheter, som Israel har ratificerat. I Artikel 11.1 heter det<br />

bland annat:<br />

Konventionsstaterna erkänner rätten för var och en till en tillfredsställande levnadsstandard<br />

för sig och sin familj.<br />

En utförlig genomgång av rättsläget finns i en Amnesty-rapport från år 2009:<br />

127


Troubled Waters – Palestinians denied Fair Access to Water. För rapporten, gå till<br />

www.amnesty.org; välj Library, skriv i sökrutan in mde 15/027/2009 och klicka<br />

på Search.<br />

Israelisk kontroll<br />

Enligt Amnesty har Israel kraftigt begränsat tillgången till vatten för den palestinska<br />

befolkningen i de ockuperade områdena.<br />

128<br />

Israel allows the Palestinians access to only a fraction of the shared water resources,<br />

which lie mostly in the occupied West Bank, while the unlawful Israeli settlements<br />

there receive virtually unlimited supplies.<br />

Enligt den israeliska HR-organisationen B´Tselem konrollerar Israel strikt –<br />

och till egen fördel – hur tillgängligt vatten fördelas. Man försvårar också för<br />

palestinierna att borra nya källor. Den administrativa processen för att få tillstånd<br />

är komplicerad och långsam. Huvuddelen av ansökningar avslås. Mer<br />

om situationen finns på www.btselem.org. Välj See all topics The water<br />

crisis (Under Land and water) Related testimonies.<br />

Ett åskådligt sätt att exemplifiera vattensituationen finns i en artikel av Haaretzjournalisten<br />

Amira Hass (se sidan 68). Nedan några rader ur den. De ingår i en<br />

artikel som går att läsa på www.haaretz.com/print-edition/opinion/where-hasthe-hypocrisy-gone-1.313887.<br />

Anm: Area C, den del av Västbanken som står<br />

under total israelisk kontroll; se också sidan 37.<br />

In Area C, schools, kindergartens and water are only for Jews. The Mekorot<br />

Water Company’s wells in the Jordan Valley supply quantities of water to the<br />

settlements and their orchards. The water flows from the Palestinians’ land, and<br />

the pipes are fenced off. And the land is parched, because the Palestinians are not<br />

allowed to draw their own water from those pipes, as Israel imposes on them a<br />

quota which is not set to human beings’ needs.<br />

Daglig vattenanvändning<br />

Tillgänglig statistik tyder på en mycket ojämn vattenanvändning: mellan 70<br />

och 80 liter per capita och dag för palestinier och över 200 liter för israeler.<br />

Stor variation gäller. I vissa delar av Västbanken kan tillgången vara så liten<br />

som omkring 30 liter per capita och dag.<br />

Ett vittnesmål<br />

J är 47 år, gift hemmafru och mor till nio barn. De tre senaste somrarna har<br />

det varit problem med vattnet. Periodvis har det varit slut i kranen, ibland


veckor i följd. Under uppehållen finns vatten i en uppställd vattentank. Men<br />

vattnet från den är dyrt och familjen har inte råd med det. Hon har måst<br />

skicka några av barnen kilometervis för att hämta vatten. Källa: B´Tselem.<br />

We wash the dishes in a bucket and save the water for the toilet. If each child goes<br />

to the toilet once a day, I need nine buckets of water a day just to flush it. I<br />

constantly worry that someone will go to the toilet, because I have to figure out<br />

where to get the water. I tell the children to use the toilet at school before they come<br />

home. This is one of the problems we have because of the lack of water flow.<br />

Hela vittnesmålet kan läsas på www.btselem.org. Välj See all topics The<br />

water crisis (Under Land and water) Related testimonies.<br />

Särskilt om Gaza<br />

Nätplatsen www.btselem.org har också utförlig information om situationen i<br />

Gaza. Välj See all topics The water crisis (Under Land and water) Gaza<br />

water crisis.<br />

Uppgifter tyder på att närmare 95 procent av pumpat vatten i Gaza kan vara förorenat<br />

och alltså olämpligt som dricksvatten. Det kan uppskattningsvis ta minst<br />

20 år att nå godkänd kvalitet hos det underjordiska vattensystemet. En negativ<br />

faktor är att blockaden försvårar införsel av den utrustning och de material som<br />

behövs.<br />

Dåligt vatten påverkar hälsan. B´Tselem skriver:<br />

The Palestinian Water Authority estimates that almost 40 percent of the incidence<br />

of disease in Gaza is related to polluted drinking water. According to international<br />

aid organizations, 20 percent of Gazan families have at least one child under<br />

age five who suffers from diarrhea as a result of polluted water. A UN study<br />

published in 2009 estimates that diarrhea is the cause of 12 percent of children’s<br />

deaths in Gaza. The lack of potable drinking water is liable to cause malnutrition<br />

in children and affect their physical and cognitive development.<br />

Israelisk ståndpunkt<br />

Ett officiellt israeliskt försvar av sin vattenpolitik finns på stockholm.mfa.gov.il/<br />

mfm. Välj Israel i Mellanöstern Frågor om vatten. Argumenteringen består<br />

av påståenden, bedömda som myter, och invändningar mot dem. Här är ett av<br />

exemplen på sådan dialog. Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />

Påstående:<br />

Israel inkräktar på palestiniernas ”vattenrätt” och stjäl deras vatten.<br />

129


130<br />

Svar:<br />

Vattenfördelning och distribution fanns med i interimavtalet mellan Israel och<br />

palestinierna.<br />

Anm: Interimavtalet är ett avtal i anslutning till Osloavtalet (se sidan 166).<br />

Det kan tilläggas att Israel, enligt Amnesty, inte anser att internationell rätt är<br />

tillämplig på den palestinska befolkningen i de ockuperade områdena. Se not<br />

172 i den Amnesty-rapport jag tidigare hänvisat till.<br />

En utförlig redogörelse för Israels vattenfråga finns på den officiella nätplatsen<br />

www.mfa.gov.il/mfa. Välj Peace Process Guide Water Working Group<br />

(under Multilateral Negotiations).


Fångar<br />

Internationell rätt<br />

Övergripande regler om behandling av fångar finns i Internationella konventionen<br />

om medborgerliga och politiska rättigheter från år 1996. Israel har ratificerat den.<br />

Närmast aktuell i kapitlet är Artikel 10.<br />

Artikel 10<br />

1. Var och en som har berövats sin frihet skall behandlas humant och med aktning<br />

för människans inneboende värde.<br />

2. a) Åtalade personer skall, om inte exceptionella förhållanden råder, hållas åtskilda<br />

från dömda personer och skall ges särskild behandling med hänsyn<br />

till att de inte är dömda.<br />

b) Unga lagöverträdare som är åtalade skall hållas åtskilda från vuxna personer,<br />

och deras fall skall avgöras så skyndsamt som möjligt.<br />

3. Kriminalvårdssystemet skall innefatta behandling av intagna och dess huvudsakliga<br />

syfte skall vara deras bättring och återanpassning i samhället.<br />

Unga lagöverträdare som dömts för brott skall hållas åtskilda från vuxna<br />

och ges en behandling som är anpassad efter ålder och rättsliga ställning.<br />

Hela konventionen kan läsas på exempelvis www.manskligarattigheter.gov.se.<br />

Välj De mänskliga rättigheterna De centrala internationella konventionerna<br />

om mänskliga rättigheter (längst ned).<br />

Minimiregler för behandling av fångar har utfärdats hos FN. Reglerna är<br />

uppdelade på olika sidor av en fånges liv i fängelse; de är mycket detaljerade.<br />

Som exempel återger jag reglerna för den lokal där fången förvaras. Hela regelverket<br />

går att läsa på www2.ohchr.org/english/law/treatmentprisoners.htm.<br />

Anm: ohchr, Office of the High Commissioner for Human Rights.<br />

Accommodation<br />

9. (1) Where sleeping accommodation is in individual cells or rooms, each<br />

prisoner shall occupy by night a cell or room by himself. If for special<br />

reasons, such as temporary overcrowding, it becomes necessary for the<br />

central prison administration to make an exception to this rule, it is<br />

131


132<br />

not desirable to have two prisoners in a cell or room.<br />

(2) Where dormitories are used, they shall be occupied by prisoners carefully<br />

selected as being suitable to associate with one another in those conditions.<br />

There shall be regular supervision by night, in keeping with the nature<br />

of the institution.<br />

10. All accommodation provided for the use of prisoners and in particular all<br />

sleeping accommodation shall meet all requirements of health, due regard<br />

being paid to climatic conditions and particularly to cubic content of air,<br />

minimum floor space, lighting, heating and ventilation.<br />

11. In all places where prisoners are required to live or work,<br />

( a ) The windows shall be large enough to enable the prisoners to read or<br />

work by natural light, and shall be so constructed that they can allow the<br />

entrance of fresh air whether or not there is artificial ventilation;<br />

( b ) Artificial light shall be provided sufficient for the prisoners to read or<br />

work without injury to eyesight.<br />

12. The sanitary installations shall be adequate to enable every prisoner to comply<br />

with the needs of nature when necessary and in a clean and decent manner.<br />

13. Adequate bathing and shower installations shall be provided so that every<br />

prisoner may be enabled and required to have a bath or shower, at a temperature<br />

suitable to the climate, as frequently as necessary for general hygiene<br />

according to season and geographical region, but at least once a week in a<br />

temperate climate.<br />

14. All parts of an institution regularly used by prisoners shall be properly<br />

maintained and kept scrupulously clean at all times.<br />

Fånge hos palestinierna<br />

Palestinierna har en enda israel som fånge. Det är Gilad Shalit, född 1986 och<br />

soldat i den israeliska militärmakten. Shalit tillfångatogs den 25 juni år 2006 strax<br />

utanför Gaza av palestinska styrkor; i Israel beskrivs han som kidnappad. Han<br />

finns sedan dess någonstans i Gaza. Förhandlingar har förts mellan Israel och<br />

Hamas om ett utbyte av Shalit mot ett stort antal palestinska fångar. Alla<br />

förhandlingar har hittills varit resultatlösa.<br />

Det är oklart hur Shalit behandlas. Internationella Röda korset har inte fått<br />

besöka honom. För information om fallet, gå till en.wikipedia.org/wiki/Gilad_<br />

Shalit. Flera videor finns; googla på youtube shalit. En av dem visar läsning av en<br />

berättelse som Shalit skrev när han var 11 år. Det är berättelsen When the fish met<br />

the shark, med slutpoängen att fredlig samvaro är möjlig. Det går att höra och se<br />

den på www.youtube.com/watch?v=2ZvHyZIg5Eo.<br />

HR-organisationer har kraftig protesterat mot att Shalit hålls fången och


mot villkoren för fångenskapen. B´Tselem till exempel talar om ett krigsbrott.<br />

I ett uttalande den 24 juni år 2010 heter det bland annat:<br />

Shalit is considered a hostage due to the circumstances of his abduction and the<br />

manner in which he is being held. International humanitarian law absolutely<br />

forbids the taking and holding of a person by force for the purpose of pressuring the<br />

adversary to comply with certain demands, while threatening to harm the person if<br />

the demands are not met. The taking of hostages is considered a war crime, for<br />

which all those involved bear personal criminal liability.<br />

Shalits status tas kortfattat upp i Goldstone-rapporten (se sidan 146). Rapporten<br />

finner att Gilad ska ses som krigsfånge i enlighet med Convention (III)<br />

relative to the Treatment of Prisoners of War (Tredje Genèvekonventionen) och få<br />

skydd enligt reglerna där. För nätplats för konventionen, se sidan 74.<br />

Fångar hos israeler<br />

Enligt Wikipedia fanns år 2010 mer än 7 000 palestinier i israeliska fängelser<br />

eller fängelseliknande institutioner. Man uppger vidare att under perioden<br />

1967–2008 ska mer än 600 000 palestinier ha varit fängslade i en vecka eller<br />

mer. Som källa anges HR-organisationen Palestinian Centre for Human Rights;<br />

www.pchrgaza.org. Denna har dock kritiserats av Israel för ensidighet. Hela<br />

materialet från Wikipedia finns på en.wikipedia.org/wiki/Palestinian_prisoners_<br />

in_Israel.<br />

Statistik per den 31 juli år 2010 finns hos HR-organisationen Addameer,<br />

Prisoners´ Support and Human Rights Association, på nätadressen addameer.info/<br />

?cat=18. Anm: 1) PLC, Palestine Legislative Council, tjänstgör som palestinskt<br />

parlament 2) Addameer använder det kontroversiella uttrycket ”Politiska fångar”.<br />

Slag av fångar 31/7 år 2010 Antal fångar<br />

Politiska fångar 6 408<br />

Administrativt kvarhållna 200<br />

Därav 3 kvinnor, 2 barn, 5 PLC<br />

Kvinnor 36<br />

Barn 281<br />

Därav 18 under 16 år<br />

Medlemmar av PLC 12<br />

Från Östra Jerusalem 205<br />

Från Gaza 703<br />

Med livstidsstraff 792<br />

Med strafftid över 20 år 118<br />

133


Administrativt anhållande (Administrative detention)<br />

Administrativt anhållande är att någon kvarhålls utan preciserad anklagelse<br />

(charge) eller utan rättegång. Enligt HR-organisationen B´Tselem har Israel<br />

under ockupationstiden använt denna åtgärd mot ett stort antal palestinier.<br />

Framför allt gällde detta under den första intifadan (se sidan 111). Vid ett<br />

tillfälle, den 5 november 1989, ska 1 794 personer samtidigt ha varit administrativt<br />

anhållna. För år 2010 uppges att antalet vid varje tidpunkt är omkring<br />

200, några av dem barn; se också tabellen på förra sidan. Mer information<br />

finns på www.btselem.org; välj Administrative Detention.<br />

Misshandel<br />

Misshandel av fångar eller på annat sätt anhållna är enligt många vittnesmål vanlig.<br />

Nedan ett kort utdrag ur en längre berättelse av 22-åriga A som grips på öppen<br />

gata och förs till ett förhörsrum anklagad för stenkastning. Hela vittnesmålet går<br />

att läsa på B´Tselems nätplats www.btselem.org. Välj Beating and Abuse Related<br />

Testimonies och sedan långt ner i den långa listan av vittnesmål.<br />

134<br />

He asked me if I wanted to talk. I replied that I did not throw stones. He pressed<br />

me into the floor, my hands still bound behind me, sat on my chest, and began to<br />

punch me in the face. When he got up, the other soldiers stepped on my chest,<br />

pressing down. This went on for about half an hour, during which I cried and<br />

screamed. The handcuffs also hurt. My mouth was bleeding. The soldiers stood me<br />

up, and the soldier who spoke Arabic took a picture of me with a black camera. The<br />

other two soldiers grabbed me by the arms, and the Arabic-speaking soldier brought<br />

me a typed piece of paper in Hebrew and demanded that I sign it. At first, I<br />

refused. One of the soldiers grabbed my shirt from the inside and punched me in<br />

the face and chest. The soldier who spoke Arabic brought a pen and said to me:<br />

”Sign.” I replied: ”How can I sign if my hands are tied?” The soldier put the pen<br />

between the fingers of my right hand. I held the pen with the ends of my fingers,<br />

and one of the soldiers turned me with my back toward the table. When I managed<br />

to put the pen close to the paper, the soldier told me, in Arabic: ”Scribble!” I scribbled<br />

something in the place pointed to by the soldier, and he again blindfolded me. The<br />

soldiers took me to a jeep.<br />

Israeliskt svaromål<br />

Något officiellt svaromål har jag inte hittat. Men se de citerade invändningarna<br />

på sidan 137.


Barn som fångar<br />

Den palestinska avdelningen för HR-organisationen DCI, Defence for Children<br />

International, www.dci-pal.org, uppskattar att omkring 8 000 palestinska barn<br />

under 18 år anhållits under perioden september 2000–slutet av år 2010. Antalet<br />

som vid en viss tidpunkt är anhållna håller sig för närvarande omkring<br />

200. I februari år 2011 var det 222 barn, varav 45 under 16 år. Kontinuerlig<br />

statistik finns på nätadressen ovan. Välj Currently in detention (till höger).<br />

Anm: Den officiella beteckningen för anhålla är detain, med följdorden detention<br />

och detainee.<br />

Vem är barn?<br />

Normalt är det personer som ännu inte fyllt 18 år. Så heter det också i FN:s Konvention<br />

om barnets rättigheter från år 1989, vanligen kallad Barnkonventionen.<br />

Artikel 1<br />

I denna konvention avses med barn varje människa under 18 år, om inte barnet<br />

blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller barnet.<br />

Konventionen beskriver sedan i en rad artiklar vilka rättigheter barn ska ha. Jag<br />

återger <strong>här</strong> Artikel 37.<br />

Artikel 37<br />

Konventionsstaterna skall säkerställa att<br />

(a) inget barn får utsättas för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande<br />

behandling eller bestraffning. Varken dödsstraff eller livstids fängelse utan möjlighet<br />

till frigivning får ådömas brott som begåtts av personer under 18 års<br />

ålder;<br />

(b) inget barn får olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet. Gripande, anhållande,<br />

häktning, fängslande eller andra former av frihetsberövande av ett barn<br />

skall ske i enlighet med lag och får endast användas som en sista utväg och för<br />

kortast lämpliga tid;<br />

(c) varje frihetsberövat barn skall behandlas humant och med respekt för människans<br />

inneboende värdighet och på ett sätt som beaktar behoven hos personer i<br />

135


136<br />

dess ålder. Särskilt skall varje frihetsberövat barn hållas åtskilt från [anhållna]<br />

vuxna, om det inte anses vara till barnets bästa att inte göra detta och<br />

skall, utom i undantagsfall, ha rätt att hålla kontakt med sin familj genom<br />

brevväxling och besök;<br />

(d)varje frihetsberövat barn skall ha rätt att snarast få tillgång till såväl juridiskt<br />

biträde och annan lämplig hjälp som rätt att få lagligheten i sitt<br />

frihetsberövande prövad av en domstol eller annan behörig, oberoende och<br />

opartisk myndighet samt rätt till ett snabbt beslut i saken.<br />

Hela konventionen går att läsa på exempelvis www.bo.se. Välj Om barnkonventionen<br />

Barnkonventionen Hela texten (under Svenska).<br />

Militärorder 132<br />

Israeler är enligt israelisk lag barn tills de fyller 18 år. För anhållna palestinier<br />

gäller Military Order No. 132. I denna sätts gränsen vid fyllda 16 år.<br />

Enligt Palestine Monitor, www.palestinemonitor.org, skiljer ordern mellan tre<br />

kategorier av minderåriga: barn: under 12 år; ungdom: 12 till 14 år; ung vuxen: 15<br />

till 16 år. Det är tillåtet att anhålla barn så unga som 12 år.<br />

Det bör noteras att enligt DCI (se förra sidan) är barnets ålder den som<br />

gäller när en eventuell dom avkunnas, inte när det angivna brottet (vanligen<br />

stenkastning) begås. Det betyder att ett barn som är, säg, 15 år när det anhålls<br />

men döms först ett år senare skulle betraktas som vuxet.<br />

Militära domstolar<br />

Eventuella domstolsförhandlingar för palestinska barn sker vid militära domstolar.<br />

Vissa lättnader har nyligen införts i proceduren. HR-organisationer för barn är<br />

tills vidare avvaktande inför den effekt förändringen kan ha. För en diskussion av<br />

detta, gå till uruknet.info/?p=m57595&hd=&size=1&l=e.<br />

Se också ovan om kravet i internationell rätt att unga fångar normalt ska<br />

hållas åtskilda från vuxna fångar.<br />

Misshandel av barn?<br />

Förekommer det att barn misshandlas? En rapport i juni år 2009 från Defence for<br />

Children International innehåller allvarliga anklagelser. I en sammanfattning heter<br />

det:<br />

This report documents the widespread ill-treatment and torture of Palestinian children<br />

at the hands of the Israeli army and police force. It contains the testimonies of<br />

33 children who bear witness to the abuse they received at the hands of soldiers<br />

from the moment of arrest through to an often violent interrogation. Children


eport being painfully shackled for hours on end, kicked, beaten and threatened,<br />

some with death, until they provide confessions, some written in Hebrew, a<br />

language they do not speak or understand. The report finds that these illegally<br />

obtained confessions are routinely used as evidence in the military courts to convict<br />

around 700 Palestinian children every year.<br />

Hela rapporten kan läsas på www.dci-pal.org. Välj English Publications <br />

Palestinian Child Prisoners: The systematic and institutionalised ill-treat.<br />

Israeliskt svaromål<br />

I ett svaromål, refererat i den israeliska nyhetstidningen Ynetnews, anför den israeliska<br />

armén att<br />

anhållande sker i överensstämmelse med internationell rätt, att olämpligt beteende<br />

av soldater eller poliser kommer att bli grundligt undersökta av behöriga myndigheter,<br />

men att vi inte kan ta ställning till generella påståenden i ämnet utan specificerade<br />

klagomål. En talesperson för armén säger dessutom att ”den verkliga tragedin<br />

är att palestinska barn utnyttjas för att utmana israeliska trupper”.<br />

137


138<br />

Dödade barn<br />

Wikipedia har uppgifter om antal dödade barn under perioden 1987–2010.<br />

Nätadress: en.wikipedia.org/wiki/Israeli%E2%80%93Palestinian_conflict.<br />

Som källor anges HR-organisationen B´Tselem och Israel Ministry of Foreign<br />

Affairs. Anm: 1987 är årtalet för den första intifadans början.<br />

Dödade palestinska barn Dödade israeliska barn<br />

1 620 barn 142 barn<br />

En fördelning på år för 1 337 dödade palestinska barn perioden 2000–2010<br />

finns på nätplatsen för den palestinska sektionen av HR-organisationen Defence<br />

for children International; www.dci-pal.org. Av de 1 337 barnen var 242 under<br />

9 år, 220 8-12 år, 432 13–15 år och 443 16–17 år.<br />

År Antal barn År Antal barn År Antal barn<br />

2000 94 2004 162 2008 112<br />

2001 98 2005 52 2009 315<br />

2002 192 2006 124 2010 8<br />

2003 130 2007 50<br />

Snedvriden mediarapportering?<br />

Internationell nyhetsrapportering om antalet dödade kan vara vilseledande.<br />

Det anser organisationen If Amercans Knew; www.ifamericansknew.org. Man<br />

har granskat de dödstal som lämnats av de tre usa-amerikanska nyhetsorganen<br />

ABC World News Tonight, CBS Evening News och NBC Nightly News. Perioden<br />

i statistiken nedan är 29/9 2000–28/9 2001, som är de första 12 månaderna<br />

av Al-Aqsa-intifadan.<br />

Källa Palestinska barn Israeleriska barn<br />

Kända tal 131 28<br />

ABC 19 56<br />

CBS 27 37<br />

NBC 17 45


Tortyr<br />

Förekommer tortyr?<br />

Rapporter om israelisk tortyr av fängslade palestinier är vanliga. Exempel kan<br />

bland annat hämtas från HR-organisationer som B´Tselem, Israel Information<br />

Center for Human Rights in the Occupied territories, och Public Committee<br />

Against Torture in Israel, PCATI. Nätadresserna är www.btselem.org respektive<br />

www.stoptorture.org.il/en.<br />

Enligt PCATI torterades fram till ett domstolsbeslut år 1999 tusentals fängslade<br />

palestinier varje år. Organisationen menar att under denna period utsattes<br />

nästan alla utfrågade för någon form av tortyr. Domstolsbeslutet år 1999 förbjöd<br />

vissa former av tortyr. PCATI menar dock att vissa luckor (gaps) i beslutet har<br />

gjort det möjligt för förhörspersoner att ”fortsätta att använda våldsamma metoder<br />

för utfrågning”.<br />

En mycket utförlig rapport från år 2008 om förekomst av tortyr finns på nätadressen<br />

www2.ohchr.org/english/bodies/cat/docs/ngos/UAT_Israel421.pdf. Den<br />

är gjord av HR-organisationen United Against Torture som är en koalition av ett<br />

15-tal HR-organisationer.<br />

Vad är tortyr?<br />

De metoder som listas nedan är de som organisationen PCATI beskriver på sin<br />

nätplats www.stoptorture.org.il/en. Anm: GSS, General Security Service, ett annat<br />

namn för säkerhetstjänsten Shin Bet (se sidan 45).<br />

Binding in painful position for hours over consecutive days while covering<br />

the head of the interrogee with a wet, foul-smelling sack.<br />

Beating.<br />

Shaking (shaking the body and head of the detainee back and forth by a<br />

GSS agent who grabs the interrogee by the shoulders or shirt).<br />

Sleep prevention and withholding of food.<br />

Exposure to cold or heat.<br />

Binding to a small, slanted chair.<br />

139


140<br />

Verbal abuse, cursing and psychological humiliation.<br />

Exposure to loud music.<br />

Threats against the detainee or his family.<br />

Prevention of basic hygienic conditions and changes of clothes.<br />

Isolation from the outside world (including from attorneys and family<br />

members), at times for months.<br />

Vittnesmål<br />

För exempel på vittnesmål av palestinier, gå till www.btselem.org och välj Beating<br />

& Abuse Related testimonies och sedan ett eller flera av åren.<br />

Vittnesmål av israeliska soldater finns på nätplatsen www.breakingthesilence.<br />

org.il för HR-organisationen Breaking the Silence. Denna består av en grupp<br />

soldater som tjänstgjort under den Andra intifadan (se sidan 113) och som<br />

offentliggjort sina erfarenheter av behandlingen av palestinier och offentligt<br />

protesterat mot den. Mer om gruppen finns på sidan 162.<br />

Landau-kommissionen<br />

År 1987 tillsatte den israeliska regeringen en speciell kommission för att belysa<br />

frågan om tortyr. Denna leddes av en högt uppsatt jurist, Moshe Landau, därav<br />

namnet på kommissionen. Man fann att den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet<br />

(se sidan 45) rutinmässigt använde övervåld och att utövare begick mened vid<br />

rättegångar.<br />

Kommissionen tog avstånd från kraftigt övervåld men menade att visst våld<br />

var nödvändigt för att förhindra terrorattacker. Det så behövliga våldet definierades<br />

som ”en måttlig nivå av fysisk påtryckning” (”a moderate measure of<br />

physical pressure”). För mer information om kommissionen, gå till en.wikipedia.<br />

org/wiki/Landau_Commission.<br />

Vad har hänt sedan kommissionen lämnade sina rekommendationer år 1887?<br />

En rapport år 2007 från två HR-organisationer om fortsatt missbruk finns på<br />

www.btselem.org/english/Publications/Summaries/200705_Utterly_Forbidd<br />

en.asp<br />

Internationell rätt<br />

Viktigast är Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande<br />

behandling eller bestraffning. För adress till nätplats, se sidan 75. Jag återger<br />

Artikel 1.1 som definierar vad tortyr är och Artikel 2 som är ett absolut<br />

förbud mot tortyr. Israel har ratificerat konventionen.


Artikel 1:1<br />

I denna konvention avses med begreppet tortyr varje handling genom vilken<br />

allvarlig smärta eller svårt lidande, fysiskt eller psykiskt, medvetet tillfogas någon<br />

antingen för sådana syften som att erhålla information eller en bekännelse<br />

av honom eller en tredje person, att straffa honom för en gärning som han eller<br />

en tredje person har begått eller misstänks ha begått eller att hota eller tvinga<br />

honom eller en tredje person eller också av något skäl som har sin grund i någon<br />

form av diskriminering, under förutsättning att smärtan eller lidandet åsamkas<br />

av eller på anstiftan eller med samtycke eller medgivande av en offentlig tjänsteman<br />

eller någon annan person som handlar såsom företrädare för det allmänna.<br />

Tortyr innefattar inte smärta eller lidande som uppkommer enbart genom eller<br />

är förknippade med lagenliga sanktioner.<br />

Artikel 2<br />

1. Varje konventionsstat skall vidta effektiva legislativa, administrativa, rättsliga<br />

eller andra åtgärder för att förhindra tortyrhandlingar inom varje territorium<br />

under dess jurisdiktion.<br />

2. Inga som helst särskilda omständigheter, vare sig krigstillstånd eller krigshot,<br />

inre politisk instabilitet eller annan allmän nödsituation får anföras för att<br />

rättfärdiga tortyr.<br />

3. En order från en överordnad offentlig tjänsteman eller offentlig myndighet får<br />

inte åberopas för att rättfärdiga tortyr.<br />

Fakultativt protokoll<br />

Till konventionen finns ett fakultativt protokoll (optional protocol) från år 2002.<br />

Israel har varken skrivit under eller ratificerat det. Jag återger några stycken:<br />

Artikel 1<br />

Syftet med detta protokoll är att upprätta ett system för regelbundna besök som<br />

genomförs av oberoende internationella och nationella organ på platser där personer<br />

hålls frihetsberövade för att förebygga tortyr och annan grym, omänsklig eller<br />

förnedrande behandling eller bestraffning.<br />

Artikel 4:1<br />

Varje part skall tillåta besök i överensstämmelse med detta protokoll av de mekanismer<br />

som avses i artiklarna 2 och 3 till varje plats under dess jurisdiktion eller<br />

kontroll där personer är eller kan hållas frihetsberövade, antingen med stöd av ett<br />

beslut av en offentlig myndighet eller på dess föranstaltande eller med dess samtycke<br />

eller medgivande . . . Dessa besök skall genomföras i syfte att, om så behövs, förstärka<br />

skyddet för dessa personer mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande<br />

behandling eller bestraffning.<br />

141


Israels ståndpunkt<br />

Slutsatsen om att måttligt våld är tillåtet – och att detta är i överensstämmelse<br />

med internationell rätt – har blivit den officiella israeliska ståndpunkten. Den<br />

beskrivs på den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa. Skriv in sökordet interrogation<br />

i sökrutan och välj träffen Israel’s Interrogation Policies and Practice.<br />

Anm: mfa, Ministry of Foreign Affairs.<br />

Uppgifter om hur dessa regler ska tillämpas i praktiken är dock hemligstämplade.<br />

Utan hemligstämpeln skulle, sägs det, ”utfrågningen bli mindre effektiv”.<br />

Och man fortsätter:<br />

142<br />

Palestinian terrorist organizations commonly instruct their members, and have<br />

even printed a manual, on techniques of withstanding GSS questioning without<br />

disclosing any information. It stands to reason that publishing GSS guidelines<br />

would not only enable the organizations to prepare their members better for questioning,<br />

but would reassure the suspect as to his ability to undergo interrogation<br />

methods without exposing vital information, thus depriving the GSS of the psychological<br />

tool of uncertainty. Anm: GSS, General Security Service, ett annat namn<br />

för den israeliska säkerhetstjänsten Shin Bet; se sidan 45.<br />

Påståenden om israelisk tortyr är en svår anklagelse. Regeringen vill understryka<br />

att man ser allvarligt på övervåld:<br />

The State of Israel prides itself on having an open society with a democratic legal<br />

system which is subject to public scrutiny and which respects human values. As a<br />

result, any allegations of maltreatment are taken seriously and are investigated on<br />

a case by case basis. However, it should be noted that individuals arrested, tried or<br />

convicted have both personal and political motives for fabricating claims of maltreatment<br />

during interrogation. Personal motives include the desire to have a confession<br />

ruled inadmissible at trial, to present oneself as a ”martyr”, or to escape<br />

retribution from Palestinian terrorist cells which have often assassinated or tortured<br />

individuals who have given information to the Israeli authorities. Political motives<br />

include the desire to spread anti-Israel disinformation in the form of unfounded<br />

human rights complaints, in order to undermine Israel’s human rights image or<br />

discredit the General Security Service.


Blockaden av Gaza<br />

Kort historik<br />

Israel ockuperade Gazaremsam i samband med sexdagarskriget år 1967. Ockupationen<br />

upphörde år 2005; samtidigt upplöstes de israeliska bosättningar som<br />

då fanns på området. Kontrollen fortsatte dock till lands, till sjöss och luftledes.<br />

Via gränsövergångar (crossings) kunde – och kan – Israel bestämma över<br />

persontrafik över gränsen Gaza-Israel och in- och utförsel av varor över den<br />

gränsen.<br />

Kontrollen stärktes kraftigt efter det att Hamas i juni år 2007 tagit över<br />

makten på remsan (se sidan 39); denna klassades som ”hostile entity”. En<br />

allmän översikt över blockaden finns på en.wikipedia.org/wiki/2007%E2%<br />

80%93present_blockade_of_the_Gaza_Strip. Viktig information finns också<br />

på nätplatsen för den israeliska HR-organisationen B´Tselem; www.btselem.org;<br />

välj The Gaza Strip.<br />

För operation Cast Lead (Gjutet Bly) och för Gaza Flotilla (Skepp till Gaza),<br />

se nästa respektive nästnästa kapitel.<br />

Gränsövergången Rafah<br />

Rafah är den gränsövergång som finns mot Egypten. Den har periodvis varit<br />

öppen, periodvis stängd med tillfälliga avbrott. Efter Hamas maktövertagande<br />

år 2007 har övergången så gott som permanent varit stängd. Detta har varit<br />

möjligt genom en överenskommelse mellan Israel och Egypten. Den politiska<br />

förändring som skedde i Egypten år 2011 ledde i maj samma år till att gränsövergången<br />

öppnades, tills vidare dock bara för persontrafik.<br />

Den tidigare stängningen av gränsen Gaza-Egypten hade lett till ett omfattande<br />

tunnelbygge. Information om detta finns på en.wikipedia.org/wiki/Gaza_<br />

Strip_smuggling_tunnels.<br />

No-go-zone<br />

Ett stängsel avskiljer Gazaremsan från Israel. Israel har dessutom förklarat att<br />

den del av remsan som ligger inom 300 meter från stängslet är krigsområde<br />

143


(combat zone) och att var och en som vistas inom det kan beskjutas. I praktiken<br />

är denna riskabla no-go-zone ställvis utökad till som mest 1 500 m. Enligt<br />

en beräkning av FN rör det sig om så mycket som 17 procent av Gazaremsans<br />

hela area eller 35 procent av land lämpligt för jordbruk. Totalt påverkas livet<br />

för över 100 000 palestinier. Under tiden september år 2000 och slutet av år<br />

2010 hade 457 palestinier dödats inom det riskfyllda området ovan. (Källa:<br />

www.btselem.org).<br />

Kritik<br />

Blockaden har kritiserats av bland annat FN:s generalsekreterare som talat om<br />

”oacceptabla, out<strong>här</strong>dliga villkor”, av FN:s Human Rights Council, av EU och<br />

av olika organisationer för mänskliga rättigheter. USA:s utrikesminister Hillary<br />

Clinton kallade i juni år 2010 situationen i Gaza för ”out<strong>här</strong>dlig och oacceptabel”.<br />

Tidigare USA-presidenten Jimmmy Carter beskrev under ett besök i Mellanöstern<br />

i oktober samma år Gaza som ”ett fängelseläger”.<br />

En detaljerad genomgång av olika aspekter av blockaden finns på nätplatsen<br />

för B´Tselem. Gå till www.btselem.org och välj The Gaza Strip. Se också kapitlet<br />

Resehinder på sidorna 101-102 och kapitlet Vatten på sidorna 127-130.<br />

Raketer och granater från Gaza<br />

Israel har sett – och ser – blockaden som nödvändig för att begränsa raket- och<br />

granatattacker från Gaza. Attackerna är också – de facto – ett brott mot<br />

internationell rätt; se vidare sidan 120–122.<br />

Beskjutningen har under åren varit omfattande. Antalet dödade i Israel har<br />

dock varit litet. Enligt statistiken på sidan 121 rör det sig om ett trettiotal<br />

personer under åren 2001–2010.<br />

Israel har svarat med olika militära insatser. Enligt B´Tselem har dessa fram<br />

till Operation Cast Lead i december år 2008 lett till 522 dödade palestinier<br />

(som inte deltagit i fientligheterna). Mer om detta går att läsa på nätplatsen<br />

www.btselem.org; välj The Gaza Strip.<br />

In- och utförsel av varor<br />

Tidigare restriktioner lättades något sommaren 2010. Två varulistor upprättades:<br />

en över i princip helt förbjudna varor och en över varor som får införas på<br />

vissa villkor. Varor som inte nämns på listorna ska få införas utan särskild prövning.<br />

Här ger jag en kort översikt.<br />

144<br />

Lista 1<br />

Hit hör framför allt vapen och ammunition men också varor och föremål


som kan användas både för militära och för civila syften. Listan är mycket<br />

lång. I den ingår bland annat vissa gödningsmedel (som kan användas för<br />

att framställa sprängmedel).<br />

Lista 2<br />

Föremål och material för byggnation, dock bara för projekt som är godkända<br />

av den palestinska myndigheten The Palestinian Authority (se sidan<br />

36) och genomförs av det internationella samfundet.<br />

Hela listan går att läsa på den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa, där<br />

mfa står för Ministry of Foreign Affairs. Välj Humanitarian aid Aid to<br />

Palestinians Gaza: Lists of Controlled Entry Items. På samma plats finns<br />

veckolig statistik över införseln. Israel framhäver i ett meddelande:<br />

Despite attacks by Hamas, Israel maintains an ongoing humanitarian corridor for<br />

the transfer of food and humanitarian supplies to Gaza, used by internationally<br />

recognized organizations including the United Nations and the Red Cross.<br />

Kritik av listorna<br />

Listorna har kritiserats dels för påstådd oklarhet om vad de realt innebär, dels<br />

för att de inte anses gå tillräckligt långt. En palestinsk genomgång av läget<br />

finns på www.pchrgaza.org, nätplatsen för Palestinian Centre for Human Rights.<br />

Välj In Focus Closure on the Gaza Strip State of the Gaza Strip Border<br />

Crossings. I rapporten heter det bland annat:<br />

PCHR notes that as long as IOF continue to ban more than 1,000 items<br />

including raw materials and construction materials the situation in the Gaza<br />

Strip will remain dire and no real improvements to the economic and social<br />

conditions of the civilian population of the Gaza Strip can occur. PCHR also<br />

notes that the continued ban on Gaza exports, including industrial and<br />

agricultural products, further prevents any possibility for the recovery of the<br />

Gaza Strip’s economy, which is suffering from chronic deterioration due to<br />

IOF’s policies. Anm: IOF, Israeli Occupation Forces.<br />

Mer om Israels ståndpunkt<br />

Israels ståndpunkt syns kanske tydligast i argumenteringen för Operation Cast<br />

Lead, som behandlas i nästa kapitel. Jag hänvisar dit.<br />

145


146<br />

Operation Cast Lead<br />

Operation Cast Lead (Gjutet Bly) inleddes den 27 december år 2008. Den avslutades<br />

med eld upphör den 18 januari 2009 och med att den israeliska militärmakten<br />

tre dagar senare drog sig tillbaka från Gaza.<br />

I aktionen dödades ett tiotal israeliska soldater, varav av misstag fyra av sina<br />

egna, och mer än 100 sårades. Av palestinierna dödades omkring 1 400, varav<br />

mellan 300 och 400 barn. Mer än 5 000 sårades, varav omkring 350 allvarligt. Ett<br />

diagram över dödade fördelade på olika grupper finns på news.bbc.co.uk/2/hi/<br />

middle_east/8245433.stm. Den materiella förstörelsen av infrastrukturen blev<br />

mycket stor. Dessutom förstördes över 3 500 bostäder och omkring 20 000<br />

personer blev hemlösa.<br />

Under de dagar attacken varade sköt Hamas ett stort antal granater och raketer<br />

mot israeliskt område. Tre civila israeler dödades och flera tiotal skadades. En israelisk<br />

soldat dödades. Hamas dödade också Gazabor; se nästa sida.<br />

Allmän information om operationen finns på en.wikipedia.org/wiki/Gaza_War.<br />

Jag vill också hänvisa till nätplatsen för HR-organisationen B´Tselem; www.<br />

btselem.org; välj The Gaza Strip Operation Cast Lead. En palestinsk organisation<br />

är Free Gaza Movement; www.freegaza.org. En ögonvittnesskildring ger<br />

de två norska läkarna Mads Gilbert och Erik Fosse i sin bok Ögonen i Gaza,<br />

Ordfront 2010.<br />

Goldstone-rapporten<br />

UN Human Rights Council (FN:s människorättsråd) tillsatte år 2009 en grupp<br />

om fyra personer att lämna en rapport om Operation Cast Lead. Huvudman blev<br />

Richard J. Goldstone, en pensionerad sydafrikansk domare, tillika jude. Gruppen<br />

skulle undersöka<br />

all violations of international human rights law and international humanitarian<br />

law that might have been committed at any time in the context of the military<br />

operations that were conducted in Gaza during the period from 27 December<br />

2008 and 18 January 2009, whether before, during or after.


Goldstone var tveksam till om han skulle ta uppdraget, men menade bland<br />

annat att ”öppna och allmänna undersökningar är mycket viktiga, viktiga framför<br />

allt för offren eftersom de får erkännande för vad som hänt dem”.<br />

Rapporten, på 452 sidor och kallad Report of The United Nations Fact-Finding<br />

Mission on the Gaza Conflict, presenterades i september år 2009. Den kan i sin<br />

helhet läsas på www2.ohchr.org/english/bodies/hrcouncil/docs/12session/A-HRC-<br />

12-48.pdf. En 27-sidig sammanfattning av slutsatser och rekommendationer finns<br />

på www2.ohchr.org/english/bodies/hrcouncil/docs/12session/A-HRC-12-48_<br />

ADVANCE2.pdf. Översiktlig information om rapporten finns på en.wikipe<br />

dia.org/wiki/United_Nations_Fact_Finding_Mission_on_the_Gaza_Conflict.<br />

Anm: Det kan tilläggas att rapporten också har synpunkter på israelisk politik på<br />

Västbanken.<br />

Rapportens allmänna slutsats är att båda sidorna, men främst Israel, hade<br />

gjort sig skyldiga till kränkningar av krigets lagar.<br />

Anklagelser mot Israel<br />

Israel anklagas för att ha använt oproportionerligt våld, angripit palestinska civila,<br />

använt dem som mänskliga sköldar och förstört civil infrastruktur. Här är som<br />

exempel en del av kritiken:<br />

The Mission found numerous instances of deliberate attacks on civilians and civilian<br />

objects (individuals, whole families, houses, mosques) in violation of the fundamental<br />

international humanitarian law principle of distinction, resulting in deaths<br />

and serious injuries. In these cases the Mission found that the protected status of<br />

civilians was not respected and the attacks were intentional, in clear violation of<br />

customary law reflected in article 51 (2) and 75 of Additional Protocol I, article<br />

27 of the Fourth Geneva Convention and articles 6 and 7 of the International<br />

Covenant on Civil and Political Rights. In some cases the Mission additionally<br />

concluded that the attack was also launched with the intention of spreading terror<br />

among the civilian population. Moreover, in several of the incidents investigated,<br />

the Israeli armed forces not only did not use their best efforts to permit humanitarian<br />

organizations access to the wounded and medical relief, as required by customary<br />

international law reflected in article 10 (2) of Additional Protocol I, but they<br />

arbitrarily withheld such access.<br />

Flera händelser har efterhand blivit kända i detaljer. Den israeliska tidningen<br />

Haaretz reporter Amira Hass (se sidan 68) tar upp en av dem. Den gäller en<br />

beskjutning av ett hus där enbart civila ska ha vistats. Ett tjugotal personer dödades<br />

och många sårades. Huset hade betecknats som ett Hamas-fäste med ledning<br />

av fotografier tagna av en drönare. Sådana fotografier har ofta, menar Hass, så<br />

147


dålig kvalitet att det är lätt att göra misstag. Hon menar vidare att det finns en<br />

tendens att tolka information från drönare på ett snedvridet sätt:<br />

148<br />

Children playing on the roof are liable to be regarded as ”scouts”, people trying to<br />

speak to their relatives over the phone are liable to be ”signal operators for a terrorist<br />

brigade”, and families that went to the garden to feed the goats, ”squads of<br />

Qassam launchers”.<br />

Hela artikeln kan läsas på www.haaretz.com/print-edition/features/what-led-toidf-bombing-house-full-of-civilians-during-gaza-war-1.320816#article_com<br />

ments. Anm: Drönare, förarlöst flygplan.<br />

Anklagelser mot Hamas<br />

Hamas och andra beväpnade palestinier anklagas för att ha riktat sig mot israeliska<br />

civila och sökt sprida terror i södra Israel genom icke-målinriktade raketoch<br />

granatattacker. Hamas anklagas också för allvarliga övergrepp mot medlemmar<br />

av den egna befolkningen. Det heter i rapporten:<br />

The Mission finds that security services under the control of the Gaza authorities<br />

carried out extrajudicial executions, arbitrary arrests, detentions and ill-treatment<br />

of people, in particular political opponents, which constitute serious violations of<br />

the human rights to life, to liberty and security of the person, to freedom from<br />

torture or cruel, inhuman or degrading treatment or punishment, to be protected<br />

against arbitrary arrest and detention, to a fair and impartial legal proceeding;<br />

and to freedom of opinion and expression, including freedom to hold opinions<br />

without interference.<br />

Goldstone-rapporten har fått både erkännanden och kritik. Särskilt stark har kritiken<br />

varit från israeliskt judiskt håll. Goldstone har till och med anklagats för<br />

antisemitism.<br />

Israels officiella ståndpunkt<br />

Israels ståndpunkt kan bäst hittas på den officiella nätplats som särskilt skapats<br />

för konflikten Israel/Gaza. Adressen är www.mfa.gov.il/gazafacts, där mfa står för<br />

Ministry of Foreign Affairs.<br />

Israels huvudsyn är tvåfaldig. Å ena sidan tonar man ned sin egen insats genom<br />

att hävda att Goldstone-rapporten är<br />

politically motivated and one-sided<br />

Å andra sidan betonar man att Hamas är<br />

guilty of repeated and deliberate attacks on civilian populations, which, by defini-


tion, constitute war crimes. The HRC mandate, however, ignored Hamas terrorist<br />

actions, focusing solely on the Israeli reaction. Anm: HRC, Human Rights<br />

Council (FN:s människorättsråd).<br />

Israel har efter undersökningar funnit att ett antal israeliska handlingar begåtts i<br />

strid med internationell rätt. Några soldater har åtalats. Uppgifterna finns på nätplatsen<br />

på förra sidan. Gå till någon eller några av artiklarna under MFA releases.<br />

År 2011: Goldstone modifierar sin kritik gentemot Israel<br />

Den 1 april 2011 skriver Richard Goldstone i The Washington Post:<br />

If I had knwon then what I know now, the Goldstone Report would have been<br />

different.<br />

Modifieringen innebär att Goldstone tar avstånd från den slutsats i rapporten<br />

som säger att staten Israel haft en medveten policy att angripa civila gazabor,<br />

”intentionally as a matter of policy”. Goldstone beklagar denna slutsats, men<br />

pekar på att den hade kunnat undvikas om Israel inte hade sagt nej till ett<br />

samarbete med den undersökningskommission han ledde.<br />

Hela inlägget går att läsa på www.washingtonpost.com/opinions/reconsid<br />

ering-the-goldstone-report-on-israel-and-war-crimes/2011/04/01/AFg<br />

111JC_print.html. Enklast kan vara att googla på washington post goldstone.<br />

Israel reagerade snabbt på Goldstones artikel. Premiärminister Benjamin Netanyahu<br />

krävde av FN att man skulle dra tillbaka rapporten, försvarsminister Ehud<br />

Barak begärde en ursäkt och utrikesminister Avigdor Lieberman förklarade att<br />

Israels handlingar i Gaza nu hade rättfärdigats.<br />

Det bör tilläggas att de tre övriga medlemmarna i gruppen bakom Goldstonerapporten<br />

har tagit avstånd från Goldstones uttalande. I den engelska tidningen<br />

The Guardian skriver de:<br />

There is no justification for any demand or expectation for reconsideration of<br />

the report as nothing of substance has appeared that would in any way change<br />

the context, findings or conclusions of that report with respect to any of the<br />

parties to the Gaza conflict.<br />

149


150<br />

Gaza Flotilla<br />

I slutet av maj år 2010 seglade sex fartyg mot Gaza i ett försök att bryta blockaden<br />

av remsan. Organisatörer var organisationen Free Gaza Movement och den islamisk-turkiska<br />

organisationen IHH, Turkish Foundation for Human Rights and Freedoms<br />

and Humanitarian Relief. Nätplatser är www.freegaza.org och www.ihh.<br />

org.tr/13572/en.<br />

Fartygen hade sammanlagt omkring 700 passagerare. Några var svenskar, däribland<br />

musikern Dror Feiler, själv jude, ledamoten i Sveriges Riksdag Mehmet<br />

Kaplan och författaren Henning Mankell. En israelisk aktivist var Haneen Zoabi,<br />

medlem av Knesset, Israels parlament. I en senare omröstning i Knesset straffades<br />

hon med rösterna 34 mot 16 genom att vissa parlamentariska privilegier<br />

fråntogs henne.<br />

Feiler, Mankell med flera svenskar berättar om resan i boken Ship to Gaza.<br />

Bakgrunden, resan, framtiden, Leopard Förlag 2010. Feiler och Kaplan avvisades i<br />

november 2010 när de kom till Ben Gurion-flygplatsen i Israel för ett besök i<br />

landet.<br />

Fartygen bordas<br />

Fartygen, The Gaza Flotilla, på svenska Skepp till Gaza, bordades på internationellt<br />

vatten av israelisk militär. På ett av fartygen, huvudfartyget MS Mavi Marmara,<br />

utbröt våld mellan aktivisterna och de israeliska soldaterna. Nio aktivister<br />

dödades och några tiotal av aktivisterna och sju israeliska soldater skadades.<br />

Fartygen och passagerarna fördes till den israeliska hamnen Ashdod. Passagerarna<br />

fängslades och icke-israeler deporterades senare från Israel. Allmän information<br />

om händelsen finns på en.wikipedia.org/wiki/Gaza_flotilla_raid.<br />

Internationellt fördömande<br />

Israels aktion fördömdes starkt av en nästan helt enig internationell opinion. UN<br />

Human Rights Council kritiserade i en resolution ”på strängaste sätt den skandalösa<br />

attacken av israelisk militär som resulterade i dödande och sårande av många<br />

oskyldiga civila från olika länder” och begärde en oberoende internationell under-


sökning. Resolutionen togs med 32 röster mot 3 och 9 nedlagda. Den finns<br />

att läsa på unispal.un.org. Välj UN Resolutions Human Rights Council <br />

2010 Israeli attack against humanitarian boat convoy.<br />

FN:s rapport<br />

Rapporten, på 66 sidor, bygger på information från ett stort antal personer, däribland<br />

112 vittnen till händelsen. Man bad också Israel om de uppgifter som kunde<br />

finnas där, men fick avslag på detta. Enligt en officiell israelisk talesman ”rörde<br />

det sig om en onödig kommitté och en besatthet med Israel”. Rapporten går<br />

att läsa på www2.ohchr.org. Skriv i sökrutan in gaza flotilla, klicka på Search<br />

och välj träffen A/HRC/15.21 General Assembly.<br />

I sina slutsatser är rapporten kritisk till Israels agerande. Här är ett första utdrag:<br />

The conduct of the Israeli military and other personnel towards the flotilla passengers<br />

was not only disproportionate to the occasion but demonstrated levels of totally<br />

unnecessary and incredible violence. It betrayed an unacceptable level of brutality.<br />

Such conduct cannot be justified or condoned on security or any other grounds. It<br />

constituted a grave violation of human rights law and international humanitarian<br />

law.<br />

Rapporten är också kritisk till det sätt man behandlade skeppens passagerare på<br />

efter bordningen. Det heter bland annat:<br />

Passengers’ testimony included a number of credible allegations of physical violence<br />

and abuse perpetrated by Israeli officers, soldiers and policemen at the processing<br />

centre in Ashdod, at the prison and at the airport. In some cases, this violence<br />

seemed gratuitous; in other cases, it seemed aimed specifically at forcing compliance<br />

with particular procedures (signing forms, fingerprinting) or punishing individuals<br />

for non-compliance. The Mission considers that acts of torture were committed<br />

by Israeli officials against passengers during their period of detention in Israel in<br />

violation of article 1 of the Convention against Torture and articles 7 and 10 of the<br />

International Covenant on Civil and Political Rights.<br />

Perhaps the most shocking testimony, after that relating to the violence on the<br />

Mavi Marmara, provided to the Mission was the consistent accounts of a number<br />

of incidents of extreme and unprovoked violence perpetrated by uniformed Israeli<br />

personnel upon certain passengers during the processing procedures inside the terminal<br />

at Ben Gurion International Airport on the day of deportation. These accounts<br />

were so consistent and vivid as to be beyond question. An intimidating number of<br />

armed soldiers and police were present inside the terminal building. Some passeng-<br />

151


Anm: IDF, Israel Defense Forces.<br />

152<br />

ers said that these officers were “spoiling for a fight”. All passengers had been<br />

subjected to multiple searches and were completely under the control of the Israelis<br />

by this stage. Most passengers were continuing to refuse to sign deportation<br />

documents and some were determined to make a point about the legality of the<br />

process by insisting on a court hearing to confirm the deportation. None of the<br />

violence described seems to have been justified.<br />

Some passengers in the passport checking area saw an older passenger being<br />

roughly treated after receiving what appeared to be a beating. When other passengers,<br />

including Irish and Turkish passengers, protested this treatment, they were<br />

charged by soldiers using batons. In the foray, around 30 passengers were beaten to<br />

the ground, kicked and punched in a sustained attack by soldiers. One Irish passenger<br />

was seen being particularly badly beaten around the head and held in a choke<br />

position to the point of near suffocation. He identified his attackers as police officers.<br />

None of the violence described seems to have been justified.<br />

Våld från passagerare<br />

Undersökningsgruppen fann att visst våld utförts av passagerare. Man skriver:<br />

In boarding the Mavi Marmara, both from the sea and from the air, the Israeli<br />

forces met a level of resistance from some of the passengers on board that was significant<br />

and, it appears, unexpected. However, there is no available evidence to support the<br />

claim that any of the passengers had or used firearms at any stage. In the initial<br />

phases of fighting with the Israeli soldiers on the top deck, three Israeli soldiers were<br />

disarmed and taken inside the ship. At this point, there may have been a justifiable<br />

belief of an immediate threat to life or serious injury of certain soldiers which<br />

would have justified the use of firearms against specific passengers. Anm: Mavi<br />

Marmara, huvudfartyget.<br />

Israels ståndpunkt<br />

Israels premärminister Benjamin Netanyahu uttalade sig om händelsen dagen därpå:<br />

Last night a regrettable incident occurred, during which people were killed and<br />

others were injured. IDF soldiers who were compelled to defend their lives were also<br />

injured. This incident was the result of an intentional provocation of forces which<br />

support Iran and its terrorist enclave, Hamas, in the Gaza Strip. This enclave,<br />

Hamas, has fired thousands of missiles at the State of Israel, and it is amassing<br />

thousands more. This is a clear case of self-defense. Israel cannot allow the free<br />

flow of weapons, rockets and missiles to the terrorist base of Hamas in Gaza. It’s<br />

a terrorist base supported by Iran; it’s already fired thousands of rockets at Israeli<br />

cities; it seeks to smuggle in thousands more, and this is why Israel must inspect


the goods that come into Gaza. It’s also a clear case of self-defense because as our<br />

soldiers were inspecting these ships, they were attacked – they were almost lynched.<br />

Anm: IDF, Israel Defense Forces.<br />

Hela uttalandet tillsammans med en stor mängd information finns på den<br />

officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa, där mfa står för Ministry of Foreign<br />

Affairs. För uttalandet, skriv i sökrutan in gaza flotilla netanyahu, tryck på Go<br />

och välj träffen Gaza Flotilla: Statement by PM Netanyahu. Nätplatsen har<br />

också ett antal videoupptagningar som illustrerar Israels ståndpunkt. Gå till<br />

www.mfa. gov.il/mfa, välj YouTube – Israel och använd sökuttrycket gaza flotilla.<br />

Turkel-kommissionen<br />

Israels regering tillsatte senare en kommission att utreda händelsen. Ordförande<br />

blev en pensionerad domare i Israels Högsta domstol, Jacob Turkel, efter vilken<br />

kommissionen är uppkallad. Allmän information om kommissionen finns på<br />

en.wikipedia.org/wiki/Turkel_Commission.<br />

En första rapport kom i januari år 2011. Enligt denna var den israeliska aktionen<br />

”in conformity with customary international humanitarian law”. Om våldet<br />

mot fartygens passagerare sägs att detta<br />

was governed by the principles of "necessity" and use of "proportionate force"<br />

associated with human rights based law enforcement norms. However, the IHH<br />

activists lost the protection of their civilian status for such time as they directly<br />

participated in the hostilities. The use of force against these direct participants in<br />

hostilities is governed by the applicable rules of international humanitarian law.<br />

Speciellt om medlemmarna från IHH sägs att dessa<br />

carried out the violence on board the Mavi Marmara by arming themselves with<br />

a wide array of weapons, including iron bars, axes, clubs, slingshots, knives, and<br />

metal objects. These were weapons capable of causing death or serious injury.<br />

Further, the hostilities were conducted in an organized manner with IHH activists,<br />

inter alia, operating in groups when violently assaulting the IDF soldiers.<br />

Hela den nästan 300-sidiga rapporten går att läsa på www.turkel-committee.<br />

gov.il/index-eng.html. Där finns också en 24-sidig Summary.<br />

Skepp till Gaza år 2011<br />

Sommaren 2011 hade ett nytt försök att nå Gaza planerats. Ett antal fartyg<br />

med humanitär last hade samlats i grekiska hamnar. Seglingen mot Gaza kunde<br />

dock inte genomföras sedan den grekiska regeringen på begäran av Israel förbjudit<br />

och förhindrat den.<br />

153


154<br />

Facit förluster i döda och egendom<br />

Tyvärr har jag inte lyckats presentera mer än ett partiellt facit över de olika slag av<br />

förluster som konflikten Israel/Palestinierna medfört – och medför. Jag har vidare<br />

fått begränsa mig till områdena Fysiskt våld mot personer och Förstörd egendom.<br />

Någon översikt för områdena Psykiskt våld och Strukturellt våld har jag inte kunnat<br />

hitta. Just strukturellt våld har ofta en betydelse som vanligen underskattas.<br />

Fysiskt våld mot personer<br />

Wikipedia har uppgifter om antal dödade under perioden 1987–2010. Nätadress:<br />

en.wikipedia.org/wiki/Israeli%E2%80%93Palestinian_conflict. Anm: 1987 är årtalet<br />

för den första intifadans början.<br />

Dödade palestinier Dödade israeler<br />

7 978, varav 1 449 barn 1 540, varav 142 barn<br />

I talet 7 978 dödade palestinier ingår 1 593 personer som på Västbanken varit<br />

offer för palestinskt våld. Däremot ingår inte 600 palestinier dödade av andra<br />

palestinier i Gaza.<br />

Förstörd egendom<br />

Nästan all förstörelse är gjord på ockuperat område. Den egendom det gäller är<br />

främst:<br />

Rivna och bombade hus<br />

Enligt The Israeli Committee Against House Demolitions har cirka 25 000<br />

hus förstörts sedan år 1967. För rapporten, gå till www.icahd.org och välj Get<br />

the Facts Maps & Stats och klicka under Statistics Total på Svenska.<br />

Infrastruktur i Gaza<br />

Uppgifter finns i Goldstone-rapporten (se sidan 146). Rapporten refererar<br />

en uppskattning gjord av The Palestinian Authority (se sidan 36). Den<br />

uppgår till 1 326 miljoner US$. Rapporten tillägger:<br />

To this amount should be added the indirect costs of the impact on human


and animal health, the environment and market opportunities. These losses<br />

are still to be estimated.<br />

Förlust av åkermark på grund av Muren (se sidan 123). Ingen uppskattning<br />

hittad.<br />

Av bosättare förstörda olivträd, skördar och annan egendom. Ingen uppskattning<br />

hittad.<br />

En viss förstörelse av privata bostäder och religiösa byggnader på israeliskt område<br />

har orsakats av raketer och granater, huvudsakligen uppskjutna från Gazaremsan.<br />

Skadestånd från Israel<br />

Israel har i över 500 fall betalat skadestånd till personer som skadats av den israeliska<br />

militärmakten. Mottagarna har varit palestinier och andra icke-israeler. Beloppen<br />

uppgår sammanlagt till cirka 89 miljoner NIS eller cirka 180 miljoner<br />

SEK. Några exempel på skadeståndsfall finns på nätplatsen för organisationen<br />

Honenu, Providing Legal Assistance to Israeli Soldiers and Civilians in Distress;<br />

www.honenu.org. Välj Cases.<br />

Israel har dessutom betalat cirka 10 miljoner US$ till FN för de skador som<br />

organisationen led under Operation Cast Lead (Gjutet Bly, se sidan 146).<br />

Källor: 1) www.haaretz.com/print-edition/news/israel-s-compensation-billsince-start-of-second-intifada-nis-89-million-and-growing-1.313850#article_<br />

comments 2) www.amnesty.org/en/news-and-updates/israel-compensationpayment-un-ignores-rights-gaza-victims-2010-02-23.<br />

Anm: Haaretz, israelisk<br />

nyhetstidning; se sidan 68. Enklare kan vara att googla på haaretz compensation<br />

israel respektive på amnesty compensation gaza.<br />

Reglerna för skadestånd finns i en särskild lag, Civil Wrongs (Liability of the<br />

State) Law. De är mycket strikta. En inofficiell översättning går att läsa på<br />

www.adalah.org/features/compensation/law-e.pdf. Anm: adalah, HR-organisationen<br />

Adalah.<br />

Enligt tidningen Haaretz finns tusentals ansökningar om skadestånd. Domstolsprocessen<br />

kan emellertid vara ”extremt långsam, särskilt när det är svårt<br />

att skaffa rättsmedicinskt underlag och ögonvittnen till händelserna”.<br />

155


156


HR-organisationer<br />

Internationella organisationer 158<br />

Lokala organisationer 160<br />

Refusniks 162<br />

Boycott Divestment Sanctions 163<br />

157


158<br />

Internationella organisationer<br />

Nedan ett urval organisationer. Fler namn finns på en.wikipedia.org/wiki/List_of_<br />

human_rights_organisations. En annan källa är HR-organisationen B´Tselem, www.<br />

btselem.org; välj Human Rights Links International sites. En tredje källa är<br />

www.ngo-monitor.org; välj NGO Index A–Z.<br />

Americans for Peace Now; www.peacenow.org<br />

Amnesty International; www.amnesty.org<br />

En förening finns för ”Israel and Occupied Palestinian Territories”, med<br />

säte i Tel Aviv, Israel. Nätadress är www.amnesty.org.il; välj English.<br />

Center for Economic and Social Rights; www.cesr.org<br />

Defence for Children International; www.defenceforchildren.org<br />

Free Gaza Movement; www.freegaza.org<br />

Human Rights First; www.humanrightsfirst.org<br />

Human Rights Watch; www.hrw.org<br />

International Committee of the Red Cross, ICRC; www.icrc.org/eng<br />

International Federation for Human Rights; www.fidh.org/english<br />

International Federation of Red Cross and Red Crescent Societies, IFRC;<br />

www.ifrc.org<br />

Federationen har 186 nationella medlemmar och koordinerar det arbete<br />

som dessa utför. Red Crescent, Röda Halvmånen, är den muslimska motsvarigheten<br />

till Red Cross. Den Palestinska Röda Halvmånen har nätadressen<br />

www.palestinercs.org. Israel är medlem i federationen sedan år 2006. Dess<br />

förening heter Magen David Adom, Röda Davidsstjärnan; www.mdais.com.<br />

En svensk stödorganisation finns; se sidan 63.<br />

Physicians for Human Rights; physiciansforhumanrights.org<br />

Save the Children; www.savethechildren.net<br />

UN Human Rights; www.un.org/en/rights<br />

World Organisation against Torture; www.omct.org


Kritik<br />

Hur objektiva är HR-organisationer när de bedömer konflikten Israel/Palestinierna?<br />

En kritiker är organisationen NGO Monitor med säte i Jerusalem<br />

och med nätadressen www.ngo-monitor.com. Inledningsvis heter det:<br />

The community of non-governmental organizations (NGOs) has become extremely<br />

powerful and influential, particularly in complex conflict situations. Their reports,<br />

protests and lobbying activities have a dominant impact in the United Nations<br />

and on the policies adopted by many governments.<br />

Until recently, however, these NGOs, which receive significant financial support<br />

from generous donors, philanthropic institutions, and government budgets,<br />

have not themselves been subject to independent and critical analysis. NGO<br />

Monitor, therefore, was founded to promote accountability, and advance a vigorous<br />

discussion on the reports and activities of NGOs claiming to promote moral<br />

agendas, such as humanitarian aid and human rights.<br />

NGO Monitor har bland annat kritiserat Amnesty International och Human<br />

Rights Watch. Om den senare organisationen skriver man bland annat i en<br />

rapport:<br />

In this detailed, empirical research study, we present and analyze HRW’s activities<br />

concerning the Arab-Israeli conflict in a systematic manner, from 2001 through<br />

the middle of 2009. Our investigation shows a consistent pattern of ideological<br />

bias, lack of professional qualifications, and unsupported claims based on faulty<br />

evidence and analysis on the part of HRW. These are then replicated by governments<br />

and international organizations, including the United Nations, that adopt these<br />

allegations.<br />

Hela rapporten går att läsa på www.ngo-monitor.org; välj Watching the Watchers.<br />

NGO Monitor:s kritik av Human Rights Watch har i sin tur kritiserats för<br />

bristande objektivitet. En av kritikerna av kritiken säger bland annat:<br />

”I have reviewed the draft document and checked its central claim against the<br />

actual documents Human Rights Watch has produced regarding Israel since the<br />

year 2000. The discrepancy between NGO Monitor’s claims and Human Rights<br />

Watch’s record is massive.”<br />

Mer om detta inlägg och om synen på kontroversen finns på en.wikipedia.org/<br />

wiki/NGO_Monitor.<br />

159


160<br />

Lokala organisationer<br />

Nedan ett urval organisationer. Fler namn finns på HR-organisationen B´Tselems<br />

nätplats www.btselem.org; välj Human Rights Links Israeli sites respektive<br />

Palestinian sites. En annan källa är www.gisha.org; välj Human Rights Links.<br />

Adalah, Legal Center for Arab Minority Rights in Israel; www.adalah.org;<br />

välj English<br />

Addameer, Prisoners´ Support and Human Rights Association;<br />

www.addameer. org; välj English<br />

Al-Haq; www.alhaq.org<br />

Organisationen fick år 1989, tillsammans med B´Tselem (se nedan), det<br />

prestigefyllda Carter–Menil Human Rights Prize.<br />

Al Mezan Center for Human Rights; www.mezan.org/en<br />

Alternative Information Center Palestine/Israel; www.alternativenews.org<br />

Arab Association for Human Rights. Association in Service of the Palestinian<br />

Arab Minority in Israel; www.arabhra.org<br />

Association for Civil Rights in Israel, ACRI; www.acri.org.il/eng<br />

B’Tselem, Israel Information Center for Human Rights in the Occupied<br />

Territories; www.btselem.org/English<br />

”As an Israeli human rights organization, B’Tselem acts primarily to change<br />

Israeli policy in the Occupied Territories and ensure that its government, which<br />

rules the Occupied Territories, protects the human rights of residents there<br />

and complies with its obligations under international law.”<br />

Organisationen fick år 1989, tillsammans med Al-Haq (se ovan), det<br />

prestigefyllda Carter–Menil Human Rights Prize.<br />

Defence for Children International; www.dci-pal.org; välj English<br />

Gisha, Legal Center for Freedom of Movement; www.gisha.org<br />

Gush Shalom; zope.gush-shalom.org; välj English. Anm: Gush, block, grupp;<br />

Shalom [schalå´m], fred.<br />

HaMoked, Center for the Defense of the Individual; www.hamoked.org


Israeli Committee Against House Demolitions; www.icahd.org<br />

Jerusalem Center for Social and Economic Rights; www.jcser.org<br />

Jerusalem Legal Aid and Human Rights Center; www.mosaada.org<br />

Jews for Justice for Palestine; jfjfp.org.<br />

Legal Forum för the Land of Israel; www.haforum.org.il; välj English<br />

MachsomWatch. Women against the Occupation & For Human Rights;<br />

www. machsomwatch.org/en. Se också sidan 99.<br />

Mossawa Center, Advocacy Center for Arab Citizens in Israel; www.mossawa<br />

center.org<br />

Palestinian Centre for Human Rights; www.pchrgaza.org<br />

Palestinian Human Rights Monitoring Group; www.phrmg.org<br />

Peace Now; www.peacenow.org/il; välj English<br />

Popular Struggle Coordination Committee; www.popularstruggle.org<br />

Public Committee Against Torture in Israel; www.stoptorture.org.il/en<br />

Rabbis for Human Rights; www.rhr.org.il; välj English<br />

Women Against Violence; www.wavo.org; välj English<br />

Women´s Centre for Legal Aid and Counselling; www.wclac.org; välj English<br />

Women´s Organization for Political Prisoners; www.wofpp.org; välj English<br />

Yesh Din, Volunteers for Human Rights; www.yesh-din.org; välj English<br />

Youth Against Settlements; www.youthagainstsettlements.org<br />

Kritik<br />

I förra kapitlet nämnde jag att kritik förekommer mot internationella organisationer<br />

för bristande objektivitet till Israels nackdel. Samma slag av kritik kan<br />

förekomma mot organisationer i detta avsnitt.<br />

Hot mot HR-organisationer?<br />

Organisationerna i kapitlet är så kallade Non-Governmental Organizations,<br />

NGO:s. I januari år 2011 skärptes en lag som kräver att sådana organisaitoner<br />

(i Israel) ska redovisa bidrag från utländska regeringar. Det ska nu ske fyra<br />

gånger om året mot tidigare en gång om året.<br />

En oro finns att lagen ska utvidgas: till att gälla alla bidrag från utlandet.<br />

För en diskussion, gå till www.haaretz.com/print-edition/opinion/transparencyfor-ngos-is-not-anti-democratic-1.345164.<br />

Se också www.btselem.org; välj<br />

Press Releases Jan. 5 2011.<br />

161


162<br />

Refusniks<br />

En refus(e)nik är en person som av samvetsskäl vägrar värnplikt eller vägrar att<br />

utföra vissa militära handlingar. En genomgång av hur vanligt detta är inom<br />

den israeliska militärmakten (IDF) finns på en.wikipedia.org/wiki/Refusal_<br />

to_serve_in_the_Israeli_military. Nedan listar jag några av de protester som<br />

förekommit och förekommer. Anm: IDF, Israel Defense Forces.<br />

Breaking the Silence; www.breakingthesilence.org.il; välj English<br />

En förening grundad år 2004. Ett gratis nyhetsbrev finns.<br />

”Breaking the Silence is an organization of veteran Israeli soldiers that<br />

collects testimonies of soldiers who served in the Occupied Territories during<br />

the Second Intifadah.”<br />

En utställning med bilder från de ockuperade områdena visades år 2011<br />

i Stockholm. En medlem av organisationen berättade och svarade på frågor.<br />

Combatants´ Letter; www.seruv.org.il/english/combatants_letter.asp<br />

Ett upprop undertecknat år 2002 av ett antal officerare och andra soldater<br />

i den israeliska militärmakten.<br />

The Pilots´ Letter; www.seruv.org.il/english/article.asp?msgid=55&type=news<br />

Ett upprop publicerat år 2003 och undertecknat av 27 piloter.<br />

The Shministim Letter 2009–2010; www.shministim.com<br />

”We are Israeli teenagers who refuse to take part in an army that illegaly<br />

and brutally occupies the Palestinian Territories and are willing to pay the<br />

price for our struggle against the occupation and in favor of peace.”


Boycott Divestment Sanctions<br />

Bojkott, avinvestering och sanktioner är tre medel som, vart för sig eller i kombination,<br />

används som påtryckningar på Israel till förmån för palestinierna. De ingår<br />

i vad som kallas BDS-rörelsen.<br />

Bojkott<br />

En bojkott kan exempelvis vara ett nej till<br />

Akademiska/kulturella arrangemang<br />

Köp av varor<br />

De flesta varor har en streckkod. Inleds koden med 729 är varan från Israel.<br />

Varor kan dock gömma sig under andra länders landprefix. Några förespråkare<br />

för bojkott vill begränsa den till varor som säljs av Israel men är producerade<br />

på ockuperat område. Just en sådan bojkott vill The Palestinian Authority<br />

(se sidan 36) genomföra med hjälp av en nya lag införd år 2010.<br />

Sportevenemang<br />

En bojkott kan komma inifrån Israel eller från annat håll.<br />

Ett exempel på ett ”inrikes” fall är en bojkott år 2010 av ett kulturellt evenemang<br />

i bosättningssamhället Ariel på Västbanken. Ett 50-tal israeliska artister<br />

meddelade att de inte skulle uppträda där.<br />

Ett exempel utifrån är när mer än 150 irländska artister samma år skriver under<br />

en förpliktelse: ”Vi åtar oss att inte utnyttja någon inbjudan att uppträda i Israel.”<br />

Divestment<br />

Ordet divestment (eller disinvestment) kan närmast översättas med avinvestering.<br />

Vanligen försöker man förmå ett icke-israeliskt företag med produktion i Israel<br />

eller på ockuperat område att avsluta verksamheten där.<br />

Ett exempel på en framgång för BDS var när det tyska järnvägsföretaget<br />

Deutsche Bahn år 2011 drog sig ur ett projekt att bygga en höghastighetsförbindelse<br />

mellan Tel Aviv och Jerusalem. Skälet var att linjen delvis skulle gå<br />

genom ett av Israel ockuperat område.<br />

163


Sanktioner<br />

Sanktioner innebär närmast att en eller flera stater eller en eller flera globala<br />

organisation inte ingår överenskommelser med Israel eller bryter ingångna överenskommelser<br />

med Israel.<br />

Nätplatser<br />

Global BDS Movement, Boycott Divestment Sanctions for Palestine; bdsmove<br />

ment.net<br />

”BDSMovement.net is born out of the need to offer all those interested and<br />

active in the Boycott, Divestment and Sanctions (BDS) movement a shared<br />

space for information, analysis, exchange of ideas and experiences.”<br />

Palestinagrupperna i Sverige; www.palestinagrupperna.se<br />

Välj Bojkott, Desinvestering & Sanktioner (BDS). En sammanfattning finns<br />

i rapporten BDS-rörelsen – en internationell rörelse för rättvis fred.<br />

Ett företag som Palestinagrupperna kritiserar är Soda Stream, som tillverkar<br />

kolsyremaskiner. På nätplatsen skriver man:<br />

164<br />

Det pågår för närvarande en internationell bojkottkampanj mot Soda Stream<br />

för att få dem att flytta sin huvudfabrik från ockuperat område. De vill inte<br />

flytta därifrån eftersom de belönas av den israeliska staten med skattesubventioner<br />

och billig mark; de kan nyttja billig palestinsk arbetskraft och de tillåts exportera<br />

till Sverige som del av EU:s frihandelsavtal trots att det är illegalt.<br />

Israelisk ståndpunkt<br />

För ett exempel, gå till den officiella nätplatsen www.mfa.gov.il/mfa och sök i<br />

sökrutan på boycott israel. Av träffarna, välj förslagsvis Boycotting Israel. Här<br />

vänder man sig kraftigt mot den palestinska myndighetens uppmaning att<br />

inte köpa varor tillverkade på ockuperad mark.<br />

Those who take this step (to boycott Israel) are not interested in peace but<br />

rather in continuing the conflict. This order harms not only the chances for<br />

dialogue – it also hurts the 25,000 Palestinians who work in the factories that<br />

Abu Mazen is calling to boycott. While Israel is making great efforts to advance<br />

and improve the Palestinian economy, this order hurts the chances for both<br />

economic and political peace. Anm: Abu Mazen, ett ibland använt namn<br />

på den palestinska myndighetens president Mahmoud Abbas.<br />

Bojkott fördöms kraftigt på (den icke-officiella) nätplasen www.zionismisrael.com/Israel_boycott.htm.<br />

The boycott Israel campaign is a vicious crusade against peaceful conflict reso-


lution initiated by racist ideologues to promote their own peculiar ideas. . . .<br />

[It] was originated by the Arab League and smacks of the Nazi campaign to<br />

boycott Jews in the 1930s.<br />

Inlägget visar en bild från just 1930-talets<br />

Tyskland. På bilden kan man läsa Kauft nicht<br />

bei Juden! (Köp inte hos judar!).<br />

Källa: Nätplatsen ovan.<br />

Knesset lagstiftar mot bojkott<br />

I juli år 2011 antog Knesset, Israels parlment, en lag som gör det möjligt att<br />

straffa enskilda och organisationer i Israel som förespråkar ekonomisk, kulturell<br />

eller akademisk bojkott av Israel och bosättningarna på ockuperat område.<br />

Straff kan utmätas även om ingen skada av en boycott kan påvisas.<br />

Lagen togs med 47 röster mot 38. Tre av de många ledamöter som inte<br />

deltog i omröstningen var premiärminister Benjamin Netanyahu, utrikesminister<br />

Avigdor Lieberman och försvarsminister Ehud Barak.<br />

Lagen, som troligen kommer att prövas av Israels High Court, är mycket<br />

omstridd. En av förespråkarna, finansminister Yuval Steinitz, Likud, säger:<br />

It´s a principle of democracy that you don´t shun a public you disagree with by<br />

harming their livelihood. A boycott on a certain sector is not the proper manifestation<br />

of freedom of expression. It is an aggressive move meant to force a sector<br />

that thinks a diifferent way to capitulate. Boycotts are aggressive and wrong.<br />

Många av motståndarna till lagen är mycket kritiska. Så till exempel säger<br />

Yishai Menuchin från The Public Committee Against Torture:<br />

The boycott law is just another step by the legislator to eradicate democracy in<br />

Israel. Warnings by human rights groups and many others in Israeli society has<br />

failed this time. The Knesset has led Israeli society another step closer to hell.<br />

Andra motståndare talar om lagen som ”ett stort steg mot fascism” och en förödande<br />

inskrånkning i yttrandefriheten. Anm: För olika synpunkter, googla<br />

gärna på ”boycott bill”.<br />

165


166


Fred?<br />

Några försök till fredsavtal 168<br />

167


168<br />

Några försök till fredsavtal<br />

Jag tar kort upp några av de många försök som gjorts att skapa fred mellan israeler<br />

och palestinier. De har alla misslyckats, hittills. För en allmän översikt, gå till<br />

sv.wikipedia.org/wiki/Israel-Palestina-konflikten.<br />

Osloavtalen<br />

Huvudavtalet kom till i hemliga förhandlingar i Oslo i början av 1990-talet. Ett<br />

avtal Oslo 2 tillkom år 1995. Huvudavtalet gav palestinierna självstyre i sju städer<br />

och några hundra byar.<br />

Huvudavtalet undertecknades i en ceremoni i Washinton den 13 september år<br />

1993 i närvaro av Yasser Arafat (PLO), Yitzhak Rabin (Israel) och USA:s president<br />

Bill Clinton. Man kom överens om att Israel erkände PLO som representant<br />

för det palestinska folket och att PLO erkände Israels rätt att existera i fred och<br />

säkerhet. Avtalen utgjorde en ram för kommande förhandlingar om en slutlig<br />

lösning på konflikten. Arbetet på detta kollapsade dock när den Andra intifadan<br />

bröt ut år 2000. För mer information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Oslo_Accords.<br />

Camp David-förhandlingar<br />

Förhandlingar fördes år 2000 under ledning av USA:s president Bill Clinton mellan<br />

PLO:s ledare Yasser Arafat och Israels preminärminister Ehud Barak. Förhandlingarna<br />

föll bland annat på frågan om statusen för de heliga platserna i<br />

Jerusalem.<br />

Road Map for Peace<br />

The Road Map, Vägkartan, var ett fredsförslag som USA:s president Bush presenterade<br />

i ett tal den 24 juni år 2002. Det fick stöd av UN, EU och Ryssland. De fyra<br />

förespråkarna kom att benämnas The Quartet. För förslagstexten, gå till www.un.<br />

org/media/main/roadmap122002.html. För ytterligare information, gå till en.wiki<br />

pedia.org/wiki/Road_map_for_peace.<br />

Toppmötet i Annapolis, USA<br />

Mötet var ett försök från president Bushs sida att ge liv åt Road Map for Peace-


Från palestinsk sida deltog president Mahmoud Abbas och från den israeliska<br />

sidan premiärminister Ehud Olmert. Mötet blev resultatlöst.<br />

The Quartet<br />

De fyra är USA, FN, EU och Ryssland; se förra sidan. Gruppen leds för närvarande<br />

(juni 2011) och sedan år 2007 av förre brittiske premiärministern Tony<br />

Blair. För allmän information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Quartet_on_the_<br />

Middle_East. Se också www.tonyblairoffice.org/quartet som är nätplatsen för<br />

The Office of the Quartet Representative Tony Blair.<br />

The Geneva Initiative<br />

The Geneva Initiative är ett förslag om en tvåstatslösning från ett antal prominenta<br />

israeler och palestinier. Förslagets nätadress är www.geneva-accord.org. Hela<br />

förslaget, liksom en sammanfattning av det, finns att läsa där; välj The Accord.<br />

Där hittar man också kartor över föreslagna gränser för en ny palestinsk stat. För<br />

mer allmän information, gå till en.wikipedia.org/wiki/Geneva_Accord.<br />

The Elders<br />

The Elders är en oberoende grupp av framstående globala ledare sammanförd av<br />

Nelson Mandela. Gruppen vill ”erbjuda sitt samlade inflytande och sin erfarenhet<br />

för att stödja fredsbyggande, hjälpa till att angripa orsaker till mänskligt lidande<br />

och främja ett allmänt intresse för humanitet”.<br />

Mellanöstern är ett av de områden gruppen ägnar sig åt. Mer om detta finns på<br />

www.theelders.org/middle-east.<br />

USA-initiativ år 2010<br />

USA tog i september år 2010 initiativet till direkta fredsförhandlingar mellan<br />

Israel och Palestine Authority, PA. Inga synbara resultat har hittills nåtts (juni<br />

2011).<br />

169


Abu Graib 9<br />

Aman 45<br />

antisemitism 17, 19<br />

apartheid 109<br />

arabiska israeler 30<br />

barnfångar 135<br />

blockaden av Gaza 145<br />

bloggar 72<br />

bojkott 163<br />

bosättningar 86<br />

bosättningsvåld 91<br />

Camp David 168<br />

Cast Lead 146<br />

Defensive Shield 114<br />

demokrati 51<br />

demonstrationsrätten 106<br />

divestment 163<br />

ekonomiskt stöd 64, 66<br />

Elders 167<br />

Eretz Yisrael 28<br />

Facebook 72<br />

fascism 14<br />

Fatah 36, 39, 41<br />

fredsförsök 168<br />

frysning 89<br />

fysiskt våld 11, 154<br />

fångar 131, 135<br />

fängelseexperiment 8<br />

förluster 154<br />

Gaza, Gazaremsan 39, 143,<br />

150<br />

Gaza Flotilla 150<br />

General Security Service 45<br />

Geneva initiative 169<br />

Gjutet Bly 146<br />

Goldstone-rapporten 146<br />

granater 120<br />

Gröna linjen 25<br />

GSS 45<br />

Hamas 39, 41<br />

hatbrott 20<br />

humanitär rätt 74<br />

170<br />

Register<br />

husrivningar 94<br />

IDF 33<br />

Internationella domstolen<br />

77<br />

intifador<br />

första intifadan 111<br />

Al-Aqsa-intifadan (andra<br />

intifadan) 113<br />

Israel 27<br />

Israel Defense Forces 33<br />

Jerusalem 43<br />

jude 16<br />

Judea 55<br />

Knesset 28<br />

korruption 52<br />

kärnvapen 34<br />

Likud 29<br />

lydnadsexperiment 10<br />

militärorder 34, 103, 136<br />

Mossad 45<br />

Muren 123<br />

mänskliga rättigheter 75<br />

nyhetsförmedlare<br />

Israel 68<br />

palestinierna 70<br />

organisationer<br />

internationella 158<br />

lokala 160<br />

Oslo-avtalen 168<br />

Palestinian Authority 36<br />

paramilitär 41<br />

pressfrihet 53<br />

prislapp 93<br />

psykiskt våld 11<br />

Quartet 169<br />

raketer 1260<br />

refusniks 34, 162<br />

resehinder 101<br />

Road Map for Peace 168<br />

rätt att återvända 49<br />

Samaria 55<br />

sanktioner 163<br />

Shin Bet 45<br />

sionism 27<br />

självmordsbombningar<br />

116<br />

självständighetsförklaringen<br />

27<br />

Skepp till Gaza 150<br />

strukturellt våld 11<br />

säkerhetstjänster 45<br />

terrorism 12<br />

tortyr 139<br />

utposter 89<br />

utvisningar 103<br />

vatten 127<br />

våld 11, 154<br />

väghinder 97<br />

vänner<br />

till Israel 62<br />

till Palestina 65<br />

Västbanken 36<br />

YouTube 72<br />

Östra Jerusalem 43

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!