Karin Karlsson • AXEL – störst i Europa ökar kapaciteten ... - MaMedia

Göta älv
endast var avsedd för resande, en regel
som gästgivaren och hans personal helt
sonika struntade i.
Enligt uppgift fanns det glasbruksarbetare
som i stort sett varje dag tog
vägen om gästgivaregården för att dricka
öl efter arbetets slut. Länsman i Nol fick
ägna mycket tid åt att ”beivra den olaga
maltdrycksförsäljningen” på gästgivaregården.
Han ska till och med ha gått så
långt i sin nit att han anmälde överträdelser
som skett långt innan glasbrukets
dagar.
ISLAdAN vAr dåtIdENS lösning på kylskåp.
På vintrarna sågades stora isblock upp
på älven och lagrades i isladan i sågspån.
Det isolerade så pass bra att isen
höll sig frusen hela sommaren och en
bit in på hösten.
Själva bryggan fungerade som en
liten hamn, bland annat levererades
blytackor till Tudor den vägen. Med båt
via Svenssons Brygga kom även så kallad
flängved, spillved, som användes
som bränsle i hushållens kaminer.
1
2 3
4 5
Göteborg Trollhättan
Ungefär så här såg området Svenssons Brygga
ut. 1 är själva bryggan, 2 Svenssons Handelsbod,
3 är troligen isladan, 4 mejeriet och nr 5 är
gästgivaregården. Kartan är ritad efter en förlaga
i boken Starrkärr-Kilanda i svunnen tid, utgiven av
Starrkärr-Kilanda Hembygdsförening 1994.
Vid Svenssons Brygga låg även ett mejeri dit
man får förmoda traktens bönder levererade
mjölk. Exakt i vilken av byggnaderna
mejeriverksamheten inrymdes är oklart.
•
Glasbruket i Nol var igång ett fåtal år, ungefär 1899-1902, det finns inga exakta uppgifter.
Fabriksbyggnaden på bilden uppfördes troligen år 1900. Brukets nedläggning medförde en större
utflyttning, 1903 ska 321 personer har lämnat Starrkärr/Nol och året efter försvann ytterligare
140 invånare. Glasbruksarbetarna sägs ha begett sig till Norge, Finland, Preussen, Amerika och
Ryssland i jakt på arbete.
Glasbruket låg på Tudors område, ungefär mittför den tomt där Shell Nol ligger idag. Bilden är
tagen runt 1906, då bruket var nedlagt sedan flera år.
Gästgifvartaxa, Nol 1827
En måltid med tre rätter, en sup destillerat brännvin .........20 sk
En kopp kaffe .........................................................................3 sk
Ett vårdat rum över natten,
utan ljus med säng o sängkläder ...........................................16 sk
En sämre säng med lakan.......................................................4 sk
En eldbrasa ............................................................................3 sk
En butelj öl ...........................................................................12 sk
En butelj svagdricka ..............................................................6 sk
En kanna söt mjölk ................................................................8 sk
En kaka grovt bröd ................................................................2 sk
En sup destillerat brännvin ...................................................3 sk
En sup odestillerat brännvin ..................................................2 sk
En skilling var cirka två öre.
Smuts och löss var allmänt, sprit och bråk gjorde ofta tillvaron på gästgivargårdarna otrygg. Vinet
var vattenblandat och troligtvis var det utländska resande som klagade mest – de inte var inte
lika vana vid den usla komforten som svenskar.
Informationen på detta uppslag kommer i huvudsak från böcker publicerade
av Starrkärr-Kilanda hembygdsförening och publiceras med deras tillstånd.
Materialet är insamlat av Lennart Engström och bearbetat av nol.nu’s
redaktion.
Lennart vill fortfarande komma i kontakt med människor som har information
om bygdens historia.
Ring Lennart på 0303-74 29 25 eller maila till lennart@nol.nu
9