Företagarens försäkringsskydd 2010 - Eio

Företagarens 

försäkringsskydd 

2010 

Din guide genom försäkringsdjungeln

Företagarens 

försäkringsskydd 

2010 

din guide genom försäkringsdjungeln 

Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation 

Nionde, reviderade upplagan juli 2010

© Svenskt Näringsliv 1981 

Tryck: Henrix Grafiska AB, Huskvarna 

iSBN 978-91-7152-969-5

Välkommen till 

Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation. 

Du har alltid nära till oss. 

Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation erbjuder företag som tecknat 

eller avser teckna avtalsförsäkringar konsultation, information och utbildning 

avseende dessa försäkringar. Avtalsförsäkringarna har sin grund i kollektivavtal 

mellan Svenskt Näringsliv och LO respektive Svenskt Näringsliv 

och PTK. 

Information och utbildning ges i form av regionala konferenser, kurser och 

företagsanpassad information. Även konsultation avseende egna företagares 

personliga försäkringsskydd lämnas. 

Kontakta Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation vid 

• tecknande av avtalsförsäkringar 

• frågor om lag- och avtalsbundna försäkringar 

• jämförelse mellan olika försäkringslösningar 

• information om försäkringar i det egna företaget 

• genomgång och hjälp till egna företagare vid köp av försäkringsskydd 

• behov av kontaktperson gentemot de försäkringsbolag som har 

uppdraget att sköta avtalsförsäkringarna 

• övertalighetsproblem och alternativa försäkringslösningar 

• anordnande och genomförande av intern försäkringsutbildning. 

Förutom denna skrift ger vi ut ”Försäkringar på arbetsmarknaden enligt 

lag och kollektivavtal”. Skrifterna kan kostnadsfritt beställas från vår hemsida 

www.svensktnaringsliv.se/forsakring. Ytterligare information som finns 

på hemsidan är ”Verktyg för arbetsgivare” som innehåller olika interaktiva 

hjälpmedel. Exempel på hjälpmedel är ”Försäkringsinformation för med- 

arbetare” samt ”Hjälpreda med blanketter vid försäkringshantering”. 

Vi har gedigen erfarenhet av och kunskap om social- och avtalsförsäkringar 

samt individuella försäkringar. Kontakta gärna någon av våra regionala 

konsulter. Adresser och telefonnummer finner du i slutet av skriften. 

Välkommen! 

3

4 

Innehåll 

Innehåll 

förkortningar 6 

inledning 7 

allmänt om försäkringar 

översikt 8 

det lagstadgade skyddet 9 

arbetsgivaravgifter och egenavgifter 10 

avtalsförsäkringar 11 

individuella/privata försäkringar 16 

vem är företagare 17 

försäkringslösningar för företagare 

företagarens val 18 


individuella försäkringar 20 

sjukdom 




sammanfattning 28 

olycksfall 




sammanfattning 34 

ålderspension 


allmänt om tjänstepensioner 37 


individuella tjänstepensioner 43 

sammanfattning 45

Innehåll 

dödsfall 




sammanfattning – efterlevandepension 52 

sammanfattning – livförsäkring 53 

gruppförsäkring 54 

hälsoprövning 55 

avdragsregler 56 

arbetslöshet 58 

ansvarförsäkring för vd och styrelse 60 

några råd och tips 61 

sammanställning – försäkringsskydd för företagare 63 

kontaktlista 64 

svenskt näringsliv försäkringsinformation 65 

- våra försäkringskonsulter 

5

försäkringsförmåner, 

lagar 

försäkringsbolag, 

organisationer 

basbelopp år 2010 

6 

Förkortningar 

Förkortningar 

AFA-försäkringar En gemensam benämning för AGB, AGS, TGL och TFA 

AFL Lagen om allmän försäkring 

AGB Avgångsbidrag (för arbetare) 

AGE Avgångsersättning (för tjänstemän) 

AGS Avtalsgruppsjukförsäkring 

ALF Lagen om arbetslöshetsförsäkring 

iTP industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän 

iTPK iTP-kompletterande ålderspension 

LAF Lagen om arbetsskadeförsäkring 

SJLL Lagen om sjuklön 

SGi Sjukpenninggrundande inkomst 

TFA Trygghetsförsäkring vid arbetsskada 

TGL Tjänstegrupplivförsäkring 

AFA Försäkring En gemensam organisation för försäkringsgivarna: 

• AFA Livförsäkring (försäkringsgivare för AGB och TGL) 

• AFA Sjukförsäkring (försäkringsgivare för AGS) 

• AFA Trygghetsförsäkring (försäkringsgivare för TFA) 

Alecta Försäkringsbolaget Alecta, ömsesidigt 

Collectum Administrationsbolag för kollektivavtalade försäkringar 

Svenskt Näringsliv-PTK 

FK Försäkringskassan 

Fora Fora utför försäkringstjänster inom ramen för kollektivavtalade försäkringar 

PRi Pensionsgaranti Försäkringsbolaget PRi Pensionsgaranti, ömsesidigt 

LO Landsorganisationen i Sverige 

PPM Premiepensionsmyndigheten har upphört. Pensionsmyndigheten tog 

1 januari 2010 över hanteringen av den allmänna pensionen. 

PTK Förhandlings- och samverkansrådet PTK (f d privattjänstemanna- 

kartellen) 

SAF Svenska Arbetsgivarföreningen och Sveriges industriförbund lades ner 

29 mars 2001. Näringslivets nya företrädare heter nu 

Svenskt Näringsliv. 

42 400 Prisbasbelopp (pbb) – inkomsttak för sjukpenning och aktivitets-/ 

sjukersättning, garantipension samt arbetsskadelivränta 

51 100 inkomstbasbelopp (ibb) – taket för pensionsgrundande inkomst 

(PGi), allmän pensionsavgift samt extra pensionsrätt vid barnår 

43 300 Förhöjt prisbasbelopp (fbb) – vid beräkning av pensionspoäng

Inledning 

Företagare har i regel ett sämre försäkringsskydd än anställda i ett företag. 

Det drabbar indirekt också familjen. 

Företagare tänker kanske oftast i första hand på att spara för sin pension, 

så att de kan behålla en ekonomisk standard även som pensionär. Vad 

många kanske inte tänker på är att det kan inträffa situationer under den 

aktiva tiden, som man också gör klokt i att försäkra sig mot. Det kan handla 

om långvarig sjukdom, olycksfall, dödsfall, eller det kan inträffa något som 

gör att man inte längre kan bedriva verksamheten utan blir arbetslös. 

Det är viktigt att känna till det lagstadgade skyddet som alla omfattas av, 

men det är också viktigt att känna till hur man som företagare kan komplettera 

skyddet. När försäkringsbehovet skall utredas måste en mängd olika 

förhållanden beaktas, såsom lön, ålder, familjesituation, om företaget är 

kollektivavtalsbundet eller ej, bolagsform etc. 

Syftet med denna skrift är att ge kunskap om de försäkringar som finns på 

marknaden och göra det lättare att bedöma försäkringsrådgivarens erbjudanden 

om skydd för företagaren och hans/hennes familj. 

Skriften ersätter inte en individuell utredning av försäkringsbehovet. 

Avsikten är att den skall inspirera till att låta göra en sådan och då kan 

den här översikten över försäkringsskyddet vara till nytta. 

Boken avslutas med några goda råd till dig som vill se över ditt 

försäkringsskydd. 

Inledning 

Svenskt Näringslivs försäkringskonsulter står gärna till tjänst med objektiv information och råd om företagarens 

personliga försäkringsskydd. 

privata 

avtal 

individuella 

allmänt/lag 

7

8 

Allmänt om försäkringar 

Översikt 

Ett försäkringsskydd kan ses som en pyramid med ett grundskydd i botten i form av det lag stadgade 

skyddet som gäller för alla. Ovanpå det kommer kompletterande försäkringar, t ex avtalsförsäkringar 

för anställda inom den privata sektorn. Företag som har kollektivavtal via medlemskap i Svenskt 

Näringsliv eller via häng avtal med ett fackförbund är normalt skyldiga att teckna avtalsförsäkringar 

för sina anställda. 

Som komplettering till det lagstadgade skyddet kan företagaren genom företaget köpa antingen 

en avtalsförsäkring eller en individuell försäkringslösning eller en kombination av båda. 

Högst upp i pyramiden ligger de privata försäkringarna som den anställde eller företagaren själv 

köper som komplement. På den privata sidan kan man köpa gruppförsäkringar och/eller individuella 

försäkringar. 

arbetsgivaravgift 

eget köp 

privat 

företagets köp avtal individuella 

lag

Det lagstadgade skyddet 


Det lagstadgade skyddet gäller för alla svenska medborgare och även för utländska medborgare som 

arbetar eller bor i Sverige. Samtliga är försäkrade enligt lagen oavsett om man är företagare eller 

anställd. 

Som företagare omfattas man av det lagstadgade skyddet och i det ingår 

• sjuklön/sjukpenning 

• sjukersättning 

• arbetsskadeförsäkring 

• ålderspension 

• efterlevandepension. 

Administrationen sköts av Försäkringskassan. Den högsta lönen som försäkras in i allmän försäkring 

är 7,5 prisbasbelopp, d v s 318 000 kr år 2010 vad gäller sjukdom. Beträffande ålders pensionen är 

högsta lön 7,5 inkomstbasbelopp, d v s 383 250 kr år 2010. 

företagets avgifter 

Företaget måste enligt lag betala arbetsgivaravgifter för de anställda. Ett aktiebolag måste betala in 

arbets givaravgifter även för företagaren, eftersom han i AB betraktas som anställd. Avgiften beräknas 

på kontant lön samt skattepliktiga kostnadsersättningar och förmåner. Arbetsgivaravgiften för år 

2010 är 31,42% av bruttolönen. Här finns inget avgiftstak utan avgiften tas ut på hela utbetalda 

lönen. Avgiften betalas in varje månad och är en avdragsgill kostnad för företaget. 

Egenföretagaren (enskild firma, handelsbolag) betalar en något lägre egenavgift om 28,97% av 

bruttolönen. Avgiften kan sänkas ytterligare om företagaren väljer 14, 30, 60 eller 90 dagars karens 

i sjukförsäkringen. 

Utöver arbetsgivaravgift eller egenavgift betalar företaget särskild löneskatt (24,26%) på pensionskostnaderna 

för anställda och företagare. Löneskatten betalas enligt de sedvanliga rutinerna för 

F-skatt. Löneskatten är avdragsgill vid inkomsttaxeringen. 

En företagare som fortsätter att arbeta efter 65 år, betalar ingen eller lägre arbetsgivar-/eller egenavgift 

fr o m ingången av det kalenderår han fyller 66 år. För födda 1938-1944 erläggs enbart en 

ålders pensionsavgift på 10,21%. För födda 1937 och tidigare erläggs ingen avgift om aktiv näringsverksamhet 

bedrivs. 

anställdas avgifter 

Oavsett om man är anställd eller företagare, får alla betala en ålderspensionsavgift uppgående till 7% 

på utbetald lön upp till 8,07 inkomstbasbelopp (412 377 kr). Denna avgift dras i samband med att 

arbetsgivaren gör avdrag för preliminär skatt. 

Dessutom tillkommer arbetslöshetsförsäkringen. Den är dock inte obligatorisk. A-kassa för anställda 

administreras i första hand av fackförbunden. Det finns också a-kassor för företagare. Den försäkrade 

betalar in en avgift till a-kassan. Denna avgift utgör en del av den totala kostnaden för försäkringen. 

i övrigt finansieras den via statliga medel, som till största delen utgörs av arbetsgivaravgifter. 

arbetsgivaravgifter 

egenavgift 

särskild löneskatt 

efter 65 år 

ålderspensionsavgift 

a-kassa 

9

10 


Arbetsgivaravgifter 

– arbetare, tjänstemän och egna företagare 

arbetsgivaravgifter för arbetare och tjänstemän (% av bruttolön) 

Ålderspension 10,21 

Sjukförsäkring 5,95 

Föräldraförsäkring 2,20 

Efterlevandepension 1,70 

Arbetsskadeförsäkring 0,68 

Arbetsmarknadsavgift 4,65 

Allmän löneavgift 6,03 

Totalt 31,42 

avgifter för egna företagare – ej aktiebolag (% av bruttolön) 

Ålderspension 10,21 

Sjukförsäkring * 5,94 (14 dgr), 5,78 (30 dgr), 5,60 (60 dgr), 5,48 (90 dgr) 6,04 

Föräldraförsäkring 2,20 

Efterlevandepension 1,70 

Arbetsskadeförsäkring 0,68 

Arbetsmarknadsavgift 2,11 

Allmän löneavgift 6,03 

Totalt 28,97 

För personer som är födda 1984 eller senare uppgår arbetsgivaravgiften till 15,49%. För personer som är födda 

1938-1944 betalas enbart pensionsavgift 10,21%. För personer som är födda 1937 eller tidigare betalas ingen avgift. 

För egenföretagare som är födda 1984 eller senare är egenavgiften 14,88% om inte extra karenstid valts. Bedrivs passiv 

näringsverksamhet betalas istället för egenavgifter särskild löneskatt 24,26% oavsett ålder. 

* Den generella karenstiden är 7 dagar. Egenföretagare har möjlighet att sänka sin sjukförsäkringsavgift genom val av 

14 , 30 , 60 eller 90 dagars karenstid. Egenavgiften är då 28,87 (14 dgr), 28,71% (30 dgr), 28,53% (60 dgr) samt 28,41% 

(90 dgr) på lönedelar upp till 7,5, prisbasbelopp. På lönedelar därutöver betalas 28,97%. 

nedsättning av avgifterna 

Nedsättningar finns inom vissa regionala områden. Länsstyrelsen kan ge mer information. Vid beräkning av 

egenavgifter gällande personer födda 1945-1983 får avdrag göras med 5% av överskott av näringsverksamhet mellan 

40 000 och 200 000 kr. Avdraget kan uppgå till högst 10 000 kr per år för enskild näringsidkare och 20.000 kr per år 

totalt för samtliga delägare i handelsbolag eller i andra fall när flera personer bedriver verksamhet tillsammans. 

stöd för nystartsjobb och särskilt nystartsjobb 

Reglerna för nystartsjobb innebär att arbetsgivaren vid nyanställning lämnas ekonomiskt stöd med 2 gånger de arbetsgivaravgifter 

som arbetsgivaren ska betala. Nystartsjobb gäller för personer som har haft arbetslöshetsersättning, försörjningsstöd, 

sjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning på heltid sedan minst 1 år, för ungdom (20-25 år) 

och för personer som fyllt 55 år gäller 6 månader. Nystartsjobb omfattar även arbetslösa invandrare med uppehållstillstånd och 

personer som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin som inte uppfyller något av de övriga villkoren. Reduktionen gäller lika 

lång tid som personen varit borta från arbetslivet, dock högst 5 år. För ungdom motsvarar stödet arbetsgivaravgiften och 

gäller i högst 6 månader förutom vid sjukdom då stödet gäller i högst 5 år. För person som fyllt 55 år gäller stödet dubbelt 

så lång tid som personen varit borta från arbetslivet, dock högst 10 år eller till årets slut det år personen fyller 65 år. För 

person som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin gäller stödet högst 1 år samt för nyanlända högst 3 år. Särskilt nystartsjobb 

gäller ungdom (20-25 år) som kvalificerat sig för nystartsjobb genom heltidssjukskrivning och innebär att stöd lämnas 

med oreducerad arbetsgivaravgift samt arbetsgivaravgift för ungdom. Mer information finns på www.arbetsformedlingen.se. 

Arbetsgivaren ansöker om stöd hos Arbetsförmedlingen. Stöd lämnas genom kreditering av skattekontot.

Avtalsförsäkringar 


Cirka tre miljoner anställda inom den privata arbetsmarknaden omfattas av avtalsförsäkringar. 

Avtalsförsäkringarna har förhandlats på central nivå mellan Svenskt Näringsliv – LO och 

Svenskt Näringsliv – PTK. 

En företagare som har anställda är i regel skyldig att teckna avtalsförsäkringar i enlighet med det 

kollektivavtal som följer av medlemskapet i Svenskt Näringsliv eller genom det kollektivavtal som 

företaget tecknat med ett fackförbund s k ”hängavtal”. i kollektivavtalen finns reglerat vilka försäkringar 

som företaget måste teckna för de anställda. VD och ”företagare” omfattas inte av kollektivavtalen. 

Det är företaget som betalar premier för de anställdas försäkringar. Det är också företaget som måste 

göra en försäkringsanmälan direkt hos de administrationsbolag, Fora respektive Collectum, som 

administrerar avtalsförsäkringarna. Svenskt Näringslivs försäkringskonsulter hjälper gärna till med 

det. 

Ett företag som inte är bundet av kollektivavtal kan för sina anställda arbetare teckna avtalsförsäkringar 

via Fora på frivillig väg. För att teckna iTP-planen via Collectum krävs dock kollektivavtal. 

VD och ”företagare” kan också ansluta sig till vissa av de avtalsförsäkringar som företaget tecknat. 

För arbetare finns ”AFA-försäkringarna, Omställningsförsäkring och Avtalspension SAF-LO”, försäkringsavtalet 

omfattar följande försäkringar 

• AGS-avtalsgruppsjukförsäkring – sjukdom 

• TGL-tjänstegruppslivförsäkring – dödsfall 

• TFA-trygghetsförsäkring vid arbetsskada – arbetsskada i arbetet och färd till och från arbetet 

• Avtalspension SAF-LO – pensionsförsäkring 

• Omställningsförsäkring (Omställningsstöd och AGB) vid uppsägning p g a arbetsbrist. 

Försäkringsavtalet omfattar samtliga fem försäkringar, arbetsgivaren kan inte teckna vissa av dem 

utan det är ett s k ”obrutet” paket där samtliga fem ingår. 

För tjänstemän gäller följande avtalsförsäkringar 

• iTP-industrins och handelns tilläggspension – ersättning vid sjukdom, pensionering och 

dödsfall 

• TGL-tjänstegrupplivförsäkring – dödsfall 

• TFA-trygghetsförsäkring vid arbetsskada – arbetsskada i arbetet och färd till och från arbetet 

• TRR Trygghetsrådet – stöd vid arbetsbrist, TRRs verksamhet bygger på ett 

”Omställningsavtal” mellan Svenskt Näringsliv och PTK. 

kollektivavtal 

premier 

för arbetare 

för tjänstemän 

11

12 


Premier till avtalsförsäkringar 

– arbetare 

premier – arbetare (% av bruttolön) 

Lön < 383 250 kr/år Lön > 383 250 kr/år 

Omställningsförsäkring* 0,30 0,00 

AGS** 0,38 0,00 

TFA 0,01 0,01 

TGL** 0,30 0,00 

Avtalspension SAF-LO 

– pensionspremie*** 4,10 18,00 

– premiebefrielseförsäkring 0,12 0,12 

Total bruttopremie 5,21 18,13 

Finansieras av överskott **** -1,00 0,00 

Total premie som faktureras 4,21 18,13 

* Hängavtalsföretag betalar 0,60%. Företag som är medlemmar i arbetsgivarförbund utanför Svenskt Näringsliv 

betalar 0,32%. Premien betalas på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp (318 000 kr). 

** Premien betalas på lönedelar upp till 7,5 prisbasbelopp (318 000 kr). 

*** Premien betalas fr o m månaden då arbetaren fyller 25 år. 

**** I samband med avvecklingen av den pensionsplan som gällde för arbetare t o m 1995, STP-planen, kom 

Svenskt Näringsliv och LO överens om att eventuellt överskott, efter att nödvändigt kapital för att betala den 

förmånsbestämda STPn avskilts inom AMF Pension, ska återbetalas till arbetsgivarna. 

Det överskott som nu finns används för år 2010 till att betala 1,0 procentenhet av premien till Avtalspension SAF-LO på 

lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. 


Arbetsgivare ska erlägga särskild löneskatt om 24,26% på pensionskostnaderna för sina anställda. 

Den särskilda löneskatten ska betalas enligt sedvanliga rutiner för företagets F-skatt. Löneskatten är avdragsgill för 

arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen.

itp 1 itp 2 

Pensionssystem Premiebestämd. Förmåns-/premiebestämd. 

Inträdesålder/ 

Omfattning 

Ålderspension 25-65 år. 

Sjukpension 18 år. 

Ålderspension Premierna som arbetsgivaren betalar är 

fastställda medan storleken på pensionen 

beror på vilka premier som betalats in, vilken 

lön tjänstemannen har haft, förvaltning och 

vilka avgifter bolagen tar ut. 

Tjänstemannen väljer förvaltare. 

Kostnad Arbetsgivarens kostnad är känd. Premien 

är 4,5% på lönedelar upp till 7,5 ibb 

(31 938 kr/månad) och 30% på lönedelar 

däröver. Premien grundar sig på kontant 

utbetald bruttolön/månad. 

Pensionsmedförande 

lön 

Lönedelar 

som omfattas 

Pensionens 

storlek 

Ersättning till 

efterlevande 

Premiebefrielseförsäkring 

Dessutom tillkommer en kostnad för sjuk- 

och premiebefrielseförsäkring. 

Kontant utbetald bruttolön bl a övertid, 

tantiem, provision etc per månad. 

Kostnadsersättning ingår inte. 

Ålderspension och sjukpension omfattar 

alla försäkrade som inte är 65 år fyllda, d v s 

tjänstemän födda 1978 och tidigare. 

Premien som arbetsgivaren betalar beror på 

den förmån som ska utbetalas. 

ITPK är premiebaserad och tjänstemannen 

väljer förvaltare. 

Arbetsgivarens kostnad är svår att förutse 

eftersom premien beräknas utifrån 

tjänstemannens ålder, lön och beräknad 

tjänstetid (avser ålders- och familjepension). 

Generellt gäller att ju högre lön och ålder 

desto dyrare försäkring. 

ITPK-premien motsvarar 2% av lönen. 

Aktuell fast månadslön x 12,2 plus ev 

rörliga lönedelar etc. 

Bl a ingår inte övertids- och kostnadsersättning. 

Ingen övre lönegräns. Lönegräns 30 ibb (1 533 000 kr/år). 

Beror på inbetalda pensionspremier samt 

avkastningen och avgifter på dessa. 

Inom ramen för pensionspremien kan 

tjänsteman välja familjeskydd och återbetalningsskydd. 

Premiebefrielse för arbetsgivaren vid 

- sjukdom/olycksfall (träder i kraft vid 

sjukdom mer än 14 dagar) 

- föräldraledighet med föräldrapenning 

(13 mån) 

- tillfällig föräldrapenning - vård av eget barn. 

Premiebefrielsen är proportionell till graden 

av arbetsoförmåga. 


Ålderspension enligt kollektivavtal – tjänstemän 

Jämförelse mellan ITP-planens avdelningar 

Beror på lönen vid pensioneringstidpunkten. 

Familjepension utbetalas livsvarigt till 

efterlevande om tjänsteman har/haft lön 

över 7,5 ibb. Gäller ej sambo och barn över 

20 år. Familjepensionen kan väljas bort och 

istället förstärka ITPK. 

I ITPK kan väljas familje- och återbetal- 

ningsskydd. 

Premiebefrielse för arbetsgivaren vid 

- sjukdom/olycksfall (träder i kraft efter 

90 dagars sjukdom i följd eller efter 

105 dagar under den senaste tolvmånaders- 

perioden samt vid minst 25% sjukskrivning. 

Arbetsgivaren är f n helt premiebefriad, vid 

minst 25% sjukskrivning. 

13

14 



– tjänstemän ITP 1 

premier – tjänstemän itp 1 (% av bruttolön) 

Lön < 31 938 kr/mån Lön > 31 938 kr/mån 

ITP 1 

– ålderspension* 4,50 30,00 

– premiebefrielseförsäkring* 0,22 1,46 

– sjukförsäkring** 0,21 0,81 

TGL*** ca 0,2 0,00 

TFA (AFA Försäkring) 0,01 0,01 

TRR**** 0,30 0,30 

Totalt 5,44 32,58 

* Premien betalas fr o m månaden då tjänstemannen fyller 25 år. 

** Premien 0,21% betalas på löndedelar upp till 26 500 kr/mån (7,5 prisbasbelopp). Premien 0,81% betalas på 

lönedelar mellan 26 500 kr/mån och 127 750 kr/mån (30 inkomstbasbelopp). 

*** Fri premiesättning tillämpas och premien ligger inom intervallet 40-50 kr/mån vilket motsvarar något mindre än 

0,2% på tjänstemännens lönesumma upp till 26 500 kr/mån (7,5 prisbasbelopp). 

**** Hängavtalsföretag betalar 0,70%. 

itp 1 

För företag som före den 26 april 2006 har avtal om ITP gäller att tjänstemän födda 1979 och senare omfattas av 

ITP 1. Företag som idag blir bundet av kollektivavtal kan efter godkännande (administreras av Collectum) tillämpa 

ITP 1 för samtliga tjänstemän oavsett ålder. Utbetald lön rapporteras av arbetsgivaren varje månad och ligger till 

grund för premien enligt ovan. Mellan 18 och 25 års ålder gäller enbart ITP-sjukförsäkring. 



Den särskilda löneskatten ska betalas enligt sedvanliga rutiner för företagets F-skatt. Löneskatten är avdragsgill 

för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen.


– tjänstemän ITP 2 

premier – tjänstemän itp 2 (% av bruttolön) 


ITP 2 (ålderspension, sjukförsäkring m m)* ca 12,1 

TGL** ca 0,2 

TFA (AFA Försäkring) 0,01 

TRR*** 0,3 

Total bruttopremie ca 12,6 

Premiekompensation, se nedan. ca -0,1 

Total premie som faktureras ca 12,5 

* Prognos för år 2010, stora avvikelser förekommer. Premien ligger normalt mellan 5 och 20%. Premie betalas på 

lönedelar upp till 30 inkomstbasbelopp (1 533 000 kr/år). 

** Fri premiesättning tillämpas och premien ligger inom intervallet 40–50 kr/månad vilket motsvarar något mindre än 

0,2% på tjänstemännens lönesumma upp till 7,5 prisbasbelopp (318 000 kr/år). 

*** Hängavtalsföretag betalar 0,7%. 

premiekompensation 

Som kompensation för förändringar i ITP-planen vilka medför en totalt höjd kostnad för arbetsgivarkollektivet sänks 

riskförsäkringsavgiften med ca 0,1 procentenhet. Förändringarna innebär att en ny begränsningsregel rörande löne- 

ökningar när mindre än 60 månader återstår till tjänstemannens pensionsålder införts samt att samordning med 

tidigare intjänad pensionrätt utanför ITP 2-planen slopats. 

itp 2 

För företag som före den 26 april 2006 har avtal om ITP gäller att tjänstemän födda 1978 och tidigare omfattas av 

ITP 2. Företag som idag blir bundet av kollektivavtal kan efter godkännande (administreras av Collectum) tillämpa 

ITP 1 för samtliga tjänstemän oavsett ålder. 



Den särskilda löneskatten ska betalas enligt sedvanliga rutiner för företagets F-skatt. Löneskatten är avdragsgill 

för arbetsgivaren vid inkomsttaxeringen. 

15

företagets köp 

individuell eller gruppförsäkring 

16 


Individuella/Privata försäkringar 

Utöver avtalsförsäkringarna finns indivuella försäkringar, som erbjuds av försäkringsbolagen. Dessa 

kan vara försäkringar som rör sjukdom, olycksfall, pension, efterlevande etc. Dessutom kan företaget 

teckna försäkringar för sjukavbrott, sjukvård, kompanjonsavtal m m. 

Kostnaden för pension och försäkringar avgörs helt av vilken försäkringslösning man väljer samt 

vilka nivåer man väljer för sjukersättning, efterlevandepension och ålderspension m m. 

Högst upp i pyramiden finns den privata delen, som var och en betalar själv. Här kan man komplettera 

det försäkringsskydd som företaget köpt d v s den del som följer av lag och kollektiva/individuella 

avtal. Det finns då två olika lösningar. 

Man kan antingen köpa individuella försäkringar på marknaden – t ex avseende sjukdom, 

olycksfall, pension, liv etc – eller ansluta sig till en ”gruppförsäkring”. Det senare alternativet blir i 

allmänhet billigare. i en gruppförsäkring brukar ingå en livförsäkring kopplad med ett förtidskapital 

(ett kapital som utbetalas vid sjukersättning) sjukförsäkring, olycksfall, fritid och barnförsäkring 

(både sjuk- och olycksfallförsäkring). Övriga produkter kan även ingå som ett fristående förtids 

kapital, sjuk- och olycksfall (invaliditetsersättning), sjukvårdsförsäkring. 

Till en gruppförsäkring kan man exempelvis ansluta sig via medlemskap i en branschorganisation, 

ett fackförbund eller genom en bank. Om makan/maken eller sambon har en gruppförsäkring 

via sin arbetsgivare finns det också en möjlighet att låta medförsäkra sig. 

grupp 

Livförsäkring 

Sjukförsäkring 

Olycksfallsförsäkring 

Barnförsäkring 

privata försäkringar 

individuella 


Sjukförsäkring 

Olycksfallsförsäkring – heltid 

Pensionsförsäkring

Vem är företagare? 

EF ägaren själv 

HB samtliga delägare 

KB komplementären 

”företagare” – enligt försäkringsvillkoren 

Vem är företagare? 

AB företagare som själv eller tillsammans med make, barn och föräldrar äger minst 1/3 av aktierna samt 

i företaget verksam make till företagaren. 

allmänt 

Det kan tyckas självklart vem som är företagare och vem som är anställd, men så är det inte alltid. 

Aktiebolagslagen har en definition och inkomstskattelagen en annan. Dessutom har kollektivavtalen 

och försäkringsavtalen ytterligare en definition. 

Vem som är företagare är en viktig fråga eftersom de allra flesta företag inom den privata sektorn 

med anställda har kollektivavtal och därmed även avtalsförsäkringar. Enligt villkoren i avtalsförsäkringarna 

är det bolagsformen som avgör vem som är företagare. Företagare är i 

• enskild firma (EF), ägaren och verksam make 

• handelsbolag (HB), samtliga ägare och verksamma makar 

• kommanditbolag (KB), komplementären och verksam make 

• aktiebolag (AB), aktieägare som äger en tredjedel eller mer av aktierna sammanräknat med 

annan aktieägare som make, förälder och barn till honom (ägaren) och verksamma makar. 

En företagare eller VD i AB omfattas inte av kollektivavtalen och därmed inte heller av avtalsförsäkringarna. 

Det är alltså möjligt att välja en helt individuell lösning hos privata försäkringsbolag eller 

ansluta sig till vissa kollektivavtalade försäkringar. Företagare och VD kan däremot aldrig omfattas 

av TRR Trygghetsrådet eller Omställningsförsäkringen. 

Företagare som tecknat avtalsförsäkringar för anställda måste tänka på att den som äger över en 

tredjedel av aktierna i bolaget enligt försäkringsvillkoren betraktas som företagare. Äger man under 

en tredjedel betraktas man som anställd och omfattas av avtalsförsäkringarna. Undantag från 

avtalsförsäkringarna kan sökas hos Försäkringsnämnden hos Fora resp iTP-nämnden hos 

Collectum. Skäl för undantag kan vara ägande som inte uppgår till en tredjedel eller att man sålt sitt 

företag men arbetar vidare som anställd och då vill behålla sin individuella försäkring. 

Om företagarens sambo arbetar i företaget betraktas hon/han som anställd. Om företaget har kollektivavtal 

försäkras sambon in i avtalsförsäkringarna som arbetare eller tjänsteman, beroende på arbetsuppgifter. 

Sambo som har gemensamt barn med företagare kan söka undantag hos Försäkringsnämnden 

hos Fora eller iTP-nämnden hos Collectum. 

bolagsformen 

avgör 

företagare, vd 

sambo 

17

företagets köp 

18 

Försäkringslösningar för företagare 

Företagarens val 

fora 

TFA 

AGS 

TGL 

Avtalspension 

SAF-LO 

collectum 

ITP 

TGL 

möjligheter 

avtalsförsäkringar individuella försäkringar 

tgl bolag 

Alecta 

Bliwa 

Folksam 

LF 

Moderna 

SEB Trygg Liv 

Skandia 

Möjligt att kombinera 

Sjuk 

Olycksfall 

Pension 

Efterlevande 

A-kassa 

Sjukavbrott 

Sjukvård 

Kompanjon 

Företagare som vill låta företaget köpa ett kompletterande skydd kan välja mellan flera alternativ 

• Företagares egen försäkring via Fora 

• iTP-planen via Collectum (OBS! För att teckna iTP krävs kollektivavtal) 

• TGL hos ett flertal bolag 

• individuella försäkringslösningar hos valfritt försäkringsbolag 

De olika försäkringsskydden kan kombineras. En mängd olika faktorer kan påverka valet såsom lön, 

tidigare anställning, familjesituation, hälsa, bolagsform, kollektivavtal etc.



Har företaget tecknat försäkringsavtal hos Fora, omfattas även företagaren av TFA 

(Trygghetsförsäkring vid arbetsskada) helt kostnadsfritt om företaget har anställda eller till 

en kostnad för företaget om 450 kr/år om det inte finns anställda. 

Om företaget har ett försäkringsavtal med Fora kan företagaren dessutom teckna ”Företagarens 

egen försäkring”, som innehåller tre produkter. Företagare kan välja att teckna en eller flera av 

dessa produkter 

• AGS-sjukförsäkring, som gäller vid sjukdom 

• TGL-tjänstegrupplivförsäkring, som gäller vid dödsfall 

• Avtalspension SAF-LO, som gäller vid pensionering och även vid dödsfall beroende på om 

man aktivt valt familjeskydd och/eller återbetalningsskydd. 

Företagare i aktiebolag kan teckna iTP-försäkring även om han/hon inte har tjänstemän anställda. 

Dock krävs att bolaget har tecknat kollektivavtal. i iTP-planen ingår ersättning vid långvarig sjukdom, 

pension och dödsfall. 

Företagare kan även teckna en TGL-tjänstegrupplivförsäkring hos ett flertal bolag. Det är små 

skillnader på försäkringsvillkor och premier för TGL mellan försäkringsbolagen. 

”företagarens egen 

försäkring” 

itp och tgl 

19

sjukdom 

olycksfall 

pension 

liv 

sjukavbrott 

sjukvård 

kompanjon 

20 


Individuella försäkringar 

På marknaden finns försäkringsbolag som tillhandahåller 

• sjukförsäkring 

• olycksfallsförsäkring 

• pensionsförsäkring 

• livförsäkring 

• samt specialprodukter som sjukvårds-, sjukavbrotts- och kompanjonförsäkring etc. 

Försäkringskassans ersättning vid sjukpenningtid är ca 80% och vid sjukersättning 64% av 

inkomsten. En individuell sjukförsäkring kan höja ersättningsnivån upp till 90% av inkomsten 

vid både sjuk penningtid och sjukersättningstid. 

En individuell olycksfallsförsäkring gäller vanligen dygnet runt. Ersättningen utgår i form av dels ett 

skattefritt engångsbelopp (ideell ersättning), dels ersättningar för olika kostnader samt för rehabilitering. 

Det är viktigt att skyddet täcker både arbetstid och fritid om man inte har en TFA-försäkring. 

Om både TFA och heltidsolycksfallsförsäkring finns betalas ersättning från båda om man råkar ut 

för ett olycksfall på arbetstid. 

Den allmänna ålderspensionen ger för de flesta ca 50% av lönen i pension från 65 år. Genom att 

pensionsspara kan man höja sin pension från 65 år eller pensionera sig tidigare, dock inte före 

55 år. Dessutom kan make/a, sambo och barn skyddas om man skulle avlida. 

En livförsäkring är ett bra komplement till grundskyddet enligt lag. Den ger familjen ett skattefritt 

engångsbelopp, som gör det möjligt att t ex lösa lån, betala kostnader i samband med dödsfallet eller 

spara ett litet kapital som reserv för framtida behov. 

Om ägaren eller en anställd nyckelperson skulle drabbas av olycksfall eller långvarig sjukdom kan 

det innebära att företagets intäkter minskar, medan de fasta kostnaderna (löner, hyra, räntor, telefon 

etc) kvarstår. Med en sjukavbrottsförsäkring kan man ordna ett skydd för rörelsen som bidrar till att 

täcka dessa kostnader. Försäkringen täcker de fasta kostnaderna som belastar rörelsen och/eller de 

merkostnader som kan uppstå om man t ex måste anlita en ersättare (lön, sociala avgifter etc). 

Försäkringen har en månads karens och ersättningen betalas ut i max 11 månader efter karens tiden. 

Premien är avdragsgill och beräknas utifrån den försäkrades ålder, karenstid och rörelsens fasta kostnader. 

Försäkringen ger dig tillgång till en kvalificerad vård och ditt företag minimerar risken för ekonomisk skada 

p g a din frånvaro. Försäkringen täcker kostnaderna för nödvändig sjukvård/operation samt innebär att 

man får snabb vård. Man får också tillgång till den bästa specialistvården. Denna försäkring kan tecknas för 

alla eller för nyckelpersoner i företaget. Beroende av hur försäkringen är tecknad får endast ca 2–15% av 

premien dras av i verksamheten. Förmånsbeskattning för den enskilde sker i samma storleksordning. 

Den som driver ett aktiebolag eller handelsbolag kan ha en eller flera kompanjoner. Om så är fallet bör 

man som företagare fundera på att skriva dels ett kompanjonavtal och dels teckna en kompanjonförsäkring. 

Avtalet reglerar rättigheter och skyldigheter mellan delägarna. Utfallande försäkringsbelopp från 

en kompanjonförsäkring kan användas för att ”lösa ut” den avlidne kompanjonens familj ur företaget. 

Försäkringen kan även falla ut om en kompanjon t ex på grund av sjukdom måste dra sig tillbaka.

Det lagstadgade skyddet vid sjukdom 

7,5 pbb 

lön 

karensdag 0 kr 

80% sjuklön 

• SGI x 0,97 (maximalt 308 400 kr/år) 

• Max 550 dagar och ansökan krävs* 

• Nivå 1/4, 1/2, 3/4, 1/1 

sjukdom – lag 

80% sjukpenning 

75%* 

förlängd 

sjukpenning 

64% 

aktivitets-/sjukersättning 

dag 1 14 365 914 65 år 

Sjukdom 

Vid sjukdom finns lagstadgade ersättningar såsom sjuklön, sjukpenning och sjukersättning. 

Egenföretagare eller uppdragstagare omfattas dock inte av sjuklönereglerna. För dem gäller endast 

sjukpenning och sjukersättning. Sjukanmälan ska göras den första sjukdagen till Försäkringskassan som 

även betalar ut sjukpenningen 

Företagare i aktiebolag, som uppbär lön från bolaget betraktas som arbetstagare och omfattas därmed 

av sjuklönelagen de första 14 kalenderdagarna. 

Som egenföretagare, d v s den som bedriver näringsverksamhet i form av enskild firma, handelsbolag 

eller kommanditbolag, gäller från 1 juli 2010 en grundläggande karenstid uppgående till 7 dagar. 

Möjlighet finns också att sänka egenavgiften inom sjukförsäkringen genom att välja längre karenstid. 

Det är möjligt att välja 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. 

Observera att om du som egenföretagare en gång har valt hög karenstid och vill ändra till en kortare 

måste du dels vara frisk och dels under 55 år. Däremot kan ny egenföretagare över 55 år välja längre 

karenstid. Under en övergångsperiod får egenföretagare som valt 30 dagars karenstid och som fyllt 55 år 

möjlighet att sänka sin karenstid till 7 eller 14 dagar. Denna övergångsperiod upphör den 1 oktober 2010. 

Ett allmänt högriskskydd inträder vid påföljande sjukdomsfall för den egenföretagare som haft fler 

än 21 karensdagar under sammanlagt minst fem sjukperioder under en löpande tolvmånadersperiod. 

Det blir då ingen ny karensdag. Det allmänna högriskskyddet gäller egenföretagare som valt 

7 dagars karens. 

Det särskilda högriskskyddet som har kommit till för att skydda personer som har en sjukdom eller 

ett funktionshinder fortsätter att gälla. Den som är egenföretagare och har karenstid om 7 dagar kan 

omfattas av det särskilda högriskskyddet vilket innebär att man kan få sjukpenning redan från första 

dagen i varje sjukperiod. 

. 

karenstid 

högriskskydd 

21

sjuklön 

sjukpenning 

enskild näringsverksamhet 

under 

uppbyggnad 

sjukskrivning 

fr o m dag 15 

22 

Sjukdom 

Sjuklönelagen gäller för anställda – och företagare i aktiebolag – som har tillsvidareanställning 

eller tidsbegränsad anställning omfattande minst en månad. För andra anställda gäller lagen efter 

14 dagars anställning. 

Sjuklön utbetalas under de 14 första kalenderdagarna i varje sjukperiod. Endast arbetsdagar 

ersätts och ersättningsnivån är 80% av lönen. För den första sjukdagen, karensdagen, utgår dock 

ingen ersättning. Observera att det inte finns något tak för ersättningsnivån, utan sjuklön utbetalas 

med 80% av hela lönen. Vad som ingår i underlaget för beräkning av sjuklönen regleras i lagen om 

sjuklön och kollektivavtalen. Antalet karensdagar begränsas till 10 under en 12-månadersperiod. 

Som företagare kan du omfattas av sjukförsäkringen. Din ersättning baseras på den sjukpenninggrundande 

inkomst (SGi) du har och den beräknas lite olika beroende på vilken företagsform du har. 

Som anställd i eget aktiebolag eller ekonomisk förening beräknas SGi utifrån den lön du tar ut. Om 

du inte tar ut någon lön, kommer du inte heller att få någon ersättning om du blir sjuk och bara den 

lägsta ersättningen vid föräldraledighet. Observera att utdelning från ett aktiebolag och återbetalning 

från en ekonomisk förening inte är sjukpenninggrundande inkomst. 

Har du däremot en enskild näringsverksamhet, ett handelsbolag eller kommanditbolag beräknas din 

sjukpenninggrundande inkomst utifrån din del av den beräknade nettointäkten. 

Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGi) är 12 x månadslönen multiplicerat med faktorn 0,97. 

Det innebär att SGi reduceras med 3%. För rätt till sjukpenning krävs att den försäkrade lider av en 

sjukdom som nedsätter arbetsförmågan med minst en fjärdedel. 

Lägsta SGi är 24% (10 200 kr år 2010) av prisbasbeloppet och den högsta 7,5 pbb (318 000 kr 

år 2010). Kalenderdagsberäknad sjukpenning och förlängd sjukpenning beräknas 80/75% x SGi 

x 0,97/365. Den maximala sjukpenningen år 2010 vid ersättningsnivån 80% är 676 kr per dag. 

Varken skattepliktiga förmåner eller semestertillägg ingår i SGi. 

i stället för att betala ut sjukpenning kan försäkringskassan i vissa fall ersätta merkostnader i samband 

med resor till och från arbetet. 

Från och med den 1 juli 2010 gäller nya bestämmelser för beräkning av SGi för egenföretagare 

under verksamhetens uppbyggnadsskede. Dessa nya regler innebär att egenföretagare har rätt att 

under 24 månader få en SGi som motsvarar vad en anställd skulle få för liknande arbete. Längre 

uppbyggnadsskede kan beviljas efter dispens. Dessutom upphör bestämmelsen om att SGi för egenföretagare 

inte får beräknas till högre belopp än vad som motsvarar skälig lön för liknande arbete. 

Sjukskrivning som pågår i mer än 14 dagar ska arbetsgivaren anmäla till Försäkringskassan inom 

7 kalenderdagar efter sjuklöneperiodens slut. Försäkringskassan betalar fr o m dag 15 ut sjukpenning 

med ca 80% av lönen i 364 dagar under en ramtid av 450 dagar. i dessa 364 dagar inräknas 

dagar med sjukpenning, reseersättning, rehabiliteringspenning etc. Även dagar i sjuklöneperiod 

inkluderas under förutsättning att sjukpenning utbetalas i direkt anslutning till sjuklöneperioden. 

Personer med mycket allvarliga sjukdomar kan ansöka om att få sjukpenning med 80% under längre 

tid. Vid beräkning av ramtiden beaktas de senaste 450 dagarna. En försäkrad som fått ersättning i 

364 dagar måste ha ett uppehåll i 87 dagar för att åter kunna få rätt till sjukpenning.

Sjukdom 

Personer vars arbetsförmåga fortfarande är nedsatt när 364 dagar tagit slut, kan ansöka om förlängd 

sjukpenning, ersättningen är då 75% av SGi. Den förlängda sjukpenningen utbetalas under max 

550 dagar. Även dag med partiell sjukpenning räknas som 1 dag vid sjukpenning och förlängd sjukpenning. 

aktivitets-/sjukersättning 

En försäkrad som är yngre än 30 år och vars arbetsförmåga är nedsatt pga sjukdom som antas vara 

minst ett år får aktivitetsersättning. För försäkrad som fyllt 30 men inte 65 år och vars arbetsförmåga 

är stadigvarande nedsatt beviljas sjukersättning tillsvidare. För båda ersättningsslagen gäller 

att arbetsförmågan ska vara nedsatt med minst 1/4. Det kan också utges 1/2, 3/4 och hel ersättning. 

Ersättningarna utbetalas av Försäkringskassan i form av en inkomstrelaterad ersättning och/eller en 

garantiersättning. Esättningsnivån vid inkomstrelaterad ersättning är 64% av ett inkomstunderlag 

som beräknas på de tre bästa årens bruttoinkomster (max 7,5 pbb) under en viss given ramtid. 

förlängd sjukpenning 

23

ersättning 

24 

Sjukdom 


7,5 pbb 

lön 


80% sjuklön 

ca 10% ags dagsers. 

dag 15–360 

80% 

sjukpenning 

ca 15% ags 

månadsers. 

64% 

sjukersättning 

dag 1 14 365 914 65 år 

• 14 dagars karens 


• Premie beroende på inkomst 

sjukdom – ags 

• Ingen hälsoprövning. Arbetsför 

minst 25% samt utfört arbete i 

minst en vecka 

75%* 

förlängd 

sjukpenning 

• Avdragsrätt 

ags 

Företagare som tecknat försäkringsavtal med Fora kan även teckna ”Företagarens egen försäkring”, 

som innefattar bl a AGS-avtalsgruppsjukförsäkring. 

För att få ersättning från AGS räcker det med att man, när försäkringen tecknas, är arbetsför till 

minst 25% sedan minst en vecka tillbaka. Försäkringen tecknas via Fora. 

Premien är fast och baseras på inkomsten.Den är avdragsgill i aktiebolaget. Som enskild näringsidkare 

får man göra avdrag efter det att man gjort räntefördelning och avsättning till periodiserings- 

respektive expansionsmedelfond. 

All ersättning från AGS är skattepliktig. För företagare utgör ersättningen ca 10% av inkomsten 

och utgår i form av en dagsersättning från 15:e sjukdagen t o m den 360:e sjukdagen. Tillsammans 

med sjukpenningen ger AGS normalt ca 90% av inkomsten upp till 7,5 prisbasbelopp. Därefter 

upphör AGS men återkommer sedan om sjukersättning beviljas. Försäkringskassans beslut skickas 

in till AFA och man får då en månadsersättning från AGS vilken betalas ut längst till 65 års ålder. 

Tillsammans med ersättningen från försäkringskassan ger det som regel ca 80% av inkomsten upp 

till 7,5 prisbasbelopp. 

AGS månadsersättning bestäms av den årsinkomst som anmälts till försäkringskassan (SGi) och 

ger 15% av den försäkrades tidigare inkomst upp till 7,5 prisbasbelopp.

7,5 pbb 

lön 


sjukdom – itp 

80% 

sjukpenning 

dag 1 14 90 365 914 65 år 

• Karenstid 

• Riskpremie 

80% sjuklön 

10% 

itp 

75%* 

förlängd 

sjukpenning 

• Hälsoprövning ”fullt arbetsför” 

• Max 550 dagar och ansökan krävs 

• Avdragsrätt 

15% itp 

64% 


itp 

iTP-planen innehåller förmåner som utgår i olika situationer, som långvarig sjukdom, ålders- 

pensionering, dödsfall etc. iTP-försäkringen ses som en helhet, man kan inte teckna sig för en 

eller några delar av försäkringen. Den högsta lönen som försäkras in i iTP-planen är 30 inkomstbasbelopp. 

Hälsoprövningen i iTP-planen kräver att man vid tecknandet är ”fullt arbetsför” för den omfattning 

som anställningen avser. Premien är avdragsgill. 

Vid långvarig sjukdom betalas sjukpension från iTP som ett tillskott till de förmåner som utbetalas 

från försäkringskassan enligt lagstadgad försäkring. 

lönedelar inom intervallet under sjukpenningtid 

t o m dag 90* dag 91-360 dag 361 

- 7,5 prisbasbelopp 0% 10% 0% 

7,5–20 inkomstbasbelopp 0% 65% 65% 

20–30 inkomstbasbelopp 0% 32,5% 32,5% 

under tid med aktivitets-/sjukersättning 

- 7,5 prisbasbelopp 15% 

7,5–20 inkomstbasbelopp 65% 

20–30 inkomstbasbelopp 32,5% 

* När karensregel om 105 dagar är uppfylld utbetalas ersättning från ITP med 10%, 65% resp 32,5% av lön. 

Premiebefrielse finns, efter vissa karenstider, för såväl iTP 1 som iTP 2. 

Sjukdom 

itp sjukpension 

ersättningsnivå 

premiebefrielse 

25

karenstid 

högsta 

ersättningsnivå 

överförsäkring 

26 

Sjukdom 


Den individuella sjukförsäkringen kompenserar förlust av inkomst vid långvarig arbetsoförmåga pga 

sjukdom eller olycksfall. Den brukar normalt ingå i en tjänstepensionsplan för företagare. 

7,5 pbb 

lön 


80% sjuklön 

sjukdom – individuell 

80% 

sjukpenning 

individuell 

75%* 

förlängd 

sjukpenning 

sjukförsäkring 

64% 


dag 1 14 3 mån 365 R 65 år 


• 3, 12 mån eller R-karens 

• Försäkringsbelopp, karenstid, ålder 

och kön styr premiens storlek 

• Hälsoprövning 

• Avdragsrätt om P-klassad 

i en individuell sjukförsäkring kan karenstiden vara 3 månader, 12 månader och/eller med en 

så kallad rörlig karens (R-karens). Den rörliga karensen inne bär att ersättning börjar betalas ut när 

den försäkrade erhåller sjukersättning normalt vid minst 25% arbetsoförmåga. Villkoren kan variera 

mellan bolagen. 

Ersättning från sjukförsäkringen ges i regel om man har 25% arbetsoförmåga p g a sjukdom eller 

olycksfall och betalas ut med ett belopp i månaden som avtalats i förhand fram till pensions åldern. 

Ersättningen vid sjukdom får normalt inte vara högre än 90% av inkomsten inklusive sjukpenning. 

Detta enligt Finansinspektionens rekommendation. 

För egna företagare kan särskilda maximiregler gälla vid startskedet. Eftersom företagare förutsätts 

ta ut en relativt sett lägre lön i företaget vid startskedet (s k konsolidering) får de teckna mer än 

90% av den sjukpenninggrundande inkomsten (ända upp till 120% av SGi hos vissa bolag). 

Om du som företagare har tecknat flera sjukförsäkringar och på så sätt ska ha ut ett högre belopp än 

90% av din arbetsinkomst, kan försäkringsbolaget innehålla en del av ersättningen.

När man tecknar sjukförsäkring måste man lämna en hälsodeklaration och i vissa fall även genomgå 

en läkarundersökning. Som regel ingår s k optionsrätt, vilket innebär att man har rätt att inom vissa 

ramar höja ersättningsbeloppet utan hälsoprövning. 

Premien baseras på karenstid, ålder och lön – ju kortare karenstid, ju högre ålder och ju högre försäkringsbelopp, 

desto högre premie. Premien omräknas varje år. Kvinnor betalar oftast högre premie 

än män, då de statistiskt sett oftare är sjuka. Vissa bolag tillämpar dock gemensamma premie- 

grunder. 

Man kan välja mellan en individuell- eller en gruppsjukförsäkring. Den individuella kan tecknas 

antingen som P-försäkring (skattepliktigt belopp) eller K-försäkring (skattefritt belopp). Gruppsjukförsäkringen 

är en K-försäkring. 

Premien för sjukförsäkringen i AGS och iTP är avdragsgill. i en individuell sjukförsäkring är 

premien avdragsgill om försäkringen är P-klassad. 

Sjukdom 

hälsoprövning 

premie 

avdragsrätt 

27

Sammanfattning 

Sjukdom 

28 

Sjukdom 

individuell sjuk itp/alecta ags/fora 

ersättning Upp till 90% av inkomsten 

inklusive sjukpenning. Ev högre 

nivå vid startskede av företag, s k 

konsolideringssjuk. . 

karens 3 månader, 12 månader eller rörlig 

karens (R). 

premie Baseras på försäkringsbelopp, karenstid 

och ålder. 

premiebefrielse 3 månader, normalt vid minst 25% 

sjukskrivning .* 

Under sjukpenningtid ger ITP 10% 

av lön upp till 7,5 prisbasbelopp 

dag 91 till 360. Vid lön 7,5 pbb. 

90 dagar (alt 105 dagar). 14 dagar. 

ITP 1, procentsats som baseras på 

inkomsten. ITP 2, ingår i riskpremie. 

ITP 1, 14 dagar. ITP 2, 3 månader, minst 

25% sjukskrivning. 

10% av inkomst dag 15-360 och 15% 

av inkomsten vid sjukersättning 

(maximalt 7,5 pbb). 

. 

Procentsats som baseras på inkomsten. 

Efter 14 dagars sjukskrivning. 

hälsoprövning Hälsoprövning. Fullt arbetsför. Arbetsför till minst 25% samt utfört 

arbete i minst en vecka. 

avdragsrätt Ja, om P-klassad. Ja. Ja. 

* Observera att villkoren kan variera mellan bolagen.


olycksfall – i arbete och fritid 

heltidsolycksfall 

tfa 

gruppförsäkring 

laf 


Arbetstid 

Med olycksfallsskada menas en kroppsskada som drabbar någon ofrivilligt genom en plötslig yttre 

händelse. 

laf – lagen om arbetsskadeförsäkring 

Lagen om arbetsskadeförsäkringen är en lagstadgad försäkring och omfattar alla som arbetar i 

Sverige. Försäkringen utgör grunden i försäkringsskyddet vid arbetsskada. 

Olycksfall 

Arbetsskada är en 

• skada på grund av olycksfall i arbetet 

• skada vid färd till eller från arbetet (färdolycksfall) 

• arbetssjukdom, dvs skadlig inverkan i arbetsmiljön som med hög sannolikhet orsakat sjukdomen 

• skada framkallad genom smitta i arbetet (t ex gulsot). 

Om man råkar ut för ett olycksfall betraktas skadan som en vanlig sjukdom och sjuklön respektive 

sjukpenning betalas ut. För att Försäkringskassan skall pröva skadan erfordras att man får en 

inkomst förlust, varaktig eller i minst ett år, t ex på grund av att man måste byta arbete eller 

omplaceras med lägre lön, eller att man beviljas sjukersättning som ger en inkomstförlust. Om 

inget av det som nämnts ovan inträffar betraktas skadan som vilken vanlig sjukdom som helst. 

Skadan kan även prövas som arbetsskada även om ingen framtida inkomstförlust sker, då 

Försäkringskassan betalar ut ersättning för kostnader för t ex särskilda hjälpmedel och tandvård. 

Försäkringen ger ett skydd om man skadas i arbetet eller på väg till och från arbetet. Vid en godkänd 

arbetsskada ger försäkringen ersättning för förlorad inkomst, s k livränta och för vissa kostnader som 

t ex för tandskador, särskilda hjälpmedel och sjukvård utom riket. Högsta förlusten som försäkras i 

LAF är 7,5 prisbasbelopp. 

vad är en arbetsskada? 

prövning 

ersättning 

29

dödsfall 

30 

Olycksfall 

Vid dödsfall på grund av arbetsskada betalas begravningshjälp med 30% av prisbasbeloppet samt 

livränta till efterlevande. Livräntans storlek är 45% av den avlidnes inkomst (livränteunderlag) om 

inga barn finns. Om det finns barn upp till 18 års ålder minskas livräntan till den vuxne efterlevande 

då barnen också får livränta. 

Om barn till den avlidne är berättigad till livränta, är livräntan för den vuxne 20% av livränteunderlaget. 

Livränta betalas ut för samma tid som omställningspension och förlängd omställningspension 

samt barnpension. 

Man bör komplettera det lagstadgade försäkringsskyddet vid olycksfall. Det ger enbart skydd för 

skador som orsakats i samband med arbetet och ersätter enbart för vissa kostnader.


olycksfall – i arbete 

laf tfa 

Under akut sjukdomstid Vissa kostnader Arbetsolycksfall 

Kostnader Full 

inkomstersättning (sjuk 

mer än 14 dagar) Sveda 

och värk 

Vid invaliditet Livränta < 7,5 pbb Särskild 

arbets skadeersättning 

Arbetssjukdom 

Kostnader 

Färdolycksfall 

Kostnader 

Sveda och värk 

Livränta > 7,5 pbb 

Framtida merkostnader 

Invaliditetsersättning 

Vid rehabilitering Vissa kostnader 

Vid dödsfall Begravningshjälp 

Efterlevandelivränta 

Begravningskostnader 

Förlust av underhåll 

Anhörigs psykiska besvär 

Olycksfall 

tfa – trygghetsförsäkring vid arbetsskada 

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kan ses som en komplettering till det lagstadgade skyddet 

i LAF. Till skillnad mot LAF betalar TFA ut ideella ersättningar. TFA är en ansvarsförsäkring av s k 

no fault-karaktär, vilket innebär att den anställde inte kan föra skadeståndstalan gentemot företaget. 

Försäkringen betalar ut ersättning enligt i huvudsak skadeståndsrättsliga regler. 

Företagare som tecknat försäkringsavtal om ”AFA-försäkringarna, Omställningsförsäkring och 

Avtalspension SAF-LO” för sina anställda omfattas automatiskt av TFA-försäkringen. 

Det är vanligt att företagare som inte har anställda ändå tecknar ett försäkringsavtal, ett s k beredskapsavtal. 

För en minimipremie om 450 kr/år som betalas av företaget omfattas då också företagaren 

av TFA-försäkringen. Om man tecknat ett beredskapsavtal och senare anställer en person som 

arbetare omfattas denne av samtliga försäkringar för arbetare. Anställer man en tjänsteman omfattas 

denne enbart av TFA. 

inkomstersättning 

Vid arbetsolycka som medfört sjukskrivning i mer än 14 dagar, lämnas ersättning för inkomstförlust. 

Ersättningen täcker i de flesta fall hela inkomstförlusten under sjukskrivningstiden, d v s redan 

från 1:a sjukdagen (karensdagen). 

Vid arbetssjukdomar och färdolycksfall utges normalt ingen ersättning för inkomstförlust från TFA. 

Om arbetssjukdom vållats av arbetsgivare eller arbetstagare genom vårdslöshet enligt skadeståndslagen, 

kan den skadade få full ersättning för inkomstförlust. Det åligger den skadade att visa att 

sådan vårdslöshet förelegat. 

livränta 

i de fall då LAF betalar ut livränta täcker den förluster upp till 7,5 prisbasbelopp. En företagare som 

haft högre inkomst får kompletterande livränta från TFA på förluster över 7,5 prisbasbelopp. 

beredskapsavtal 

inkomstersättning 

tfa livränta 

31

kostnader 

sveda och värk – 

övergående lidande 

lyte och men – 

bestående lidande 

särskilda olägenheter 

dödsfall 

preskriptionstid 

värdesäkring 

32 

Olycksfall 

kostnader 

Vad gäller kostnader för akut tid finns en självrisk på 500 kronor. Då TFA inte gör utbetalningar under 

100 kronor innebär det att man måste ha en total kostnad på minst 600 kronor. TFA ersätter i dessa 

fall läkar- och sjukvårdskostnader, ersättning för skadade glasögon (om intyg finns från sjukvårdsinrättning) 

proteser m m. Blir man sjukskriven i minst 14 dagar kan man även få ersättning för merkostnader 

som skadan medfört, t ex skadade kläder, hemhjälp etc. Om skadan medför nödvändiga framtida 

mer kostnader ger TFA ersättning i form av livränta eller engångsbelopp. Ersättningen lämnas för kostnader 

som inte täcks av försäkringskassan eller från annat håll och är skattefri. TFA kan även betala ut 

ersätt ning för framtida merkostnader som läkarvård, hemhjälp etc, då vanligtvis i form av ett engångsbelopp. 

Kostnader för nära anhörigs sjukbesök, resor etc, kan ersättas till den skadade. 

ersättningar 

Vid arbetsolycksfall och färdolycksfall under den akuta sjukdomstiden kan TFA utbetala ersättning för 

sveda och värk. En ideell ersättning som ”plåster på såren” för att man råkat ut för ett olycksfall utges 

normalt efter det att man varit sjukskriven 31 dagar och ersätter för sjukhusvård och vård i hemmet fr o m 

första sjukdagen. Ersättningen baseras på skadans art, läkningstid, etc och är befriad från inkomstskatt. 

invaliditetsersättningen utgår för fysiskt och psykiskt lidande av bestående art (lyte eller annat stadigvarande 

men) och i svårare skador för särskilda olägenheter. Lyte är ett kroppsfel som kan sägas vara 

vanställande och som kan observeras mer direkt av andra personer, t ex ärr, hälta eller förlust av en arm, 

fot, ett öga etc. Men omfattar fler olägenheter och används sammanfattande om besvär i livsföringen, 

som förlust eller nedsättning av syn, hörsel, lukt eller smak, kroppsfel som inte är vanställande, smärtor 

vid vissa rörelser etc. Ersättningen är skattefri och beräknas enligt skadeståndsrättsliga regler. Man beaktar 

dels den medicinska invaliditetsgraden, dels personens ålder. Som exempel ger en 99% medicinsk 

invaliditetsgrad för en 25-åring 1 442 100 kr och för en 50-åring 1 128 400 kr. 

Vid svårare skador med särskilt hög anspänning lämnas ersättning för särskilda olägenheter. 

Ersättningen beräknas enligt skadeståndsrättsliga regler. i huvudsak grundades ersättningens storlek 

på graden av anspänning i arbetet. 

Vid dödsfall utges ersättning enligt skadeståndsrättsliga regler för bl a begravningskostnader (efter 

sam ordning med LAF) och förlust av underhåll till efterlevande, den efterlevande ska ha möjlighet 

att i princip få en bibehållen standard. Fr o m 2002 finns inga garanterade belopp. Efterlevande kan 

också få ersättning vid psykiska besvär som grundar sig på dödsfallet. Även person som stått den avlidne 

särskilt nära kan få ersättning för personskada, t ex psykisk chock eller andra besvär om denna 

är en följd av dödsfallet. 

ideella ersättningar kan sökas under en period av 10 år efter det att en skada erkänts som arbetsskada. För 

övriga ersättningar från TFA gäller en preskriptionstid av 6 år. Den som drabbats av en arbetssjukdom har 

i vissa fall rätt till ersättning från TFA även om sjukdomen visar sig först när anställningen upphört. 

De livräntor som utges från TFA är värdesäkrade enligt lagen om ändring av skadeståndslivräntor. 

Livräntorna räknas om enligt förändringarna i prisbasbeloppet den 1 januari varje år.


exempel 

• Invaliditetskapital 20 pbb 

– medicinsk eller ekonomisk 

• Sveda och värk 

olycksfall – heltid 

• Läkemedelskostnader 

• Tandvårdskostnader, 

erforderliga belopp 

• Resor, erforderliga belopp 

• Merkostnader, max 3,5 pbb 

• Rehabiliteringskostnader 

premie ca 700 kr/år 

(Dödssfall 1 pbb) 

individuell olycksfallsförsäkring 

Olycksfallsförsäkringen täcker endast olycksfall, inte risken att bli långvarigt sjuk. Vanligtvis gäller 

den individuella olycksfallsförsäkringen dygnet runt medan gruppolycksfallsförsäkringen vanligen 

endast gäller vid olycksfall som inträffar på fritiden. 

Ersättningen för kostnader och ”sveda och värk” kan bara betalas ut från en försäkring. Resterande 

delar, som de ideella ersättningarna, betalas ut från varje försäkring. 

Vissa olycksfallsförsäkringar, som TFA, är kopplade enbart till arbete, medan andra gäller enbart fritid, 

som gruppolycksfallsförsäkringen. Den innehåller i stort sett samma typ av ersättningar som TFA. 

invaliditetskapital 

i en individuell olycksfallsförsäkring ligger tyngdpunkten på ett invaliditetskapital, som betalas ut i 

form av ett engångsbelopp när invaliditetsgraden fastställts definitivt. i den här försäkringen ingår 

både medicinsk- och ekonomisk invaliditet. Högsta kapital som kan försäkras är 100 prisbasbelopp. 

Den medicinska invaliditeten baseras på en bestående nedsättning av kroppsfunktionen. 

invaliditeten graderas efter olika handikapp i s k invaliditetsgrader som tagits fram i samråd med 

läkare inom olika medicinska specialområden. 

Den ekonomiska invaliditeten bedöms efter i hur hög grad förmågan av att arbeta har försämrats 

på grund av olyckan. i praktiken jämför man med reglerna för sjukersättning och utgår vid bedömningen 

från om skadan medfört minst halv sjukersättning från lagstadgad försäkring. 

Man kan också få ersättning för kostnader i samband med läkar- och tandläkarvård samt för 

resor, i den mån kostnaderna inte täcks av den lagstadgade försäkringen. Leder olyckan till ett dödsfall 

utgår i stället ett dödsfallskapital. 

Premien är normalt inte åldersberoende utan baseras på det invaliditetskapital som tecknats. Vissa 

riskfyllda yrken medför en förhöjning av premien. 

En viss självrisk kan ingå i den här typen av olycksfallsförsäkring. 

Olycksfall 

Försäkringen betraktas som en K-försäkring och är därmed inte avdragsgill. Utfallande belopp är 

dock skattefria. 

flera olycksfalls- 

försäkringar 

medicinsk- och ekonomisk 

invaliditet 

premie 

självrisk 

avdragsrätt 

33

34 

Olycksfall 


Olycksfall 

laf tfa individuell 

olycksfall 

gruppolycksfall 

när gäller Arbetstid. Arbetstid. Heltid. Fritid eller heltid. 

riskklass Ingen. Ingen. Tilläggspremie för 

vissa yrken. 

förmåner Livränta upp till 7,5 pbb 

vid nytt arbete, sjukersättning. 

Kostnader 

• tandvård 

• särskilda hjälpmedel 

• vård utom riket 

Dödsfall 

• begravningshjälp 

30% av pbb 

• efterlevandelivränta 

Livränta över 7,5 pbb 

vid nytt arbete, sjukersättning. 

Full inkomst - 

ersättning vid arbetsolycksfall. 

Ideella 

ersättningar enligt 

skadeståndsrättsliga 

regler. 

Invaliditetskapital 

20-100 pbb vid medicinsk 

eller ekonomisk 

invaliditet. 

Ingen. 

20 pbb + 20 pbb i 

invaliditetstillägg. 

Kostnader/merkostnader. Kostnader/merkostnader. Kostnader/merkostnader. 

Dödsfall 

• begravningshjälp 

• förlust av underhåll 

• psykiska besvär 

Dödsfall 1-100 pbb. Dödsfall 0,5 pbb. 

premie Arbetsgivaravgift. 0 eller 450 kr/år. Individuell, baseras på 

yrke och ersättningsnivå. 

avdragsrätt Ja. Ja. Nej. Nej. 

Fast premie, 

20-30 kr/mån.


Varje år får samtliga medborgare en prognos om ålderspensionens storlek vid 61, 65 och 70 års 

ålder från Försäkringskassan. i genomsnitt kan man räkna med att den lagstadgade pensionen ger 

ca 50% av slutlönen vid 65 års ålder, om man har arbetat i minst 40 år och haft en någorlunda jämn 

inkomst. 

Följ prognosen varje år – ju närmare du befinner dig din pensionering, desto säkrare är uppgifterna. 

Ålderspension 

i den allmänna pensionen avgörs pensionsnivån av den samlade livsinkomsten från det att man har 

en årsinkomst på minst 42,3% av ett prisbasbelopp (18 000 kr år 2010). Den pensionsavgift (7%) 

som man betalar är inte pensionsgrundande. 

Pensionsrätten i det nuvarande pensionssystemet beräknas fr o m 1960 och någon övre åldersgräns 

för intjänande finns inte. Pensionsrätt för åren 1960-98 beräknas efter de ATP-poäng som 

finns registrerade. Värnplikt och studier ger pensionsrätt enligt vissa regler. Pensionsrätt tillgodo- 

räknas också för s k barnår, under barnets fyra första år, oavsett om man arbetat eller inte. 

Personer födda före 1938 omfattas enbart av det gamla ATP-systemet, medan personer födda 

1938-1953 får en viss del av pensionen enligt ATP-systemet och en del enligt det nuvarande 

systemet – hur stor del som betalas ut från respektive system beror på födelseår. 

Personer födda från 1954 och framåt får hela sin pension beräknad enligt det nuvarande 

systemet. 

För dem som är födda 1938-1953 finns en garantiregel, som innebär att de är garanterade att få lägst 

den pension som de tjänade in i ATP-systemet t o m år 1994. Garantitillägget kan betalas ut tidigast 

från 65 års ålder. 

Den pensionsgrundande inkomsten begränsas till ett tak – 7,5 inkomstbasbelopp – sedan pensionsavgiften 

7% dragits av, d v s 383 250 kr (år 2010). 

Ålderspensionsavgiften är 18,5% och betalas på allt som ger pensionsrätt. För sociala ersättningar, 

som sjukpenning, a-kassa etc, betalar staten avgiften. 

En grundtanke i det pensionssystemet är att pensionerna skall finansieras gemensamt av arbets- 

givare och löntagare. Därför betalar löntagaren 7%-enheter av den totala avgiften. 

Av pensionsavgiften går 16% till inkomstpension och 2,5% till en premiepension, (andelarna gäller 

för dem som är födda 1954 och senare, för övriga beräknas andelarna enligt övergångsreglerna). 

För lönedelar över 7,5 inkomstbasbelopp skall endast arbetsgivaren betala in pensionsavgiften, 

trots att inga förmåner utgår. 

inkomstpensionen är ett fördelningssystem, avgifterna som betalas av de förvärvsarbetande används 

till att betala pension till dagens pensionärer. 

Av årsinkomsten går 16% till inkomstpensionen, s k pensionsrätt. Varje persons pensionsrätt 

läggs samman år för år och bildar en pensionsbehållning. Denna behållning tilldelas varje år arvs 

vinster från avlidna i samma åldersgrupp. Behållningen räknas också om med den allmänna löne 

utvecklingen i landet (ränta) och avdrag görs för administrationskostnader. 

övergångsregler 

garantiregel 

tak 

avgift 

inkomstpension 

35

delningstal 

premiepension 

pensionsålder 

garantipension 

36 


Vid pensioneringen delas den samlade pensionsbehållningen, d v s saldot på kontot, med ett delningstal 

(delningstalet är lika för män och kvinnor). Detta tal grundas på den förväntade återstående 

medellivslängden, d v s det antal år som pensionärer i samma årskull förväntas uppbära pension. 

Hänsyn tas även till den förväntade framtida inkomstutvecklingen – ”ränta” på pensionen. 

Premiepensionen är ett fonderat system, vilket innebär att premierna som betalas in under den 

aktiva tiden fram tills pensionen placeras i fonder. 

Premiepension började tjänas in fr o m 1995. Varje år kommer ett besked från försäkringskassan 

om intjänat belopp. 

Den inbetalade premien (max 2,5%) placeras i fonder. Var och en kan själv välja vem som skall 

förvalta kapitalet, och det första valet skedde under hösten år 2000. Pensionsmyndigheten admini- 

strerar valet. De som inte väljer att placera aktivt själva får sina pengar placerade inom sjunde APfonden. 

Premiepensionens storlek beror på hur mycket fonderna är värda vid utbetalningen. Fondvärdet 

kommer att delas med ett delningstal som grundas på återstående medellivslängd. Även här är talet 

lika mellan män och kvinnor. 

Premiepensionsrätten kan överföras mellan makar. Det gör man genom en anmälan till 

försäkrings kassan senast 31/1. Att överföra pensionsrätten medför att mottagarens pensionsrätt blir 

14% lägre än den skulle ha varit för den som tjänat in den. 

Vid pensioneringen finns det möjlighet att endera köpa en livränta med garanterat belopp av 

PPM eller ha kvar sina fondandelar. 

i samband med ansökan finns också möjlighet att välja utbetalning så länge någon av makarna 

lever, vilket ger lägre pension. 

Ålderspensionen kan tidigast tas ut från 61 års ålder. Uttaget kan också skjutas upp. Ju längre man 

arbetar desto högre blir pensionen. Både inkomstpension och premiepension är livsvariga och kan 

tas ut som 1/1, 3/4, 1/2 eller 1/4. 

Den som inte har någon inkomstrelaterad pension alls eller en låg nivå får utfyllnad med garantipension. 

Lägsta pension blir 2,13 prisbasbelopp per år för ensamstående och 1,9 prisbasbelopp för 

gift pensionär. Garantipensionen kan tas ut tidigast från 65 års ålder och är inkomstskattepliktig. 

För full garantipension måste man ha bott i Sverige under 40 år från fyllda 25 år

Allmänt om tjänstepensioner 

Behöver man då komplettera den lagstadgade pensionen? Det beror på hur man ser framtiden som 

pensionär, om man vill bibehålla den ekonomiska standarden, trygga de efterlevande vid dödsfall etc. 

Tjänstepension är en pension som är knuten till ett anställningsförhållande och som betalas av 

arbetsgivaren. Tjänstepensionens huvudsyfte är att komplettera den allmänna pensionen. Pensionen 

grundas på utfästelser om pension till den försäkrade och hans/hennes efterlevande. Utfästelsen 

innehåller normalt regler som 

• sjukpension vid sjukpenningtid och sjukersättningstid 

• ålderspension från viss ålder, som kan vara antingen förmånsbestämd eller premiebestämd 

• efterlevandepension 

• hur dessa pensioner ska tryggas t ex försäkring, stiftelse etc. 

så här kan tjänstepensionen tryggas 

Hur kan man då vara riktigt säker på att dessa utfästelser håller, att pensionen kommer att betalas ut 

den dag man lämnar företaget? Följande finansieringssystem står till buds 

• Försäkring – Företaget tecknar försäkring mot erläggande av viss premie och ansvaret för 

att pensionen utbetalas ligger hos försäkringsbolaget. 

• Pensionsstiftelse – Företaget betalar in premier till en av företaget ägd pensionsstiftelse. 

• Skuldföring i företaget – Företaget står själv för pensionsutfästelsen. Om företaget går i 

konkurs eller om företagaren slutar före pensionsåldern, kommer pensionen kanske inte 

att betalas ut om det är en s k ”antastbar” pension, dvs utfästelsen är inte garanterad. Väljer 

företaget i stället att säkerställa utfästelsen genom en kreditförsäkring, bankgaranti eller en 

kapitalförsäkring är pensionen ”oantastbar” och betalas ut. 

• Garanterar en viss pension 

• Kostnaden kan inte förutses 

ålderspension – pensionsutfästelse 

förmånsbestämd premiebestämd 

• Ingen garanti för pensionens storlek 

• Avgift och avkastning avgör 

• Kontroll över pensionskostnaden 


förmånsbestämd eller premiebestämd pension? 

En förmånsbestämd pension innebär att en viss procent av lönen skall betalas ut i pension, medan 

det i en premiebestämd pension är de inbetalda premierna som avgör hur stor pensionen blir. iTP 2 

är en förmånsbestämd pension. iTP 1 och Avtalspension SAF-LO är premiebestämda pensioner. De 

individuella tjänstepensionerna kan vara endera premie- eller förmånsbestämda. 

tjänstepension 

finansieringssystem 

pensionsutfästelse 

37

aktiebolag 

handels-, 

kommanditbolag 

enskild firma 

38 


alla företagare kan inte teckna tjänstepensionsförsäkring 

Möjligheten att teckna tjänstepensionsförsäkring beror på bolagsformen. 

En företagare som är anställd i ett aktiebolag och deklarerar för inkomst av tjänst kan få tjänstepension. 

Företaget får dra av premierna i rörelsen enligt vissa regler. 

i handels- och kommanditbolag deklarerar företagaren som ägare för inkomst av rörelse medan 

make/a och barn över 16 år deklarerar för inkomst av tjänst. Som ägare kan man inte få 

tjänstepension men man kan ändå ordna sin pensionering via en privat pensionsförsäkring eller 

Avtalspensionen SAF-LO. Pensionsavgiften får inte dras som en kostnad i rörelsen, utan man får 

yrka avdrag i sin egen deklaration. 

För enskild firma gäller att bägge makarna deklarerar för inkomst av rörelse och ska därmed teckna 

privata försäkringar. Barn över 16 år deklarerar för inkomst av tjänst och ska teckna tjänstepension. 

Premierna för barnens tjänstepension får dras av i rörelsen och premierna för makarnas privata försäkring 

dras av i den egna deklarationen.


lön 

avtalspension saf-lo 

allmän ålderspension 

• Premiebestämt 

• Premie 4,1%/18,0% av utbetald lön 

• Intjänas fr o m 25 år 

• Livsvarig eller temporär 


• Premiebefrielse 

• Kan tas ut från 55 år 

• Hälsoprövning, arbetsför minst 25% i minst 1 vecka 

• Flytträtt 


Även företagare kan teckna Avtalspension SAF-LO. Det är en premiebestämd pension och premien 

börjar betalas in fr o m 25 års ålder. För år 2010 är pensionspremien 4,1% på lönedelar upp till 7,5 

inkomstbasbelopp (383 250 kr/år) och 18% på lönedelar däröver. Pensionsmedförande lön är under 

året utbetald bruttolön. 

Pensionens storlek avgörs av hur mycket som betalats in fram till pensioneringen. Avtalspension 

SAF-LO kan tecknas som en traditionell- eller en fondförsäkring med eller utan återbetalningsskydd. 

Också ett familjeskydd på 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp per år under 5, 10, 15 eller 20 år kan 

tecknas. 

Vid sjukdom och vid föräldraledighet (max 13 månader) gäller premiebefrielseförsäkringen. Den 

innebär att premien till den försäkrades pension samt ev familjeskydd betalas av försäkringen. 

valbara försäkringsbolag 

traditionell försäkring fondförsäkring 

Alecta AMF 

AMF Avanza Pension 

Folksam Liv Danica Pension 

Länsförsäkringar Folksam LO Fondförsäkring 

Nordea Liv & Pension SPP Liv Fondförsäkring 

Swedbank Försäkring 


39

40 


itp 1 

Svenskt Näringsliv och PTK träffade en överenskommelse om tjänstepension för tjänstemän som 

trädde i kraft den 1 juli 2007. Det som beskrivs nedan gäller företag som har avtal om iTP 1 och 2 

(tjänstemän födda 1978 och tidigare omfattas av iTP 2). Avslutningsvis beskrivs vad som gäller för 

nya företag som kan teckna iTP 1 för samtliga tjänstemän. 

sjukförsäkring 

itp 1 

itp 1 

allmän pension 

18 25 55 65 år 

premiebaserad pension 


förtida uttag 

Tjänstemän födda 1979 och senare omfattas av iTP 1. Pensionspremien betalas från att 

tjänstemannen fyller 25 år. 

Planen är helt premiebestämd. Premien är 4,5% på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp 

(31 938 kr/månad) och 30% på lönedelar däröver. Det finns inget tak för lönen. Utöver den 

premiebestämda planen tillkommer premie för iTP-sjukpension och premiebefrielseförsäkring. 

pensionsmedförande lön 

Pensionsmedförande lön är kontant utbetald bruttolön exklusive kostnadsersättningar för 

respektive kalendermånad. Premien betalas från första lönekronan.

individuellt val 

Den försäkrade har möjlighet att välja förvaltare och sparform (traditionell pensionsförsäkring eller 

fondförsäkring). Dock ska minst hälften av premien placeras i en traditionell pensionsförsäkring. 

Den försäkrade kan också välja återbetalningsskydd (om den försäkrade avlider betalas intjänad 

pension istället ut till förmånstagare) samt familjeskydd med 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp som 

utbetalas per år i 5, 10, 15 eller 20 år vid dödsfall. 

Utbetalning av familjeskyddet görs dock inte längre än till att den avlidne skulle ha fyllt 70 

år. Premien för familjeskyddet reducerar premien till ålderspensionen och är åldersberoende. 

Valcentral är Collectum och familjeskyddet försäkras i Alecta. 

Collectum har utifrån iTP-nämndens direktiv gjort en upphandling av de försäkringsbolag som 

är möjliga att välja. icke-väljarens premier placeras i traditionell pensionsförsäkring i Alecta utan 

återbetalningsskydd och familjeskydd. Flytträtt av kapitalet är obligatoriskt. 

valbara försäkringsbolag fr o m 1 juli 2010 

traditionell försäkring fondförsäkring 

Alecta AMF 

AMF Danica Pension 

Länsförsäkringar Handelsbanken Liv 

Nordea Liv & Pension Nordea Liv & Pension 

Skandia Liv SEB Trygg Liv 


nya företag 

Företag som idag blir bundet av kollektivavtal som innebär skyldighet att teckna iTP tillämpar 

normalt iTP 1 för samtliga tjänstemän oavsett ålder. Det krävs ett centralt godkännande av berörda 

förbundsparter för att få tillämpa iTP 1 för samtliga tjänstemän. Collectum lämnar på parternas 

uppdrag godkännande. Godkännande ges inte, när företaget inom 18 månader från tecknande av 

nytt kollektivavtal, har omfattats av tidigare tecknat kollektivavtal som innebar skyldighet att teckna 

iTP 2. Företag som nekas godkännande och inte accepterar detta kan vända sig till de centrala förbundsparterna 

för prövning i frågan. 

41

itp-planen 

ökad flexibilitet 

42 


30 ibb 

7,5 ibb 

Lön 

itp 65%/32,5%* 

itpk 

itp 10 % 


ålderspension – itp 2 

• ITP förmånsbaserad – livsvarig eller temporär 

• ITPK premiebaserad – livsvarig eller temporär 

• Intjänas fr o m 28 år 

• Kan tas ut från 55 år 

• Hälsoprövning ”fullt arbetsför” 

• Flytträtt för ITPK 

* ITP ger 65% på lönedelar mellan 7,5-20 ibb och 32,5% på lönedelar mellan 20-30 ibb. 

itp 2 

iTP-planen – industrins och handelns tilläggspension för tjänstemän är i första hand en förmånsbestämd 

plan. Högsta lön som försäkras in i iTP-planen är 30 inkomstbasbelopp. 

iTP-planen innehåller följande förmåner 

• Sjukpension 

• Ålderspension – tidigast från 55 år 

• Familjepension – till efterlevande make/a samt till barn upp till 20 år. 

• iTPK – bestående av ett val för ålderspension med eller utan återbetalningsskydd (i form 

av traditionell- eller fondförsäkring) samt ett familjeskydd, d v s ersättning till efterlevande 

vid dödsfall. iTPK är premiebestämd, 2% av lönen. 

Vad som är vikigt att notera är att man tecknar hela iTP-planen. Det går inte att plocka ut vissa delar. 

Den som har en lön över 10 inkomstbasbelopp kan välja alternativ iTP som innebär att man placerar 

en del av iTP-premien i en alternativ pensionslösning hos något annat försäkringsbolag. 

i och med de förändringar som har införts i iTP avdelning 2 finns möjlighet till temporärt uttag av 

ålderspension och möjlighet att välja bort iTP-familjepension till förmån för förstärkt iTPK. 

Desssa förändringar minskar behovet av att välja alternativ iTP. En negativ konsekvens vid val av 

alternativ iTP är att möjligheten till s k slutbetalning vid pensionering efter fyllda 62 år upphör vid 

sådant val.

Individuella tjänstepensioner 

lön 



• Premie/förmånsbaserat 

• Livsvarig eller temporär 

• Från 55 år 

ålderspension – individuell 

• Hälsoprövning 

• Avdragsrätt inom vissa gränser 


tjänstepensionsförsäkring 

Pensionsförsäkringen kännetecknas av att utfallande belopp inkomstbeskattas och att premien inom 

vissa gränser är avdragsgill. Pensionen kan tas ut tidigast från 55 års ålder och betalas ut i normalt minst 

5 år. Det finns tre olika alternativ för avdragsgillt pensionssparande 

• traditionell försäkring 

• fondförsäkring 

• individuellt pensionssparande, iPS, via bank. 

Pensionsbehållningen beskattas hos försäkringsbolaget eller motsvarande. Alla typer av pensionssparande 

behandlas lika. Underlaget för beskattningen schablonberäknas genom att man tar den 

genomsnittliga statslåneräntan året innan multiplicerat med pensionsbehållningen vid årets början. 

Skattesatsen är 15%. På motsvarande sätt beskattas kapitalförsäkringar med 27%. 

i både den traditionella- och fondförsäkringen kan make/a, sambo och barn vara förmånstagare 

och i båda alternativen kan sparandet kombineras med efterlevandepension. 

En traditionell pensionsförsäkring innebär att förvaltningen överlåts på ett livbolag, som placerar de 

inbetalda premierna i en blandning av aktier, räntebärande värdepapper och fastigheter. Sparandet 

växer i värde i och med den återbäring som livbolaget ger. Hur stor återbäringen blir bestäms av 

försäkrings bolagets avkastning på sina placeringar och de kostnader försäkringsbolaget tar ut. 

En fördel med detta sparande är att det finns en garanterad grundpension. En annan fördel är att 

avgifterna normalt sett är lägre än i en fondförsäkring. 

En traditionell försäkring kan alltså vara bra för den som inte är intresserad av att välja mellan 

olika fonder och vill ha en garanti om viss lägsta värdetillväxt. 

avdragsgill pension 

traditionell 

43

fond 

ips 

44 


• Försäkringsbolaget förvaltar premierna 

• Garanterad grundpension 

• Återbäring 

• Pensionens storlek 

inbetalda premier + återbäring 

ålderspension – pensionsutfästelse 

traditionell fond 

• Individen väljer förvaltare 

• Ingen garanterad grundpension 

• Fondandelarnas värde 

• Pensionens storlek 

andelarnas värde 

i en fondförsäkring bestämmer man själv i vilka fonder de inbetalda premierna skall placeras. Det 

gör att man kan anpassa placeringarna (aktier, värdepapper etc) efter sin ålder – ju yngre man är 

desto mer pengar i aktier, ju äldre man är desto mer i obligationer och räntebärande papper. 

Den som vill vara mer passiv och ändå ha fondförsäkring kan satsa på t ex generations- eller 

indexfonder. 

Fondförsäkring har normalt ett högre kostnadsuttag än traditionell försäkring. Hur stor 

pensionen blir avgörs av andelarnas värde när pensionen skall betalas ut. Man väljer själv hur 

sparkapitalet skall förvaltas och kan därmed påverka avkastningen. Det finns dock inga garantier 

för hur stor pensionen blir. 

i det individuella pensionssparandet, iPS, sätter man in pengarna på ett fondkonto i en bank. 

Därefter väljer man själv hur kapitalet skall placeras på bankkonto, i aktier, obligationer eller i aktie- 

och räntefonder. 

iPS ger ingen garanterad ränta och det finns inget försäkringsinslag. Däremot lyder sparandet 

under samma skatteregler som övrigt pensionssparande och kan tas ut tidigast från 55 års ålder. 

iPS kan inte kompletteras med efterlevandepension men det sparade pensionskapitalet går vid 

ett dödsfall till arvingar. iPS är normalt sett billigare än att spara i pensions- eller fondföräkring. 

iPS gäller inte som tjänstepension för företagare i AB.



individuell 



Allmänt/Lag 

itp 1 och 2 avtalspension 

saf-lo 

pension Förmåns- eller premiebestämd. ITP 1, premiebestämd. 

ITP 2, förmåns- (ITP) och premiebestämd 

(ITPK). 

premie Baseras på försäkringsbelopp och 

ålder. 

förmåner Flexibla lösningar enligt 

individuella val för sjuk-, 

ålderspension och efterlevandeskydd. 

ITP 1, baseras på utbetald 

brutotolön. Intjänas fr o m 

25 år. ITP 2, baseras på lön, 

tidigareintjänad pension, ålder. 

Intjänas fr o m 28 år. 

”Odelbart” paket 

• sjukpension 

• ålderspension 

• familjepension > 7,5 ibb (ITP 2) 

efterlevandeskydd Efterlevandepension (minst 5 år). ITP 1 och ITPK 

• återbetalningsskydd 

• familjeskydd 

ITP 2 familjepension 

> 7,5 ibb (livsvarigt) 

efterlevande • Make/a, sambo 

• barn oavsett ålder 

ITP 1 och ITPK-val 

• make/a, sambo 


ITP 2 familjepension 

• make/a, barn max 20 år 

Premiebestämd. 

pensionsålder Från 55 år. Från 55 år. Från 55 år. 

premiebefrielse 3 mån i regel vid minst 25% 

arbetsoförmåga. * 

ITP 1, 14 dagar och minst 25% 

sjukskrivning. 

ITP 2, 3 mån och minst 25% 


Baseras på utbetald bruttolön. 

Intjänas fr o m 25 år. 


• traditionell eller fondförsäkring 

• val av förvaltare 

Val av 

• återbetalningsskydd 

• familjeskydd 

• Make/a, sambo 


Fr o m dag 15 och minst 25% 


hälsoprövning Hälsoprövning. Fullt arbetsför. Arbetsför till minst 25% och 

utfört arbete i minst en vecka. 

avdragsrätt 35% av lön (max 10 pbb). 35% av lön (max 10 pbb). 35% av lön (max 10 pbb). 

* Observera att villkor kan variera mellan bolagen. 

45

omställningspension 

förlängd 

omställningspension 

änkepension 

övergångsregler 

46 

Dödsfall 


Ett dödsfall innebär ofta stora påfrestningar för de efterlevande i form av omställningar och sämre 

ekonomisk standard. Ett sätt att lindra de ekonomiska konsekvenserna är att se till att ha livförsäkringar 

som faller ut med engångsbelopp. 

dödsfall – lag 

ca 35% till vuxen barn under 12 år 

12 mån 12 år 

Barnpension tillkommer 

efterlevandeskydd 

Om man skulle avlida i förtid och har familj, finns det ett lagstadgat skydd för de efterlevande. 

Det lagstadgade skyddet ger en ekonomisk trygghet under en begränsad tid av normalt tolv 

månader för en efterlevande om det inte finns barn eller om barnen fyllt 12 år. 

Enligt nuvarande lag utbetalas till efterlevande 

• omställningspension 

• änkepension (övergångsregler) 

• barnpension. 

Efterlevande make/maka, registrerad partner och sambo som inte fyllt 65 år kan få omställningspension. 

För sambo gäller att paret har/har haft/väntar barn med varandra eller att de tidigare 

varit gifta med varandra. 

Pensionen betalas ut i tolv månader normalt från dödsfallsmånaden. Pensionens storlek är 55% av 

den avlidnes beräknade ålderspension. Beräkningen görs som om den avlidne arbetat till 65 års ålder. 

Efterlevande som har vårdnad om och bor tillsammans med barn under 18 år får förlängd omställningspension 

i 12 månader. Pensionen utbetalas dock alltid tills det yngsta barnet fyller 12 år. 

Reglerna om omställningspension kom 1990. En efterlevande kvinna kan enligt övergångsbestämmelserna 

ha rätt till änkepension även om dödsfallet inträffar efter år 1989. Normalt betalas då 

änkepension ut tills kvinnan fyller 65 år. Änkepensionen upphör om änkan gifter om sig men kan 

betalas ut på nytt om det nya äktenskapet upplöses inom fem år.

Barn till den avlidne kan få barnpension till och med den månad barnet fyller 18 år. Pensionen förlängs 

om barnet studerar på grundskole- eller gymnasienivå dock längst till juni månad det år barnet 

fyller 20 år. 

Barnpensionen består av en procentsats av den avlidnes beräknade ålderspension. Barnet är alltid 

garanterat att få en pension som uppgår till minst 40% av prisbasbeloppet efter respektive förälder. 

efterlevandepension kontra livförsäkring 

Pension betalas ut varje månad i minst fem år och är inkomstskattepliktig. 

Förmånstagare är enligt inkomstskattelagen enbart 

• make/a, registrerad partner 

• sambo 

• arvsberättigade barn. 

Före detta make/a eller sambo kan sättas in som förmånstagare. 

Dödsfall 

Har man valt en livförsäkring betalas vid dödsfallet ett ”livbelopp” ut. Detta är ett skattefritt 

engångsbelopp. Vem som helst kan sättas in som förmånstagare. För livförsäkringarna inom de 

kollektivavtals bundna systemen, dvs TGL, har parterna Svenskt Näringsliv och LO-PTK kommit 

överens om vilka som kan vara förmånstagare. 

barnpension 

efterlevandepension 

livförsäkring 

47

återbetalningsskydd 

familjeskydd 

itp 1 

familjepension 

avstående från 

familjepension 

itpk-valet 

familjeskydd 

itp 2 

48 

Dödsfall 


efterlevandepensioner – itp 1 och 2 

inom iTP 1 har den försäkrade möjlighet att välja återbetalningsskydd och familjeskydd som utbetalas 

till förmånstagare vid dödsfall. För att utbetalning ska ske måste den försäkrade göra ett aktivt val. 

Återbetalningsskydd (åbsk) innebär att om den försäkrade avlider före pensioneringen betalas 

egenpension i stället ut till familjen. Väljs åbsk direkt vid första möjliga valtillfälle eller inom 

12 månader efter familjehändelse (ingår äktenskap, registrerar partnerskap, flyttar ihop, får barn) 

behöver ingen hälsodeklaration göras. 

Egenpensionen kan kompletteras med ett familjeskydd som utbetalas med 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp 

per år i 5, 10, 15 eller 20 år vid dödsfall före 65 års ålder. Utbetalning av familjeskyddet görs 

dock inte längre än till att den avlidne skulle ha fyllt 70 år. Premien för familjeskyddet reducerar 

premien till ålderspensionen och är åldersberoende. Familjeskyddet försäkras i Alecta. Vid tecknande 

av familjeskyddet finns ett regelverk gällande när hälsoprövning krävs. 

Familjeskydd och återbetalningsskydd utbetalas till make/maka, registrerad partner, sambo 

eller barn. Genom skriftligt förmånstagareförordnande kan ordningen mellan dessa ändras. Annan 

förmånstagare kan sättas in; tidigare make, tidigare sambo, deras barn samt styvbarn och fosterbarn. 

inga andra förmånstagare än dessa kan sättas in. 

Har man tecknat iTP 2 och har en årslön som överstiger 7,5 inkomstbasbelopp tjänar man in 

familjepension i iTP. 

Vid ett dödsfall erhåller efterlevande make/a familjepension livet ut, så länge som han/hon inte 

gifter om sig. Även barn under 20 år erhåller familjepension. 

Familjepensionen beräknas som ett grundbelopp och redovisas på Collectums värdebesked. 

Tjänstemannen kan avstå från iTP familjepension och istället placera frigjord premie i förstärkt 

iTPK inklusive familjeskydd. Avståendet gäller för all framtid. Den redan intjänade pensionen 

utgör ett fribrevsvärde som utbetalas vid ett ev dödsfall. 

inom iTP 2 finns det s k iTPK, där man själv väljer försäkringsskydd för 2% av den anmälda lönen. 

i iTPK kan man också teckna ett familjeskydd enligt nedan. 

Ålderspensionen kan kompletteras med ett familjeskyddd som utbetalas med 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp 

per år i 5, 10, 15 eller 20 år vid dödsfall. Utbetalning av familjeskyddet görs dock inte längre 

än till att den avlidne skulle ha fyllt 70 år. Premien för familjeskyddet är åldersberoende och reducerar 

premien till ålderspensionen. Familjeskyddet försäkras i Alecta och är detsamma som för iTP 1.

Den resterande premien betalas in till en traditionell pensionsförsäkring eller fondförsäkring 

med eller utan återbetalningsskydd. Väljer man återbetalningsskydd utbetalas värdet av de inbetalade 

pensionsavgifterna till familjen vid ett dödsfall. Har man inte tecknat egenpension med 

återbetalnings skydd, sker utbetalning enbart vid pensionering. Vid dödsfall betalas ingenting till 

de efterlevande. 

Eftersom det är fråga om pension, är make/a, sambo och/eller barn förmånstagare. Pensionen 

betalas ut under minst fem år. Hur stor pensionen blir beror på hur stor premie som betalats in och 

hur pengarna har förräntats. Om man valt en fondförsäkring avgörs pensionens storlek av fond 

andelarnas värde. 

iTPK-valet administreras av Collectum som varje månad skickar en faktura. 

Dödsfall 

avtalspension saf–lo 

i Avtalspension SAF-LO väljer man på samma sätt som i iTPK-systemet om man vill teckna en 

traditionell pensionsförsäkring eller fondförsäkring med eller utan återbetalningsskydd samt om 

man vill ha familjeskydd med ett eller två förhöjda prisbasbelopp. 

Valet av Avtalspension SAF-LO sker fr o m 25 års ålder. 

tjänstegrupplivförsäkring 

Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) är ett billigt grundskydd eftersom den är en avdragsgill kostnad 

för företaget, vilket en livförsäkring vanligtvis inte är. 

TGL kan tecknas hos ett flertal bolag. Villkoren mellan Fora och de övriga bolagen skiljer sig i en 

del hänseenden som t ex generella förmånskretsen, förmånerna etc. 

Ersättningen från TGL utges med ett engångsbelopp oavsett om dödsfallet inträffat under arbetstid 

eller inte. Grundbeloppet utgör max 6 prisbasbelopp (254 400 kr år 2010). Beloppet utbetalas 

med utgångspunkt från den avlidnes arbetstid och ålder och beloppet reduceras normalt från 55 års 

ålder, om man inte efterlämnar barn under 17 år. Även barn kan erhålla ersättning från försäkringen 

med max 2 prisbasbelopp. Olika villkor är förhandlade mellan parterna. 


faktura 


tgl 

49

utbetalningstid 


ren livförsäkring 

livförsäkring med 

sparande 

50 


• Utbetalning 

• Inkomstskattepliktig 

• Förmånstagare 

– make 

– sambo 

– barn 

• Återbetalningsskydd 

• Efterlevandepension 

• Avdragsgill 

dödsfall – individuell 

pension liv 

Dödsfall 

• Engångsbelopp 

• Inkomstskattefritt 

• Förmånstagare 

– vem som helst 

• Ej avdragsgill 


Begreppet efterlevandepension kan ha många namn, som familjegaranti, återbetalningsskydd, efterlevandepension 

etc, men det är hela tiden frågan om en efterlevandepension som skall utbetalas vid 

ett dödsfall. Förmånstagarkretsen är begränsad i en pensionsförsäkring enligt inkomstskattelagen. 

Vill man skydda sin familj genom att komplettera tjänstepensionen med en efterlevandepension 

kan man välja att låta ett visst belopp betalas ut till familjen vid dödsfall och/eller att de inbetalda 

premierna återbetalas. Pensionen betalas ut i minst fem år, men den kan även tas ut under längre 

begränsad tid eller livsvarigt. 

Den som uppbär sjukersättning är normalt sett premiebefriad motsvarande sjukskrivningsgraden. 

För att få teckna försäkringen krävs dock att man genomgår en hälsoprövning. Premien är avdragsgill 

för företaget. 

Ett alternativ till efterlevandepension, som blir allt vanligare, är att köpa en separat livför säkring 

som ekonomisk trygghet till de efterlevande. 


Det finns två former av individuella livförsäkringar, nämligen ren livförsäkring eller livförsäkring 

med sparande. 

Ren livförsäkring tecknas för en viss period, t ex till 70 års ålder. Om den försäkrade avlider före den 

åldern betalas försäkringsbeloppet ut till förmånstagare. Om den försäkrade överlever åldersgränsen 

upphör försäkringen och inga pengar betalas ut. 

Livförsäkring med sparande fungerar vid dödsfall på samma sätt som en riskförsäkring, d v s om den 

försäkrade avlider före åldersgränsen i försäkringsbrevet betalas försäkringsbeloppet ut. i annat fall 

betalas ett försäkringsbelopp ut när man når den åldersgräns som angivits i försäkringsbrevet.

Till skillnad mot i avtalsförsäkringarna har man större frihet att bestämma försäkringsbelopp och 

välja förmånstagare om man väljer en individuell livförsäkring. 

En individuell livförsäkrings premie baseras på ålder och försäkringsbelopp. Den trappas inte ned 

vid en viss ålder. Ju högre ålder och försäkringsbelopp, desto högre premie. Kvinnor betalar en något 

lägre premie, eftersom de statistiskt sett lever längre än män. 

Premiebefrielse inträder normalt vid minst 25% sjukersättning. 

Dödsfall 

premie 

premiebefrielse – liv 

51

52 

Dödsfall 


Efterlevandepension – månatliga utbetalningar 

individuell 


ersättning Beroende av premieavsättning/ 

försäkringsbelopp och utbetalas 

som temporär eller livsvarig 

pension. 

premie Baseras på försäkringsbelopp, 

ålder och kön. 

premiebefrielse Vid sjukersättning i regel vid 

minst 25% arbetsoförmåga. * 

förmånstagare • Make/a, sambo 


itp avdelning 2 avtalspension 

saf-lo 

ITP 1 och ITPK med 


och/eller familjeskydd. 

Pensionens storlek beror på 

inbetalda premier. Utbetalas 

temporärt i minst 5 år 

ITP 2 familjepension. Storleken 

baseras på lön mellan 7,5–30 ibb, 

tjänstetid och antal förmånstagare. 

Livsvarig pension som utbetalas 

oavsett om dödsfallet sker före eller 

efter 65 år. 

Premie för ITPs familjepension 

tas ut på lönedelar > 7,5 ibb. 

Premie för familjeskydd tas från 

ålderspensionspremie. 

Efter 3 mån och minst 25% 


ITPs familjepension make/a och 

barn max 20 år. 

ITPK/ITP 1 

• make/a, sambo, 


Avtalspension med 

återbetalningsskydd, pensionens 

storlek beror 

på inbetalda premier. Utbetalas 

temporärt i minst 5 år. 

Familjeskydd om dödsfallet sker 

före pensionsåldern. 

Baseras på bruttolön. 

Fr o m dag 15 och minst 25% 


• Make/a, sambo 


hälsoprövning Hälsoprövning. Fullt arbetsför. Arbetsför till minst 25% och utfört 


* Observera att villkor kan variera mellan bolagen.


Livförsäkring – engångsbelopp 

individuell 


ersättning Val av försäkringsbelopp. Ingen 

avtrappning. 

premie Baseras på ålder och försäkringsbelopp. 

premiebefrielse Sjukersättningstid i regel vid 

minst 25% arbetsförmåga.* 


tgl - tjänstemän tgl - arbetare 

Max 6 pbb till förmånstagare. 

Avtrappning från 55 år. 

Barntillägg till 20 år, max 2 pbb. 

Ca 600 kr/år. 528 kr/år. 

Max 6 pbb till förmånstagare. 

Avtrappning från 55 år. 

Barnbelopp till 21 år, max 2 pbb. 

0,5 pbb till dödsboet. 

90 dagar. Hel sjukersättning. 

hälsoprövning Hälsoprövning. Fullt arbetsför. – 

generella 

förmånstagare 

förmånstagarförordnande 

Vem som helst. Make/a, barn, föräldrar. Make/a, sambo, barn. 

Fysisk person. Fysisk person. Fysisk eller juridisk person. 

avdragsrätt Nej. Ja. Ja. 


53

liv 

sjukdom 

olycksfall 

barn till 25 år 

övriga produkter 

medförsäkrad 

54 

Gruppförsäkring 

Gruppförsäkring 

Gruppförsäkring är en privat personlig försäkring. Det finns många olika slags gruppförsäkringar, 

personförsäkring, som är den vanligaste formen, t ex gruppliv-, olycksfall-, gruppsjuk etc, och 

grupp saksförsäkring, som är en kollektiv hemförsäkring. Eftersom de flesta gruppförsäkringar är 

kopplade till ett medlemskap eller anställningsförhållande, dvs erbjuds en grupp, kan kostnaderna 

för försäkrings bolagets administration hållas på en lägre nivå än för motsvarande individuella 

lösningar. En ”grupp” är ett antal individer som har något gemensamt, t ex att man är med i ett 

bransch förbund eller att man har samma arbetsgivare eller tillhör samma fackliga organisation. 

Företagare kan ansluta sig till en gruppförsäkring genom att t ex 

• vara med i en branschorganisation som tillhandahåller en gruppförsäkring för sina medlemmar 

• teckna ett ”gruppavtal” för företaget, som ger de anställda och dig själv samma försäkringslösning. 

Företaget sköter administrationen med avtalet och betalar in premierna, som skett 

via löneavdrag, till försäkringsbolaget. 

Nästan alla gruppförsäkringsavtal består av ett paket som omfattar 

• livförsäkring 

• sjukförsäkring 

• olycksfallsförsäkring, fritid eller heltid 

• barnförsäkring. 

Livförsäkringen betalar vid dödsfall ett skattefritt engångsbelopp till de efterlevande. i de flesta avtal 

ingår även ett förtidskapital och ett barnskydd i livförsäkringen. Förtidskapitalet innebär att den 

försäkrade kan få ut ett ”förskott” av sitt livbelopp vid minst 50% sjukersättning eller vid sjukskrivning 

i minst 30 månader av de senaste 36 månaderna. Till förtidskapitalet är även kopplat ett ”barnskydd” 

som ger ersättning vid barns ekonomiska invaliditet och dödsfall. Premien till livför säkringen 

beror på det ersättningsbelopp man väljer. 

Är man sjuk mer än tre månader utbetalas en skattefri ersättning per månad baserad på den aktuella 

inkomsten. Kan tecknas som en total ersättning med 90% av lönen och då oftast maximerad till 20 

prisbasbelopp i årslön. Kan också tecknas som ett fix belopp i olika löneskikt. Kan då gälla löner upp 

till 50 prisbasbelopp. 

Företagare som tecknat försäkringsavtal med Fora för sina anställda omfattas under arbetstid av 

TFA. Under fritiden gäller gruppolycksfallsförsäkringen. Försäkringen ger motsvarande typ av 

ersättningar som TFA, d v s ersättningar för kostnader som uppstår, ideella ersättningar etc. 

Barnen är normalt försäkrade fram till 25 års ålder. Försäkringen ger ersättning vid invaliditet till 

följd av både sjukdom och olycksfall. Vid olycksfall ersätter man även för kostnader som kan uppstå, 

t ex kostnader för sjukvård, tandskador och resor. Normalt betalas en premie, oavsett hur många 

barn man har. i vissa avtal är premien lägre om man endast har ett barn. 

Övriga produkter som kan ingå i en gruppförsäkring är fristående kriskapital, sjuk- och olycksfallsförsäkring, 

krisförsäkring och sjukvårdsförsäkring. 

Make/a, sambo kan medförsäkras i liv- och olycksfallsförsäkringen men inte i sjukförsäkringen.

Hälsoprövning 

Hälsoprövning 

Försäkringsbolagen gör riskprövning på försäkringsansökningar, en nödvändig förutsättning för att 

bolaget skall få en sund ekonomi och för att riskkostnaderna skall kunna fördelas på ett skäligt sätt 

mellan försäkringstagarna. Avsikten med riskbedömningen är att man skall försöka ge så många som 

möjligt en försäkring till normala premier eller en försäkring med tilläggspremie vid högre risk. För 

riskbedömningen krävs antingen en hälsoprövning eller läkarutlåtande. 

En hälsoprövning besvarar och undertecknar den sökande själv. Försäkringsbolaget måste dock få 

tillstånd att inhämta upplysningar från de läkare man anlitat eller sjukhus som man vårdats på, så 

att de kan bedöma ansökan. 

Skulle svaren som lämnas vara oriktiga eller ofullständiga, kan försäkringen bli ogiltig. Det är 

i första hand den sökande som har det juridiska ansvaret för att alla uppgifter är korrekta. 

Om man är äldre, överviktig eller haft någon allvarlig sjukdom kan läkarutlåtande erfordras. Om 

försäkringsbeloppet är stort kan också det föranleda krav på läkarutlåtande. Läkarutlåtandet skall 

kompletteras med upplysningar från den sökandes vanliga läkare, om sådan finns. 

hälsoprövning 

läkarutlåtande 

55

huvudregel 

kompletteringsregeln 

56 

Avdragsregler 

Avdragsregler 

• Premiebestämd 

• Max 35% av lön 

avdragsregler – pension 

huvudregel kompletteringsregel 

• Förmånsbestämd 

• Procentsats av slutlön 

Obs! Gäller enbart företagare i AB. 

1998 tilkom de nuvarande avdragsreglerna för arbetsgivarens pensionskostnader. Reglerna innehåller 

dels en huvudregel som gäller för företagare i alla bolag och dels en kompletteringsregel som 

endast gäller för företagare i aktiebolag. 

Avdrag för pensionskostnader får göras med högst 35% av den anställdes lön oavsett om kost- 

naderna avser betalning av pensionsförsäkring, skuldföring i balansräkning eller avsättning till 

pensionsstiftelse. Avdraget för respektive anställd får inte överstiga 10 prisbasbelopp för året före 

taxeringsåret. 

Med lön avses den pensionsgrundande ersättningen enligt pensionsavtalet. Man kan välja om 

det ska vara lönen för det aktuella beskattningsåret eller föregående års lön. 

– 7,5 pbb 80% 

7,5 – 20 pbb 70% 

20 – 30 pbb 40% 

avdragsregler – kompletteringsregeln 

före 65 år efter 65 år 

– 7,5 pbb 20% 

7,5 – 20 pbb 70% 

20 – 30 pbb 40% 

Kompletteringsregeln gäller bara för anställda i aktiebolag. Som anställd i aktiebolaget betraktas 

även VD och ”företagaren”. 

Kompletteringsregeln kan användas om man t ex vill 

• göra ändringar i pensionsavtal eller 

• teckna nya pensionsavtal p g a förtida pensionsavgång eller att 

pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade. 

Kompletteringsregeln ger avdragsrätt för den faktiska ålderspensionskostnaden oavsett hur stor den 

är, så länge den inte överstiger kostnader som svarar mot i lagen angivna pensionsnivåer, enligt ovan. 

Pensionsnivåerna är endast till för att man skall kunna beräkna avdragsutrymmet, det har ingen 

betydelse om det rör sig om en förmånsbestämd eller premiebestämd försäkring. Regeln kan även 

användas om man har tecknat en fondförsäkring. Då beräknas utrymmet som om försäkringen varit 

en vanlig pensionsförsäkring med viss garanterad avkastning.

Kostnader för efterlevandepension liksom sjukpension skall räknas med i utrymmet enligt huvudregeln. 

Används kompletteringsregeln är endast ålderspensionskostnaderna intressanta. Detta gör 

att kostnader för sjuk- och efterlevandepensionen alltid är avdragsgilla när kompletteringsregeln 

används. 

35% 

max 10 bb 

avdragsregler – aktiv näringsverksamhet 

inkomstunderlag 

+ 

12 000 kr 

Avdragsregler 

Avdrag för premier till privata pensionsförsäkringar beräknas endast på inkomst av aktiv näringsverksamhet 

och inkomst av tjänst, s k allmänt avdrag. Kapitalinkomster m m, som enligt de 

särskilda reglerna för fåmansföretag skall redovisas som inkomst av tjänst, får inte räknas in i 

underlaget. 

Beräkningen görs på det aktuella beskattningsåret eller närmast föregående beskattningsårs 

inkomst. 

Rörelseidkare kan även göra avdrag för en privat pensionsförsäkring i näringsverksam heten. 

Beräknas avdraget på inkomst av tjänst betraktas det som ett allmänt avdrag. Har man blandade 

inkomster, får man fritt fördela 12 000 kr mellan allmänt avdrag och avdrag i närings verksamhet. 

Driver man en enskild näringsverksamhet, består avdragsunderlaget av inkomsten av näringsverksamheten 

före premien, före avdrag för löneskatt på premien och före avdrag för egenavgifter. 

Om avdraget leder till underskott i näringsverksamheten kan det överföras till påföljande år. 

Pensionspremier beskattas med särskild löneskatt på 24,26%, som betalas av företaget. Pensionsbehållningen 

i en pensionsförsäkring beskattas hos försäkringsbolaget (s k avkastningsskatt). Alla 

typer av pensions sparande behandlas lika. Avkastningsskatten är 15% för pensionsförsäkringar och 

27% för kapital försäkringar. 

De nuvarande reglerna ersätter de särregler som tidigare diskriminerade ägare av mindre och 

medelstora företag som arbetat i sina företag. 

Förändringar som skett är bl a 

• Huvudägare kan numera gå i pension vid 55 år, precis som alla anställda. Enligt de gamla 

reglerna hade huvudägare som arbetat i sina företag inte kunnat finansiera en pensions 

avgång före 60 års ålder. 

• Enskilda näringsidkare får nu göra avdrag för premie till pensionsförsäkring eller inbetalning 

till pensionssparkonto med 35% av inkomstunderlaget samt 12 000 kr för en privat 

pensionsförsäkring i näringsverksamheten. 

• Det är nu också lättare för enskilda näringsidkare att bestämma avdragsutrymmet då 

det skall beräknas efter räntefördelning och avsättningar till periodiseringsfond och 

expansionsmedel. 

sjuk- och 


aktiv 

näringsverksamhet 

löne- och 

avkastningsskatt 

57

grundbelopp 

inkomstrelaterad 

ersättning 

underlag för 

ersättning 

58 

Arbetslöshet 

Arbetslöshet 

Arbetslöshetsförsäkringen består av två delar, en grundförsäkring och en frivillig inkomstrelaterad 

försäkring. För att få ersättning från dessa försäkringar måste vissa villkor vara uppfyllda. Reglerna 

för ersättning från a-kassa finns i lagen om arbetslöshetsförsäkring. Grundersättningen är 320 kr 

per ersättningsdag för den som arbetat heltid oberoende av tidigare inkomst. För den som har 

arbetat mindre än heltid minskas beloppet proportionerligt. Den ersättningen får alltså även de 

som inte är medlemmar i en arbetslöshetskassa eller inte uppfyller kraven för rätt till inkomstrela 

terad ersättning. Ett arbetsvillkor måste däremot uppfyllas. 

* Första 200 ersättningsdagarna. 

arbetslöshet – inkomstrelaterad ersättning 

• Max 5 dagar/vecka 

• 80%* av lön, max 680 kr/dag 

• Pensionsgrundande inkomst 

• Skattepliktigt 

300 ersättningsdagar 

En ersättningsperiod uppgår till högst 300 dagar. Ersättningsnivån är 80% av förlorad inkomst 

under de första 200 dagarna. Sedan sänks ersättningen till 70% dag 201-300. Efter dag 300 är 

ersättningsnivån 65%. Föräldrar med barn under 18 år bibehåller dock 70% fram till dag 450. 

Maxbelopp per arbetsdag är 680 kr. 

ingen ersättning ges för de sju första arbetslösa dagarna som är karensdagar. Karensdagarna 

räknas inte som ersättningsdagar. Medlemsvillkoret måste uppfyllas inom en 12 månaders period 

och villkoret gäller när man börjar en ny ersättningsperiod. 

För att få inkomstrelaterad ersättning måste man ha varit medlem i en a-kassa i minst 

12 månader. För rätt till ersättning krävs också att 

• man står till arbetsmarknadens förfogande, och att man 

• under 12 månader före arbetslösheten haft arbete under minst 6 månader med minst 

• 80 timmar/kalendermånad. Som arbetad tid räknas bl a semester 

• är arbetsför och oförhindrad att åta sig arbete 

• beredd att anta erbjudet lämpligt arbete 

• anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedling 

• inte kan få lämpligt arbete. 

Ersättning för företagare beräknas fr o m 5 juli 2010 på den inkomst från verksamheten som framgår 

av den senaste taxeringen. Om det är mer förmånligt för företagaren ska ersättningen grundas 

på den genomsnittliga inkomsten från verksamheten under de två år som föregår inkomståret i den 

senaste taxeringen. En företagare som upphör att bedriva näringsverksamhet inom 24 månader från 

det att verksamheten startade kan få sin ersättning baserad på inkomster av tidigare anställning. När 

ersättningen baseras på tidigare anställning ska prövning av om arbetsvillkoret uppfyllts avse tid i 

den tidigare anställningen. Ramtiden ska då avse de tolv månader som föregått den månad när den 

sökande startade sin näringsverksamhet.

En företagare räknas som arbetslös 

• när hans/hennes verksamhet i företaget helt har upphört eller 

• verksamheten tillfälligt upphört. 

Arbetslöshet 

En företagare som upphör att bedriva näringsverksamhet anses vara arbetslös så snart det inte vidtas 

några åtgärder i verksamheten. Om näringsverksamheten återupptas av företagaren eller av en närstående 

person till denne föreligger möjlighet till arbetslöshetsersättning vid ny arbetslöshet om det 

förflutit minst fem år från det att näringsverksamheten återupptogs. För att man skall få ersättning 

vid tillfälligt uppehåll får rörelsen inte till någon del vara av säsongs karaktär. 

Med bisyssla avses näringsverksamhet som bedrivs parallellt med heltidsanställning eller heltids- 

företagande. inkomstgränsen för att få en näringsverksamhet godkänd som bisyssla togs bort 

fr o m 5 juli 2010. Företagare ges därmed ökade möjligheter att fortsätta driva företag som bisyssla 

samtidigt som de erhåller arbetslöshetsersättning. 

Det finns a-kassor också för företagare. Utöver dessa finns en helt fristående a-kassa, tillgänglig för 

alla – Alfa-kassan. 

A-kassorna för företagare är 

• Svensk Handels och Arbetsgivarnas 

• Arbetslöshetskassan Alfa 

• Småföretagarnas 

• Bensinhandlarnas 

• Säljarnas 

• Sveriges fiskares 

när är en företagare 

arbetslös? 

företagande som 

bisyssla 

a-kassor för 

företagare 

59

60 

Ansvarsförsäkring för VD och styrelse 

Ansvarsförsäkring för VD och styrelse 

VD och styrelsen i ett aktiebolag har enligt Aktiebolagslagen (ABL) ett personligt ekonomiskt ansvar 

för förvaltningen av bolagets angelägenheter. Om VD eller styrelsen uppsåtligen eller av oaktsamhet 

skadar bolaget är de skyldiga att ersätta skadan. Detsamma gäller om skadan vållas av aktieägare eller 

annan genom överträdelse av bolagsordningen eller ABL. 

VD och styrelsen har dessutom i vissa fall ett personligt ansvar för bolagets skulder och ett 

straff ansvar enligt gällande lagregler. Personligt skadeståndsansvar kan riktas mot VD eller styrelseledamöter 

om de t ex överträtt sina befogenheter, missgynnat aktieägare genom överträdelse av ABL 

eller bolagsordningen, överträtt redovisningsreglerna, beviljat lån på felaktiga grunder, etc. 

VD och styrelse kan skydda sig mot ekonomiska följder av försummelse genom en ansvarsförsäkring, 

som ger ersättning för kostnader för skadestånd, utredning, förhandling och rättegång. 

Ansvarsförsäkringen kan även under vissa förutsättningar ersätta bolagets skulder som VD eller 

styrelse enligt gällande rätt är personligen ansvariga för. 

Vidare kan försäkringen ersätta nödvändiga och skäliga kostnader för försvar av en försäkrad 

person, om han/hon handlat brottsligt av vårdslöshet. Den kan även ge ersättning för kostnader för 

ombud i samband med att bolagets verksamhet granskas. 

Observera att det är viktigt att noga studera villkor och innehåll innan man väljer ansvarsförsäkring 

eftersom de olika bolagens produkter och premier kan skilja sig åt.

Några råd och tips 

Rent allmänt gäller att man alltid skall ta sig tid att jämföra olika bolag när man skall välja 

försäkringsskydd. 

i övrigt bör följande särskilt beaktas 

• Se över försäkringsskyddet då och då. Det gäller speciellt när man får ny lön, om familjesituationen 

förändras eller om ägarstrukturen i företaget ändras. 

• Företagare som äger över 1/3 av aktierna i bolaget betraktas enligt försäkringsvillkoren som 

företagare, medan den som äger mindre än 1/3 betraktas som anställd. Det är viktigt att 

tänka på om t ex aktieinnehavet ändras. Undantag kan sökas hos Försäkringsnämnden hos 

Fora eller iTP-nämnden hos Collectum. 

• Har man tecknat avtal med Fora omfattas man av TFA-försäkringen automatiskt, antingen 

utan kostnad om det finns anställda eller för 450 kr/år om man inte har anställda (s k beredskapsavtal). 

• Det är oftast ingen större skillnad mellan bolagens produkter, däremot skiljer de sig åt i 

fråga om premiesättning, administrativa kostnader, avkastning etc. 

• Vissa bolag har startpaket för nyföretagare för att underlätta val. 

• Om man har beviljats sjukersättning sjunker ersättningsnivån till ca 64% av inkomsten. 

• AGS sjukförsäkring kan vara bra för den som inte klarar hälsoprövning i de individuella 

sjukförsäkringarna. i AGS räcker det med att man varit arbetsför till minst 25% samt utfört 


• För försäkring i iTP krävs ingen hälsodeklaration. Det räcker med att man är ”fullt arbetsför” 

för den tid man skall arbeta enligt avtal när försäkringen tecknas. 

• Ersättning för kostnader utgår endast från en försäkring, vilket är viktigt att tänka på om 

man har flera olycksfallsförsäkringar. invaliditetsersättningarna utgår däremot från samtliga 

olycksfallsförsäkringar. 

• Vid olycksfall i arbetet gäller att då ett trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat skall 

man anmäla både till trafikförsäkringen och TFA. Man anmäler enbart till trafikförsäkringen 

om olycksfallet inträffat vid färd till eller från arbetet. 

• TGL är en avdragsgill kapitalförsäkring och därmed en billig livförsäkring. 

• Alla livförsäkringar man tecknat faller ut vid dödsfall. 

• Skillnad på villkoren för TGL mellan Fora och övriga bolag. 


• i den nuvarande allmänna pensionen bygger pensionens storlek på den s k livsinkomsten, 

d v s varje års inkomst ligger till grund för pensionen. 

• Lägsta årsinkomst för intjänande av lagstadgad pension är för år 2010 42,3% av prisbasbeloppet 

(18 000 kr) och högsta årsinkomsten är 8,07 inkomstbasbelopp (412 377 kr) före 

avdrag av pensionsavgift. 

allmänt 

sjukdom 

olycksfall 

dödsfall 

ålderspension 

61

arbetslöshet 


kompanjonskap 

barn 

sjukvårdsförsäkring 

62 


• De nya reglerna om jobbskatteavdrag samt de låga sociala avgifterna fr o m det kalenderår 

man fyller 66 år har inneburit att det är förmånligare att ta ut lön istället för pension för 

denna grupp. Detta är en möjlighet för företagare som driver aktiebolag. 

• Att tillhöra en a-kassa ger en inkomstrelaterad ersättning med högst 80% av tidigare 

inkomst, dock högst 680 kr/ersättningsdag, d v s en månadsinkomst på ca 15 000 kr. 

Grundbeloppet 320 kr/ersättningsdag ger enbart en månadsinkomst på ca 7 000 kr. 

• Om make/a har en anställning i ett annat företag kan det vara bra att kontrollera med 

a-kassan vad som gäller. 

• Ersättning från a-kassa när företaget är ”vilande” får bara utnyttjas en gång per rörelse och 

person. 

• Gruppförsäkring kan vara ett billigt alternativ och bra kompletterande skydd. Jämför olika 

alternativ, t ex mellan branschorganisationer, makes/makas gruppförsäkring, bankernas 

alternativ etc. 

• När man tecknar kompanjonavtal bör man även tänka på att teckna en kompanjonförsäkring. 

• Barn har ofta ett mycket dåligt försäkringsskydd. Via kommunen är de försäkrade för 

olycksfall, däremot inte för sjukdom. Det kan därför vara bra att kombinera barnförsäkring 

i en gruppförsäkring med en individuell sjukförsäkring för barnen. 

• En sjukvårdsförsäkring kan vara värdefull att ha då den framför allt innebär kortare väntetid 

vid operation. Priserna på sjukvårdsförsäkringar har också gått ned de senaste åren då 

allt fler aktörer erbjuder dessa.

Sammanställning 

Försäkringsskydd för företagare 

sjukdom Sjuklön. 

Sjukpenning. 

Sjukersättning. 

Sammanställning 

lag avtal individuell grupp 

AGS. Sjuklön. 

ITP-sjukpension. 

arbetsskada TFA. Olycksfallsförsäkring 

(heltid). 

ålderspension Allmän ålderspension. 

Avtalspension. 

SAF-LO. 

dödsfall Efterlevandepension. Avtalspension. 

SAF-LO 

• Familjeskydd 

• Avtalspension med 


arbetslöshet Arbetslöshetsförsäkring, 

grundbelopp. 


TGL. 

ITP 1. 

ITP 2/ITPK. 

ITPK/ITP 1 

• Familjeskydd 

• Egen pension med 


ITP 2 

• Familjepension 

på lönedelar 

> 7,5 ibb 

TGL. 

Sjukförsäkring. Sjuk 

Olycksfall 

Liv – med 

förtidskapital. 

Pensionsförsäkring. Pension. 

Pensionsförsäkring 

– med återbetalningsskydd. 

Pensionsförsäkring 

– med familjegaranti. 

Efterlevandepension. 

Livförsäkring. 

A-kassa, 

inkomstrelaterad. 

Olycksfall 

(fritid eller heltid). 

Pension med återbetalningsskydd. 

Liv. 

63

försäkringsbolag 

myndigheter 

a-kassor 

64 

Kontaktlista 

Kontaktlista 

AFA 08-696 40 02 www.afaforsakring.se 

Alecta 08-441 62 00 www.alecta.se 

AMF 020-69 63 20 www.amf.se 

Collectum 020-40 85 00 www.collectum.se 

Fora 08-787 40 10 www.fora.se 

Finansinspektionen 

Box 6750, 113 85 Stockholm 08-787 80 00 www.fi.se 

Försäkringskassan 

103 51 Stockholm 08-786 90 00 www.forsakringskassan.se 

Konsumenternas Försäkringsbyrå 

Klara Norra Kyrkog 33, 111 22 Stockholm 08-22 58 00 www.konsumenternasforsakringsbyra.se 

Skatteverket 

171 94 Solna 010-574 80 00 www.skatteverket.se 

Pensionsmyndigheten 0771-771 771 www.pensionsmyndigheten.se 

Box 3190, 100 64 Stockholm 

Svensk Handels och 

Arbetsgivarnas arbetslöshetskassa 

Kungsgatan 19, 105 61 Stockholm 08-506 471 00 www.akassan.com 

Bensinhandlarnas Arbetslöshetskassa 

Box 1763, 111 87 Stockholm 08-700 63 30 www.svenskbensinhandel.se 

Småföretagarnas arbetslöshetskassa 

Box 6057, 102 32 Stockholm 08-723 44 00 www.smakassa.se 

Säljarnas arbetslöshetskassa 

Box 12668, 112 93 Stockholm 08-617 02 00 www.saljarnas-akassa.se 

Sveriges fiskares arbetslöshetskassa 

Box 4010, 400 40 Göteborg 031-42 70 80 www.yrkesfiskarna.se 

Arbetslöshetskassan Alfa 

827 82 Ljusdal 0771-55 00 99 www.alfakassan.se

umeå 

Falun 

örebro 

stockholm 

linköping 

göteborg 

jönköping 

växjö 

malmö 

Försäkringskonsulter 

Christina Carlsson 

christina.carlsson@svensktnaringsliv.se 

Monika Engblom 

monika.engblom@svensktnaringsliv.se 

Susanna Östberg 

susanna.ostberg@svensktnaringsliv.se 

Olov Hansson 

olov.hansson@svensktnaringsliv.se 

Dorota T. Östlund 

dorota.t.ostlund@svensktnaringsliv.se 

Carl-Erik Tärnström 

carl-erik.tarnstrom@svensktnaringsliv.se 

Annika Mörn 

annika.morn@svensktnaringsliv.se 

Martin Rydhem 

martin.rydhem@svensktnaringsliv.se 

Anders Levin 

anders.levin@svensktnaringsliv.se 

Hans-Olof Siwe 

hans-olof.siwe@svensktnaringsliv.se 

Tommy Bakkman 

tommy.bakkman@svensktnaringsliv.se 

Hans Hansson 

hans.hansson@svensktnaringsliv.se 

Åsa Blomberg 

asa.blomberg@svensktnaringsliv.se 



– våra försäkringskonsulter 

www.svensktnaringsliv.se/forsakring 

090-71 82 62 

023-580 35 

019-19 57 43 

08-762 60 28 

08-762 70 98 

08-762 70 04 

013-25 30 31 

031-62 94 89 

031-62 94 52 

036-30 32 30 

0470-74 84 39 

040-35 25 16 

040-35 26 27 

65

Svenskt Näringsliv Försäkringsinformation erbjuder 

företag som tecknat eller avser teckna avtalsförsäkringar 

kostnadsfri konsultation, information och utbildning 

avseende dessa försäkringar. Avtalsförsäkringarna 

har sin grund i kollektivavtal mellan Svenskt Näringsliv 

och LO respektive Svenskt Näringsliv och PTK. 

Information och utbildning ges i form av regionala 

konferenser, kurser och företagsanpassad information. 

Även konsultation avseende egna företagares personliga 

försäkringsskydd lämnas. 

www.svensktnaringsliv.se/forsakring 

ytterligare exemplar av denna skrift kan beställas från 

vår hemsida www.svensktnaringsliv.se/forsakring eller 

från cm gruppen, box 11093, 161 11 bromma, telefon 020-72 00 00. 

isbn 978-91-7152-969-5

Företagarens försäkringsskydd 2010 - Eio

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?