Untitled - Modellflygnytt

IIIIT BAlll'lAIEBlAl I 1963 6ts solser! i
Dor nyd PTIXYTRACK iir.tt clcgont biijbort banmotoriol
B.d riiilvl&:qndc skorvonordning, Kombi-
, r,t.-qt
\
,Kr,-115:-
,Formulq Junior. Ny-o hilligo grundscrtser;
De nyo F. J.-sotserno inneh&ller
bilor ov typ Formulo Junior
COOPER och LOTUS vilko cir
fcirseddo med f romhiulsstyrning
NYA
BILAR
'r-rn.trf
' t *,|1ffi ,' il xfi ' : :rr ilf ilil$$tfi il
SCAIEXTRICS 1963 6rs Lotoloq med svensk
text och pri5lirtd inneh&ller vErldens rttirstq
Mi^i-ro.ing tortiment. FINNES HOS HOBBY-
HANDI-AREN - hor Ni el rillg8ns till hobby.
offiir, skriv oss direkt idog.
- Kolologer betolos med frim6rken
-suuste
//orttUtur . *J1"",":lF:=, *
-
Fiirsummo inle oli genost onskoffo v6r nyo
icitte-kololog iiver modellflyg, modellmotorer.,
modellb6tor, rodiokontroll och oll slogs till.
beh6r. Pris kr 2r 25
Kcip kofologen hos hobbyhondlqren - ellu, I
skriv till oss NU!
l
L
l '-""""'o:5o
,r.J^f^'it'oi-
st SCALEXTBIGsvensk
63
sr TRI-ANG Minic
st THI-ANG Minlc
Motorways
st TRI.ANG FOVEX
IT TA9 .
st AUFOFA Plastmodeller
st FLEISCHMANN TAg
st Pocher Tls . .. .. . .
]
minilucjng
plesenl0l[]:
r3

MODTlI.FTYGNYTT
Orgon for Sveriges
Modellf lygf orbund.
Redokior och
onsvorig utgivore:
ch.i.+..
q^.l6rhar^
Tidn ingens exp.:
SMFF:s exp.
Tycho Brohegoton 35
L!MHAMN
Telefon : A401516 62.
Civiltryckeriet i Koping
AB t963
Omslogsbiiden visor
nrodellf iygcrren Corl-
Erik Aun6r. Hon visor
upp det ov honom
kon struercde
modellplonet Tempo l,
som presenteros pd
s!c. t6- t./.
TiTI
LHsarren
Di minga fcir fcirsta gingen hiller dcnna tidning i
sin hrnd vill vi girna ge en information om dett,t
SPI-CIAl-nummer av MODIILLFLYCNYTT.
SMFF:s Riksstimma 196I bcslor att forbundet
skullc starta cn tidning. Si skeddc och intressct var
redan frin stxrten mvckct gott. MODELLITLYG-
NYTT utkommcr med 6 nummer pr ir i duplicc-
",1 "r.'3.'. T;.1.;.." ,.-...^,bJns prenumcranter var frin
borjan huvudsakligcn klubbmcdlcmmar inom SMITF.
Ilftcrhand har fcirbunclsstyrelscn funnir att bchovct
av en specicll modcllfllgtidning 5r stort. Tusentals
Ir clc ungdomar, som mer cller mindre ensammr
p.vsslar med modellflvgbygge. Det ir cn naturlig
r"rppgift tcjr virt fcjrbund att scjka kontakr med alla
dessa. Biista medler - i minga fall kanskc encle
vigen - ir cn ridning, iom kan ge tips oeh viglcclning.
I{csultatct av fcirbundsstyrelsens fundcringar och
strdvanden ir alltsi detta SPECIALNUMMER av
MODELLFLYGNYTT, som gir ut i stcjrre upplagr
.in v.rnligr. Med v.ilvilligt bistind frin olika firmor
har vi fritt adresscr p3 modellintrcsserade kamratcr.
Gcnom skolor och r.rngdomsgirdar sciker vi
kontakt och genom vira klubbmedlcn-rm:rr: r;iknrr
..i --.t .,r -; -,q-.,.
Sj;ilvfallet hit,tar vi inte alla i
hoppas dock att DU hjllper
denna omgSngen. Vi
oss mgcl vtterliglre
l

.,. '
Virt fcirbund startades 1957. Der vdxande
intresset f6r modellflyget, en omfattande
tlvlingsverksamhet och internationellt
tdvlingsutbyte var drivfj?idern
till fcirbundets bildande.
Fiire 1957 var modellflygverksamheten
€n sektion inom KSAK (Kungl.
Svenska Aeroklubben). Samhcirigheten
med KSAK stir fortfarande fast. SMFF
Ir anslutet till KSAK, som frir civrigt
svarar f cir fdr,bundets internationella
kontakter.
Sedan starten har frirbundet oavbrutet
vuxit. Det ar renr otroligr hur
minga nya klubbar som efterhand har
bildats. Vi riknar i dag iiver 115 klubbar,
som dr registrerade hos SMFF. Anraler
medlemmar registreras intc - men
vi vet att det ir flera tusen.
Sekretariatet i Limhamn (Malmii)
Frirbundets sekretariat finns i Limhamn
dtr vir fctrbundssekrererare Lars Andersson
hiller i trldarna, sedan minga
ir. Det Ir inte lite papper ooh telefonsamtal
som vir fdrbundsexpcdition har
att ta hand om. Klubbregister, tivlingslicenser,
prenumeranter pi MODELL-
FLYGNYTT, frigor om allt mellan
himmel och jord och si vidare , . .
Riksstimma
Fcirbundets hcigsta beslutande myndighet
dr RIKSSTAMMAN, som hllles en
ging irligen, vanligen i samband med
SM i Friflygning. Ombud till srdmman
viljes av klubbarna.
4
Styrelsen
Fcirbundsstyrelsen inom SMFF viiljes pi
Riksstdmman och bestir av sju ledamciter.
F6rutom ordfcirande, sekreterare,
kasstir och f

Vad .Fin vad inorrl
tevlingsklasserna?
FRIFLYGNI NG
RADTOSTYRNTNG
LINSTYRNING
Ftjr att ni som inte byggr och framfcir
allt inte flugit si minga modeilplan
skall fi veta vad vi tdvlings{lygare anvlnder
fcir plan och hur vi tivlar, skall
jag kortfarrar beskriva de olika modellklasserna
och sedan sjilva tdvlingsmomentet.
Jag bcirjar di med den dldsra
kategorin, d. v. s. de friflygande modellerna
och fdrst bland dern den dominerande
klassen, segelmodellerna.
FRIFLYGNING
Dessa Ir sinsemellan uppdelade i tvi
klasser, vilka beteoknas Al resp. A2. Al
betecknar en segelmodeli med en toral
biryta understigande 18 dm2 och med
en birytebelastning av minst 12 g/dmz.
Fcir am vi rdtt skall fci,rsti varandra
skall jag klargcira tvi begrepp. Biryta
ir den torala, projicerade ytan (fig. 1) av
vinge och stabilisator hos ett modellplan
och blrytebelastningcn Ir planers torala
vikt dividerad med bdrytan. Detta Ir
termer som iterkomrner med korta
melianrrrm i den fciljande rexren si h.ill
deras betydelse i minnet. Den stcirre
klassen, A2, dr internationell SM. B?irvtan
ddr skali ligga mellan 32 och 34
dm2 och biryrebelasrningen ar c:a 12
g/dmr dn planets minimivikt dr angiven
ti'll 410 g. Bida dessa segelplansn,per
startas med en lina som via en ring
rir ansluten till en krok pi kroppens undersida
(fig. 2.) l.inan fir vara hcigst 5O
m ling och rv vilket marerial som helsr.
Man tivlar om vem som kan ha olaner
Jingsra
riden i luftcn trin dcr oeonblick

linan kopplrs loss tills planet lanclar. Fdr
atr inte turen skall spcla in alltf6r mr ckct
lr m.rximala lJr gtiden pcr srarr sarr
till 3 min. och nran gcir mestadels 5
srrrter. Pi vissa mindre tivlingar kan
3 starter anvlndas. Sammanlagda tiden
pi tle..,r stJrtcr lvgor vinn.rrcn.
GUMMIMOTORMODELLERNA
Gumnrimotc'rmoile'llelna (fig. 3) ;ir ocksii
uppdelacle i tvi klasscr, C1 och C2 Ticlcn rriknas frin det atr modellcn
cl.ir cien icirra ir minst och har cn bir- sllpps av dcn tiivlande och gummimo-
)'ta av hcjsst 1O c'lmr och bin'tebelastrorns gjnq.ti.l rlkna' ;rllr'i in i llrgritrinlett
mln't l2 g r{mi. Cl. ellcr Vrkcficlcl
som kLasscn oita kallas efter dcn
lord V'akefield som ir 1928 c'lonerrcle
dcn.
V.r k. I'i.1.ip.'li..rlcn. vi I kcn rr u nrc r; c rij vFORBRANNINGSMOTORras ar. clen som vinner virldsm;istcrska- MODELLER
pet i klrssen. B:irvtan skal1 i C2 ligga
mcll.ri-r 18 ocl-r 19 clntJ, minsta v.iktcn rir
235 g mcd summimoror. Denna fir viga
hogst 50 g i insmort tillstnnd och i
C1 iir gr.rmmimotorviktcn maximerad
tilL 3C g. Pl tlvlingar anvuinds 5 srart,ir)
yar och en maximerad tiil 3 min.
Ircirbrinningsmotorklasserna kallas D1
och D2 och rir de i kon.struktionshiirrsecndc
friaste klasselna di ingen speciell
blryta fcircskrivs fcir dessa. I D1 fir
motorer t. o. m. 0,8 cnrs anv.indas och
biirytebclastningcn iir 12 gr:rm. Moclellens
minimivikt fir man fram om man
multiplicerar motorns cvlinde'rvo11'm i
cm:J med 300 di vikten erh.'rlls i gram.
I'.n D1 modell med 0,5 cm3 motor mistc
alltsi v:iga 150 g. I klass D2 fir motorcr
upp till 2.5 cnr', lnr'.inclas, ellrt.r
lven sidana pi 0,8 cm8 och clirunder.
Birr tcbelastningen rir hrir :rvs:vlrt hcigrc,
hcla 20 g/dm' och modcllc'ns minimivikt
r;iknas fram som ov;rn, d. v. s.
r^- '!---- c1 linrlcrvolym i
cnr:j. Man gdr i bida dessa klasser 5
stxrter och ilygtidcn pcr sr,1rr :ir liksom
i dc ovriga maximcrad till 3 min. Dcr
.ir v,il ingcn kon.r att tlyga 3 min. n.ir
nrrln har cn moror som kan gi hnr
lrinse som l.relst slger ni di. Men det ir
itnr c{et rtr mot()rn inrc irr gi hur Jingc
\{ )nl hc]sr. Pi en r.ivlinq.strrr fir motorn
endast gi 10,0 sck. cller mindrc
tid. Di forstir ni att det ir ncidviindigt

--t-_-
I I
10 sek.
Fig.4
160 sek.
xtt i.r upp nrrrdgllsn pl hot hcijd och
c{et;ir clet som ir svirigheten i dessa
klasser (fig. +).
RADIOSTYRNING
i-
Lrr i
r'-,- L:-:,- -i-L^"l11,t,.1 -..^ ';ll
I Jrr uur Jdll rrar uL)rdArdu 5'
Lrr ("r
f riil,vgande iorbrrinningsmodelle r men
numera alltmer olik :ir r,adiostyrda mocleller.
I Sverige ;ir t;ivlingsformcrna .rclrrivr
nyr men hrr I'1. a. i USA pigrtt
.ingcn p:r d: tvi bi'ta tlrgning.trtr,r ,rvgtir
vrnnaren.
LINSTYRNING
Inom linstyrningen, sorn taktiskt iir den
) ngsta grenen, dl dcn introducerades av
Jim \flalker i USA forst i borjan av
1940-ta1et och niddc Sverigc strax cfter
krigsslutet, finns det i huvudsak fyra
k,rtegorier. Dessa Ir stunt, tc,rm-r,rcing.
-spced och combat. I stunt finnes cndast
en klass, och den ir internationell.
lilassen ir konstruktionsmlssigt fri och
valIri motorstorlek upp riii 1C cnrs fir
anvindas. Stunt dr en konstilvgningsgren
och ett visst, faststiillt manciverprogram
som eir lika 6ver hela virlden,
skail genomfciras varje flvgning. Tre
tlr gningar flr gciras och de poingbedoms
;rv en ju.). Sammrn)agdr rcsultatet
lrJn
,.--- (lc .l^
tv.l
,.,9 l-:,.^
DJ\til. JVqor
^.,^x
vinllili'en.
TEAM-RACING
sedan mitten av 1930-tllct. Man tivlar
h;ir huvuds:rkligen i tvi klasser som i
konstruktiorrsl-uinseende Ir helt iria.
Uppdelningen rir gjord eftcr hur mvci

Se liids och utvecklas
Modellbygganen
ensarrr i kiiket
En god start garanterar ofta framging och detta giller inte
minst modellflyget. Tyvdrr ir det inte alltid si litt att veta
hur denna goda start skall istadkommas innan man redan
gjort alla de misstag, som man just velat undvika genom den
lyckosamma upptakten. Hiir skall dirfiir presenteras nigra av
de utvecklingsstadier, som ett spirande modellflygintresse har
att genomgi innan framgingens ljuva siitma ir inom rlckhill.
Vi t;inker oss Kalle som nyligen blivit
toniring. Bland alla nler cller mindre
civervlgda julklappsfcirslag valde hans
icir.il,lr.rr:rr -e hnnont cn mo.lcllmotor.
Egcntligen visste 1-ran ingenting om
modellbvggc men han hade en kamrat,
Erik, som hc;ll pi atr bvgga en segelmodell.
I en tidning h,rdc hrn l:ist dec
goda rridet art man skall ta kontakt med
nlgon mocicllflygklubb i nirhcten f

en rrlodellflygarre
uonerna minga men ndr sommaren var
siut si hade pojkarna var sin motor och
enklare byggnadsmodeiler. Det svlraste
stadiet hade passerats.
Just under de f

cn b6rjan provisorisk nrcn si smlningom
hade pojkarn:r sjilva lyckats spik:r
ihop arbetsbdnkar och skaffa fcirvrringsutn'mmen.
Utgiftcrna tlckte mrn
med en liten medlcrnsavgift som fijrvaltacles
av den som utsctts till kasscir.
Materialforvaltaren svarade frir klubbl,'k.rlen
medan kIub[tledarcn bl. .r. gj.rrdc
gemensamma best:illningar av b)'ggn-raterial.
Snart nog hade man ett litet
lager i klubblokalen tcir att medlemmarna
inte skulle behcjva vdnta si llngc
nir cle skulle kcipa nigot. Vidare registrerade
n.ran sig hos Sverlges Modcllil.vgforbund
som hobbyklubb. Niir sl
ortstidningen uppn.rlrksammade klubben
i ett stort rcportage cikadc snrrr
medlemsantalet ytterligare.
Si sminingom blev der iter vinter.
Verksamheten i klubblokalen var r'ntensiv
och planern,r vidlyftiga. Man hade
Srsmdtc, valde styrelse och faststiill-
Ce stadgar. De omfattande planerna
kunde inte alltid genomfciras, en dcl
medlemmars intressc svalnade ovintat
snabbt och dc ekonomiska problemen
var stundom stora. Ett ol1'ckstillbud gav
klubben anledning atr tcckna en fcirs:ikring
fcir sin verksamhet, vilkec man
egentlisen skulie ha gjorr lingr tidiga-
10
rc. Trots allt si trivdcs man mvcket
bra med sin klubb. Dc trc initiativta-
1larna bcirjade li si myckct ilvrtrutin att
rlan beslcit art stdlla upp i tivlingar.
Dirfcjr onrrcgistrerades klubben hos
SMI'F frSn hobbyklubb till rivling'klubb.
De trc blivande tivlingsdeltagarna
lcistc ocksi tlvlingslicens.
l(alle pi
t5wling
Dcn fcjrsta rdvlingen blev inte siirskilt
lyckosam fcir de tre. De fick dock mcijlighet
att se andra deltagares modeller
och deras flygf :irdighet samt {

si konkurrcra om klubb- och lagpris.
Stcgct Irin tonrringen. som fick cn
nrodcllmotor i julklapp, till linstl rnin*sexpcrren.
som varje ir rescr utonrlands
fcir att delta i stora internationel-
' . .'i..r:---- r, r:-^- '4 ravrrlrSdrr 4r ldrtSL. vi lStcr honom
[tcskriva nigra av sina erfarcnheter:
"Frin bdrjan trodcle jag att det endast
vlr modcllens )'ttre som betydde nigot.
Nume ra vet jag art der viktigaste ir
motorfastsdttning, brinslesystem, kontrollrrrekanisnr,
tlgndpunktslige ocl.r
vikt tillsan.rmans med modcllcns huvudmitt.
Grundvalcn fcir mina framgingar
.ir god ordning pl ali utrustning och
lingvarig kzinncdom om hur min konstruktion
upptrider, De misstag, som
kuqtrt nrig mest av tid crch bervir. har
I'crotr pi slarv cller atr jag inre vetlt
r'.rd jag givit mig in pi. Det v:irsta en
moclellflygare kan gcira Ir att konstruerr
cn ny nrodell varjc ging det Ir dags
att bygga nytt. Dels tar di bygget mycket
Lingre tid, dels kommer de flesta
nrorlellcr arr f.i nigon svaghet, i vi.sa
iall kanske si svirartade att mrn inte
iir nigon gl;idje av modellen. Skall man
grira en egen konstruktion si bor man
l.impligen utgi frin nigon redan utprovad
modcll pi vilken man iindrar de
cletaljer, som visat sig olimpliga. Fcjr
varje nytt bygge justerar man si utfcjrandet
mecl utgingspunkt {rin sina erirrenheter
av tidigare n-rodellers upptrri-
,l'.,1- ^,.1. {.r -; lplr vis cn konstruktion,
som man klnner utan och innan
sami som iir sl bra som man overhuvlldtaget
kan :lstadkomma mecl sin tek-
n lK.
E

Stu nt$lyg ninrgens Sll.trnden
Stunt ;ir en gren, i vilken det ldnge har
saknats iitteratur pi svenska och jag
hoppas nu kunna avhjrilpa detta genom
tre arti'klar i Modellfh'gnytt med bdrjan
i detra numrner. Artiklarna kommer
att ornfatta historik, flygteori,
konstruktion och flygtrdning.
Oversatt lrin engelskan betyder stunt
"gcira konster" och det fir vara representarivt
fcir instillningen i stuntens
barndom, di si gott som allc annat an
planfly'kt ansigs konstigt och mlrkligt.
[,n riktigare bendmning pi denna gren
vore numera precisionsmissig avancerad
flygning. Ndr man talar om den
moderne toppflygaren inom stunt, sIger
mxn inte att han kan utfcira den
eller den mancivern, utan man talar om
decimeter- och vinkelfel i maniivern.
Stuntflygning startades, som s3. mycket
annat modellflyg, i Amerika. I bdrjan
av 5O-talet fanns dlr tvi f6rgrundspersoner,
Bob Palmer och George Aldrich.
Bida anvdnde sig av 6 cc mororer,
Prlmer ilcig mcd srora. litta plan, av
vilka Thunder.bird blivir mcsr bercirnr.
medan Aldrich fcireclrog tyngre och
lingsrmmare plan sisom hans virldsbercimda
Mobler.
Svensk stuntflygnings fciregingsman
var Sven-Olov Ridder, som 1952 bildade
skola med sin 1,5 cc. Super Stunter.
Atr firga srunr med 1,5 cc. moror ir
ganska svirt, eftersom dessa plan miste
vara snabba och kdnsliga, varfcir ytterligt
f3 i Sverige cjverhuvudtager kunde
utfrjra stuntprogrammer. Dessa svirigheter
var en av anledningarna till
12
att stunt aldrig fick nigoc uppsving i
virt land under 50-ta1et.
Fciregingsman nummer tvi var Jespcr
von Segebaden, som 1957 bcirjade introducera
Palmer-skolan, men inte fcirrin
1,959 bcirjade hans arbete ge resultat,
i och med att fler "storstuntrar"
In Jespers egna b6rjade synas pi tlvlingar.
Tack vare Jesper von Segebaden
har vi nu flera skickliga och lovande
stuntfivsarc, av vilka Ove Oster Ir den
slkraste.
I stunt nir man toppresultat fcjrst nir
piloten och planet har "vuxit ihop" tiil
en samtrimmad enhet. Skulle man 13ta
en skicklig stuntflygare, fllga ett annat
plan lika bra som hans eget, skulle
resultatet iindi bli ganska dlligt, ty detta
plan reagerar annorlunda och han
saknrr kdnsla fcir dess flygegenskaper.
Den stcirsta delen av stunttrlningen
gir ut pi att i detalj lira kinna sitt
plans reaktioner och sjllv llra sig bemdstra
dessa. Man kan jdmfdra sig med
domptciren nlr man genom triining
lyckas fi det till en brirjan vilda och
bingstyriga planet att fogligt urf6ra de
mancivrcr rnan cinskar.
Mycket av stuntens tjusning ligger i
den direkta kontakten man har med sitt
plan. Man klnner pianets rcirelse i handen
genom de olika splnningarna i linorna
och denna kdnsla i handen dr
viscntlig fcir flygskickiigheten.
Det linns minga som tror att de ej
kan bli bra stuntflygare, ddr.fcjr att de
tror sig sakna flygkiinsla dvs. reak-
Forts. pd sid. 30

"ph 6en gamla goba t76en"
Tnyckluflrnolon erplodenade
- Ingen stressad termikjakt, inga snilt
tilltagna uivlingsperioder, inga max.tider
och inga ornflygningar. Ja, men di
var dec vil inga riktiga tivlingar heller,
siger ni di. Jo di, om det var. Der var
lika splnnande di, som nu, ja kanske
Cnnu mer, fcir di kunde dven en oinvigd
iskldare se vem som var blst.
Vi flyttar oss bakit i tiden r.ill ir 792I.
Tidningen "Flygning" hade arrangerat
en modellflygtdvling pi Ghrdec i Stockholm.
Det var inte si vanligt med modellplan
di och denna tdvling lockade
minga n,vfikna. Bland iskldarna syntes
sm3prinsarna Bertil och Carl Johan,
som sedan valdes in som hedersledamciter
i vir icirsta modellflygklubb, Stockholms
Modellflygklubb. I tivlingen
stlllde 14 deltagare upp. Vinden var
dock besvdrande - man kan anta att
den tidens modellflygplan behcivde ndstrn
vinclstilla - oc.h bara fyra man
fullfciljde t:ivlingen. Varje deltagare
gjorde tre startfcjrscik och segerresultatet
blev 8,72 och 8 sekunder, flygstrdckorna
var 59,88 och 59 meter.
Strvmodeller med gummimotor var
G ummirno tordrioe n stacn ode IL t'riin
I 9 20-talc t.
En trecylindrig trycklut'tsmotor
t'rdn modellfLygets
barndom.
vanligast. Det ir tydligt atc det riktiga
flyger satte spnr pi modellplanen -
jaktplanen under fcirsta vdrldskriget
hade t. ex. stabilisatorerna utformade
som trianglar -- och detta kopierades.
Segelmodeller oc,h gummimotordrivna
kroppsmodeller var sdllsynta. En motsvarighet
till vira dagars dieselmotorer
var trycksluftsmotorer. Dessa var ganska
riskabla anordningar; di den pumpades
upp med en kraftig cykelpump
kunde aluminiumbehillaren, trors att
den var lindad med pianotrid, inte hilla
det svirreglerbara civertrycket utan
sprang helt plcitsligc i atomer med en
oerhcird knall, som gjorde blde dgare
och nyfiken publik dciva inom de nirmaste
15 minuterna.
En sann episod som ger en klar bild
av motoreffekten utspann sig en visningssondag:
En hirdpumpad tryckluftare
kom vid startcn i en branr svdng
in mot publiken utan arr stiga. Den
13

landade i hcig fart pi en distingerad
herrcs hciga, scindagsputsadc cylinder,
vilkcn tillika med modellcns prooellcr
t.rtalt spolicradcs. Hcigljudda ,itop f .lrt
respcktive:igarel
Tidsbegn5nsning
Tankcn atr der modellplan sorn llyger
llngsta tiden ir b;ist hcill sig hnge kvar.
Modellflygets kanske mesr itrl.vdrda
trof6 "The Vakefield Cup". som instiftadcs
1927 av oljekungen Lord Vekefield,
flcigs enligt denna bestdmmelse
inda till 1939. Ganska snarr fick man
dock klarr fcir sig atr om turen var med
och man fick sin modell i de uppitgScnde
luftstrcimmarna - termiken - si
kunde vilken som hclst flyga ldnge. Hdr
i Sverige fann vi dessa "tuppflygningar"
oriittvisa och infrirde en regel om beerlnsning
till 6 minuter. Tid d;ircjver
noterades, men rdknadcs ei med i slutrcsultatet.
Vid tlvlingar tilldmpades
markstart av tvi orsaker. Det glllde att
jiimfcira modcl,lernas f6rmiga atr srarra
fdr egen motor och arr lven omcijliggcira
frir den tdvlande att ge modellen
cjvcrskottsfart. Denna regcl om "pushing"
fiillde Sven Ventzel i Vakcficldt;ivlingen
1937. Hans modell noterade
lingsta tiden, men domarna fcirklarade
starten ogiltig. Ventzel var initiativta-
€iarc till modellflygkiubben Vingarna,
som 1935 brjriade sin verksamhet. Gummimotormodeller
och di sdrskilt av
\il/akefieidtyp har varit Vingarnas specialitet.
De lag Sverige sdnde till dcssa
tlvlingar fcire krigct var si gorr som
rena ving-lag. Sunc Stark och .Arne
Blomgren tillsammans med nigra av dc
gamia vingarna tog upp verksamhcten
eiter kriget och kunde till Sverigc hemfcjra
den stora silverblgaren ircn 1951
och i952.
14
i
Arne Nilsson, Karlstad, med
cn at' dc t'6rsta radiomodellerna.
Di krigcr kom s;tte imp,rrr'reppL,1
k:ippar i hjulen fclr gummimotorflyget.
I stdllet fick vi hIr i landet .scika anvlnda
inhemskt material, som furu,
plyrvood och diplompapper. Segelmodeller
hade byggts fcire kriger i ganska
liten omfattning, mcn nu fick de sitr
genombrott. Linkcipingscskadern med
Sigurd Isaksson i spetscn Lranade vrig
tcir de nya tunga modellerna. Nigra
ledsamheter vilade sannerligcn inte civcr
Irskadcrmedlemm:rrna. Lit oss sxxa etr
avsnitt ur LEN:s krcinika irin 1940
om cn tdvling iNvkoping. "Eirer att
ha polletterat skidorna och -lsacsons
kombinerade trunk och sportstuga fcir
tvi och diskutcrat mojlighetcn trtt skicka
Svante Tofr som fraktgods, ramlade
vi ut pi pcrrongen, hoppade upp pi
tiget och ockupcradc nigra kup€er.
Just som tiget sattc iging fick Siggc fcir
sig att stationen gick it fel hill. Han
blev dock gcnast omhlndertagcn fcir
vird ...... Olle, som fiiljt med fdr att
hilil^' r;11 -.,1 l;'.' ". .v varje. rntre\5erade
sig mcst fdr dc kvinnliga tidtagarna
ocl.r var ej till sror nytrr.
Y.{,ril:
rorts. p4 st(t. ././

"Sikinebtippen"
Icir .rtt i n.rgon m.rn r,rda bot pe bristcn
pi radiorlvlinear anordr-rade Aeroklubben
i Malmci den 29-30 iuli en
sidan pi F 5:s flygfilt i Ljungbyhed fcir
klasscrna RC I och RC III. Di tanken
iciresv:ivar rtt iterkomma irligen, om
.in kanske under andra tormer, dciptes
clen till "Skineblippen".
Fcirsta trivlingsomg3ngen pi lcirdagen
som var RC I bcirjade med regn, varfcir
de tre fcjrst:r deltagarna fciredrog att sti
over och utnyttja mcijlighetcn till omstart,
men st6rtregnet civcrgick i regnskur:rr
med liga moln, som besvrirade
iven ,fcirsta omglneen i RC III och den
rndra omgingen i RC I. Scindagens tlv-
Lingsomglngar gick i ett strilande vi.der
mcd solsken och viirmc som vil
uppvlgde lcirdagens bcsvir.
Klass RC I vanns av Malmcis Rolt Dilot,
som vir'l dct hir laget dr klnd som
Cen ende svensk, som deltagit i samtliga
rrrclio-VM. Som andre man kom Ulf
Tcinnesen, norrman, men iboende i
Kung.dlv och verksam pi Volvo.
RC Ill blev en triumf icir arrangcirsklubben
i clet att tre av de fyra fcirsta
platserna belades. Segrare blev Lennart
Olsson mecl samma modell, som han
gjorde sitt rekordfcirscik i hcijdflygning
(1530 m), fciljd av fjolirets SM-segrare
Niilo Thulander med vi.rtlvlingssegraren
Arvid Karlsson, Link

TE
SlUl
f6ns
slnu
lnod
16
POr
kon-
Tempo 1 dr SMFF:s fiirsta specialkonstruerade
modell. Tempo dr frlmst avsedd
som kurs och nybcirjarmodeil, men
har data som gcir den synnerligen ldmp-
Iig som tdvlingsmodell i kiass A 1.
Tempo 1 ii konstruerad av den
kdnde modell,flygaren Cad-Erik Aunir,
och den anvlndes oc,h utprovades, vid
SM'FF:s instruktdrskurs i Norrkiiping,
ddr den fick mycket bercim av kursdeltagarna.
Vad som framfijr allt gtir Temp,o 1 si
fiirdelaktig dr att den nr MODERh{, ?ir
LATTBYGGD och Ir BILLIG.
Data Tempo 1
splnnvidd 97 cm
biryta: 18 dm2
llngd: 81 cm
material, kropp: furu och balsa
vinge: furu och balsa, balsaspryglar
stav: balsa.
Kliidsel: japanpapper eller siden.
Byggsatsen Ir av to,ppkvalitet och innehiller
alla ftir ibygget erforderliga detaljer
sisom f?irdiga s,pryglar, kontursigad
nosplatta, lister, flak, ferdig startkrok,
ja,panpapper, ritning i futrl skala
och utftirlig arbetsbeskrivning. Lim och
lack medfiiljer dock ej.
Komplett lbyggsats, riktpris kr 12:50.
Nettopris ,fcir medlemmar inom SMFF
KT 6: )U
Klub'bftirpackning om 10 satser, nettopris
f

TEMPO I
Konstruktion C.-E. Aundr
SMFF:s enhetsmodell
n r: 1 kloss A l.

l rlin klubbinstrukti)rskurstniNorrkaping.
Lcdaren
C.rlle Srndstedt,
U ppsala, ses liingst
till hogcr.
Succ€ l6n l6nlrundels
Man kan utan civerclrif t slga att det
skrevs modellflyghistoria nir Svcriges
Modellflygforbund i augusri startade
sin fcirsta kurs fcir klubbinstrukrdrer i
egen regi.
lnom fcirbundsstvrelsen har en llngre
tid diskuterats mojligheten arr arrangera
utbildningskurser. Svirigherer med
ckoncmien har hitcills lagt hinder i vrigen
men i ir har kursen kunnat ordr,as
tack vare gott samarbete med KSAK.
Premia'rkursen var fcirlagd till Norrkciping
den 4-i0 augusci och Flygklubben
Gamen hade fitt sldppa trll sina lokaler.
19 blivande modellflyginstrukrcjrer
och ungdomsledare frin hela lander
fick prova pi der gedigna kursprogrammet
och vet vdl nu det mesta om
nroclellflyg och hur en klubbinstrukrcir
skall arbeta.
Kurscleltagarna fick ocksi prova p.l att
bi,gga SMFF:s nya kursmodell "TEM-
t8
f6nsta instnukttiFskuFs
PO-ITTTAN" och det gav minga goda
eriarenhetcr. Kr-rrsl:irare var popullre
Calle Sundstedt, Uppsala o.h h"n h"dc
hjilp av Gunnar Kal6n och Carl-Erik
Aun6r, Norrkciping. Kursarrangcirerna
hade dvcn vidralat fcjrellsare frin Flygvapnet,
KSAK, Medborgarskolan Uppsala
samt SMFF fcirbundsordfcir;rnden
Sune Persson.
Kursavgiftcn var 50: - och fcir den
summan iick deltagarna icirllggning,
utspisning, byggmaterial, kursb6cker
samt resan fram oCh .lcer. Rikna efter
och konstatera scdan atr der fir man
nog kalla ctt exrra finr crbjudande. Som
sammanfattning kan sigas att denna
fcjrsta SMFF-kurs bl*' cn framging och
gav minga goda erfarenheter vilka kan
komma v:il till pass di sryrelsen undersciker
mcijlighererna art betydligt utvidga
kursverksamheten n,Ista ir.
C. E. A.

-;@
pu Kloss A'2
glddieomne
Rolt' Ha.gel ble.o NM-sr:grarc i klass A:2
Arets nordiska misterskap i de friflygancle
klasserna bjdd inre p:i nigra
stcirre framgingar frir det svenska.lagct.
Ro)i Hagel tog den cnda indiviclu_
cllr segern i A:2 och lagmrissigt
segradc
Sverige .i samma klass. Finland'iog
scgern i den sammanlagda trivlingen
g.h D:2 lager, men civerrasiininlen
denna ging var Danmark mcd 2 individuelia
och en lagseger. For v.irdskapet
stod Danska Aeroklubben som har
ail heder av de fina arrangerxangcn och
t;ivlingsplats var Vanclelflvgf:ilter pi
Jvlland. Vddret var ganska br" -.r,
m1'cker omvdxlancle n.red omkring g
sck. meters vind.
A:2 klassen blev dagens gl;idjeamne
I'or de svenske, ddr fcjrutom Hagels seger
;iven dcburanten, Hans Ahlstrcim
gl:rdde med en 4 placering. Gunnar Kai6n
hade dock inte nlgon av sin:r blrtre
dagar, utan noteradc endast 556 sek.
med en start p3 9 sck. efter att ha clra_
git sin modcll i startbanan och andra
starricirsciket slutat med att linan fciljde
mcd rcservmodellen till landningen.
vid
Nordisko
Mri$er-
skopen
Charlcs Moberg och Lcnnart Flocl_
strcim leddc uncler olika skcden C:2
klassen men slutade som 3:e resp. 4:a.
Thomas Kcister, Dlnmark, sesra.ic fcirc
sin mera krinde lagkamrar Erik Nienstcdt.
Bertil Olddn, iven han dcburant i
sven_ska laget, hade svirr att fi stil pi
sin klrra och hamnadc pi 9:de plats.
Jrn-Olle Akesson bcirjadc ml.cket lovandc
i D:2 mcd tvi max-fir-gningar, -fcjr
men fick i tredjc periodcn fcirsr
ling motortid och i omstarten tr1,cktes
kdrran ner i backen i den di mvckct
byiga vinden. Aunir rSk.rJe ut i'cir
sammr sak, men hans miss kon-r i fcirsta
perioden. Lennarth Larsson hadc :iven
han cn hclsvart dag och placcringarna
1or svenskarna blev ocksi dlrefter
nlmligen 7, 9 och 10. Aven i dcn hlr
klassen triumferade Danmark genonr
Steen Agncr .reh Norges Rune Bckkc-
lund beladc andraplarsen
och tick dir_
mecl dcn blsta norska p{aceringen vicl
detta N. M.
Forts. pi sid. 30
l9

P,i Europas stdrsra modellflyganldggning
vid Genk i nordcjstra Belgien arrangerades
E.M fijr linstyrda och VM
fcir radiostyrda modellplan.
T;ivlingarna hade samlat omkring 500
tlvlande, medhjilpare och supporter
vilket g jorde arrangemangen nigot
tungrodda trots starka afbctsinsatser
frin arrangdrernas sida.
Linstyrnings-EM
Sverige stdllde upp med kompletta lag
utom i stunt och combat ddr vi hade
tvi resp. en deltagare.
Konkurrensen pl dessa tlvlingar dr
erkiint hird, och den enda klass dlr man
hvste nigra stcirre fcirhoppningar fcir
svcnskt vidkommande var team-racing
Denna klass startade ocksn ganska lovande
mcd Bengt-Eric Olsson pi 6:e
och Grirrn Alseby pi 10:e plars efter
fcirsta omgingen, medan virt srora
20
rffi
hopp, Kjell Rosenlund, ej fick nigon
tid noterad. Andla jomgingen b'lev otur-
1ig, trots lovande tr:iningsresultat strax
innan. Kjell Rosenlund fick ytterligare
en nolla i protokoller och varken "Bea"
Olsson eller Gcjran Alseby kunde fcirbdttra.
Finalen, som ej kommer att g3
till historien, vanns av ryska laget Zolotoversch/Kobets
fcirst tjeckerna DrazeklTrnka.
I speed kldmde italienaren Grandesso
r med 222 km/tim. redan i fcjrsta omgingen,
oc'h der resultatet motstod alh
tappra fcirscik av de snabba ciststatsdelraga
rna.
Ove Kjellberg gjorde en sdker och bra
serie och hade sikert noterat civer 200
om inre nrodellen slitir sig i sista flygningen.
Mins Hagi!s.* hade en flygning
iiver 210, mcn mororn rasade ihop
innan tidtagningen var avslutad, och
lnterimatioltell lTrodel
wa
@q!&4: + 1l
'
rx*ew*
._",*t'*:
sd.. . .; - ,;.:.
r"iF"\s t .+
*&+* .*+,*,; *
ffi
T, o, .res Grandesso, Italien, som vdnn
sped, ocb t. b. 'uisar Juri Cirotkin, Soojet,
upp sin fina stuntmodell.

Pi den stora bilden ses linstjtrningsbanorna i Gcnh.
Den lilla bilden visar titelt'irsvararen J. Valo, som
tlock inte kunde f6rsvara miisterskapet.
llygveclca i Belgien
Rolf Hagel hade m1'cket problem med
motor och plan, varfrir han intc niddc
vanliga farter. Bdsta prestationen svarade
nog den unge finnen Lahtinen fcir,
s.;m off iciellt llcig 211. men mycket
tvcksamt blev diskad i sin blsta fl1 gning
pi 219.
Stunttiivlingen blev lidande av mycket
undermSliga stuntdomare, som var po-
.ingvilliga nIr nigon k.ind stuntflvgare
ii6g.
Nu segrade for fj:irde lret Grondol,
Belgien, nir segern egentligen skulle ha
gltt till Juani Kori irin Finland eller
rr-ssen Cirotkin.
Av engelsminnen blev Frank Vorburton
skandallcist bortdcjmd, medan
inre helt oklnde Tub,by Day chockade
sina talrika anhdngare genom att haverera
undcr dubbel*'ing-owern, och han
r-ar sedan borta ur titstriden.
Ovc Oster l-rade nerverna bra under
kontroll och gjordc speciellt 3:e flygningen
bra, men fick finna sig i att bli
litet nerdcimd. Om Lars Tehler fir man
siga att han innu si llnge dr fcir orutinerad
fcir si hIr stora t:ivlingar.
C,ombar visade upp en efter svenska
mi.tt lig stand:rrd och det var egentligen
endast cngelsmdnnen som imponerade.
Vir enda delrrgare, Peter I-vers.
skulle slkert klarat sig bra, om han 'nte
blivic diskad p. g. a. en rigorcis regel i
samband med start av motorn.
I nationstivlingen stod Sovjet inte att
hejcla, medan vi sjllva fick ncija oss mcd
delad niondeplats tillsammans med England.
Finland tog sensationellt andraplatsen,
ooh vira modell'fl,vgkamrater
frin andra sidan Bottenhavet Ir vdrda
en cloge f6r sina stronga insatser under
denna t:ivling.
21

Goda svenskresrrltat r5ckte
eiiRadio-VlUliBelgien
Radiokontrolltrivlingen iigdc rum bara
nigra hundra meter frln linkontrollcirkl;rrna.
Som startbana hadc ordnats
en asfaltcirkel med c:a 120 m diameter.
Omgivningen till dcnna med stenar,
buskar och staketstolplr som modellfcirstorande
hinclcr, var mindrc I1'ckad.
Red,rn undcr trriningen utkristalliscradcs
en elit av flvgare, som man fcirstod
skullc komma att sliss om tdtplaceringarna.
Dcssa var amerikanerna
Brooke, Nelson och Kozmirski, tvsken
Bosch, belgaren Louis, Culverwell trin
Svdatrika samt engelsmannen Van der
Bcrgh. Dessa hcill sig hela tidcn i tlten
med undantag av Nelson, som hrde
oturen att scilla in motorn si snilt i
l'iirsr,r flvt'ninpcn ,n drn stannade i
bcirjan av pr()grf,mmct.
Av dessa sju flcig Brooke och Nelson
mcd Orbits n\ a proportionalutrustning,
som i huvudsak dr en omaibetad
och i vissa avseenden fcirblttrad Space
C.'ntrol. De clvriga fliig bong-bong system
med gocl lramgSng.
Ganska snart fcirstod man att Brooke
skulle ta hem spelet, mcijligen hotad av
Bosch, som mcd domarnas hjiilp f16g
upp sig pi slutet. Boschs slutspurt gjorde
att poiingsumnlorna av de tvi bista
flygningarna skilde sig frin varandra
nred mindre in tvi proccnt. Detta
mcdforde en omflygning, i vilken
Brooke flcig biisr trots att han missade
stjlrtglidet och gjorde en ful landning.
Bosch flog inte alls si bra som han
gjort i sin tredje flygning. Brooke hede
vunnit, vilket I.ran d.rligcn fcirtjdnat,
22
tv han flrig mr ckct j.imnt oilr 'n1gtr
med vllplacerade n-ranovrer tiLrts det
dnliga vddret.
De civriga toppm.inncn flog l,rr, mcn
var klassen uncler Brooke och Bosch.
Kozmirski t. ex. n'cktes i de L.:ida tcir-
sta flygningarna il polng mest pi sitt
l,:-l^ :
KJnUa namn, men rsrsta omgxngcn
g jorde han en r.rtmilkt flr ening metl
sin Taurus. som lcir tivrigt r'.rnn convcours
ddlegancc.
De svenska dcltaqarna Dilot, Eliasson
och Lewenstam gjorde vad man kunde
beslra av dem, dvs. de flog lika bra
som hcmma. Vlr strndarcl och trrining
lr uppenbarligen inte tillr:icklig i6r att
vi .kall kunnr konkurrcrr onr r,itpllce
ri ngarna.
Vira norska bekrntingar Stcphansen
ocl.r Tonncsen skcitte sig bra. Stephensen
var klassen civer

,r.ry
*w
s:.
+'i
Bil,tt.rna uppilrdn,tc1, 2,., aistr Ro!l Dilot,
\i (,rrAC, mtd sin nto,lcll, pcr Axcl Eliasson,
Si,crigc, under intrimning a"o planct sdm;
nntri.kanen R. Broobe, tisA, o;h F. Bosclt,
T )'skL"tnd, v-ilha to p pde RC-l I I -klasstn.
RISULTAT;
Linstyrnin gs-E l:l
TcanL-racing:
1. Zolotovcrch/Kobets, Sovjet
2. Drazck/Trnka, Tjcckoslov.
3. Babitchev/Radchcnko, Sovj.
12. Olsson/Siiderberg, Sr.crige
I 7. A lsebl /Hrgberg, Sveriqc . .
lJ. Ro.errlund/Bicirk. Sverise ..
S pecd:
447
1. E. Grar.rdcsso,
It;rlicn ...... 222 kntlh
2. V. N;rtalc,nko,
Sor-jct ...... 21.6
l. I. Toth, Ungern 214
14. O. Kicllbcrg, Svcrige ...... 1.92
23. R. Hrgcl, Svcrige ........ 169
Stnn t;
1. L. Grund"rl, Bclgien.
z. | - Cirutkin, Sovj,:r.
3. J. Kari, Finland
16. O. Oster, Sverige
28. L. Tchler, Svcrigc
Conbat:
1. S. Holland, England
2. G. Hanebalckc, Bel,tie.n
N ation stiivling;
1. Sovjct
2. Ijinland
3. Italien
final
( ln
4.lR i r1
4,35
2047 p.
1957
1943
L7 59
15 09
9. Sverige ........ 26
Racliostyrnings-V M
Klass RC-lll
1. R. Brooke, USA .. 3730
2. F. Bosch, Tysklrrnd 3ZgC
3. E. Kazmirski, USA . 3430
4. P. Louis, Bclgien 3391
5. G. Nelson, USA .. 3356
6. Culvcrwell, Sydafrika ...... 3J2g
21. R. Dilot, Svcrige 2ZA5
22. P. Eliasson, Sverige 22A2
33. J. Levenstam, Sv.'riec ...... 1499
N ationstiioling:
1. USA
2. IJelsicn
3. Syclafrika
8. Sverigr.
5n
- r,
1)
73

Svenska
fr.arngangaF
klasseFrra
(Q,-2 OCh A-2
vid
l'lUl
-
I
CDstennike
24
Osterrike Stog sig i ir jlttearrangcmanget
att anordna VM i samtliga friflygklasser,
etr arrangemang som de
skall ha all heder av.
Tlvlingen gick pi en f. d. militdrflygplats
i Viener Neustadr, dir de omkringliggande
h

sjunkomriden, och missade ett par maxillgningar
trots goda utgings,hcijder.
Fvre man giorde upp om titeln i 3
omflygningar) som vanns av tidigare
vlrldsmistaren Erno Frigyes. I utmdrkt
v;ider startade si v'ake field-klassen, som
blev ett stort svenskt gl:idje:imne. Bide
Rolf Sundin och altmeistern Anders
Hikansson inledde med maxflygningir,
medan Nils-E,rik Hollender, fick
sjunk och missade nlgot.
Nir tre dje perioden startade, hade
vinden okat kraftigt. Di Sundin skulle
starta iordrades det f1'ra man fcir att
hilla modellen, som strax efter startcn
var nira kr.add i den kraftiga turbulcnsen,
men planet tog sig och fick max.
Anders Hlkansson kvaddade i starten,
rlen fick max di han by-tte till rescrvcn.
I dcn iiirde perioden vintade det svenska
laget tili slutet fcir att chansa pi
bittre vldcr, vilkcr visade sig yara ert
lvckokast. Bide Anders Hikansson och
Rolf Sundin "maxade".
I sista perioden "maxade" sxmtliga
svenskar. varvid det framgick att An-
Jcrs tillhcjrde den grupp om {\'ra mxn
scm hadc max i samtliga flvgningar och
som silede's skulle gdra upp om de inbordes
placeringarna genom fly-off. I
rlcn f,ijrsta ornflygningen foll ostcrrikarcn
Wagner L,ort, i den andra italienaren
Murari och si i den tredje ornfl1'gningen
vrr clet cjsttysken Lciffler som
.lrog det lJngsta strir ienv;gen med
Anders Hikansson. Eftcrsom Rolf Sunr;-
L--^,r^ ^? yd hedrrnde fcmtc
plrts, kindes det som forr di Sverige
\'rr en stornarion i \i'akefield.
Resultat pA sid. 3l
Otrc bilden visar Bosse Modeer,
som blcr trta i A:2, och pd dcn
ai tidernts aiirlclstniistarc, Ernii
Ungcrn.
l'm'
i-ry
j.'ii
iffi:
rs.
i'
t&
SzLcri ge ,
undre ser
F rigye s,
25

NORDTSI(A lUIiiSTE RST(APEN
Topp i cornbat - Bakslag tearrr-nacing
Arets Nordiska Mdsterskap arrangerades
fcir andra gingen i Sverige och med
Bromma som ttivlinssplats lven dcnna
ging.
Tlvlingen priglades av det eemyr och
dcn goda tdvlingsanda som inda frln
starten klnntecknat dessa landskamper.
Efter de goda uttagningsresultaten
glllde nog Sverige som knapp favorit
tcjre Finland, som vrr fjolSrssegrare.
I stunr hade vi inte mycket att hoppas
pi mot starka finnar och danskar
men bidc Ovc Oster och Birgcr Qveni)d
cjvertrlffade sig sjzilva och de hotadc ett
tag "omojligc"
Juoni Kori.
I spued sattcs hopper till nyhlivne rekordhillaren
Rolf Hagel, men hans
l.rogtrimmade Super Tiger var fcir nyckiull,
varfcir rcsultatet ej blev det v.intadc.
Finnarna civerraskadc d:iremot
stort och rog storslam mcd unge Lahri.o.
i r^-- .3 2o)
Tearn-racing, r'3r paradklass. blev ert
stort bakslag. Inget klaffade fcjr de
svenska deltagarna och inte ens Kjell
Rosenlund lyckades ni finalen. Segrare
blev nu de finliindska brciderna Sundel1.
I combat fick vi slutJigen cn Iulltriil'i,
men det berodde slkerligen lika mycket
pi dilig konkur.rens som egen skicklighet.
Den ende som kunde bjuda de
svenske egentligt motstind var dansken
Pcr Hasling.
Scgrare blev unge Ger"hard Hikansson,
som gjort en mycket snabb frammarsch
i svenska combatcirklar och som viintas
bli mycker bra.
I inland tog redan frin bcirjan lcdning-
26
Forts. pii sid.30
FinLiiitdsle
e tol,par ..ii N l.[. Otcr:t f u,utr
l:'ldri, sont selirat!c i s!unt. D:irutr.l(r s(s
brijdtrna Sundcl!, sclit toppadc i rt,,r:rt-,,it'ing.

lorts. ir,tit sit/.1-t
Aven nadiof lygel ...
t.r';nin::c:r var (lLt ej .i n.-tga. t, jb]and
glon"rdr ricltagarna att kn;ippa pi stoppuren
niir man srartaile, ibland nir klrr.rn
lanrlatlc. Det sL'ntre gjorde kanske
nrindre ...."
A vert :',itli,rilr lc: li.rr gJnsk.r g.lmla
anor. Dc: i:rnns tantastcr, som rcdan
tijre krigct lr-ckadcs ti till radioagerc-
:l:it srJm iungcr:rdc. mcn dessr radiorlnlatair:r'
med siiirci:rrccrtiiikat var i
rotis. lt,11t st(1../
Tearrr-nac-ng . . .
h;rr cl:r cn medhjilparc. r-nek;rniker, som
startxr motorn igen s:dan modellen
t.tn11.i1.. Trc pi,orcr llrqer is;mmr ciriicl
s,inrritligt och planen kan siledes
krrl ,.n' r lr.rndrl i -uitcrr.
Varje fllrning kallas heat och tvi f6rsokshe;i:
kdrs pcr piiot. De trc bista ticlerna
ar.gcjr vilka sorn gir till err finaihear
t{,ir biista ticlen i finaicn vinr-rer.
Br.inslesnila, l;ittstart,ade motorer
er-scir iirort sctt vir.rnlren.
SPEED
Speecl .il'som namnet antvci:r en ren
hastrghct,t;ivling och tvi klasse r tinns.
IJcl. . r. inrcrnrti,'ncl1. 'pecd-inr nrcd
lttr,t(lr\.,'\m mJ::. 1.5 cm;l birrtrn
rlinst I .1mj per cmr motorvolr'm och
rr-r:rx, b.irvtcbelastning 100 gidme dcls
en nari..ncll, speed B med motoryoll.m
max 5 .r-n']. Scdan modcllen startats och
:rccelcrcr,at upp i f:rrt llggcr piloten
hrncltlqe: i cn gatfel. som rir vridbart
infrist:r.l len cenrrumstolpc, s. k.pl'iirn.
Tirlraglrnr t:i1'ticien pii 1O varv
allmiinhet inte modellflvgare, varidr
flvgi6rsoken ofta tog en ;inde mcd fcirskriickclsc.
Lyckligasre lcisningen fc;r
d:rtid.r rcirhlllan.lcn vxr nog rtt gcire
som Dag Romell, Sven Irorsberg och
Urban Ortcngrcn vilka var specialister
var och cn pi sitt gebit, radio, modellfl1'g
och motorcr. Som cnskilt arbete
pi rr mnrsier bygg.le dc err rrdiostr rd
ilvgbat, en skalamodell av Dornicr Do
18. De lyci

WebFa Recond ll lr5 ec
Vebrafabrikens Record-moror har nu
funnits i marknaden i ndra elva 3r och
lr alltsl av den anledningen nigot av
en rekordmotor.
Dl modellen fcirst kom ut 1952 tillhcirde
den effektmissigt det Ista, som
stod att fn i den klassen och bearbetningen
pi den ingiende delarna var av
god kvalitet. Trots att motorn modifierats
alltmer under .lrens lopp, har den
hela tiden haft de ursprungliga huvuddragen
kvar. Fijr nigia ir sedan gjordes
en ganska genomgripande fcjrdndring
av konstruktionen och i och med
irets modell Ir omkonstruktionen fullstlndig.
Dlrmed fanns det ocksi skll
att dcipa om motorn, men eftersom det
gamla namnet var vllklnt, gjorde fabriken
endast ett tirlllgg till namnet och
motorn heter nu Rccord II.
Till der yttre skiljer sig II:an frin
sina fciregingare ddrigenom atr vevhuset
Ir matt gribllstrat och att inga eloxiderade
detaljer ingir. Aluminiumderaljerna
ir istdllet polerade till h

Den testade motorn
siktig dragning ge upphov till licka och
dirmed friljande kompressionsfcirlust i
vevhuset. En packning tdtar ocksi mellan
vevhuset och det i detta nedskruvade
cylinderfodret, men denna packning
Ir av hirdare material. Cylinderfodret
har sex 6verstrcjmningskanaler
frdsta pi insidan. Kanalerna slutar en
knapp mil'limeter under avgasportarnas
nedre kant och ger alltsi en mycket begrdnsad
civcrstrcimningstid. avgasportarna
dr tre tili antalet och upptar stdrre
delen av cylinderfodrets periferi med
undantag av tre stolpar, som f6rbinder
fodrets civre och nedre del med varandra.
Kylfldnsar och topp dr svarvade
i ett enda stycke av aluminium och
g;ingade invdndigt fcjr att kunna skruvas
p3 cylinderfodret. Vevstaken dr
gjuten av €n aluminiumlegering och
med undantag f6r h'ilen fcir kolvbult
och vevtapp Ir den obearbetad. Kolven
;ir svarvad med svag konicitet pi toppen
och motsvarande konicitet eterfinns
pi kompressionskolven. Fcir att
hindra kompressionsskruven frin att
vibrera ur sitt instillda 1dge, dr den fcirsedd
med en lisarm.
Trots att fabriken i sin bruksanvisning
(pn engelska och tyska) rekommenderar
tvi timmars inkcirning pi
lig kompression och rik br'dnsletillfcjrsel
innan motorn ?ir ink6rd var testexemplaren
av Rekord II och II RC
inkorda efter c:a 30 resp. 40 minuter.
Som inkcirningspropeller anvdndes 7X6
resp 8 X 4 Super Nylon och som inkcirningsbrdnsle
"Powe Mix".
DATA
T)'p' encvlindrig, luftkyld, tvlrspo ad
tvitaktsmotor med vevaxelventil.
Konisk kolvtopp och motsvarande
koniciter pi motkolven.
Vevaxeln lagrad direkt i vevhuset.
RC-versionen fcirscdd med
{orgasartrottel fastmontera,l i
vevhuset.
Tlndsystem: kompressionst,intining
Slaglingd: 13,6 mm
Borning: 11,8 mm
Cyl. volym: 1,5 cc
Kompressionsfiirh.: vrriabelt
Vikt: 91 gram (utan trottc'l) 94
gram (med trottel)
Av f abriken rekommenderat brinsle
fcir inkiirning och sportkcirning: 28 0/o
ricinolja, 44 0lo erer,28 0/o fotogen. Procentangivelscrna
avser vo11'msprocent.
Varvtalsvlrden med "Powa Mix".
Propeller
Super Nylon 9X4
7X6
8X4
6X4
Cox Nylon 7X31lz
varv per mrn..
9000
I 1600
12200
16800
r3200
Rekord II RC gav vid kcirning pi Powa
Mix och med Super Nylon 8 X 4 ett
varv pi 10800 rpm, vilket kunde trottlas
ned till ca 4800 rpm. Upprepade eller
lingsamma trortlingar [ick ej motorn
att stanna.
2V

forts. iran sid, 26
Topp i Gornlral ..,
en i nationstlvlingen och hade sedan
ingen svirighet att behilla den.
Till nrista irs landskamp i Danmark
miste vi sklrpa oss fcjr att ha nigon
\eecrr'ir,)n\ mot dc rrrtinerade finnarne
,...1' .1^ ",^^,'-:--J- ltnskarnr,
RESULTAT:
\ pctd:
l. .\11. L;rhtincn, Finlancl
2. K. J.i.iskcl,iinen, Finl;rnd . . . .
J. .1. \'.rlr'.
Iinlrrrd
+. \. Biiirk. Sr e rigc
7. C E. tnquist, Slcrigc ......
ll. R. H.r'i(1. Svrriie
T tat;rr tc it; g:
1. Sundell/Sundcll, Finland ..
2. Tort;llei'Raetihainen, d:o ..
3. Slcnsson/Larsen, Dtrnmlrl<
4. I(,'..;:.Lrntl/13jtirk. Sveriqe . .
6. l,l.r:!u::.1, Crrrrkvirt. Sr erile
9. Ostcr,Pioch, Sr,crigc ......
5tilttt:
l. J. K.iri. Finl.rn,l
2. O. O:rcr. Sr.erigc
3. lt. Q'.nild, Svrri;e
6. C. Tcnnstcdr, Svcrigc ......
Ccntb.it:
1. G. H...kansson, Svcrigc
2. P. Er.r:i, SvL'rige
J. S. I;l:rgemar. Sl'erigc
4. II. .f .irri. Finland
N,;ticr;.,t;: /iiS:
l. |:.1.r'r.i
2. Svcrllc
l. l)ennr.rrk
iorts. ir,;it s;d.19
A:2 gladiearnne...
NORDISK \{ESTERSKAB 1963
V;rndei. I)ennrerk - 11-7-1.963
krn/tirn
2A2
199
t95
180
t7/
110
biista t. final
Klass A-2 sck.
1. Rolf Hage I, Svcrigc 815
2. Borgc Hanscn, D:rnmark ........ 779
3. Marhhu T;hk:ip:i, Fjnlancl ...... 720
8. Gunnar Kaldn, Svcrig.: 556
KLass C-2
-Wakeifeld
sck.
1. Thor-lras Kostcr, Danmark ...... 819
2. llrik N.cn,stedt, Dannrark ...... 833
3. Charles Moberg, Svcrigc ........ 8C^{
4. Lerrnart Flodstri)m, Svcrigc ...... 79C
9. Ilt'rtil Olddn, Sr-crigc .......... 6C8
KLass D-2
:'^". :'..
).u,+ -1.1 I
).1t)
t. f irrl;rrJ
l. IJ.rnnr.rrk
-.' 5 11
--,
)'-) t
J )vrrl-e
-1. Norrc
2157 p.
1.995
1.926
1 865
44 P,
55
3 2,5
l. Stcen Agncr. l);lnmark .......... 810
2. Rune Bchkcluncl, Norge . 781
3. Sandy Pimcnoff, Finlend ...... 745
7. Jan-Olle Akcsson. Svcrige ...... 636
9. Carl-Erik Atincr, Svcrigc ........ 441
10. Lcnnarth Larsson. Svcrigc ... ".. 4C7
l a .l
JOrts. Jrdn stc, tz
Sluntf lygningen...
s971 p.
584 1
576C
3544
tionsicirmiga, koordinationsfcirmiga och
"klnsla i handen", men clet rir fel. Alle
kan qentrrtt tr,inin* nr o.rnad skicklighet
och som cxempel vill jag nlmna
Jcsper von Segcbaclen, som hadc minga
problcm i bcirjan, mcn som genom idog
tr;ining blcv Svcrigcs ojiimforligt biist3
stuntflysxrc.
r'r- ,.- 1...--- .-.- .,,.rcjrr
r UT dLL
J...t ntod:rn,r
rrunrprogrJmmct px ctr rikrigr ,itr
iordras i huvudsak tre cgenskapcr av
stu n tplanet.
1. Mandvrcrbarhetsfcirmiga
2. Stabilitet
r, t,A--q-, -,, L,ll, l;-,,--, .^.i-.1,
J. I Ul lrrJSJ Jr L rrJrrd r rrl,,l lrJ \Prtllud.
Dcssa cgcnskapcr skall n:irmrre cliskutcrirs
inlsta avsnitt.

Resrrltat InAn lfM i Oslennike
Kldss A-2.
1. H.G. Erichsen, Tysklend ........ 90C
1 E. Avory, Kar-rada 391
3. Bo Modccr, Svcrigc S88
+. E. Nicolaas, Holland 866
10.
Sek.
f rr''/n)rr Alnr \verr,',. ,, 765
61. Rorrni. Skijld. Svrrisc 5E2
Lag:
1. Sovjet ... 2527
L Holl.rrr.l ........25A7
l'). Svcrisc ........2235
Ii !ass D-2.
l. Ernii Friggcs, lJnsem 9CC
2. Lars L;rxnrann, Finl;rrrd 9C0
l. D. Galbreath, USA 9C0
1. A. D:rll Oglio, Italien 9CC
l+. Rolf Hagcl. Sverigc ..... 799
49. Ulf Carlsson, Slerigc .
51. Akc LurTdin. Sve rige
Ltg:
l. ltalien
2. Ungcrn
16. Sverigc
Iilass C-2:
1. J. Ldffler, Osttvsklancl
2. A. Hikansson, Svcrige
3. I3. Murari, Italicn .
.{. H. W,r3ncr. O'trrrjke
5. Rulf Surdin. Sr crigc
+S. N. E. Holl.rnd.r. Sr.rigc
Leg:
643
610
2598
2598
2072
900
9C0
900
900
s82
698
1. Italicn ... 2576
2. -fugoslavic
-i. Svcrigc
|U| od el ltly g hand lDOc ker
Handbok nummer 1 ir er-r utmirkt
grur.rdbok fdr nybcirj:rre och ett fint
hjilpmedel vid kurser. Pris 6: -
Handbok nummer 2 berattar om hur
man konstruerar modellflygplan. En utmiirkt
handbok fcjr den som sjiilv vill
konstruera sina plan och inhimta teoretiska
kunskaper. Pris 1 1: -
ILekvirer:rs frin SNIFF:s exp., T1,choBralrcgatan 35, Limbamn.
31

Tesla rnodellf lygkrrnskapenna !
Modellflygnytt inbjuder till en liten metoden. Har Du ldst artiklarna i Mofrigetlvling,
dir det gi.iler att tippa dellflygnytt bijr det inte vara nigra stcirritt
svar enlist den vilklnda 7-x-2- re svirisheter att hitta r;itt svar.
I Ar biirytan p& ett modellplan 1) Ytan av hela
vingen, x) Ytan av hela vingen plus stabilisatorn,
2) Ytan av hela r-ingcn plus stabilisator och ferra?
2 Vem var instruktcir vid Srets modellflygkurs 1)
Calle Sundstedt, x) Lars Andersson, 2) Kjell Roseniund
I
3 Ar LEN en fcjrkortning av 1) Low effect nitromethan,
x) Luleieskadern, 2) Linkiipingseskadern?
4 Pionjir inom sr.enskt stuntflyg r.ar 1) Sven-Olov
Ridder, x) Olle Eriksson, 2) Tubby Day?
5 I vilkerr klass f,lr rnan ha hcigst 7,5 cc tankvolym
1) Klass A:2, x) Speed-int., 2) Team-racing A?
6 Den klnde modellflygaren Rolf Hagel :ir irets
r.rordiske mistale i klass 1) Speed, x) D:2, 2)
Fcirnin.rliga priser delas ut till de fcirst Fcirsta pris ?ir en 5 cc modellflyg-
6ppnadc ritta lcisningarna. Sammanlagt rrotor, 2-3 ar en 2,5 cc modellflygblir
det 20 priser. motor, 4-5 d,r sovs:ickar, 6-10 :ir res-
Svalen skall vara insinda till SMFF:s viskor och 11-20 dr byggsats av Temcxp.,
Tr-cho Brahegat,rn 35, Linrhamn, po 1, - SMFF:s specialkonstrueradc
fcire den 1 dec. 1963. modellflygplan.
RekvirePa Tempo-Ettan !
Tempo-Ettan zir SMFF:s fcjrsta enhetsmodell i en serie pi flera sorn kommer sn
smaninsom. Tempo-Ettan har utiorligt bcskrivits pi sid. 16-17 i detta numtrrer
Av Modellfl1'gnt.tt.
Priset pi b,vggsatser.r komplett zir si ligt som 12:50 * oms.
Medler.rrnrar i SMFF erhnller rabatt liksorn modellflygklubbar. Dessa kan kcipa
klubbfcirpackning on.r 10 satser.
Bestiil TEMPO-ETTAN hos:
SVERIGES MODELLFLYGFORBUND
Ticho Br.rhegatan -15, LIMHAMN. Tel. O40l5L662.