Sveriges förbindelser med östern under vikingatiden : ett ...

Sveriges förbindelser med Östern under vikingatiden. 37
I den ofvan omtalade grafven från Rösta i Ås socken,
Jämtland, hvilken lämnat sä många beslag med växtmotiv, hittades
äfven några rembeslag, prydda med två hufvuden, möjligen
af björn (fig. 179 a, b). Jag sätter dessa beslag i förbindelse
med de inom östfinsk kultur bortåt Ural och i Sibirien
(Tomsk) vanliga björnmotiven. Ett sådant beslag från Perm
är här afbildadt (fig. 180)}
I en graf på Björkö och i en annan vid Skäggesta i Barfva
socken, Södermanland, ha påträffats små runda bronsstycken
med framställningen af en man, som omfamnar tvänne bevingade
djur, gäss, svanar eller möjligen drakar (fig. 181 och
182). Ett liknande smycke är funnet vid Wladimir i Ryssland
(fig. 183)} Jag tar för gifvet, att äfven detta motiv är
af östligt ursprung, ehuru jag ännu saknar goda anknytningspunkter.
Åtskilligt senare (början af 1200-talet) är den relief,
som smyckar "Talismanporten" i Bagdad och framställer den
sittande kalifen Alnassir, omgifven af tvänne drakar. 2
En på orientaliskt maner sittande kalif förmodar jag vara
förebilden för den barbariska människofigur, som är återgifven
på ett hängsmycke från graf 791 på Björkö (fig. 184). Händerna
tyckas hällas uppsträckta, detaljerna på sidorna har jag
ej kunnat tolka. Dylika sittande kalifporträtt äro kända från
en medalj, slagen öfver el-Muktadir billah (908—932). 3 Den
kronlika, treflikiga hufvudbonaden återfinnes å de barbariska
människofigurer, som senare inristats på bottnen af vissa i
Ryssland och Sibirien funna sassanidiska silfverkärl, såsom
det från Kodski Gorodok. 4
I ett stort silfverfynd från Fölhagen under Roma kungsgård
pä Gotland hittades bland andra smycken ett hänge af
silfver i form af ett människoansikte (fig. 185/'. Anletsdragen
1
A. Spitzyn, Wladimirskie Kurgany. Fig. 5. (Iswjestija intp. arch.
kommissi. 15. St. Petersburg 1905).
2
Sarre, L. c. Fig. 8.
3
Sarre, L. c. Fig. 18.
1
Srnirnolf, L. c. Fig. 92.
•' Montelius, Svenska fornsaker, fig. 605.