Kommenterad bibliografi

Vid sidan om ordinarie arbetsuppgifter som
ansvarig för det nationella nätverket för folkbildningsforskning,
Mimer vid Linköpings
universitet, hade jag 1996/97 i uppdrag från
Folkbildningsrådet att göra en översikt av svensk folkbildningsforskning
från 1980 och framåt. Resultatet av
det uppdraget redovisas nu i två omarbetade rapporter,
dels i en resonerande och kommenterande del där
jag för ett principiellt resonemang om folkbildningsforskningens
framväxt, nuläge och framtid, dels i
denna andra, bibliografiska, del. Här kommentarer jag
också merparten av de avhandlingar om folkbildning
som jag funnit relevanta. Bibliografin är tillgänglig via
Mimers och Folkbildningsrådets hemsidor, men kan
också beställas i ett enklare tryck.
Det finns inte något enkelt sätt att söka forskningsrelevant
folkbildningslitteratur på. Istället gäller det att
kombinera olika metoder, göra datasökningar, ta del
av tidigare översikter, söka efter aktuell litteratur i tidskrifter
och inte minst att lita på egen kunskap och
andras tips.
En grundläggande svårighet är också att det inte
finns någon enhetlig och gemensam tolkning av folkbildningsbegreppet.
Inte förrän under femtiotalet kom
t ex folkhögskolorna att mer generellt betraktas som
en del av svensk folkbildning. Osäkerheten när det
gäller att bestämma fältet märks också i bibliotekens
katalogisering. De har inte en enhetlig och gemensam
tolkning av vilka arbeten som hör till fältet. En rad
intressanta arbeten kan därför återfinnas under helt
andra sökord än folkbildning.
Merparten av litteraturen har jag, trots detta, fått
tag på via databasen Libris’ biblioteksversion som tillåter
avancerad sökning. Den omfattar ca 3 miljoner
titlar i svenska forskningsbibliotek. Huvuddelen av
mitt material har jag fått från en öppen, s. k. trunkerad,
sökning på “folkbild?“ som, utan den givna tidsavgränsningen
från 1980 och framåt, gav 2 048 poster
senhösten 1996. Anledningen till att jag i sökningen lät
också äldre titlar komma med var att jag den vägen
ville få en överblick över hela folkbildningsfältet och
därmed kunna identifiera enstaka centrala verk publicerade
före 1980. Trots denna vida sökning visade det
sig att det var nödvändigt att komplettera den sökningen
med en rad specialsökningar. Så fann jag alltså
att forskning om folkhögskolor bara i undantagsfall
var kodad som forskning om folkbildning. Också
inom områden där det idag kan anses föreligga ett särskilt
behov av insatser, som när det gäller folkbildningens
förhållande till arbetsmarknaden, till människor
med funktionshinder, ifråga om genusperspektivet
och när det gäller demokratiaspekten har jag gjort specialsökningar.
För säkerhets skull har jag sedan jämfört
resultaten av dessa sökningar med resultaten av ett
nyligen avslutat kartläggningsarbete inom det vuxenpedagogiska
området och med Mimerbladets annonse-
3
ring av ny folkbildningslitteratur sedan dess start 1991
fram till våren 1998. Kompletteringar har också gjorts
med hjälp av annan litteratur jag kommit över och
med hjälp av olika tips. Trots det är den sammanställning
som finns i bibliografidelen givetvis ofullständig
och behöver kompletteras. Till alla författare av forskningsarbeten
om folkbildning, av olika omfång och på
olika nivå, vill jag därför säga: om ni inte finner ert
arbete med här beror det sannolikt inte på att jag
bedömt det som mindre värdefullt, utan på att det inte
funnits med i Libris forskardatabas eller i de andra
källor jag haft tillgång till. Ta det som en uppmaning,
kontakta ett bibliotek och få hjälp med att få arbetet
katalogiserat och infört i databasen! Jag uppmanar
också läsaren att sända in kompletteringar, av egna
eller andras verk som borde ingå, till Mimer för en
löpande revidering av arbetet!
Bibliografidelen är alltså uppbyggd så att jag utgår
huvudsakligen från svensk folkbildningsforskning från
1980 och framåt. Bestämmande för om ett arbete har
kommit med i bibliografin eller inte har i regel varit
dess akademiska status eller dess kvalitet och omfattning.
Så redovisar jag t. ex. alla de avhandlingar som
jag kunnat finna inom vad jag betraktat som folkbildningsområdet.
Även några äldre avhandlingar, publicerade
före 1980, har fått ingå i bibliografin eftersom
totalantalet är litet och det kan vara skäl för den som
ska ge sig in i forskningsfältet att bekanta sig med
merparten av tidigare arbeten på den nivån. Emellertid
är forskningsfältet vidsträckt och, beroende på hur vi
definierar folkbildningsbegreppet, gränserna till annan
forskning olika. Framförallt i den första allmänna
delen ingår därför ett flertal avhandlingar som, med en
vid definition av folkbildningsbegreppet, har uppenbar
relevans för fältet. Avhandlingar som jag har bedömt
som särskilt centrala har jag sammanfattat i den
utsträckning tid och ork tillåtit. Dessa är markerade
med * framför titeln i den inledande uppräkningen
under kategorirubrikerna.
Vid sidan av avhandlingarna är en mängd forskningsrapporter
och böcker som berör folkbildningsområdet
medtagna. Artiklar, jubileumsskrifter och
examensarbeten är, med något enda undantag, inte
med i det redovisade materialet. Läsaren bör också
vara medveten om att subjektiviteten i urvalet ökar i
samma grad som de presenterade arbetens akademiska
status och omfång minskar.
Jag har alltså grupperat materialet i några huvudkategorier.
De självklara är då de som utgår ifrån den
nutida folkbildningsverksamhetens stora institutioner,
dvs. studieförbund/studiecirklar, folkhögskolor och
folkbibliotek, museer och mediaverksamhet av folkbildande
karaktär. Till det kommer så en överlappande
kategori, den “fria“ kulturverksamheten som ofta är
självorganiserad men inte sällan anknyter till någon av
folkbildningsinstitutionerna. I dessa kategorier ingår