Översiktsplan 2011 - Hallstahammar

Översiktsplan 2011 

UTLÅTANDE

ÖVERSIKTSPLAN FÖR HALLSTAHAMMARS KOMMUN 

UTLÅTANDE 

över inkomna synpunkter under utställningen 

Ett i mars 2011 upprättat förslag till översiktsplan för Hallstahammars kommun 

har varit utställt enligt 4 kap. 6 § plan- och bygglagen (SFS 1987:10). 

Tiden för utställningen har varit fr.o.m. 2011-04-04 t.o.m. 2011-06-06. Utställningar 

har anordnats i kommunhuset och biblioteket i Hallstahammar, biblioteket 

i Kolbäck samt i Knytpunkten i Strömsholm. 

Förteckning över utställningshandlingar, uppgifter om hur utställningen ordnats 

och sändlista framgår av underrättelsen om utställningen. Underrättelse och 

sändlista finns tillgängliga hos kommunen. 

Synpunkter som framkommit under samrådet (våren 2010) finns sammanfattade 

och kommenterade i Samrådsredogörelsen mars 2011, som under utställningstiden 

har åtföljt det bearbetade och utställda förslaget. 

Under utställningstiden har skriftliga synpunkter inkommit från instanser, organisationer 

m.fl. enligt förteckning på nästa sida. 

Yttrandena har sorterats efter vilken typ av intresse de representerar. 

Totalt redovisas 27 stycken skriftliga yttranden, varav två stycken från Statens 

Fastighetsverk. 

Länsstyrelsens synpunkter i granskningsyttrandet redovisas i sin helhet. Övriga 

yttranden har i viss mån sammanfattats. Yttrandena i original finns tillgängliga 

hos kommunen. 

Utlåtandet syftar till att ge kommunens beslutande organ en redovisning av de 

synpunkter som framkommit under utställningen och vilka överväganden som 

görs i samband härmed. Avslutningsvis görs en sammanfattning och lämnas ett 

förslag till fortsatt handläggning av översiktsplanen. 

1 (16)

SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN ........................ 3 

Statliga myndigheter och verk m.m. ........................................................ 3 

Länsstyrelsen Västmanlands län ............................................................. 3 

Försvarsmakten, Högkvarteret ................................................................ 5 

Sjöfartsverket .......................................................................................... 5 

Skogsstyrelsen ........................................................................................ 6 

Statens Fastighetsverk (SFV) .................................................................. 6 

Sveriges Geologiska Undersökning SGU ............................................... 7 

Trafikverket ............................................................................................ 8 

Angränsande kommuner ........................................................................... 8 

Eskilstuna kommun ................................................................................. 8 

Västerås stad ........................................................................................... 9 

Barn- och utbildningsnämnden ............................................................... 9 

Bygg- och miljönämnden ........................................................................ 9 

Kultur- och fritidsnämnden ................................................................... 10 

Socialnämnden ...................................................................................... 10 

Tekniska nämnden ................................................................................ 10 

Institutioner, föreningar / organisationer .............................................. 11 

Kommunala pensionärsrådet ................................................................. 11 

PRO Hallstahammar ............................................................................. 11 

PRO Finska Hallstahammar .................................................................. 11 

Kommunala handikapprådet ................................................................. 11 

Kolbäcksådalens gymnasieförbund ...................................................... 11 

Företag ...................................................................................................... 11 

E.ON ..................................................................................................... 11 

Svenska Kraftnät ................................................................................... 12 

Vafab Miljö ........................................................................................... 12 

Vattenfall Eldistribution AB ................................................................. 12 

Övriga ....................................................................................................... 12 

Lars-Erik Engström ............................................................................... 12 

Torbjörn Estelli, Nya Moderaterna ....................................................... 13 

Gunnar Ågren ....................................................................................... 13 

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT 

HANDLÄGGNING ................................................................................. 15 

Sammanfattning .................................................................................... 15 

Fortsatt handläggning ........................................................................... 16 

UTLÅTANDE 

2 (16)

SAMMANFATTNING AV INKOMNA YTTRANDEN 

Nedan följer en sammanfattning av inkomna yttranden med synpunkter på planförslaget 

samt kommentarer till dessa. 

Remissynpunkter i sammanfattning Kommentarer 

Statliga myndigheter och verk m.m. 

Länsstyrelsen Västmanlands län 

Riksintressen 

En översiktsplan ska enligt 4 kap. 1 § PBL redovisa 

områden av riksintresse och visa på hur dessa värden 

långsiktigt ska kunna säkerställas. Det är kommunen som 

ska bedöma påverkan på riksintressets värden och 

redovisa hur dessa värden ska tillgodoses. 

I Hallstahammar kommun finns riksintressen inom 

yrkesfiske, kulturmiljö, naturmiljö, friluftsliv, Natura 

2000, väg, järnväg och sjöfart. I kommunen finns inga 

öppet redovisade riksintressen för totalförsvaret. 

Samtliga riksintressen har redovisats och beskrivits i 

planförslaget. 

Länsstyrelsen anser att riksintressen enligt ovan har 

tillgodosetts i förslaget till översiktsplan. 

Miljökvalitetsnormer 

Av översiktsplanen ska enligt 4 kap 1 § PBL även 

framgå hur kommunen avser att följa gällande miljökvalitetsnormer. 

Översiktsplanen redovisar mål och 

förväntade konsekvenser avseende miljökvalitetsnormer 

för utomhusluft och vatten. 

Hallstahammar kommun bedöms inte omfattas av miljökvalitetsnormer 

för omgivningsbuller. 

Länsstyrelsen anser att planen tillgodoser miljökvalitetsnormer 

enligt 5 kap. miljöbalken. 

Områden för landsbygdsutveckling i 

strandnära läge (LIS) 

Tillämplig lagstiftning 

Första stycket 7 kap. 18 e § MB anger att ett område för 

landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS-område) 

ska: 

- vara lämpligt för utvecklingen av landsbygden, 

- vara av ett sådant slag och ha en så begränsad 

omfattning att strandskyddets syften fortfarande 

tillgodoses långsiktigt, 

- endast ha en liten betydelse för att tillgodose 

strandskyddets syften 

i eller i närheten av tätorter, 

vid Mälaren om det råder stor efterfrågan på mark 

för bebyggelse i området. 

UTLÅTANDE 

3 (16)


Vidare ställningstaganden med avseende på 

lagstiftningen 

Syftet med att redovisa LIS- områden är att stimulera den 

lokala och regionala utvecklingen i områden som har god 

tillgång till fria strandområden och där viss byggnation 

kan ske utan att strandskyddets syften åsidosätts. 

Behovet av att stimulera sådan utveckling finns främst i 

landsbygdsområden som inte är belägna i närheten av 

stora tätorter. 

Vid en sammanvägd bedömning utifrån bl.a. karaktär, 

läge och befolkningsunderlag anser Länsstyrelsen att 

orten Hallstahammar är att betrakta som en tätort också i 

strandskyddssammanhang och således ska behandlas 

som en sådan vid vidare prövning. 

Länsstyrelserna runt Mälaren bedömer att efterfrågan på 

mark för bebyggelse längs Mälarens stränder är stor. 

Utpekande av LIS- områden längs Mälaren bör därför 

tillämpas med viss restriktivitet. 

Länsstyrelsens bedömning med avseende på 

7 kap. 18 e § MB 

Länsstyrelsen finner att redovisningen av områdena C, 

D, E, L och K för landsbygdsutveckling i strandnära 

lägen inte är förenlig med 7 kap. 18 e § tredje stycket 

MB. Länsstyrelsen anser inte att kommunen visat att de 

nämnda områdena, som samtliga är belägna i eller i 

närheten av tätorten Hallstahammar och vid Mälaren, 

endast har en liten betydelse för att tillgodose strandskyddets 

syften. Länsstyrelsens bild av dessa områden 

överensstämmer i stort med den bild som presenteras i 

planhandlingarna och som enligt Länsstyrelsen snarast 

visar att områdena är betydelsefulla för strandskyddets 

syften, framförallt för den allemansrättsliga tillgången till 

strandområdena. Hallstahammars tätort har även ur ett 

regionalt perspektiv begränsat med fria strandområden. 

Områdenas betydelse illustreras och stärks av att de helt 

eller delvis är belägna inom områden som är utpekade 

som riksintresseområden för friluftslivet (Strömsholms 

kanal/Kolbäcksån, Strömsholmsområdet och Mälaren 

med öar och strandområden). 

För område F (Prästgården), G (Saxtorp) och I (Söder 

om Herrevad) saknar Länsstyrelsen en närmare beskrivning 

av hur strandområdet kommer att användas och hur 

strandskyddets syften påverkas i anslutning till Kolbäcksån 

till följd av den förändrade markanvändningen i 

LIS-områdena. Länsstyrelsen anser att områdena är 

lämpliga som LIS-områden förutsatt att kommunen i den 

fortsatta planprocessen kan visa att strandskyddets syften 

tillgodoses långsiktigt. 

Länsstyrelsen delar kommunens uppfattning att det i 

detaljplaneläggningen av LIS-områdena är viktigt att 

närmare utreda översvämningsrisk och befintliga natur- 

och kulturmiljövärden. 

UTLÅTANDE 

Kommunen ändrar, med utgångspunkt från 

Länsstyrelsens granskningsyttrande, sin tolkning 

av begreppet ”landsbygd”. Hallstahammars 

kommun utgör därmed ”landsbygd” förutom 

orten Hallstahammar som definieras som 

”tätort” även i strandskyddssammanhang. 

LIS-området L utgår liksom område K, som 

redan är genomfört. Beträffande C. D och E 

utgår de som LIS-områden, men kvarstår som 

framtida utvecklingsområden. 

Kommunen noterar Länsstyrelsens synpunkter 

och dessa ska beaktas i den fortsatta handläggningen. 

4 (16)


Andra särskilda skäl enligt 7 kap. 18 c § MB 

Att områden inte är lämpliga som LIS- områden betyder 

att det ändå i vissa fall kan vidtas åtgärder inom strandskyddsområdet. 

För många verksamheter och åtgärder, 

bl.a. sådana som syftar till att främja allmänhetens tillgång 

till strandområdet, förekommer ofta andra särskilda 

skäl, enligt 7 kap. 18 c § MB. 

Mellankommunal samordning 

Länsstyrelsen har med utgångspunkt i utställningshandlingarna 

och föregående samrådsprocess funnit att 

den mellankommunala samordningen är tillgodosedd i 

förslag till översiktsplan. 

Hälsa och säkerhet 

Länsstyrelsen gör med utgångspunkt i planförslaget 

bedömningen att översiktsplanens genomförande 

kommer att medföra att bebyggelsen inte blir olämplig 

med hänsyn till de boende och övrigas hälsa eller 

säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning eller 

erosion. 

Försvarsmakten, Högkvarteret 

Försvarsmakten rekommenderar följande text att införas i 

Hallstahammars översiktsplan: 

Riksintresset för totalförsvarets militära del. 

Riksintresset för totalförsvarets militära del (3 kap 9§ 

andra stycket miljöbalken) kan i vissa fall redovisas 

öppet i översiktsplanen, i andra fall inte. Dels finns 

områden i form av övnings- och skjutfält och 

flygflottiljer som redovisas öppet, dels områden som 

av sekretesskäl inte kan redovisas öppet. De senare 

har oftast koppling till spanings-, kommunikationsoch 

underrättelsesystem. Huvuddelen av Sveriges 

kommuner är i olika omfattning berörda av 

riksintresset. 

I Hallstahammars kommun finns inga områden av 

riksintresse för totalförsvaret som kan redovisas i 

översiktsplanen. Inom kommunen kan riksintresset 

framför allt påverkas av uppförande av höga 

byggnadsobjekt som master och vindkraftverk. Därför 

bör Försvarsmakten kontaktas i tidigt skede i sådana 

plan- och bygglovärenden. Hela landets yta är 

samrådsområde för objekt högre än 20 m utanför och 

högre än 45 m inom sammanhållen bebyggelse. 

Utöver detta har Försvarsmakten inget att erinra i 

rubricerat ärende. 

Sjöfartsverket 

Sjöfartsverket har ansvar för tillgänglighet, framkomlighet 

och säkerhet i svenska farleder och farvatten. Sjöfartsverket 

arbetar dessutom för hög transportkvalitet, 

god miljö, regional utveckling och ett jämställt transport- 

UTLÅTANDE 

Kommunen noterar Länsstyrelsens synpunkt. 

Den av Försvarsmakten föreslagna texten finns 

med i översiktsplanhandlingen sidan 63, i 

enlighet med synpunkt från Försvarsmakten i 

samrådsskedet. Höjdangivelsen har dock ändrats 

till 45 meter samt en mindre omformulering 

gjorts i texten. Detta korrigeras i översiktsplanehandlingen. 

Efter påpekande av Sjöfartsverket i samrådet har 

kap 12 kompletterats med ett avsnitt om 

Sjöfarten, 12.4. 

5 (16)


system. 

I Sjöfartsverkets uppdrag ingår att bevaka sjöfartens 

transportleder och hamnterminaler inklusive dess 

anslutningar till landbaserad infrastruktur. 

Sjöfartsverket har tidigare yttrat sig och vidhåller vad 

som framförts i ärendet. Verket har tagit del av handlingar 

i samband med utställningen och har inga ytterligare 

synpunkter. Som information bifogas utdrag ur 

sjökort med sjöfartens influensområde för det aktuella 

planområdet. 

Skogsstyrelsen 

Översiktsplanen är omfattande och behandlar även de 

delar som är mest intressanta ur Skogsstyrelsens synvinkel 

på ett bra sätt. Vi har granskat främst naturvärden 

och friluftsliv. 

Det är positivt att det finns ambitioner att revidera naturvårdsplanen 

för kommunen. Mycket har hänt inom 

området vad gäller rödlistan, forskning och naturvårdande 

åtgärder. Översiktsplanen nämner viktiga områden 

där naturvärden ska bevaras, men det som saknas är hur 

man kan utveckla naturvärden inom kommunen och 

kanske främst på kommunens eget skogsinnehav. Det 

finns en hel del arealer med ädellövskogar och dessa 

innehåller även stora rekreationsvärden. Inom kommunen 

finns det definitivt potential att öka andelen ädellöv. 

I nuvarande programperiod för Landsbygdsprogrammet 

finns det möjlighet att utveckla befintliga ädellövskogar 

och även skapa nya genom Ädellövsprojektet. Andra 

värden i skogsmiljöer som är knutna till naturvärden eller 

kulturmiljövärden kan gynnas av projektet Skogens 

mångfald. I båda dessa projekt finns möjlighet både till 

kostnadsfri rådgivning och bidrag till åtgärder. 

UTLÅTANDE 

Kommunen har noterat Sjöfartsverkets information 

om influensområde. 

Synpunkten noteras. 

Statens Fastighetsverk (SFV) 2 yttranden 

Del 1 - Allmän del 

Avsnitt 6.4.4: SFV delar uppfattningen att en långsiktig 

helhetsbedömning behöver göras för att ta ett samlat 

grepp på utvecklingen inom Strömsholms ridanläggning 

samt att upprättande av fördjupad översiktsplan kan 

övervägas. 

Avsnitt 12.6.2: Vi vill framhålla vikten av en säker förbindelse 

för gång- och cykeltrafik mellan slottsområdet 

och Ridskoleområdet längs väg 525. Tyvärr finns inte 

åtgärden/behovet med ens som oprioriterad åtgärd. 

Avsnitt 13.4.2: Vi konstaterar att planen nu innehåller ett 

avsnitt under rekommendationer som berör de motsatta 

intressen som finns kring gällande vattendomar i Kolbäcksån 

och deras tillämpning. Skrivningen i planen är 

dock för svag och ska istället för ” …finns sannolikt 

anledning att se över gällande vattendomar…” ändras så 


Kommunen arbetar med att se över gång- och 

cykelledsnätet i kommunen. 

Synpunkten noteras. Tillstånd för uttag av kraft i 

Kolbäcksån regleras av gällande vattendom. 

Kraftproducenten har att följa de villkor som 

lämnats i vattendomen. 

6 (16)


att det framgår att en översyn ska genomföras. 

Problemen som nämns under 13.4.1, 6:e stycket, gäller 

också för kajmurarna kring Strömsholms slott m.a.o. 

byggnadsminnet. 

Del 2 – Områdesvisa rekommendationer 

Avsnitt 3.1: Vi kan konstatera att ni i planen inte använder 

de korrekta benämningarna på ett antal byggnader 

trots påpekande vid samrådet. Byggnaderna ska benämnas 

”pagebyggnaden och åldfrubyggnaden”. Fikonkällaren 

uppfördes under 1600-talets första decennier. 

Avsnitt 3.2, beträffande avsnittet Det goda boendet i 

Strömsholm, angående Södra Sofielund: Den detaljplan 

som det nyligen genomförts ett samråd kring är en sådan 

plan där tidigt samråd måste hållas med SFV och Slottsförvaltningen 

med tanke på närheten till Byggnadsminnet. 

Avsnitt 3.2, beträffande avsnittet Den goda miljön i 

Strömsholm: Behov av tidigt samråd gäller också funderingarna 

kring ”lekby”, upplevelsestigar, promenadstråk 

mm. 

Avsnitt 3.3. Vi uppskattar den införda texten kring 

Strömsholms Kungsgård, 5:e stycket. 

En betydande del av det kulturhistoriska värdet för byggnadsminnet 

Strömsholms slott och ridskola utgörs av 

anläggningens förhållande till omgivningen, det omgivande 

kulturlandskapet. För SFV och Slottsförvaltningen 

är det av största betydelse att vi involveras i tidiga 

skeden i planeringsprocessen för att dessa värden ska 

kunna säkerställas. 

Sveriges Geologiska Undersökning 

SGU 

SGU anser att handlingarna på ett tydligt och bra sätt 

redovisar information om grundvattenförekomsten 

Strömsholmsåsen samt till denna hörande vattenskyddsområde 

(VSO) och på så vis säkerställer att grundvattnet 

kan få ett bra skydd. SGU ser som positivt att VSO, i text 

och på karta, redovisas i ”Del 2 Områdesvisa rekommendationer”. 

SGU vill uppmärksamma kommunen på att 

VSO inte omnämns i texterna för Åsby-Skantzen 

Sörkvarn (Hallstahammar) samt "Norr om Vallmogatan" 

(Kolbäck). 

SGU anser att det tydligt bör framgå att grundvattenförekomsten 

Strömsholmsåsen är i riskzonen för att inte 

uppnå "God kemisk status 2015". Ett sådant förtydligande 

kan till exempel göras genom att till tabellen på 

sid 67 lägga till denna information. 

UTLÅTANDE 

Avsnitt 13.4.1 kompletteras med att problemen 

berör även kajmurarna kring byggnadsminnet 

Strömsholms slott. 

Handlingen kompletteras. 




Handlingen kompletteras i del 2, avsnitten om 

Åsby-Skantzen (sid 19) samt ”Norr om 

Vallmogatan” (sid 24). 


7 (16)

SGU har för grundvattenförekomsten Strömsholmsåsen 

utfört lokal Hydrogeologisk kartering. Resultatet från 

denna kartering finns redovisad i SGU serie K 49 

"Grundvattenförekomster i Västerås och Hallstahammars 

kommuner". I SGU:s hydrogeologiska underlag finns 

bland annat information om grundvattenströmning, 

grundvattendelare samt uppskattad uttagsmöjlighet av 

grundvatten. SGU:s hydrogeologiska underlag redovisar 

även grundvattenmagasin som inte pekats ut som grundvattenförekomster 

inom vattenförvaltningen. 

Trafikverket 

Trafikverket finner att de synpunkter som tidigare framförts 

i samrådsprocessen i huvudsak har kompletterats i 

det utställda förslaget till översiktsplan. 

I samrådsredogörelsen skriver Trafikverket att "möjlighet 

finns att söka 25-50 % bidrag till kommunala vägar", 

"25-50 % bidrag" bör ändras till "upp till 50 % bidrag". 

I samrådsredogörelsen beskriver Trafikverket markering 

av byggnader, master och andra högre föremål. Dessa 

regler har nyligen förändrats enligt följande: Från och 

med den 1 november 2010 behövs inte längre beslut från 

Transportstyrelsen vid markering av föremål som kan 

utgöra fara för luftfarten. En ny föreskrift, Transportstyrelsens 

föreskrifter och allmänna råd. Om markering 

av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 

2010:155), träder i kraft och ersätter Luftfartsstyrelsens 

föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, 

master och andra föremål (LFS 2008:47). Den nya 

föreskriften kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida. 

Trafikverket vill även framhålla att uppförande av byggnader 

eller andra föremål högre än 20 meter kan komma 

att påverka luftfarten varför en lokaliseringsbedömning 

görs. Blanketten "Lokaliseringsbedömning av byggnader, 

master och andra föremål högre än 20 m", som 

finns på Trafikverkets hemsida skickas till berörda flygplatser 

samt LFV. Kontakta LFV för information om 

vilka flygplatser som kan anses berörda. 

Angränsande kommuner 

Eskilstuna kommun 

Det nya i utställningshandlingen, i förhållande till 

tidigare samråd under processen är att kommunen under 

hösten 2010 har kompletterat förslaget med angivande av 

strandnära områden, så kallade LIS-områden. Eskilstuna 

kommun har lämnat synpunkter i översiktsplaneprocessens 

olika lägen, det vill säga såväl 2009 som i maj 2010. 

Eskilstuna kommun har i tidigare yttranden pekat på 

vikten av att mellankommunala konsekvenser finns med 

i planeringen. Viktigt för Eskilstuna kommun har varit 

att peka på en översiktsplans betydande miljöpåverkan. I 

detta sammanhang, yttrande i maj 2010, efterlyste Eskils- 

UTLÅTANDE 


Samrådsredogörelsen, som har varit utställd, kan 

inte ändras i efterhand. 

Texten i del 2, Inledning, om markering av höga 

byggnader revideras. 


8 (16)

tuna kommun tydlighet kring avgränsning av MKB och 

perspektiv kring framtida kollektivtrafik. I föreliggande 

förslag har Hallstahammar kommun belyst dessa frågor i 

samrådsredogörelsen. 

Eskilstuna kommun har därmed inga ytterligare synpunkter 

på en ny översiktsplan för Hallstahammars 

kommun. 

Västerås stad 

Västerås stad har under 2011 träffat angränsande kommuner 

för att diskutera gemensamma frågor. Det har 

främst handlat om infrastruktur, som järnväg och vägar, 

samt natur- och miljöfrågor vid och omkring kommungränserna. 

Kommunernas planer har redovisats och diskuterats vid 

dessa tillfällen, vilket underlättar förståelsen för varandras 

översiktsplaner. 

Västerås stad har tagit del av utställningshandlingen för 

Hallstahammars kommun och konstaterat att den i begränsad 

omfattning berör Västerås. 

Det är noterbart att det vid senaste mätningen från 2006 

var drygt 1 700 personer som arbetspendlade till Västerås 

och drygt 900 som pendlade till Hallstahammar. 

Västerås stad har med denna bakgrund inga synpunkter 

på översiktsplanen för Hallstahammar. 

Kommunala nämnder och organ 

Barn- och utbildningsnämnden 

Har inget att erinra. - 

Bygg- och miljönämnden 

Bygg- och miljönämnden välkomnar den nya översiktsplanen 

och hoppas att den ska ge god vägledning i fortsatt 

samhällsplanering. Processen med övergripande 

planering bör fortgå kontinuerligt även efter det att 

föreliggande förslag är taget. Dels med fördjupningar, 

men också med ett strävsamt arbete att ta fram andra 

underlag som är till nytta i övergripande kommunalt 

arbete. Klimat och energistrategi bör tas fram, vilket i sig 

är värdefullt t.ex. samhällsekonomiskt. Men också för att 

man i samband med detta kan ta fram detaljerade beräkningar 

av t.ex. översvämningar. LIS-arbetet drar direkt 

nytta av detta. Grönstrukturplan behövs för avvägningar 

vid fortsatt exploatering. Lokala och mer preciserade 

miljömål behöver tas fram, vilket har koppling till flera 

av dessa dokument. 

För att ytterligare göra planeringsunderlag av det här 

slaget mer användbart bör den påbörjade satsningen på 

GIS och digitalisering prioriteras. 

I ÖP:n tas naturvård och rekreation upp i relativt bred 

omfattning, men aspekten skydd av tätortsnära natur kan 

UTLÅTANDE 


Frågan får studeras närmare i samband med 

framtagande av en Grönstrukturplan. 

9 (16)

utvecklas mer. Det är viktigt med tanke på den biologiska 

mångfalden, men också för att främja ett vardagligt 

nyttjande. Vistelse i utemiljö ger goda effekter på stress, 

ger sänkt blodtryck och högre koncentrationsförmåga. 

Rehabilitering och återhämtning från t.ex. depression 

gynnas av vistelse i utemiljö. Det skulle vara önskvärt 

med mer progressivt skydd för den tätortsnära skogen 

och att inte bara förvänta hänsyn i skogsbruket. Del av 

den tätortsnära skogen bör kunna avsättas som kommunalt 

naturreservat med sociala förtecken. 

I ÖP:n saknas tydliga viljeyttringar vad gäller energieffektiviseringar. 

Enligt Ingenjörsvetenskapsakademin 

(IVA) så krävs för att klara riksdagens miljömål om en 

halverad energianvändning i bebyggelsen till år 2050 att 

alla nya fastigheter byggs energisnålt. Kommunen bör 

verka för energismarta och miljöanpassade lösningar vid 

nyproduktion. Det planeras runtom i landet för s.k. 

energipositiva hus, vilket innebär hus som kan leverera 

överskottsenergi externt. Detta är än så länge relativt 

kostsamma projekt, men kan i delar tillämpas redan idag 

om förutsättningar finns. 

Ingenjörsvetenskapsakademin har genom projektet 

Vägval energi undersökt hur Sverige kan minska energianvändningen 

och utsläppen av växthusgaser på det mest 

effektiva sättet. En av slutsatserna är att den mest kostnadseffektiva 

åtgärden är att minska energianvändningen 

i bebyggelsen. Bebyggelsen har en stor teknisk-ekonomisk 

energieffektiviseringspotential i Sverige. Till år 

2020 bedöms den vara totalt cirka 41 TWh, främst i form 

av minskad användning av fjärrvärme, bränslen och el. 

Befintlig bebyggelse har stor potential och här utgör 

flerbostadshusen en betydande del i Hallstahammar, inte 

minst Hallstahems bestånd. Anpassning bör ske av husen 

inte bara för att öka tillgängligheten utan även vad gäller 

energieffektivisering i högre grad. 

Kultur- och fritidsnämnden 


Socialnämnden 


Tekniska nämnden 

l. I kapitlet 13.2 Vattenförsörjning står det att det finns en 

huvudvattenledning mellan Kolbäck och Hallstahammar. 

Från slutet av maj i år finns det två huvudvattenledningar 

mellan orterna. 

2. Önskemål har framkommit om en gång- och cykelväg 

mellan Kolbäck och Sörstafors. Denna skulle ha en 

sträckning längs Kolbäcksån, passera Strömsholmsåsen i 

Sörstafors samt gå utefter den östra sidan av åsen ner till 

Kolbäck. Önskemål finns även att kunna passera Kolbäcksån 

i Sörstafors. 

UTLÅTANDE 



Handlingen kompletteras. 

Kommunen arbetar med att se över gång- och 

cykelledsnätet i kommunen. Synpunkten får 

hanteras i detta sammanhang. 

10 (16)

3. Skrivningen om ny idrottshall i Kolbäck bör utvecklas 

något bl.a. vad gäller vilka som kan tänkas nyttja hallen. 

Institutioner, föreningar / organisationer 

Kommunala pensionärsrådet 

Det är värdefullt att få vara remissinstans i ärenden av 

denna dignitet. Vi hoppas att våra synpunkter som finns 

nedskrivna i samrådsredogörelsen tas i beaktan om och 

när olika projekt ska genomföras. 

Översiktsplanen är väldigt ambitiös och genomtänkt. 

PRO Hallstahammar 

Översiktsplanen är bra och väl genomtänkt. - 

PRO Finska Hallstahammar 

Vill ha ändring i samrådsredogörelsen sid 37. ”PRO 

FINSKA HALLSTAHAMMAR, SKPF-81” skall ej stå 

på samma rad. 

Allmän del, utställningshandling sid 10. Under bilden 

med seniordansama"HEIVARlT", (viktigt att gruppens 

namn kommer med) ska det stå endast PRO FINSKA 

HALLSTAHAMMAR. Finska föreningen är en egen 

förening. 

Kommunala handikapprådet 

Kommunala handikapprådet har fått gehör för sina 

synpunkter i ett tidigare skede och har inget att erinra. 

Kolbäcksådalens gymnasieförbund 

Har inget att erinra mot planförslaget. - 

Företag 

E.ON 

E.ON Gas vidhåller de synpunkter som framfördes i 

samrådsskedet. I den planerade Mellansverigesatsningen 

har Hallstahammars kommun en viktig position och det 

är därmed av betydelse för genomförandet att hänsyn tas 

i översiktsplanen till de korridorer för gasledningar som 

har planerats i samråd med kommunen. Detta innebär 

dock ingen ”död hand” över korridorsområdet, men det 

är viktigt att E.ON Gas involveras i samrådsprocessen i 

samband med detaljplanering och bygglovshantering. 

Korridorerna bör också redovisas i tillhörande kartmaterial. 

UTLÅTANDE 

Texten i del 2 sid 26 om nyttjare av idrottshallen 

kompletteras med ”bl.a.”. 

Synpunkterna noteras. 

Synpunkten noteras. Samrådsredogörelsen, som 

har varit utställd, kan inte ändras i efterhand. 

Handlingen kompletteras 

- 

Kommunen vidhåller den kommentar som angavs 

i samrådsredogörelsen nämligen: Kommunen 

bedömer att eftersom projektets aktualitet är 

osäkert tas det inte med i översiktsplanen. 

11 (16)

Svenska Kraftnät 

Svenska Kraftnät har en 220 kV-ledning tillhörande 

stamnätet som korsar kommunen. 

Vid all nyprojektering av 220 och 400 kV växelströmsledningar 

i det svenska stamnätet tillämpar Svenska 

Kraftnät en magnetfältspolicy som innebär att "vid 

planering av nya växelströmsledningar utgår Svenska 

Kraftnät från 0,4 mikrotesla som högsta magnetfältsnivå 

vid bostäder eller där människor vistas varaktigt". I 

samband med att tillstånd förnyas för våra växelströmsledningar 

vidtar vi ofta åtgärder för att minska magnetfälten 

eller erbjuder oss att köpa fastigheter som står så 

nära ledningen att magnetfältet överstiger 4,0 mikrotesla. 

Svenska Kraftnät vill även påminna om att byggnationer 

i närheten av transformatorstationer och ledningsstråk 

kan medföra svårigheter vid eventuella framtida förändringar 

i stamnätet. 

Svenska Kraftnät önskar att kommunen tar motsvarande 

hänsyn vid planering av ny bebyggelse invid befintliga 

stamnätsledningar som Svenska Kraftnät gör vid byggnation 

av nya ledningar. För att innehålla Svenska Kraftnäts 

magnetfältspolicy ska nya byggnader där människor 

vistas varaktigt, bostäder och exempelvis arbetsplatser 

inte placeras närmare än 80 meter från en 220 kV-Iedning. 

Detta enligt Svenska Kraftnäts generella magnetfältsberäkningar 

och för att säkerställa att magnetfältsbidraget 

från vår ledning inte är högre än 0,4 mikrotesla 

vid det angivna avståndet. 

Vafab Miljö 

Har inga ytterligare kommentarer utöver de som 

lämnades under samrådet. 

Vattenfall Eldistribution AB 

Har inget ytterligare att tillägga. - 

Övriga 

Lars-Erik Engström 

För att få större nyttjandegrad på den ridväg som är tänkt 

att ledas runt hela kommunen föreslår jag att leden 

skyltas upp även som skoterled under den kalla, vita 

årstiden. 

Denna idé kan även tillämpas på delar av cykelvägen 

som går längs Strömsholms kanal. 

UTLÅTANDE 

Svenska Kraftnät har i skrivelse under samrådet 

anfört att man inte har någon erinran. 

I rekommendationerna i ÖP del 1 sid 101 samt 

del 2 sid 9 anges skyddsavstånd till ”nya 

bostäder och byggnader i vilka människor 

uppehåller sig under en längre tid” till 100 m för 

400 kV-ledningen och 50 m för 130 kV ledningar”. 

Detta synes väl motsvara Vattenfalls 

magnetfältspolicy. 

- 

Synpunkten noteras. Frågeställningen kring 

skoterleder är komplicerad och behöver utredas i 

särskild ordning utifrån den lagstiftning som 

finns, vilken bl.a. omöjliggör att skoterleder kan 

kombineras med gång- och cykelleder. 

12 (16)

Torbjörn Estelli, Nya Moderaterna 

Översiktsplanen är välgjord och välfylld på information, 

men målgruppen över 45 år saknas. Denna ålderskategori 

har behov av ett gott boende, gärna i ett litet lugnare 

villakvarter med inte alltför många okända besökare. 

Man har också behov av ett vägnät, då man använder 

egen bil. Man har behov av att snabbt komma till jobbet 

och att snabbt kunna byta arbetsort då man är som sagt 

mitt i karriären. 

Vi har en ”guldgruva” som passerar genom vår kommun 

och det är E 18. Vi kommer åt E 18 på två ställen i 

kommunen, vid Eriksberg och vid Sörstafors. 

Eriksberg är inget intressant område när det gäller villabebyggelse. 

Vi har redan industriområdet Eriksberg 

söder om E 18. Går det som vi tänkt, kommer det området 

att expandera. Norr om E 18 pekar visserligen 

Översiktsplanen ut områden för hästgårdar. Personligen 

tycker jag att dessa områden bör tas bort som utvecklingsbara. 

Anledningen är den att vi har ännu ett industriområde 

i närheten, Södra Nibble. Vi vet inte riktigt 

vad som kommer att ske framöver. Men det är inte 

omöjligt att det kommer att växa i framtiden. Då blir det 

naturliga utvecklingen söderöver mot E 18. På andra 

sidan vägen ligger TPC. Dessutom har vi Brånstalagret 

närmast E 18. Att under dessa förutsättningar verka för 

en utveckling av eventuella hästgårdar känns lite 

främmande. Därmed faller Eriksberg som utvecklingsområde 

för boende. 

Vid Sörstafors finns inte bara E 18, här finns också väg 

252, m.a.o en knutpunkt för alla väderstreck. Dessutom 

finns det stora utvecklingsområden när det gäller avskilt 

villaboende. I översiktsplanen har man också varit inne 

på detta, men då i en begränsad omfattning. Faktum är att 

söder om E 18 och väster om väg 252, finns det tämligen 

stora områden som är lämpliga att bebygga. Då får man 

närhet till ett kommunikationsnät. Man får ett tämligen 

avskilt boende med allt vad det innebär. Men det är 

fortfarande väldigt centralt. 

Det finns också goda möjligheter att bygga på bägge 

sidor om väg 252, ända ner till Kolbäck. Jag anser att 

hela detta område bör lyftas upp i översiktsplanen som 

ett mycket möjligt utvecklingsområde. 

Gunnar Ågren 

Förslaget till översiktsplan är både intressant och väl 

genomarbetat och ett värdefullt dokument för hur vår 

kommun ska formas i framtiden 

Vid mina kontakter med kommunens tjänstemän och 

förtroendevalda så har man betonat att detta är ett förslag 

och att detaljutformning kommer att ske när det eventuellt 

blir aktuellt att genomföra visionerna i översiktsplanen. 

Därför kan mina synpunkter uppfattas som alltför 

UTLÅTANDE 

Detta är en fråga som kan behöva studeras i den 

fortsatta planeringen. 



13 (16)

detaljrika och inte anses aktuella i detta skede. Jag har 

dock vid mina kontakter med kommunen blivit uppmanad 

att komma med mina synpunkter. 

Den del av översiktsplanen som berör mig och mitt 

företagande är förslag på villabebyggelse och en ridväg 

på Kyrkbyn 8. 1. Båda dessa förslag berör åkermark som 

jag arrenderar och har besittningsskydd på. 

Villabebyggelsen vid Kyrkbyåsen. Jag har inga direkta 

synpunkter på att det byggs villor vid det aktuella 

området. Frågan är inte på något sätt ny. Markägaren har 

vid ett tidigare tillfälle försökt att intressera kommunen 

för att bygga villor på området. Kommunens tjänstemän 

avvisade förslaget som oseriöst. 

Strömsholms Golfklubb har haft önskemål att tillsammans 

med ett byggföretag och kommunen bygga villor i 

området. Villorna skulle vara av hög standard och försäljningen 

av dessa skulle medverka till att finansiera 

utbyggnaden av golfbanan till en artonhålsbana. 

Ridväg genom kommunen. Det är ett bra förslag att ge 

möjlighet till ridleder i kommunen. Det jag vänder mig 

mot är det totalt omdömeslösa sätt som ridleden är 

dragen i översiktsplanen. Den mark som berörs för mitt 

företag är ca 43 ha. Kommunens förslag till ridled innebär 

att fyra åkrar blir åtta. Det innebär dyrare brukning, 

dubbelt så många vändtegar och konsekvenser för 

miljön. Vändtegar innebär markpackning, dubbelsådd, 

mer åtgång av utsäde, växtnäring och växtskyddsmedel. 

Den fråga som man kan ställa sig är hur mycket 

produktiv åkermark som berörs av förslaget totalt. Någon 

sådan uppgift har jag inte hittat i översiktsplanen 

Genom lite hänsynstagande blir intrånget marginellt. Jag 

har på bifogad karta också förslag på förändringar. De 

förändringar som föreslås är positiva på många sätt. Dels 

för den eller de som brukar marken, dels för ryttare som 

får betydligt trevligare och vackrare ridled genom det 

aktuella området. 

UTLÅTANDE 

Synpunkten noteras. I översiktsplanen görs 

främst avvägningar mellan olika allmänna intressen. 

Vid fortsatt detaljplaneläggning eller annan 

form av ärendehandläggning görs mer detaljerade 

ställningstaganden och avvägningar gentemot 

enskilda intressen. 

Översiktsplanen redovisar enbart översiktligt 

idén till utbyggnad av ridled. När projektet ska 

realiseras behöver ledens placering studeras i 

detalj. 

14 (16)

SAMMANFATTNING OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT 

HANDLÄGGNING 

Sammanfattning 

I utlåtandet föreslagna förändringar av planhandlingarna sammanfattas enligt 

följande: 

Länsstyrelsen Översiktsplanen revideras vad gäller tolkningen av 

begreppet ”landsbygd” och LIS-områdena C, D, E, K 

och L utgår. 

Försvarsmakten Handlingen revideras vad gäller höjdangivelse för 

samrådsområden. 

Statens Fastighetsverk Några kompletteringar av handlingen görs i enlighet 

med kommentarerna i utlåtandet. 

SGU Handlingen kompletteras vad gäller uppgifter om 

vattenskyddsområde. 

Trafikverket Texten i del 2 kompletteras utifrån ny förordning 

angående höga byggnader. 

Tekniska nämnden Några kompletteringar av handlingen görs, i enlighet 

med kommentarerna i utlåtandet. 

PRO Finska Några revideringar/kompletteringar av handlingen görs, 

Hallstahammar i enlighet med kommentarerna i utlåtandet. 

Utöver den förändring som görs beträffande LIS-områdena utifrån Länsstyrelsens 

yttrande så har föreslagna förändringar i stor utsträckning karaktär av förtydliganden. 

Ingen av de föreslagna justeringarna bedöms utgöra sådan väsentlig 

ändring eller vara av sådan principiell vikt att de skulle kunna föranleda en ny 

utställelse av planförslaget. 

Kommunen har, utöver de ändringar av LIS-områdena som görs utifrån Länsstyrelsens 

yttrande även låtit LIS-område H, bro i Kolbäck, utgå. Detta eftersom 

åtgärden kan prövas utifrån andra särskilda skäl vad gäller strandskyddsfrågan. 

Som framgår av utlåtandet har ett relativt stort antal synpunkter bemötts enbart 

inom ramen för utlåtandet och inte föranlett någon revidering av planhandlingarna. 

Utöver kompletteringarna som direkt föranleds av synpunkter under utställningen 

föreslås endast följande justeringar: 

- Rent redaktionella ändringar i ingresserna till beskrivnings- och rekommendationsdelarna 

med anledning av att utställning har skett och att planen ska föreläggas 

fullmäktige för antagande. 

- Länsstyrelsens granskningsyttrande och detta utlåtande fogas till antagandehandlingarna. 

- Antagandehandlingen benämns ”Översiktsplan 2011” (utan datering). 

Handlingen kommer senare att förses med laga kraft-datum. 

UTLÅTANDE 

15 (16)

Fortsatt handläggning 

Det i mars 2011 upprättade förslaget till översiktsplan för Hallstahammars 

kommun föreslås, efter det att justeringar av begränsad omfattning gjorts enligt 

ovanstående, antas av kommunfullmäktige. 

Detta utlåtande medföljer planförslaget fram till antagandet. 

TEKNISKA FÖRVALTNINGEN 

Planavdelningen 

Gun Törnblad 

Planchef 

UTLÅTANDE 

16 (16)

Översiktsplan 2011 - Hallstahammar

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?