Utgåva 6 utkast 12.2006 - Internrevisorerna - Hem

Internrevision 

Nummer 6 2006 

God Jul 

och 

Gott Nytt ÅR

intern 

revision 

Tidskrift om internrevision. 

Utgiven av Internrevisorerna 

Nummer 6, december 2006 

Material för publicering skickas direkt till tidningens e-mail 

adress info@internrevisorerna.se eller till Yvonne Alnebjer, 

adress se nedan. 

Redaktionskommittén består av följande personer: 

Peter Strandh, redaktör 

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm 

Tel 08-520 590 00, fax 08-520 516 45 

E-post: peter.strandh@se.ey.com 

Yvonne Alnebjer, redaktionssekr/layout 

KPMG, Box 49, 721 04 Västerås, 

Tel 021-10 62 82, mobil: 0733-272 104, fax 021-10 62 88 

E-post: yvonne.alnebjer@kpmg.se 

Inga Astorsdotter, 

Uppsala universitet, Box 256, 751 05 Uppsala 

Tel 018-471 1802, mobil: 070-425 0378 

E-post: inga.astorsdotter@uadm.uu.se 

Johanna Conradsson, 

ICA AB, 171 93 Solna 

Tel 08-561 506 22, fax 08-561 513 19, mobil 073-765 02 45 

E-post: johanna.conradsson@ica.se 

Åsa Wallberg, 

Group Internal Audit, R 552, Nordea, 105 71 Stockholm 

Tel 08-614 75 63, mobil: 0733-50 15 75 

E-post: asa.wallberg@nordea.com 

Nästa nummer: Manusstopp den 5 februari 2007. 

Prenumeration: 300 kronor per år för icke medlem. 

Annonser: Baksida 15.000 kronor 

Annons helsida 8 000 kronor, halvsida 6 000 kronor. 

Flergångsannons 10 procent rabatt. Alla priser exkl moms. 

Ansvarig utgivare: Guidon Berggren 

ISSN: 1401-8950 

Tryck: Westerås Media Produktion, Västerås 

Bilder: Redaktionen och medlemmar 

- - - 

Klas Schöldström, (Generalsekreterare) 

Internrevisorerna, 

Strandvägen 7 A, 114 56 Stockholm 

Tel 08-586 107 66, 

E-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se 

Bo Myrup, Valberedningens ordförande 

Karolinska Institutet, 171 77 Solna, 

Tel 08-524 865 56 

E-post: bo.myrup@ki.se 

2 InternreVision 2006/06 

Kontaktpersoner 

Styrelse och kommittéer 

Guidon Berggren ordförande, 

KPMG, Box 49, 721 04 Västerås 

Tel 021-10 62 80, fax 021-10 62 88 

E-post: guidon.berggren@kpmg.se 

Ann-Charlotte Klingberg, vice ordförande, 

Securitas CHS Holding AB, Box 902, 170 09 Solna 

Tel 08-522 920 22, fax 08-522 920 10, mobil 070-268 78 60 

E-post: Ann-Charlotte.Klingberg@securitas.se 

Charlotta Löfstrand Hjelm, sekreterare, 

AFA, Klara Södra Kyrkogata 18, 106 27 Stockholm, 

Tel 08-696 40 30, fax 08-696 39 71 

E-post: charlotta.hjelm@afaforsakring.se 

Carina Petersén - Malmström, ledamot (Marknadskommittén), 

Skandia Liv, 103 50 Stockholm, 

Tel 08-788 28 94, fax 08-788 10 40 

E-post: carina.petersen@skandia.se 

Ingmari Öhman, ledamot 

Svenska Röda Korset, Box 175 63, 118 91 Stockholm, 

Tel 08-452 46 13, mobil 0730 40 46 13 

E-post: ingmari.ohman@redcross.se 

Ulla-Kari Fällman, ledamot (Utbildningskommittén) 

Sveriges Lantbruksuniversitet, 

Box 7082, 750 07 Uppsala 

Tel 018-67 19 35, fax 018-67 20 00, mobil 070-567 19 35 

Lars Agerberg, ledamot 

Skandia Insurance Company Ltd, 

Sveavägen 44, 103 50 Stockholm 

Tel 08-788 27 09, fax 08-788 44 80, mobil 070-366 27 09 

Richard Minogue, ledamot 

Hibis Scandinavia, Apelbergsgatan 36, 111 37 Stockholm 

Tel 08-41 0 062 55, fax 08-20 63 00, mobil 070-878 18 55 

Bernt Gyllenswärd, ledamot, (Yrkesstrategiska gruppen) 

SEB, ST M1, 106 40 Stockholm 

Tel 08-763 61 12, fax 08-678 27 12, mobil 070-763 89 50 

E-post: bernt.gyllensward@seb.se 

Harald Lööf, ledamot 

ICA AB, Svetsarvägen 16, 171 93 Solna 

Tel 08-5615 00 00, fax 08-29 13 67 

E-post: harald.loof@ica.se 

- - - 

Lars Gyllenswärd, (IT-kommittén) 

Försäkringskassan, Adolf Fredriks kyrkogata 8, 103 51 Stockholm 

Tel 08-786 95 47, mobil 073-074 57 68 

E-post: lars.gyllensward@forsakringskassan.se 

Peter Strandh, (Redaktionskommittén), 

Ernst & Young AB, Box 7850, 103 99 Stockholm 

Tel 08-520 590 00, fax 08-520 516 45 

E-post: peter.strandh@se.ey.com 

Gunilla Werner Carlsson, CIA-ansvarig, 

If Skadeförsäkrings AB, Barksväg 15, 106 80 Stockholm 

Tel 08-792 77 05, mobil 070-365 77 05 

E-post: gunilla.wernercarlsson@if.se 

Elisabeth Styf, (Styrelseledamot i ECIIA) 

mobil 070-556 88 90 

E-post: elisabeth.styf@comhem.se

Innehåll nr 6 2006 

4 Redaktören 

5 5 Ledaren 

6 6 - CIA-spalten 

- Från styrelsen 

7 Styrelseval 

8 Rapport från ECIIAs 

konferens 

9 9 Nya medlemmar 

10 10 COSO på svenska 

11 11 Vad hände på 

Internrevisionsdagarna? 

Internrevisorernas kansli: 

Internrevisorerna 

Kontoret Strandvägen 7 A 

114 56 STOCKHOLM 

Telefon till kansliet, Klas Schöldström, 

tel 08-586 107 66, fax 08-660 65 89 

E-post: klas.scholdstrom@internrevisorerna.se 

26 

26 

Intresserade medlemmar 

Vad hände på 


26 Anders Borg på ESVdagen 

27 27 Träff för offentliga 

nätverket 

28 28 Tematräffar om 

intervjuteknik 

30 30 - Grundkurs internrevision 

- Från kansliet 

31 Kalendarium 2006 

31 

Är du intresserad av att lära känna några av dina 

kollegor runt om i Sverige och för övrigt även i andra 

länder? Är du intresserad av att utveckla dig själv i 

ämnet intern revision och samtidigt verka för 

Internrevisorerna? 

Föreningens e-postadress: info@internrevisorerna.se 

Hemsidans adress är: www.internrevisorerna.se 

InternreVision 2006-06 

3

Nu är det riktigt trevligt att vara 

redaktör för tidningen Internre- 

Vision. Det är alltid roligt med 

uppmuntrande ord för den tid 

som vi lägger ner på tidningen. 

Under Internrevisionsdagarna 

var det flera som spontant kom 

fram och tackade för den fina 

kvalitet som tidningen har idag. 

Och tidningen det är alla som 

bidrar till innehållet i form av 

artiklar och inspel och inte minst 

redaktionskommittén med 

Yvonne, Åsa, Inga och Johanna 

Internrevisionsdagarna 

Jag vill inleda med att säga att årets 

internrevisionsdagar hade hög 

kvalitet med många bra föredrag 

och paneldebatter. Och det har 

absolut inget att göra med att jag var 

en av dem som stod på podiet. Det 

var speciellt spännande att få lyssna 

på intressanta personer utanför 

revisorskretsarna såsom Anders 

Nyren, Anders Ackebo och Carina 

Lundberg. Det enda jag saknade på 

konferensen var fler deltagande 

internrevisionschefer. Även de 

kunde nog ha hittat lite matnyttigt 

på konferensen vilket vi hoppas 

också framgår av detta nummer av 


Från redaktören 

tidningen där vi har ett antal 

refererat från konferensen. 

Paneldebatten 

Paneldebatten om styrelsens 

rapport var intressant och många 

kloka synpunkter framfördes. Dock 

kan jag tycka att det grundmurade 

förtroendet för den operativa 

effektiviteten hos de noterade 

svenska företagens internkontrollsystem 

som uttrycktes på 

scen inte i alla avseenden stämmer 

överens med mina egna erfarenheter. 

Det är ofta en rätt stor skillnad 

mellan designen av den interna 

kontrollen och dess operativa effektivitet. 

Hur många revisionsrapporter 

har du själv skrivit där slutsatsen 

varit att allt fungerat i enlighet 

med tänkt design? 

Tillståndet i riket 

Hur ser det ut hos internrevisorerna 

i Sverige? Det kommer vi snart att 

få svart på vitt på när resultatet av 

den benchmarkingstudie som 

Internrevisorerna gjort i samarbete 

med Ernst & Young publiceras. Jag 

delgav en del av resultatet under 

Internrevisionsdagarna men hoppas 

att även det tryckta materialet 

kommer att innehålla en del annat 

matnyttigt. 

Utmaningar för internrevisorn 

Det är mycket att hålla reda på för 

en internrevisor idag eller vad sägs 

om: IIA Standards, Basel II, 

Solvency II, COSO ERM, COSO, 

COSO Guidance for Smaller Public 

Companies, Koden för Bolagsstyrning, 

Förordningen om intern styrning 

och kontroll vid statliga myndigheter, 

Finansinspektionens anvisningar, 

CIA, CISA, SAP, Oracle, 

AutoAudit, Teammate, ACL, 

Riktlinjer från Svenska Bank- 

föreningen, PCAOB, SEC, OMX, 

Vägledning för internrevisorer 

beträffande tillämpningen av svensk 

kod för bolagsstyrning, Ägare, 

Styrelse, Revisionskommitté, 

Quality Reviews med mera. 

Ännu en vägledning 

Styrelsen för internrevisorerna har 

gett ut “Vägledning för internrevisorer 

beträffande tillämpningen av 

svensk kod för bolagsstyrning” som 

skickas med i detta nummer. Det 

bakomliggande syftet med vägledningen 

är som jag uppfattat det att 

förtydliga internrevisorernas roll så 

att inte alla resurser läggs på att 

granska intern kontroll över finansiell 

rapportering. Samtidigt är det 

positivt att internrevisorerna efterfrågas 

inom detta för företagen just 

nu så aktuella och viktiga arbete. 

En svår avvägning där jag tycker 

att vi som internrevisorer skall vara 

försiktiga med att aktivt begränsa 

vår roll då det historiskt sett inte varit 

som så att internrevision varit alltför 

efterfrågade. Den stora utmaningen 

är snarare att internrevisorerna har 

för lite resurser att både granska 

intern kontroll över finansiell rapportering 

som den operativa effektiviteten, 

riskhantering, regelefterlevnad 

och intern kontroll i en vidare 

mening. Vi bör därför ta tillvara 

denna möjlighet att positionera 

internrevisionen som ett starkt 

strategiskt stöd till styrelse och 

ledning i en för dem viktig fråga. 

Självklart med beaktande av vad 

som är god internrevisionssed. 

Sist men inte minst. Ett citat av 

Winston Churchill “There is nothing 

wrong with change, if it is in the right 

direction”. 

Eder ödmjuke 

Peter Strandh, CIA

Guidon Berggren 

Vi är roligare än 

vårt rykte 

Tänk att vi kan ha så roligt tillsammans 

trots att vi tillhör en 

yrkeskår som allmänt betraktas 

som gråa, tråkiga och tystlåtna 

pricknissar. Sanningen är en 

helt annan. En yrkeskår som i 

sin seriositet är mer färgsprakande, 

glada och utåtriktade 

får man leta efter. Visst är vi 

kritiska och har en professionell 

skepticism men ingen 

på InfraCity kunde undgå att 

märka hur kul vi internrevisorer 

har när vi är tillsammans 

Det kom inga journalister till intern- 

revisionsdagarna trots att vi bjudit in 

ett flertal och någon hade lovade att 

komma. Vi lyckades inte uppbåda 

det intresset som internrevisionen är 

värd. Häromdagen var jag på en 

middag hos min vän trädgårdsmästaren 

och min bordsdam var 

en fin dam från övre Östermalm, 

gift med någon storfräsare i 

byggbranschen och bredvid henne 

på andra sidan satt en biodlare 

från Flen. 

– Och vad gör du frågade hon mig 

intresserat. 

-Jag är internrevisor svarade jag 

glatt. 

-Åh, sa hon och vände sig mot biodlaren. 

Efter ett tag så vände hon sig 

mot mig igen och sa, 

-Jag har sådana problem med min 

deklaration och… 

-Jag är ingen skatteexpert, 

fastslog jag, utan jag jobbar med 

internrevision på banker och… 

-Åh, jasså avbröt hon mig och 

vände sig åter mot biodlaren. 

I samband med efterrätten som 

var en utsökt komposition av 

frukter från trädgården så vände 

hon sig mot mig och frågade 

-Hur tycker du jag ska placera 

mina aktier? 

-Jag är ingen privatrådgivare utan 

utan en internrevisor på banker... 

-Åh, sa hon än en gång och 

biodlaren fick åter allt intresse. 

Jag hörde att det var honungens 

konsistens som var samtalsämnet 

men när konsistensen var 

avklarad så frågade hon mig. 

-Vad gör du egentligen? – Som in- 

ternrevisor så granskar jag den 

interna kontrollen på bankerna. Hon 

såg på mig som om hon värderade 

Ledaren 

vad jag sagt och så sa hon, - Så 

intressant, det som finns så många 

tjuvar och bedragare inom bank- 

väsendet. -Nja, jag jagar inte tjuvar 

och banditer utan granskar och 

bedömer rutiner i … längre kom jag 

inte när jag såg hennes blick hamna 

borta i oändligheten och jag insåg 

att det lät både torrt och tungt. 

-Är ni revisorer så gråa och tråkiga 

som det sägs, återupptog hon konversationen 

när kaffet och konjaken 

kommit på bordet. 

-Nej absolut inte sa jag, härom 

veckan så samlades nästan 250 internrevisorer 

och vi hade hur roligt 

som helst tillsammans. Hon rös till 

och såg inte ut som hon trodde mig 

så jag tillade: 

-Sanningen är den att en mer 

färgsprakande, glad och utåtriktad 

yrkeskår får man leta efter. Nu 

skrattade hon gott och viska till mig 

att biodlaren på hennes andra sida 

inte var så rolig han heller så du kan 

gott berätta för mig vad 250 roliga 

och färgstarka internrevisorer gör 

när de har kul. Så jag berättade om 

middag vid Internrevisionsdagarna 

vilket tycktes roa henne. En magiker 

har större attraktionskraft på damer 

än en internrevisor och jag insåg att 

det kommer att ta lång tid innan 

internkontroll blir ett allmänt samtalsämne 

vid middagar. 

God Jul och ett gott nytt 

räkenskapsår 


5

CIA-spalten 

Text: Gunilla Werner Carlsson 

Hej alla intresserade läsare! 

(Vi har så många olika diplom och 

förkortningar nu så jag hoppas över 

dem alla!) 

Tiden går så fort och när jag i 

skrivande stund (slutet av oktober) 

sitter och tittar ut genom fönstret 

på det forsande regnet känns det 

som den härliga sommaren och 

hösten var länge sedan! Men, detta 

är tiden när man kan tända ljus och 

dricka te, plocka svamp eller gå på 

bio så det finns egentligen ingen 

anledning att klaga! 

För oss i “certifieringssvängen” 

håller det nu (i skrivande stund) på 

att dra ihop sig till en ny examination 

– den 15 och 16 november är det 

Kort från 

styrelsemöten 

Tänk att 2006 gick så fort! Hela nio 

styrelsemöten och en styrelsekonferens 

avklarade! Snart är det dags 

att samla ihop och summera vad 

som hänt under året och författa en 

verksamhetsberättelse. Men innan 

detta arbete tar vid så ska jag försöka 

sammanfatta vad som fanns 

på styrelsens dagordning vid vårt 

novembermöte. 

Vi inledde mötet med att vår ordförande 

rapporterade från föreningsmötet 

som genomfördes i 

samband med Internrevisionsdagarna 

2007. Därefter var det dags 

att ta del av Marknadskommitténs 


dags igen. Till maj-examen talade 

jag om rekord, men det är nu slaget: 

om alla anmälda kommer har vi 143 

delprov som ska avläggas! Det är 

en imponerade flit och det är 

glädjande att medan tillströmningen 

av nya förhoppningsfulla (det vill 

säga deltagarna på prov I och II) 

fortsätter att vara stor och ökande 

så är det också en klar ökning i 

antalet som kämpar vidare med del 

III och IV - denna gång har vi 32 

st anmälda till del III. 

Det har från USA aviserats ändringar 

i hur examen fortsättningsvis 

kommer att äga rum. IIA har haft 

problem med att leverera resultaten 

i tid på grund av många tentander 

och antikverad rättningsteknik och 

man har ett projekt på gång för att 

råda bot på detta. 

Den nya tekniken kallas CBT 

(Computer Based Testing) och den 

Från styrelsen 

plan för det kommande året, status 

för utbildningsplanen och inledningen 

av arbetet med Internrevisionsdagarna 

2007. Föreningens förre 

ordförande, numera Past President, 

Torbjörn Wikland gästade styrelsen 

för att berätta om arbetet med 

översättningarna av COSO och ERM. 

(Förslagen till översättningarna 

hoppas jag att du tagit del av via vår 

hemsida.) 

I övrigt behandlade vi frågor rörande 

verksamhetsplan och budget 2007, 

planering av årsmötet 2007, nomineringar 

till internationella uppdrag och 

beviljade ett knapp 20-tal ansökningar 

om medlemskap. 

Styrelsens sekreterare 

Charlotta Löfstrand Hjelm 

praktiska konsekvensen är att man 

kommer att kunna avlägga både 

CIA-examen och de så kallade 

Speciality Exams under betydligt 

längre tidsperioder under året och 

att man också kommer att ha stora 

möjligheter att själv välja datum för 

examen. Det är också möjligt att vi 

kommer att kunna erbjuda ytterligare 

en plats i Sverige där examen 

kan avläggas, men det kommer IN- 

TE att bli en Internetbaserad lösning. 

Vi kommer att lägga ut både generell 

och mer detaljerad information 

på hemsidan löpande när den 

blir tillgänglig och nödvändiga beslut 

har tagits, vilket beräknas kunna bli 

i januari 2007. 

Med önskan om en GOD JUL och 

ett GOTT NYTT ÅR! 

Gunilla 

tel 08-792 77 05/070-365 77 05 

gunilla.wernercarlsson@if.se 

Internrevisorernas 

styrelse har bestämt tid 

och plats för årsmötet 

2007 

Vi ber dig reservera torsdagen den 

22 mars 2007 kl 15:00 för att komma 

till KPMGs lokaler, Tegelbacken 

4A Stockholm och delta i mötet. 

Glöm inte bort att du kan påverka 

föreningens verksamhet genom att 

lämna in en motion. Om du vill ta till 

vara denna möjlighet så ska 

motionen vara styrelsen tillhanda 8 

veckor innan årsmötet, det vill säga 

senast den 25 januari.2007. 

STYRELSEN

Styrelseval i samband med 

Internrevisionsdagarna 23 – 24 november 

Vid föreningsstämman den 23 november valdes styrelsen inför 2007. Det blev två nya styrelsemedlemmar 

genom Heléne Gunnarson från Sandvik som representerar näringslivet och Peter Funck från Vägverket som 

representerar den statliga och offentliga sektorn. Båda är välkomna tillskott i styrelsearbetet. En vakans till 

styrelsen finns dock som bör representera den finansiella sektorn och då speciellt bankvärlden. Valberedningen 

kommer att arbeta vidare med att söka en lämplig kandidat att föreslå till val vid årsstämman i vår. 

Från styrelsen har avgått Ingmari Öhman, Röda Korset, Lars Agerberg, Skandia och Richard Minogue, Hibis 

Scandinavia. Föreningen framför ett stort tack till alla tre för ett mycket gott styrelsearbete med många goda 

insatser. Lars kommer även fortsättningsvis att driva universitetsfrågan och Richard kommer att verka som 

lärare och ansvarig för det privata nätverket inom föreningen. Ingmari har övergått till annan verksamhet än 

internrevision. 

Följande funktionärer blev valda vid föreningsmötet: 

Funktion Behov Mandatperiod 

Guidon Berggren, KPMG Ordförande Omval 2007 

Ann-Charlott Klingberg, 

Securitas CHS Holding AB Vice ordförande Omval 2007 

Ledamöter 

Charlotta Löfstrand-Hjelm, AFA Omval 2007-2008 

Carina Petersén-Malmström, Skandia - 2006-2007 

Ulla-Kari Fällman, 

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Omval 2007-2008 

Peter Funck, Vägverket Nyval 2007-2008 

Harald Lööf, ICA AB - 2006-2007 

Heléne Gunnarson, Sandvik AB Nyval 2007-2008 

Bernt Gyllenswärd, PWC - 2006-2007 


7

Maria Nikkula och Elisabeth Styf, 

våra två uppskattade svenska 

föredragshållare på konferensen. 

Det var ett större antal 

europeiska internrevisorer 

(361 deltagare från 39 

länder) som samlades i Helsingfors 

dessa blåsiga och småregniga 

septemberdagar för att dels lyssna 

till många och intressanta föredragshållare 

och dels återuppliva 

gamla och knyta nya kontakter med 

kollegor från runt om i Europa (och 

även från USA och Asien, skulle 

det visa sig). 

Konferensen hade ett mycket 

lockande namn: Internal Audit – 

The Challenge och det är nog ingen 

från den (tyvärr mycket lilla) 

svenska gruppen som inte tycker 

att vår finska systerförening 

mycket väl levde upp till den 

lockande rubriken. 

Under de två fullmatade dagarna 

fick vi ett mycket brett smörgåsbord 

att välja ifrån och många hade 

nog samma önskan som jag: tänk 

om man kunde klona sig och vara 

på flera ställen samtidigt! En stor 

hjälp fick vi dock i ett utmärkt material 

i form av två tjocka spiralbundna 

böcker – en för varje dag 

– med alla föreläsares bilder. Så det 

man inte kunde lyssna på kunde i 

alla fall läsas i efterhand. 

Konferensarrangörerna hade delat 

upp innehållet för att uppmärk- 


Rapport från ECIIAs konferens 

i Helsingfors 

Text: Gunilla Werner Carlsson 

samma fem olika kategorier av 

målgrupper ur ett eller annat 

perspektiv: Academics, Business 

auditors, Consultants, Directors och 

Experts. 

Vilka ämnen var då uppe till 

belysning? 

Ja, låt mig ge er ett axplock! 

Inledningsanförandet hölls av 

Richard Nelson, chairman of the 

ECIIA Board, som talade om 

“Status of the Profession in 

Europe”. Det var ett mycket intressant 

föredrag att lyssna till mot 

bakgrund av att väldigt mycket som 

vi hör om vår profession kommer 

från USA och där är ju som bekant 

förhållandena lite annorlunda än i 

vår europeiska vardag. Richard 

betonade i sin presentation framför 

allt att våra utmaningar består i den 

snabba förändringstakten, de utökade 

möjligheterna för oss internrevisorer 

(något som även togs 

upp av Caj Nackstad vid årsmötet i 

våras), kravet på en god leverans, 

chansen till mera lagstöd för internrevision, 

möjligheten att EU 

utfärdar flera riktlinjer eller krav 

avseende internrevision och sist 

men inte minst att vi alla nu står inför 

en situation som innebär att vi har 

en stor möjlighet att ta vara på – 

the Challenge! Vi var nog många 

som gick från det inledningsanförandet 

med ett leende på läpparna 

och lite mera svikt i steget. 

Därefter fick vi en presentation av 

The Risk Intelligent Internal Auditor. 

Ett uttalande som fastnade i mitt 

minne var begreppet “From Silos to 

Middagsdeltagare på Gala Dinner

ESV:s internrevisionsfunktion var 

representerade gneom Catrin Lind 

Ebert, Annika Alexandersson och 

Vem är den nye 

Hamdi Ercan 

Integrated”, det vill säga en tydlig 

illustration av att det är sambanden 

som är viktiga när vi försöker 

bedöma och hantera risker – inte 

risker bedömda en och en. Och den 

gamla sanningen “ingen avkastning 

utan risk” lades fast ytterligare en 

gång. Den nyttiga frågan “Har våra 

riskbedömningsmodeller utvecklats 

i takt med riskerna?” 

ställdes också – onekligen 

något att fundera på när 

omvärlden påverkar företagen 

i ännu högre grad 

idag än någonsin tidigare. 

Därefter erbjöds vi deltagare 

en mycket bred palett att välja 

från – allt ifrån Lessons learned 

from SOX, Quality of Audit, 

Whistleblower Procedures 

Best practice, Auditing the EU budget 

till Roles of Internal Audit in Enterprise 

Risk Management, Corporate 

Governance in Public Sector, Auditing 

Standards – Principle or Rule Based, 

IT Governance – Common Sense not 

Common practice. Och ändå har jag 

inte räknat upp mer än några av alla 

föredrag! 

Konferensen startade på onsdagskvällen 

med en mottagning i 

Helsingfors stadshus och på torsdagen 

hölls en Gala Dinner med 

Vi hälsar nya medlemmar välkomna 

Anna Andell AB Volvo 

Katarina Falk AB Volvo 

Maria Wänt AB Volvo 

Ingela Bergqvist Handelsbanken 

Louise Johansson Handelsbanken 

Sophia Litzén Handelsbanken 

Annika Robotti Persson Handelsbanken 

Birgitta Berglund Kaupthing Bank 

Sverige AB 

Kerstin Dahlblom KPMG 

ECIIA 

underhållning, så även den mindre 

seriösa sidan var väl tillgodosedd. 

Efter middagen underhölls vi av en 

till Finland invandrad engelsman 

som roligt och tillspetsat visade oss 

de nationella särdrag som vi nog 

känner till men som vi inte alltid vill 

låtsas om – alla skrattmuskler fick 

sig en träningsrunda innan det var 

dags för dansen. 

Så, alla ni som inte hade tillfälle att 

vara där hoppas jag nu har fått en 

aning om vad vi som faktiskt var 

där hade förmånen att ta del av! 

Och en stor eloge till våra arrangörer 

och hotellet vi bodde på, 

Kalastajatorppa (Fiskartorpet) som 

inte bara härbärgerade en massa 

internrevisorer utan också delar av 

ett EU-toppmöte. Så bevakade har 

vi nog aldrig varit - vakter i varje 

korridor! 

Mattias Lundberg Sandvik AB 

Birgitta Klang Scania CV AB 

Magnus Wiking Swedbank 

Karin Dalén Trygg Hansa 

Anders Linné Codan Trygg Hansa 

Eva Blomquist Umeå Universitet 

Karl Solnestam Öhrlings Pricewaterhouse 

Coopers 

Stefan Håkansson Student 


9

COSO 

COSO på svenska 

Text: Torbjörn Wikland 

Nu finns svenska översättningar av 

COSO: s grundläggande dokument – 

Internal Control samt Enterprise Risk 

Management att ladda ner på föreningens 

hemsida. 

(www.internrevisorerna.se). Det är 

dock inte översättning av hela ramverken 

utan sammanfattningarna 

(“Executive Summary”). De innehåller 

grunddragen i ramverket med 

de begrepp som COSO introducerat. 

Efter en kvalitetsgranskning av 

översättningarna skickas de inom 

kort till COSO för godkännande och 

auktorisering. 

Några ord bör sägas om själva översättningen. 

En och annan tycker nog 

att översättningen är lite “tung”. Det 

är förståeligt men går att förklara. 

Officiella amerikanska dokument har 

i likhet med COSO:s ramverk ofta 

en tung språkdräkt. Ramverken är 

således inga skönlitterära mästerverk. 

Fokus för den översättning jag 

gjort har emellertid varit trohet mot 

den ursprungliga texten. Som åskådligt 


motexempel kan nämnas Åke 

Ohlmarks Tolkien-översättningar som 

av nutida Tolkien-beundrare kritiserats 

för att inte vara tillräckligt trogen 

ursprungstexten. En orättvis och 

lite egendomlig kritik tycker jag 

personligen, eftersom Åke Ohlmarks 

gamla översättning hade en 

skönlitterär strävan (där “the hobits” 

blev hoberna – fyndigt, tycker jag). I 

fallet med COSO: s ramverk hamnar 

jag dock på Tolkien-beundrarnas sida 

– trohet mot ursprungstexten går före 

det stilistiska. 

Tre exempel får illustrera behovet av 

trohet mot grundtexterna: 

– I Riksrevisionens rapporter om 

korruption beskrivs således COSO 

ERM som en uppdaterad version av 

COSO Internal Control. Det är tyvärr 

en missuppfattning, vilket framgår av 

de texter jag nu bearbetat till svenska. 

Förmodligen beror missuppfattningen 

på att man inte läst ursprungstexterna 

ordentligt. 

– I koden för bolagsstyrning har man 

översatt Internal Control med intern 

kontroll – givetvis enklare än det 

klumpigare intern styrning och 

kontroll men förvirrande eftersom 

man då tappat styrningsbetydelsen av 

ordet control. Vi kan ana att det är 

svengelskans utbredning i de svenska 

börsföretagen som spökar i detta fall. 

– Som ett kompletterande exempel 

kan nämnas ett försök till översättning 

från Centrum för hälso- och 

sjukvårdsanalys 2003 där internal 

control konsekvent översatts med 

styrning. Svagheten med den översättningen 

liknar exemplet från koden 

för bolagsstyrning – men nu tappas 

den andra innebörden av ordet control, 

det vill säga det som motsvarar det 

svenska ordet kontroll. För att vara 

trogen grundtexten blir därför översättningen 

intern styrning och kontroll. 

Översättningsarbetet fortsätter. Det 

är dock inte COSO:s fullständiga 

ramverk som står på tur. I stället är 

det den allra senaste utgåvan från 

COSO “Internal Control of Financial 

Reporting for Smaller Public 

Companies” som kom i somras. Det 

är styrelsens beslut med motiveringen 

att rapporten har ett stort pedagogiskt 

och förklarande värde som gäller 

långt utanför de mindre börsnoterade 

företagen i USA och finansiell rapportering. 

Jag instämmer med hänvisning 

till min artikel i Internrevision nr 4 i 

år. 

Redaktionens utsände Johanna Conradsson bad Fredrik Söder, Öhrlings 

PricewaterHouse, att som ny medlem berätta lite om sig själv och sina förväntningar 

på föreningen 

Jag arbetar inom Internrevisionsgruppen på PwC i Stockholm. 

Jag arbetar till största del på internrevisionsuppdrag hos klienter, 

men även konsultativt med frågor inom corporate governance 

och intern styrning och kontroll, där bland annat SOX och Svensk 

Kod för Bolagsstyrning ingår. 

Som ny i branschen kändes det naturligt att gå med i föreningen 

för att kunna knyta kontakter, ta del av andras erfarenheter och 

för att kunna ubilda mig och öka min kompetens. 

Internrevisionsdagarna var bra då jag fick chansen att knyta 

kontakter, och få en djupare inblick i branschen och i aktuella 

ämnesområden.


den 23 - 24 november 2006 

Inledning och 

konferensen öppnas 

Två dagars mycket trevlig konferens 

i Upplands-Väsby inleddes 

av vår käre ordförande Guidon 

Berggren som hälsade oss välkomna 

och med stolthet berättade 

Guidon Berggren 

att vi var över 250 deltagande på 

konferensen. Guidon berättade att 

föreningen växer så det knakar 

vilket innebär lite växtvärk här och 

där. Strax innan hade konferensdeltagarna 

kunnat avnjuta 

kaffe och smörgås samt gå runt 

bland sponsorernas utställningsmontrar. 

Vi hade även hälsats 

välkomna av Yvonne Alnebjer med 

Vad hände på 


Text: Se slutet av artikeln 

flera där den sedvanliga konferenspärmen 

delades ut tillsammans med 

namnbricka. 

Med Guidons inledande ord kickades 

så konferensen igång. En konferens 

som var fylld av intressanta 

ämnen och föreläsare samt seminariedeltagare. 

Nedan följer en 

sammanfattning av konferensdagarna. 

Vi ser redan fram emot 

nästa års internrevisionsdagar. 

Hur tillämpades koden 

Per Lekvall från Kollegiet för 

svensk bolagsstyrning redogjorde 

på ett sakligt sätt för Kollegiets 

undersökningar av kodens tillämpning. 

Undersökningarna presenterades 

för hela populationen utan 

att nämna bolagsnamn. Men vi kan 

konstatera att bolagen varit bra på 

att följa koden detta första år. 

Avseende ambitionsnivån i rapporteringen 

om intern kontroll gjordes 

bedömningen att ca 35 % haft en 

hög ambitionsnivå och 17 % en låg 

ambitionsnivå. Harald Lööf internrevisionschef 

på ICA presenterade 

hur många av kodbolagen som har 

internrevision och det var 30 av 78 

Per Lekvall 

det vill säga 38 % samt att det är 

en väldig skillnad mellan olika 

branscher. Bolag som inte har 

internrevision har många gånger rätt 

dåliga förklaringar till varför man 

inte har denna funktion på plats 

ansåg Harald. Han gav ett exempel; 

“Styrelsen bedömer att det inte finns 

behov av internrevision” eller att 

“Styrelsen skall fundera på frågan 

till nästa år”. Avslutningsvis fick 

Harald frågan “Hur många av 

bolagen som har förklarat att de inte 

behöver internrevision vet vad 

internrevision är?”. En mycket 

relevant fråga som leder till eftertanke. 

Styrelsens rapport om 

intern kontroll. 

Presentation och 

Vägledning 

I “Svensk kod för bolagsstyrning” 

redogörs för styrelsens ansvar att 


11


Konferensens ledare och moderator 

Bernt Gyllenswärd ställer följdfrågor 

till Katja Severin Danielsson 

rapportera hur den interna kontrollen 

för finansiell verksamhet är 

organiserad och hur den sköts inom 

bolaget, som en slags kvalitetssäkring. 

Efter diskussion och en 

remissrunda utgav Kollegiet för 

svensk bolagsstyrning i september 

2006 en Tillämpningsanvisning. 

Under rubriken “Styrelsens rapport 

om intern kontroll” redogjorde Katja 

Severin Danielsson, PwC, för det nya 

i tillämpningsanvisningen och för 

några av de regler som hänvisas till i 

anvisningen, framförallt regel 3.7 om 

intern kontroll och internrevision. 

Regeln redogör för styrelsens ansvar 

att genom god intern kontroll skydda 

ägarnas investeringar och bolagets 

tillgångar. Det nya är att det enligt 

regel 3.7.2 numera är frivilligt att till 

marknaden rapportera om hur väl 

den interna kontrollen som helhet 

fungerar inom bolaget, likaså är 

revisorgranskning av en sådan 

rapport frivillig. Katja Severin 

Danielsson gav några exempel på 

olika regler som ska samordnas 

världen över för att få god inernkontroll, 

exempelvis Sarbanes- 

Oxley i USA, Corporate 


Governancekoder i 

Norden och Europa 

och i Sverige Aktiebolagslagen, 

Statlig 

ägarpolicy, Kooperativverksamhetsstyrning, 

Kod 

för myndighetsutövning 

för att 

nämna några. Katja 

Severin Danielsson 

avslutade med en 

genomgång av 4:e 

och 7:e bolagsdirektivet 

om att 

företag vars värdepapper 

är upptagna till handel ska 

tillfoga en årsberättelse till sin årsredovisning, 

ett så kallat Corporate 

Governance Statement) och det 8:e 

direktivet där bolag av allmänt 

intresse ska ha en revisionskommitté. 

För att ytterligare underlätta för 

bolag att använda sig av Koden har 

nu en “Vägledning för internrevisorer 

beträffande tillämpningen av 

svensk kod för bolagsstyrning” 

tagits fram, presenterad av Hans 

Löfgren. Vägledningen syftar till att 

ge internrevisorerna råd om hur de 

ska förhålla sig till krav och önskemål, 

men också klargöra vem som 

är internrevisorernas egentliga 

kund. Hans Löfgren menade att 

internrevisorer ska ge konsultativa 

och/eller säkringsråd men inte delta 

i besluten. Hans Löfgren berättade 

att i Vägledningen förtydligas 

ledningens ansvar kontra internrevisorns 

för dokumentation, testning 

av den interna kontrollen och 

utveckling av metoder. På fråga 

från publiken om internrevision är 

en del av den interna kontrollen 

svarade Löfgren att internrevision 

inte är det. Löfgren beskrev skillnaden 

med att internrevision kan 

göra tester och utvärderingar av 

den interna kontrollen och därefter 

ge konsultativa råd. Men beslut på 

grundval av resultatet är ledningens 

ansvar. 

Paneldiskussion: 

Styrelsens rapport 

Den första paneldebatten inleddes 

med att Anders Nyrén från Industrivärden 

berättade om sitt intresse för 

popmusik och bilar och Anders 

Ackebo, OMX, att han tycker om 

att brodera och har ett förflutet som 

domare. Moderator Anna Ohlsson 

– Leijon inledde debatten med att 

fråga vad internkontroll egentligen 

är. Per Lekvall från Kollegiet för 

bolagsstyrning förklarade det med 

att säkerställa att bolaget styrs 

utifrån bolagets intresse. Anders 

Ackebo pekade på att det egentligen 

handlar om så enkla saker om 

ordning och reda, bra styrning och 

uppföljning och att det är var enskild 

persons ansvar. Katja Severin 

Danielsson, PwC, menade att det 

handlar om att systematisera sunt 

förnuft och tog COSO som exempel 

där processen påverkas av 

människor. Anders Nyrén framförde 

att det handlar om två olika 

frågor: att intern kontroll är ett 

linjeansvar för människor och sunt 

förnuft, och internkontrollens uppgift 

Katja Severin- 

Danielsson

Moderator Anna Ohlsson-Leijon 

leder debatten 

inom den finansiella rapporteringen 

är att systematisera hanteringen. 

Per Lekvall återkom till att 

corporate governance finns för att 

bolag som inte leds av sina ägare 

ska kunna ha kontroll över bolaget. 

Fördelar och nackdelar med att 

revisorsgranskning är frivillig och att 

bolag inte behöver redovisa hur 

internkontrollen sköts, bara att den 

finns diskuterades och här lyfte 

Anders Nyrén fram att det är två 

olika system. I Europa är internkontrollen 

principle based medan 

den i USA är rule based: regelstyrd 

in i minsta detalj och det som inte 

anges är tillåtet. Katja Severin 

Danielsson pekade på att bolagsstyrningsrapporten 

ska ge en magkänsla 

av bolagets status medan 

revisorgranskningen är en kvalitetsstämpel. 

Panelen konstaterade 

att svenska bolag har god ordning i 

allmänhet men nu när vi är en del 

av EU tvingar IFRS reglerna den 

svenska regeringen att lagstifta och 

möjligheterna till självreglering 

krymper. Nyrén menade att IFRSs 

syfte är att marknadsvärdera alla 

tillgångar i realtid och då behövs 

sunt förnuft. Vi bör därför tacka 

Kollegiet för bolagsstyrning som 

med erfarenhetsbaserade synpunkter 

gjorde ändringar i koden sa 

Anders Nyrén. 

Debatterade i panelen gjorde Per Lekvall, Katja Severin Danielsson, 

Hans Löfgren, Andres Nyrén och Anders Ackebo. 

Att fokus är på internkontrollen idag 

kunde panelen enas kring men också 

att det är skillnad på små och stora 

företag. Små företag är rädda för 

byråkratisering med så många nya 

regler att hålla sig till, men å andra 

sidan är det inte så många små 

företag på börsen menade Ackebo. 

På moderatorns fråga om internkontrollens 

framtid i Sverige och 

utlandet svarade flera i panelen att 

det finns en risk för mer lagstiftning 

och fler regler vilket kan skapa ett 

oflexibelt system och att bolag 

kanske kan hamna i udda situationer. 

Som exempel tog Lekvall upp om 

det är möjligt att stämma en 

bolagsstämma för att den inte fattar 

rätt beslut? Hans Löfgren menade 

att kontrollen i bolagen ska kunna 

vara god även utan Koden och 

berättade att i USA kostar internkontrollen 

ca 1 % av omsättningen 

vilket där är helt accepterat. Ackebo 

påpekade att tidpunkten för 

införandet av Koden är bra då det 

nu kan ske under ordnade former 

och inte vid en tidpunkt när företagen 

inte går så bra. 

På moderator Anna Ohlsson- 

Leijons sista fråga om hur den 

perfekta internrevisorn ser ut 

lockade Anders Nyrén publiken till 

skratt med sin snabba replik “Hon 

ska vara snygg, han stilig”. Hans 

Löfgren la till egenskapen mod att 

göra en sammanfattande bedömning. 

Katja Severin Danielsson 

ansåg att djup kunskap om verksamheten 

behövs och Anders 

Ackebo avslutade med att den perfekta 

internrevisorn ser på verksamheten 

som framåtsyftande. 

Undersökning om Best 

Practice inom 

internrevision 

Under rubriken “Best Practice inom 

internrevision” berättade Peter 

Strandh, Ernst & Young och 

redaktör för tidningen Internre- 

Vision om den undersökning som 

genomfördes september 2006 bland 

46 företag i Sverige. Best Practiceundersökningen 

konstaterar att 

kraven på internrevisionsenheterna 

har ökat i och med nya krav på 

specialistkompetens inom vissa 

områden som Basel II, skatter och 

IT-kompetens. Investeringar i utbildning, 

teknologi och metodutveckling 

är därför något som de 


13


tillfrågade företagen nu arbetar 

med. Internrevisionsenheterna har 

också ökade krav på sig om att 

tillföra värde till företagens verksamhet 

genom att ge förslag till 

process- och kontrollförbättringar, 

dela med sig av erfarenheter och 

finnas som stöd i förändringsprojekt. 

45 %, ansåg som sin 

viktigaste uppgift att säkerställa 

internkontrollen medan 29 % 

svarade att den operationella 

granskningen var mest värdeskapande 

och därför viktigast. 

Hur mäter man då att internrevision 

tillför värde? 52 % svarade att en 

genomförd revisionsplan är bästa 

måttet, 36 % mätte sig efter kundnöjdhet 

vilket Strandh menade 

fodrar lite “guts”, och 22 % genom 

att mäta hur snabbt kunderna får 

svar på sina förfrågningar. Av de 

tillfrågade enheterna var 35 % enpersons-enheter 

och ytterligare 

35 % har mellan 2-4 revisorer 

anställda. Erfarenhetsmässigt har 

35 % av de svenska revisorerna 

mellan 3-5 års erfarenhet av 

internrevision och 30 % mellan 6- 

10 års erfarenhet. När det gäller 

metod har 48 % en egenutvecklad 

manual medan 16 % använder en 

metod utvecklad av någon av de 

fyra stora revisionsbyråerna. Drygt 

hälften av de tillfrågade använder 

max 20 dagar på sig att färdigställa 

en rapport medan drygt 10 % tar 

över en månad på sig. Hela 71 % 

använder inte mjukvara för att 

dokumentera revisionsprocessen 

men här påpekade Strandh att det 

kanske kan kopplas till antalet 

medarbetare och resursbrist. 

Nästan 80 % av revisionsenheterna 

i undersökningen har en internal 

audit charter för sitt arbete. 

Strandh avslutade med att trots ny 

teknologi som exempelvis hemsidor 


är det bara drygt hälften som använder 

en sådan för informationsspridning. 

Hela 79 % svarade att 

gamla vanliga hederliga möten är 

det vanligaste sättet att sprida sina 

kunskaper på. 

Kvalitetsdeklaration – 

en utmaning? 

Klas Schöldström, Generalsekreterae 

för Internrevisorernas 

Förening, inledde med att berättade 

att Toyota med sin envetna modell 

för ständig kvalitetsutveckling, 

Kaizen, i år kommer att gå om Ford 

som världens största biltillverkare. 

Toyotas positiva inställning till brister 

som ett sätt att hitta källan till fel 

kombinerat med respekt för kollegor 

och ett utvecklat lagarbete är 

en av hemligheterna till försäljningsframgångarna. 

Vad kan internrevisorer 

lära av Toyota? Gunilla 

Werner Carlsson, försäkringsbolaget 

If, förtydligade skillnaden 

mellan att kontroll kan vara reaktiv: 

för att reglerna säjer att kontroll ska 

göras. Eller proaktiv: revisionen följs 

upp, klargör varför det är viktigt med 

internkontroll och försäkrar att allt 

är gjort på ett korrekt sätt. IIA ville 

stimulera till proaktiv kontroll och 

därför togs den “röda boken” 

Internal Control Framework fram 

för ett tiotal år sedan liksom CBOK 

- The Common body of knowledge 

- som uppdateras var tredje år. IIA 

har också ett tjugotal checklistor 

som hjälp även om det viktigaste är 

själva definitionen av kvalitet 

menade Gunilla Werner Carlsson, 

vilket ska definieras av internrevisionsenheten 

själv. Före 31 december 

2006 ska en extern kvalitetssäkring 

genomföras, enligt paragraf 

1312 vart femte år men vissa 

förespråkar vart tredje år för att 

bibehålla god kvalitet. Internrevisorernas 

Förening har tagit fram 

en hjälp-till-självhjälp-guide som ger 

en mikroversion av hur en kvalitetssäkring 

genomförs, berättade 

Klas Schöldström som också rekommenderade 

IIAs hemsida 

www.theiia.org/quality för mer 

information. 

Hur ska då mål för ständiga förbättringar 

sättas? Dels kan nuvarande 

status på internrevision 

jämföras med det charter som finns 

och granskning göras när det gäller 

efterlevnad av standards. Informationssamlandet 

är därför 

själva starten för en kvalitetssäkring. 

Dels bör möjligheten till förbättringar 

identifieras: har exempelvis medarbetarna 

idéer att utveckla? Werner 

Carlsson inflikade att intervjua 

kollegor inom organisationen om 

nytta och kvalitet brukar anses som 

den roligaste delen i kvalitetssäkringsarbetet. 

En internt gjord 

kvalitetssäkring kan uppmuntra till 

engagemang, mer åtagande och är 

i längden kostnadsbesparande. Men 

viktigast är ändå att få kvalitetsmedvetenhet 

som ett naturligt inslag 

i det dagliga arbetet menade Werner 

Carlsson. Så om det nu är några 

som inte hinner till den 31 december 

följer ni visserligen inte god sed i 

revisionsarbetet men ni får i alla fall 

inte fängelse! Eller som IIA uttrycker 

det: snacka inte så mycket 

utan se till att leverera i enlighet 

med förväntningarna! 

Paneldiskussion om 

kravet på Quality 

Assessment 

Moderator Bernt Gyllenswärd, IRF, 

frågade panelen om kravet på en 

kvalitetssäkring kom för plötsligt för 

internrevisionsenheterna och fick 

snabb replik av Agneta Brevenhag, 

SEB, som svarade att “jag tog ju 

över efter Dig 2005” varpå hela sa-

Den stora försmalingen lyssnar intresserat på föredrag och 

debatter. 

len skrattade. Brevenhag berättade 

att SEB startat processen i Sverige 

och i sina utländska enheter. Hamdi 

Ercan, Ekonomi-styrningsverket 

(ESV) menar att det för ESV som 

för många andra är ett positivt krav 

men ESV deltar först i nästa omgång 

om fem år. På publikfråga om 

god sed är att vänta till nästa gång 

svarade Ercan att grunden för god 

sed är att följa standard men för 

staten kan god sed även vara något 

annat. Kostnaden för en statlig revisionsavdelning 

med en eller två 

anställda kan te sig rätt dyr (kanske 

200 000 kr) men ändå nödvändigt 

att det görs sa Ercan. Klas 

Schöldström inflikade att för små 

revisionsenheter kostar en QA 

mellan 50-70 000 kronor. Anna 

Ohlsson – Leijon, Electrolux, 

pekade på risken att bli hemmablind 

om ingen extern hjälper 

till med kvalitetssäkringen. Gunilla 

Werner Carlsson, If, menade att 

ett bra betyg på en kvalitetssäkring 

inte är samma sak som 

ett bra utfört arbete. Istället är 

det i processen mellan revisorn 

och respondenten som kvalitet 

uppstår sa Gunilla Werner 

Carlsson. Agneta Brevenhag ansåg 

att många checklistor är ett 

så amerikanskt sätt att lösa 

kontroll-frågan på, och önskar en 

förenkling för svenska bolag. 

Gunilla Werner Carlsson berättade 

att en-persons-funktionen är ett 

ovanligt fenomen i USA. 

Moderatorn frågade pane-len hur 

en-person-enheter ska kunna få 

hjälp? Hamdi Ercan sva-rade att 

en-person-enheter inte borde 

omfattas av kravet på QA vilket 

framförts till Finansdeparte-mentet. 

Hamdi Ercan föreslog också att IRF 

borde besöka och hjälpa enpersons-enheterna 

med deras 

problem. Självhjälp är nog bra men 

det kanske behövs något mer 

frågade sig Hamdi Ercan och 

berättade att det pågår en stor statlig 

upphandling om ett ramavtal för 

Göran Adlén 

hjälp med kvalitetssäkringsprocessen. 

Föredrag av Göran 

Adlén, IHM Business 

School: 

Mod och passion 

I ett rasande tempo som lockade till 

mycket skratt förde Göran Adlén 

oss genom två akter om generationsgränser. 

Snabba skämt i 

första akten om teknologiutveckling 

och teknologikunskap 

kontra ålder, auktoritet och informationskunskap, 

ekologi och 

Macchiavelli, hippier och psykodeliska 

parfymer, ekologiska bagerier 

i New York och klimatförändringar 

ledde i den andra akten 

över till fakta blandat med skämt om 

mångkultur med muslimska jultomtar, 

kulturkrockarnas möjligheter, 

kommunikation och varumärken. 

Göran Adlén citerade 

president George Bush: “Det är 

ingen överdrift att obeslutsamma 

kan gå den ena eller den andra vägen”. 

Och uppmanade oss att träna 

vårt mod hela tiden, då “Modet är 

som en muskel, ju mer Du tränar ju 

mer växer det!” Tänk nytt, utmana 

Dig själv och träna på det Du är 

bra på fortsatte Göran Adlén och 


15


Mingel på 

Internrevision

sdagarna 


17

erättade om en restaurang 

i Amsterdam som inte har 

något eget kök men istället 

många budbärare. Gästerna 

fick beställa från menyer 

som tillhörde andra restauranger 

i närheten varpå budbärarna 

hämtade maten! 

Göran Adlén avslutade sin 

inspirerande föreläsning med att 

“Allt blir bra till slut, och har det inte 

blivit bra har det inte kommit till 

slutet”! 

Föreningsfrågor enligt 

särskild kallelse 

Mötet valde Anders Huldt till mötesordförande 

och Gunilla Liljeroth till 

mötessekreterare. Ordförande för 

IRF Guidon Berggren redogjorde 

för verksamheten under året som 

accelererat både när det gäller åtaganden 

och i antalet nya medlemmar 

vilket förstärkt ekonomin. 

Kansliet har flyttat till Strandvägen 

i Stockholm. 

Två motioner hade inkommit till 

styrelsen. I den ena motionen föreslogs 

en akademisk anknytning av 

ackreditering och i den andra att IRF 

behöver en medlemsrevisor. Styrelsen 

avslog motionen om medlemsrevisor 

med motiveringen att det 


inte finns något egentligt behov av en 

sådan. Styrelsen tillstyrkte motionen 

om ackreditering med motiveringen 

att det går helt i linje med det arbetet 

som redan startats av IIA globalt och 

IRF i Sverige. 

Mötets sista punkt var utdelning av 

diplom och blommor till dem som tagit 

examen i år. Gunilla Werner Carlsson 

presenterade dem som tagit CIA 

examen under året: 

Simon Rörborn, Anna Nielsen, 

Magnus Johansson och Håkan Berg 

samt för CCSA examen: 

Annette Barrington och Stefan 

Simonsson 

En särskild eloge tilldelades Håkan 

Berg, Swedbank, som lyckades ta 

CIA del 1 och 2 ena dagen och del 3 

och 4 nästa dag! 

Anders Hult leder föreningsmötet med hjälp av Gunilla Liljeroth 

De nyutexaminerade CIA Magnus Johansson och Håkan Berg fick 

motta blommor och diplom av Gunilla Werner Carlsson. 

Slutligen: tilldelades 

Richard Minogue 

Certificate of 

Excellence för sitt 

utmärkta resultat 

på sin CIA examen! 

Ett stort 

GRATTIS till våra 

duktiga kollegor 

och medlemmar 

som lyckats så bra! 

En middag med 

mersmak 

När 200 gäster ska serveras en 

varm kötträtt krävs känsla av 

kocken för att få allt rätt och i rätt 

tid. Det gäller även när kritiska 

internrevisorer sitter vid borden och 

låter sig väl smaka. Kocken lyckades 

över förväntan trots att vi blev 

lite sena tillbords (vi har ju så mycket 

att tala med varandra om) och vi 

gav ett mycket gott betyg till köket. 

En härlig måltid med mycket goda 

viner väl valda av vår konferenskommitté 

med lite hjälp från köksmästaren. 

Underhållningen efter maten var 

förtrollande. John Houdi skämtade 

och kollrade bort oss internrevisorer 

fullständigt. Trots en plats mitt framför 

scenen och med bordsdamen 

uppe på scenen var han omöjlig att 

avslöja, vilket retar en revisorshjärna. 

Efter att ha trollat bort både 

snören, näsdukar och kort var det 

dags att kalla upp några frivilliga på 

scenen. Föreningens controller och 

ekonomichef Börje Andersson blev 

det manliga tillskottet som med 

beslutsam blick äntrade scenen för 

att med all tänkbar misstänksamhet 

försöka avslöja Houdis konster. Min 

bordsdam Yvonne Palm från Försäkringskassan 

blev det kvinnliga 

inslaget som med lite mer skräckfylld 

blick lämnade ifrån sig sin

vigselring till den brett leende Houdi 

som beskrev sig själv som en 

blandning av Tomas Brolin och 

Babben Larsson, en beskrivning 

som faktiskt stämde väldigt bra på 

honom. Yvonnes skräck stegrades 

när Houdi med en liten slipmaskin 

började slipa av ringen tills den slutligen 

försvann. Att ringen till slut 

återfanns i John Houdis plånbok i 

ett tillslutet kuvert förvånade nog 

ingen trots att ingen begrep hur det 

gick till. Varken vi på första parkett 

eller Yvonne och Börje på scenen 

kunde avslöja den skicklige 

trollkonstnären. Sen flyttades kort 

mellan Yvonne och Börjes fickor 

och trots att Börje höll hårt om sina 

kort i fickan så blev de ändå en 

ökning i antalet. Det var helt 

obegripligt. Att sedan Houdi buktalade 

och la ord i munnen på 

Yvonne och Börje så att vi alla vred 

oss av skratt gjorde att hela tillställningen 

blev en stor och lyckad 

skrattfest. Vi internrevisorer tycker 

inte om att bli lurade och dragna vid 

näsan så här har vi mycket att lära 

innan vi kan få kontroll på trolleritricken. 

Det blev en mycket lyckad 

avslutning på den första dagen. 

Ägarstyrning - 

förväntan på 

internrevisionen, Carina 

Lundberg, Folksam 

Fredagens seminarie startades med 

att Carina Lundberg fick oss att 

förstå varför vi internrevisorer är 

ägarens bästa vän. Hon gav en 

presentation om internrevisionen ur 

ett ägarperspektiv, som innefattade 

dels vad ägarna har för förväntningar 

på internrevision och dels vad 

som bör granskas och hur arbetet 

med fördel läggs upp just ur ett 

ägarperspektiv. Genomgången 

innefattade vikten av granskning av 

interna mål och policies, såsom 

uppförandekod och etiska regler. 

Även miljöpolicy uppmärksammades 

och i samband med detta ett 

förslag på hur man kan göra en 

intern revision på miljöledningssystemet. 

Carina Lundberg, Folksam 

ITs inverkan på 

internrevision 

I och med att fler bolagsprocesser 

blir beroende av IT är detta ett 

område som berör allmänrevisorer 

i allt högre grad. Föreläsningen var 

en samling av reflektioner från 

seminarierna “Värt att veta om IT”. 

Målet med dessa seminarier har 

varit att visa för oss internrevisorer 

att en revision av IT verksamheten 

till stor del kan göras av en allmän 

revisor. Specifika områden som togs 

upp var kontinuitetsplanering, 

Informationssäkerhet, outsourcing 

av IT-verksamhet och Systemdokumentation. 

En del som väckte 

mycket intresse var trender inom IT 

brottsligheten och flera av del- 


agarna hade frågor om IT säkerhet 

vid Internetuppkoppling. 

Basel II, krediter 

Ett annat intressant seminarie var 

där Rolf Marquardt från Handelsbanken 

berättade om Handelsbankens 

väg in Basel II med utgångspunkten 

att det i grunden är 

lätt men i verkligheten ytterst komplicerat 

för en stor bank. Det som ur 

ett revisionsperspektiv var extra 

intressant var genomgången av hur 

en revisor kan utvärdera ett riskklassificeringssystem.Granskningen 

kan delas in i fyra områden 

enligt Rolf Marquardt; Är Intern 

Riskklassificering (IRK)-systemets 

struktur rimligt utformad? Sker 

riskklassificeringen på avsett vis? 

Utvärdering bör avpassas till hur 

riskklassificeringen går till. Bedömningsbaserad 

riskklassificering 

(Objektiv benchmark – skuggmodell, 

Pröva konsistens, Vilka 

kontrollmekanismer finns och hur 

används de, Uppföljning av avvikelser) 

och Modellbaserad riskklassificering 

(Fokus på validering 

av estimat, Stämmer fallissemangen, 

Process för kontroll av 

datakvalitet – särskild när databas 

inte använts. Är resultaten rimliga). 

Kenneth Berg från Finansinspektionen 

hade dessförinnan kört 

Basel II – på 20 minuter och han 

redogjorde för internrevisorernas 

roll som bör vara att; 

1) Granska om institutet har 

stabila system för intern riskklassificering 

samt 

2) Genomföra granskningen 

årligen och rapportera om institutet 

följer IRK-reglerna. 


19


Samordning av den 

statliga internrevisionen 

Generaldirektör Yvonne Gustafsson 

från Ekonomistyrningsverket 

(ESV) berättade om ESVs uppdrag 

att samordna de 160 revisorer som 

ska granska den interna styrningen 

och kontrollen över vad som faktiskt 

är ca 95 % av Sveriges statsbudget. 

Bland de 51 myndigheter som idag 

har en revisionsenhet har Försäkringskassan 

flest revisorer, 17 

stycken men ensam-revisorn är den 

vanligaste formen. ESVs uppgift är 

att normera (meddela föreskrifter 

och allmänna råd), bedöma 

(kvalitetssäkra), stödja (metod- och 

kompetensutveckling), företräda 

(vara kontaktpunkt inom EU) och 

exportera (bedriva tjänsteexport 

inom internrevision). Gustafson 

berättade att till sin hjälp har ESV 

ett råd som träffas 3-4 gånger per 

år, bestående av bland annat IRFs 

generalsekreterare Klas Schöldström, 

Bernt Gyllenswärd, Yvonne Palm, 

Försäkringskassan, Maria Nikula, 

Volvo i Bryssel, Anna Blondell, 

KPMG, Ann-Katrin Harringer, 

Statens Jordbruksverk och Per 

Johansson, Finansdepartementet. 

ESV och rådet har framfört synpunkter 

på förslaget om en ny internrevisionsförordning 

som avses 

gälla från och med 1 januari 2007. 

Bland annat att ett helhetsgrepp bör 

tas för internrevision inom staten 

genom att besluta om en ny 

Myndighetsförordning först innan 

beslut tas om de andra: Förordning 

om internstyrning och kontroll samt 

Internrevisionsförordningen. Andra 

synpunkter som ESV delgivit Finansdepartementet 

är att standards 

bör anpassas till det svenska författningsspråket 

och att det ofta är 

för detaljerade. Gustafsson avrundade 

med att berätta om några av 


Yvonne Gustafsson 

ESVs fortsatta projekt framöver: 

att identifiera kompetenskrav och 

kompetensprofil för statliga revisorer, 

samordna utbildningsprogram 

och certifieringar, skapa en revisionshandbok, 

ordna en gemensam 

konferens för de statliga revisorerna 

innan som-maren 2007 samt arbeta 

med ensamrevisorernas situation. 

E-legitimation i nationell 

infrastruktur (BankID) 

Utan att bli alltför teknisk lyckades 

Jesper Skagerberg från Finansiell 

ID-Teknik BID AB förklara hur 

enklare livet blir med BankID eller 

elektronisk legitimation som det 

kallas att jämföra med fysisk IDhandling 

i form av ett kort av något 

slag. BankID är svaret på frågan 

“Hur ska man kunna identifiera 

okända personer på Internet?” 

Jesper Skagerberg 

Jesper Skagerberg tog som exempel 

en skämtbild med två hundar 

som sitter framför en datorskärm 

varpå den ena säjer till den andra 

att “på Internet vet ingen att Du är 

en hund”. Syftet är att genom en 

säkerhetstestad digital signatur 

identifiera kunderna vid exempelvis 

kreditansökan över nätet. Hanteringen 

går dessutom mycket 

fortare än med vanlig postgång av 

fysiska papper. Det finns tre olika 

säkerhetsgrader på signaturen: 

signatur, avancerad signatur och 

kvalificerad signatur. Antalet användare 

i Sverige var i augusti 2006 

ca 2 miljoner. Bank-ID kan idag 

användas på hemsidorna på Apoteket, 

Centrala Studiestödsnämnden, 

Försäkringskassa (exempelvis 

Vård av sjukt barn, VAB), Energimyndigheten 

Finansinspektionen, 

Skatteverket, Ikanobanken, 

Handelsbanken, Nacka kommun, 

Länsstyrelsen och många fler. 

Ägarna till BankID är flera banker 

och ett par försäkringsbolag. När 

Skagerberg frågade hur många av 

oss åhörare som kände till BankID 

eller elektronisk legitimation räckte 

faktiskt allihop i rummet upp handen! 

Basel II – Operativa 

risker 

Detta seminarium leddes av Jan 

Hedqvist från Finansinspektionen 

och Lars Hansén från SEB. Lars 

började seminariet med att berätta 

att SEB just nu för en dialog med 

FI om tillämpning av internmätningsmetod 

hos SEB. Det var 

kul att lyssna på dessa herrar som 

sitter på varsin sida av bordet för 

närvarande i diskussionerna kring 

operativa risker ur Fis och SEBs 

perspektiv. Några axplock av det 

som sades; “Sannolikheten för att

Lars Hansén ger sin syn på 

internmätningsmetoder 

en risk skall inträffa är 0 % men 

när den väl inträffat är den 100 %” 

samt att det finns tre typer av språk; 

SMS-språk, PowerPoint-språk och 

normalt språk. Ett annat citat från 

SEB som säger en hel del om hur 

det är att vara bank och förhålla sig 

till risk; “Risk is our business idea – 

its management is our expertise. 

We don´t do business we don´t 

understand”. Basel II syftar ju bland 

annat till att de banker som kan visa 

att de är duktiga på att förstå och 

hantera risk skall kunna få lägre 

krav på kapitaltäckning. 

Kundnytta i Offentlig 

Verksamhet 

Lars Stiegendal från Verva (Verket 

för förvaltningsutveckling) gav en 

presentation om styrning av verksamheten 

för att öka kundnyttan. 

Han betonade vikten av att styra 

med korrekta mål och mätsystem 

för det ändamål man vill uppnå, 

samt att följa upp på effekter av 

styrningen. Han gick även genom 

vad olika typer av mätningar har för 

syfte. Intressanta synpunkter på 

olika typer av efterfrågan gavs, 

nämligen verklig och onödig efterfrågan. 

Den onödiga minskar effektiviteten 

och uppstår då det finns 

systematiska fel i en annan process. 

I presentationen gick han även 

igenom några principer för styrning, 

såsom att utgå från kundens 

perspektiv, att inte använda några 

godtyckliga mått och mål i den 

operativa styrningen, samt att 

härleda mått ur processen som 

stödjer verksamhetens syfte. 

SOX Integrated Audit 

George Linton och Anna Ohlsson- 

Leijon från Electrolux gav en 

mycket intressant föreläsning om 

strukturen och arbetssättet inom 

Electrolux med efterlevnaden av 

SOX 404. De gav en bild av processen 

för internkontroll och risk 

management i bolaget, och hela 

dokumentationsflödet. Även urvalsprocessen 

för vilka konton som 

var materiella för arbetet berördes. 

Strukturen för management testning 

av nyckelkontroller visades också, 

samt det sätt som kontrollmiljön 

klassificeras utefter vilken mognadsgrad 

som uppnåtts. Slutligen 

kopplades detta arbete till internrevisionen 

inom bolaget, och en rad 

tips för integrerad revision gavs, 

såsom tätt samarbete, att satsa på 

kommunikationen och att tidigt 

komma överens om observationer 

och åtgärder. Av antalet frågor att 

döma var detta ett ämne som intresserade 

och berörde många, och med 

dagens snyggaste PowerPoint presentation 

gjorde de ingen besviken. 

Nya regler för 

försäkringsverksamhet 

solvensregler med mera 

Finansinspektionens Eva Ekström 

redogjorde för de nya regler som 

gäller för försäkringsbolagen. 

Solvens 2 är motsvarigheten till 

bankernas Basel II med de tre pelarna 

och deras respektive inne-håll. 

Pelare 1 med sina risker speglar det 

kvantitativa kapitalkravet medan 

Eva Ekström FI berättade om 

Solvens 2 

pelare 2 speglar en kvalitativ tillsyn 

med en solvensberäkning och i 

pelare 3 finner vi information och 

upplysning. I pelare 1 redogjorde 

Eva för de olika modeller som kan 

användas och hur man beräknar ett 

marknadsvärde. I pelare 2 beskrivs 

vilka krav som ställs på företagen 

men även vilken roll Finansinspektionen 

kommer att spela i sin 

övervakning. 

Eva redogjorde även för den Europeiska 

strukturen med alla dess 

nivåer. Avslutningsvis så gav Eva 

en del tips om vilka frågeställningar 

som internrevisionen bör uppmärksamma 

som till exempel har processen 

tillräcklig kvalitet och är 

bedömt kapitalbehov tillräckligt. 

Alectas internrevisor Gunnar 

Nilsson Nyström gav sedan sin syn 

på den praktiska verkligheten om 

hur solvens II påverkar försäkringsbolagen 

och internrevisionen. 

Gunnar gav exempel på genomförda 

och pågående regelförändringar. 

Han redovisade flera idéer 

på möjliga granskningsområden 

bland annat trafikljusmodellen för 

driftskostnad och försäkringsrisker. 

Hans sammanfattade kommentar 

var att det finns mycket som behöver 

göras nu och kommande år 

och att förändringarna förutsätter 

ett väl fungerande IT-stöd och en 

helhetssyn på balansräkningen. 


21


Att granska mutor: går 

det? 

Projektledare Claes Isander för 

Korruption i staten berättade om tre 

granskningar som gjorts på Apoteket, 

Banverket och Läkemedelsförmånsnämnden, 

vilket var för lite 

för att kunna dra några slutsatser 

av varför ytterligare sex intervjuer 

gjordes med verksamhetsledningen 

för Arbetsmiljöverket, FMV, Migrationsverket, 

Tullverket, Svenska 

spel och... ja, naturligtvis Systembolaget. 

Isander påpekade att 

projektet startade med frågan: för 

vem är detta viktigt, vem har 

intresse av att påverka ett beslut? 

Isander poängterade att ledningens 

agerande är A och O och att skydd 

mot korruption därför är en 

ledningsfråga. Även om Sverige 

kommer på 4-5 plats av de minst 

korrumperade länderna i världen 

(Finland ligger i topp det vill säga är 

minst korrumperat) så förekommer 

korruption inom svenska staten. Ca 

5-10 åtal per år av mutor och 

bestickning anmäls. Med muta 

avses att ta emot eller acceptera 

löfte om något för tjänsteutövning, 

och med bestickning att ge något 

med löfte om något. Isander 

berättade om de olika risker som 

identifierades bland de undersökta 

bolagen: Banverket saknade riskanalyser 

i sina upphandlingar och lät 

dessutom konsulter upphandla 

kollegor, Apoteket visade sig ha en 

alltför stark tilltro till personalen som 

exempelvis att en enda person 

ansvarade för val av produkter och 

leverantörer. En annan risk hos 

Apoteket identifierades i självplocksavdelningen 

där personalen 

kan påverka kundernas val av 

produkt. Isander tog Systembolaget 

som ett numera gott exempel på 

problem som kan åtgärdas: en 


Claes Isander 

systematisk arbetsfördelning har 

numera införts i butikschefsledet 

och en whistle-blow-möjlighet för 

personalen inrättats. 

Claes Isander anser att regeringen 

borde skapa mer precisa regelverk 

för myndigheternas chefer och förtydliga 

ansvaret för myndighetsledningarna. 

Men korruptionsskydd 

är idag inte prioriterat och metoder 

inte utvecklade hos myndigheter 

och statliga bolag. Det finns också 

en “kompis-kultur” i Sverige som 

kan vara en svaghet i vissa sammanhang 

menade Isander där 

alltför stor tilltro tillmäts medarbetarna. 

Riksrevisionen har gjort 

ett granskningsprogram liknande 

COSO som kan användas och 

Isander avslutade med att han 

gärna delar med sig av programmet 

eller ta en titt på hemsidan 

www.riksrevisionen.se. 

Extern revision, 

internrevision och 

controlling – Skillnader 

och likheter 

Ett av de sista passen på konferensen 

hölls av Helene Bergquist 

som handlade om de olika rollerna 

externrevisorer, internrevisorer och 

Controllers och dess olika ansvarsområden. 

När det gäller rapportering 

konstaterade Helene att 

externrevisorernas rapportering är 

formell och styrs bland annat av 

aktiebolagslagen, internrevisorer 

kan inordna sig under IIA:s regelverk 

som då gäller dessa för 

rapporteringen medan controllers 

inte har några formella krav på sin 

interna rapportering. 

Stödverktyg för operativ 

riskhantering 

Återigen var Lars Hansén i farten, 

denna gång tillsammans med 

Marcus Ellman på Swedbank som 

gav ett intressant framförande om 

operationell riskhantering. Detta 

seminarie handlade om vad är 

egentligen operationell risk i en bank 

och där hade SEB anammat 

följande definition; “Risken att 

förhållanden eller händelser, 

orsakade av omvärldsfaktorer eller 

interna operationell problem, leder 

till oväntade förluster eller minskat 

förtroende hos banken” som 

ansluter till såväl Basel som COSOdefinitionerna. 

Vi fick veta mer om 

den självutvärderingsmetod som 

SEB använder för att identifiera och 

prioritera operativa risker. Marcus 

berättade hur internrevisionen 

förhåller sig till olika typ av riskinformation 

via; Självutvärderingar, 

Förlustdatabaser samt Key Risk 

Indicators. En slutsats som dragits 

på Swedbank när det gäller 

operativa risker är att fokus bör ligga 

på processer med hög inneboende 

risknivå. Slutligen fick åhörarna en 

redogörelse över revisionsmetodiken 

på Swedbank och de förbättringar 

som genomförts. Lars 

Hansen gav även en förklaring till


vad CEO egentligen betyder “Chief 

Entertainment Officer” samt att “Vi 

tjänar pengar på komplexa 

produkter där genomlysningen är låg 

och vi kan ta bättre betalt”. Så är 

det nog… 

Uppstart av ny 

internrevisionsavdelning 

I ett annat av de avslutande passen 

berättade Ann-Charlotte Klingberg 

och Peter Johrén om sina erfarenheter 

av att starta upp en internrevision 

i sina respektive företag 

Securitas CHS och Ericsson. Fast i 

Peters fall handlade det egentligen 

om en nystart av Ericssons internrevisionsavdelning. 

Det är 

uppfriskande att få lyssna och ta del 

av internrevisionschefer i bolag som 

verkligen satsar helhjärtat på 

internrevision för vilket både 

Securitas CHS och Ericsson är 

goda exempel på. Vilken möjlighet 

att få skapa en funktion 

som man är verkligt stolt över. 

Ett stort tack till konferensmedarbetarna 

med Bernt 

Gyllenswärd och Yvonne 

Alnebjer i spetsen som på ett 

utomordentligt sätt skött 

alltihop, stort som smått! 

Skrev texterna gjorde: 

Peter Strandh, Åsa Wallberg, 

Johanna Conradsson och Guidon 

Berggren samt ett stort tack till 

stödskrivare i texterna: Pille 

Lindskog, Tomas Palm och Sabina 

Moberg. 

Ann-Charlotte Klingberg delar med 

sig av sina erfarenheter av att starta 

en internrevisionsavdelning 

Ett stort tack till Bernt Gyllenswärd för att 

han lyckades få ihop det mångfald av talare 

som årets Internrevisonsdagar innehöll och 

tack alla talare för att ni ställde upp för oss. 

Konferensrrangörerna för år 2006 års 

Internrevisionsdagar med Bernt 

Gyllenswärd som huvudansvarig och 

Gunilla Liljeroth, Magnus Johansson, 

Anna Olsson-Leijon, Yvonne Alnebjer 

och Jan Rehnberg som medhjälpare 


23


Mingel på 


Mer 

mingelbilder

Silversponsorer 

Tack till våra medarrangörer av 

Internrevisionsdagarna år 2006 

Huvudsponsorer 

Guldsponsorer 

Bronssponsor 


25

Yvonne Gustafsson, ESV:s generaldirektör och glad 

samordnare av statlig internrevision vimlade med 

finansminister Anders Borg på ESV-dagen 2006 

Årets ESV-dag med Intern 

styrning och kontroll som 

tema drog som vanligt fullt 

hus. Dagen samlade bland annat 

ekonomichefer, handläggare, generaldirektörer, 

folk från Regeringskansliet 

och inte mindre än 50 

internrevisorer. Sist men inte minst 

överraskade ESV med en alldeles 

nytillträdd finansminister. 

Finansminister Anders Borg inledde 

dagen med att deklarera att det finns 

utrymme för effektivisering av 

statsförvaltningen. Samtidigt betonade 

han att svenska myndigheter 

generellt sätt fungerar väldigt väl. 

Därför ligger inte förvaltningspolitiska 

reformer högst på regeringens 

dagordning. När det gäller 

förvaltningspolitik lovade Anders 

Borg återkomma en annan gång. 

Denna tidnings utsända lyckades 

dock få regeringens utsände att yttra 

sig över internrevision rent generellt. 

Uttalandet var kort och gott: 

- Utan internrevision ingen 

ordning! 

Rundgång i systemet 

Under rubriken “Hur kan regeringen 

få ut mer av myndigheterna” talade 

Sten Heckscher, kammarrättspre- 


sident i Stockholm och ledare för 

resultatstyrningsutredningen. 

Heckscher påpekade bland annat 

vikten av att anställda inom regeringskansliet 

och myndigheter har 

en grundläggande kunskap om det 

konstitutionella systemet. Myndigheterna 

ska inte styras av riksdagen 

utan av regeringen: Myndigheterna 

har lydnadsplikt på samma sätt som 

regeringen har plikt att styra. 

Sten Heckscher tycker att regeringen 

bör städa i styrformerna. Ett 

exempel på detta är den rundgång 

det blir i systemet när regeringen 

utser riksdagsmän till ledamöter i 

myndighetsstyrelserna och dessa 

myndigheter ansvarar inför regeringen 

och regeringen inför riksdagen. 

Likaså haltar styrformerna 

när myndigheter med styrelser med 

sk fullt ansvar inte har makt att tillsätta 

– eller avsätta – myndighetschefer. 

Den makten är förbehållen 

regeringen. 

Heckscher tycker även att den 

formella styrningen ska analyseras 

för att klargöra vad olika delar syftar 

till. Han hävdar att plakatpolitik 

är något som varken lämpar sig för 

regleringsbrev eller Riksrevisionens 

granskningar. Heckscher efterlyser 

ESV-dagen 

Anders Borg på ESV-dagen 

Text och foto: Inga Astorsdotter 

en viss ödmjukhet inför vad som 

kan styras med formella styrsystem. 

Bättre och sämre 

problem 

Ingemar Skogö, generaldirektör för 

Vägverket poängterade för ministrar 

och andra att för att den interna 

styrningen och kontrollen ska fungera 

krävs en väl fungerande extern 

styrning och kontroll. Vikten av 

uthållighet påpekades också, eftersom 

det kan ta flera år innan man 

ser resultat av ett förändringsarbete. 

Att problem är det bästa som finns 

för en organisation förklarade 

Toyotas försäljningschef i Sverige 

Dag Lotsander. Genom att uppmuntra 

alla anställda att ständigt 

söka problem i verksamheten har 

Toyota försökt ligga steget före 

konkurrenterna och undvika obehagliga 

överraskningar. 

Om problem är bra så kunde 

Systembolagets personaldirektör 

Karin Furevik och bolagsjurist Peter 

Källenfors berätta att de hade allt man 

kunde önska av den varan när 

mutskandalen inom organisationen 

blev känd. Idag vet Systembolaget 

bättre hur vissa av problemen kan 

förebyggas, bland annat med bättre 

kommunikation och mindre avstånd 

mellan chefer på olika nivåer.

Nätverksträff 

Träff för offentliga nätverket 

Text och foto: Inga Astorsdotter 

Den 19 oktober samlades de offentliganställda 

internrevisorerna till en 

heldagslång nätverksträff. En och 

annan nyfiken konsult var också på 

plats i Försäkringskassans lokaler 

på Klara Västra Kyrkogata. 

Att ESV har fått ett samordningsansvar 

märktes väl på programmet 

med hela sex presentatörer från 

verket och två programpunkter. 

Charlotta Eriksson, Kati Hedberg 

och Elisabeth Perntz inledde med 

ESV:s syn på verksamhetsstyrning 

och kopplingen till förslag om 

förordning om intern styrning och 

kontroll. Myndigheterna borde lägga 

mindre tid på planering och mer på 

att följa upp. 

Förenklat skatteverk 

En intressant inblick i hur Skatteverkets 

verksamhet har förändrats 

gav Lars Åke Leijkvist, planeringsdirektör 

på Skatteverket. Idag 

har Skatteverket och Kronofogdemyndigheten 

ett gemensamt huvudkontor. 

Den interna administrationen 

har utvecklats och 

effektiviserats och den operativa 

verksamheten är koncentrerad till 

ett fåtal regionkontor. Skatteverket 

vill ha en styrning som är enkel, 

tydlig och kraftsamlande. Än är 

inte alla mål nådda, men enligt 

Leijkvist är man en god bit på väg. 

Inga hemligheter 

Offentlighetsprincipen är ett ständigt 

dilemma för revisorer inom 

offentlig sektor både när det gäller 

rapporter och riskanalyser. Många 

befarar att bättre riskanalyser ökar 

risken för skada om materialet är 

offentligt. 

Med anledning av detta hade nätverket 

bjudit in Per Abrahamsson, 

universitetsjurist från Uppsala 

universitet, för att tala under ru- 

Kati Hedberg, Charlotta Eriksson och Elisabeth Perntz 

Kontaktpersoner 

för de olika nätverken 

Privata nätverket, 

Richard Minogue 

tel 08-410 062 55 

mobil 070-878 18 55 

Finansiella nätverket, 

Gregor Gröblacher, 

tel 08-763 65 79 

Statliga nätverket, 

Thomas Davidsson 

018-4711639, mobil 070-25 00 04 

Tematräffar 

Einar Fries, tel 08-681 95 64 

mobil 070-669 62 10 

Lars Agerberg, tel 08-788 27 09 

mobil 070-366 27 09 

Värt att veta om IT 

Ann-Charlotte Klingberg 

tel 08-792 77 05 

mobil 070-665 21 24 

briken “Finns det några hemligter?”. 

Per Abrahamsson gick igenom ett 

antal tänkbara sekretessparagrafer 

men ingen som passar särskilt väl 

på revisionsrapporter och riskanalyser. 

Så om det är en handling och 

om den är allmän så är den i flesta 

fall också offentlig. 

Samordnare samlade 

Dagen avslutades av Annika 

Alexandersson, Catrin Lind Ebert 

och Hamdi Ercan från ESV som arbetar 

med samordning av internrevision. 

ESV:s riktlinjer och allmänna 

råd till den kommande 

internrevisionsförordningen, den 

årliga självdeklarationen, den 

pågående upphandlingen och ESV:S 

tjänstexport stod på programmet. 

Frågorna var många och intresset 

stort. 


27

Tema-träffar om intervjuteknik 

Text: Einar Fries och Lars Agerberg 

“Äntligen” sade många av våra 

medlemmar när föreningen gick ut 

med inbjudan till säsongens första 

Tema-träff och ämnet var “Intervjuteknik”. 

Och sedan skyndade man 

sig att maila in sina anmälningar. 

Redan samma dag som inbjudan 

gick ut hade vi registrerat ett 40-tal 

anmälningar till de 15 platser som 

är gränsen för en hanterbar Tematräff. 

Så, det var bara att ta fram 

kalendern och hitta ytterligare två 

datum för att ge alla intresserade 

en möjlighet få att komma och 

diskutera intervjuteknik. Föreningen 

har under flera år försökt få till stånd 

en utbildning i intervjuteknik, men 

det har stupat antingen på resursbrist 

eller på att man inte hittat en 

lämplig utbildare med rätt profil. Så 

till slut beslutade vi att genomföra 

en Tema-träff i ämnet. 

Tema-träffarna, som är Internrevisorernas 

modell för erfarenhetsutbyten, 

har nu bedrivits under ca 

fyra år och tycks bli allt mer populära. 

De ger en möjlighet att träffa 

andra medlemmar i föreningen för 

att diskutera ett ämne som man är 

speciellt intresserad av och att 

kunna lära av varandras goda erfarenheter. 

Eftersom träffarna inte 

är utbildningar, och ingen är lärare, 

kan dessa bedrivas gratis för medlemmarna. 

Å andra sidan förväntas 

alla delta på lika villkor och delta i 

diskussionerna. 


Till stöd för diskussionerna hade vi 

denna gång formulerat ett 10-tal 

frågeställningar. Dessutom fick deltagarna 

komma med önskemål om 

vilka frågor som man ville ta upp. 

De flesta av frågorna handlade om 

hur man praktiskt hanterar situationer 

som kan uppkomma under 

intervjuer, medan några var mer 

inriktade på intervjutekniska problem. 

Här kommer några konstruktiva 

tankar och tips inför intervjuer 

som deltagarna hade: 

Inled intervjun med en presentation 

av intervjuprocessen, och kort 

om vad intervjun kommer att 

innehålla. Intervjun kan med fördel 

inledas med en presentation av de 

positiva sidorna som resultatet av 

intervjun kan få. I många fall kan 

det vara angeläget att avdramatisera 

intervjusituationen genom att berätta 

om internrevisionen och vår roll 

i organisationen, och allt det positiva 

med internrevision. Om den intervjuade 

har förutfattade meningar 

eller en felaktig bild av internrevisionen 

kan detta annars påverka 

resultatet av intervjun. Ibland 

kan det vara bra att inte ta kommandot 

så tydligt i intervjusituationen, 

utan snarare att spela 

lite “dum”. Ett sätt att lätta upp 

situationen kan vara att ta med 

fikabröd att bjuda på till intervjun. 

Ett tips är annars att inleda intervjun 

med att försöka hitta något som 

man har gemensamt med den som 

intervjuas. Att man kommer från 

samma stad, bott på samman hotell, 

gått på samma skola/universitet etc. 

Var alltid väl förberedd på ämnet/ 

området för intervjun. Det underlättar 

när man kan visa den intervjuade 

att man förstår sammanhangen. 

Men ha fortfarande en 

ödmjuk attityd för att visa att 

respondenten är ändå den som kan 

sitt område bäst. Det kan också 

vara bra att lära sig i förväg de 

nyckelbegrepp eller förkortningar 

som är vanliga i intervjuobjektets 

miljö. Viktigt är också att man har 

förankrat hos närmaste chef att 

man kommer att genomföra en 

intervju hos en anställd hans/hennes 

avdelning. 

Intervjun kommer per definition 

alltid att ge en subjektiv bild av 

ett fenomen. Å andra sidan har 

internrevisionen ett krav att vara 

objektiv. Vi bör därför sträva att så 

långt möjligt söka undvika att 

påverka våra respondenters svar 

och sedan ge en objektiv och neutral 

bild av vad våra respondenter 

svarat. Detta kan uppnås bland 

annat genom att inte ställa ledande 

frågor utan att i stället använda ett 

antal ja/nej-frågor på strategiska 

punkter i intervjun för att låsa 

respondenten i sina beskrivningar av 

förhållandena.

Ingen i Tema-träff grupperna var 

särskilt positiv till att spela in 

intervjuerna. Respondenten låser 

sig, det kan finnas en risk att inspelingen 

inte har fungerat tekniskt, det 

tar lång tid att skriva ut intervjuerna 

osv. Det kan också hända att man 

inte riktigt förstår vad den 

intervjuade menar när man lyssnar 

på bandet. Budskapet kanske var 

oklart från början, och då är det även 

det när man lyssnar på bandet. Det 

kan då vara svårt att återskapa vad 

respondenten egentligen menade. 

Det fanns olika uppfattningar i 

grupperna om man skall skicka ett 

utskrivet referat till den intervjuade, 

eller inte. I vissa fall har den intervjuade 

ställt krav på att få ta del 

av ett referat intervjun, och bekräfta. 

Detta för att säkerställa att inga 

feltolkningar eller liknande skall 

finnas i internrevisionens dokumentation. 

Verifiering är särskilt viktig 

om man tänker förlita sig på endast 

en intervju. Om man däremot 

genomför flera intervjuer inom 

samma område, kan man jämföra 

dessa för att åtminstone till vissa 

delar verifiera svaren eller synpunkterna. 

Några såg en fördel i att 

den intervjuade kan komplettera 

med sådant som man kommit på i 

efterhand. Andra såg en risk att den 

intervjuade av olika skäl kan ta 

chansen att ändra de ursprungliga 

svaren, vilka ändå kanske var de 

mest korrekta. Ett eventuellt referat 

skall alltid vara läsbart och begripligt 

av tredje part, eftersom det kommer 

att ingå i vår dokumentation. Vi 

diskuterade vad som ingår i offentlighetsprincipen 

för internrevision 

inom offentlig sektor. Denna omfattar 

enbart rapporterna, men 

däremot inte minnesanteckningar. 

Följaktligen skulle ett utskrivet 

referat inte ingå i det material som 

blir offentligt enligt nu gällande 

lagstiftning. 

I allmänhet genomförs intervjuer 

utan några större svårigheter. 

Men det händer emellanåt 

att det uppstår problem. Den som 

man intervjuar kanske helt enkelt 

inte vill samarbeta, och stämningen 

blir allt mer spänd ju längre intervjun 

pågår. Personer som är allmänt känt 

svåra att intervjua kan “mjukas upp” 

genom att man förbereder genom 

att träffa personen utanför intervjun 

på en neutral plan. Annars är några 

tips för att komma tillrätta med en 

sådan situation att följa med i den 

intervjuades kroppsspråk samt att 

nicka och le vid lämpliga tillfällen 

för att visa bekräftelse på att man 

känner sig nöjd med svaren och med 

intervjun. Kommer man inte kommer 

längre i intervjun är det dock 

bättre att erkänna det öppet och att 

våga avbryta i tid. 

En annan svår situation kan vara 

när den intervjuade “tar över” kommandot 

på intervjun, kanske med 

avsikten att styra bort frågor som 

denne inte vill diskutera eller svara 

på. En sådan respondent försöker 

ofta leda in intervjun på helt andra 

områden, och det kan vara svår att 

leda intervjun tillbaka på spåret igen. 

Detta kan hanteras genom att 

använda i förväg sammanställda 

frågeprotokoll, att man utstuderat 

tittar på klockan och milt men 

bestämt försöker återgå till ämnet 

genom att kommentera att man har 

en begränsad tid för att hinna med 

alla frågor. Ett annat alternativ är 

att erbjuda att man kan återkomma 

till detta i slutet av intervjun. 

Vi hänvisar till www.internrevisorerna.se 

för ett längre referat från 

Tema-träffen. 

För de som vill lära sig mer om 

intervjuteknik kan vi rekommendera 

några böcker: “Intervjuteknik” av 

Jan-Erik Kylén, samt Intervjumetodik 

av Annika Lantz. Den 

senare dock mer vetenskapligt inriktad. 

En annan bok om intervjueknik 

heter “Den kvalitativa forskningsintervjun” 

och är skriven av 

Steinar Kvale. Där kan man hitta 

frågor kring etik, intervjusituationen, 

intervjuns kvalitet, från tal till text, 

analysmetoder etc. 

Tema-träffarna har ett informellt 

format, vilket innebar att alla kunde 

delta aktivt och bidra med synpunkter 

och konstruktiva idéer. Alla 

verkade också nöjda med ämnet, 

med KPMGs ändamålsenliga 

lokaler och med kvällsmackan. Med 

ett så intressant ämne var det synd 

att avbryta erfarenhetsutbytet redan 

klockan 19. Men, vi återkommer 

med flera Tema-träffar kring andra, 

och förhoppningsvis lika engagerande 

ämnen. 


29

Grundkurs internrevision 

Text: Johanna Conradsson 

Mikael Boo 

Höstens grundkurs gick av 

stapeln den 24:e till den 

26:e november på konferensgården 

Villa Söderås på 

Lidingö. Ledare för kursen var 

Hans Löfgren och Mikael Boo från 

Öhrlings PriceWaterhouseCoopers 

respektive Jordbruksverket. 

Från Kansliet 

På kansliet har det varit full 

rusch inför Internrevisonsdagarna 

och med frågor om kvalitetssäkring, 

vägledning, utbildningar och mycket 

annat. Vi kan konstatera att vi fått 

fler medlemmar under hösten och 

vi har nu ett medlemsantal som 

ligger runt 560 st. 

Kontoret har utökats med ytterligare 

ett rum med fler arbetsplatser 

och bättre förvaringsutrymmen. 

Tanken är att vi ska få rum med ett 

mindre bibliotek och ha möjligheter 

att på ett bättre och effektivare sätt 


Ledarna bidrog generöst med sina 

erfarenheter vilket gjorde att det var 

lätt att ta till sig vad som sades. 

Bland deltagarna fanns det 

representanter från både privat och 

offentlig sektor samt en deltagare 

från Norge, där föreningen ännu 

inte har infört någon grundkurs. 

Bland ämnen som 

behandlades fanns 

roller och ansvar, 

intern kontroll och 

vilka verktyg en 

internrevisor använder 

sig av och 

inom de olika 

ämnena gjordes 

emellanåt grupparbeten. 

Det fanns 

även utrymme för 

ett besök från en 

internrevisor från 

kunna möta våra medlemmars 

önskemål. 

Jag vet att många av er väntar på 

boken PPF som är beställd från 

USA men som tyvärr har fastnat 

någonstans på vägen men enligt 

kontakt för några dagar sedan ska 

de vara på väg. 

Vi har fått förstärkning sedan en 

vecka tillbaka genom Görel 

Hamilton som kommer att finnas på 

kansliet dagligen. 

Vill ni anmäla er till nästa års 

utbildningar så gör ni det genom 

e-post till; 

Mocambique. Han berättade om hur 

deras arbete ter sig där och en tolk 

gjorde det möjligt för deltagarna att 

kommunicera med honom. 

Efter avslutad kurs hade deltagarna 

fått en grundlig inblick i hur det är 

att arbeta som internrevisor och 

vilka standards som finns. 

Intresserade åhörare på Grundkursen 

utbildning@internrevisorerna.se 

där Katarina Åsberg kommer att ta 

hand om era anmälningar. 

Vi har konstaterat att våra nätverksträffar 

lockar många intresserade 

vilket vi uppskattar. 

Som ni säkert läst så tar vi ut en 

avgift på 500:- om ni uteblir från 

våra nätverksträffar och ej anmält 

detta minst 3 dgr innan. 

Vi ser fram emot ett fortsatt gott 

samarbete med er under år 2007 

och slutligen önskar vi på kansliet 

En riktigt God Jul och Gott Nytt ÅR 

Yvonne Alnebjer

Kalendarium 2007 

Tidningen under år 2007 

Manusstopp Utgivningsdag 

Utgåva 1 

5 februari 23 februari 


5 april 25 april 


4 juni 25 juni 


17 augusti 7 september 


5 oktober 25 oktober 


28 november 14 december 

Material till tidningen skickas direkt till 

redaktionen, yvonne@internrevisorerna.se 

Föreningens hemsida 

www.internrevisorerna.se 

En påminnelse till 

alla medlemmar 

Gå in på föreningens hemsida 

och uppdatera dina medlemsuppgifter. 

Passa även på att läsa under 

Verksamhet där du hittar allt 

om våra kurser, certifiering och 

nätverken. 

Vi arbetar fortfarande med att 

förbättra vår hemsida. 

IIA:s nästa årliga internationella 

konferens kommer att hållas den 

8 - 11 juli 2007 i Amsterdam 

Information angående 

internationella konferenser och 

anmälan till dessa kan göras via 

IIA:s hemsida: http:// 

www.theiia.org 

Önskar du annonsera i InternreVision eller på 

föreningens hemsida så kontakta Yvonne Alnebjer 

eller Görel Hamilton på Internrevisorerna. 

Priset för annonsering på hemsidan är 6.000:- för 

medlem och 8.000:- för icke medlem. Priset är 

exkl moms. 

För annons i tidningen är priset 6.000:- för 

halvsida och 8.000:- för helsida exkl moms. 

Du når oss dagligen på kansliets 

telefon 08-586 107 66 

mellan kl 09.00 - 15.00. 

Kursprogram för år 2007 

finns nu inlagt på vår 

hemsida under Verksamhet 

Anmälan görs till: 

utbildning@internrevisorerna.se 


31

Internrevisorernas Förening 

Strandvägen 7 A 

SE-114 56 STOCKHOLM 

Sweden 

© 2006 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. 


Vi söker 

internrevisorer 

som hjälper 

våra kunder att 

se framåt 

KPMG Internal Audit Services, ger råd och stöd till 

våra kunder i syfte att förstärka verktygen för styrning 

och uppföljning av verksamheten. Det kan gälla allt 

från metodutveckling och resursförstärkning till implementering 

av nyckelfärdig internrevisionsfunktion och 

kvalitetssäkring. Vår verksamhet växer och vi behöver 

nu bli fler. Vi söker bland annat revisorer med inriktning 

på finansiell verksamhet med placering i första 

hand på våra kontor i Malmö, Skövde, Göteborg eller 

Falun. Idag är vi ett trettiotal medarbetare som helt 

eller delvis specialiserat oss på revision och utveckling 

av intern styrning och kontroll. 

Låter detta intressant? Kontakta Anders Thunholm, 

08-723 95 91, anders.thunholm@kpmg.se eller 

Guidon Berggren, 021-10 62 80, guidon.berggren@kpmg.se 

eller KPMG, Box 16106, 103 23 Stockholm. 

Mer information finns på vår hemsida. 

kpmg.se

Utgåva 6 utkast 12.2006 - Internrevisorerna - Hem

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?