Hur går åtgärdarbetet i länen? - Magnus Eriksson - Länsstyrelserna

Naturvårdsverkets samverkansgrupp 8 december 2011
Länens svar på FU 2012-rapporteringen
om hur miljöarbetet går och några
slutsatser
Stig Hammarsten, ordförande RUS styrgrupp/Länsstyrelsen Gävleborg
Magnus Eriksson, verksamhetsledare RUS/Länsstyrelsen Dalarna

Frågor om Miljöarbetet inom regionala uppdrag,
sektorer, kommunala verksamheter:
1: Sker strategisk planering i syfte att nå miljömålen, dvs. finns
kunskapsunderlag, strategier, mål, åtgärdsprogram och sker uppföljning?
2: I vilken omfattning genomförs åtgärder som leder mot miljömålen?
3 a) Finns former för samverkan i länet där berörda aktörer kontinuerligt samlas
och som bidrar till miljömålen? b) Deltar länsstyrelserna, Skogsstyrelsen,
andra statliga myndigheter?
4: Har länsstyrelsernas/Skogsstyrelsens miljömålsuppdrag bidragit till 1-3?
6: a) Vilka styrkor/framgångsfaktorer har bidragit till de goda utfallen?
b) Vilka svagheter/hinder har funnits där utfallen är sämre?
c) Vilka ytterligare åtgärdsområden etc. kan förstärka miljöarbetet?

Svaren miljöarbetet i regionala uppdrag
Generella slutsatser:
Uppdrag där stor harmoni med miljömålen råder
• Naturvård
• Kulturmiljövård
• Energi- och klimatarbete
• Vattenvård
• Landsbygdsutveckling
• Delvis även tillsyn, prövning, tillsynsvägledning
Miljöarbetet går förhållandevis bra, liksom samspelet med miljömålsuppdraget.
Mycket resurser har tillkommit och genomtänkta upplägg av arbetet.
Inga avgörande förändringar i upplägget motiverat, men det kan behövas mer
resurser och det finns också viss potential att vässa verktygen ytterligare i en
del län.

Svaren miljöarbetet i regionala uppdrag
Generella slutsatser:
Uppdragen där andra samhällsmål råder
• Samhällsplanering, underlag, vägledning (enligt PBL)
• Regional tillväxt, näringslivsutveckling och servicefrågor
• Regional transportplanering
• Folkhälsoarbete
Miljöarbetet är svagare, liksom samspelet med miljömålsuppdraget. Goda
exempel finns dock i länen. Näringslivsmedel används mer och mer till miljö.
Ökad miljöintegrering behövs. Mer tvärsektoriellt arbete (hängrännor över
stuprören), bättre hantering av målkonflikter, stimulans av synergier. Verktygen
som finns kan vässas betydligt mer, kanske också fler styrmedel behövs.
Folkhälsa och miljö = stora synergier, men något få län jobbar med

Svaren miljöarbetet i regionala uppdrag
Exempel: Tillsyn, prövning, tillsynsvägledning (enligt miljöbalken)
Strategisk planering: Sker i stor eller mycket utsträckning i flertalet län. Då
avses tillsyns- och tillsynsvägledningsplaner främst inom miljöskydd. Inom
andra områden - naturvård, vattenverksamhet - ser flera utvecklingsbehov
Åtgärder: Påtagligt i flertalet län. Insatserna i planerna genomförs.
Samverkan: Nästan samtliga län vittnar om god samverkan med kommunerna
i de regionala miljösamverkansnätverken som finns.
Har miljömålsuppdraget/miljömålen bidragit: Flertalet län svarar ja, att
miljömålen är en utgångspunkt för prioriteringarna.
Styrkor: Helhetstänket inom detta område med planering, samverkan och
insatser, delvis styrt uppifrån, påtalar flera som en framgångsfaktor.

Svaren miljöarbetet i regionala uppdrag
Exempel: Samhällsplanering, underlag, vägledning (enligt PBL):
Länens svar här varierar och några har inte svarat
Strategisk planering/åtgärder: Flertalet menar att det sker i viss utsträckning.
Då avses framför allt planeringsunderlag. Några nämner checklistor och andra
verktyg som stöd i plangranskningen och liknande de tagit fram.
Samverkan: Nästan samtliga län vittnar om god samverkan med
kommunerna, stadsarkitektsnätverk och liknande.
Har miljömålsuppdraget/miljömålen bidragit: Flertalet län svarar i något/i
viss utsträckning. Några län vittnar om väldigt lite samspel och några om stort.
Svagheter/förslag: Mer metoder och verktyg för hur miljö/miljömål bättre ska
kunna integreras efterfrågas av flera. Och att detta måste in i implementeringen
av nya PBL. Behovet av mer regionalt tänk i planeringen tas också upp.

Svaren miljöarbetet i sektorerna:
Generella slutsatser:
Det är ofta främst ekonomisk konkurrens och lagstiftning m.fl. skarpa
styrmedel som styr sektorernas miljöarbete.
Miljöarbetet varierar mellan sektorerna.
Miljöarbetet behöver öka då det i hög grad i sektorerna som miljömålen
behöver omsättas. Mer styrmedel och mer efterfrågan av miljöanpassade varor
Och tjänster kan då behövas.
Miljömålen är mindre i fokus för arbetet i sektorerna. Det finns dock exempel på
att miljömålen/miljömålsuppdraget bidragit till miljöarbetet i olika sektorer, även
där andra regionala uppdrag och styrmedel inte finns.
Vardagskunskapen om miljöarbetet i flera sektorer förefaller låg i flera län.

Svaren miljöarbetet i sektorerna:
Exempel: Avfall. 12 län har svarat.
• I en del län sker tät samverkan mellan kommunerna, i andra mindre.
Länsstyrelsens medverkan i samverkan varierar.
• Verksamhetsavfall är olika mycket i fokus för insatserna.
Förebyggande i allmänhet mindre i fokus.
• Länsstyrelsens regionala avfallsuppdrag prioriteras mer och mindre,
liksom samspelet med miljömålsuppdraget.
• EU-direktiv (avfallshierarkin) och kopplingarna till miljömålen i
uppdragen är styrkor. Arbete med förebyggande av avfall behöver
öka, ansvar oklart.
Exempel: Tillverkningsindustri.12 län har svarat.
• Lagstiftningen mer i fokus än miljömålen. Företagen har dock egna
miljömål som kan ha kopplingar till miljömålen. Strategisk planering
bedrivs ibland hos branscherna centralt. Länsstyrelserna når
tillverkningsindustrin främst via tillsyn och ibland näringslivsinsatser.

Svaren miljöarbetet i sektorerna:
Exempel Bygg- och fastighetssektorn 14 län har svarat
• Liknande som för tillverkningsindustrin. Dock mer förutsättningar för
regional samverkan och ett regionalt arbete. Bl.a. därför att
aktörerna är mer regionalt baserade. I några län finns
sektorsnätverk, där länsstyrelser är med och där miljömålen är
närvarande. Nationella Bygga-bo-dialogen är i vissa fall inspiratör till
dessa.
Exempel Jordbruk, odlingslandskapets aktörer 15 län har svarat
• Landsbygdsprogrammets och länsstyrelsens verksamhet är mycket
sammanvävd med sektorn vad gäller samverkan, strategisk
planering och åtgärder. Men sektorns aktörer har också stark
regional närvaro.

Svaren miljöarbetet i kommunerna:
Generella slutsatser:
För kommunernas verksamheter är det en blandning av faktorer
som styr miljöarbetet, däribland egna prioriteringar. I vissa fall liknar
förutsättningarna mer dem i sektorerna och i andra fall dem i de regionala
uppdragen.
Miljöarbetet och miljömålens betydelse varierar.
De allra flesta kommunerna arbetar med miljömål.
Länsstyrelsernas stöd och samverkan varierar.
Kommunerna och den lokala nivån är mycket viktig för miljöarbetet och mer
behöver ske.

Svaren på frågan om gapet och rådigheten
5 a) Hur stort är ”gapet” till miljömålen i olika sektorer och
uppdrag/verksamheter?
b) Hur stor regional rådighet finns inom dessa, dvs. möjligheter att
regionalt/lokalt minska detta ”gap”?
Inom flertalet områden är gapet till de miljömål som berör dessa stort
eller förhållandevis stort. Inom några områden är det mindre.
Den regionala och lokala rådigheten varierar. Förhållandet i olika län
borde vara liknande, men det kan i vissa fall råda en mer splittrad bild.
Sammanställningen av dessa svar är ännu inte färdig och svaren är
svårtolkade.
Flera län pekar på att den årliga målbedömningen delvis svarar på
detta om gapet och rådigheten.

Svaren på de generella frågorna
Förändringar sedan förra FU avseende de regionala och
lokala aktörernas miljöarbete (fråga 7)
• Den strategiska planeringen har i flera fall utvecklats positivt men det finns
även fall där läget är oförändrat
• Åtgärdsarbetet har också utvecklats positivt och bl.a.
Landsbygdsprogrammet tas upp som bra exempel
• Samverkan ökar och flera nya grupperingar har bildats
• Informations- och kommunikationsarbetet har ökat. Webben används i ökad
omfattning
• Landsbygdsprogram, energieffektiviseringsstöd, Åtgärdsprogram för hotade
arter (ÅGP), Lokala naturvårdssatsningen (LONA), Lokala
vattenvårdsprojekt (LOVA) är exempel på statliga styrmedel som bidragit i
miljömålsarbetet.
• Sammantaget ger länen en positiv bild där inte minst kommunerna har lyfts
fram.

Svaren på de generella frågorna
Organisation/genomförande miljömålsuppdraget (fråga 8)
• De regionala målen har legat fast fram till 2010 och under 2011 har
revideringsarbetet påbörjats. Det råder viss osäkerhet i hur man ska förhålla
sig till det nationella arbetet då vare sig preciseringar eller etappmål är
beslutade i dagsläget
• Åtgärdsprogrammen rullar på men kommer att ses över i samband med
revidering av mål
• Uppföljning görs årligen och fungerar rätt bra
• Information och kommunikation är en viktig del av miljöarbetet och länen
uppger att detta har förbättrats
• Organisationen kan skilja mellan länen men flera län tar upp att kopplingen
mellan olika delar av länsstyrelsen blivit bättre. Flera av Skogsstyrelsens
distrikt följer nu länsgränserna vilket på olika sätt underlättar arbetet och
samverkan med länsstyrelserna.

Tänkt upplägg sammanställning och analys
RUS gör detta arbete på uppdrag av Naturvårdsverket och
länsstyrelserna.
• Bruttodokumenten håller nu på att kortas ner. Blir klart i
december och kan då användas av andra delar i FU.
• En analysdel formas nu.
• Slutresultat: En rapport på kanske 50 sidor (?). En
sammanfattning av denna rapport blir ett kapitel i FU
2012. Kanske 10-15 sidor (?)
• Klart i januari efter förankring i RUS styrgrupp och
länsrådsgrupp 6 innan överlämnande till NV.

Början på en analys
• Var ska vi satsa våra resurser?
– Där bristerna är störst
– Där vi har goda förutsättningar att påverka
– Där vi ska agera som myndighet
• Vilka är vi?
– RUS och miljömålssamordnarna
– Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen
– Offentliga aktörer
– Offentliga aktörer, ideella organisationer,
företag
– Alla som bor eller är verksamma inom länet

• Vad har vi rådighet över?
– Att bygga hängrännor
– Samspelet med regionerna
– Konsumtion och tillväxt
– Kultur och livsstil
– De ideella krafterna
• Har vi tillräckliga kunskaper om miljöarbetet inom länen?
• Hur gå från planering till genomförande?
• Skräddarsy åtgärdspaket? Hur använder vi kunskapen
om skillnaderna mellan olika sektorer/aktörer
• Roller i genomförandet?
– Reciprocitetsprincipen
– Samarbete och respekt
– Sprida goda exempel