Hjärnarpsbladet1002 - Get a Free Blog

Hjärnarp hade eget mejeri i 75 år. I
slutet av 1800-talet startade det som en
andelsförening och en del av bondekooperationen,
en av de många folkrörelser
i Sverige, vilka satte fart då.
Villkoren hade ändrats för jordbruket.
Det hade blivit lönsammare att ha kor
genom att mera mjölkproduktiva raser
hade införts från andra länder i
Europa. Vidare började man med vallodling,
så att korna fick bättre foder
och därmed mjölkade bättre. Det skapade
förutsättningar att behandla mjölken
vid större enheter. Tidigare hade
man själv tagit hand om mjölken på
gårdarna.
En som har levt väldigt nära mejeriet, i
varje fall under den andra
halvan av dess tid, är
Ulla Nilsson, dotter till
Gustav Ström, den
välbekante mejeristen.
Mejeriet blev en viktig
del av hennes liv. Hon
har mängder av minnen
därifrån, och hon fick
vänner. Några av dem
träffar hon fortfarande.
Hon har också kvar
dokumentation i form av
stadgar, protokoll, foton m
m. De torra papperen får liv, när hon
kommer ihåg och berättar om de
personer och händelser som finns där.
- Far brukade säga att korna var hans
levebröd, säger Ulla.
Hjärnarps mejeri
Inte helt fel om man betänker att han
som mejerist fick sin utkomst av mjölk
under hela sitt liv. Han ville på något
sätt påminna om detta och samlade på
statyetter av kor, snidade i trä eller
gjorda av något annat material. De
kom inte bara från Sverige, utan de
hämtades från andra europeiska länder
eller från USA. De pryder nu Ullas hem.
1895 bildades en grupp med uppgift att
starta ett mejeri för Hjärnarp och
Tostarp. Ordförande blev nämndeman
Johannes Nilsson. En andelsförening
kom till stånd. Peter Nilsson, kommunalordförande
i Vanstad blev den förste
Gamla mejeriet på Bjäragården.
styrelseordföranden . Stadgarna sa att
medlemmarna skulle betala tio kronor
för varje ko de ägde.
Med dessa avgifter samt ett lån på 700
kr kunde föreningen inrätta ett mejeri i
5