Förstudie Samiskt Resurscentrum

Förstudie 

Samiskt Resurscentrum 

Pia Huuva, Erika Unnes & Ellacarin Blind 

Maj-november 2011

2 

Slutrapport 

Innehåll 

Inledning 3 

Syfte med förstudien 4 

Bakgrund/problemanalys 4 

Resultat 6 

Samiska kvinnor berättar 8 

Enkät om Samiskt Resurscentrum 9 

Reflektioner och slutsatser 11 

Slutsatser 14 

Resurser för Samiskt entreprenörskap som 

det ser ut idag 17 

Resurser för Samiskt entreprenörskap 

för framtiden 18 

Samisk utveckling 18 

Syfte Samiskt Resurscentrum 20 

Mål Samiskt Resurscentrum 20 

Formförslag Samiskt Resurscentrum 21 

Målgrupper för påverkans- och strategiskt arbete 

kring samiskt jämställdhets- och näringslivsutveckling 21 

Strategiskt arbete 22 

Grupper, kunskapsbehov och resurser 22 

Samiskt Resurscentrum – Förslag på aktiviteter 23 

Slutord 24 

Appendix 25 

© Svenska Samernas Riksförbund, Magasinsgatan 7, 903 27 UMEÅ 

tel 090-14 11 80, fax 090-12 45 64, e-post ssr@sapmi.se 

Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se

Inledning 

I dagsläget nns inget samiskt resurscentrum 

(RC) för samekvinnor i Sverige. 

SSR, Svenska Samernas Riksförbund har 

sedan 2008 drivit en rad projekt inom ramen 

för Främja kvinnors företagande. 

Företagande samekvinnor har tidigare ej 

varit en prioriterad målgrupp inom SSR:s 

verksamhet beroende på att SSR inte ha 

tid eller resurser att prioritera idérika och 

företagsamma samiska kvinnor. I och med 

projektet “Främja kvinnors företagande” 

ansökte och beviljades SSR medel som 

möjliggjort era aärsutvecklingsprojekt 

för samiska kvinnor i Norrbotten, Bästerbotten 

och Jämtland under åren 2008- 

2010. 

Projekten har varit framgångsrika och eerfrågan 

på projektaktivitetet har ökat år 

från år. Inom ramen för dessa projekt har 

bristen på statistik kring samiska kvinnors 

företagande varit påtaglig. I dagslägt vet vi 

inte hur många samiska kvinnor som driver 

företag, inom vilka branscher och vilka 

behov dom har. Detta har SSR upplevt som 

en brist och därför kontaktade SSR Priorum/Winnet 

Norrbotten (Regionalt resusrcentrum 

i Norrbotten) som i sin övergripande 

ansökan la in en delansökan om att 

göra en förstudie för ett samisk resurscentrum. 

Förstudien ”Samiskt Resurscentrum” 

beviljades medel. 

SSR har gett uppdrag till Pia Huuva och 

Erika Unnes att genomföra förstudien. 

Syet med studien har varit att undersöka 

förutsättningarna för att starta ett 

samisk resursentrum för samiska kvinnor 

i Sverige. De övergripande frågorna har 

varit: 

1. Behövs ett Samiskt Resurscentrum för 

samiska kvinnor? 

2. Finns det förutsättningar att starta ett 

resurscentrum för samekvinnor? 

Frågan har i denna förstudie ställts till 

ett hundratal personer; samiska kvinnor, 

näringshandläggare, projektledare, banktjänsteman, 

verksamhetsledare, skribenter, 

aärsrådgivare med era. 

De esta av de tillfrågade är eniga om att 

ett Samiskt Resurscentrum behövs och 

skulle vara en eektiv och bra lösning för 

att utveckla och stärka samiska kvinnors 

företagande och jämställdhet. 

Samiskt Resurscentrum; ett ”fyrtorn” som 

sprider ljus och signalerar när det är fara å 

färde... 

Magasingatan 7 7 · 903 · 903 27 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 · +46(0)90-14 11 11 80 80 · www.sapmi.se · www.sapmi.se · info@sapmi.se 

· info@sapmi.se 

3

4 

Syfte med förstudien 

Undersöka intresset för ett Samiskt Resurscentrum 

samt synliggöra rådande strukturer, 

attityder och problemställningar 

kring jämställdhet, tillväxt och entreprenörskap 

för samiska kvinnor. 

Frågeställningar 

Förstudien har utgått från ett antal 

frågeställningar; 

-Hur ser samiska kvinnors/företagares 

villkor ut? 

-Skiljer det mellan samiska och svenska 

kvinnor/företag? 

-Attityder och bemötande samiska kvinnor/företagare 

vid kontakter med företags- 

rådgivare, handläggare kommuner och 

länsstyrelser, banktjänstemän etc. 

-Statistik, fakta och beslutsunderlag 

Metoder och genomförande 

Djupintervjuer med ca 25 samekvinnor 

från Syd-, Lule- och Nordsamiskt område 

+ boende i Stockholm och Göteborg 

(intervjuer o sammanställning 

maj-september 2011) 

Enkät utskickad till ca 90 samiska 

kvinnor i hela Sverige (juni-september 

2011) 

Kontakter, möten och samtal med 

”främjar- och kunskapsorganisationer” 

samt projekt/projektägare; SSR, Sami 

Duodji, Ávki AB, Gaaltije, Visit Sápmi, 

Samiskt Innovations-centrum Arjeplog 

samt ALMI Nord, Connect Norr, 

Coompanion, Entreprenörcentrum 

Norrbotten, Priorum och Winnet Norrbotten 

(juni-oktober 2011) 

Läsa, bearbeta och sammanställa enkätsvar, 

intervjuer, samtal och kunskaper 

från verkligheten (oktober 2011) 

Kontakter och möten med ”främjar- 

och kunskapsorganisationer” och 

projektägare: SSR Svenska Samernas 

Riksförbund, Sami Duodji, Ávki AB, 

Gaaltije, Visit Sápmi, Renlycka, Innovationscentrum 

Arjeplog, Sáminuorra 

(ungdomsförbund). ALMI Nord, Connect 

Norr, Entreprenörcentrum Norrbotten, 

Priorum, Winnet Norrbotten 

(juni-oktober 2011) 

Slutrapportskrivning; bearbeta material, 

läsa och sammanställa enkätsvar, 

intervjuer, samtal och kunskaper från 

verkligheten. Besvara frågeställningar, 

sammanfatta problematik, hinder 

och möjligheter. Analys och förslag på 

möjliga scenarion (oktober-november 

2011) 

Bakgrund/problemanalys 

Strukturer och normer 

”Jämställdhetsproblematiken är ett strukturellt 

problem där männen är normen. 

Maktstrukturerna nns kvar så länge ingen 

arbetar för att förändra dem. Även i det 

samiska samhället diskuteras frågan om 

kvinnors och mäns lika rättigheter. 

De samiska rättigheterna har hela tiden 

minskat. Betesmarker har försvunnit till 

följd av skogsbrukets utbredning och vattenkrasutbyggnader 

mm. Förutsättningarna 

har ändrats för de samer som livnärt 

sig på renskötsel, jakt, ske, slöjd och 

småbruk. Där både män och kvinnor tidigare 

ha sin försörjning är det främst 

kvinnorna som fått söka sig andra försörjningsmöjligheter. 

Samiska kvinnor har reducerats till ex- 


· info@sapmi.se

trakra inom sin kultur istället för att räknas 

som aktiva utövare. I takt med att renskötseln 

mekaniserats och industrialiserats 

har den blivit ett mansdominerat yrke. 

Idag bedrivs renskötsel i stor utsträckning 

av män. 

Många samiska kvinnor förvärvsarbetar 

för att stärka upp familjens ekonomi, samtidigt 

som de bär ett stort ansvar i familjeföretaget. 

Samiska kvinnor kan ha svårt att agera utifrån 

positionen som same och samtidigt 

som kvinna. I många situationer måste 

kvinnorna underordna sig som kvinnor 

för att istället betona sin samiskhet. Det 

kan förklara varför det inte funnits en stark 

samisk kvinnorörelse. Kvinnor har i första 

hand agerat som samer för övergripande 

samiska mål. Detta medför att den samiska 

kvinnan själv bidrar till sin marginalisering 

och upprätthåller den underordnade 

positionen i samhället” 

Källa: Rapport Regeringsuppdraget ”En särskild satsning 

för att stärka samiska kvinnors ställning i samhället” 

(IJ2008/490/DISK) 

Sametingets jämställdhetsprogram 

2004 antog Sametingets plenum ett jämställdhetsprogram 

med era konkreta mål. 

Fram till 2013 ska Sametingets plenum ha 

en jämn könsfördelning. 

Sametinget skriver på sin webbplats att 

”det samiska samhället blir inte jämställt 

så länge som det uppfattas som ett hot 

mot det samiska kollektivet att ifrågasätta 

rådande strukturer. För en förändring behövs 

ett synliggörande av rådande strukturer 

och attityder. Dessutom krävs ett 

personligt ansvarstagande att själv förändra 

detta. Då kan det bli mer jämställdhet 

mellan män och kvinnor och därmed ett 

mer hållbart samhälle. ” 

Den samiska kvinnans roll 

Det samiska samhället har idag anpassat sig 

till det svenska samhället då det handlar om 

moderna tekniska hjälpmedel. Den tekniska 

utvecklingen har påverkat kvinnorollen i 

det samiska samhället till att bli en understödjande 

funktion. Inom samebyarna är 

det fortfarande väldigt få kvinnor som är 

ordföranden. Enligt en analys år 2008* av 

de 51 samebyarna i Sápmi fanns endast en 

kvinnlig ordförande, nu nns det tre. 

Detsamma gäller renskötseln som är väldigt 

mansdominerad. Av de aktiva renskötarna 

är det 15% kvinnor och 85% män. (142 

kvinnor och 777 män). Renstammen innehas 

av 8% kvinnor och 92% män. Av 

renägarna är 38% kvinnor och 62% män. 

Förklaringen kan ligga i den tidigare men 

också gällande lagstiningen som har gjort 

att kvinnor många gånger helt försvunnit 

från de samiska sammanhangen. Det kan 

också nnas andra förklaringar som ligger i 

en folklig modell där kvinnor blivit marginaliserade. 

Värderingar, attityder och rådande normer 

kan ha påverkat kvinnans roll i det samiska 

samhället. 

Sametingets näringspolitiska program 

Sametinget antog ett näringspolitiskt program 

(2006) där det står att det övergripande 

målet för samiskt näringsliv är att 

det samiska näringslivet ska var en stark 

partner i landsbygdsutvecklingen samt 

ge mervärde till det regionala och lokala 

näringslivet. Samtidigt måste lönsamheten 

i de samiska näringarna öka med er företagare. 

*Källa: www.samer.se 2011 nns tre kvinnliga ordförande i de 51 

samebyarna (Vittangi skoggsameby, Vilhelmina Norra, Jinjevaerie) 

Källa: Sametingets Näringspolitiska program http://www.sametinget.se/1143 



5

6 

Resultat 

Intervjuer med samiska kvinnor (och en 

man) 

”När man säger samiskt företagande så 

tänker alla på traditionell slöjd, renskötsel 

och ällvandring, de tänker inte på nyskapande 

och design. Men mycket händer ju 

där hela tiden. I Norge fanns konkurranse, 

tävlingar och utställningar man kunde vara 

med på, om man inte vann ck man ändå 

en hel del marknadsföring. Var nns de 

plattformarna i Sverige? De nns säkert, 

men jag vet inte var.” 

”Jag har varit i kontakt med de esta, Bolagsverket, 

Skatteverket, ALMI företagspartner, 

Resurscentrum för kvinnor för 

10-15 år sen. Jag har gått på alla kurser 

man kan gå och varit med i många, många 

projekt. Idag är jag allergisk mot projekt. 

Vips är de borta. Jag har inte sett något 

varaktigt, de varar i 2-3 år och sen är de 

slut. Jag är en egennyttig företagare som 

vill ha koll på varenda krona” 

”I många fall förstår aktörerna inte så 

mycket om villkoren och förutsättningarna. 

Halva tiden går åt till att förklara, sen 

har man blivit så mycket kompis och det 

har blivit samisk consulting. När personen 

ska förklara för nästa funkar det inte på 

grund av osäkerhet och det hela havererar. 

Den lösning jag ser är att ta in samiska 

konsulter. Ett annat problem är att det 

saknas statistik för samiskt företagande. Då 

är det svårt att påvisa betydelsen på lokal, 

regional och nationell nivå av vårt företagande. 

Många lever i glesbygd och bidrar 

helt och fult till den lokala ekonomin i 

kommunerna. Men det är svårt att särskilja 

utan hamnar lätt under kulturutövanden 

när det handlar om företagande” 

”Jag har enskild rma och har på vägen varit 

i kontakt med bland annat SSR, Skatteverket, 

Entreprenörscentrum, Strukturum, 

Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket. I 

det perspektivet är det bara SSR som har 

tänkt på villkoren att vara både samisk och 

kvinna” 

”Jag har startat en enskild rma och det jag 

vill bli bemött av är att man tror på idéer. 

Jag mötte en svår handläggare på Arbetsförmedlingen 

som jag behövde övertyga, 

men jag hade hört innan att han var svår” 

”Det tar ett tag innan man lär sig. SSR:s 

projekt var jättebra, jag hade hjälp och stöd 

hela tiden. Sami Duodje har också hjälpt 

mig mycket. Man behöver hjälp på vägen 

och inte bara i starten” 

”När man är ny behöver man rådgivning 

och komma in i nätverk” 

”Ett samiskt starta eget bidrag utan begränsning 

över län och kommun, gör ju 



Foto: Pia Huuva

Foto: Pia Huuva 

detta med satt starta eget intressant. Billiga 

lokaler där man kan jobba tillsammans 

under en uppstartsfas är en annan idé då 

många börjar ensamma och på så vis sitter 

man inte ensam och får andra nyföretagare 

som kollegor” 

Det som skulle stimulera mig att komma 

vidare är dialog med en företagscoach som 

kan hjälpa mig att få lite nya synvinklar. 

Kontakten skulle löpa över längre tid och 

med uppföljning. Helt enkelt en aärsutvecklare. 

Desstuom saknar jag korta, intensiva 

och konkreta specialkurser” 

”Samiskt informationscenter var ett ly. 

Som samisk företagare får man många 

frågor och man vill vara trevlig och hjälpa, 

men man måste tjäna pengar också. Nu 

kan man lätt hänvisa dem till www.samer. 

se” 

En manlig röst, handläggare för samiskt 

företagande Gällivare 

Jag jobbar med att hjälpa de som ska starta 

företag på ett praktiskt och konkret plan. 

Jag är oast den första aktören de träar 

och jag hjälper till med medelsansöknin- 

gar för företag och projekt. // Jag har inte 

hört så mycket om de blivit bemötta med 

förståelse, men jag märker själv av att jag 

får förklara vad det samiska handlar om 

även på olika nivå och högt upp i organisationer. 

Det är oa öppna och intresserade. 

De har många olika branscher och näringar 

att hålla sig uppdaterade i. 

Källa: Djupintervjuer ”Tio kvinnors röster” Om villkoren och 

behoven som kvinnlig samisk företagare och entreprenör. Om 

möten med aktörer som har till uppgi att främja företagande och 

entreprenörskap på lokal, regional och nationell nivå. Erika Unnes, 

juni-juli 2011. (Bilaga 1) 



Foto: Pia Huuva 

7

8 

Samiska kvinnor berättar 

”Under våren 2010 sökte jag och kom in på 

Connect Sápmi. Företagsutvecklingsprogram 

för samiska kvinnor som utfördes av 

Connect Norr för SSR:s räkning. Upplägget 

var att ge deltagarna en genomgång av olika 

planer och nödvändiga aärsdokument (Affärsidé, 

marknadsplan strategier, ekonomiska 

kalkyler mm) och att förbereda kvinnor för 

entreprenörskap. Gruppen bestod av samiska 

kvinnor som stod i begrepp att starta företag 

och kvinnor som hade drivit företag några år. 

Träarna genomfördes på olika platser i 

Sápmi. Deltagarna var från Idre i söder till 

Kiruna i norr. Första träen genomfördes i 

Jokkmokk; presentation av idéer osv. Redan 

då kommer uttalandet från projektledaren 

som ifrågasätter det samiska i företaget. 

“Varför måste det vara samiska företag?” Vi 

deltagare hamnar i en situation där vi tvingas 

försvara den etniska delen. Något oväntat, 

när deltagarna är SAMISKA kvinnor. Jag tror 

att frågan var avsedd att motivera varför vi 

deltagare sa: “Jag är en samisk kvinna, jag 

driver ett samiskt företag, jag har samiska 

produkter” etc. Frågan ck inte deltagarna att 

reektera över detta, utan vi hamnade istället 

i en försvars-position. 

Så fortsatte det varje trä. Deltagarna kände 

sig obekväma med att diskutera och problematisera 

etnicitet i det som vi uppfattade 

som samisk kontext, miljö och sammanhang. 

Vi deltagare blev oa uppmanade att göra 

information om samer och Sápmi till en 

produkt i våra företag på grund av att ”Folk 

vet så lite om samerna”. Vi deltagare kände 

oss rätt trötta på kravet om att ”sälja” samisk 

information, eersom det inte var det vi 

fokuserade på som företagare. 

Den ständiga frågan var: Varför vill samiska 

företag bara göra aärer med varandra? Ar- 

gumentet för denna fråga (av projektledare) 

var: Det nns inget sätt att tjäna pengar genom 

att bara vara med varandra och det uppfattas 

av omvärlden som att vi vill avskärma 

oss. 

Det kulminerade under en trä där det talades 

om renskötsel i Sverige. Projektledaren 

beskrev renen som ett dumt djur och samiska 

renskötare som lata, dumma och oengagerade 

som håller sig för sig själva i egen ock 

och näring. 

Dessa uttalanden innebar att halva gruppen 

föll ifrån och uttryckte misstro mot projektledarens 

uppdrag kring samisk företagsutveckling. 

Väldigt konstigt att samiska företag 

utsätts för att förklara det samiska samhället 

och näringslivet på ett sätt som inte är stimulerande 

för deras egen företagsamhet. 

Jag var en av dem som kontaktade SSR och 

påpekade detta under projekttiden. Jag var 

också en av de fem (av 12) som fullföljde 

Connect Sápmi:s program under våren och 

hösten 2010. 

För egen del, vill jag ge en ge en bild och 

reektion kring samiskt företagande: 

Jag tror att samiska företag snabbt bör komma 

bort från bara lokala kunder och satsa 

regionalt och nationellt. Lokalt, på kommunal 

nivå, hindrar oa både andra företag och 

kommunal näringslivsutveckling för samer 

och samiska företag. Utvecklingen sker på 

deras villkor. Okunskapen om det samiska 

samhället och näringslivet är stor på lokal/ 

kommunal nivå. Samiska företag måste därför 

lägga onödigt mycket tid på att förklara 

de enklaste sakerna i och kring Sápmi och 

förblir “privat” men gratis informatör snarare 

än en innovatör och samhällsaktör.” 

Källa: Berättelser från samiska kvinnor med anledning av frågor kring 

attitider och strukturer kring samiskt företagande. Pia Huuva affärsrådgivare 

Samiska kvinnors företagande 2008-2010, Indigee 2010- 


· info@sapmi.se

Enkät om Samiskt Resurscentrum 

Utdrag från enkätsammanställning (Genomförd juni-september 2011) 

Förtroendeuppdrag 

Kontakt med aktörer 



9

10 

Ekonomiska behov 

Förbättringspotential 

Källa: Enkät ”Samiskt resurscentrum” Distribuerad till 99 

samiska kvinnor, juni 2011. Enkätfrågor kring entreprenörskap, 

attityder och bemötande, utvecklingsbehov samt förbättringspotential. 

Svarsfrekvens 26 st. Erika Unnes, juniseptember 

2011. (Bilaga 2) 


· info@sapmi.se

Reflektioner och slutsatser 

Kring skillnader, attityder, statistik och utvecklingsbehov 

utifrån intervjuer, enkätsvar 

och samtal med samiska kvinnor 

Skillnader och attityder 

Företagandets regelverk är lika för alla 

företagare oavsett kulturell eller etnisk tillhörighet. 

Däremot kan villkoren för en svensk- och 

en samisk företagare skilja sig mycket. 

Många samiska kvinnor berättar om 

möten med företrädare och handläggare 

på rådgivningsorganisationer, kommuner, 

länsstyrelser, mm. som ha förutfattade 

meningar eller helt enkelt inte ha tillräckliga 

kunskaper om samer, deras livsvillkor 

och kultur. 

Att bli bemött med bristande engagemang 

och/eller misstro gynnar varken samhällsutveckling 

eller entreprenörskap. 

”Man måste vara mer exibel när man lever 

med eller bredvid ett renskötselföretag. 

Det är ju ett familjeföretag, så alla runt 

eller i företaget ställer upp när det behövs. 

Då får det egna företaget prioriteras ner. 

Renskötseln går först. 

Om människor i ”strukturerna” inte har 

insikt eller sätter sig in i hur det funkar så 

får man antingen ägna en massa tid och 

energi till att förklara eller så vill man bara 

ge upp. Man tänker, är det nån idé?! 

Jag har träat folk från Almi, en var jättebra 

och lärde ut sin kunskap, men gick inte 

in på djupet. En annan (ekonom) förstod 

inte alls mina visioner och produkter - och 

ville nog inte det heller. Eer det mötet 

tänkte jag att det var lika bra att sluta. När 

det kändes som värst träade och pratade 

jag med en rådgivare som var insatt i det 

samiska och ck mig att se möjligheterna 

igen. Det var några år sedan och eer det 

har jag och mitt företag utvecklats mycket. 

Det övergripande och allmänna kan alla ge 

men när det behövs mer individuellt och 

specikt blir det svårt när rådgivaren inte 

är insatt i det ”samiska”. Det blir inte realistiska 

råd eller förslag. Då tappar man lätt 

tron på både sig själv och sin verksamhet. 

Är min idé värd att satsa på, vem kan man 

gå till, vem kan man verkligen få hjälp 

av?!! 

Tuare och hårdare attityd mot samer på 

era nivåer verkar förekomma oare i 

Västerbotten och Jämtland än i Norrbotten. 

”Vem törs man gå till för att få hjälp och 

råd med sitt företag, när man vet att det 

sitter en person som är släkt med ”andra 

sidan” (markägarna) på motsatt sida av 

skrivbordet” 

”Jag vill utveckla och satsa på mitt företag 

men då måste jag sätta barnen på dagis, 

det känns hemskt att lämna dem där! Personalen 

behandlar inte alltid ”lappungarna” 

på samma sätt som de andra barnen” 

Källa: Samtal med samiska kvinnor. Pia Huuva aärsrådgivare 

Samiska kvinnors företagande 2008-2010, Indigee 2010- 

Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se 

11

Statistik och beslutsunderlag 

Sametingets statistik över samiskt näringsliv, 

t.ex vad och hur många samiska kvinnor 

som driver företag, var företaget är 

registrerat, omsättning, inriktning etc nns 

inte att få fram idag. Det är över huvud 

taget svårt att ta fram näringslivsfakta och 

beslutsunderlag för samisk företagsutveckling 

då det inte nns SNI-koder för samiska 

näringar. 

Avsaknad av relevant statistik och beslutsunderlag 

är i första hand ett hot mot 

tillväxt och ökat entreprenörskap. Den 

statistik som inte nns syns inte. Felaktiga 

och obentliga underlag skapar en skev 

verklighet på alla nivåer av tillväxtplanering 

och är också ett sätt att marginalisera 

samiska kvinnor och samiska näringar. 

Om beslutande strukturer inte kan få fram 

tillräckliga data som underlag - är risken 

stor att satsningar bordläggs eller avslås. 

Orsak till avsaknaden av statistik sägs vara 

brist på resurser och strukturella beslut. 

I aktuell statistik från 2008 framkommer 

det att i Sverige så gick 1,8 av 1 000 

enskilda rmor ägda av män i konkurs. 

Motsvarande andel för kvinnorna var 0,7 

av 1000 enskilda rmor. 

Källa: På tal om kvinnor och män i Norrbotten. (Länsstyrelsen 

Norrbotten) 

12 

Utvecklingsbehov 

Info om företagsstöd 

Nätverk och hjälp att hitta samarbetspartners, 

leverantörer och producenter 

Plattformar som arrangerar tävlingar 

och utställningar; ger bra mf - vem? 

Synliggöra - Marknadsföring; annonsering 

lokalt vad man har råd med 

Återförsäljare (hellre än kommissionsförsäljning)och 

kompetensutveckling 

inom Sälj & Marknadsföring, ”gerillamarknadsföring” 

- med små medel 

Gemensamma plattformar och säljkanaler, 

webshop (Shop in Sápmi är en) 

visa upp och marknadsföra och mera 

koll på och kunskaper om Sociala medier 

- 

Mer kapacitet; anställa, köpa tjänster 

(hemsida, bokföring, marknadsföring) 

Företagsinriktade projekt för de som 

har företag (särskilja från de som inte 

har företag ännu/nyföretagare) nätverka 

med de som kan mer - för att lära mig 

av dem 

Inspirationsträar; nätverka, få input av 

konstnär, designer, produktutveckling - 

nya grejer, 

Mediaträning; kontakter och kunskaper 

Företagarskola i samebyarna för att 

träna upp roller som ordförande, 

sekreterare och styrelseuppdrag, skriva 

anföranden, yttranden, svara på remisser, 

hålla tal 

Uppdatering om utvecklingskanaler 

och prylar 

Mentor, coach, bollplank som stöd, dialog 

med företagscoach få nya synvinklar 

- kontakt över längre tid och med 


uppföljning, 

Strategisk ekonomisk planering, 

Prissättning 

Hjälp med att skriva ansökningar - te.x 

för investeringar 

Lokal att hyra in sig i 

Kortkurser i bokföring, marknadsföring, 

korta och konkreta 

Skatter, moms, deklarera 

Samiskt infocenter i Stockholm - sprida 

info, knyta kontakter. lobba och vara en 

arena/plattform 

Statistik för att påvisa behov på alla 

nivåer. Kan inte idag särskilja i statisktiken 

vad samiska företag tillför 

Källa: Samtal med SSR, Sametinget och samiska kvinnor. Pia 

Huuva 

Förslag till tidpunkt för träar och seminarier 

mm (sammanfattning från intervjuer) 

Ej januari och sommarmånader (juliaug) 

Augusti, oktober, maj och juni OK 

Januari, februari, maj, oktober OK 

vinterhalvåret OK (oktober-maj) 

Ej högsommar 

Ej november-december och sommaren 

Närmare Södra Sápmi ibland om det är 

kortare kurser 


13

14 

Slutsatser 

Krasamling bland främjare 

Vid samtal och träar med en rad samiska 

och övriga aktörer, organisationer och 

projekt har representanter för dessa nästan 

samstämmigt uttalat sig om att det bästa 

skulle vara att ta ett samlat grepp och lägga 

ut riktingen för ett brett gemensamt huvudspår 

vad gäller hur man skall tackla 

och förändra attityder i samhället och i de 

poltiska- och beslutande strukturerna, jobba 

med jämställdhet, entreprenörskap och 

tillväxt för samiska kvinnor (och män). 

Det föreslås också från era håll att krasamla 

och ta vara på all den kompetens som 

nns, inte minst bland unga välutbildade 

samer. 

Strategier för framtiden 

Vid samtal och träar med samiska kvinnor 

sägs att; 

”Någon” måste ta ansvaret och stafettpinnen 

för den framtida samiska utvecklingen. 

Inte bara på den politiska arenan utan även 

i vardagen för företagandet och företagarna. 

Ett samiskt resurscentrum skulle kunna 

driva vår sak och göra våra röster hörda” 

”Med ett Samiskt resurscentrum skulle vi 

kunna vara med och påverka själva, och 

säga vad vi vill och behöver. Nu får vi ta 

emot smulorna och förväntas sitta nöjda. 

// Nej det nns ingen framtid om vi inte 

får till det här!” 

Strategier eerlyses, för hur man skall utveckla 

nya och ”gamla” samiska näringar 

och företag - med respekt för språk, kultur 


och tradition och samiska kvinnors situation. 

”Vi vet ju vart vi vill, men vet alla 

beslutsfattare det? // Hur kan de veta det 

när de inte har frågat oss?” 

Tydlighet 

Det måste bli tydligare och enklare för de 

samiska kvinnorna - att veta vem som gör 

vad och för vem. 

”Det borde nnas en stor samisk anslagstavla 

där alla projekt och aktiveter kunde 

synas samtidigt.” Jag vet ju inte var och 

när det är dags att gå in och titta på alla 

hemsidor. Det är bara turen att jag har fått 

veta om aktiveter som jag varit med i. Det 

verkar inte nnas nån som håller i spakarna, 

det duttas lite här och där. Och startas 

hela tiden nytt. Varför kan man inte hålla 

på ett tag så det blir färdigt, och göra den 

bra?! 

De samiska kvinnorna som är målgruppen 

känner sig förvirrade av olika korta projekt 

som de uppfattar överlappar varandra, 

håller på kort tid och spretar åt olika håll. 

Birgen - överlevnads- och nödvändighetsföretagande 

(Birgen = överleva, saN) 

Samiska företagares drivkra är sällan 

vinstmaximering. De vill överleva. 

Många av de samiska kvinnor som 

medverkat i denna förstudie driver små 

företag, de är eldsjälar som kämpar på 

och brinner för att bevara och värna det 

samiska; kultur, hantverk, språk, traditoner 

och livet kring renen. För sin egen 

och sina barn och barnbarns skull. 


15

Flera driver företag inom ”kulturella” 

näringar; duodji, hantverk, modern samisk 

design mm andra om än färre, bedriver 

renskötselföretag oa i kombination med 

turism eller matproduktion och förädling. 

Dålig lönsamhet och ekonomiska problem 

är vardag för många samiska företagare. 

Annat som påverkar företagandet negativt 

är ojämställda lagar och strukturella hinder. 

Rennäringslagen säger att en sameby inte 

får ägna sig åt någon annan ekonomisk 

verksamhet än renskötsel. 

Det betyder att en sameby inte kan starta 

en skecamp, hotell eller något annan 

verksamhet som skulle kunna ge samebyns 

kvinnor arbete. En del samebyar har startat 

ekonomiska föreningar vid sidan av samebyn 

som t.ex bedriver uthyrning av stugor. 

Det innebär en dubbel administration för 

samebyn. Detta är enligt SSR:s uppfattning 

en förlegad lagstining som bör moderniseras. 

16 

Ett annat exempel: En ung kvinna äger ett 

renskötselföretag, renarna har ett värde 

som ska beskattas. När denna företagare på 

banken hänvisar till sitt ”varluager” (som i 

skattehänseende har ett värde) som säkerhet 

för investeringar, har varulagret inte 

längre samma värde. Renar duger inte som 

säkerhet för fastigheter eller fordon. 

Detta är ett problem som inte är tillräckligt 

uppmärksammat och som gör det extra 

svårt för en renägande samisk kvinna att 

starta företag. 


Resurser för Samiskt entreprenörskap som det ser ut idag 

1) Många korta projekt drivs av ertal aktörer lokalt och regionalt (Ex. kommunala 

näringslivsorganisationer, föreningar m) 

POSITIVT: lokal förankring, kort väg till ”kunden” (de kvinnor projektet ”betjänar”) 

aktiviteter i grupp, skapar lokala nätverk. 

NEGATIVT: korta projekt, ringa samordning med andra projekt, sällan del av långsiktig 

strategi, sällan uppföljning och individuell rådgivning, samiska deltagare möts 

ibland av nervärderande attityder vid ”mixade träar” med svenska kvinnor beroende 

på var i landet de bor. 

2) Fler/färre aktörer bedriver kortare och längre samiska- och/eller allmänna aärsutvecklingsprojekt 

regionalt och nationellt. 

POSITIVT: lokal och regional förankring, viss samverkan mellan aktörer och projekt, 

kort väg till ”kunden”, skapar möten och gränsöverskridande nätverk, lättare att intressera 

press och media om innehåll och resultat och därmed möjlighet att påverka 

strukturer. ”Cirkelliknande” aktiveter och innehåll med få träar, passar samiska kvinnor 

med familj, arbete, involverade i renskötsel eller eget företagande etc. Viss individuell 

rådgivning och uppföljning. 

NEGATIVT: korta projekt, samiska deltagare möts ibland av nervärderande attityder 

vid ”mixade träar” beroende på var i landet de bor. 

”Samisk identitet” (Bildcollage skapat under Kreativ verkstad Jokkmokk maj 2010) 

17

Resurser för Samiskt entreprenörskap för 

framtiden 

Samiskt Resurs Centrum initieras och ges 

legitimitet och resurser som säkerställer tillväxt 

och utveckling för samiska kvinnor. 

SRC samlar erfarenhet och kompetens och 

bedriver strategisk och långsiktig ordinarie 

verksamhet regionalt och nationellt samt 

internationellt erfarenhetsutbyte med andra 

urfolksorganisationer kring jämställdhet och 

tillväxtfrågor. 

POSITIVT: Samverkan och förankring på 

alla nivåer. ”En-dörr-in” (Samiskt Resurs- 

Centrum=Nod) generar eektiv och god 

dialog mellan ”kunden och kunskapen”. 

Genom överenskommelser och samverkan 

med ordinarie främjar- och kunskapssystem 

(samiska och övriga) får kunden/ 

samiska kvinnor snabbt rätt information, 

råd och hjälp i olika situationer. SRC tar 

tillvara kompetenser, skapar mötesplatser, 

tillhandahåller allmän och specik individuell 

rådgivning, genomför gruppaktiveteter, 

studieresor, seminarier, kortare och längre 

kurser/utbildningar kring specika ämnen 

som främjar idé- och innovations-utveckling, 

entreprenörskap och jämställdhet. SRC 

ger kunskap om hinder och möjligheter 

till beslutsfattare på alla nivåer. SRC tar ett 

långsiktigt strategiskt grepp för att påverka 

strukturer, kommunicera hinder och möjligheter, 

agerar remissinstans mm. SRC: ordinarie 

verksamhet och utvecklingsprojekt 

ger kostnadseektivitet, samordningsvinster, 

kompetensbank, långsiktig plan och ett samlat 

grepp 

NEGATIVT: Kan uppfattas som konkurrerande 

verksamhet av projektägare/aktörer 

som vill driva eller ansöker om ”egna” projekt 

med samisk prol som riktar sig till 

samma målgrupp; samiska kvinnor. 

18 

Samisk utveckling (Se även Appendix) 

SSR Sámiid Riikkasearvi - Svenska 

Samernas Riksförbund 

SSR bildades i Jokkmokk 1950, men redan 

1918 höll samerna sitt första landsmöte i 

Östersund. 

SSR är en politisk obunden intresseorganisation 

för rennäringen och samiska 

näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens 

sye är att tillvarata och främja 

de svenska samernas ekonomiska, sociala, 

rättsliga, administrativa och kulturella 

intressen med särskild hänsyn till renskötseln 

och dess binäringars fortbestånd och 

sunda utveckling. 

SSR är ett demokratiskt organ och representerar 

samer anslutna till samebyar eller 

sameföreningar 

Svenska Samernas Riksförbund, har drivit 

ett ertal jämställdhetsprojekt; “På lika 

villkor i Sápmi” (2003-2006) och samebyutvecklingsprojekten 

”Jeanoe” och 

”Gaesjie” (2006-2007) 

Projekt 

Under aärsutvecklingsprojekt ”Samiska 

kvinnors företagande” som pågick under 

tre år (2008-2010) genomfördes en rad 

aktiviteter riktade till samekvinnor i Norrbotten, 

Västerbotten och Jämtland som 

drev företag eller hade planer på att starta 

företag. 

Projektet var mycket uppskattat av målgruppen 

som tidigare inte varit en prioriterad 

målgrupp i något sammanhang. 

De deltagande företagarna eerlyste mer 

individuell rådgivning, aärsutveckling/ 

bollplank och mentorskap, nätverkande 

och samarbeten. 


Utveckling genom riktade insatser 

Under projektåren har det tydligt framgått 

att det behövs riktade insatser till samiska 

kvinnor för att det samiska samhället ska 

utvecklas. 

Ett samiskt resurscentra skulle vara en 

plattform för samiska kvinnor att organisera 

sig i och ge möjligheter till samarbeten 

med andra regionala resurscentra. 

Idag nns ingen organisation som samlar 

samiska kvinnor i Sverige. Det innebär att 

myndigheter oa vänder sig till SSR när 

de vill ha kontakt med samiska kvinnor 

som grupp. 

Ett samiskt resurscentrum skulle därför 

vara viktigt både för regionalt och nationellt 

tillväxtarbete. Sametinget har i 

dagsläget inte någon statistik avseende 

samiska kvinnor som driver företag. Sametinget 

har påtalat att de inte har resurser 

att ta fram sådan statistik och medger att 

det är en brist att en sådan statistik inte 

nns. Statistik är en viktig faktor i samhällsbyggandet, 

ju mer statistik som nns 

desto mer riktade insatser kan genomföras 

för att öka antalet samiska kvinnliga företagare. 

Nätverk och organisering 

Många samiska kvinnor som driver företag 

är bosatta i glesbygd eller extrem glesbygd 

och är i behov att nätverka med varandra 

och andra glesbygdskvinnor. Detta har 

skett i de tidsbegränsade projekt som SSR 

drivit. 

Att urfolk och minoriteter utan organisation 

marginaliseras och ställs i utkanten av 

majoritetssamhället har visat sig på många 

håll. Att organisera sig, nätverka och utby- 

ta erfarenheter ger tilltro, självkänsla och 

möjlighet att påverka sin och nästkommande 

generationers livsvillkor. 

SSR föreslår att ett Samiskt resurscentrum 

ska arbeta för att bygga upp kontakter med 

samiska kvinnor i Norge, Finland och Ryssland 

och inspirera dem att starta egna 

resurscentrum. Sverige kan på detta sätt 

vara ett gott föredöme för de andra nordiska 

länderna. 

Strategisk och långsiktig utveckling 

Samiska kvinnor eerfrågar ett resurscentrum 

som på ett strategiskt och långsiktigt 

sätt med förståelse för samiska kvinnors 

livsvillkor kan ge behovsanpassad rådgivning, 

individuellt och i grupp, skapa 

mötesplatser och initiera nätverk, utveckla 

och öka samiska kvinnors jämlikhet, 

påverka strukturer, ändra attityder och 

stärka dem i deras roll som kvinnor och 

samiska företagare och entrerprenörer. 


19

20 

Syfte Samiskt Resurscentrum 

Syet med ett Samiskt Resurscentrum är att skapa bättre förutsättningar för livskraiga 

samiska näringar genom att påverka och informera näringsliv, politiker och beslutsfattare 

i lokala, regionala, nationella och internationella strukturer. 

Mål Samiskt Resurscentrum 

Att starta och driva långsiktig ordinarie verksamhet i ett Samiskt resurscentrum för 

samiska kvinnor i hela Sápmi. 

Att vara ett resurscentrum och en nod som erbjuder ”en-dörr-in” 

Att via Samiskt resurscentrum informera, kommunicera, driva och påverka attityd- 

och förändringsarbete för ökad jämlikhet, tillväxt och entreprenörskap för samiska 

kvinnor 

Att vara remissinstans och en resurs i regionalt och nationellt tillväxt- och utvecklingsarbete 

Att initiera och väcka frågor om vikten av relevant statistik och angelägna forskningsområden 

Att vara en kunskapsbank och kompetensförmedlare med bäring på samiska kvinnors 

entreprenörskap, tillväxt och jämställdhet 

Att tillhandahålla och arrangera dialogmöten, runda bords samtal, seminarier, kurser, 

workshops, utbildningar, studieresor mm på individ- och strukturell nivå. 

Att ta ett helhetsgrepp kring utveckling av samiska kvinnors idéer, innovationsarbete 

och entreprenörskap inom samiska näringar 

Att knyta ihop och skapa strategisk samverkan mellan samiska organisationer, projektägare/projekt, 

främjar- och kunskapsorganisationer, myndigheter mm för att 

långsiktigt och eektivt ge samiska kvinnor bästa förutsättningar till utveckling 

Att skapa och upprätthålla en gemensam övergripande och långsiktig agenda för 

samisk tillväxt, jämställdhet och entreprenörskap. 


Formförslag Samiskt Resurscentrum 

Det Samiska Resurscentrat är en INTER- 

AKTIV RESURSNOD - som alla samiska 

kvinnor i (svenska) Sápmi lätt kan komma 

i kontakt med. Fungerar även som remissinstans 

och för att skapa kontakter mellan 

strukturer och samiska kvinnor och samiska 

organisationer m. Det Samiska Resurcentret 

erbjuder ”En dörr in” och arbetar 

utåtriktat med strategisk kommunikation 

till beslutsfattare och media kring samiskt 

entreprenörskap, hinder och möjligheter 

för samisk näringslivutveckling och ger en 

annan bild av samiskt företagande genom 

att visa förebilder. 

Istället för att starta upp något nytt fysiskt 

”kontor/center” lägger man fokus på att 

knyta till sig ett brett spektra av kompetenser 

inom det ”bentliga” näringslivet 

och främjarsystemet. 

Tack vare ”avtalade” samarbeten och samnyttjande 

av resurser erbjuds samiska 

kvinnor ett brett utbud av tjänster från 

starta-eget-utbildning, produktutveckling, 

varumärkesbyggande, eektivisering inom 

produktion, budgetering och kalkylering 

för nya och bentliga företag, stöd och råd 

vid ansökningar och rådgivning kring innovationer 

och patent mm. 

(Se Appendix för samiska och övriga aktörer, 

organisationer, projekt m.som 

kompletterar och erbjuder olika typer av 

tjänster och rådgivning) 

Målgrupper för påverkans- och strategiskt arbete kring samiskt jämställdhets- och 

näringslivsutveckling 


21

Strategiskt arbete 

Sammanställa bentlig statistik om 

samiska kvinnors företagande/entreprenörskap 

Sammanställa statistikbehov kring 

samiska kvinnors företagande/entreprenörskap** 

Presentera och synliggöra resultat och 

förbättringsförslag till politiker och 

beslutsfattare i lokala, regionala, nationella 

och internationella strukturer. 

Förmedla och synliggöra resultat och 

möjlighet genom personporträtt/storytelling, 

pressinfo, pressträar, artikeluppslag, 

goda exempel, fakta och statistik 

till media regionalt, nationellt och internationellt. 

Inbjuda beslutsfattare och politiker till 

dialogmöten, runda-bords-samtal, enskilda 

samtal, föreläsningar för att synliggöra 

tillväxtpotential och förändra 

attityder till samiskt entreprenörskap 

Lobbyarbete, argumentation och nätverkande 

på lokala-, regionala-, nationella- 

och internationella arenor 

Samverkan med andra samiska aktörer 

Strategiskt förmedla resultat och 

möjligheter via e-mail, SMS, digitala 

nyhetsbrev, tematidning, ”ambassadörsbesök”, 

Facebook, interaktiva 

skyltfönster (webb; egen och länkat via 

samarbetspartners) mm 

22 

Grupper, kunskapsbehov och resurser 

Idérika & Nyföretagare 

- Får individuell och gemensam rådgivning 

lokalt och/eller regionalt (av rådgivare som 

fått ”skolning” om samer; hinder och möjligheter 

kring samiskt- kultur och näringsliv*) 

- Delta i gemensamma idéseminarier och 

kompetensutvecklande aktiviteter 

- Delta interaktivt eller ”live” i Företagarskola 

Bentliga företag 

- Uppföljning och individuell rådgivning - 

lokalt och/eller regionalt * 

- Samordna kompetensutvecklande aktiviteter 

ex. branschvis 

- Företagsutveckling; styrelse, mentorer 

och nätverk 

- Företagsavveckling/ägarskien - hjälp 

och råd 

- Ungdomar/”UF” Skapa intresse och kunskap 

om samiska näringar och uppmuntra 

företagsamhet bland unga samer, tex i samarbete 

med UF (Ung Företagsamhet) och 

samiska utbildningsanordnare. 


Samiskt Resurscentrum - Förslag på aktiviteter 

Träar 

Samiskt Företagsamt ”Bootcamp Sápmi” - 

Varje år genomförs Sápmi Business Bootcamp; 

ett idé och produktuvecklingsforum. 

Här kan man ta del av kunskap och utbyta 

erfarenheter samt delta i design- och 

produktutmaningar, nansierings pitcha 

”drakar” och nansiärer, delta i nätverksauktion 

och få expertråd av erfarna och 

kunniga konsulter. 

Indigee / Indigenous Entrepreneurship 

- för unga urfolksentreprenörer; Samer, 

Vepser, Komi och Nenets i Sverige, Norge, 

Finland och Ryssland + ev Grönland, Alaska, 

USA. 

Kunskap 

Kompetens & ”Kunskapsmoln” 

- Lokala, regionala och nationella nätverksträar 

kring aärsutveckling 

- Mentorprogram 

- Styrelseutbildningar 

- Specialistkompetens, ”skuggning” och 

rådgivning från/via nätverk av erfarna 

samiska företagare, företagsledare/utvecklare 

från nansiärer (Exempel; Eldrimner 

rådgivning) 

- Samverkan och ”mäkling” (Exempel; 

”Friendigee”) 

Samiskt Resurscentrum arrangerar kurser 

inom kreativitet, produkt- och företagsutveckling. 

Kurserna leds av erfarna rådgivare 

och experter. 

GRUNDKURS ca 5 veckor vänder sig till 

den som har en idé eller vill starta företag 

inom någon av de samiska traditionella 

näringarna eller inom nya områden. Kursen 

hjälper till i planeringsarbetet för kommande 

verksamhet och ger svar på frågor 

kring en företagsstart. 

STUDIE- och INSPIRATIONSRESOR arrangeras 

i Sverige, Sápmi och Europa. 

Rådgivning 

Samiskt Resurscentrum bör tillhandahålla 

ide- och företagsrådgivning, kostnadsfri 

telefonrådgivning kring företagande, 

produktutveckling, innovationer, 

försäljning mm mm. 

Dialogseminarium 

Med presumtiva nansiärer, främjare, 

myndighetspersoner och samiska organisationer 

och projekt hålla ”Dialogseminarium” 

För att lära känna varandra och lyssna av 

vad beslutsfattare, makthavare, näringslivs- 

och främjarorganisationer m aktörer har 

på sin agenda. 

”Brainstorma” och konkretisera hur man 

kan fortsätta att skapa och utveckla tillväxt, 

jämliket och entreprenörskap för samiska 

kvinnor. 

Det ger samtidigt insikter om hinder och 

möjligheter för samisk näringsutveckling 

för t.ex främjare och myndigheter, leder 

till samverkan/samarbeten och nya kontaktytor 

för de medverkande. Kan även intressera 

media att rapportera och skapa en 

nyanserad bild av samisk näringsliv. 


23

24 

Slutord 

Denna förstudie visar tydligt att det nns 

ett behov av ett samiskt resusrcentrum i 

Sverige. 

SNF, Sámi Nisson Forum en samnordisk 

samisk kvinnoorganisation har i många år 

drivit frågan om ett resurscentrum, men 

på grund av ekonomiska svårigheter har 

den ännu inte kommit igång. Idén om ett 

samiskt resurscentrum har alltså funnits 

bland samiska kvinnor länge. 

Under denna förstudie har en rad intervjuer, 

enkäter och samtal gjorts som 

visar att samiska kvinnor och företagare 

generellt sett har svårare att starta och 

driva företag jämfört med svenska kvinnor. 

Detta är något som bör åtgärdas, anser 

SSR. 

Sverige är det land i Sápmi som har hunnit 

längst vad gäller insatser riktade till 

samiska kvinnor som driver företag eller 

har planer på att starta företag. Det nns 

ett stort intresse främst från Norge att följa 

utvecklingen i Sverige. 

För att ge samiska kvinnor bästa 

förutsättningar för entreprenörskap, jämställdhet 

och egenmakt är ett Samiskt 

Resurscentrum något som bör prioriteras 

både inom det samiska- och svenska samhället. 

Ett starkt samiskt näringsliv gagnar både 

det samiska och svenska samhället och 

näringslivet. De första stegen mot ett 

jämställt samiskt företagande är tagna - 

men vi är inte framme ännu... 

Utifrån förstudiens uttalade behov av 

förändrade attityder och ökad utveckling 

för samiska kvinnor kommer SSR att 

prioritera och arbeta för att realisera ett 

Samiskt Resurscentrum i samverkan med 

samiska- och övriga aktörer i samhället 

med ambition att skapa jämställdhet, tillväxt 

och entreprenörskap för alla kvinnor i 

Sverige. 


Appendix 

Samiska aktörer 

SSR Sámiid Riikkasearvi - Svenska Samernas Riksförbund bildades i Jokkmokk 1950, men redan 1918 

höll samerna sitt första landsmöte i Östersund. SSR är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen 

och samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens sye är att tillvarata och främja 

de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild 

hänsyn till renskötseln och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling. SSR är ett demokratiskt organ 

och representerar samer anslutna till samebyar eller sameföreningar Svenska Samernas Riksförbund, 

har drivit ett ertal jämställdhetsprojekt; “På lika villkor i Sápmi” (2003-2006) och samebyutvecklingsprojekten 

”Jeanoe” och ”Gaesjie” (2006-2007). ”Samiska kvinnors företagande” pågick under tre år (2008- 

2010) då genomfördes en rad aktiviteter riktade till samiska iderika och företagsamma kvinnor i Norrbotten, 

Västerbotten och Jämtland. 

Kontaktpersoner: 

Ellacarin Blind Projektledare jämställdhetsprojekt och Samiska kvinnors Företagande, handläggare kultur- och samhällsfrågor, ledamot i 

regeringens Jämställdhetsråd. T. 090-141182 ellacarin@sapmi.se 

Ragnhild Svonni Administrativ chef och Projektledare Samhällsplanering och strategier för samisk markanvändning 

T. 070-5616606 ragnhild@sapmi.se 

Magasingatan 7, 903 27 Umeå www.sapmi.se 

Sameslöjdstielsen Sámi Duodji bildades 1993 av Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam. 

En av de viktigaste uppgierna är att marknadsföra och sprida information om sameslöjd och att stödja 

samiska hantverkare. Stielsens arbetar inom fyra verksamhetsområden:Hantverk & Kulturarv, Näring, 

Marknadsföring och Forskning och utveckling. Kansliet är beläget i Jokkmokk. Under era år har Sámi 

Duodji drivit näringsinriktade projektet och erbjuder rådgivning vid start och utveckling av företag. Fokus 

på slöjd- och doudji företag. Arrangerar kurser, föreläsningar, branschträar och utställningar. 


Mari-Ann Nutti VD T. 0971-12893 mn@sameslojdstielsen.com 

Christina Kuhmunen Sameslöjdskonsulent - Näring T. 0971-12897 ck@ sameslojdstielsen.com 

Porjusvägen 4, 962 31 Jokkmokk www.sameslojdstielsen.com 

Ávki AB vänder sig i första hand till de som driver eller vill driva företag och projekt kopplade till samiska 

näringar och samisk kultur, exempelvis turism, slöjd, eller renskötsel. Ávki startades 2008 och drevs under 

tre år som ett projekt för att stödja samisk näringsutveckling. Projektet, som då inriktade sig på Gällivare 

kommun, vänder sig nu till hela Norrbotten och övriga Sápmi. Ávki drivs i aktiebolagsform av Unna 

Tjerusj, Gällivare Skogssameby och Baste Čearru. Råd kring företagsstöd, nansiering, skriva aärsplan, 

skapa kontaktnät, ekonomi och redovisning. 

Kontaktperson: 

Mattias Berglund VD T. 0970-14102 mattias@avki.se 

Östra kyrkallén 2, 982 32 Gällivare www.avki.se 

Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum vänder sig i första hand till sydsamiskt område och uppdraget är att 

sprida kunskap om sydsamisk kultur. Genom uppdragsverksamhet, information, butik, utställningar, bokutgivningar 

samt att initiera och delta i olika projekt. Inom Gaaltije nns stor kunskap och möjlighet till 

rådgivning om rennäring, samisk turism, kultur- och näringsliv och markfrågor m.m. 


Jerker Bexelius Verksamhetsledare T. 063-556760 jerker@gaaltije.se 

Köpmangatan 58, 831 21 Östersund www.gaaltije.se 


25

26 

Visit Sápmi – är en satsning på samisk besöksnäring sprungen ur ett projekt där SSR och Gaaltije krasamlade 

kring en långsiktig satsning på turism i hela Sápmi. Idag är VisitSápmi en branschorganisation för 

samisk besöksnäring som arbetar långsiktigt för att stärka den samiska besöksnäringen regionalt, nationellt 

och internationellt. VisitSápmi ett starkt samiskt varumärke med samiska kärnvärden. Kvalitetssigillet 

Sápmi Experience erhålls av företag som har en helhetssyn på den livsmiljö som Sápmi utgör. 


Dan Jonasson Projektledare, Östersund T. 070-3465606 dan.j@sapmi.se 

Lennart Pittja Projektledare, Gällivare T. 070-6881577 lennart@sapmi.se 

Jerker Bexelius Projektledare, Östersund T. 070-6060862 jerker@gaaltije.se 

Samiskt Innovationscentrum Arjeplog (start oktober 2011) är ett projekt initierat och nansierat av bland 

andra Sametinget, Almi företagspartner och Länsstyrelsen i Norrbotten. Arjeplogs kommun är huvudman 

för projektet och målgruppen är enskilda och företag som driver eller vill starta verksamhet inom de 

samiska näringarna. 

Syet med projektet är att stärka och utveckla företag inom de samiska näringarna, och målet är att tjugo 

nya innovationer ska skapas inom Sapmi inom fem år och skapas nya arbetstillfällen för minst fyra män 

och fem kvinnor samt femton nya nätverk. 


Bo Häggroth Projektledare T. 070-3465606 bo.haggroth@arjeplog.se 

Sáminuorra är en samisk ungdomsorganisation som arbetar utifrån samiska ungdomars intressen, möjligheter 

och rättigheter. Arbete sker för unga, tillsammans med och av unga samer. Sáminuorra skapar 

mötesplatser och arenor, ordnar kurser och läger för samiska ungdomar för att stärka det samiska språket 

och kulturen. Arbetar för att samiska rättigheter skall respekteras och erkännas i alla sammanhang. Skapar 

debatt och opinion i frågor som rör samiska ungdomar. Arbetar med olika projekt för att stärka samiska 

ungdomar. 


Sara Israelsson. Gargnäs. Verksamhetsledare T. 070-5254608 info@saminuorra.org www.saminuorra.org 

Indigee - Indigenous Entrepreneurship är ett aärsutvecklingsprojekt för unga urfolksföretagare i framkant 

från Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Målet med Indigee är att ge deltagarna rådgivning, verktyg 

och kunskaper för att utveckla eektivare och lönsammare företag och omvandla idéer till företag. 

Projektet drivs av SSR Svenska Samernas Riksförbund, NSR Norske Samers Riksforbund, SSG Suoma 

Sámiid Guovddássearvi och IBS Internationella Barents Sekretariatet. 

Finansiärer: Interreg, Nordiska Ministerrådet, Internationella Barents Sekretariatet, Norska Barents Sekretariatet, 

Danska utrikesdepartementet, Norrbottens läns landsting, Region Västerbotten, Sametinget 

Sverige, Sametinget Norge, Samerådet, Nordland fylke, Troms fylkeskommune och Finnmarknfylksekommune. 

(2010-2012) 


Lars Miguel Utsi Projektledare, IBS Kirkenes Norge T. +47 78-970873, M. +47 47-242981 lmu@beac.st 

Pia Huuva Aärsrådgivare Sverige, SSR Övertorneå Sverige T +46 70-6711105 pia@sapmi.se 

Lars eodor Kintel Aärsrådgivare, NSR Bodö Norge T. +47 41143943, lars@divte.no 

Katarina Påve Aärsrådgivare Finland, SSG Finland T +47 97508854 marjakp@gmail.com 

Jury Tyulyubaev Aärsrådgivare Ryssland, Naryan-Mar Ryssland T +7 911 555 55 67 jury@yandex.ru 

Fedor Kanev Projektkoordinator, Yasavey Ryssland T +7 911 653 8667 kanev85@mail.ru 

Övriga näringslivsaktörer 

ALMI Företagspartner Nord har som mål att er innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, att 

er livskraiga företag startas och utvecklas och att er företag ökar sin konkurrenskra och tillväxt 

www.almi.se/nord

Connect /Connect Sápmi CONNECT Norr stimulerar utveckling av tillväxtföretag i norra Sverige genom 

att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Målet är att påskynda tillväxtföretagens 

kommersialisering och att skapa er arbetstillfällen. CONNECT är en global icke vinstdrivande fristående 

organisation med en verksamhet som grundar sig på frivilliga insatser av erfarna och kunniga personer. 

Komplement – inte konkurrent - till bentliga nätverk. En stor del av verksamheten utförs ideellt av företagsledare 

och experter som deltar i CONNECTs aktiviteter. Viktigast av dem är ”Språngbrädorna”, där 

entreprenören får presentera sin aärsidé för en erfaren expertpanel. Panelen hjälper till med råd och tips 

för hur tillväxtföretaget ska agera för att snabbt kunna växa och utvecklas. Connect Sápmi ”Samiska försprångsbräda” 

har genomförts 2009 och 2010www.connect.se/norr 

Coompanion Ger skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt 

företagande när människor vill förverkliga och starta eget tillsammans. Coompanion nns på 25 

platser i Sverige.www.coompanion.se/norrbotten/ 

EntreprenörCentrum Norrbotten/Västerbotten Jobbar med alla typer av aärsidéer och innovativa idéer 

och erbjuder även aärsutveckling under företagets första tre år. Bidrar med råd och tips hur man kan 

skydda sin idé, göra en marknadsanalys, marknadsföra sig, sätta pris, välja företagsform, göra en budget, 

nansiera ett företagsköp eller annat som rör entreprenörskap och innovationer. EntreprenörCentrum 

startade 1993 i Västerbotten och 2008 i Norrbotten och har lokala aärsrådgivare i åtta av Norrbottens 

kommuner och i orton av Västerbottens kommuner. 

Tänster: rådgivning, föreläsningar, företagarskola, aärsutveckling och mentorprogram. 

www.entreprenorcentrum.se 

Priorum utgår från den grundläggande utvecklingsteorin som säger att det är i mötet med andra som vi 

utvecklas. Där har alla lika stor roll och samma värde. Det dialogpedagogiska synsättet genomsyrar hela 

organisationen Tillämpar ”PriorumMetoden” som verktyg för att förbättra samarbetsklimatet i organisationer, 

starta nya samarbeten och skapa bra klimat för utveckling. Kontor i Luleå/Norrbotten www. 

priorum.se 

Winnet Norrbotten Är ett regionalt resurscentrum som arbetar för ett gränsöverskridande samarbete 

som stärker och förbättrar kvinnors kompetens och konkurrenskra. Winnet Norrbotten har från 

Tillväxtverket beviljats medel för att fram till år 2012 i samverkan med regionala aktörer i Norrbotten 

arbeta för att öka kvinnors makt och inytande i samhället, skapa ökade möjligheter till ekonomiskt 

oberoende genom fokus på entreprenörskap och arbete. Winnet Norrbotten ska genom sin verksamhet 

bidra till att det övergripande jämställdhetsmålet uppnås i enlighet med de nationella jämställdhetsmålen, 

att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter inom livets alla områden. 

www.priorum.se/index.php?option=com_content&view=article&id=40&Itemid=42 

UF Ung företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se/ 

Eldrimner http://eldrimner.com/ 

Handelskammare 

Norrbotten http://www.north.cci.se/ 

Västerbotten www.ac.cci.se/ 

Jämtland/Mittsverige www.midchamber.se/ 

Exportrådet http://www.swedishtrade.se 

JiLU http://www.jilu.se/ 

Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling 

Universitet 

Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/sta/h/hakany-1.81027 

Umeå Universitet http://www.cesam.umu.se/ 

Mittuniversitetet http://www.miun.se/ 

Kommunala näringslivs- och utvecklingskontor/bolag i 

Norrbotten, Västerbotten och Jämtland 

27

























priorum.se 


















Universitet 






27

























priorum.se 


















Universitet 






27

























priorum.se 


















Universitet 






27

























priorum.se 


















Universitet 






27

























priorum.se 


















Universitet 






27

























priorum.se 


















Universitet 






27

























priorum.se 


















Universitet 






27

























priorum.se 


















Universitet 






27

Bilaga 2

Projektet har finasierats av 

Tillväxtverket genom Priorum 

samiid Riikkasearvi – 

Svenska Samernas Riksförbund, ssr 

Magasingatan 7 

903 27 Umeå Sverige 

tel: +46(0)90-14 11 80 

fax: +46(0)90-12 45 64 

internet: www.sapmi.se 

e-post: info@sapmi.se

Förstudie Samiskt Resurscentrum

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?