Bra att veta om trä - XL Bygg

Vi älskar trä
Trä ligger oss på XL-BYGG särskilt varmt om hjärtat. Till oss
är du alltid välkommen med frågor och funderingar
kring trä och virke. På alla våra anläggningar
finns certifierade träexperter som hjälper
dig att välja rätt träslag, virkesklass,
dimensioner och rätt mängd för just
ditt byggprojekt. Hos oss hittar du
också allt du behöver av både byggmaterial
och verktyg. Välkommen.
Allmänt
Bygglov Bygganmälan*
Bra att veta om impregnerat trä*
Nymålning
Måla utomhus*
Bra att veta om trä*
Skruv- och Spikguide*
Snickarskola*
Måla inomhus
Bra att veta om limträ
Limträ – Dimensioneringstabeller
Bra att veta om träskivor
Utvändigt
Altan*
Trädäck på mark*
Bryggor*
Carport*
Tilläggsisolering av fasad*
Garage*
Boden*
Trappor*
Grindar*
Staket och plank*
Bockar*
Enkelboden*
Enkelstugan*
Tak över uterum*
Trädgårdsmöbler*
Lekstuga*
Förstukvist*
Lusthus*
Utedass*
Trädgårdskompost*
Cykelförråd*
Utvändiga träpaneler
Skateboardramper
Jakttorn
Gästboden
Relaxboden
Trädgårdsboden
Invändigt
Bastu*
Invändiga träpaneler*
Lägga trägolv*
Snickra med limfog
Montera lister och profiler
Renovering
Byta fönster*
Montera dörr*
Bygga innervägg*
Takpåbyggnad
Tillbyggnad
Faktablad: Så här många löpmeter
behöver du till 1 m2 * Finns även som film i Bygg i
trä-boxen (bygg-dvdfilmerna)
De här byggbeskrivningarna är resultatet av ett samarbete mellan XL-BYGG
och Skogsindustrierna. Innehållet bygger på information som tillhandahållits
av olika experter och material leverantörer. Föreningen Sveriges
Skogs industrier tar inte något ansvar för skada som må orsakas på grund
av innehållet i byggbeskrivningen.
Rättigheterna till innehållet i denna byggbeskrivning tillkommer Föreningen
Sveriges Skogsindustrier. Innehållet skyddas enligt upphovsrättslagen. Miss bruk
beivras. Kopiering av inne hållet är förbjudet.
www.skogsindustrierna.org
© Föreningen Sveriges Skogsindustrier, 2010
www.xlbygg.se
Streckkod System AB
info@streckkod.se
Tel 08-560 05 15
Fax 08-650 05 52
7 350009 430036 >
Magnification: 100.00%
Printer DPI: 2540
Cirkapris
20 kronor
Bra att veta
om trä
Byggbeskrivning
Allmänt
Bra att veta om trä
1Träets egenskaper
Trä är ett naturmaterial som efter användning kan återföras
i det ekologiska systemet utan att förstöra miljön. Det är ett
beprövat byggmaterial, det finns trähus som är över 1000 år
gamla.
De flesta byggmaterial innehåller fukt och påverkas av temperatur-
och fuktvariationer. Trä sväller något vid fuktupptagning
och krymper något vid uttorkning. En bräda som är till exempel
95 bred vid 18% fuktkvot (fuktkvot = kvot av vattnets vikt och
träets torrvikt) har efter nedtorkning till 10% fuktkvot krympt
cirka 2 mm på bredden. Trä tar upp och avger fukt snabbast
från ändträ (kapytor) som därför bör skyddas.
ytterbark innerbark kambium (tillväxtskikt)
märg
årsring,
ljus = mjuk = vårved
mörk = hård = sommarved
Furu och gran till byggnadsvirke torkas efter sågning till cirka
18% fuktkvot. Trä avsett till snickerier håller en fuktkvot på
8–12%.
Alla mått är i mm där inget annat anges.
2
Sortering
Gran och furu sorteras vanligen i kvaliteterna G4-0 och G4-1,
G4-2 och G4-3. G4-0 och G4-1 är de bästa kvaliteterna. Annan
sortering förekommer.
Som byggvirke används i huvudsak G4-2 men även G4-3.
Till paneler, lister och golvträ används främst G4-0 och G4-1.
För bärande konstruktioner, till exempel takstolar och golvbjälkar
används konstruktionsvirke som indelas i olika hållfasthetsklasser
C30, C24, C18 och C14 enligt SS-EN 338. Vid
större spännvidder (över 5,0 m) kan man med fördel använda
balkar av limträ.
Impregnerat virke, träskyddsklass NTR/A och NTR/AB som
framställs av furu, finns i de vanligaste dimensionerna för
läkt, bräder, reglar och plank och används utomhus.
splint
kärna
splint
3Att välja sort
Gran är det träslag som i första hand används till byggvirke.
Till snickerier används av tradition furu men även gran kan
med fördel användas.
Till ytterpaneler bör gran användas därför att gran (splinten)
tar upp vatten långsammare än furu (splinten) och ger därmed
en mer beständig fasad.
Undvik i tveksamma fall alltför tunna eller klena dimensioner.
En tunn bräda spricker och kupar sig lättare än en tjock.
Bärig heten hos en bjälke ökar mest med höjdmåttet. Bärande
element av trä som bjälkar, takstolar etcetera ska dimensioneras
av erfaren byggnadskonstruktör/byggnadsingenjör.
Här ser du hur sorterna normalt används
Ungefärliga relationer mellan de olika sorterna/kvalitetsklasserna
i Gröna Boken, Nordiskt Trä och SS-EN 1611-1
Gröna Boken (1960)* O/S Kvinta Utskott Vrak
I II III IV V VI VII
Nordiskt Trä (1994) A B C D
A1 A2 A3 A4
SS-EN 1611-1 (2000)
4-sidig sortering G4-0 G4-1 G4-2 G4-3 G4-4
Dimensionshyvlat virke,
t.ex. reglar, syllar, kortlingar
och hammarband
Konstruktionsvirke C14 *
Råspont, virke främst till
undergolv och underlagstak
Formvirke, virke till
betongformar
Utvändiga paneler
Invändiga paneler
Planhyvlat virke för
invändiga snickerier
Golvträ, virke till främst
synliga golv
Invändiga lister, t.ex. socklar,
foder och täcklister
*Hållfasthetsklasser C30, C24, C18 och C14 sorteras enligt särskilda regler.
En brädas ena flatsida är vänd mot centrum av den ursprung liga
stocken. Den sidan kallas kärnsida, det vill säga är vänd mot
kärnan. Om brädan får röra sig fritt kan den kupa sig något
vid torkning (årsringarna strävar att räta ut sig). Man brukar
ha kärnsidan synlig i till exempel paneler och golv då den
anses mindre sprickbenägen och lämpligast att måla på.
För att få en så tät lockpanel som möjligt bör bräderna
sättas upp med bottenbrädernas kärnsida mot väggen och
lockbrädernas kärnsida från väggen.

4Bra att veta om trä
Impregnerat trä
Trä impregnerat enligt SS-EN 351-1 och NTR Dokument nr
1:1998 beskriver fyra klasser impregnerat trä av furu: NTR/M,
NTR/A, NTR/AB och NTR/B. Träskyddsklass NTR/M är främst
avsedd för konstruktioner i havsvatten på västkusten.
Träskyddsklass NTR/A och NTR/AB motsvarar det man i dagligt
tal brukar kalla tryckimpregnerat trä. Klass NTR/A används
främst för konstruktioner i markkontakt, till exempel till staket,
trall och syll medan klass NTR/AB används i konstruktioner
ovan mark, som i trädgårdsmöbler och utvändiga paneler.
Träskyddsklass NTR/B är avsedd för träkonstruktioner ovan
mark och lämpar sig bäst för utvändiga snickerier som fönster
och dörrar.
Företag som producerar impregnerat trä enligt NTR-standard
står under kontroll av SP, Sveriges Tekniska Forsknings institut.
NTR-virket märks paketvis med nedanstående kvalitetsmärken.
För sågat och hyvlat NTR-virke gäller även styckvis märkning
med antingen NTR-märken eller motsvarande färgmärkning.
färgkod: blå färgkod: vit färgkod: gul färgkod: röd
Impregnerat NTR-klassat trä kostar lite mer än obehandlat
trä men bör användas till utsatta byggprodukter där risk för
röta eller insektsangrepp föreligger.
Extra viktigt är att använda NTR-klassat trä i kontakt med
mark eller vatten, eller där det är motiverat från säkerhetssynpunkt
(till exempel balkonger och trappor), eller där det
blir besvärligt och förenat med höga kostnader att byta ut
(exempelvis syllar).
Virke impregnerat med kreosot ska inte användas i bostadshus
och bör inte användas i trädgårdsbygge.
Impregnerat virke klass NTR/A och NTR/AB finns normalt i
lager hos din bygg- och trävaruhandlare. Där kan du också
få mer information om hur virket får användas. Fråga alltid
efter kvalitetskontrollen.
Till följande utomhuskonstruktioner bör du välja tryckimpregnerat:
• Bärande konstruktioner i saltvatten – virke klass NTR/M
(på västkusten), virke NTR/A i övrigt saltvatten.
• Trä i sötvatten och i kontakt med mark – virke klass NTR/A.
• Oskyddat trä utomhus på mark, betong, sten eller asfalt
– virke klass NTR/A eller NTR/AB.
• Oskyddat, fuktutsatt trä, ovan mark – virke klass NTR/AB
eller NTR/B.
5Limträ
Med limträ menas balkar eller
pelare bestående av flera ihoplimmade
bräder (lameller) med
fiberriktningen i elementets
längdriktning.
L-märkt limträ (L-trä) är benämningen
på limträ med minst fyra
lameller, som tillverkats, kontroll erats
och märkts enligt regler utarbetade av
Svensk Limträ kontroll. Normalt tillverkas limträ av gran.
6Lagring och hantering
Virke kan för det mesta lagras utomhus om det skyddas mot
sol, regn, smuts och markfukt. Trä som ska användas synligt
inomhus, bör dock lagras i ett luftigt och torrt utrymme med
jämn och relativt låg temperatur, till exempel i ett garage.
En kupévärmare på låg effekt kan användas. Stapla virket med
läkt emellan och fixera det, det vill säga lås virket så att det
inte har möjlighet att kupa eller vrida sig. Det går utmärkt att
använda spännband.
Bygg med torrt virke. Det är lättare att bearbeta och du slipper
problem med sprickor och formförändringar. Fukt kan ge
upphov till blånad och är huvudorsaken till röta och mögel.
Skydda ditt trä för fuktupptagning från angränsande material,
som betong. Observera att det gäller även impregnerat trä.
7Mått
Tvärsnittsmått och tillåtna måttavvikelser för sågat virke finns i
standarderna SS-EN 336, 1313-1, 1309-1, SS 23 27 12 och SIS 23 23 13.
Måtten gäller vid fuktkvoten 20%. Från nominella måt tet till låts
följ ande tolerans på virket:
Tillåtna måttavvikelser
Tjocklek och bredd t.o.m. 100 mm - 1 mm + 3 mm
över 100 mm - 2 mm + 4 mm
Längd 1800 – 6000 mm - 0 mm + 50 mm
Tvärsnittsmått och tillåtna avvikelser för hyvlat virke.
Måtten för råhyvlat virke gäller vid fuktkvoten 17%.
Från det nominella måttet tillåts följande tolerans på virket:
Tillåtna måttavvikelser
Tjocklek och bredd t.o.m. 99 mm + - 0,5 mm
fr.o.m. 100 mm + - 1,0 mm
Medelvärdet för aktuell tjocklek och bredd får inte underskrida
det nominella måttet.
8Fem goda råd
• Planera leveranserna och förbered uppställningsplats för virket!
• Kontrollera träet vid lossning och reklamera eventuella
felaktigheter snarast och innan virket används!
• Skydda trä mot långvarig nederbörd, stark solstrålning, nedsmutsning
och markfukt under lagring och montering!
• Lagra träet luftigt och se till att fukt inte stängs inne under
presen ningar och dylikt!
• Trä för inbyggnad ska vara torrt och väl skyddat mot fuktupptagning
från avgränsande material, till exempel betong
och asfalt. Se till att stommen kommer under tak eller skyd das
mot regn så snart som möjligt efter det att den rests!
9Virkesåtgång
Omräkningstabellen för beräkning av åtgång (lm/m 2 ).
Observera att spill inte är medräknat. En god tumregel är att
alltid räkna med 10 –15 procent spill på grund av avkapning.
Ohyvlat virke Planhyvlat virke Spontat virke
Bredd Bredd Täckande bredd
mm lm/m2 mm lm/m2 mm lm/m2 50 20,00 45 22,22 – –
63 15,87 58 17,24 – –
75 13,33 70 14,29 60 16,67
100 10,00 95 10,53 85 11,76
125 8,00 120 8,33 110 9,09
150 6,67 145 6,90 135 7,41
175 5,71 170 5,88 160 6,25
200 5,00 195 5,13 – –
225 4,44 220 4,55 – –
Exempel: En väggyta på 10 m 2 kläs in med spontad panel med
en täckande bredd av 85. Åtgången blir 11,76 lm/m 2 , det vill
säga 10 x 11,76 = 117,6 lm (exklusive spill).
10 Virkesbenämningar
11 Sortiment
Bygg- och trävaruhandlarna har ett rikt sortiment av virkesdimensioner
och kvaliteter. Normalt lagerhålls virke i längder
upp emot cirka 5,4 m. Större längder och exaktkapade längder
kan beställas. Virket är då ofta fingerskarvat. På nästa
uppslag visas de vanligaste profilerna och dimensionerna.
Sortimentet kan givetvis variera mellan olika bygg- och
trävaruhandlare. Ytter paneler har oftast en ohyvlad sida, i regel
finsågad, eftersom målarfärg fäster bättre på ohyvlad yta.
Mått anges i millimeter. För spontat virke och paneler anges
största bredd. Täckande bredd och åtgång redovisas i tabellen
under punkt 9. Måtten gäller vid en fuktkvot av 17%.
12
Ordförklaring
Ohyvlat virke, virke med fyra ohyvlade sidor ersätts i ökad
utsträckning av dimensionshyvlat virke.
Dimensionshyvlat virke, virke som hyvlats på fyra sidor för
att erhålla ett visst tvärsnittsmått. Har utseendemässigt lägre
kvalitet än planhyvlat virke och används främst för inbyggnad.
Råhyvlat (råplanat) virke, virke med rektangulärt tvärsnitt,
en flatsida ohyvlad (sågad) och övriga sidor hyvlade.
Planhyvlat (släthyvlat) virke, virke med fyra hyvlade sidor.
Har utseendemässigt en högre kvalitet än dimensionshyvlat
virke och används främst för synliga ytor inomhus.
Virke med en finsågad yta, virke som kluvits efter torkning.
Används främst till ytterpaneler eftersom målarfärg får
bättre fäste på en ohyvlad yta.
Spontat virke, virke med fjäder (spont) på den ena kantsidan
och not (ränna, spår) på den andra för sammanfogning.
Falsat virke, virke, vanligtvis panelbräder, med längsgående
vinkelrät nedskärning på kanterna som gör att två bräder
överlappar varandra vid sammanfogning.
bredd
hyvlad/ohyvlad
9/12 16/19 22/25 28/32 34/38 45/50 70/75 95/100 120/125 145/150 170/175 195/200 200/225
9/12
16/19
läkt bräder
Benämningarna är i praktiken inte
klart avgränsade. De vari erar mel -
lan sågverk och bygg - och trävaruhandel
och lokalt över landet.
22/25
28/32
34/38
45/50
70/75
reglar plankor
* Sparrar och bjälkar är oftast
virke med ingen eller högst 25
skillnad mellan tjocklek och
bredd. För dim en sioner till och
med 175 x 200 används van ligen
benämningen sparrar och för
grövre dimensioner bjälkar.
95/100
120/125
145/150
170/175
195/200
200/225
tjocklek
hyvlad/ohyvlad
sparrar eller bjälkar*

Bra att veta om trä
13
Vanliga profiler och dimensioner
Utöver följande sortiment förekommer andra profiler och
dimensioner. Observera att bygg- och trävaruhandlarna ofta
inte lagerhåller alla trävaror som visas här.
Sågat virke
12 x 25, 38, 50
19 x 25, 50, 75, 100, 125
25 x 25, 38, 50, 75, 100, 125, 150
38 x 75, 100, 125, 150
50 x 50, 75, 100, 125, 150, 175, 200
75 x 75, 150, 200
100 x 100
125 x 125
150 x 150
Planhyvlat virke
9 x 22, 28, 34, 45, 70, 95
16 x 22, 28, 34, 45, 70, 95, 120, 145
22 x 22, 28, 34, 45, 70, 95, 120, 145,
170, 195
28 x 70, 95
34 x 34, 45, 70, 95, 120, 145
45 x 45, 70, 95, 120, 145
Hyvlat virke
22 x 45, 70, 95, 120, 145,
170, 195
28 x 70, 95
34 x 45, 70, 95, 120, 145
45 x 45, 70, 95, 120, 145, 170,
195, 220
70 x 70
95 x 95
Gjutlist
10 x 70
17 x 70
Gjutlist trekantslist
25 x 25
50 x 50
75 x 75
Råspont
Används till rustika beklädnader i stället för skivmaterial, till
exempel i undergolv, invändig väggbeklädnad och yttertak.
17 x 95, 120, 145
20 x 95, 120, 145
23 x 95, 120, 145
Tralläkt
22 x 70, 95
28 x 95
34 x 95
120 bredd förekommer
också.
Slätspont
Används framför allt till
synliga beklädnader i golv,
vägg eller tak.
15 x 70, 95, 120, 145, 170
21 x 70, 95, 120, 145, 170
27 x 70, 95, 120, 145, 170
14
33 x 70, 95, 120, 145, 170
Utvändiga paneler
Falsad spårpanel med fasade kanter
22 x 120, 145
Ytterpanelbräda
Används vanligen som lock panel. Brädernas bredd varierar
beroende på om kant sidorna är hyvlade eller inte.
16 x 70/75, 95/100, 120/125,
145/150
22 x 45/50, 70/75, 95/100,
120/125, 145/150, 170/175,
195/200
Spontad ytterpanel
Används vanligen med en
lockläkt som täcker springan
mellan bräderna.
22 x 120, 145
Spontad spårpanel med fasade kanter
22 x 95, 120, 145
Dubbelfasspont
22 x 95, 120, 145
Lockläkt
16 x 45
Allmogelockläkt
16 x 45
Enkelfasspont
22 x 95, 120, 145
15 Lister
Smyglist
8 x 15, 21, 27, 33, 43
Foglist
Används för att täcka fogar
mellan olika material.
6 x 21, 27, 33
8 x 21, 27, 33, 43
Kvartslist
Används för att täcka fogar
i innerhörn vid anslutning
mellan skåp och vägg.
9 x 9
12 x 12
15 x 15
21 x 21
Trekantslist
15 x 15
21 x 21
Rundstav
8, 12, 15, 21, 27, 33, 43
Fjällpanel
22 x 120
Hålkälslist
12 x 27
15 x 43
21 x 69
Hörnlist
Används för att täcka och
förstärka fogar i ytterhörn.
21 x 21
27 x 27
33 x 33
43 x 43
Allmogetaklist (exempel)
15 x 70
Skugglist 21
21 x 33
Stockpanel
22 x 120
28 x 145
Skugglist 33
33 x 43
Skugglist 43
21 x 43
Foderlist
Finns ofta laserad eller
vit målad.
9,5 x 43, 56
12 x 43, 56, 69
15 x 56, 69
Klackfoder
21 x 43, 56
16 Invändiga paneler
Spontad spårpanel med fasade kanter
9 x 70
12 x 70, 95, 120
15 x 70, 95, 120
21 x 95, 120, 145
Spontad spårpanel med raka kanter
12 x 70, 95, 120
15 x 70, 95, 120
21 x 95, 120, 145
Pärlspont
12 x 95
15 x 95
Allmogepanel (exempel)
12 x 120
Allmogefoder (exempel)
15 x 69, 95
21 x 69, 95, 120
Sockellist
Finns ofta laserad eller
vitmålad.
9,5 x 43, 56
12 x 43, 56, 69
Allmogesockel
(exempel)
15 x 69, 95
21 x 69, 95, 120

17
Alla mått är i mm där inget annat anges.
Nockbräda
Hyvlat, 45 x 120–145,
sort G4-2, gran.
Exempel på dimensioner och kvaliteter
Takstol
Hyvlat K-virke, c 1 200.
Vattbräda
Hyvlat, 22 x 120–145, sort
G4-0/G4-1, gran alternativt
impregnerat klass NTR/AB.
Vindskiva
Finsågad yta, 22 x 120–145, sort
G4-0/G4-1, gran.
Räckesöverliggare
Hyvlat, 34 x 95, sort G4-0/G4-1,
gran, alternativt impregnerat
klass NTR/A eller NTR/AB.
Spjäla
Finsågad yta, 22 x 95, sort
G4-0/G4-1, gran.
Staketbräda
Finsågad yta, 22 x 120–145,
sort G4-0/G4-1, gran.
Överliggare
Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2,
gran, alternativt impregnerat
klass NTR/AB.
Tvärregel
Hyvlat, 45 x 95, sort G4-2, gran
alternativt impregnerat
klass NTR/AB.
Stolpe
Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2,
gran, alternativt impregnerat
klass NTR/A eller NTR/AB,
c 1 200. Infästes till ingjuten
stolpsko enligt ritning.
Tralläkt
Hyvlat, 22–34 x 95–120,
sort G4-0/G4-1, impregnerat
klass NTR/AB.
Bjälke
Hyvlat K-virke, 45 x 220,
impregnerat klass NTR/A,
c 600.
Kortling
Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2,
c 600.
Väggregel
Hyvlat K-virke,
45 x 95–145, c 600.
Syll
Hyvlat, 45 x 95–145, sort G4-2,
eventuellt impregnerat klass
NTR/A.
Hammarband
Hyvlat K-virke, 45 x 95–145.
Underlagstak
Råspont, 17 x 95, sort G4-2,
täckande bredd 85.
Ströläkt
Sågat, 25 x 25, sort G4-3.
Bärläkt
Sågat, 25 x 38, sort G4-2.
Ytterpanel
Bottenbräder: finsågad yta,
22 x 145–170, sort G4-0/G4-1,
gran. Lockbräder: finsågad yta,
22 x 95–120, sort G4-0/G4-1,
gran.
Knutbräda
Finsågad yta, 22 x 120–145,
sort G4-0/G4-1 gran.
Foder
Finsågad yta, 22 x 120–145,
sort G4-0/G4-1, gran.
Spikregel
Hyvlat, 34 x 45 eller 45 x 45,
sort G4-2.
Innerväggspanel
Profilhyvlat, 15 x 70–120, sort
G4-0/G4-1.
Golvträ
Slätspont, 27 x 95–145, sort
G4-0/G4-1, täckande bredd
85–135.
Golvbjälke
Hyvlat K-virke, 45–70 x 195–220,
c 600 eller enligt ritning.