Läkare inom Life science-industrin trivs på jobbet - Haeger & Partner

ledarskap
Läkare inom
Life science-industrin
trivs på jobbet
44 pharma industry nr 5 –09
Merparten av läkarna inom life science-industrin trivs
bra med sin yrkesroll. Men flera saknar patientarbetet
och många önskar en erfaren mentor till stöd och
hjälp. Det framgår av en enkät som Haeger & Partner
Rekrytering har gjort. Mentorskap skulle kunna vara en
uppgift för de läkare som lämnat aktiv tjänst men som
ändå skulle kunna tänka sig att göra en begränsad
insats, skriver Gunilla Haeger och Gabrielle Hultman
från företaget.

”Det framkommer
tydligt att möjligheten
till ökad
personlig utveckling
och nya
professionella
utmaningar var
avgörande för att ta
steget till industrin.”
Haeger & Partner har verkat som
rekryteringsbolag inom life science
i många år och har sett flera
förändringar på marknaden. Tydligast
är att efterfrågan på läkare till olika befattningar
inom industrin har ökat. Vad
är det då som får läkare att lämna patientarbetet
eller forskning för att i stället
välja en ny yrkesinriktning? Vad vet
de om det nya arbetet och trivs de sedan
de väl tagit steget? De flesta arbetsbeskrivningar
– exempelvis för en medical
advisor – är mycket övergripande formulerade
och ger ingen tydlig bild av de
faktiska arbetsuppgifterna.
Unik undersökning
Vi beslöt därför att genomföra en enkätundersökning
riktad till samtliga läkare
som är verksamma inom life science-industrin
för att få svar på detta. En så omfattande
undersökning riktad till denna
målgrupp i syfte att belysa arbetsorga-
nisation, arbetstillfredsställelse och måluppfyllelse
av förväntningar har, så vitt
vi vet, inte gjorts tidigare.
Enkäten utformades som ett frågeformulär
med 12 huvudområden där de
svarande kunde kryssa i flera svarsalternativ.
Det fanns också möjlighet till fritt
formulerade kommentarer i anslutning
till svaren. Enkäterna besvarades anonymt
utan att deltagarna i studien uppgav
namn eller bolagstillhörighet, detta
för att öka chansen att man svarade uppriktigt
och sant på frågorna.
För att ytterligare stärka anonymiteten,
både för deltagarna och för läkemedelsbolagen,
anlitades en extern projektledare
som ansvarig för studien. De
ifyllda formulären skickades direkt till
denne per post. Före genomförandet kontaktades
tre personalchefer som ombads
att ge sin syn på enkätens utformning
och innehåll. Enkäten distribuerades
dels via personalavdelningarna på alla
pharma industry nr 5 09 45

ledarskap
1
2
3
4
Hur trivs läkarna inom life science-industrin?
Svarande: totalt 41 personer, svarsfrekvens 40%
27 män, 14 kvinnor
3 30-39 år
14 40-49 år
20 50-59 år
4 60 år –
46 pharma industry nr 5 –09
Huvudsaklig anledning till valet att
arbeta inom industrin?
27 Utmaning att pröva en ny yrkesroll
19 Intressant att arbeta i affärsdrivande
verksamhet
9 Vill se mätbara ekonomiska resultat av mitt arbete
5 Missnöje med nuvarande arbetsorganisation
Fördelar med att arbeta inom industrin
jämfört med kliniskt arbete/akademin?
35 Spännande att pröva nya arbetsuppgifter
32 Bra lönevillkor
Stimulerande att samarbeta med olika
yrkesgrupper
21 Bra arbetstider
18 Bra vidareutbildningsmöjligheter
Nackdelar med att arbeta inom industrin
jämfört med kliniskt arbete/akademin?
18 Saknar det dagliga kliniska
arbetet/arbetet i akademin
11 Färre kontakter med andra medicinska
specialister/specialiteter
10 Inga nackdelar alls
21 disputerade läkare med
specialistkompetens
11 läkare med
specialistkompetens
9 disputerade läkare
2 läkare med grundutbildning
läkemedelsbolag, dels via SSPM (swedish
society for pharmaceutical medicine),
en intresseorganisation för läkare
inom industrin.
Antalet svarande uppgick till 41 personer,
vilket motsvarade cirka 40 procent.
Av dessa var 27 män och 14 kvinnor.
Flertalet återfanns i ålderspannet
40–59 år (bild 1).
Utmaning att pröva nytt
Här redovisas svaren på ett urval frågor:
• Det framkommer tydligt att möjligheten
till ökad personlig utveckling
och nya professionella utmaningar var
avgörande för att ta steget till industrin.
Läkarna värderade även fördelarna av en
tydligare organisation i industrin, jämfört
med den tidigare arbetsplatsen. Av
de kommentarer som de svarande lämnade
i anslutning till frågan om varför
de valt att arbeta inom industrin framgår
även att en del läkare var missnöjda
med arbetsvillkor och arbetsmiljö inom
landstinget. (bild 2).
• Kring fördelarna med att arbeta
inom industrin upplever många svarande
att industrin är en arbetsgivare som bryr
sig om läkarna och deras arbete. De anser
sig ha fått en bredare yrkesroll och de
värdesätter i hög grad samarbetet med
andra yrkesgrupper. Många ser också sociala
och materiella fördelar med det nya
arbetet (bild 3).
• Bland nackdelarna återfinns saknaden
av det kliniska arbetet och patientkontakten.
Man oroar sig för att tappa i
klinisk kompetens och bli ”ringrostig”.
De svarande tycker även att de har färre
kontakter med andra medicinska specialister/specialiteter.
De upplever också
att de får mindre omedelbar feed-back
på sitt arbete jämfört med kliniskt patientarbete.
En annan aspekt rör det faktum att
beslutsfattande inom industrin i allmänhet
sker tillsammans med andra
befattningshavare med annan kompetens,
medan läkare i vården ensamma
har det yttersta ansvaret. Detta är något
man måste vänja sig vid, menar de svarande
(bild 4).
• Flera av läkarna uttryckte ett önskemål
om att kunna kombinera arbete
inom industrin med viss klinisk verksamhet
eller egen forskning. Emellertid
kom det även hos en del fram önskemål
att få bredda sin kompetens inom ma-

5
6
Framtiden som läkare inom industrin
38 Önskar fortsätta min yrkeskarriär inom industrin
32 Vill gärna rekommendera läkarkollegor att börja
arbeta inom industrin
14 Önskar bredda min kompetens inom management
och ekonomi
Introduktion på företaget
34 Nöjd med den introduktion som givits
6 Missnöjd med den introduktion som givits
1 Ingen uppfattning
nagement och ekonomi, eventuellt med
syftet att framöver arbeta som till exempel
affärsområdeschef eller vd.
Majoriteten av de svarande betonar att
de önskar fortsätta sin yrkeskarriär inom
industrin (bild 5).
• De flesta upplever att de fått en bra
introduktion på arbetsplatsen. Man betonar
värdet av introduktionen för en
snabbare anpassning till de nya förhållandena
och det nya arbetet. Introduktionen
är också viktig för helhetsintrycket
av industrin. Den kan till och med vara
avgörande för om en läkare stannar kvar
på arbetet eller inte. Samtidigt som man
värdesätter introduktionen anser många
att det tog lång tid att förstå vad arbetet
egentligen innebar (bild 6).
Betydelsen av en mentor, vare sig extern
eller intern, anses särskilt viktig av
de svarande.
Slutsatser
Merparten av de läkare som besvarade
enkäten uppger att de trivs bra med sin
nya yrkesroll. Saknaden av patientarbetet
betonas dock, liksom deras önskemål att
få en erfaren mentor till stöd och hjälp.
Skulle inte mentorskap kunna vara en
uppgift för till exempel läkare som lämnat
aktiv tjänst men likväl kan tänka sig
att göra en begränsad insats?
”Bland
nackdelarna
återfinns saknaden
av det
kliniska arbetet
och patientkontakten.
”
En annan tanke är att skapa en större
rörlighet mellan industrin och kliniken/akademin
för de anställda läkarna.
Kanske finns det möjligheter att åstadkomma
en fruktbar växelverkan som kan
gagna båda områden. Det förefaller utifrån
resultatet som om en sådan flexibilitet
i varje fall skulle uppskattas av de
läkare som deltagit i vår undersökning.
Gunilla Haeger Gabrielle Hultman
Haeger & Partner Rekrytering
pharma industry nr 5 09 47