Rapport presidentval Frankrike - Republikanska föreningen
Rapport presidentval Frankrike - Republikanska föreningen
Rapport presidentval Frankrike - Republikanska föreningen
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Rapport</strong> från studieresa till <strong>presidentval</strong>et i <strong>Frankrike</strong> 2012<br />
Styrelseledamoten Tariq Bacchus och ersättaren Leonard Heed åkte den 5 maj 2012 till Paris<br />
för att studera <strong>presidentval</strong>et på plats. Några av vinnarna i <strong>Republikanska</strong> <strong>föreningen</strong>s<br />
medlemsvärvartävling följde med: Robert Hedbäcker, Oskar Jalkevik, Eva Ling och Lars<br />
Fritzson. Studiebesök genomfördes bland annat på Svenska ambassaden och Bastiljplatsen.<br />
Delegationen hade även ett längre möte med den fransk-svenske journalisten Michel Jerneval<br />
samt med flera väljare och valarbetare.<br />
Om <strong>Frankrike</strong><br />
<strong>Frankrike</strong>, République française, har cirka 65 miljoner invånare. Största stad är Paris som med<br />
förorter inräknat har elva miljoner invånare. <strong>Frankrike</strong> är en semipresidentiell republik med<br />
två kamrar i parlamentet: senaten och nationalförsamlingen. Till skillnad från Sverige har<br />
<strong>Frankrike</strong> majoritetsval med enmansvalkretsar.<br />
Tillväxten förväntas under 2012 bli 0,5 procent. Arbetslösheten uppgår till 9,4 procent.<br />
Inflationen ligger på 2,1 procent.<br />
Presidentämbetet i <strong>Frankrike</strong><br />
<strong>Frankrike</strong>s president är landets statschef. Sedan det andra kejsardömet föll år 1870 har<br />
<strong>Frankrike</strong> oavbrutet varit en republik. Den första republiken utropades år 1789 i samband med<br />
den franska revolutionen. Efter det första världskriget tillkom flera större republiker i Europa.<br />
Innan dess hade <strong>Frankrike</strong> något av en särställning, som republik och stormakt. Efter att den<br />
första republiken utropades har fyra reformerade ”republiker” antagits. Dagens femte republik<br />
antogs 1958. Sedan 1965 är presidenten folkvald.<br />
<strong>Republikanska</strong> <strong>föreningen</strong><br />
Karlbergsvägen 86 B, 4 tr.<br />
113 35 STOCKHOLM<br />
Tfn. 0768-71 77 22<br />
www.repf.se<br />
Organisationsnummer 802411-5654
<strong>Frankrike</strong> har så kallad semipresidentialism. Det innebär att presidenten har viss politisk<br />
makt. Presidenten har tillsammans med premiärministern och övriga regeringsmedlemmar en<br />
verkställande makt. Han eller hon utser premiärminister och på premiärministerns förslag<br />
övriga ministrar i det så kallade Ministerrådet (motsvaras av regeringen). Presidenten kan inte<br />
heller avsätta ministrar annat än med premiärministerns godkännande. Ministerrådet är i sin<br />
tur ansvarigt inför den lagstiftande nationalförsamlingen. Nationalförsamlingen är den första<br />
kammaren och dess representanter väljs direkt av folket.<br />
Fram till år 2000 valdes presidenten för sju år medan nationalförsamlingens representanter<br />
valdes för fem år. Av detta följde en viss risk för att premiärministern och presidenten kunde<br />
ha olika politisk inriktning. Fenomenet kallas för ”cohabitation” (sammanboende) och har<br />
förekommit vid tre tillfällen sedan den femte republikens grundande. Efter att presidentens<br />
mandatperiod kortats ned till 5 år torde cohabitation bli mindre vanligt men situationen kan<br />
fortfarande uppstå eftersom presidenten fortfarande, formellt, har möjlighet att upplösa och<br />
utlysa nyval till nationalförsamlingen. Om presidenten skulle avlida under mandatperioden<br />
uppstår likaså en risk för cohabitation. Det är givetvis även möjligt för väljarna att dela upp<br />
sina röster på representanter med olika politisk tillhörighet. För att ytterligare undvika<br />
cohabitation så sker valet till nationalförsamlingen en månad efter <strong>presidentval</strong>et. Skälet till<br />
detta är att väljarna antas ha i stort samma sympatier som inför <strong>presidentval</strong>et med tanke på<br />
det för tillfället rådande politiska klimatet.<br />
Senaten är en indirekt vald andra kammare med mandat att bordlägga och skriva tillägg till de<br />
lagar som regeringen och nationalförsamlingen fattar beslut om. Vid bordläggande av en lag<br />
tillsätter regeringen efter två behandlingar i senaten och nationalförsamlingen en<br />
medlingskommitté. Om ingen uppgörelse kan nås kan regeringen på nytt föra upp den<br />
aktuella frågan i nationalförsamlingen.<br />
<strong>Republikanska</strong> <strong>föreningen</strong><br />
Karlbergsvägen 86 B, 4 tr.<br />
113 35 STOCKHOLM<br />
Tfn. 0768-71 77 22<br />
www.repf.se<br />
Organisationsnummer 802411-5654
Några av presidentens mer betydande befogenheter är:<br />
• Presidenten är ordförande för ministerrådet.<br />
• Presidenten kungör lagar men har inte vetorätt.<br />
• Presidenten kan upplösa nationalförsamlingen och utlysa nyval.<br />
• Presidenten är landets högste befälhavare och är den ende som har mandat att tillåta<br />
användning av landets kärnvapen.<br />
• Presidenten utser högre civila och militära befattningshavare (med ministerrådets<br />
godkännande).<br />
• Presidenten kan benåda fångar.<br />
Presidentvalet i <strong>Frankrike</strong><br />
Det senaste <strong>presidentval</strong>et ägde rum den 22 april 2012. I direkta val fick väljarna göra sin röst<br />
hörd. Ingen av kandidaterna fick dock mer än hälften av rösterna i den första omgången.<br />
Därför hölls en andra valomgång den 6 maj. Socialisten François Hollande segrade i den<br />
andra omgången. Han valdes för en period om fem år, 2012–2017. (Efter en lagändring år<br />
2000 är mandatperioderna fem år).<br />
Nicolas Sarkozy från den franska högern (UMP) kandiderade för omval men förlorade valet<br />
mot Hollande med 3,2 procentenheters marginal. Mittenledaren François Bayrou röstade i<br />
valets andra omgång på Hollande. Detta torde ha haft en viss inverkan på valresultatet. Även<br />
den yttersta högerns, Front National, partiledare Marine Le Pen ställde upp i valet och<br />
hamnade på tredje plats med 17,9 procent av väljarstödet. En ökning med sju procentenheter<br />
sedan 2007. Även kandidater från bland annat Les Verts (De gröna), Parti de Gauche<br />
(Vänsterpartiet), Lutte Ouvriere ställde upp i valet. Parti de Gauche överaskade med 11,1<br />
procent av rösterna. Valdeltagandet var ovanligt högt med drygt 80 procent i andra<br />
valomgången 1 .<br />
1 http://www.interieur.gouv.fr/Elections/Lesresultats/Presidentielles/elecresult__PR2012/%28path%29/PR2012//F<br />
E.html<br />
<strong>Republikanska</strong> <strong>föreningen</strong><br />
Karlbergsvägen 86 B, 4 tr.<br />
113 35 STOCKHOLM<br />
Tfn. 0768-71 77 22<br />
www.repf.se<br />
Organisationsnummer 802411-5654
Erfarenheter från <strong>Frankrike</strong> inför arbetet för en svensk republik<br />
I <strong>Frankrike</strong> råder en stor uppslutning inför <strong>presidentval</strong>et. Presidenten har som bekant en viss<br />
makt; det är inte en statschef med enbart symbolisk makt som väljs. Om ingen<br />
presidentkandidat får absolut majoritet hålls en andra valomgång. Vid en andra valomgång får<br />
väljarna välja mellan de två kandidater som fått flest röster. Den valde presidenten utser sedan<br />
premiärminister och på premiärministerns förslag övriga medlemmar i regeringen. Valet är<br />
därmed av största betydelse.<br />
Det råder en bred enighet om det republikanska statsskicket. Många husfasader pryds av<br />
plakat med den franska revolutionens slagord: frihet, jämlikhet och broderskap. Slagorden<br />
återfinns även som den franska statens devis. Under vår studieresa har det framträtt allt<br />
tydligare hur stolta fransmännen är över sin republik.<br />
Även om det har funnits föregångare till republikanska statsskick i Europa alltsedan de<br />
grekiska stadsstaterna under Antiken har <strong>Frankrike</strong> en alldeles särskild plats i<br />
historieskrivningen. Bilden av det radikala <strong>Frankrike</strong> är stark. I <strong>Frankrike</strong> fick den gamla<br />
regimen, ”l'ancien régime”, ett hastigt slut i och med den franska revolutionen. Forskaren<br />
Krister Wahlbäck beskriver dock 1800-talets och tidiga 1900-talets <strong>Frankrike</strong> som: ”/.../en<br />
konservativ republik i ekonomiska och sociala frågor” 2 . Tolkningen av revolutionens slagord<br />
är omdebatterad. Likväl beskriver statsvetarna Hague och Harrop <strong>Frankrike</strong> både som ett land<br />
och som ett politiskt ideal, i likhet med USA. <strong>Frankrike</strong> banade väg för den moderna<br />
nationalstaten 3 .<br />
2 Lindahl, R. Red., Utländska politiska system, (SNS Förlag 2004: Angered), s. 67<br />
3 Hague, R., & Harrop, M., Comparative Government and Politics – An introduction, (Palgrave, 2004: China), s.<br />
283<br />
<strong>Republikanska</strong> <strong>föreningen</strong><br />
Karlbergsvägen 86 B, 4 tr.<br />
113 35 STOCKHOLM<br />
Tfn. 0768-71 77 22<br />
www.repf.se<br />
Organisationsnummer 802411-5654
Trots att det sedan länge råder bred uppslutning kring det republikanska statsskicket så<br />
existerar en debatt inom Parti de Gauche (motsvarande det svenska Vänsterpartiet) och längre<br />
vänsterut om att införa en sjätte konstitution. Även inom Parti Socialiste<br />
(Socialdemokraterna) har liknande åsikter framförts, bland annat av Ségolène Royal.<br />
<strong>Frankrike</strong> anses vara en monarkistisk republik. Alltså en republik vilken inte är fullt ut<br />
demokratisk utan som styrs av exkluderande lagar och principer. Den franska högern hyllar<br />
istället den femte republiken och dess skapare, generalen Charles de Gaulle. Den femte<br />
republiken sägs stå för stabilitet och kontinuitet.<br />
Det republikanska statsskicket är ingen partipolitisk fråga i <strong>Frankrike</strong>. Men det finns ett fåtal<br />
individer och grupper i <strong>Frankrike</strong> som vill återinföra monarkin. Bland annat återfinns<br />
sympatisörerna bland avlägsna släktingar till Bernadotte. (Bernadotte härstammar från en<br />
fransk advokatfamilj.) Som politisk kraft sett saknar dessa grupper dock relevans.<br />
Om vi följer Sveriges författningspolitiska tradition så bör statschefen endast ha en symbolisk<br />
roll. Men låt oss leka med tanken: hur skulle Sverige se ut om vi överförde <strong>Frankrike</strong>s<br />
system? Det skulle sannolikt upplevas som odemokratiskt att statschefen tillsatte vissa<br />
ämbeten. Ett starkt argument för en svensk republik är just den demokratiska förankringen.<br />
Att benåda fångar bör även fortsättningsvis vara en fråga för regeringen. Det skulle nog de<br />
flesta svenskar instämma i. Vi ser problem med att en alltför stor makt hänförs till en person,<br />
även om han eller hon råkar vara demokratiskt vald.<br />
De franska <strong>presidentval</strong>skampanjerna fokuserar mycket på personerna. Mindre på politiken.<br />
Här ser vi ytterligare ett demokratiskt problem. Inget kampanjande är dock tillåtet på<br />
valdagen. Inte heller är det tillåtet att bära politiska symboler inne i vallokaler. Vi kunde inte<br />
heller se mer än ett ytterst fåtal valaffischer som fortfarande satt uppe dagen före valet.<br />
Tanken är att ge väljarna möjlighet till eftertanke. Det anser vi vara ett sympatiskt inslag som<br />
det kan finnas skäl till att överväga att införa även i Sverige.<br />
<strong>Republikanska</strong> <strong>föreningen</strong><br />
Karlbergsvägen 86 B, 4 tr.<br />
113 35 STOCKHOLM<br />
Tfn. 0768-71 77 22<br />
www.repf.se<br />
Organisationsnummer 802411-5654
Ett udda inslag i <strong>Frankrike</strong>s republikanska statsskick är att den sittande presidenten även blir<br />
furste i Andorra under mandatperioden. Det har att göra med att Andorra är en så kallad<br />
mikronation som skulle ha svårt att klara sina åtaganden utan <strong>Frankrike</strong>s hjälp. Denna<br />
konstruktion har dock ingen större praktisk betydelse. Likväl går detta på ett symboliskt plan<br />
stick i stäv med den franska revolutionens avfärdande av börd och titlar. Här uppstår en fråga<br />
inför vår framtida svenska republik: ska statschefen kunna ta emot utmärkelser eller titlar,<br />
vilka som helst? Ska statschefen kunna förära hedersbetygelser, medaljer etc. och i så fall av<br />
vilket slag? Vem eller vad representerar statschefen i första hand?<br />
Ger en demokratiskt vald statschef ett demokratiskt samhälle per automatik? Den franska<br />
republiken proklamerar jämlikhet men det franska samhället skiljer sig i grunden från det<br />
svenska. Här finns mer av indirekta val och avstånden mellan väljare och valda är större. Det<br />
franska samhället är även skiktat på ett sätt som Sverige inte är. Här är det exempelvis av<br />
yttersta vikt vilka skolor en presidentkandidat har gått på. I Sverige har statsministrarnas<br />
bakgrunder sett olika ut. Vad en republik dock medför är ett starkt symbolvärde. Det är<br />
tydligt, inte minst i <strong>Frankrike</strong>. Till skillnad från den ärvda, i konturerna otydliga makten, är<br />
presidentämbetet tydligt utstakat i <strong>Frankrike</strong>. Presidenten väntas uppfylla en viss roll. Vad<br />
presidenten gör är viktigt och det kan ifrågasättas utan att det blir någon större uppståndelse<br />
över det. Det är inte ovanligt att media kritiserar den sittande presidenten eller<br />
presidentkandidaterna. Att vända blad är det inte tal om.<br />
Valet till nationalförsamlingen är starkt beroende av valet av president. Väljarna ska bekräfta<br />
utfallet av <strong>presidentval</strong>et. Vi ser en nackdel i att <strong>presidentval</strong>et får ett så starkt inflytande på<br />
nationalförsamlingen. Det vore olyckligt om valet av en framtida svensk president skulle vara<br />
avgörande för valet till riksdagen.<br />
<strong>Republikanska</strong> <strong>föreningen</strong><br />
Karlbergsvägen 86 B, 4 tr.<br />
113 35 STOCKHOLM<br />
Tfn. 0768-71 77 22<br />
www.repf.se<br />
Organisationsnummer 802411-5654
Vår slutsats är att en demokratiskt vald statschef skapar ett demokratiskt samtal. Den som<br />
ärver sin position blir i det närmaste oåtkomlig eftersom ämbetet inte tillsatts på grundval av<br />
prestation eller lämplighet. Det kan naturligtvis finnas lämpliga statschefer som har ärvt sin<br />
position. Men det kan lika gärna vara precis tvärtom. Det har fransmännen upplevt många<br />
gånger under deras fördemokratiska historia. Så införde de också republik.<br />
Tariq Bacchus och Leonard Heed, i augusti 2012<br />
<strong>Republikanska</strong> <strong>föreningen</strong><br />
Karlbergsvägen 86 B, 4 tr.<br />
113 35 STOCKHOLM<br />
Tfn. 0768-71 77 22<br />
www.repf.se<br />
Organisationsnummer 802411-5654
Källor<br />
www.elysee.fr<br />
www.senat.fr<br />
www.france.fr<br />
www.interieur.gouv.fr/Elections/Lesresultats/Presidentielles/elecresult__PR2012/%28path%2<br />
9/PR2012//FE.html<br />
www.wikipedia.org<br />
Hague, R., & Harrop, M., Comparative Government and Politics – An introduction,<br />
(Palgrave 2004: China)<br />
Lindahl, R. Red., Utländska politiska system, (SNS Förlag 2004: Angered)<br />
<strong>Republikanska</strong> <strong>föreningen</strong><br />
Karlbergsvägen 86 B, 4 tr.<br />
113 35 STOCKHOLM<br />
Tfn. 0768-71 77 22<br />
www.repf.se<br />
Organisationsnummer 802411-5654
Change language