Nya Volvo FMX är i produktion - Ord- & Formbyrån Väst

A mAgAzine en tidning for för employees AnställdA 

At the på tuvefAbriken tuve plAnt 

europeAn mAnufActuring 

volvo volvo trucks 

#4 2010 

400 procents ökning 

Kalugafabriken har ökat 

takten kraftigt. Hur klarar 

man det? sid 11 

produktionsnytt 

tryck på leverantörer 

Taktökningar inom EM 

sätter logistiken på 

hårda prov. sid 14 

Nya Volvo FMX 

är i produktion 

sid 9 

vps i praktiken 

På den ombyggda FUPstationen 

finns alla VPSprinciperna 

med. sid 16

en tidning för AnställdA 

på tuvefAbriken 


volvo trucks 

Innehåll 

#4 2010 

4. Förhandlingsläget 

5. Ny växellåda på flödet 

7. Vad händer när vi 

ökar takten? 

8. Marie drog till 

Australien 

16. Vps i FUp:en 

18. hur fungerar det på 

Teknik? 

20. Vem är ljunggren? 

24. på väg till Gibraltar 

25. De testar på rulle 

27. lastvagnsloppet 

Nästa nummer kommer ut 

den 23 december. 

proDUKTioNsNyTT 

produktionsNytt är en 

intern tidning för anställda 

inom produktion Göteborg, 

european Manufacturing. 

Ansvarig utgivare: 

Johan Jinhage. 

Redaktör: Marita hollstig, 

tel: 23194, epost: marita. 

hollstig@volvo.com 

Redaktionsråd: 

Marita hollstig, Anders 

Nordström, hans sundbom, 

Maria Blom, helena 

söderberg. 

Produktion: 

ord- & Formbyrån Väst. 

ProduktionsNytt #4 2010 

ledare 

Manegen är krattad 

Det käNNs riktigt Positivt just Nu. Vi är i slutfasen av vårt viktiga FFT-projekt med 

mycket bra resultat. Vi har i flera omgångar ökat volymerna i monteringen, packningen och i 

Balk. Och mer volymer är på gång. 

Vi vet att vi idag bygger bra produkter, och vi har nya produkter på gång som till exempel 

Volvo FMX. Vi hamnar också bra i en marknadsundersökning jämfört med andra lastbilstillverkare. 

Dessutom har en lång förhandlingsprocess avslutats, vilket är mycket fördelaktigt för oss 

alla. Vi har kunnat fastanställa, löneavtalet är klart, vi har jobbat fram en nödvändig flexibilitet 

samt en ny prestationsöverenskommelse med mera. 

Jag är mycket glad över att vi kunnat erbjuda fastanställningar och dessutom återanställa 

ytterligare nya och ”ny-gamla” medarbetare. Jag upplever att stämningen stiger i fabriken och 

vi har mer positivitet och framtidstro. 

Nu känns det som att ”manegen är krattad”, vilket skulle kunna översättas till att vi har 

alla förutsättningar att kunna ta nästa steg – att sätta en stabilitet i vår process! 

Vad menar jag med stabilitet? Jo, att vi hittar vårt normalläge där vi har förutsättningar att 

göra rätt från början, där variationerna är små och att våra eventuella avvikelser snabbt jobbas 

bort innan de blir för stora. Resultatet av detta blir att vi bygger planerad 

volym per dag samt når våra mål för Direkt OK, produktrevision med 

mera, och produktiviteten blir bättre. 

Basen för stabilitet är att vi överallt i fabriken har fungerande 

lag där varje lags medlem vet sin roll och hjälps åt, där vi alla 

är engagerade och känner trygghet som en i gänget. Denna 

bas måste finnas för att vi ska kunna ta vårt behövliga och 

nästa steg till ”världens bästa fabrik” som alla vill jobba i. 

Vi har gjort mycket men har också mycket kvar 

att göra. Men som jag brukar säga, det är bättre att 

ha mycket att göra än inget alls. 

Kämpa på, det tänker jag göra. 

Goda resultat 

med OEE i Balk 

Materialbrister, maskinfel, semestrar – det är många 

faktorer som påverkar hur mycket produktion Göteborg 

får ut av den potential fabriken har i teorin. på 

Balk har utnyttjandegraden ökat med 16 procentenheter 

på fyra år. 

– Det blir en himla massa balkar det, säger hans 

Wall på Balk. 

Balk är DeN eNDa avdelning 

i fabriken som mäter OEE 

– Overall Equipment Efficiency, 

det vill säga hur mycket av anläggningens 

teoretiska kapacitet 

som företaget får ut i verkligheten. 

De mäter och noterar 

alla stillestånd, hastigheter (dvs. 

cykeltiden för en balk, mäts en 

gång per månad) och kvalitet 

(omkörning av kasserad balk). 

– Alla företag är naturligtvis 

angelägna om att utnyttja 

anläggningen maximalt. Ju högre 

OEE man har, desto duktigare 

är man på att hålla borta 

förluster i produktionen, säger 

produktionsledaren Hans Wall. 

OEE nystartade på allvar 

2006. En viktig åtgärd var 

Det är PlaceriNgeN av toaletter och 

pausutrymmen som blir fel nu när antalet 

människor i produktionen ökar. Antalet 

platser räcker inte till på geografiskt rätt 

plats. Ett par beslut är redan tagna. 

Axelmonteringens pausutrymme ska 

förlängas och delas upp i två delar, med en 

kort & gott 

att utse en maskinägare per 

skiftlag och maskin som jobbar 

med förbättringar på just den 

maskinutrustningen. De tog 

tillvara erfarenhet och idéer från 

andra Volvofabriker och jobbade 

tvärfunktionellt med Teknik och 

Underhåll. 

– Vi har ett gott samarbete 

och tar gemensamma beslut om 

prioriteringar, säger Hans Wall. 

När nysatsningen startade 

2006, låg OEE-talet på 61 

procent. Idag ligger OEE på 

77 procent, en ökning med 16 

procentenheter. Teoretiskt är det 

möjligt att utnyttja en anläggning 

till 100 procent men det 

fungerar i stort sett aldrig. En 

utnyttjandegrad på 85 procent 

brukar betecknas som världsklass. 

Genomsnittsanläggningen 

brukar ligga på drygt 60 procent. 

– Ju mer komplicerad produktion 

och ju längre produktionskedja, 

desto svårare att nå 

ett högt OEE-tal. 

Är det här någonting som 

Med ökade takter och mer folk i produktionen, ökar också belastningen 

på pausutrymmen och toaletter. Dan edblom, projektledare för FFT, har i 

uppdrag att se över situationen och föreslå åtgärder. 

FlOrEncE OPPEnHEIM 

kapacitet på 30 personer per del. Dagens 

utrymme rymmer totalt 40 personer. Och 

vid backen, där de drivna linerna startar, ska 

det byggas tre nya toaletter. 

Dessutom pågår en utredning om bästa 

möjliga pausutrymme för del 3 på flödet 

och Chassi FARB. 

A en en mAgAzine tidning för for för AnställdA AnställdA employees AnställdA 

på At på på the tuvefAbriken 

tuvefAbriken 

tuve plAnt 

europeAn europeAn mAnufActuring 

mAnufActuring 

volvo trucks 

operatören ingvar Berntsson (längst t v) och produktionsledaren hans 

Wall (i blå skjorta) har kallat på Michael ekeroth, Underhåll, och underhållsteknikern 

Tommy Karlsson (längst t h). Maskinen har inte gjort 

andra bockningen rätt. Balken har fastnat och tappat sin position. Alla 

data loggas manuellt och det krävs stor kunskap hos operatören för att 

kunna logga rätt. 

kan mätas även i resten av 

fabriken? 

– På flödena brukar vi istället 

mäta beläggningsgraden och hur 

många bilar vi får ut i slutänden, 

säger Hans Wall. l 

– Om pausutrymmen och toaletter ligger 

för långt ifrån arbetsplatsen, stjäl det för 

mycket tid från den redan korta lunchrasten, 

säger Dan Edblom. Det finns ingen standard 

utan det blir en bedömningsfråga från fall till 

fall. Vi vet att det här är en viktig fråga för 

trivseln och hoppas att det mesta ska vara 

löst till taktuppgången vecka 45. l 

FloreNce oppeNheiM 


Bättre tillgång till toaletter och pausutrymmen 

#4 2010 ProduktionsNytt 3




volvo trucks 

nya avtal på gång... 

Flera förhandlingar om avtal som 

rör de kollektivanställda har just 

blivit klara. Några exempel är 

fastanställning av visstidsanställda, 

nya löneavtal och erbjudande om 

äldreavgångar. 

i slutet av sePteMBer stod det klart. De 

allra flesta av de cirka 240 personer som har 

varit uppsagda och sedan blivit återanställda 

på Tuve på visstidskontrakt före den 30 

september i år, blir erbjudna tillsvidareanställning 

från och med den 1 oktober. 

– Det känns förstås fantastiskt roligt, 

säger Lisa Bergquist, personalchef på Tuve. 

Ungefär samtidigt har löneavtalen för 

IF Metall blivit klara. De som har tarifflön 

kommer att få genomsnittlig löneökning på 

760 kronor i månaden, och de med Lön 07 

(gäller Underhåll, CA, Kvalitet och Transport 

och ersätter tidigare Lön 95) får i snitt 

850 kronor mer per månad. De nya lönerna 

gäller från 1 januari 2011. 

Prestationsöverenskommelsen, som rör 

hur man balanserar och bemannar arbetet 

för att säkert klara arbetstoppar, har också 

förändrats. De som berörs mest får i snitt 

ytterligare 180 kronor mer i månaden. 

Ett antal personer ska erbjudas så kallad 

äldreavgång och få möjlighet att sluta arbeta 

före 65 års ålder. De kommer att kontaktas 

och få information om hur ersättningen 

fungerar. 

En annan nyhet är att det bonusavtal 

som sades upp i våras har förlängts och nu 

gäller året ut. Därefter ska ett nytt bonusavtal 

träda i kraft. Förhandlingar kring detta 

sker under hösten. 

– Vi har också avtalat om produktionsanpassad 

arbetstid, bemanningsråd och arbetsorganisationen, 

säger Lisa Bergquist. Det 

har varit mycket på en gång, men nu är det 

mesta klart och det känns väldigt positivt! 

leNA M FreDriKssoN 

... och många nya fastanställda 

Gisela Zetterqvist (t v på bilden nedan) lämnade Tuvefabriken i februari 2009. Från första dagen började hon 

köra lastbil och det har hon fortsatt med ända tills hon blev visstidsanställd efter semestern. Före uppsägningen 

jobbade hon som gruppledare på Balk och hon har aldrig monterat tidigare. Nu jobbar hon på Flöde 21, del 3. 

–Jag är positivt överraskad över hur det är här på flödet, lite bundet men en jättegod stämning, säger hon. 


Magnus Östman (t h 

på bilden) har gjort 

lite av varje sedan han 

gick hem från fabriken 

den 15 maj 2009. 

– Jag har varit ungdomsledare 

inom Mölndals kommun, 

tillverkat dörrpaneler, jobbat 

för Volvo Logistics och gått 

en facklig-politisk utbildning 

via IF Metall. Men jag tvekade 

inte en sekund när jag 

fick frågan om att komma 

tillbaka, berättar han. 

Det var inga problem för 

Magnus Östman att hitta 

jobb men efter tio år på 

Volvo kändes det som att 

komma hem igen. 

– Det har varit nyttigt att 

få lite perspektiv och inse att 

Volvo är en väldigt bra arbetsgivare, 

även om det finns 

mycket att göra även här. 


aktuellt 

Värstinglåda tar 

plats på flödet TOMISlaV 

Nu monteras en ny typ av växellåda in i en del bilar på 

flödet. Vissa kunder vill ha den extremstarka Allisonväxellådan 

i sina Volvolastbilar, och nu kan de få det. Det har 

varit ett stort arbete att förbereda flödet för detta. 

MeD saMMaNBiteN koncentration 

testar S-beredaren Glenn 

Andrén, montören Anders Sjöberg 

och några till vid Motorline att 

placera en Allisonväxellåda på den 

specialbyggda paletten, som gör 

att växellådan står rakt när den 

ska monteras. Snart är det dags att 

fästa växellådan vid motorn, för 

allra första gången på flödet. 

– Vi har monterat en sådan 

här växellåda en gång tidigare, 

men det var på Pilot Plant, dit 

jag är utlånad, säger Anders 

Sjöberg. Det var inga större 

problem att få på den lådan på 

motorn, men lite trixigt. 

Det svåraste var att dra åt 

Med ett nytt larmhanteringssystem 

ska Underhåll få en bättre överblick 

över anläggningens status. 

– på sikt hoppas vi få ned antalet 

störningar genom att vara på plats 

och åtgärda fel tidigare än idag, säger 

olof olsson, underhållstekniker. 

WiNcc är ett datasystem som bland annat 

samlar in larm från alla utrustningar som är 

anslutna till systemet. I huvudsak handlar 

det om de drivna linerna med kringutrustning. 

Larmoperatören kan se aktiva larm i en 

tydlig lista. Utifrån denna lista kan operatören 

göra en analys och prioritera vilka larm 

som är viktigast att åtgärda först. 

konvertern på sidan av lådan, säger 

han. För att underlätta det har man 

nu ändrat på svänghjulskåpan. 

Det är tolv muttrar som ska 

dras åt, varav sex dras för hand 

med en så kallad knäcknyckel 

(som ger rätt moment), eftersom 

det är för trångt att komma 

åt med en maskin. 

– Motorn som växellådan 

monteras på är samma som för 

Powertronicväxellådan, förutom 

svänghjulskåpan, säger Glenn 

Andrén. 

Flera kunder har beställt en 

Allisonväxellåda till sina bilar. 

Det handlar om en extremt 

stark sjuväxlad automatlåda, 

Färre störningar med nytt larm? 

som är bra när man ska köra 

riktigt tunga laster på trånga och 

kanske dåliga vägar. Den används 

ofta vid transport av delar till 

vindkraftverk. Med en Allisonväxellåda 

startar man med en 

konverter och riskerar inte slitage 

på lamellerna. Efter start kan 

man växla upp utan att det blir 

något som helst uppehåll i drivet. 

Det har krävts ett stort förberedelsearbete 

för att få monteringen 

av Allisonväxellådan att 

fungera smidigt på flödet. 

– Vi har hållit på omkring ett 

år, säger Jerry Hörnell, RTOingenjör, 

som har lett projektet 

med Allisonväxellådor. Vi har 

tagit fram ett tjugotal nya artiklar, 

bland annat svänghjulskåpan, 

kylrör mellan motor och växellåda 

samt konsoler för styrenheten. 

Arbetet har gjorts i sam- 

Underhåll testar systemet sedan drygt ett 

halvår och erfarenheterna hittills är positiva. 

I början av nästa år ska systemet utvärderas 

och Olof Olsson och hans kollega på Underhåll, 

Peter Lindén, samlar in information 

och data för att ha bästa möjliga underlag 

framme när utvärderingen ska göras. 

– eN förDel är att vi kan söka historiskt på 

olika larm; hur ofta larmen kommer på en 

viss utrustning och vilka problem som har 

varit, säger Peter Lindén. 

När ProduktionsNytt besöker Underhåll, 

har ett 100-tal larm kommit in under dagen. 

Låter kanske mycket men de allra flesta är 

av sådan art att produktionspersonalen kan 

lösa det själva. Tanken är att en larmoperatör 

MarKOVIc 

Den första Allisonväxellådan 

som monteras på flödet 

sätts på plats av Anders 

Sjöberg och Toivo Kreivi. 




volvo trucks 

arbete med Volvo Powertrain 

och Volvo 3 P, samt fabrikerna 

i Umeå, Tuve och Skövde. 

Umeåfabriken har gjort ett nytt 

växelreglage till hytten, med 

tryckknappar i stället för spak. 

På Motorline är det dags för 

montering av den första Allisonlådan, 

och det upptäcks att några 

saker återstår att justera. Den här 

gången fungerar monteringen 

trots allt, tack vare flexibilitet och 

att många hjälper till. 

– Vi behöver ta fram nytt 

lyftverktyg och uppgradera 

lyftbord till motorbanan, för den 

här växellådan är tyngre, säger 

Jerry Hörnell. Monteringen 

kommer inte att flyta helt bra 

innan vi har gjort de åtgärderna. 

Hittills är en handfull bilar 

med Allisonväxellåda inplanerade 

i monteringen. l 


alltid ska finnas på plats vid datorn och snabbt 

kunna skicka ut personal för åtgärd. Tidigare 

har någon utifrån produktionen ringt in och 

larmat. Så ska det vara även i fortsättningen, 

alla störningar syns inte i systemet. Förhoppningsvis 

ska Underhåll med det nya systemet i 

många fall redan ha fått in larmet automatiskt. 

– Vid många av störningarna ska Underhåll 

kunna vara på plats innan någon ens upptäckt 

att det har blivit något fel, säger Olof Olsson. 

Målet är naturligtvis att kunna minska stopptiderna 

i produktionen men också göra det 

lättare och mer kostnadseffektivt för Underhåll 

att planera in underhåll och reparationer. 

Genom att använda WinCC har vi möjlighet 

att gå från ett tidsbaserat FU (Förebyggande 

Underhåll) till ett tillståndsbaserat FU. Det är 

tillståndet på utrustningen som ska avgöra hur 

ofta och när vi ska sätta in olika insatser. l 






volvo trucks 

axel satsar på gröna zoner 

I ett pilotprojekt i axelmonteringen har montörer och 

tekniker med enkla medel lyckats öka andelen material 

i så kallade gröna zoner i materialfasaden från 30 till 60 

procent. nästa steg är att testa även på flödet. 

PilotProjektet iNgår i VPS-arbetet och 

första steget av två pågick på en station på 

Axel i ungefär tre veckor. Utvärderingen 

visar fantastiska resultat. 

– Vi strävar efter att få det mest frekventa 

materialet närmast montören och i 

den bästa plockhöjden. Och utan att montören 

ska behöva lyfta tungt eller vrida sig, 

säger Johan Söderhäll, projektledare inom 

Logistik. 

Om materialet ligger på bästa möjliga 

plats ur ergonomisk synpunkt, ligger det i 

en så kallad grön zon i materialfasaden. På 

bara tre veckor har avdelningen alltså, utan 

att förändra något emballage eller bygga om, 

lyckats öka andelen material i grön zon från 

30 till 60 procent. Bara genom att stuva om 

och flytta material. På stationen hänger ett 

Arbetet med att förbättra 

ergonomin i fabriken 

går vidare, även om den 

tillfälliga så kallade höjdgruppen 

nu är upplöst. 

ove holmström är huvudskyddsombud 

på Tuvefabriken 

och berättar om 

vad som pågår just nu. 

– vi har löst NästaN alla de 

cirka 50 ergonomipunkter som 

Höjdgruppen identifierade när 

vi började vårt arbete strax före 

jul förra året, säger Ove Holmström. 

Nu fortsätter vi, arbetet 

får inte stanna av. 

Det finns många punkter 

6 ProduktionsNytt #4 2010 

dokument som visar exakt var materialet 

finns och i vilken zon det ligger. Allt för att 

underlätta för montörerna att själva kunna 

se hur materialet är placerat just nu. 

– Teknik och Montering har drivit detta 

tillsammans, med god hjälp av de fasadansvariga 

på avsnittet, säger gruppledaren 

Roger Plöder. Samarbetet mellan oss är bättre 

och vi jobbar mer som en enhet. Montörerna 

på det här avsnittet har dessutom 

själva tagit initiativ till vad som ska ändras 

och inte. Nu är det viktigt att alla fortsätter 

att komma med synpunkter allteftersom. 

Det här arbetssättet ska vara levande hela 

tiden och det är bara för oss att ta kontakt 

med Teknik om vi vill förändra någonting. 

Nu ska MotsvaraNDe test göras på en 

Han jobbar vidare med ergonomifrågorna 

ove holmström, huvudskyddsombud 

på Tuvefabriken. 

kvar att åtgärda och Ove Holmström 

menar att engagemang 

och delaktighet från medarbetarna 

är avgörande för att kunna 

lösa resterande punkter. 

– De frågorna kan inte lösas 



enbart vid skrivbordet, eftersom 

det handlar mycket om arbetssätt 

och inte bara höjder och 

frekvenser. Nu när vi jobbar utefter 

bilen ett antal meter, gäller 

det att man verkligen jobbar det 

antal meter som det är sagt, och 

inte mer. Jobbar vi mer meter 

än det är sagt, kommer eventuella 

problem med balanser och 

brister inte upp till ytan. 

haN BetoNar att detta framför 

allt gäller flödet. En del av förbättringarna 

på flödet, har flyttats 

över till kittingen, till exempel 

fyrakragarspallarna. 

– Det måste vi hålla koll på 

så att vi inte flyttar problemen 

en av de detaljer som är flyttade på Axel är ett 

mellanlägg som är relativt tungt för sin storlek. 

– Nu ligger det i en bättre plockhöjd för oss 

alla, säger montören seppo oikarinen. 

station med driven line för att se vilka effekter 

det går att få vid montering på ett rörligt 

föremål, istället för på ett fast. 

– Det är helt andra förutsättningar men 

vi vill ändå testa om det går att få liknande 

effekter, säger Johan Söderhäll. l 


utan verkligen gör något åt dem. 

Det är bra att vi har fokuserat 

på flödena en tid, men i längden 

måste vi bli bättre även på andra 

områden. Då gäller det också 

att vi verkligen använder våra 

lyftverktyg och arbetssätt. 

ett Nytt verktyg för uppföljning 

av ergonomiarbetet, EMD, 

har börjat användas. Till att 

börja med ska arbetet fokusera 

på lyftverktyg på kittingen, där 

en studie genomförs tillsammans 

med Alviva för att få rätt underlag 

till eventuella åtgärder. l 



Johan Jinhage 

leveranserna av nya lastbilar 

från Volvo lastvagnar 

ökade med 100 procent 

i augusti jämfört med 

samma månad året innan. 

För Tuvefabriken innebär 

de ökade behoven högre 

takter, fler fasta jobb och 

nyanställningar av visstidspersonal. 

sakta MeN säkert börjar alltså 

marknaden vakna till liv och behoven 

av nya lastbilar ökar stadigt. 

I Tuvefabriken är aktiviteterna 

för att möta behoven i full gång. 

Vecka 37 startade taktökningen 

på Flöde 22. Ökningen sker 

gradvis, från tolv bilar per dag till 

25 bilar per dag men redan första 

veckan byggdes 17 bilar på linen, 

vilket motsvarade den planerade 

maxvolymen. Planen håller bra, i 

skrivande stund är volymen upp i 

22 bilar per dag. 

– Nästa taktsteg är planerat till 

vecka 45. Då ska vi gå från 25 till 

50 bilar per dag, en dubblering av 

takten på Flöde 22 alltså, säger 

fabrikschefen Johan Jinhage. 

Taktökningarna innebär också 

behov av mer personal och anställningsprocessen 

är i full gång. 

Totalt erbjöds cirka 240 visstidsanställda 

fasta jobb från och med 

den 1 oktober. Dessutom ska 

ytterligare 200 visstidsanställda 

nyrekryteras. 

– Vi har haft annons ute och 

många har visat stort intresse för 

att komma tillbaka till oss. Nyanställningarna 

påverkar oss alla 

och många ute i produktionen 

kommer att få nya medarbetare. 

Troligen innebär det också att 

Fler positiva nyheter 

• Under november planeras ett 4:e skift på Balk. Bra konkurrenskraft på både kost 

och kvalitet är en av orsakerna. Dessutom ökar volymerna i alla Volvo lastvagnars 

fabriker som Balk levererar ramar till. 

• KD (utlandspacken) ökar takten dagtid från 20 till 25 satser per dag. Trots stora 

problem med ytor, har KD lyckats höja kapaciteten och vässat sin organisation. 

nya jobb på Tuve 

arbetslagen kommer att bli större 

och i vissa fall annorlunda och 

med nya chefer. Vi kommer att 

behöva kompetens från Flöde 21 

som supportar de nya på Flöde 

22. 

Taktökningen påverkar inte 

bara flödena. I oktober påbörjas 

ombyggnationen av ett tiotal 

förarbetsstationer. Syftet är att 

FARB ska kunna gå i 50 + 50takt 

dagtid. 

– Det finns stationer som 

redan idag går på maxkapacitet. 

Därför måste vi bygga om 

vissa av dem, både när det gäller 

layouten men också i vissa fall ny 

utrustning med mera, säger Johan 

Jinhage. 

Sluss för inkommande material 

ska utökas. En ny materialsluss 

öppnas upp i slutet av Flöde 21, 

bortanför dagens däcksluss. 

– Och med den ökning av 

personalen som är på gång, måste 

vi göra något åt våra toaletter och 

pausutrymmen. Där pågår ett 

arbete som drivs inom FFT*. 

jäMfört MeD tiDigare förändringar 

i fabriken, är de nu 

pågående inte lika omfattande, 

även om det kan bli förändringar 

för enskilda stationer och medarbetare. 

– En del blir berörda men 

jämfört med det faktum att vi tar 

in så mycket nytt folk i fabriken, 

tror vi totalt sett att förändringarna 

ska tas emot positivt. 

De 240 visstidsanställda 

som började i våras och efter 

semestern, har alltså erbjudits 

fastanställningar från 1 oktober. 

Och ytterligare 200 personer 

nyrekryteras på visstid. 

– I den här tredje omgången 

rekryteringar är vi inte längre 

bundna av LAS men vår målsättning 

och strategi är fortfarande 

att kunna återanställa de tidigare 

medarbetare som finns på vår 

lista och som är intresserade av 

att fortsätta göra ett gott jobb hos 

oss, säger Johan Jinhage. 

eN strategi soM fabriksledningen 

har haft under det senaste 

året är att hela tiden försöka ligga 

ett steg före. Till exempel hade 

de redan förberett sig med svaren 

innan frågan kom från Global 

Manufacturing om att öka takten, 

både till 12-, 25- och 50-takten. 

– Flexibiliteten är viktig och 

vi vill vara förberedda och snabba 

på vad olika scenarior betyder för 

oss på Tuvefabriken. Eftersom det 

är kundernas behov av lastbilar 

som styr vår verksamhet, måste vi 

kunna vara flexibla i vår produktion, 

både vid upp- och nedgång. 

Johan Jinhage är glad över det 

som har skett med behoven av 

lastbilar under hösten och hur det 

har påverkat Tuvefabriken. 

– Vi har en väldigt positiv utveckling 

nu, det beror mycket på 

att vi har hjälpts åt. Alla inblandade 

har tagit tag i sina uppdrag och 

jobbat fram de möjligheter vi nu 

har att ta till oss ökade volymer. 

Trots att det har varit tufft, har vi 

lyckats leverera det vi har åtagit 

oss. Och frågan är om vi inte 

redan nu ska sätta ihop ett team 

som tittar på produktionen inför 

eventuella ytterligare taktsteg? l 


* Se separat artikeln sid 3. 

A en mAgAzine tidning for för employees AnställdA 

At på the tuvefAbriken tuve plAnt 


volvo trucks 

Nya rutiner 

för säkerhet 

vid besök 

Skydd och säkerhet är en 

viktig del av den dagliga 

verksamheten i fabriken. 

I trapphuset LA 12 finns 

numera en informationstavla 

som ska påminna 

alla anställda om vikten 

av att följa skyddsföreskrifterna. 

Det är också 

en information till besökarna 

om vikten av att 

efterleva säkerhets- och 

skyddskraven. Säkerhet 

är dessutom ett av Volvos 

kärnvärden. 

Tuvefabrikens ledning 

har beslutat att följande 

gäller vid gående 

besöksgrupper, max fem 

personer: 

• Besöksmottagaren är 

skyldig att se till att besökarna 

följer de skyddsföreskrifter 

som finns. 

• Gående besökare ska 

utrustas med skyddsskor 

och varselväst. Skor och 

varselväst finns att låna i 

receptionens förråd, där 

det också finns möjlighet 

att förvara besökarnas 

egna skor under besöket. 

Receptionen har öppet 

mellan kl 07.30 och 

16.30, måndag–fredag. 

• Undantag från ovanstående 

är om du, som 

besöksmottagare, vet att 

besökarna endast kommer 

att befinna sig på 

uppmärkta gångstråk. I 

annat fall är det skyddsskor 

och varselväst som 

gäller. 

Besökspolicyn finns 

att hämta på intranätet. 






volvo trucks 

hallå där, 

henrik paulsson, 

ny på 

tjänsten som 

chef för intern 

materialhantering. 

hur ser du 

på ditt uppdrag? 

– Det är spännande att 

ta ett bredare grepp kring 

materialhantering och 

syssla med mer övergripande 

frågor. Och det är 

en utmaning att ha en så 

stor organisation. När vi går 

upp till 50-takt kommer vi 

att vara cirka 280 personer. 

Vad händer hos er nu? 

– Vi anpassar oss till 

de nya arbetssätten och 

inför mer och mer kitting. 

Nu bygger vi upp ännu 

fler kittingstationer i LB. 

Vad är det svåraste 

med kitting? 

– Det är att synkronisera 

med flödets takt. Att 

lägga material i en vagn 

är inte så 

svårt, men 

att få det 

att stämma 

ihop med 

flödets takt 

är klurigt. 

henrik paulsson Man måste 

få ett bra 

flyt, och sedan hålla det. 

Om man tappar takten 

är det svårt att komma i 

fas igen. 

Vad har du för vision? 

– Jag vill få till ett väl 

fungerande lagarbete i 

grupperna och ett nära 

samarbete med monteringen. 

För att lyckas 

med det är det viktigt att 

alla känner delaktighet 

och engagemang. 



I ny världsdel 

logistikchefen Marie Bengtsson 

har flyttat till australien och 

arbetar på Volvofabriken där. 

Hennes uppdrag som ansvarig 

för Just-In-Time på Tuve axlas 

nu av Patrik lilja. Målet är att 

allt material ska vara på bästa 

möjliga plats för montören. 

i Drygt ett år har Tuvefabriken använt princip- 

ägare för de olika principerna inom VPS. De 

ansvarar för införandet av just den principen. Marie 

Bengtsson var principägare för Just-In-Time, men nu 

har Patrik Lilja tagit över. 

– Just-In-Time handlar om hur vi bygger upp 

materialfasaderna, så att artiklarna finns på rätt ställe 

och rätt nivå, säger Marie Bengtsson. Vi har börjat 

ta fram ett arbetssätt där vi redan från start har rätt 

material i det som kallas ”den gröna zonen”, alltså i 

ergonomiskt rätt höjd. 

Materialet ska inte bara finnas inom rätt meter 

på monteringen, man ska också välja precis vilka artiklar 

som ska placeras i de mest bekväma höjderna. 

– Det är mer komplicerat än man kan tro att 

prioritera på bästa sätt. Man måste ta hänsyn till 

artikelns tyngd och storlek, men också hur ofta den 

används. I samband med ändring av varianter kan 

det bli snabba förändringar av hur materialet bör 

vara placerat. 

Just nu utvärderas ett pilotarbete på Axel, där 

man har använt ett särskilt arbetssätt att bestämma 

hur materialet ska placeras (se artikel på sid 6). 

– Syftet är att det ska bli så bra som möjligt för 

montören och att vi ska göra rätt redan från start, 

säger Marie Bengtsson. Vi blev förvånade i början, 

när det visade sig att vi inte alls hade så bra koll på 

det här som vi trodde. 

eN aNNaN åtgärD i Just-In-Time-arbetet är att placera 

verktyg på bästa stället, bland annat med hänsyn till 

hur många steg montören behöver ta för att nå dem. 

– Men det behövs mer lugn och ro och en stabil 

process för att göra det, så vi avvaktar lite där. Vi 

har lärt oss att man måste ta saker och ting i rätt 

ordning. 

lEna M FrEdrIKSSOn 

Marie Bengtsson packade sitt kontorsmaterial och 

lät det åka till Australien med en av containrarna som 

innehåller lastbilsnmaterial. 

Nu har Marie Bengtsson alltså lämnat Tuve för 

att vara produktionschef på Volvo Lastvagnars fabrik 

i Wacol, Australien, i minst tre år. 

– Jag tycker att det ska bli fantastiskt spännande 

att få lära känna ett annat land och en annan kultur. 

Nu ska jag ansvara för produktionen på en fabrik som 

bygger 13 lastbilar per dag, både Volvo och Mack. 

arBetet Blir gaNska annorlunda, framför allt 

när det gäller planering. På Australienfabriken måste 

man ha en framförhållning på 20 veckor, eftersom 

materialet kommer med båt från Sverige. 

– Det packas här på Tuve, så den sista tiden i 

Sverige kan man säga att jag har varit leverantör till 

mig själv. 

Marie Bengtsson planerar att stanna kvar på 

södra halvklotet i de här tre åren, och passa på att se 

sig om där på ledig tid. 

– Det finns massor av saker som jag vill se: Barriärrevet, 

Sydney en nyårsafton, Tasmanien och Nya 

Guinea, till exempel. Det ska bli väldigt spännande. 

Min fru har följt med till Australien, och de två 

utflugna barnen kommer att hälsa på till och från. 

Det känns som ett bra skede i livet att satsa på 

utlandsjobb just nu. l 


Fotnot: rekrytering av ny logistikchef på Tuvefabriken 

pågår. Tills det är klart är Magnus Törnqvist tillförordnad 

chef. 

i förra numret av produktionsNytt fanns en artikel om hur mycket det kostar att ha 

data lagrat på datorerna. en gigabyte (GB) lagringsutrymme kostar 50 kronor per 

månad och inte 22 kronor som det felaktigt angavs i artikeln. 

lärare vill effektivisera 

Utbildningen i VPS på Tuve går vidare och målsättningen 

är att 95 procent av medarbetarna ska ha gått den 

fram till andra kvartalet 2011. läraren Bo Fahlén vill 

sprida VPS-kunskaperna i fabriken ännu effektivare. 

– just Nu kör vi kurs för en grupp i veckan, 

men i samband med taktuppgången i fabriken 

har vi uppehåll i några veckor, eftersom 

det är svårt att avvara folk i produktionen, 

säger Bo Fahlén. Vi måste självklart prioritera 

att bygga bilar, men samtidigt gör detta 

att informationen om VPS tar längre tid. 

Han är nöjd med att den allmänna 

kännedomen om VPS nu är ganska stor i 

fabriken, eftersom det är VPS-principerna 

som ska ligga till grund för arbetet. Samtidigt 

är han lite otålig. 

– Ju fler vi är som jobbar utifrån de här 

verktygen, desto fortare kan vi införa det 

och desto smidigare går arbetet, säger han. 

Därför fuNDerar vPs-lärarNa nu på 

olika sätt att göra utbildningen mer effektiv. 

Inget är bestämt ännu, men några alternativ 

skulle kunna vara att rikta utbildningen 

så att det blir fördjupningar inom vissa 

områden utifrån vilka deltagarna är vid just 

det tillfället, att ha ett enkelt kunskapsprov 

i slutet av utbildningen för att vara säker på 

att deltagarna har fått med sig baskunskaper 

eller att låna in intresserade personer från 

fabriken som assisterande lärare. 

– En annan idé är att varje avdelning 

ska skicka med sina deltagare en fråga eller 

frågeställning när han eller hon går på 

utbildningen. Något VPS-anknutet som 

de behöver hjälp med. Då skulle medarbetaren 

ha med det att diskutera under 

utbildningen, och sedan komma tillbaka 

till avdelningen och redovisa vad vi har 

kommit fram till. Det är bra att koppla 

ihop utbildningen med någon uppgift på 

avdelningen, så att man arbetar vidare med 

VPS efter kursdagarna. 

PN träffade några kursdeltagare på deras 

andra kursdag och bad om synpunkter på VPSutbildningen 

och införandet av VPS i fabriken: 

Ida Gustafsson, Materialstyrning: 

– Jag har bara arbetat på Tuve i en vecka, 

och utbildningen ger mig bra inblick i hur det 

fungerar här. Det är en bra kurs, och jag känner 

igen många resonemang från när jag studerade. 

Marina Hall, Kitting: 

– Det är en bra utbildning, men på en del 

ställen i fabriken funkar inte arbetssätten i 

verkligheten. På kittingytan är det till exempel 

för trångt för att ha papperskorgar där de 

lEna M FrEdrIKSSOn Rättelse: Kostnad för lagringsutrymme på datorer 


A en en mAgAzine tidning för for för AnställdA AnställdA employees AnställdA 

på At på på the tuvefAbriken 

tuvefAbriken 

tuve plAnt 


mAnufActuring 

volvo trucks 

Deltagare i Vps-kursen: ida Gustafsson, 

Marina hall, helena Granberg och lars-erik 

petersson. 

behövs. Då blir det svårt att hålla ordning. 

Helena Granberg, Order, Planning & 

Distribution: 

– Utbildningen är väldigt produktionsinriktad, 

och är en av de bästa produktionskurser 

jag har gått. Det är bra att få en 

helhetssyn, men det skulle vara mer punkter 

för tjänstemannasidan. Jag har nyss kommit 

tillbaka till fabriken efter några år i USA och 

ser att vi nu arbetar mycket mer enligt VPS 

här. Det är positivt. 

Lars-Erik Petersson, MC FARB: 

– Jag tycker utbildningen är väldigt 

positiv och bra. En del saker, som 5S, har 

vi fått mycket information om tidigare på 

stormöten eller i andra sammanhang, men 

många andra delar är nya för mig. Det är 

ett bra upplägg på utbildningen, för man får 

testa och se hela biten. l 


Dags för Volvo FMX på Tuve 

Här får den första Volvo FMX:en som byggs 

på Tuvefabriken sin hytt. Volvo FMX är 

anläggningsbilen som bland annat är utrustad 

med draganordning framtill, samt fotsteg och 

handtag integrerat i stötfångaren. 

De montörer som syns på bilden är Pernilla 

Milefors, David Boo och Fredrik Svan. 

På förstasidan av detta nummer av ProduktionsNytt 

syns också Veronica Rosén och 

Lars Persson André på del 8. 





volvo trucks 


peter olsson (t h) 

tillsammans med 

två före detta 

Tuvemedarbetare: 

Magnus olsson (i 

mitten), som jobbar 

som arbetsledare 

på skador och 

leverans sedan 

tre månader, var 

tidigare produktionsledare. 

Niklas 

Johannesson (t v) 

är arbetsledare på 

reparation och 

service. han jobbade 

tidigare som 

produktionsledare 

på Tuve, även han. 

Här kan du köpa en lastbil! 

På Volvo Truck center i Hisings Backa säljs de flesta av de lastbilar som rullar i Göteborgstrakten. 

Produktionsnytt besöker anläggningen för att höra hur ett lastbilsköp går till. 

Peter olssoN har aNsvar för Hisingen 

och är en av tre säljare på Volvo Truck Center 

i Hisings Backa. Varje säljare har ansvar för 

både enbilsåkare och några stora åkerier för 

att få upp volymerna för den enskilda säljaren. 

– Vi jobbar stenhårt efter våra kärnvärden 

som är Nöjd medarbetare, Nöjd kund 

och Nöjd ägare, säger Peter Olsson. Och på 

senare tid har vi även börjat jobba med the 

Volvo Way, som har liknande kundfokus. 

De flesta som köper bil här är enbilsåkare 

och har för det mesta en begagnad bil att 

lämna i inbyte. Det pris som kunden får av 

Volvo Truck Center för sitt inbyte, är ett 

garantipris, och kunden har rätt att försöka 

sälja sin bil själv fram till leveransdagen. 

FaKTa: Så Här Går dET TIll aTT KöPa En laSTBIl 

Svenska åkare har sällan bilar som har 

gått mer än 60 000 mil. En dragbilsåkare 

som kör utrikes kör 18 000–20 000 mil per 

år och bör byta bil vart tredje år eftersom 

antalet mil sedan sänker värdet snabbare än 

åldern. En anläggningsåkare däremot har ett 

helt annat körsätt. Bilen slits mer men går 

inte så många mil och åkaren brukar byta 

ungefär vart fjärde, femte år. 

– Nu är det många distributionsåkare och 

åkerier som behöver byta sina bilar. Normalt 

sett byter de mellan vart femte och åttonde 

år, men nu vill de uppgradera för att kunna 

köra i de nya miljözonerna och klara de nya 

längdkraven i Göteborgs innerstad. 

Peter Olsson säger att de allra flesta av de- 

• För alla nya kunder gör peter olsson en grundlig analys av vilka behov kunden har. Är 

det en befintlig kund, går de igenom behoven ändå för att se om kunden vill ändra på 

något, jämfört med bilen han kör idag. 

• peter olsson tar kontakt med en eventuell påbyggare och överlämnar insamlade uppgifter. 

påbyggaren återkommer med en offert. 

• eventuell inbytesbil värderas och därefter sammanställer peter olsson en komplett 

offert som han presenterar för kunden. 

• Kunden beställer bilen och peter olsson lägger in en order och får ett svar genom ett 

ordererkännande från fabriken med en utlovad leveranstid. 

• När bilen är klar kommer kunden och hämtar bilen. Då har Magnus olsson och hans 

grupp utfört en leveransservice, kalibrerat digital färdskrivare och monterat på eventuell 

extrautrustning. 

• innan ägarbytet, gör de klart med finansieringen, som ofta går via Volvo Financial services, 

och en lastbilsförsäkring, som Volvo erbjuder via Volvia. 

• oavsett om kunden har tecknat ett serviceavtal eller inte, får han med sig ett serviceschema 

baserat på aktuell körsträcka. i chassiet ingår ett års fabriksgaranti och ett 

års eller upp till max 30 000 mil förlängd drivlinegaranti. 

ras kunder är väl förberedda när de kommer. 

– De har skaffat information via Volvos 

hemsida, läst igenom broschyrer eller varit 

på mässor och förhört sig om Volvos utbud. 

En del är trogna Volvokunder, andra vill 

jämföra priser, informera sig om nyheter 

eller också är de helt enkelt inte nöjda med 

sin befintliga leverantör. 

På gruND av ett uPPDäMt behov efter 

några år i lågkonjunktur, börjar leveranstiden 

på lastbilar med påbyggnad att skena iväg. 

Detta beror inte så mycket på att Volvo inte 

kan leverera tillräckligt snabbt, utan på att 

hela kedjan av påbyggare har reducerats och 

att de som är kvar har anpassat kostymen 

under lågkonjunkturen. 

– Det är samma problem där som det är 

med Volvos alla underleverantörer. Det tar 

tid att anpassa produktionen till den snabbt 

växande efterfrågan, säger Peter Olsson. 

Han poängterar hur noga det är att hela 

kedjan fungerar perfekt, hela vägen från 

produktion till säljare och eftermarknad. 

– Om inte produkten är bra, blir det 

svårare för oss att sälja nästa bil. Vi brukar 

säga att säljaren säljer bil nummer ett och att 

Niklas Johannesson och hans mekaniker tillsammans 

med övriga kollegor på eftermarknaden 

säljer tvåan och trean och så vidare. 

Vi har bra produkter men visst händer det 

att någon har otur och får problem med sin 

bil. Då gäller det att vi hjälper kunden så bra 

och så fort vi kan. l 


– vår taktuPPgåNg låter 

inte så märkvärdig i antalet bilar, 

från tre till tolv per dag sedan 

mars i år, säger Marita Finderup 

platschef på Kalugafabriken. Men 

om man tänker i procent är det 

lättare att förstå vilka stora omställningar 

vi har och har haft här. 

Över 400 procent i ökning 

hittills i år, alltså. Ytterligare 

taktökningar kommer i början av 

nästa år. Nu i höst har man också 

börjat tillverka en ny bil, Volvo 

FMX. Fabriken tillverkar också 

Renault och även där har man 

ökat produktionstakten. 

Hur har ni klarat alla dessa 

omställningar? 

– Det har varit en tuff tid, säger 

Marita Finderup. Men vi arbetar 

stenhårt på att trimma in och 

anpassa materialflödet till monteringen 

och att få internlogistiken 

att flyta så smidigt som möjligt. 

Hur gör ni då? 

– Vi monterar på driven 

lina nu och använder Trilogics, 

en sorts ställ som kan anpassas 

helt efter vilka verktyg och 

artiklar som ska finnas på dem. 

Vi försöker hitta bästa sätt att 

förbereda för montörerna, så att 

allt material finns på plats inom 

räckhåll och med ett bra ergonomiskt 

upplägg. 

faBrikeNs MaterialhaNtering 

arbetar med kitting och gör 

i ordning material för en del av 

en dags produktion i taget för 

montörerna. 

– Men vi behöver hitta bättre 

arbetsupplägg för materialhanterarna. 

Det är ganska bra nu, 

men vi har inte lyckats lösa alla 

ergonomifrågor. 

Marita Finderup berättar att 

man har möten i produktionen två 

gånger per dag i volymuppgångarna, 

kallat ”Sambandscentral”, 

där alla produktionsledare, chefer 

och ledningsgruppsrepresentanter 

ingår. Syftet är att rapportera status 

och att snabbt få upp viktiga 

punkter på dagordningen. 

– Det hjälper oss att fokusera 

på rätt saker och det fungerar 

jättebra, säger hon. 

Materialleveranserna till 

fabriken har också ökat, från en 

em-nytt 

Kaluga ökar takten – igen 

Efterfrågan på lastbilar återhämtar sig snabbt i ryssland. På 

Kalugafabriken har produktionen ökat med över 400 procent i år. 

nu planerar man en smidigare hantering av inkommande material. 

eller två trailrar var tionde dag 

till 16 trailrar per dag. Trailrarna 

kommer från underleverantörer 

i Europa och packas om i logistikhubbar 

i Belgien och Sverige. 

Ibland blir sändningarna fördröjda 

i tullkontroller vid ryska gränsen. 

– Nu planerar vi en egen 

logistikhub på vårt område, som 

skulle fungera som en buffert 

för en hel del av materialet. Vi 

hoppas också på att få tullen att 

komma hit till oss på plats, vilket 

skulle göra det möjligt att prioritera 

viktiga artiklar. 

lars corNeliussoN är vd 

för Volvo Lastvagnar i Ryssland 

och han berättar att efterfrågan 

på lastbilar nu är på väg tillbaka 

ordentligt efter lågkonjukturen. 

– Ekonomin i Ryssland har 

återhämtat sig snabbare än väntat, 

säger han. Efterfrågan ökar på 

många områden, i bland annat 

anläggningssegmentet, alltså för 

Volvo FMX, som började tillverkas 

i Kaluga i början av oktober. 

Volvo är ett starkt varumärke i 

Ryssland och har varit marknadsledande 

bland utländska märken 

elva år i rad. 

– Vi är den första utländska 

tillverkaren med fabrik i Ryssland 

och vi tänker försvara och befästa 

vår position, säger Lars Corneliusson. 

Trots taktökningarna i 

Kalugafabriken behöver vi ta in 

bilar från Gent, för efterfrågan är 

större än vår produktionstakt. l 


Kraftiga taktuppgångar ställer stora 

krav på materialhanteringen. Kitting 

och flexibla hyllsystem är några av 

lösningarna i Kaluga. 

nIna PrOKOPEnKO 

A en en mAgAzine tidning tidning för for för AnställdA employees AnställdA 

på At på the tuvefAbriken 

tuvefAbriken tuve plAnt 


mAnufActuring 

volvo volvo trucks 

trucks 

5toP 

hjälpmedel 

för att hantera 

taktökningen: 

• planerad och genomförd 

utbildning för personal. 

• Kitting av material/Anpassningsbara 

ställ och 

hyllor för plats i layout. 

• ”sambandscentral”, det 

vill säga möten i produktionen. 

• Täta materialleveranser. 

• engagerad personal. 





volvo trucks 

Enkäten får nytt fokus lEna 

Volvokoncernens mål är 

att vara den mest attraktiva 

arbetsgivaren inom utvalda 

marknader år 2015. 

nya Volvo Way höjer 

ribban för sådant som 

ledarskap, lagarbete, 

medarbetarnas delaktighet 

och engagemang. 

I linje med detta förnyas 

även VGaS-enkäten. 

tiDigare har medarbetarundersökningen 

VGAS i första hand mätt nöjd medarbetareindex 

(ESI). Nu blir det viktigaste mätetalet 

i stället hur engagerade medarbetarna är 

(EEI). 

– Förändringen i det vi nu kommer att 

mäta, och framför allt hur vi följer upp 

resultatet, gör att företaget kan fokusera på 

att höja medarbetarnas engagemang, säger 

Helena Berlin, Global Process Manager för 

VGAS. Enligt forskning har det en positiv 

påverkan på verksamhetens resultat. 

För att mäta engagemanget har en del av 

frågorna i undersökningen ändrats eller lagts 

till, men stora delar av VGAS-undersökningen 

är lika som tidigare år. 

– Det finns flera fördelar med den här 


ändringen. Rapporteringen och stödet till 

chefer och team för att utveckla samarbetet, 

och prioritera i uppföljningsarbetet, har 

förbättrats. 

volvo lastvagNar kommer nu att kunna 

jämföra värdet på engagemanget med framgångsrika 

företag inom samma bransch i 

olika länder, och samtidigt fokusera på de 

FaKTa: VGaS 

VGAs består av 78 frågor och görs på 26 

olika språk inom koncernen. 

Volvo har haft medarbetarundersökningar 

i över 30 år. Namnet VGAs fick undersökningen 

2003. 

Förra VGAs skickades ut till 4 286 personer 

inom eM. 

esi, employee satisfaction index: ett 

mått på hur nöjda medarbetarna är med 

sin arbetssituation. 

eei, employee engagement index: ett 

mått på hur engagerade medarbetarna är. 

helena Berlin framför den nya logotypen för 

VGAs. logotypen ska föra tankarna till den 

nya Volvo Way-layouten, eftersom VGAs är en 

viktig del i uppföljningen kring hur Volvo Way 

realiseras i verksamheten. 

förbättringar som är viktigast för organisationen. 

I uppföljningsverktyget ingår också goda 

exempel och metoder som andra grupper 

har använt för att höja engagemanget. 

Volvo har en öppen miljö och involverade 

medarbetare. När de svarar på frågor 

kring sin arbetssituation skapas en möjlighet 

till att vara delaktig i förändringsarbetet. 

Precis soM tiDigare kommer även nöjd 

medarbetareindex att mätas. Det står fortfarande 

kvar som en KPI, där man har som 

målsättning att uppnå ett visst värde. 

– Det beror på att vi ännu inte har något 

riktvärde för engagemang, eftersom vi aldrig 

har mätt det tidigare. Så småningom kommer 

det även att finnas ett KPI-värde att 

sträva efter när det gäller det. 

I höst har en pilot på det nya VGAS testats 

på Tuvefabriken. Piloten ska utvärderas 

och resultatet ska sedan ligga till grund för 

hur man går vidare med införandet av nya 

VGAS över Volvo Lastvagnar globalt. 

– Planen är att införa nya VGAS över 

hela Volvokoncernen under våren 2011, 

säger Helena Berlin. l 


M FrEdrIKSSOn 

FaKTa: andErS lIndSTröM 

Ålder: 52. Jobb: General Manager Logistics 

Europa. Fritidsintressen: Familjen, hem och hus. 

Tycker också om att läsa och resa. Färdas helst 

med: Cykel. 

intervjun 




volvo trucks 

när produktionskapaciteten höjs i Europasystemet ökar också trycket 

på underleverantörerna. Vad gör EM för att hjälpa till att få fram material 

i tid till fabrikerna? anders lindström är chef för EM logistik. 

– Den resan startade redan i början av året. 

Vi har fyra fabriker som är på väg att öka 

kapaciteten kraftfullt. Och våra leverantörer 

ska följa med i den accelerationen och öka 

sin leveranskapacitet lika mycket. 

Hur snabbt går kapacitetsökningen? 

– Vi ökar i hela 

systemet just nu 

men som mest 

handlar det 

om mer än 

100 procents 

ökning av kapaciteten 

inom 

ett halvår. 

Fram emot 

årsskiftet 

ska EM-fabrikerna producera cirka 1200 

bilar per vecka, jämfört med en veckotakt i 

början av 2010 på knappt 500 bilar. 

Klarar underleverantörerna att öka lika 

snabbt? 

– Vi måste komma ihåg att den kraftiga 

kapacitetsökning vi ser just nu har startat 

från ett finansiellt bottenläge. Många av 

våra underleverantörer gick i konkurs och 

omstrukturerade eller drog på andra sätt 

ned sina kapaciteter på grund av krisen. Vi 

har cirka 700 underleverantörer spridda 

över världen, med tyngdpunkt i Europa. De 

jobbar hårt för att hinna med att leverera 

våra behov. Men det tar tid att bygga upp 

den kapacitet vi hade 2008. Vi accelererar 

så snabbt det bara går. 

Varför går det inte lika fort 

som ni önskar? 

– Många i den kedja av 

leverantörer som försörjer 

industrin med material 

är väldigt hårt ansatta. 

Det gäller hela kedjan 

som skall bygga upp 

sina kapaciteter, från 

färdiga komponenter 

ner till gruvan där 

råmaterialet tas 

upp. Dessutom är 

det ju inte bara 

vi som behöver 

leveranser. Hela 

vår bransch håller 

på att stärkas. 

Vi försöker ta så stor 

andel vi kan av kapaciteten, 

ofta i konkurrens med våra 

konkurrenter. 

Hur arbetar ni konkret gentemot era 

underleverantörer? 

– Vi följer deras leveransförmåga noga 

och har dagliga och veckovisa kontakter med 

samtliga. Vi arbetar också intimt ihop med 

inköp på Volvo 3P, som har det kommersiella 

ansvaret. Vi förstärker även bemanningen 

i våra egna led för att hänga med, exempelvis 

till materialstyrningen inom fabrikerna. 

Är det några särskilda komponenter ni 

har problem med? 

– Det finns ett antal leverantörer som 

har det jobbigare än andra. Det gäller 

framför allt de som har stor egen produktion 

och komplicerade detaljer med lång 

leverantörskedja bakom sig. Generellt kan 

man säga att det går fortare att bygga upp 

kapacitet i en slutmonteringsfabrik och i till 

exempel chassitillverkning än i komponenttillverkning. 

Montörerna i fabrikerna, hur påverkas 

de av situationen? 

– Det skapar en ryckighet som är 

störande förstås och våra anställda tvingas 

improvisera mer. Det frestar på att komma 

till jobbet på måndag morgon och inte 

kunna producera det som planerats, för att 

en vecka senare behöva jobba övertid. Men 

det är den verkligheten vi har just nu. 

Det pratas om att det är ett nytt system 

på gång inom Logistik, kallat GILM. Vad 

är det? 

– Det är ett gemensamt, globalt arbetssätt 

och ett nytt IT-system för styrning 

av material från leverantör hela vägen till 

montören. Vi börjar installera det i Tuve 

och Kaluga i februari 2011. På sikt innebär 

det bland annat att en enskild materialstyrare 

kan styra och prioritera sina leverantörer 

för hela EM. Målet är en bättre och 

säkrare försörjning av material och färre 

brister i produktionen. l 

TeXT och BilD: FloreNce oppeNheiM 





volvo trucks 

Mikael thorsteNssoN leder arbetet kring 

OMS-strukturen i GMEP. OMS (Operational 

Management System) handlar i 

praktiken om strukturen kring information 

och möten och hur nedbrytning av mål sker 

i organisationen. Alltså frågor om vilka möten 

som är viktiga och hur man förbereder 

och följer upp det som beslutas på mötena. I 

projektet finns representanter från fabrikerna 

och från olika funktioner inom GM, som till 

exempel teknik, logistik och kvalitet. 

– Vi jobbar just nu med att förstärka den 

OMS-struktur som redan finns och som 

fungerar bra ute i fabrikerna och att täppa 

till eventuella luckor på områden där det 

idag inte finns någon. 

Arbetet innebär inga större förändringar i 

själva strukturen, det är snarare förbättringar 

av hur den används. 

– Under Milstolpe 2 i programmet ska 

vi titta på de viktigaste mötena inom de 

områden som respektive fabrik har valt att 


ArbetA smArt 

nästa steg i VP S-arbetet 

Inom Global Manufacturing pågår sedan en tid ett övergripande program kallat GM 

Efficiency Program. Syftet är att identifiera förbättringar som ska hjälpa GM att nå 

sina mål på förbättrad effektivitet. Inom GMEP finns ett delprojekt som handlar om att 

finslipa arbetssätt och snabbare hitta orsaker till olika problem och avvikelser. Målet är 

naturligtvis att reducera produktionskostnaden per bil, genom att jobba smartare. 

fokusera på. I Gent till exempel är materialtillgänglighet 

hos användaren ett fokusområde 

och då fokuserar vi på de möten som 

rör den frågan, säger Mikael Thorstensson. 

för tuve är Direkt ok det fokusområde 

som de jobbar med och i Umeå fokuserar de 

på möten som rör OEE (Overall Equipment 

Effectiveness), alltså hur effektivt 

Volvo Lastvagnar utnyttjar sina anläggningar. 

Kaluga är inte med i programmet eftersom 

de håller på att trimma in sin fabrik där VPS 

(Volvo Production System) är en del. 

– Vi har etablerat ett nytt begrepp, 

Performance Coachning. Tanken är att 

organisationen ute i fabrikerna ska få hjälp 

att prioritera rätt, till exempel när det gäller 

målsättningar och avvikelser. Dessutom ska 

vi förstärka arbetet med så kallade rotorsaksanalyser, 

det vill säga analyser av olika 

problem och avvikelser för att hitta roten till 

ett problem eller en avvikelse. 

FaKTa: GMEP – GlOBal ManUFacTUrInG EFFIcIEncy PrOGraM 

– syftet med programmet är att hitta mer uppslag till förbättringar för att nå GM:s mål för 

• leverage (förmågan att öka produktionen i förhållande till motsvarande kostnadsökning. 

en ökad produktion utan ökade kostnader betyder 100 procent leverage). 

• Break even (intäkterna ska täcka kostnaderna). 

• produktkostnad. 

– projektet har identifierat en besparingspotential på 117 MseK för hela GM inom olika 

områden. i affärsplanen för 2011 finns ambitionen att ha denna potential som riktmärke. 

– i GMep finns även delprojekt inom engineering efficiency (Teknik) och Work organisation 

(arbetsorganisation). 

EM:s ledningsgrupp och Mikael Thorstensson 

ska nu identifiera nyckelindivider 

som ska få en utbildning inom coachning 

och rotorsaksanalys. De personerna ska sedan 

i sin tur stödja förbättringsarbetet inom 

de prioriterade områdena i respektive fabrik. 

– Fram till idag har vi på flera håll inom 

EM jobbat med att coacha vår mötesstruktur. 

Nu vill vi arbeta med Performance 

Coachning för att stödja våra organisationer i 

att förbättra resultaten i våra nyckeltal, säger 

Mikael Thorstensson. 

Detta gäller ledare på alla nivåer, från 

ledningsnivå på fabrikerna till teamledare i 

produktionen. Men det gäller däremot inte 

produktionsledare, tekniker och gruppledare 

deltar i morgonmöte på flödet i Tuve, ett av 

flera möten i oMs-strukturen. Tillsammans går 

de igenom alla punkter som kommit upp på 

handlingsplanen och beslutar om åtgärder. 


hela fabrikerna utan alltså inom specifika 

fokusområden. 

– Vi har en väldigt bra grundstruktur 

i OMS men har kanske inte riktigt orkat 

använda den fullt ut överallt. Det hoppas vi 

att de nya coacherna ska ändra på. 

ove BörjessoN är aNsvarig för att 

koordinera arbetet kring kvalitet och VPS 

inom EM. 

– För oss inom EM är det viktigt att 

5varför 

• 5 Varför är ett verktyg där 

man frågar sig varför hände 

detta? sedan frågar man 

vidare, totalt fem gånger för 

att verkligen komma ner på 

djupet av ett problem. 

• 5 Varför är ett av flera verktyg 

som används vid rotorsaksanalys.rotorsaksanalys 

är en metod för att analysera 

problem och avvikelser 

och därefter hitta orsaken till 

problemet. 

• Fiskbensanalys är ett exempel 

på ett annat verktyg. Det 

är en form av brainstormning 

där man tittar på vilken verkan 

ett fel har haft. påverkar det 

miljö, metod, människa, maskin, 

mätning eller material? 

Var någonstans finns påverkan 

och vad var orsaken? 


poängtera att GMEP inte innebär någon ny 

färdriktning. I grunden handlar det istället 

om att se helheten inom VPS och baka ihop 

VPS-principerna på ett bra sätt så att vi 

behåller riktningen i arbetet. GM Efficiency 

Program hjälper oss att hitta rätt i våra prioriteringar, 

säger han. 

Den stora utmaningen just nu är att 

med hjälp av ett förbättrat användande av 

vissa arbetssätt inom VPS, kunna skapa 

förutsättningar för att göra mer rätt, i hela 




volvo trucks 

organisationen, och att hitta orsakerna till de 

problem som finns. 

– För våra montörer ska det förhoppningsvis 

innebära att de märker att det blir 

färre problem och störningar och bättre 

förutsättningar att göra ett bra jobb, säger 

Ove Börjesson. l 


Mikael Thorstensson ansvarar för arbetet med oMs-strukturen inom GM efficiency program. 





volvo trucks 

Kund: 

VSM (värdeflödesanalys) 

görs inför varje stor produkt- 

eller processförändring 

samt vid behov. Den 

har stort kundfokus, både 

när det gäller interna och 

externa kunder. 

processtabilitet: 

En förbättrad processtabilitet 

har bidragit till minskad buffert 

och bättre kvalitet. Operatörerna 

arbetar stationsvis 

och kan enkelt avgöra vilket 

arbetstempo som behövs. 

Nedan: eive Åsén och 

Joacim Gustavsson är 

montörer på FUp:en. 

– Det tog ett tag att 

vänja sig, men arbetsmiljön 

är bättre nu, säger 

eive Åsén. Fast arbetet blir 

mer enformigt när vi inte 

följer bil. 

– Vi har lika mycket att 

göra, men bättre arbetsställningar 

nu, säger Joacim 

Gustavsson. Jag blir 

inte lika trött som tidigare. 

arbeta smArt 

inbyggd kvalitet: 

I kittingen går material 

som packats i Umeå ända 

fram till montören med bibehållet 

inneremballage, 

vilket minskar risken för 

lackskador. Mindre stress 

bidrar också till inbyggd 

kvalitet. 

VolVo way: 

Den bas som hela arbetet 

vilar på. Öppen dialog, 

respekt, delaktighet och 

ett stort engagemang från 

medarbetarna. 

just-in-time: 

Rätt artiklar kommer i exakt 

rätt tid till stationen. 

Leveranspunkten av färdig 

produkt ligger precis i 

slutet av flödet, vilket bidrar 

till en enkel och behovsstyrd 

leverans till kunden. 

ständiga förbättringar: 

I det gemensamma arbetet med avdelningen 

har man återkopplat ofta och 

låtit alla komma till tals. Detta har lett till 

förbättringar och nya återkopplingar. 

Stolparna för material vid varje arbetsplats 

är ett exempel på en idé från medarbetarna, 

som bidrar till bättre ordning. 

lagarbete: 

En rangerare i början av 

varje flöde styr produktionen. 

Arbetet på stationerna utförs 

i par. Kontrollanten i slutet på 

flödet felåterför och levererar 

till kund. Tack vare rotation 

har alla en helhetssyn. 

Nytt upplägg på FUP-stationen 

när takten skulle ökas stod det klart. något måste göras för 

att FUP-stationen skulle kunna möta den nya produktionen. nu 

har avdelningen byggts om och fått ett effektivare flöde, men 

även blivit bekvämare. alla VPS-principer finns med i arbetet. 

– När vi hörDe talas om att 

takten skulle ökas, och att en 

ny produkt, Volvo FMX, skulle 

införas, förstod vi att behövde 

göra om en del på FUP:en, säger 

Henrik Karlsson, produktionsledare 

på Förarbeten LB. 

– Detta förstärktes av att 

Volvo FMX behövde en massa 

nya artiklar, och inte mycket 

stämde med de andra produkterna, 

säger Christian Nilsson, 

produktionstekniker på Förarbeten 

LB. Våra materialfasader var 

redan ordentligt trånga. 

Lösningen blev att satsa 

på kitting, alltså att materialet 

levereras i sorterade kit till av- 

delningen, exakt utifrån vad som 

behövs till en bil i taget. 

– Tack vare kitting använder 

vi nu bara en tredjedel så mycket 

materialfasader som tidigare, trots 

att vi har ytterligare en produkt, 

säger Christian Nilsson. 

Det finns tre stationer per flöde 

på FUP:en. Man använder ett 

tvåbingesystem, alltså att en binge 

har material som montören tömmer 

och att truckförarna kommer med 

en ny binge precis när det behövs. 

Tidigare hade man mixade liner 

på FUP:en, men nu har man separerat 

Flöde 21 och Flöde 22. 

Nu blir det inte heller lika 

mycket omhantering av inneremballage, 

bland annat efter att 

målningen av lackade delar flyttades 

till Umeå. Tidigare krävdes 

yta för omhantering av emballage 

på stationen. Emballaget skickades 

sedan tillbaka till leverantören. 

– En annan ändring är att vi har 

vänt på hela FUP:en, så att leveranspunkten 

nu går rakt ut till rätt ställe 

på flödet, säger Henrik Karlsson. 

Tidigare krävdes det mer transporter 

av det färdiga materialet. 

arBetet sker Nu stationsvis, och 

montörerna följer alltså inte med 

den bil de har påbörjat. 

– Detta ger bättre kvalitet och 

minskar risken för överproduktion, 

säger Christian Nilsson. 

Både gruppledare och övriga 

medarbetare har deltagit i processen 

med ändringen av FUP:en. Man har 

följt VPS-principerna och ibland har 


det blivit mycket diskussioner, till 

exempel om balanseringarna. 

– Men nu tycker nog de flesta 

att arbetsmiljön är mycket mer 

harmonisk och bättre, säger Henrik 

Karlsson. Jag är jättenöjd. 

– Ja, det blev precis som vi 

hade tänkt oss., säger Christian 

Nilsson. Jag måste också påpeka 

att Logistik har hjälpt oss mycket i 

förändringsarbetet. l 


FUp: Front Under run protection. 

en avdelning där de delar som sitter 

runt stötfångaren monteras. 




volvo trucks 

Tuve är pilot 

för ny VGAS 

vgas-uNDersökNiNgeN 

ska göras om för hela 

Volvokoncernen. Tuve- 

fabriken är en av tre enheter 

som testar den nya 

undersökningen innan den 

går ut i resten av världen. 

VGAS-undersökningen 

är den enkät som alla 

medarbetare på Volvo 

får svara på en gång per 

år. Utifrån resultatet 

analyserar man fram 

vilka områden som behöver 

förbättras på varje 

avdelning. Tidigare har 

det i första hand rört hur 

nöjda medarbetarna är 

med sin arbetssituation. 

– Nu ska fokus ligga 

mer på engagemang, men 

vi får också resultat på hur 

nöjda vi är, säger Anna- 

Karin Axelsson, VGASansvarig 

på Tuvefabriken. 

Frågorna i nya VGAS 

är ganska lika som tidigare. 

Under vecka 40 

och 41 har personalen 

på Tuve svarat på nya 

VGAS. Nu sammanställs 

svaren och sedan 

skickas resultaten ut till 

cheferna. En utvärdering 

görs, för att eventuellt 

förändra undersökningen 

innan den lanseras i hela 

Volvokoncernen under 

våren 2011. 

– Varje chef här på fabriken 

redovisar resultatet 

för sina medarbetare. 

Sedan arbetar man vidare 

med de frågor som visar 

sig vara viktiga på den 

egna avdelningen. 


läs mer om nya VGAs på 

sid 12! 





volvo trucks 

eMe site tuve är namnet på den organisation 

där alla produktionstekniker som arbetar 

på Tuvefabriken ingår. Det är många faktorer 

som spelar in när någonting ska ändras 

i produktionen och Teknik 

får input från många olika 

ställen. VPS-principerna är 

viktiga liksom alla lagkrav när 

det gäller miljö och säkerhet. 

3P utformar produkten och 

därmed förutsättningarna för 

hur produkten kan monteras. 

Arbetsplatsens utformning, 

ergonomi, kvalitetsutfall, allt 

ska vägas in i beslutet. 

– En produktförändring 

som ska rätta till något som 

har varit fel ute på fältet, 

är tyvärr ibland ett färdigt 

beslut när det kommer till oss och den ska 

bara in. Ibland hittar vi en temporär lösning, 

ibland blir det fel, men oftast blir det bra. 

Det viktiga är att man jobbar tillsammans 

och försöker lösa problemen, säger Fredrik 

Agelén, chef för Teknik och Underhåll. 

Hans bild är att klimatet mellan produktionsledare, 

tekniker och gruppledare 

är bra, att man hjälper och stöttar varandra. 

Men nedskärningarna i fabriken under 2009 

drabbade Teknik hårt. Cirka 30 procent av 

teknikerna försvann, de flesta till andra enheter 

inom Volvo Lastvagnar, som ersättare 

för inhyrda konsulter. Samtidigt har andelen 

studenter vid tekniska utbildningar minskat. 

– Vi har tappat viktig kompetens och 

erfarenhet som det är svårt att ersätta. Just 

nu rekryterar vi från tre olika baser: duktiga 

montörer med rätt bakgrund och erfarenhet, 

direkt från högskolan och från produktions- 


teknik 

Brist på erfarna tekniker 

då och då har det funnits irritation över hur samarbetet mellan Teknik och Produktion 

fungerar. För mesta är det inga problem. Fungerar det InTE, handlar det ofta om 

okunskap om varandras situation. Hur ser det ut på Teknik och vad är det som styr 

arbetet? Och hur kan Teknik/Produktion gemensamt underlätta samarbetet? 

Fredrik Agelén, chef för Teknik 

och Underhåll. 

ledare eller liknande bakgrund. Men det 

är svårt att ta någon direkt från högskolan 

och in i verksamheten. I dagsläget har vi sex 

tomma platser att fylla upp till behovet 48 

tekniker vecka 45. 

De tekNiker soM arbetar 

mot linjen delas in i fyra 

grupper: introtekniker 

(jobbar med hur produktförändringar 

påverkar produktionen), 

linjetekniker (jobbar 

mot fasta avsnitt på liner 

och förarbeten), S-beredare 

(ändar basvagnar till vad 

kunden har beställt) och 

processtekniker, som arbetar 

i olika projekt med projektering 

och installation. 

Att vara produktionstekniker är och har 

varit en bra merit och det är vanligt att de 

rekryteras till andra tjänster. Det är också ett 

ganska tufft jobb. 

– Eftersom vi från produktionsteknik 

blir inblandade i alla förändringar som rör 

processen och dess upplägg, är vi ofta en 

flaskhals. Det innebär att vi i nuläget tyvärr 

måste prioritera bort en hel del som vi vill 

och borde jobba med, säger Fredrik Agelén. 

erik hjortsBerg aNsvarar för förarbeten 

inom Teknik på Tuvefabriken. 

– Kontakterna mellan produktion och 

tekniker sker via dagliga morgonmöten 

där gruppledare, produktionstekniker och 

produktionsledare deltar. De går igenom 

föregåendedags kvalitetsutfall, tittar på 

takter, produktrevisioner och fasta KPI:er. 

Här tas också olika förbättringsidéer upp 

liksom om en ny variant ska in i löpande 

produktion under dagen. En avsnittstekniker 

är en nyckelperson när det gäller att förklara 

för monteringen varför vi har valt ett visst 

upplägg, säger Erik Hjortsberg. 

Många frågor handlar om verktyg som 

är dåligt anpassade, men också artiklarnas 

placering i fasaderna. I det läget tas kontakt 

med EM Logistik för att diskutera om det 

går att flytta en artikel. 

Mikael BörjessoN är monteringschef på 

Flöde 21. Han poängterar att det är viktigt 

att hålla isär de olika rollerna när Teknik och 

Produktion ska samarbeta utan att hamna i 

läget att prata ”mitt och ditt”. 

– Det gäller att vara smidig i dialogen 

och inte bli irriterad på människan bakom 

rollen som gruppledare eller tekniker, till 

exempel, säger han. 

Att Tuvefabriken ständigt tappar teknisk 

kompetens till andra delar av verksamheten 

är smickrande men det drabbar produktionen 

negativt. 

– Montörer och gruppledare får stå för 

en del av inskolningen när vi ska introducera 

en ny tekniker på ett avsnitt. Tiden är ofta 

knapp och det kan gå ut över kvaliteten. Det 

vi kan göra är att bereda alla ärenden bättre, 

för att spara tid för teknikerna. 

Han undrar ibland över hur organisationen 

ser ut, varför linjetekniker så ofta är 

engagerade i andra projekt. Kanske skulle 

mer renodlade linjetekniker vara bättre? 

– Det är nog det största problemet nu, 

att vi tappar kompetens och kontinuitet i 

samarbetet med Teknik, säger Mikael Börjesson. 

l 


” 

I ett förbättringsarbete på Teknik har vi kommit fram till att en bra tekniker ska ha 

följande egenskaper, förutom teknisk kompetens: lyhördhet, pedagogisk kompetens, 

ledaregenskaper samt vara respektfull, tydlig och modig.” 

Fredrik Agelén, chef för Teknik och Underhåll 

peter lundin är montör på Flöde 21, del 6. här monterar 

han innerskärmarna med hjälp av en stege på hjul. 

stegen skjuts in i chassit så att den rullar med när bilen 

rör sig i monteringen. 

Nedan: 

ordinarie tekniker på avsnittet är linda lenhagen. här 

tillsammans med produktionsledaren lars simonsson till 

höger och montören peter lundin till vänster. 

BIldEr: FlOrEncE OPPEnHEIM 

När Peter luNDiN, montör på del 6, 

Flöde 21, drar innerskärmarna använder 

han numera en stegkonstruktion på hjul 

som står inne i chassit och åker med 

när bilen rör sig. 

– Den nya stegen är lite högre än 

den gamla och det är bättre för mig 

som inte är så lång, säger Peter Lundin. 

Tidigare hade de en smal stege som 

stod lutad mot chassit. Och det var helt 

ok när bilen stod still. 

– Vi förstod att det inte skulle gå i 

en driven line, men trots att vi började 

i god tid, har vi justerat den fyra gånger 

för att kunna anpassa den till den 

drivna linen, säger Linda Lenhagen som 

är ordinarie tekniker på avsnittet. 

Tillsammans med gruppledaren 

Henrik Freij och montörer på avsnittet, 

tog de först fram en prototyp. Men 

det var svårt att veta hur det skulle bli 

innan de hade en riktig bil som rörde 

sig på flödet. 

– Ingen hade någon erfarenhet av 

detta, därför blev det en hel del problem 

på vägen, säger Linda Lenhagen. 

Hon arbetar efter devisen att in- 




volvo trucks 

de hittade en 

lösning tillsammans 

volvera montörerna så tidigt som det 

bara går när det ska ske förändringar på 

flödet. 

– Det är i början som de har störst 

chans att påverka. De ser saker som inte 

vi tekniker ser, eftersom de jobbar där 

dagligen och vet hur det brukar vara. 

På avdelningen finns ett fåtal 

ergonomipunkter kvar. Henrik Freij 

är nöjd med samarbetet med Teknik 

och med morgonmötena där de kan ta 

upp frågor och problem som uppstår i 

monteringen. 

– Allt går inte att lösa men de jobbar 

alltid vidare med de punkter som 

kommer upp på handlingsplanen, säger 

han. 

Tiden, eller brist på tid för teknikerna, 

är en vanlig diskussion. 

– Det är vårt absolut största dilemma 

just nu. Det är så mycket som 

händer nu och om vi bara har folk här 

på plats, om vi bara har förutsättningarna, 

kan vi lösa det mesta gemensamt, 

säger produktionsledaren Lars Simonsson. 

l 


Gruppledaren henrik Freij och montören henrik Johansson har 

varit med vid framtagningen av den nya stegen. 

– Den var lätt att bygga när vi väl visste hur det skulle bli, 

säger henrik Johansson




volvo trucks 

Fakta om 

Jan Ljunggren 

Ålder: 58 år. 

Familj: fru + tre vuxna 

barn. 

Kommer från: hisingen. 

Bor: Villa i Göta. 

Bästa egenskaper: Jag 

tror att jag har ett tydligt 

och situationsanpassat 

ledarskap. 

Har svårt för: att hålla mig 

vaken på kvällarna. 

Har lätt för: att koppla av. 

släpper jobbet när jag går 

hem och tar nästan aldrig 

med mig datorn hem. 

Gör på fritiden: är ute 

i skogen med hunden, 

en border collie/alaskan 

huskie. 

Smultronställe: det gamla 

torpet Torstorp i Dalsland, 

som saknar alla moderna 

bekvämligheter. 

Favoritsport: åker skidor 

och tittar gärna på ishockey. 

Favoritdjur: hund. Är inne 

på den andra egna hunden 

nu. 

Läser: allt möjligt inom 

skönlitteratur. 

Dold talang: att hitta 

kantareller. 

Kopplar av med: promenader. 

Lyssnar på: p1 varje 

morgon på väg till jobbet, 

samt tystnaden vid torpet i 

Dalsland. 


porträttet 

Vill synas på fabriksgolvet 

det var inte alls oväntat att Jan ljunggren skulle börja jobba på 

Volvo efter gymnasiet – han kommer från en riktig Volvofamilj. 

nu närmar han sig 40 år i koncernen. Men de ställen där han 

trivs allra bäst är i skogen och ett omodernt torp i dalsland. 

BåDa jaN ljuNggreNs föräldrar 

arbetade på Volvo och familjen 

bodde lämpligt nog på Hisingen. 

När han gick i grundskolan drömde 

lille Jan om att bli jägmästare 

– han tyckte så mycket om att 

vara ute i skogen. 

– Men på gymnasiet gick 

jag elteknisk linje, och efter det 

fick jag direkt fast anställning 

på Volvo, trots att jag skulle in i 

lumpen tre månader senare, säger 

Jan Ljunggren. 

Hans pappa har räknat ut att 

familjen under en period var en av 

de familjer som hade längst sammanlagd 

arbetstid på Volvo. Även 

Jans syster arbetade på Volvo en 

tid, och pappan var anställd i 47 

år innan han pensionerades. Nu 

arbetar en av Jans söner, Emanuel, 

på Hytt på Tuvefabriken. De 

andra barnen har helt andra yrken: 

dottern har ett hundspannsföretag 

i Tornedalen och den andra sonen 

jobbar med data. 

Jan Ljunggrens första anställning 

var som montör i G-hallen 

på Lundby. Därefter var han 

produktionstekniker med ansvar 

för en line. Via uppdrag som produktionsteknisk 

gruppchef och 

underhållschef blev han så småningom 

monteringschef 1995. 

När haN var monteringschef 

blev han känd för att ofta säga: 

”om vi bara får material så kommer 

allt att lösa sig”. 

– Det fick jag äta upp när jag 

sedan blev materialchef 2001 

smultronstället i Dalsland. 

och det inte blev mycket bättre, 

säger han och skrattar vid minnet. 

För tre år sedan blev han 

produktionschef, och sedan den 

första september i år är han kvalitetschef. 

Eller, som han hellre 

kallar det, ansvarig för Kvalitetsavdelningen. 

– Jag är lite allergisk mot titeln 

kvalitetschef, för jag anser att alla 

chefer har ett kvalitetsansvar, säger 

han. 

haN har alltså arbetat på 

en hel del olika avdelningar 

på Volvo, och ofta som chef. 

Chefsrollen är något som passar 

honom, för han är rak, tydlig och 

envis och vill påverka. Dessutom 

har han aldrig varit rädd för att 

säga sin mening. 

– En sak som jag tycker är 

viktig är att man måste kunna 

fatta beslut. Funkar det inte, så 

får man bestämma om och prova 

något annat. Det går inte att vara 

långsint vare sig mot sig själv eller 

mot andra. 

Säger han. Och berättar om 

sin slipsnål, med den kryptiska 

inskriptionen YCDBSOYA. Vad 

FOTO: PrIVaT 

det betyder? Jo: You Can’t Do 

Business Sitting On Your Ass 

(”du kan inte göra affärer om 

du bara sitter på ändan”, fritt 

översatt). Det gäller att göra slag i 

saken och få något gjort. 

Hans erfarenheter från olika 

håll i fabriken ger en god inblick 

i hela verksamheten, säger han. 

Det är bra och nyttigt att ha. Man 

måste också ha en helhetssyn i 

kvalitetstänkandet. 

– Det är så lätt att enbart tänka 

på produkternas kvalitet. Men 

det måste också vara kvalitet på 

processerna, tjänsteprocesserna och 

personalen. Om något av dessa 

områden faller ifrån, ger det direkt 

utslag på produktens kvalitet. 

Det första han gör i den nya 

tjänsten är att lyssna och lära. 

Han vill gärna vara ute på fabriksgolvet 

och prata med personalen. 

Dialog med medarbetarna är 

mycket viktigt, och något man i 

princip inte kan få för mycket av. 

Det är ju de som är experter på 

verksamheten. 

viD vårt Möte har Jan Ljunggren 

arbetat knappt två veckor på 

den nya tjänsten. 

Vad är det mest slående hittills? 

– Att telefonen är så tyst! Jag 

tittar på den ibland och undrar om 

den är trasig. Här har jag inte alls 

fått så många samtal som i mitt 

förra jobb. Men det lär nog bli 

ändring på det. l 



Jan Ljunggren är nybliven chef för Kvalitetsavdelningen. 

Som sådan vill han vara ute på 

fabriksgolvet och ha så mycket dialog med 

medarbetarna som möjligt. 

– Det är ju personalen som är experter på 

verksamheten, säger han.




volvo trucks 

kom ihåg 

31/10 

Sommartid slutar 

Natten till söndag 31/10 är 

det dags att ställa tillbaka 

klockan en timme. 

v 45 (8/11) 

50-takt på båda 

flödena 

Produktionstakten ökar igen. 

Aldrig förr har så många 

människor varit igång samtidigt 

i fabriken på dagtid. 

11/11 

Milstolpe 20 

Dags att presentera nya idéer 

och förbättringar i verksamheten. 

Liksom förra milstolpen, 

kommer resultaten 

att presenteras ute på olika 

stationer i fabriken. 

14/11 

Fars Dag 

Inträffar alltid andra söndagen 

i november. Seden kom 

till Sverige 1931. 

18/11 

Medarbetarseminarium 

13/12 

Luciafirande 

I år firas Lucia gemensamt 

i hela fabriken tidigt på 

Luciamorgonen. Det blir Luciatåg 

och fika. Och kanske 

en överraskning? 

ProduktionsNytt #4 2010 


folk 

Han är igång nästan jämt 

Daniel Kristoffersson är en aktiv person. han är ledare för ett ungdomslag i fotboll, gillar 

att fiska, läsa och se på film. och sitter i Örgryte stadsdelsnämnd som fritidspolitiker. 

– Jag är en sådan person som alltid vill förbättra och förändra, oavsett vad det 

handlar om. och så kan jag ju sällan hålla käft heller, erkänner han. 

DaNiel kristofferssoN är en av dem som nyligen 

fick besked om fastanställning. 

– Det var tufft att behöva lämna men nu är jag 

tillbaka på samma avdelning som tidigare. Det har 

varit jobbigt för oss alla att gå på visstidsanställning. 

Vi som har varit här länge, har alltid känt en trygghet 

på Volvo Lastvagnar. I en gemenskap med arbetskamrater 

och med företaget som inte har bollat 

med människor eller tagit in en massa bemanningsföretag. 

Men efter varslen och med visstidsanställningarna 

har det varit annorlunda. Vi har inte känt 

oss lika trygga och omhändertagna som tidigare. Nu 

hoppas jag att vi snabbt kan få tillbaka den gamla 

känslan igen. 

Fritiden ägnar han åt att vara ledare för P97 i 

Lunden ÖBK, där grabben spelar. 

– Jag var med på varje träning och till slut fick 

jag frågan om jag inte lika gärna kunde vara med ”på 

riktigt”. Och det har jag inte ångrat. Man får en bra 

inblick i barnens sociala liv när man deltar i deras 

fritidsintressen. 

fiskar gör haN också, och går på Blåvitts 

matcher, gärna ihop med jobbarkompisarna. Och så 

är han fritidspolitiker för Socialdemokraterna. 

– Jag kan inte låta bli att engagera mig. Det finns 

många som inte kan och vill säga ifrån. Men jag 

tycker att de som kan och vill prata och tycka till, 

har en skyldighet att göra det. 

Före varslet var Daniel Kristoffersson aktiv i 

gruppstyrelsen här på Volvo. Nu hjälper han till med 

introduktionen för nyanställda och är adjungerad i 

gruppstyrelsen, på en vakant plats, fram till årsmötet. 

– Och häromveckan fick även min tjej besked att 

hon får en visstidsanställning. Det känns riktigt bra. l 


FaKTa: 

danIEl KrISTOFFErSSOn 


Bor: Strömmensberg. 

Jobb: Montör Flöde 21, del 4. 

Fritidsintressen: Tränar grabbens 

fotbollslag i Lunden ÖBK P97. Är 

fritidspolitiker och gillar att fiska. 

Boktips: ”Bokslut Reinfeldt” 

av Daniel Suhonen. 

Filmtips: ”Unthinkable” med Samuel 

L. Jackson. 

Daniel Kristoffersson är glad över att 

vara tillbaka som fastanställd på Tuve. 

” 

stort tack till alla på fabriken för allt stöd och 

sympati i samband med min hustrus död.” 

Tommy Forsgren 

nya chefen gick 

direkt ut i produktionen 

den nya produktionschefen 

på Tuvefabriken, 

david Palmérus, inledde 

sitt jobb med att praktisera 

på alla avdelningar i monteringen. 

En av målsättningarna 

med det var att 

träffa alla montörer. 

DaviD PalMérus BörjaDe tjänsten som 

produktionschef den första september i år, 

när han kom tillbaka efter att ha varit föräldraledig 

med dottern Elsa. Före ledigheten var 

han monteringschef inom materialhantering 

med ansvar för det som rör intern materialhantering. 

– Dessförinnan arbetade jag på Scania, 

bland annat som produktionsledare på linen 

och som ansvarig för deras Pilot Plant, säger 

han. 

eija Birgersson, 

Material 

– Böcker läser jag sällan 

men jag tittar gärna på film. 

Gillar patrick swayze och 

framför allt “Dirty Dancing”. 

Men han har gjort många 

andra bra filmer också. 

anders Byvik, 

ca-dockorna 

– stieg larssons böcker 

om lisbeth salander är 

fruktansvärt bra. "Blind 

side" är en riktigt bra film 

som jag tror att sandra 

Bullock fick en oscar för. 

De första veckorna som produktionschef 

vek han alltså för att praktisera i produktionen, 

med cirka en halv dags praktik på varje 

avdelning. En uttalad målsättning med detta 

var att hinna hälsa på och prata litegrand 

med alla i monteringen och att prova på att 

arbeta på en del av balanserna. 

Varför ville du göra det? 

– Jag vill vara ute i verksamheten mycket 

av två anledningar: för att få bättre kunskap 

om hur det fungerar och för att skapa en 

bättre dialog mellan chefer och medarbetare, 

säger David Palmérus. Så jag kommer att 

fortsätta försöka att vara en synlig chef. 

Lyckades du med att hälsa på alla 

medarbetare? 

– Nästan, men de som inte var på jobbet 

den dagen jag var på avdelningen har jag 

tyvärr missat. 

Vad har du fått för kommentarer från 

dem du träffat ute på golvet? 

– Jag har fått mycket positiva kommentarer 

från medarbetarna. Det känns bra. Jag 

tror att många uppskattar att jag är synlig 

enkät 

Inför hösten, har du något bra bok- eller filmtips? 

Nicklas ahlström, 

flöde 1, del 3 

– Jag läser lite grann och 

en av de bättre böckerna 

jag har läst är Jan Guillos 

"Madame Terror". Film tittar 

jag på en hel del. Jag gillar 

till exempel "Gladiator". 


Pia ulriksson, 

Motor 

– Den bästa boken är nog 

"The burning wire". Den 

är spännande. Jag gillar 

actionfilmer och det finns 

så många bra. "enemy of 

the state" till exempel. 

A en mAgAzine tidning för for AnställdA employees 



mAnufActuring 

volvo trucks 

David palmérus är ny produktionschef på Tuvefabriken 

från 1 september 2010. 

som chef och att jag vill prata med alla, säger 

David Palmérus. l 


christoffer granstav, 

flöde 1, del 4 

– Jag läser inga böcker, 

inte just nu. Men jag tittar 

mycket på film och gillar 

"Avatar". Framför allt miljön 

som de har skapat. Den 

liknar dataspel. 





volvo trucks 

Hälsoarbetare 

Stegar på för bättre hälsa 

på första mötet 

de har praktiskt taget gått hela vägen till luleå. Ett initiativ från 

medarbetarna på Processutveckling 29720 slutade med att hela 

Kvalitetsavdelningen började promenera som aldrig förr. nu försöker 

de göra om promenaden, den här gången till Gibraltar. 

i förra numret av produktionsNytt 

efterlyste 

inger Ahlgren på Tuvefabriken 

intresserade 

medarbetare som vill 

bli hälsocoacher. Den 

14 september hade de 

ett första möte. 

Inger Ahlgren är HRBP på 

Tuve och Volvo Lastvagnars 

representant i AB Volvos 

processteam för hälsa och arbetsmiljö. 

Tillsammans med 

Göran Falk från Unionen 

och Stefan Henriksén från 

IF Metall, har hon i uppdrag 

att dra igång ett hälsofrämjande 

arbete på Tuvefabriken. 

Visionen är att Volvo 

ska ha ”bland de friskaste 

medarbetarna i världen”. 

Introduktionsmötet 

handlade i första hand om 

vad en hälsocoach är och 

hur dessa skulle kunna jobba 

inom Tuvefabriken. 

– Det finns inget färdigt 

koncept utan vi kan tillsammans 

forma organisationen 

för Tuve, säger Inger Ahlgren. 

De som blir hälsocoacher, 

kan ordna aktiviteter och 

komma med idéer. Aktiviteterna 

finansieras av varje 

Volvobolag/fabrik. En gång 

per år samlas alla AB Volvos 

hälsocoacher till ett gemensamt 

seminarium. 

Flera förslag och idéer 

kom upp redan på första 

mötet, till exempel tydligare 

information om vad som 

finns på Stenebygården och 

en enkät om vad de anställda 

vill ha när det gäller friskvård. 

Fler möten planeras under 

hösten. Kontakta Inger Ahlgren 

om du är intresserad. 


4 Produktionsnytt #4 2010 

Det var Några av medarbetarna 

som började prata om att 

göra gemensam sak och försöka 

gå ner i vikt. Det slutade med en 

stegtävling som spred sig till hela 

Kvalitet. 

– Vi bestämde att vi skulle gå 

till Luleå och fick lov att köpa in 

stegräknare. Det var vår dåvarande 

chef Patrik Isaksson som 

uppmuntrade hela avdelningen 

att vara med, berättar Helena 

Söderberg, VPS-koordinator på 

Tuvefabriken. 

De mätte antalet steg 

varje vecka och markerade på en 

karta hur långt var och en hade 

helena söderberg på språng igen. 

BIldEr: FlOrEncE OPPEnHEIM 

kommit på vägen till Luleå. 

– Den som var bäst varje 

vecka fick en trofé på sitt skrivbord, 

en tändsticksask där det står 

”Retstickan, jag ligger 

steget före!”. 

Träningen blev 

ett samtalsämne och 

medarbetarna hade 

en gemensam angelägenhet 

att samlas 

kring utanför jobbet. 

– Vi har lärt 

känna varandra och 

även de andra avdelningarna 

inom 

Kvalitet mycket 

bättre, säger Helena 

Söderberg. Motivationen 

ökar och vi orkar bättre, det har 

vi märkt tydligt. 

Tiotusen steg per dag var ett 

snitt de strävade efter men det 

var inte så lätt för alla, särskilt 

inte för tjänstemän. 

– Vi har haft en del gående 

möten, till exempel delar av 

PBP-samtalen. Vi märkte också 

att vi gick till varandra mer och 

pratade, istället för att alltid 

skicka mejl. 

Några tog det nästan lite för 

allvarligt, trots att de 

satte ett ”maxtak”. 

En av dem var Robert 

Azrak som är en riktig 

tävlingsmänniska. Det 

blev nästan ett stressmoment 

för honom. 

– Jag var ute och 

vandrade jämt. Sedan 

blev jag pappaledig och 

kom ifrån det. Nu ska jag 

försöka komma tillbaka till 

det spåret igen, säger han. 

Nästa Mål är att gå till Gibraltar, 

totalt 320 mil. 

– Denna gång tar vi med all 

typ av träning och räknar om 

det till steg. Det bidrar till större 

möjlighet till variation och vi tror 

att det ger bättre resultat. l 


robert Azrak av en av dem som antog stegutmaningen – på riktigt 

allvar! Nu hoppas han komma igång igen, efter pappaledighet. 


hans eckhardt, 

stjepan Mlacic och 

Bogdan pajic vid 

rulltesten, som är ett 

avskiljt arbetsområde 

vid justerytan, 

slussen. 

Här testas lastbilarna på rullar 

I rulltesten funktionstestas exempelvis 

lastbilarnas prestanda, 

motor, växellåda och bromsar. 

rulltesten hör till Slussen, med 

personal som roterar i olika 

uppgifter. alla rulltestare får en 

särskild utbildning. 

tiDigare iNgick rulltesteN i en annan avdelning, 

men det organiserades om för ungefär ett år sedan. 

Bogdan Pajic är produktionsledare för del 7 (Slussen) 

på Flöde 21. 

– Omorganisationen fungerar bra, för nu är det 

samma personal som jobbar med vagnarna hela vägen 

genom korrigeringar i Slussen och in i rulltesten, säger 

han. Det ger stora möjlighe- 

ter till flexibilitet och koll 

på vad som har gjorts med 

respektive vagn, vilket gör att 

det är bättre både process- 

och produktmässigt. 

I rulltesten körs bilarna på 

rullar som ligger i golvet. Det 

är både manuella och datoriserade 

tester, där man kollar att 

bilen har rätt utrustning och 

att alla detaljer fungerar. Alla 

lastbilar går genom rulltesten 

FaKTa: rUllTEST 

Alla lastbilar rulltestas och testen tar i snitt 

18-20 minuter. Det finns fyra rulltestbanor. 

Bilen kopplas till en dator, som talar om 

vilka tester just den varianten ska gå 

igenom. provföraren utför testerna i kommunikation 

med datorprogrammet. 

Bland annat kollas bromsar, ABs-system, 

hastighetsmätare, temperatur i motor och 

växellåda under varmkörning samt hastighetsbegränsare 

och avgasbroms. 

och det är där de provkörs fullt ut för första gången. 

De som arbetar med rulltesterna får en särskild utbildning, 

som Hans Eckhardt, provförare och utbildare 

på Tuveskolan, är huvudansvarig för. I utbildningen av 

medarbetarna får han ofta hjälp av nyutbildade provföraren 

Stjepan Mlacic. 

– Vi har nu en riktad utbildning av provförare, 

som de som arbetar i rulltesten kallas, säger Stjepan 

Mlacic. Det är bra att alla har samma baskunskaper 

och får samma information. 

– Nu sköts utbildningen via ett reviderat utbildningspaket 

i Tuveskolan och inte från person till person, som 

man ofta gjorde tidigare, säger Hans Eckhardt. 

Utfallsmässigt har man på senare tid sett positiva 

förändringar, där antalet vagnar som blir Direkt OK 

utifrån provkörningen är jämnare och mer stabil än 

på många år. 

– Det beror både på utbildningen och på att vi 

nu har mer direktkontakt med justerpersonalen, 

säger Bogdan Pajic. Det är 

till exempel bra att veta 

vilka justeringar som har 

gjorts på vagnen när den 

går in i rulltesten, och 

sådan information sköts nu 

mer naturligt när vi tillhör 

samma avdelning. Provkörningen 

blir mer av en 

förlängning på de eventuella 

avvikelseåtgärder vi precis 

har utfört. l 





volvo trucks 

Fler alkolås 

i tunga fordon 

Mer äN var fjärde tung 

lastbil som Volvo säljer i 

Sverige är numera fabriksutrustad 

med alkolås. 

Alkohol är den direkta 

orsaken till ungefär 30 

procent av alla trafikolyckor 

med dödlig utgång. Ett 

effektivt sätt att motverka 

problemet är att införa 

alkolås, som förhindrar 

att bilen kan startas av en 

påverkad förare. 

– Bland yrkesförare 

är det väldigt få som kör 

onyktra. Men eftersom 

konsekvenserna av en 

olycka med tunga fordon 

kan bli så allvarliga är det 

viktigt att göra allt för att 

förhindra att någon sätter 

sig bakom ratten med 

alkohol i blodet, säger 

Carl Johan Almqvist, 

ansvarig för trafik- och 

produktsäkerhet på 

Volvo Lastvagnar. 

volvo har erBjuDit 

fabriksmonterat alkolås 

sedan 2005 och är den 

enda lastbilstillverkare 

som gör det. För att få 

fler kunder att upptäcka 

fördelarna med alkolås 

beslutade Volvo i Sverige 

att under 2010 erbjuda 

fabriksmonterat alkolås 

till reducerat pris. Då 

ökade försäljningen 

markant. 

Under första halvåret 

2010 såldes var 

fjärde tung lastbil med 

fabriksmonterat alkolås. 

Dessutom har alkolås 

eftermonterats i många 

hundra svenska lastbilar 

under samma period. 





volvo trucks 

alla truckar soM finns på Tuvefabriken 

leasas. När en taktuppgång planeras är det 

dags att beställa nya leasingtruckar. För att 

klara höstens taktuppgångar på Tuve behövs 

omkring 37 nya truckar av olika slag. 

– Vi har avtal med tre olika företag, men 

kan även leasa från andra truckleverantörer, 

säger Bo Åberg, trucksamordnare på Tuve. Men 

leveranstiden på en vanlig truck är mellan 16 

och 20 veckor, så ibland är det svårt att hinna få 

tag på truckar, särskilt i dessa dagar när många 

företag ökar sin produktion ungefär samtidigt. 

Då krävs det nödlösningar, till exempel att 

låna begagnade demotruckar tills de nya kommer. 

Det finns också ett samarbete mellan de 

olika Volvofabrikerna. Nyligen kom exempelvis 

en truck som hade blivit över i Skövde- 

fabriken till Tuve i stället. 


Så här gick det i lastvagnsloppet 

Gång Herrar 

1. Danny Bilger 

2. per olteus 

3. Dag Örtberg 

Gång Damer 

1. hanna-Maria Wärn 

2. carin Ferm 

3. Åse corneliusson 

Truckrekord i fabriken 

när fler och fler lastbilar byggs på fabriken behöver mer 

och mer material köras ut till montörerna. Till det behövs 

det truckar. Totalt blir det cirka 270 truckar av olika slag 

på fabriken efter taktuppgången. Ibland är det svårt att 

få tag på dem i tid. 

Vissa truckar är i specialutförande, bland 

annat de som används till blåboxar och har 

ett höj- och sänkbart elektriskt lyftbord 

framtill. För dem är ledtiderna ännu längre. 

– Vi bygger om en del i vår truckverkstad, 

där vi också gör reparationer, service och 

underhåll på fabrikens truckar. 

Bo Åberg berättar att han nu, efter en 

hektisk tid, kan pusta ut i vetskapen om att 

alla truckar som behövs kommer att finnas på 

plats i tid. Men han har också en varning till all 

personal. 

Det har aldrig tidigare funnits så många 

medarbetare på plats på dagtid i fabriken som 

det gör nu, och det har heller aldrig funnits så 

många truckar i omlopp. 

– Därför är det extra viktigt att vara 

försiktig och uppmärksam, så att det inte blir 

Löpning Herrar 

1. Jérôme Manceau 

2. cornelius Temmel 

3. patrik Brants 

kollisioner. Använd bara gångstråk och övergångsställen 

när ni går till fots i fabriken! 

Det är också viktigt att hålla koll på vilka 

övergångsställen som är aktuella. Eftersom 

det byggs om mycket i fabriken, kan ställen 

som tidigare har fungerat som övergångar ha 

slutat gälla. 

– Det är inte alltid man har hunnit med 

att uppdatera målningen på golvet, säger Bo 

Åberg. l 



Löpning Damer 

1. Ann hellgren 

2. ramona rasmussen 

3. Johanna lööf 

Fullständig resultatlista finns på intranätet under Friskfabriken. 

FaKTa: TrUcKar På TUVE 

• Totalt ska det efter taktuppgången 

finnas cirka 270 truckar på Tuvefabriken, 

allt från dieseltruckar, som används 

utomhus i godsmottagningen, till små 

ledstaplare, som bland annat används 

vid packytan på KD. 

• Det finns elva olika truckmodeller på 

fabriken. 

• Dieseltruckarna håller på att bytas ut 

mot eltruckar, av miljöskäl. eltruckarna är 

lika starka och har batterier som laddas 

på nätterna. 

• Den sort som ökar mest numera är 

dragtrucken som används för att leverera 

kittingsatser. 

• De truckar som kör inomhus på Tuve är 

inställda så att de inte kan åka fortare än 

10–11 km/h. 

Bo Åberg har modeller 

av de truckar som 

används på fabriken. 

här syns från vänster en 

motviktstruck för hantering 

av axlar, motorer 

och tunga pallar, en 

skjutstativtruck som är 

bra i trånga utrymmen, 

en liten öppen motviktstruck 

för exempelvis 

pallmaterial till flödena, 

en dieseltruck för utomhusbruk 

och en eldriven 

motviktstruck, där man 

kan se hur lättåtkomligt 

batteriet är, bakom en 

liten lucka. 

Stort och 

smått på 

årets lopp 

Det var fiNt väder och trevlig stämning även på 

årets Lastvagnslopp. Gångare och löpare värmde upp, 

tog sig runt banan och kom i mål. Anhöriga fikade, 

köpte lotter och inväntade motionärerna. 

Efter prisutdelning blev det lottdragning, och i år 

var priserna ovanligt fina. Bland annat lottades två 

splitter nya cyklar ut, och några rejäla leksaksfordon 

för barn att åka på. 

Se vilka som vann på föregående sida. Mer bilder 

och fullständig resultatlista finns på intranätet. 

i fokus 

A en mAgAzine tidning för for AnställdA employees 



mAnufActuring 

volvo trucks 

BIldEr: lEna M FrEdrIKSSOn 


1Hydraulaggregat 

till flygande saxen 

i rullfångaren på Balk. 

Tomas stålcrona ansvarar 

för underhåll på Balk. efter 

morgonmöten med både 

Underhåll och Balk prioriterar 

han sin arbetsdag 

utifrån handlingsplanerna. 

2 

mitt jobb 

Tomas Stålcrona är underhållstekniker 

med ansvar för Balk, men han arbetar 

också i resten av fabriken när det behövs. 

Hans uppdrag är att se till att de 

som ska reparera olika maskiner och 

verktyg får de delar och förutsättningar 

som de behöver. 

2Uppdragen varierar 

mycket från dag till 

dag, och Tomas arbetar 

även med fel i andra delar 

av fabriken. Underhållsteknikerns 

uppgift är att 

se till att de som reparerar 

maskinerna får de delar 

som behövs. 

3 

– Som underhållstekniker 

är det bra om man 

är påhittig och flexibel, för 

att hitta lösningar så att 

maskinerna inte behöver 

stå stilla. Vi arbetar tillsammans 

med underhållsreparatörerna 

när någon larmar 

om akuta fel på en maskin. 

3Objekt-id. De flesta 

objekt och maskiner 

i fabriken är numrerade 

och kopplade till ett 

anläggningsregister. Där 

står det vilka reservdelar 

som passar till just den 

maskinen och var man kan 

hitta dem. 

Avs: ProduktionsNytt, Volvo Lastvagnar AB, 

Produktion Göteborg, Informationsavd, 

405 08 GÖTEBORG 

1 

FaKTa: TOMaS STålcrOna 


Antal år på Volvo: 25, alla på Underhåll. 

Fritidsintressen: Jakt och fiske. 

Om reservdelarna 

inte finns på fabriken, 

beställs de utifrån. Då är 

det viktigt att ha ett bra 

kontaktnät med underleverantörer, 

så att det 

går att hitta någon som 

kan leverera snabbt och 

enkelt.

Nya Volvo FMX är i produktion - Ord- & Formbyrån Väst

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?