26.09.2013 Views

Välgjorda textilier i Bhutan

Välgjorda textilier i Bhutan

Välgjorda textilier i Bhutan

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Överst från v.<br />

Handvävda och broderade tyger.<br />

Brickvävda band med broderier.<br />

Handvävda tyger till salu.<br />

Böneflaggor i vinden.<br />

Utsikt från en gammal fästning.<br />

28<br />

<strong>Välgjorda</strong> <strong>textilier</strong> i <strong>Bhutan</strong><br />

I det vackra och avlägsna <strong>Bhutan</strong> utövas fortfarande många hantverk<br />

aktivt, framför allt det textila. Med sitt vackra landskap och<br />

intressant kultur är det ett uppskattat resmål för ett begränsat antal<br />

turister. Även den textilintresserade får här sitt lystmäte stillat.<br />

<strong>Bhutan</strong> är ett litet land i Himalayas bergskedja, med ca 670 000 invånare. Det<br />

ligger inklämt mellan de två stormakterna Indien och Kina, och har förblivit ett av<br />

de mest stängda och mytomspunna kungadömena i världen. Det inhemska namnet<br />

på detta buddistiska land är Druk Yul, vilket betyder ”Drakens land”. Mest känt<br />

är landet kanske för uttrycket ”bruttonationallycka” som myntades av landets förra<br />

kung. <strong>Bhutan</strong> är ett mycket vackert land, där blandningen av höga bergstoppar och<br />

djupa dalar gett ett klimat som varierar från arktiskt till subtropiskt och dessutom<br />

erbjuder fantastiska vyer.<br />

Förutom visum måste alla turister ha avtal med en turistfirma som guidar runt<br />

hela tiden man är inom landets gränser. På så sätt har man försäkrat sig om att alla<br />

besökare får en kvalitativ vistelse med förklaringar och beskrivningar om <strong>Bhutan</strong>s<br />

historia, nutid, kultur och sevärdheter. Dessutom begränsas turismens inflytande på<br />

den egna identiteten, som man är mycket mån om.<br />

Eftersom landet i princip varit stängt för besökare ända fram till för några årtionden<br />

sedan, så har traditioner, hantverk och värderingar förändrats långsamt jämfört<br />

med många andra länder. Det innebär att även det textila hantverkskunnandet och<br />

utövandet fortfarande har en stark ställning i <strong>Bhutan</strong>. För att bevara det inhemska<br />

måste alla som jobbar inom stat, kommun, landsting och turism bära traditionell<br />

klädsel. Barnen har skoluniform, även den i traditionellt utförande. På senare år<br />

har dock industrialismen gjort sitt intåg även här, och de lokala hantverkarna och<br />

väverskorna har fått allt svårare att konkurrera med de billiga, massproducerade<br />

importerade produkterna.<br />

Många av dagens väverskor använder köpta bomullsgarner. I vissa delar av <strong>Bhutan</strong><br />

används silke, och några av de grövre <strong>textilier</strong>na på landsbygden görs av jak-ull. Till<br />

de vanligaste <strong>textilier</strong>na är bomullsgarnet mycket tunt, nästan som vanlig sytråd.<br />

Varpning sker mellan pinnar fastsatta i marken, där solven läggs in samtidigt med<br />

varpen och integreras i den.<br />

Vävningen sker på traditionell ryggbandsvävstol och lämnar inget, eller minimalt<br />

med spill. Varpen har nämligen ingen början och slut såsom vi är vana vid, utan går<br />

”runt”. Om tyget ska ha frans i ändarna, klipper man ner i mitten av den varp som<br />

återstår när tyget är klart. I de fall tyget skall fållas eller användas till skrädderi av<br />

något slag, vävs det så långt som möjligt. På detta sätt blir det bara någon decimeter<br />

eller två av varpen som går till spillo.<br />

Solvögat nr 4 2012


De lite smalare vävarna används till exempelvis halsdukar och sjalar. Men<br />

även bredare vävar sätts upp, vilka används till raka traditionella kjolar, kläder<br />

och andra dekorativa <strong>textilier</strong>. I dessa vävstolar används uteslutande tuskaft.<br />

Ibland är det enfärgade tyger, men oftast är de randiga eller rutiga. Mönster<br />

plockas ibland in vid vävningen. Ibland broderas de på i efterhand med<br />

millimetersmå stygn. Vanligtvis består broderierna av plattsöm med inslag av<br />

kedjestygn, och garnet är antingen silke eller bomull. Oavsett teknik så är det<br />

vackra, färggranna, icke figurativa mönster.<br />

Även brickbandsvävning är en flitigt förekommande teknik. Trots att<br />

tekniken är samma som den vi använder i Sverige, så nyttjas inte möjligheten<br />

till mönstring vid själva vävningen, såsom vi är vana vid. Brickbanden vävs<br />

oftast enfärgade eller randiga, i enstaka fall med ett enkelt varpat mönster. De<br />

smalare brickbanden, ca 3-4 cm breda tar en dag att väva och används som bälte<br />

till herrarnas traditionella dräkt. Priset är ca 35 SEK. De bredare banden, ca 10-<br />

12 cm, broderas på samma sätt som tygerna och används till kvinnornas dräkt,<br />

dock inte som bälte. Vid högtidligare tillfällen läggs de över ena axeln, och vid<br />

dans läggs de i kors på ett speciellt sätt över axlar och rygg.<br />

På museer finns många välbevarade klädesdräkter och <strong>textilier</strong> att beskåda,<br />

vissa ända från 1400-talet. Det torra klimatet gör att de är i förvånansvärt gott<br />

skick, och de erbjuder en fantastisk inblick i en gammal kultur, som ändrats<br />

relativt lite de senaste århundradena.<br />

Solvögat nr 4 2012•<br />

T.v. Arbete med garnvinda. Mitten: Vävning i ryggbandsvävstol, notera att varpen går runt.<br />

T.h. Varp - på den tjockare pinnen sitter den gula solven.<br />

För den som vill se filmer på hur varpning och vävning utförs i <strong>Bhutan</strong>, så<br />

finns länkar på hemsidan under rubriken Solvögat.<br />

Text och foto: Marina Henningsson<br />

Västerbottensvävarna<br />

Ovan: Handbroderat.<br />

Nedan:<br />

Jag kunde inte motstå att köpa denna.....<br />

T.v. Punakha Dzong, en byggnad som inrymmer både lokala myndigheter och buddistiskt kloster.<br />

Mitten: Ingången till Punakha Dzong. T.h. Bostadshus.<br />

29

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!