NYTT PASTORAL– OCH EKONOMIRÅD KRIKOR D. ALEXANDER K. JHUN A. CLEMENT K. MARIE ROSE M. —> ORDINARIE SUPLEANTER 2 HAGOP J.
”Det finns en tid Kära <strong>församling</strong>smedlemmar! Novembers tankar för allt som sker under himlen: en tid att plantera, en tid att rycka upp, (…) en tid att riva ner, en tid att bygga upp, en tid att gråta, en tid att le, en tid att sörja, en tid att dansa, (…) en tid att älska, en tid att hata, (…) en tid för födelse, en tid för död” (jfr. Pred. 3:2-8). När kyrkan firar Alla Själars Dag, när hon påminner oss om de <strong>av</strong>lidna, så gör hon det för att hjälpa oss att rätt förhålla oss till de hädangångna. Vi kan inte förneka banden med dem som gått före oss, ty vi hör alla till en familj, vi har närstående, vänner eller ovänner, som påverkat våra liv, på gott och ont. Detta upphäver inte den enskildes ansvar för sitt eget liv. Var och en skall dömas efter sina egna gärningar. Ingen kan lägga över det slutliga ansvaret på någon annan. Ju längre vi lever, desto närmare kommer vi döden. Detta är en ofrånkomlig realitet i varje människans liv. Hur förhåller sig vår tids människa till dö- 3 den? Jag tror vi kan beskriva denna hållning med två ord: förträngning och banalisering. Å ena sidan gör man allt man kan för att förtränga döden. Alla människor dör. ”Utom jag” säger egot. Och vi är glada att egot säger så, tills den tid kommer då vi måste inse att det inte stämmer. Lidande, synd, misslyckande, besvikelser, missförstånd, konflikter, orättvisor… döden är närvarande alltid och överallt som ett mörkt inslag i den mänskliga tillvaron. Jag kan inte komma undan döden och därför gör jag allt jag kan för att inte tänka på den. Å andra sidan kan man tala om en banalisering <strong>av</strong> döden. I TV och film bli döden till ett spektakel, till underhållning. Döden är den krydda som behövs för att göra nyheterna spännande. Sprängattentat, knivdåd, sexmord har blivit till vardagsmat. Banaliseringen <strong>av</strong> döden är ett element i den stora förträngningen. Eftersom vi inte helt kan eliminera döden, måste vi oskadliggöra den. "Det är inte Gud som har gjort döden, han gläder sig inte åt att liv släcks... men genom djävulens <strong>av</strong>und kom döden in i världen, och de som är hans egendom får erfara den" (Vish 1:13,2:24). "Jag önskar ingens död, säger Herren Gud" (Hes 18:32). Sedan människan har syndat och i synden