Ladda hem (pdf) - Svensk Gastroenterologisk Förening

FSGS
Många kan bättre ta till sig förklaringar om
vätskebalans, näring med mera när de får
denna ytterligare information som kvittot
på viktfördelning utgör. För patienter med
stora avföringsflöden, där vi inte ser några
förändringar på blodproverna, kan bioimpedansvågen
ibland visa förändringar på vätskenivå
i kroppen vilket kan ge en bekräftelse
att patienten upplever sig ”bli trodd” och
”då var det inte inbillning”.
En ordentlig kostanamnes jämte vikt är ett
första viktigt steg för att bedöma nutritionsstatus.
I samtalet tas patientens funderingar
på allvar, det är en viktig komponent i kontakten
mellan vårdare och patient, tror vi.
Att följa en viktkurva vid varje kontakt med
vården är att synliggöra viktförändringar för
patienten och eventuellt motivera näringsdrycker
eller annan kosthållning. Vid ett
aktivt skov av IBD är det i första hand dietisten
som skall konsulteras angående näring,
men det är sjuksköterskor och läkare som
kan notera att behovet finns. IBD sjuksköterska
skall ha basal kunskap om kostrådgivning
till patienter med IBD. Patienten
har ofta en önskan att kunna påverka själv.
Att diskutera dagliga matvanor är en bra
utgångspunkt. Alla mår vi bättre av att äta
ofta. Små måltider, ca 5 gånger per dag är en
bra måltidsordning. Att inte äta på gående
fot, att äta långsamt och tugga ordentligt är
enkla bra tips. Våra patienter med skov av
ulcerös colit skall tänka ”onyttigt” när de
Föreningen för Sjuksköterskor inom Gastroenterologi i Sverige
Viktoria Wallin och Carina Andersson
äter, för att få energi. Den inflammerade
tarmen orkar inte med fibrer från grovt bröd
och grönsaker. Detta gäller dock enbart när
de har ett aktivt skov. Är aptiten dålig kan
sval mat som inte doftar vara lättare att äta.
Soppor kan vara lämpligt vid strikturer i
tunntarmen. Kokt mat, t.ex. kokta grönsaker,
är mer lättsmält än grillade eller råa.
Vi tror att det är viktigt att vi i arbetsgruppen
med våra olika specialiteter resonerar
kring nutrition så att vi förmedlar samma
budskap kring till patienterna vi vårdar.
Ett prestigelöst samarbete mellan enhetens
yrkeskategorier ger våra patienter extra
trygghet. I en amerikansk studie har man
visat att ett gott samarbete och bra kommunikation
mellan vårdpersonal är viktigt
för patientsäkerheten.
Att möta patienterna kring deras frågor
om kost och näring är ett sätt att skapa delaktighet
och tillit. Kost och näring är vardagsfrågor
för patienterna, där goda råd och
bra behandling har stor betydelse för såväl
medicinska resultat som välbefinnande. På
Ersta sjukhus medicinsk dagvårdsavdelning
är vi övertygade om att ett ökat fokus på
nutrition kan ge bättre livskvalitet vid IBD.
Viktoria Wallin
viktoria.wallin@erstadiakoni.se
Carina Andersson
carina.andersson@erstadiakoni.se
FSGS styrelse 2011
Susanna Jäghult (ordförande)
Gastromottagningen
Danderyds sjukhus AB
182 88 Stockholm
susanna.jaghult@ds.se
Monica Wåhlin (vice ordf.)
Magtarmmottagningen
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
monica.wahlin@lj.se
Ann-Christin Jaensson (kassör)
Mag-tarmmottagningen
Medicinkliniken
391 85 Kalmar
ann-christin.jaensson@ltkalmar.se
Carin Hansson (sekreterare)
Medmottagningen 1 Gastro
SU/Ö
416 85 Göteborg
karin.e.hansson@vgregion.se
Anette Persson (ledamot)
Magtarmmottagningen,
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
anette.persson@lj.se
Carina Andersson (ledamot)
Mag-tarmcentrum
Ersta Sjukhus
Box 4622, 116 91 Stockholm
carina.andersson@erstadiakoni.se
Eva Blackås (ledamot)
Medmottagning 2 magtarm
mott, Blå Stråket 5
Sahlgrenska sjukhuset
413 45 Göteborg
eva.m.blackas@vgregion.se
Ann Tornberg (suppleant)
VO Gastroenterologi
Universitetssjukhuset i Lund
221 85 Lund
ann.tornberg@skane.se
Anna Nordström (suppleant)
Gastromottagningen
Danderyds sjukhus AB
182 88 Stockholm
anna.nordstrom@ds.se
Gastrokuriren 4 • 2011 37