Ladda hem (pdf) - Svensk Gastroenterologisk Förening

interventions radiologi
Hos 5/76 (7%) lyckades inte HVPG mätas
även om det bildmässigt var god effekt. Hos
3/76 (3%) uppnåddes inte adekvat trycksänkning.
Tekniskt utfall värderades som lyckat
i 109/119 (92%), respektive misslyckade i
10/119 (8%). Bland de 76 med TIPS misslyckades
bara en patient. Hos gruppen med
tromboser som genes till intervention var
34/44 (77%) bedömda som lyckade och
10/44 misslyckade (23%). Av patienter med
TIPS kunde hepatisk encefalopathi (HE)
värderas i 72 fall varav 12 utvecklade HE
(17%). Vi har inte haft någon mortalitet
direkt i samband med intervention men
två dödsfall hos patienter med svåra varicerblödningar
gick ad mortem två respektive
tre dagar efter TIPS i multiorgansvikt. En
tredje patient var på väntelista för levertransplantation
och utvecklade hjärtinfarkt
tre dygn efter initialt lyckad TIPS. Patienten
avled efter ett par veckor till följd av hjärtsvikt.
Tekniskt utfall är skilt från det kliniska
utfallet och vi bedömde att av alla patienter
som fått TIPS kunde vi utvärdera det kliniska
utfallet som lyckat i 57/74 (77%), som
tveksamt i 12/74 (16%) och som klart misslyckat
i 5/74 (7%) (varav de tre som avled
tidigt efter TIPS ovan ingår).
Uppsalaslutsatser: Interventionsradiologiska
ingrepp för patienter med leverchirros
och levernära tromboser har blivit en
möjlig utväg vid svåra sjukdomsyttringar
kopplade till den portala hypertensionen.
Vanligaste ingreppet är TIPS, som är ett
säkert och effektivt ingrepp vid svåra akuta
varicerblödningar/reblödningar och förbättrar
vanligen refraktär ascites. Vid levernära
tromboser är komplikationsfrekvensen
högre men merparten är tekniskt och kliniskt
framgångsrika. Hepatisk encefalopathi
är fortfarande metodens svaghet och
varje patient måste värderas individuellt
före ingreppet. Verksamhetens utveckling
bygger på ett nära samarbete mellan skilda
kompetenser i teamet och att vi kan erbjuda
dygnet runt service.
Per Sangfelt 1 ,
Rickard Nyman 2
Gastrosektionen 1 och enheten för
Interventionell Radiologi 2 ,
Akademiska sjukhuset, Inst. för medicin 1 ,
radiologi, onkologi och strålningsvetenskap 2 ,
Uppsala Universitet.
Referenser:
1. Boyer, T.D. and Z.J. Haskal, The role of transjugular
intrahepatic portosystemic shunt in the
management of portal hypertension. Hepatology,
2005. 41(2): p. 386-400.
2. Burroughs, A.K., et al., Cirrhotics with variceal
hemorrhage: the importance of the time interval
between admission and the start of analysis for
survival and rebleeding rates. Hepatology, 1989.
9(6): p. 801-7.
3. Moitinho, E., et al., Prognostic value of early
measurements of portal pressure in acute variceal
bleeding. Gastroenterology, 1999. 117(3): p. 626-
31.
4. Patch, D., et al., Single portal pressure measurement
predicts survival in cirrhotic patients with
recent bleeding. Gut, 1999. 44(2): p. 264-9.
5. Monescillo, A., et al., Influence of portal hypertension
and its early decompression by TIPS
placement on the outcome of variceal bleeding.
Hepatology, 2004. 40(4): p. 793-801.
6. Garcia-Pagan, J.C., et al., Early use of TIPS in
patients with cirrhosis and variceal bleeding. N
Engl J Med. 362(25): p. 2370-9.
7. Arroyo, V., et al., Definition and diagnostic criteria
of refractory ascites and hepatorenal syndrome
in cirrhosis. International Ascites Club. Hepatology,
1996. 23(1): p. 164-76.
8. Moore, K.P. and G.P. Aithal, Guidelines on the
management of ascites in cirrhosis. Gut, 2006. 55
Suppl 6: p. vi1-12.
9. Salerno, F., et al., Diagnosis, prevention and treatment
of hepatorenal syndrome in cirrhosis. Gut,
2007. 56(9): p. 1310-8.
10. Kiafar, C. and N. Gilani, Hepatic hydrothorax:
current concepts of pathophysiology and treatment
options. Ann Hepatol, 2008. 7(4): p. 313-20.
11. Peltekian, K.M., et al., Cardiovascular, renal,
and neurohumoral responses to single large-volume
paracentesis in patients with cirrhosis and diureticresistant
ascites. Am J Gastroenterol, 1997. 92(3):
p. 394-9.
12. Cabrera, J., et al., Abdominal decompression plays
a major role in early postparacentesis haemodynamic
changes in cirrhotic patients with tense
ascites. Gut, 2001. 48(3): p. 384-9.
13. Pozzi, M., et al., Cardiovascular abnormalities in
special conditions of advanced cirrhosis. The circulatory
adaptative changes to specific therapeutic
procedures for the management of refractory ascites.
Gastroenterol Hepatol, 2006. 29(4): p. 263-72.
14. Gines, P., et al., Randomized comparative study of
therapeutic paracentesis with and without intravenous
albumin in cirrhosis. Gastroenterology,
1988. 94(6): p. 1493-502.
15. Quiroga, J., et al., Transjugular intrahepatic
portal-systemic shunt in the treatment of refractory
ascites: effect on clinical, renal, humoral, and
hemodynamic parameters. Hepatology, 1995.
21(4): p. 986-94.
16. Somberg, K.A., et al., Transjugular intrahepatic
portosystemic shunts for refractory ascites: assessment
of clinical and hormonal response and renal
function. Hepatology, 1995. 21(3): p. 709-16.
17. Wong, F., et al., The mechanism of the initial
natriuresis after transjugular intrahepatic portosystemic
shunt. Gastroenterology, 1997. 112(3): p.
899-907.
18. Koyama, S., et al., Reflex increase in renal nerve
activity during acutely altered portal venous pressure.
J Auton Nerv Syst, 1988. 23(1): p. 55-62.
19. Gines, P., et al., Transjugular intrahepatic portosystemic
shunting versus paracentesis plus albumin
for refractory ascites in cirrhosis. Gastroenterology,
2002. 123(6): p. 1839-47.
20. Lebrec, D., et al., Transjugular intrahepatic portosystemic
shunts: comparison with paracentesis
in patients with cirrhosis and refractory ascites: a
randomized trial. French Group of Clinicians and
a Group of Biologists. J Hepatol, 1996. 25(2): p.
135-44.
21. Rossle, M., et al., A comparison of paracentesis
and transjugular intrahepatic portosystemic shunting
in patients with ascites. N Engl J Med, 2000.
342(23): p. 1701-7.
22. Salerno, F., et al., Randomized controlled study of
TIPS versus paracentesis plus albumin in cirrhosis
with severe ascites. Hepatology, 2004. 40(3): p.
629-35.
23. Sanyal, A.J., et al., The North American Study
for the Treatment of Refractory Ascites. Gastroenterology,
2003. 124(3): p. 634-41.
24. Rajani, R., et al., The epidemiology and clinical
features of portal vein thrombosis: a multicentre
study. Aliment Pharmacol Ther, 2010. 32(9): p.
1154-62.
25. Rajani, R., et al., Budd-Chiari syndrome in
Sweden: epidemiology, clinical characteristics and
survival - an 18-year experience. Liver Int, 2009.
29(2): p. 253-9.
26. Darwish Murad, S., et al., Etiology, management,
and outcome of the Budd-Chiari syndrome. Ann
Intern Med, 2009. 151(3): p. 167-75.
27. DeLeve, L.D., D.C. Valla, and G. Garcia-Tsao,
Vascular disorders of the liver. Hepatology, 2009.
49(5): p. 1729-64.
28. Han, G., et al., Transjugular intrahepatic portosystemic
shunt for portal vein thrombosis with
symptomatic portal hypertension in liver cirrhosis.
J Hepatol, 2011. 54(1): p. 78-88.
29. Bureau, C., et al., Patency of stents covered with
polytetrafluoroethylene in patients treated by transjugular
intrahepatic portosystemic shunts: longterm
results of a randomized multicentre study.
Liver Int, 2007. 27(6): p. 742-7.
30. Salerno, F., et al., Transjugular intrahepatic portosystemic
shunt for refractory ascites: a meta-analysis
of individual patient data. Gastroenterology,
2007. 133(3): p. 825-34.
31. Riggio, O., et al., Clinical efficacy of transjugular
intrahepatic portosystemic shunt created with
covered stents with different diameters: results of
a randomized controlled trial. J Hepatol, 2010.
53(2): p. 267-72.
32. Cazzaniga, M., et al., Diastolic dysfunction is
associated with poor survival in patients with cirrhosis
with transjugular intrahepatic portosystemic
shunt. Gut, 2007. 56(6): p. 869-75.
33. Moller, S. and J.H. Henriksen, Cardiovascular
complications of cirrhosis. Gut, 2008. 57(2): p.
268-78.
34. Rossle, M. and A.L. Gerbes, TIPS for the treatment
of refractory ascites, hepatorenal syndrome
and hepatic hydrothorax: a critical update. Gut,
2010. 59(7): p. 988-1000.
Gastrokuriren 4 • 2011 9