vägens visuella gestaltning 2003 - fredholm ljusdesign

vägens visuella gestaltning 2003
presentation av en utbildning för konstnärer i samarbete med:
Vägverket Region Skåne
AF-kultur Malmö

Vägens Visuella Gestaltning, en arbetsmarknadsutbildning
för konstnärer med inriktning på vägmiljö och dess
utformning, genomfördes i Kristianstad under perioden
15/9 - 24/10 2003 under ledning av Hans Fredholm i
samarbete med Karin Gullberg,Vägverket region Skåne
och AF-kultur i Malmö genom Ella Holmstedt.
Konstnärscentrum Syd har genom enträget arbete berett
marken för projektets tillkomst.
produktion: Hans Fredholm 2003
© hans fredholm 2003
tryckt hos Bergfoths Grafiska, Aneby

Följande rader innehåller en blandning
av personliga reflektioner och
fakta om utbildningen “Vägens Visuella
Gestaltning” som genomfördes
i Skåne hösten 2003.
Har konstnären en självklar men trots
det oftast vakant plats i de yrkeskonstellationer
som gestaltar våra vägmiljöer?
För att få ett svar på frågan
måste vi våga pröva om det faktiskt
ligger till på det sättet.
För inte så länge sedan utformades
vägmiljöerna helt och hållet av ingenjörer.
Numera är också arkitekter
anställda vid Vägverket och
på senare år har även landskapsarkitekter
tagit plats i organisationen,
vilket kan tyckas vara en självklarhet.
Upprättande av riktlinjer för gestaltningsprogram
och Vägverkets policy
för vägarkitektur är milstolpar för skapandet
av bättre vägmiljö och för att
öka medvetandet om värdet i detta
arbete.
Men, byggandet av vägar är storskaliga
och långvariga projekt vilket troligen
avspeglar sig i vilken takt förändringar
sker i spektrat av deltagande
kompetenser.
estetiskt medvetande
Det råder idag ett uttalat intresse
för estetik inom allt större områden
i samhället. Design och formgivning
har blivit en angelägenhet för alla.
om konstnärers medverkan i vägmiljöns gestaltning
ett resonemang om förutsättningarna och möjligheter
Intresset och benägenheten att med
kritisk blick se på vår omgivning
och visuella miljö ökar alltmer. Detta
faktum och Vägverkets nya syn på
trafikanterna som kunder talar för att
trafikantupplevelsen ägnas större intresse.
Konstnärerna har här en given plats
med sin utvecklade förmåga att synliggöra
och ifrågasätta invanda begrepp
och föreställningar.
utbildningen
Syfte och drivkraft bakom det aktuella
utbildningsprojektet har varit
att ta reda på i vilken utsträckning
konstnären skulle kunna ingå i den
mångfacetterade grupp av olika kompetenser
som tillsammans driver ett
vägprojekt från idé till utförande.
Har konstnären något att tillföra
de befintliga konstellationernas
kunskaper och förhållningssätt?
Utgångspunkten var och är att det
faktiskt förhåller sig så .
Kursen var upplagd på 6 veckor med
en inledande teoretisk del under 2
veckor, därefter 2 veckor i egen ateljé
för idé och skissutveckling och 2 avslutande
veckor med ytterligare några
föreläsningar samt fortsatt skissarbete.
Föreläsare från Vägverket i Kristianstad,
Vägverket konsult i Malmö
och Halmstad, Kristianstad Kommun
samt från Lantbruksuniversitetet i
Alnarp har genom sina kvalificerade
föreläsningar bidragit till en hög kvalité
på utbildningen.
Till dessa i väg- och landskapsammanhang
yrkesverksamma föreläsare
kom också några konstnärer med stor
erfarenhet av monumentalkonst och
arbete i offentlig miljö.
I slutet av de 2 första veckornas
teoriundervisning presenterades de
olika skissobjekten. De utgörs av
reella projekt som är i ett tidigt skede
av genomförande eller i planeringsstadiet.
Med skissobjekt bidrog Vägverket
Region Skåne samt Kristianstad
Kommun. Kursdeltagarna fick 5 skissobjekt
att välja bland.
Objekten är sinsemellan av olika problemkaraktär
och ger ett brett spektrum
på realistiska arbetsområden för konstnären
i en projektgrupp t.ex.
En studieresa företogs till de olika
platserna för att bättre kunna bilda
sig en uppfattning om de lokala förutsättningarna
som landskap och bebyggelse.
Med ritningar och dokumentation
om skissobjekten i hand
kunde sedan kursdeltagarna under 2
veckor fördjupa sig i de olika projektens
problematik.
De 2 sista veckorna ägnades sedan,
förutom några föreläsningstillfällen, åt
att arbeta fram presentationer av de
idéer och förslag till gestaltningslösningar
man utvecklat.
dialog viktig
Att ge sig in i en helt ny miljö, som
vägområdet innebär för de flesta konstnärer,
kan vara en stor utmaning.
Den stora skalan, de reglerade förutsättningarna,
trafiksäkerhetsaspekter
och mycket annat kan vara nya och
ovana problem.
Var ska gränsen dras för det rent
konstnärliga engagemanget och hur
mycket kan jag som konstnär lägga
mig i andra aspekter av vägmiljöns
utformning?
Är fältet rent av fritt för nya lösningar
och samarbetskonstellationer? Dessa
och många andra frågeställningar
hopades i början av skissarbetet.
Det sätt på vilket kursens arbete
kunde läggas upp hade dock en begränsning
i detta avseende. Tänkandet
och utforskandet av möjliga lösningar
fick lov att bli relativt ensidigt då
konstnärerna inte kontinuerligt kunde
få den feedback på idéer, uppslag och
frågor som ett deltagande i en projektgrupp
hade kunnat erbjuda.
Sådan var dock situationen och den
grundliga teoretiska delen var en
mycket god hjälp och förutsättning för
det fortsatta arbetet med gestaltningsfrågorna.

om konstnärernas medverkan i vägmiljöns gestaltning
ett steg i rätt riktning
Den nu avslutade kursen/utbildningen
har givit många nya insikter
och berikat de deltagande konstnärerna
med kunskaper och förståelse
för vägbyggnadsprocessen. De har nu
fått insikter i förutsättningarna för
gestaltningsarbetet och vad som kan
krävas av dem i detta sammanhang.
Med detta i bagaget borde de ha
goda möjligheter att delta i vägprojekt
av olika slag.
Förhoppningsvis kan det bli en fortsättning
på detta pilotprojekt. Fler
konstnärer kan få ta del av de kunskaper
som bör utgöra en grund för
ett smidigt samarbete med anställda
inom Vägverk och kommuner m. fl.
Behovet av konst i vägmiljö har inte
undersökts men intresset är stort
och växande. Konstnärer kommer att
blandas in i vägprojekt på olika sätt.
En utbildning liknande denna gör det
lättare för inblandade parter att mötas
och förstå varandras roller på ett tidigt
stadium i arbetsprocessen.
Det finns redan många goda och
uppenbara exempel på att konstnärlig
medverkan i vägprojekt tillför
ett mervärde och bidrar till platsens
identitet och definition.
varför och hur
För närvarande har konstnären ingen
given plats i de organ och institutioner
som planerar och bygger samhället.
Med blicken bakåt kan man dock
konstatera att av det som tidigare civilisationer
lämnat efter sig, och vad vi
idag till största delen intresserar oss
för och enklast tar till oss från dessa
kulturer, är just konst, litteratur och
arkitektur.
Konstbegreppet har sedan det tidiga
1900-talet vidgats alltmer och konstnärer
tar sig numera an och in på
områden som mycket få personer för
50 år sedan kunde föreställa sig eller
acceptera.
Att enkelt och tydligt motivera varför
konstnärer ska delta i vägbyggandet
är mer eller mindre lätt beroende på
vem man talar med och kräver ett längre
resonemang.
Påståendet “Konst motiverar sig själv
bäst” är ett tilltalande enkelt sätt att
komma undan problemet men är kanske
inte helt tillräckligt argument i alla
sammanhang.
Bättre då att hänvisa till goda exempel
som det förvisso finns många runt
om i landet.
Vägverkets regioner och enskilda
kommuner runt om i landet har under
årens lopp inbjudit många konstnärer
att delta i ett stort antal väg/
gatuprojekt.
Ofta har det dock rört sig om estetiska
tillägg i sammanhang där helhetslös-
ningen troligen hade vunnit på konstnärens
medverkan i ett tidigare stadium av
projektet.
Nästa steg, när nu en form av vidareutbildning
prövats, skulle kunna leda till att
ett antal konstnärer på försök får ingå i
Vägverkets regionala projektgrupper eller
i konsultbolagens dito för att tillföra
projekten sina kunskaper och idéer.
Resultatet av denna försöksverksamhet
finge så småningom utvisa i vilken utsträckning
konstnärernas kunskaper är
en väsentlig del av den samlade kompetensen
som bör ingå i arbetet med att
gestalta våra vägar.
Till sist ett citat av den kände danske
landskapsarkitekten C.Th. Sörensen :
»...for vor kultur er kunsten udviklingens
mening«.
Eksjö i november 2003
Hans Fredholm, konstnär
Rinkaby, en hårt trafikerad genomfart mitt i samhället.
Utvärderingssamtal, en viktig del av
utbildningen.
Tomas Theander, Karin Gullberg och Majlis Agbeck.
2 av projekten med olika förutsättningar och mål.
Viken, en förbifart kommer att dras fram genom
odlingslandskapet för att avlasta samhället från
tung trafik och pendlingstrafiken

Karin Gullberg
landskapsarkitekt med regionalt ansvar
inom VSK sedan 2001
Utan Karin Gullbergs intresse för
landskaparkitektur och dess estetiska
utformning och allt vad det innefattar
hade denna utbildning haft svårt att
komma till stånd.
Under cirka ett och ett halvt års samtal
med konstnärerna Alf Björk och Hans
Fredholm m.fl. arbetades ett koncept
för utbildningen fram som kunde
passa alla parter.
Karin fick klartecken från vägdirektören
Susanne Lindh att bidra till
utbildningen med föreläsare och skissobjekt
från Vägverket Region Skåne.
Karin Gullberg har sedan tagit fram
förslag på föreläsare inom Vägverket
Region Skåne och har också deltagit
med föreläsningar och presentationer
av skissobjekten samt inte minst deltagit
i kritikseminarier.
Kjell Lindahl
ingenjör
projektledare VSK
Detta var det första teoripasset och
syftet var att ge kursdeltagarna en
god uppfattning om vad vägverkets
ansvarsområde innefattar och hur
arbetet bedrivs.
Kjell satte oss in i Vägverkets organisation,
verksamhetsområde, uppdrag
och Riksdagens mål för transportpolitiken
mm.
Vi fick inblick i vad man arbetar med
och vad som styr arbetet inom i olika
nivåer och delar av Vägverket.
Föreläsning gav en god bild av den
stora organisation som Vägverket
utgör.
kursens föreläsare presenterade i den ordning de framträdde
Folke Svantesson
ingenjör
projektledare VSK
Den föreläsning Folke höll var främst
inriktad på hur en projektledare arbetar
och vad detta arbete innebär.
Vi fick också en mycket bra och pedagogisk
förklaring av planeringsprocessen
från systemstudie, politiskt
beslut via förstudie och arbetsplaner
till bygghandlingar.
Med den långa erfarenhet av vägbyggande
som Folke Svantesson besitter
hade han inga problem att ge oss en
fullmatad föreläsning.
Vi fick också information om ett av
skissobjekten, Viken. En förbifart
planeras öster om samhället.
Lars Ekman
teknologie doktor
trafiksäkerhet VSK
Gestaltningsprogram mm. Vägverkets organisation Planering/projekteringsprocessen Trafiksäkerhet
Doktor i trafiksäkerhet och verksam
inom Vv region Skåne, en kunnigare
föreläsare inom detta område går
inte att uppbringa! Trafiksäkerhetsaspekterna
kommer alltid på tal när
man diskuterar konst och väg. Lars
Ekmans föreläsning var dock inte
alls nedslående i detta avseende.
Kontentan var bl.a. att vägarna måste
bli tillräckligt säkra i sig. “det ska inte
vara dödsstraff för den som somnar
vid ratten och kör av vägen i normal
hastighet”, en tillspetsad formulering
som i viss mån beskriver en ambition i
trafiksäkerhetsarbetet.
Vad gäller distraktion från händelser
i landskapet (konst?) är vissa kanske
överdrivet ängsliga.
Lars Ekman menar dock att “Vi kan
inte förbjuda solnedgångar”.

Tomas Theander
stadsarkitekt
Kristianstad Kommun
Som stadsarkitekt i Kristianstads
kommun har Tomas Theander lång
erfarenhet av frågor kring gestaltning
av gaturum i och utanför tätorterna.
Därtill har han ett stort konstintresse
och deltar aktivt i arbetet med att
infoga och placera konst i den offentliga
miljön.
Föreläsningen gav oss grundläggande
fakta om bl.a. Kommunallagen
och vad den innebär för den enskilda
kommunens förutsättnigar att planera
sina offentliga rum. Tomas klargjorde
vem och vilka som planerar och beslutar
i olika frågor rörande gatumiljö,
kulturfrågor och andra näraliggande
områden.
Genom Tomas fick vi också skissobjekten
i Åhus, Bataljonsvägen och
Rinkaby.
Pär Gustafsson
landskapsarkitekt
professor Alnarp
Entusiastisk och medryckande
föreläsare med stor kunskap inom
sitt område gav kursdeltagarna nya
insikter i landskapsarkitekters arbetsområde
och vad som kan vara
väsentligt att ha i tankarna när man
som konstnär ger sig in på området
landskap och gröna miljöer.
Med många exempel på kända och
mindre kända landskapsarkitekters
verk från både äldre och nyare tid fick
vi en mycket inspirerande föreläsning
och många nyttiga kunskaper för det
kommande arbetet med kursens skissobjekt
och framtida uppdrag.
Benny Birgersson
kontorschef Vvk Halmstad
verksam inom vägverket sedan1961
Bengt Hubendickpriset 2001
Som den nestor inom svenskt vägbyggande
Benny är och med den mycket
långa erfarenhet inom hela området
var det naturligtvis en fullmatad och
mycket intressant och lärorik föreläsning
vi oss till livs.
Mycket handlade förstås om E6
genom Halland som ju också fått utmärkelsen
»Sveriges vackraste väg
2002«.
Tyngdpunkten i Benny Birgersons
föreläsning var lagd på hur en väg
bäst inpassas i landskapet och samspelet
mellan natur/landskap och den
byggda miljön. Hur man skapar en god
upplevelse, av landskapet och övrigt
vid sidan av vägen, för trafikanten var
också en viktig del av föreläsningen
och efterföljande diskussion.
Roland Johnsson
projektledare för drift/underhåll
Vägverket Östra Skåne.
Kommunens organisation/ arbetsområde Landsakpsarkitektens arbete mm. Vägen i Landskapet Drift & underhåll
“Mitt arbete innebär att vara ansvarig
för skötsel av vägnätet med allt
detta innebär, tex vinterväghållning,
beläggningsunderhåll, grön skötsel av
vägområde, rastplaser, alléer mm.
Jag arbetar på regionkontoret i
Kristianstad”.
Detta ämne är inte minst viktigt att ha
förståelse för och inblick i om man ska
arbeta med konst i vägmiljöer av olika
slag.
Roland Johnsons erfarenheter och
synpunkter gav ett positivt anslag och
upplevdes inte alls begränsande vad
gäller möjligheterna att arbeta med
olika slags installationer i anslutning
till vägarna.

Ingemar Hertzman
Belysningsingenjör
C4 Teknik / Gata&VA-avd
Särskilt intresse inom arbetsområdet
ljusdesign i utomhusmiljö
examen: Gymnasium
karriärväg : Televerket som Montör
Elverket i Kristianstad som Elmontör,
Elbesiktningsman, Tekniker, Elingenjör
C4 Elnät AB som Belysningsingenjör
med ansvar för verksamheterna
belysningskonsult och belysningsentreprenad.
Svenskt Patent på Positionsljus för
vägar och gator.
Ingemar gjorde en ambitös presentation
av sina belysningsidéer i en
PowerPoint-presentation/föreläsning
samt en laboration på kvällen då
kursdeltagarna fick möjlighet att
“känna på” strålkastare och olika
ljuskällor.
Mats Johansson
landskapsarkitekt
Vvk Malmö
“Jag är landskapsarkitekt och har
arbetat i yrket i 8 år. Under de första 7
åren jobbade jag på SWECO /FFNS
mestadels med projektering, men
även med en del utredningsarbete
och presentationer. Sedan ett drygt
år tillbaka arbetar jag på Vägverket
Konsult och här har jag bl a arbetat
med projektering, landskapsanalys
och gestaltning av olika vägprojekt i
Skåne”.
Vi fick lära oss en hel del om modernt
arbete med ritningar i CAD-miljö. Vi
fick också ta del av några aktuella
landskapsprojekt som Mats arbetar
med.
Henrik Allgén
konstnär
undervisar på Konstfackskolan Sthlm
Henrik Allgèn arbetar främst med
konstnärlig gestaltning av offentlig
miljö.
Med ett stort antal uppdrag av olika
slag bakom sig har han en gedigen
bakgrund för sin undervisning inom
detta område.
Förutom att de senaste åren undervisa
på Färg&Form Konstfackskolan
har HA också genomfört ett flertal
utbildningar i ämnet “konstnärlig
rumsgestaltning”.
Alf Björk
konstnär
konsult åt bl.a. Hässleholms Kommun
arbetar aktivt inom KC-syd mm.
Belysningsarbete Ritningshantering mm. Presentation av gestaltningsförslag Konsultarbete, kontrakt mm.
Alf Björk arbetar som konstnär med
måleri som främsta uttrycksmedel.
AB har stor erfarenhet av konstnärligt
arbete med offentliga miljöer, som
konstnär med eget arbete men också
som konsult för ett stort antal projekt.
Han har under åren blivit väl insatt
i de mer formella delarna av
konstnärsyrkets “byråkratiska” sidor.
Konstnärer räknas formellt som
företagare bl.a. i skattehänseende
och måste därför hålla sig informerade
om villkor och regler som
gäller i dessa och andra områden.
Kontrakt ska upprättas vid beställningsarbeten
och det är viktigt att inte
försumma detaljer i detta.
Detta och många andra värdefulla
kunskaper fick vi ta del av under Alfs
föreläsning.

Acke Hydén
konstnär
projektledare Statens Konstråd
ledamot av Miljö&Skönhetsrådet VvSkåne
Acke Hydén informerade om sitt arbete
som projektledare för Statens
Konstråd under åren 1995-2001.
Från och med år 2003 är AH ledamot
av Miljö och Skönhetsrådet knutet till
Vägverket region Skåne.
Rådet har varit positivt inställt till detta
utbildningsprojekt och givit det sitt
ideella stöd.
Hans Fredholm
konstnär
arbetar främst med måleri,
skulptur och ljusdesign
Utbildningsledare/ kursansvarig mm.
för Vägens Visuella Gestaltning
utbildning
Kungl.Konstakademin,
avd. måleri, Sthlm 1976-82
Konstfackskolan,
bild& miljö, Sthlm 1973-75
»Jag har sedan utbildningstiden intresserat
mig för monumentalkonst i offentlig
miljö. Det är ett sätt att nå dem
som inte är uttalat intresserade av
konst och konstnärlig gestaltning men
som åtminstone borde få bli tilltalade
på ett konstnärligt språk och kanske
bli påverkade på något sätt. Vem vet
vad det kan leda till?«
utställt på :
Eksjö Museum, 1981
Galleri Café Mejan,Stockholm 1982
Oskarshamns Kulturhus 1984
Galleri Argo, Stockholm 1986
Jönköpings Läns Museum, 1989
Eksjö Museum 1991
Galleri Bäckalyckan, Jönköping 1996
Kulturhuset Borgen, Gislaved 1998
Eksjö Museum, 1998
Bergdala Konstgalleri, 2000
Smålands Konstarkiv, Värnamo 2000
Galleri Bäckalyckan, Jönköping 2001
Vetlanda Museum, Vetlanda 2002
Några projekt i vägmiljö
Abborrarondellen, Eksjö (ovan)
Kristianstadvägen Hässleholm(vänster)
Vårstarondellen (Huskvarna, nedan)
Uppdrag i offentlig miljö
”Brottytor”, Relief i betong, EKSJÖ 1984 (Eksjö Kommun)
“I det gröna” Träreliefer, EKSJÖ 1987 (Jönköpings LL) (demonterat 1996)
”Byggnader”,Sgraffitobilder, MARIANNELUND 1988, (Eksjö Kommun)
”Paris dom”, Skulpturer på vägg, ROTTNE 1989 ( Vidingehem)
(Utan titel), Reliefer i metall, NÄSSJÖ LASARETT 1990 (Jönköpings LL)
”Landskapsfragment”, reliefer trä och metall, RYHOV 1990 (Jönköping LL)
”Hyllning till Somma-koa”, stenskulpturer, SOMMEN 1991, (Tranåsbostäder)
”Rasande bokstäver”, bronsskulptur och”Vitt landskap” JÖNKÖPING 1992 (Herenco AB)
”Stenjätten”, skulptur i Cortenstål, EKSJÖ 1993 (Eksjö kommun/ Vägverket)
(utan titlar) skulptur/relief,5 gestaltning av garage JÖNKÖPING 1993 (Riksbyggen)
”Naturum”, , inf. klin.Kalmar Lasarett KALMAR 1993
”Mysterium Tremendum”, skulpturgrupp, EKSJÖ 1996 (Jönköpings LL)
”Vit pelare”, skulptur, vit betong/ mosaik, VÄXJÖ 1996-97 (Kronobergs LL)
”En stjärna föds”,konstnärlig gestaltning av innergård,VÄXJÖ1999 Videum fastighetsbolag)
”Vårstarondellen”, HUSKVARNA 1999 ( Jönköpings Kommun/ Statens Konstråd).
”Kulan”, Kristianstadsvägen HÄSSLEHOLM, slutförd 2002. (Hässleholms kommun)

viken
Förbifart vid Vikens samhälle mellan Höganäs och Helsingborg.
bromölla
Gammal hagmark iklämd mellan gamla och nya E22 väster om Bromölla.
Tänkt att ordna rastplats på ytan.
rinkaby
genomfart med låg kvalité på utformning av gatumiljön.
åhus
ny sträckning av gatan/ vägen ner till hamnen.
Järnvägsspår tas i anspråk för biltrafik. Nya GC-tunnlar.
bataljonsvägen
Genomfarts- och tillfartsväg mellan två bostadsområden,
varav det ena är ett villa område det andra ett hyreshusområde.
skissobjekten

kursdeltagare presentation av konstnärerna och idéskisserna för de olika objekten
Separatutställningar:
Galleri Mejan, Stockholm 1977.
Arla, Stockholm 1978.
Karlskoga Konsthall,1980.
Galleri H,Stockholm 1982.
Galleri Händer,Malmö 1985.
Konstforum,Norrköping 1987.
Galleri Händer,Stockholm 1987.
Galleri Skånes Konst,Malmö 1990.
Galleri C-G Karlsson,Malmö 1990.
Kalmar Konstmuseum 1992.
Tidaholms Konsthall 1993.
Galleri Konstnärscentrum, Malmö 1994.
Galleri Skånes Konst,Malmö 1997. Kulturhuset
Valfisken,Simrishamn 1998.
Galleri Pictura,Lund 2000.
Galleri Rostrum,Malmö 2000.
Galleri Skånes Konst, Malmö 2003.
MAJLIS AGBECK
Långgårdsgatan 4
21121 MALMÖ
040-78617, 073-9320157
majlis.agbeck@swipnet.se
http://hem.passagen.se/majlisagbeck
Utbildning:
Målarskolan Forum, Malmö 1969-1970
Kungliga Konsthögskolan, Stockholm 1970-1975.
Kurser i:lito, koppar,högtryck,repro,emalj,mosaik,
data,betong och glasfusing.
Offentliga Utsmyckningar:
Akademiska Sjukhuset, Uppsala.
Daghemmet Spelet, Klippan.
Grundskolan Ljungbyhed.
Arbetsförmedlingen Hässleholm.
Astra-Draco, Stockholm.
Kontorshotell Malmö.
Värnhems Sjukhus, Malmö.
Sjögården, Markaryds Kommun.
Arbetsförmedlingen Teknik-Verkstad, Malmö.
VIKEN
Rondell mot Viken.
En mussla öppnar sig, överlämnar sina pärlor till Viken.
Skulptur 17 m hög, tunn plåt, sprutlackerad,
pärlemorskimrande på insidan, perforerad i mönster.
Pärlormålade i fluorescerande färg.
Belysning på insidorna i musslan samt på pärlorna.
Markytorna täckes med vit singel och vit marmorkross.
Porten till Viken, pärlan vid Öresund.

BATALJONSVÄGEN
En lugn grönskande gata.
Varierande växtlighet planteras i vägens mittlinje. Olika trädsorter,olika
färg, höjd,bredd, omväxlande städsegröna, ger en spännande karaktär.
T.ex. plataner, balsampoppel, björk, pelaren, cypress. Man bygger med
träd, ingen annan ombyggnad av vägen är nödvändig.
Rondell mot Lerberget.
En krokan av rött tegel, inbjuder alla vägfarare till Lerberget.
Skulptur 17 m hög, rött tegel Höganäs, vita fogar.
Belyst på insidan och utsidan.
En båt av mässing kröner skulpturens topp
och anknyter till hamnen i Lerberget.
En port till Lerberget i det vackra tegelriket.
Viloplatser.
För samtal och trötta ben. Grupper med tre bänkar i tre olika höjder,
att sitta på, vid, eller luta sig mot. Sits av ribbat trä, ben av stålrör.
Förslagsvis tre grupper.
Port till Näsby, en Utsiktsbro.
Att bygga en bro som kan förena människorna på båda sidor av Bataljonsvägen.
En utsiktsplats till det omgivande vackra landskapet.
Bron är en järnkonstruktion, rödlackerad och med mässingsknoppar.
Gatuarmaturer utformas speciellt för Bataljonsvägen.
Sittbänkar, bro, busskurer och gatuarmaturer målas i samma röda lackfärg.
Fördröjningsmagasin mot Viken, två stycken.
Harmonierar med rondellens utformning och material.
Utformas som en mussla, med kanter av vit singel
och marmorkross.
Fördröjningsmagasin mot Lerberget, två stycken.
Anknyter till utformningen och materialet i rondellen och
vid korsningen Prästavägen vid Gödstorp.
Kanterna kläs med tegelkross och tegel.
Jordmodellering.
Att skulptera med jorden.
Att bruka schaktmassor.
Rytmiskt böljandeformationer,
klädda med lågväxande gräs.
Dämpar trafiktakten, förstärker
det omgivande landskapet.
Ett riktmärke i trafikmiljön

INGEMAR ANDERSSON
Amiralitetsgatan 18 A
41465 GÖTEBORG
031-242242, 073-9877920
broetz@privat.utfors.se
UTSTÄLLNINGAR I URVAL
1986 Galleri Maneten, Göteborg
1987 Mölndals museum
1987 Lidköpings museum
1987 Konstgalleriet, Vänersborg
1988 Kumla Kulturhus
1991 Galleri Gripen, Karlstad
1992-1993 Stenungsunds kulturhuspark, STEN
1993 Galleri Nordens bilder, Kungälv
1994 Pumphuset, Trollhättan
1995 Kulturhuset, Munkedal
1996 Vario, Bohus fästning, Kungälv
1997 Konsthallen, Bengtsfors
1997,2004 Galleri PS. Göteborg
1999 Västsvensk skulptur, Röda sten, Göteborg
1999 Galleri Mittbrodt, Borgholm, Änglar
1999 Skulptur vid vatten, Röda sten, Göteborg
2000 Omvandling, Karlsborgs fästning
2000 Galleri Koch, Stenungsund
2001 Galleri Moment, Ängelholm
2001 Kulturbro, Röda sten, + Frölunda Kulturhus, Göteborg
2002 Saltskogsgård, Södertälje
2002 Frölunda kulturhus, Göteborg
2002 Lokstallet, Strömstad
2002 Stadsparken, Karlstad
2003 Galleri Nord, Örebro
2003 Häljebol konstgård, Säffle
2003 Rådhusgalleriet, Fredrikstad, Norge
Karlsborg
SYMPOSIER OCH INTERNATIONELLA WORKSHOPS
1998 Gsw, Carrara, Italien
1999-2001 Gsw, Carrara,Italien. Ledare
2001 kulturbro, Tjeckiskt-svenskt stenskulptursymposium.
2002 Vilnoja stenskulptursymposium, Litauen.
2003 Brac stenskulptursymposium, Kroatien
OFFENTLIGA UTSMYCKNINGSARBETEN
1988 Folketshus, Vänersborg
1989 Rosenhälls sjukhem, Uddevalla
1992 Vä: Skogens bostadsrättsförening, Mariestad
1992 Fjordor, Lekskulptur, Torget Munkedal
Skissobjekten i kursen:
Bromölla, Åhus, Viken, Bataljonsvägen.
Förslagen tar fasta på att behålla så mycket som möjligt av
de vegetationstyper som finns på respektive plats. Jag har
försökt öka de kulturella kvalitéerna för såväl boende som
genomresande.

Viken:
Skulpturförslag för infarter till samhället.
Skulpturerna tar vara på havets och vindens rörelse och
kraft. Det upplysta röda toppelementet har dragningskraft
som en fyr och ger infarten samma intryck av vägledning in
mot samhället
Bromölla:
Skyddande picnicplatser för rastande familjer i en spännande miljö präglad
av stenmurar och en varierad lövträdsvegetation.
En meditationsplats för trötta bilister, en festplats för mobila högtider.
Ett skulpturalt rum i granit.
Åhus:
Förslag till damm med vattenväxter, stenskulptur,
gråtande stenbro. En lummig och stillsam
plats med rogivande utformning och stillsamma
stenskulpturer. Vattenrörelser utan påträngande
starkt skvalljud.

NOA ANDERSSON
Lilla Skolgatan 11
294 31 SÖLVESBORG
0456-122 89, 0733-805180
plan över området
BROMÖLLA
I anslutning till restaurangen ungefär mitt i området föreslår
jag att en damm anläggs, ca. 25x30 m.
I dammens mitt skall, osynliga ovan vattenytan, rostfria
stålrör monteras. På dessa rör ställs en bronsfigur i naturlig
storlek;”Vandraren”.
I områdets fyra hörn placeras ljusfyrar bestående av jämntjocka
rostfria rör ca. 12m höga med en ljuskälla i toppen.
vandraren

VIKEN
Jag föreställer mig att den nya vägen kommer att bli monoton
och tråkig. En sövande väg sänker uppmärksamheten och
därmed trafiksäkerheten. För att få lite variation och rytm tänker
jag mig att man planterar trädridåer lite här och var i landskapet,
t.ex. längs s,åvägar och i tomt- eller åkergränser: smalväxande,
ibland i dubbla rader, t.ex. pil, poppel, björk och oxel.
På tre ställen placerar jag tre rum också betående av träd, att
upplevas både utifrån och inifrån.
En fyrkant, en cirkel och en triangel. Sidor respektive diameter
100 m. Ridåernas placering och längd bestämmes i samråd med
landskapsarkitekt. I rondellerna före och efter Viken placeras
förslagsvis fyra popplar.
trädridå
den nya förbifarten
cirkelformad trädridå
trädridå

SOLWEIG JANSSON
solweig.jansson@telia.com
Jag arbetar med olika material och tekniker:
teckning, måleri ( olja, tempera, akryl, akvarell ),papper,
emalj, vax, glas, betong, mosaik, stengods.
SOLWEIG JANSSON
Regeringsgatan 127 A
37439 KARLSHAMN
0454-16143, 08-6695519
solweig.jansson@telia.com

BLÅ RÖK & HÄNDELSER LÄNGS VÄGEN
PROJEKT RINKABY
Skiss till gestaltningsprogram
PROBLEMBESKRIVNING
Riksväg 118 går rakt igenom Rinkaby.
Ca 6000 bilar per dygn skapar buller,
dålig luft och kör för fort.
ÖVERGRIPANDE IDÉ
* Att skapa tydliga rumssekvenser med
egen karaktär så att genomfarten består
av en rad händelser.
Norrinfart-hållplats-mack-centrum-kiosk-infart
Detta görs med temat BLÅ RÖK och nya
genomgående element:
* Mittrefug med träd
* Ny markbeklädnad på gång/cykelbana
* Vägräcke mellan väg / gångbana
* Vind/regnskydd vid hållplats
* Belysning
* Övergångar
Skulptur i plexiglas,
belyst underifrån med
blått diodljus, som
leds upp i formen.
Temat återkommer
i sektioner av väg-
räcket, belagda med
reflekterande blå
yta, upprepade med
ojämna intervall.
Temat även i buss-
kurarna.
Terazzogjuten betong
inlagd i gång / cykel-
och vägbana i
centrum vid
skolan.
Effektbelysning
påmilstenen,
sidoallén och
skulpturen
Norra infarten
Ny sidoallé längs infartens vänstra sida och bakom
milstenen för att visuellt leda in i byn. Ny tätortsport
övergår imittrefug med träd.
Port, refug, gång/cykelbana i ockra tegeltoner.
Till höger, skulptur BLÅ RÖK. Här odlades tobak förr.

utbildning
Sörängens Folkhögskola, Estetisk linje 2 år
Arbetar som konstnär med inriktning
skulptur.
Arbetar för närvarande med
utförandet av konstnärlig gestaltning
i 3 rondeller på Herkulesvägen,
Jönköping. Uppdragsgivare är
Stadsbyggnadskontoret och
kulturförvaltningen i Jönköping
FREDRIK MAULER
Svavelsticksgränd 33
553 15 JÖNKÖPING
036-100396, 0702-2243122
brandrok8@hotmail.com
Rinkaby
Vägen genom byn är för närvarande 10m bredhastigheten ligger på ca 70 km/tim.
Det paserar ca 7000 fordon/dygn genom byn. Nattetid är det vanligt med vårdslösa
omkörningar. Den angivna hastigheten ligger mellan 30 km/h vid skolan och 50 km/h
övriga vägen.
Min ide´ går ut på att man sänker hastigheten genom att minska körbanans bredd
från 10 m till 7 m och utnyttjar resterande vägyta till cykel och gångbanor.

Skyddande murar/alleer vid utsatta vägsträckor som
tex vid skolan och affären.
Muren är av betong och glas och har ett vågformat
mönster som ger bilisten en variation i rumsbilden.
Detta kan bidra till en trevligare bilkörning samt en
lägre hastighet.
Glaset i muren är genomgående och kan därför ses
från både vägbana och cyckel/gångbana. Färgen i
glaset går från mörkare blått till ljusblå på en sträcka
av tio meter och kan således delas in i olika teman
längs med vägsträckan.
Dessutom är det tänkt att alléer planteras som portar
vid infarterna i norr och söder. På så vis blir bilisterna
mer uppmärksammade på att de åker in i en by och
anpassar hastigheten därefter.
Oxeln (sorbius Intermedia) är tänkt som träd till alléen
och planteras mellan betongskivorna.
Övergångsställena är även de placerade vid skolan
och affären de fungerar som ett fartgupp och har
inbyggda lysdioder som löper längs med hela
vägbanan.

Utbildning
-Konsthögskolan Umeå Universitet
(Masters of fi ne arts examen 200p) 98-03
-Santa Monica College
(Associate in Arts Degree -Deans Honor roll) 93-96
Soloutställningar
-Galleri Pictura, Lund 2003
-Asfalt och vitt skinn, Konsthögskolan Umeå 2002
-Landskap utan mitt, Galleri 60 Umeå 2001
Grupputställningar
-Konstakademien, Stockholm 2003
-Bildmuseet, Umeå 2003
-Hedmanska loftet, Malmö 2003
-Galleri Lars, Örebro 2003
-Grafi k i Väst, Göteborg 2002
-Grafi ska sällskapet, Stockholm 2002
-Galleri 60, Umeå 2002
-The Church show, Backens Kyrka, Umeå 2001
-Pico Gallery of Fine Arts, Los Angeles, USA 1996
Medverkat
-Vägens Visuella Gestaltning, Kristianstad 2003
-Betongprojekt, Konsthögskolan, Stockholm 1999
Assisterat
-Ingrid Falk och Gustavo Aguerre (FA+)
Bildmuseet, Umeå 2001
YLVA MAZETTI
Stenbocksgatan 6
211 50 MALMÖ
040-123565, 073-7010990
ymazetti@hotmail.com
Åhusvägen, genomfart Rinkaby
Målsättning;Genom Rinkaby passerar idag
ca 7000 fordon per dygn och prognosen för
trafi kutvecklingen talar om att fl ödet antas öka
under de närmsta åren. Sträckan genom samhället
är idag en rak, monoton sträcka som inte erbjuder
någon upplysning om att samhället som omsluter
vägen. Bristen på visuella upplevelser bidrar till en
ökad farthållning och därav en farlig trafi ksituation.
För att uppnå en mer trafi ksäker standard krävs
det att monotonin bryts upp med hjälp av visuella
inslag som påminner om samhället runtomkring
och hjälper till att dämpa farten
Mitträcken;
Åhusvägen genom Rinkaby består idag av en
körbana samt trottoarer på båda sidor för gång och
cykeltrafi k. Det fi nns ett antal utfarter till vägen,
både från enskilda fastigheter och anslutande
vägar. Som första åtgärd till att dämpa farten
på sträckan bör det läggas en mittrefug mellan
körfälten. Detta bidrar till ett något smalare körfält
och trafi kanter uppmanas därigenom att sänka
hastigheten. För att skapa en kontinuitet som
utmärker sträckan genom samhället placeras
längs denna refug ett mitträcke som konstrueras
i svart formgjuten gummi. Räcket ger en illusion
av järnsmide men fungerar ur trafi ksäkerhets
synpunkt som avbärare och orsakar inga skador
vid eventuell påkörning. (se skissförslag) Räcket,
som konstrueras i moduler och nitas ihop på plats,
placeras längs refugens båda yttre kanter och
mellan dessa räcken planteras buskage. Buskaget
bör vara av en sort som växer långsamt för att
undvika krävande efterhållning. I refugen kan
även spotlights sänkas ned för att belysa buskaget
underifrån.
Animerade sekvenser;
På vägavsnittet utanför skolan målas fi gurer i
tredimensionellt utförande som fi lmiska sekvenser (
tre fi gurer per sekvens) för att berätta korta historier
för trafi kanterna. (se skissförslag.) Målningarna
placeras i mitten av körfältet i utrymmet mellan
däcken för att undvika slitage. Historierna skall
ha platsspecifi ka teman, och ett sätt att knyta dem
an till platsen är genom att låta Rinkebyskolans
elever utföra originalen. Figurerna målas i
fl uoricerande färg för att synas även på natten.
Den tredimensionella illusionen i fi gurerna gör att
trafi kanterna upplever fi guren som uppskjutande ur
vägbanan och är därför också bidragande till sänkta
hastigheter. Eftersom hastigheten är 30km/h utanför
skolan bör trafi kanterna ha en god möjlighet att
uppleva händelserna.
Vindsnurror;
Ljusarmaturerna byts ut och ersätts med lägre
armaturer som bättre harmoniserar med den låga
bebyggelsen i samhället. I kombination med dessa
nya armaturer placeras ljusstolpar ut längs trottoarerna
med refl ekterande vingar i olika blå nyanser. (Se
skissförlag) Dessa snurror drivs runt av det naturliga
vinddraget samt från trafi kens fartvindar. Snurrornas
aktivering understryker/spelar tillsammans med de
animerade händelserna i vägbanan genom att referera
till en gemensam huvudfråga, och för att skapa ett aktivt
visuellt rum längs vägen.
Övrigt
Kombinationen av dessa tre inslag (mitträcket,
animeringarna, ljusstolparna) gör att hela det närmsta
vägrummet aktiveras. Samtidigt som dessa delar
tillkommer så bör övriga områden av vägen förstärkas
ur säkerhets synpunkt, rensas på onödiga detaljer
och stramas upp. Trottoarerna beläggs med marksten
i en avvikande nyans, samma nyans används även
till mittrefugen. Konceptet för Rinkaby handlar om att
aktivera en plats som upplevs som stilla, och inkludera
samhällets invånare i förändringarna.

Åby rastplats, Bromölla kommun
Målsättning:
Den grundläggande tanken är att låta platsens
ursprungliga karaktär bevaras i största möjliga
mån. Naturen är unik och bör ej utmanas, men
istället understrykas. Atmosfären på platsen talar
om avskildhet och stillhet, och detta tillstånd har
nu kontrasterats med det idag helt omslutande
vägnätet. Det som en gång var lantlig betesmark har
idag blivit till en ö i en hektisk trafiksituation. Detta är
vad som bör betonas i utformningen av rastplatsens
karaktär. Mitt bidrag till platsen består av ett poetiskt
tema i form av korta lyriska stycken utplacerade runt
träden, och över broarna. Det poetiska språkets
absorberande förmåga kommer att framhäva
platsens stämning.
En av de svåraste effekterna av trafikflödet runt
rastplatsen är bullerproblemet. Ljudnivån är
ständigt hög och genomträngande. I miljöer där
det är tveksamt att installera hinder som i fysisk
bemärkelse stänger ute ljudet, är det lämplig att t.ex.
plantera träd och buskage som ger en psykologisk
föreställning om att ljudnivån sänks. På den aktuella
rastplatsen kan man göra detta runt om de yttre
kanterna av området och därigenom skapa en
uppfattning om att bullret stängs ute, och att ett
rum bildas innanför vegetationsridån. I mörker kan
man ”fasadbelysa” denna ridå inifrån och därigenom
ytterligare förstärka känslan av att befinna sig på
insidan av ett rum.
Marken som den ser ut idag är ojämn och
svårgenomtränglig betesmark med många inslag av
buskverk och sly. Genom att välja ut ett fåtal av de
arter som finns representerade, t.ex. nyponbuskarna
och gallra ut övriga skapas en kontinuitet som binder
ihop området. Nyponbuskarna bidrar även med ett
färginslag som är speciellt och representativt för
området.
Marken bör på vissa ställen jämnas ut men får gärna
behålla sin något vildvuxna karaktär.
I handikappavseende samt med tanke på markens
tillstånd vid regn och dålig väderlek bör även
kompakta grusgångar eller stenbeläggningar läggas
ut i form av stigar som leder till picknick borden.
De stenmurar som korsar markerna på flera ställen
är platsens starkaste karaktärsdrag och bör enbart
ses över i ett bevarande syfte. På de ställen man
skall kunna korsa dessa för att ta sig ut parken
byggs det enkla träbroar över murarna.
Parken
Min ide är att skapa ett naturligt parkrum genom att enbart använda sig av den
vegetation och de karaktärsdrag om redan utmärker platsen. En park i den
bemärkelsen att den till viss del kommer att vara anlagd, men med tonvikt på
”naturlig” eftersom den inte kommer att ha några tydligt tillrättalagda .
drag.
Mot parkeringen sätts det upp höga plank för att stänga ute ljud
Beskrivning av stämmningsträden, broarna
Runt ett antal av de större träden i parken vill jag montera korta
stycken ur poetiska verk med anknytning till trakten. Förslagsvis
Harry Martinsson och Alice Tegnér. Genom att ”vira” bokstäverna
tre varv runt trädets stam på en slinga, uppmanar jag besökaren
att röra sig runt trädet genom parkrummet. Bokstäverna skärs ut
i rostfritt stål och monteras på ett sätt som ej gör trädets stam
skada. Dessa träd bör spotbelysas underifrån för att framhäva
budskapet. Samma typ av korta stycken läggs in i de träbroar
som konstrueras för att enkelt kunna ta sig över stenmurarna
som delar av parken på flera olika ställen. (Se skissförslag)

Ian
Curriculum Vitae
SYMPOSIER
IAN NEWBERY
Arrendatorsbostaden
360 51 HOVMANTORP
0478-40057, 070-6867254
E-post: iannewbery@hotmail.com
Hemsida: http://ian.shows.it
2003 1st International Sculpture Symposium in Bahrain
2003 Nishiharima International Sculpture Symposium in Shiso, Japan
2003 Symposium International de Sculpture, Essaouira, Marocko
2003 Kunst in der Carlshütte Skultur Symposium, Tyskland
2002 XIII Open Air Sculpture Symposium, O Grove, Galicien, Spanien
2002 The 5th Icheon International Sculpture Symposium, Korea
2002 Sandstone Symposium, Orsa
2001 Simpósio Internacional De Escultura, Brusque, Brasilien
2001 Kulturbro Bohuslän, Tjeck Rep. Och Sverige
1998 Nordic Peat Sculpture, Kankaanpää, Finland
1998 Working In Stone, Borkel en Schaft, Holland
1997 International Stone Symposium, Bramming, Danmark
STIPENDIER
2003 Honourable Award, Yuzi International Sculpture Awards, Kina
2002 Sculpture By The Sea, Australien
1999 Raumars artist in residence, Rauma, Finland
1999 Hanasaari scholarship, Helsinki, Finland
1998 Längmanska Kulturfond
1998 Lessebo Kommun
REPRESENTERAD
Bahrain National Art Collection
Yamasaki Town, Kyogo Provins, Japan
KiC Skulpturpark, Tyskland
Essaouira Town, Marocko
Concello do O Grove, Spanien
Icheon Sculpture Collection, Korea
Kungsör, Lessebo, Eskilstuna, Växjö, Stenungsund and Orsa kommun
Kronobergs Landsting
Cbelany Art Museum, Slovakien
Ecological Gallery, Krakhov, Ukrainien
Hammenhög Blomsterpark
The Circle of Art, Kankaanpää. Finland
Bramming Sculpture Collection, Danmark
The Brusque Sculpture Collection, Brasilien
Newcastle University, New South Wales, Australien
Paradise Park International Art Collection, Guilin, Kina

Rinkaby
Jag kom till Rinkaby med en utbölings öga för platsen.
Jag känner till platsen från många års semesterresor till Österlen, då jag tar smitvägen över
Trolle Ljungby.
Jag har aldrig tidigare gått i det lilla samhället innan och efter en eftermiddags fotvandring i
strålande höstväder, insåg jag att Rinkaby är ett gammalt, vackert samhälle som har farit illa
av vägens utveckling. Det blev självklart för mig att vi trafikanter är skyldiga Rinkaby en bättre
behandling.
I mitt förslag har jag inriktat mig på att försöka förbättra situationen för både det hårt belastade
lilla samhället och för trafiken.
Mål nummer ett är att trafiken ska passera igenom Rinkaby på ett estetiskt-stimulerande
sätt utan att samhället ska betala för högt pris för detta. Mina förslag är inte särskilt
kostnadskrävande.
Jag tycker att förslagen uppnår målen och innebörden om de blev genomförda, dvs:
• lägre hastighet
• större säkerhet
• flera trafikantupplevelse och ett mer attraktivt Rinkaby.
Skulle smittrafiken dessutom ledas vid sidan om av samhället, som föreslagits, blir
trafikmängden reducerad.
Porten till Rinkaby
En i var ände av samhället.
Hastighetssänkande
ondulering av vägen.
Tobakslada/ bullerskydd

Skulptur eller formgivning.
KERSTIN G OLSSON
Roskildevägen 13B
217 46 MALMÖ
040-914321, 070-6287438
genoveva@telia.com
Känslan och glädjen är densamma när jag tycker mig ha fångat en linje eller ett uttryck som håller.
Plåt och betong - material jag gärna arbetar med.
Gjutningar i brons och glas - ljusinstallationer - för mig nytt och fascinerande.
Att skulptera i is - helst från Torneå älv - en hisnande upplevelse - material så vackert i sig självt.
__________________________
”Regnvattentrappa” - ventilationsanläggning för Länsledningscentralen i Malmö
”Blå luftbåge i återspegling i röd jordlinje” - utsmyckning viadukt - trafikplats Flansbjär
”Miljöbåge” kärl för återvinning och papperskorg på rastplatser som Dingle och Susedalen
”Miljöbox” - återvinningsstationerna i Malmö
busskuren ”Bluebird”, lampa ”Holland” eller ”Pappillon”
mötesplatsen för ungdomar - Gemeente Beuningen i Holland
bekvämlighetsinrättningen ”Waterlily” i Pildammsparken
växtkärlet ”Grogrund”, pollare ”Mångata”, soffa ”Vindros”,
papperskorgen Weck eller fiskestolen ”Fiskestol” .....
BATALJONSVÄGEN
”PUSSEL”
Principskiss. De väl upphöjda
formationerna kan tänjas i
längdriktningen och anpassas till
korsningar och tvärgator. Utdragna
pusselbitar i vägbanan blir till
återkommande mittenrefuger.
Gång- och cykelbanor på båda sidor.
Strukturerad växthantering.

RINKABY
”HAMMARSJÖN”
Cykelbaneavskiljare mot vägbana.Kan
även integreras med låga ljuspollare.
”NATTLJUS”
Bullerplank med skulpturgrupp av
”Nattljus” som också är belysningskälla
”TOBAKSLADA”
Som fartdämpande mittenrefuger.
Kvällsbelysning inifrån.
Varje ”Tobakslada” har sin egen identitet.
VIKEN
“FÅGELBENVÄRMARE”
Fåglar i rörelse till och från.
Silhuetter i förändring.
Kan placeras i dagvattendammar.
“SVÄVANDE VIADUKT”
Med vägräcken och
slänter i samklang.
“INRAMAD SCEN”
“VÄGSKYLT”
Olika dagrar och årstider i Fokus.
Ett ensamt träd, en träddunge eller
ett vattenblänk från Öresund.

Akemi Takata
Bosatt i Sverige sedan 1995
Utbildning
Chuo Universitet,Tokyo Japan
Musashino Konsthögskolan, Tokyo
Separatutställning
1980 Shinwa Gallery , Tokyo Japan
1984 Oji Paper Gallery, Tokyo Japan
1985 Shinwa Gallery , Tokyo Japan
1986 Ayumi Gallery, Tokyo Japan
1987 Het Klein, Eindhoven Holland
1988 Ayumi Gallery, Tokyo Japan
1990 Galleri Movitz, Stockholm
1992 Kristianstads Läns Museum
1994 Gallry La Fenice , Osaka Japan
1995 Galleri M, Stockholm
1998 Galleri Konstlustan, Kristianstad
1999 Kulturhuset Borgen, Gislaved
2001 Bergdala konstgalleri, Bergdala
2003 Stora Enso, Nymölla
AKEMI TAKATA
Kristianstadsvägen 10
28060 BROBY
044-41311
akemi@privat.utfors.se
Representerad
National Museum, Warsawa Poland
Kristianstads läns museum, Kristianstad
Kristianstads landstinget
Statens konstråd: Råcksta vattenfall
Smålands Konstarkiv
Skåne län, Kronoberg LL
Oji Peper Ltd., Japan
Kommuner: Alvesta, Gislaved, Kristianstad,
Skellefteå Värmdö,Värnamo,
Växjö, Östra Göinge
Stipendier
Holbein Artscholarship
Skandinavia-Japan Sasakawa Foundation
Bataljonsvägen
Problem:
Många busspendlare står och väntar på bussen vid trånga trottoarer.
Cyklister far ofta över vägen diagonalt eller tvärs över vägen.
Landskapskaraktären har kalla och monotona färger utan gamla träd
vid fl erfamiljshusområdet.
Förutsättningar:
• 50 km/tim
• Tillfart för bostadsområden
Värdering:
Brett och långt vägutrymme för att placera konstobjekt på t ex.
refuger. Mycket vackra befi ntliga träd och häckar.
Syfte:
Skapa säkrare, trevligare trafi kmiljö och bättre närmiljö.
Nya värden:
Konstobjektets form och färg i dagsljus och rörelse med hjälp av
vinden skärper trafi kanternas uppmärksamhet.
Sänkt hastigheten genom att göra vägen smalare.
Befi ntliga träd längs vägen som växer i häckarna intill lägenhetesområdet
till en ny allé.

Bataljonsvägen forts.
Åtgärder:
1) Bredda gång/cykelbanor på båda sidor om
vägen.
2) På infarten står två stolpar med varsin stor
propellerformad plåtskulptur.
Det gör att vägen får en trång passage i
början. #A
3) Refuger placeras i vägens mittlinje.
På refugerna placeras skulpturer med samma
form som vid #A
Skulpturerna målas med lackfärg samt med
reflexfärg. #B
4) Rondellen placeras i korsningen.
På rondellen placeras 80-100 st. skulpturer
som ovan. #C
Bromölla
Typ av projekt:
Nyetablering av drivmedelsförsäljning,
restaurang och rastplats.
Förutsättningar:
Området kringgärdades på fyra håll av vägar
och järnväg. Stora hagmarkmiljön med
stenar, stenmurar och befintliga uppväxta
lövträd och buskar för att uppföra ny
trädgården.Järnvägen är fraktgods bibanan
och byggdes nedanför markhöjd.
Problem:
Nytt buller problem från den nya höga
vägen.
Nya värden:
Med befintliga naturens gåvor skapa en ny
attraktiv rastplats. Byggs fyra trädgårdar som
innebär fyra säsonger där man erinrar sig
platskaraktär och utnyttjar olika trädgårdar
om året runt.
Åtgärder :
Sparas och användas de stora stenar som
bildar en linje mitt i området i riktning mot
den nya vägen utgör en gräns mellan livets
stress och naturens läkande kraft. Grunden
i trädgården och stentornet är några av
befintliga stenarna.
1)Vårträdgården/ Marken täcks med
gräsmatta och genom mattan slingrar sig en
stig som leder till sommarträdgården.
2)Sommarhimlen/I det befintliga landskapet
skapas stencirkel.Små stenar placeras i en
cirkel som är 56.04m diameter.(=latituden för
rastplatsen). I de befintliga stenarna i cirkeln
mejslas sommarhimlens stjärnbilder ut och
förstärks med i röd färg. Vintergatan har
landat i träden och stenarna som sträcker
sig genom cirkeln. Under träd och skydd
av stenmuren kommer några bänkar att
placeras ut.
3) Höstträdgården/Träden som skiftar i röda
eller gula färger på hösten planteras längs
med den befintliga häcken.
En spiralformad stig kantas av buskar. Stigen
leder upp till spiralens topp 6 meter ovan markhöjd.
4)Vinterträdgården/I den tomma trädgården placeras
15stenar för att ge liv åt ödsliga landskapet. Marken är
täckt med kulturgrus /vit marmorgrus. Trädgården inramas
med vintergrön vegetation. Landskapet kan ses från
restaurangen under alla årstider.
5) Fyra stentorn, ett i vart hörn av platsen, byggs av
natursten. Tornen belyses utifrån och syns på natten från
båda den gamla –och nya vägen som ett nytt landmärke.
Strålkastare inuti tornen lyser upp natthimlen med olika
ljusfärg för varje säsong.

Utbildning
Hjo Konstskola, Grafiklinjen
Skövde Konstskola
Kurser
Stenhuggeri, KKV Burgsvik, Gotland
Båg-, gas- och mig/mag svetsning
Expressionistiskt måleri, Hjo konstskola
Yrkeserfarenhet
1972 – 2002 Svetsare, resemontör, arbetat
med licenssvetsning och grovsmide mm
KJELL TÖRNQVIST
Karlsten
543 93 TIBRO
0504-30160, 0705,5386333
gallerikarlste@spray.se
Separatutställningar
2003-2002 Galleri Karlsten: Tibro konstvandring
2002 Galleri Karlsten, Tibro
2002-2001 Galleri Karlsten, Tibro: Pingstrundan
2000 Villa Svea, Hjo: Pingstrundan
2000 Galleri Kreuger, Jönköping
1999 Logården, Odensåker - Mariestad
1998 Hjo Ram och Konst
Samlingsutställningar
2003 Rättviks Stiftsgård: Ikoner i förvandling
2003 Galleri Karlsten, Tibro: Pingstrundan
1997 Arkitekturgalleriet, Mullsjö
Jurybedömd utställning
2000 Skaraborgssalongen
Uppdrag
2003 – 1999 Guldstickan, Marknadsföreningen i Jönköping
2000 Vandringspris, Hökensås motorklubb
1999 Vandringspris, Marknadsföreningen i Jönköping

ÅHUS
Mål
§ Minimera trafikbuller.
§ Skapa tryggare boendemiljö.
§ Öka trafiksäkerheten.
§ Försköna omgivningarna för alla trafikanter.
Åtgärder
§ För att minska bullernivån sänks vägbanan med 0,5m.
§ Vägdelare i vägens mitt bestående av 0,5m bred och 0,15m hög stensättning
med en mjuk radie så att omkörning är möjlig.
§ Mot centrum byggs en 1,2 –1,5m hög granitmur för att hindra barn och vuxna
från att gena över vägen, samt för att minska bullernivån.
§ För att ytterligare minska bullernivån planteras träd i dubbla rader mellan mur
och bostadsområde.
§ På motsatta sidan av vägen byggs bullervallar med tät vegetation av buskar
och träd i varierande storlek.
§ En mindre park anläggs i anslutning till bostadsområde och centrum.
§ Två skulpturer i Corténplåt, 8m respektive 6m höga placeras i var sin ände av
vägsträckan.

Konstnär, keramiker
utbildning:
Hellidens Folkhögskola est- linje 2 år
Konstindustriskolan Göteborg, keramik& glas 2 år
Kunsthåndverkskolen Bergen, keramik 3 år
Inköpt av Statens Konstråd, kommuner och
landsting
Deltagit i skulptursymposier
erhållit statliga och kommunala stipendier
medlem i KRO,KC-syd, KHVC och BUS
EIVOR ÅBERG
Järvägsgatan 18
594 30 GAMLEBY
tel: 0493-10429
Kaklad flack kulle. Konform i Cortenstål med former inuti
gjorda av kopparellermålad plåt. Belyst.
FÖRBIFART VIKEN, VÄG 111
Rondell söder om Viken
Växtlighet i rondell, krypen och Allium Giganteum.
Växtlighet i refugerna, krypen, en “sky rocket” och
narcissser och Allium.
Dagvattendammar
Flottar med “lysande grässtrån”.

Trafikplats väg 11- Prästavägen
Kaklad belyst brounderdel, överdel i
genombruten Cortenstålplåt byggd som en
tunnel uppe på Prästavägen. Belyst.
Gång och cykeltunnel
Betongblock ställda upp mot slänten.
Oregelbundna i formen och placerade i olika vinklar..
Vissa element kaklade och andra målade.
Belysning med dioder i taket på GC-tunneln. Räcke i
Cortenstål.
Rondell norr om Viken
Kaklad flack kulle.
Över den formationen en genombruten form i Cortenstål
Rummen mellan vägarna består av
planteringar i olika sorters Juniperus (En).
Markbeläggning mellan enarna,
marmortkross eller ljusgrå gnejs.
Landskapsmodellering vid plankorsning väg 111- Karlfältsvägen
Kullarna förses med enplanteringar i olika former.