Ladda ner

Orsaker till ökande kostnader för äldreomsorgen 

En utvärdering av Hedemora kommuns hemtjänst 

Författare: Renita Sörensdotter 

Dalarnas forskningsråd, 090127

Innehåll 

1. Inledning 3 

Bakgrund 3 

Syfte 3 

Metod och material 3 

Rapportens disposition 4 

2. Ekonomi, (o)hälsa & befolkningsstruktur 5 

Nyckeltal & ekonomi 5 

Hedemora kommuns egna siffror 6 

Åldersstruktur & (o)hälsa 7 

(O)hälsan hos de äldre 8 

Försörjningskvoten 9 

Sammanfattning och kommentarer 10 

3. Förändringar inom äldreomsorgen 11 

Nationella förändringar 11 

Förändringar i Hedemora 12 

Förändringar av hemtjänstens organisering 12 

Tekniska förändringar 14 


4. Hemtjänsten och behovsbedömarna 16 

Väntelista till särskilt boende 16 

Ökad vårdtyngd och nya brukare 17 

Generationsskillnader i hjälpbehovet 19 

Hemtjänstgruppernas effektivitet 19 

Behovsbedömningar och uppföljningar 20 


5. Möjliga förändringar 22 

Förslag till förändringar 22 


6. Avslutning 25 

Slutsatser 25 

Omsorgsbehov och effektivitet 25 

Referenser 27 

Litteratur 27 

Lagstiftning 28 

Webplatser 28 

Bilagor 29 

Bilaga 1 29 

Bilaga 2 30 

2

1. Inledning 

Bakgrund 

Många kommuner har idag en ansträngd ekonomi och oroar sig dessutom för den ökande 

andelen äldre i relation till den minskande delen yrkesverksamma. Att ha många äldre i 

kommunen ger oftast högre kostnader för vård och omsorg. Kommuner kan ha svårt att 

påverka strukturella skillnader så som befolkningsstrukturen eller om många äldre är 

ensamboende. Även faktorer som ett flertal äldre med funktionsnedsättningar, långa 

geografiska avstånd till brukarna och en låg andel insatser från anhöriga kan vara svåra att 

påverka. 1 Kommunernas utmaning ligger i att ge god omsorg till äldre hjälpbehövande 

samtidigt som de har en kostnadseffektiv omsorg. Som hjälp för kommunerna att hantera 

sina kostnader och få överblick över dem samlar Statistiska centralbyrån (SCB) varje år in 

statistik om omsorgens kostnader, vilka sammanfattas i Sveriges kommuner och 

landstings (SKL) årliga rapport Vad kostar verksamheten i din kommun? 2 

Hedemora kommun har utifrån SKL:s rapport Vad kostar verksamheten i din kommun? 

Bokslut 2007 konstaterat att kostnaderna för deras äldreomsorg har ökat och ligger högre 

än Dalarnas län och riksgenomsnittet. Detta har skapat en del frågor i kommunen. Frågor 

som har väckts är om kommunen i Hedemora är mer generös med att ge bistånd; om de 

har en befolkning med högre vårdtyngd än i övriga delar av länet och om detta är en 

rimlig nivå. Vård- och omsorgsnämnden i Hedemora kommun ville därför ha en 

utredning av vad siffrorna beror på. De gav vård- och omsorgsförvaltningen i uppdrag att 

undersöka kostnadsökningarna och behovsbedömningarna inom hela äldreomsorgen och 

LSS. Dalarnas forskningsråd har i ett första skede fått i uppdrag att göra en studie 

avseende hemtjänsten. Studien kan eventuellt i ett senare läge kompletteras med en analys 

av särskilt boende för äldre och LSS. 

Syfte 

Studien syftar till att undersöka hur behovsbedömningarna och vårdtyngden för 

hemtjänsten ser ut i Hedemora i nuläget jämfört med några år tillbaka i tiden. Tiden 

sträcker sig över 2003-2008. Centrala frågor i utvärderingen är: Har vårdtyngden bland de 

äldre ökat? Finns det strukturella förklaringar till de ökande kostnaderna? Har 

behovsbedömningarna blivit generösare? Fokus ligger på hemtjänsten och de 

förändringar som har skett vad gäller arbetsuppgifter, vårdtyngd och behovsbedömningar. 

Metod och material 

Utvärderingen har genomförts som en kvalitativ utvärdering, baserad på intervjuer och 

analys av dokument, varav vissa dokument är kvantitativa. Valet av kvalitativa metoder 

beror på att de ger utrymme för att studera såväl utpräglade som subtila förändringar i 

både skrivna dokument och intervjuer. 3 Huvudfokus ligger på analys av statistik samt 

1 SKL 2007; Socialstyrelsen 2007b. 

2 Rapporterna kan laddas ned från www.skl.se, se även www.webor.se för hitta fler nyckeltal för vård och omsorg. 

3 Se t ex Bergström & Boreus 2005; Reinhartz 1992. 

3

intervjuer. I materialet utgör intervjuerna en viktig nyckel till att förstå förändringarna i 

kommunen, eftersom de intervjuade får möjlighet att berätta om en övergripande 

utveckling som inte alltid syns i enstaka dokument. En kunskap som kommer sig av deras 

förtrogenhet med verksamheten. 

I sin helhet har studien genomförts genom analyser av: 

1. Hedemora kommuns äldreomsorg utifrån nationell statistik 

2. Lokal dokumentation om antalet brukare, hemtjänstens arbetstid samt 

förändringar i biståndsbedömningarna för hemtjänsten 

3. Nationella studier om äldres hälsa och funktionsförmåga, samt demografiska 

framtidsstudier 

4. Intervjuer genomförda med personer i Hedemora kommun som har en god bild 

av äldreomsorgens och speciellt hemtjänstens förändringar under de senaste åren. 

Intervjuer har genomförts med 11 personer: förvaltningschefen, områdesansvarig för 

behovsbedömarna, områdesansvarig för enhetscheferna, fyra enhetschefer (varav två har 

slutat som enhetschefer inom hemtjänsten) samt fyra behovsbedömare. De tre 

förstnämnda intervjuades enskilt, medan enhetscheferna respektive behovsbedömarna 

intervjuades i varsin grupp. Intervjuerna har fokuserat på teman om de förändringar som 

skett inom äldreomsorgen samt möjliga besparingsåtgärder eller verksamhetsförändringar 

som kan effektivisera hemtjänsten, men med uppmuntran till det fria berättandet. Varje 

intervju har tagit ca 45-80 minuter. Intervjuerna har transkriberats utifrån det som har 

varit relevant för utvärderingen. I rapporten har resultaten från intervjuerna till stor del 

slagits samman, dels för att inte peka ut enskilda personer, dels för att det är den 

gemensamma bilden som är av intresse. Informanterna kommer inte att anges med namn 

utan endast med position för att ytterligare skydda dem. 

Omfånget på materialet samt grad av analys har anpassats efter den tidsplan som 

uppdragsgivaren och utföraren har kommit överens om. Utvärderingen har utförts under 

1 månad på heltid under november-december 2008. 

Rapportens disposition 

Rapporten är upplagd så att kapitel 2 inleds med en beskrivning av statistik över 

kostnader och befolkningsprognoser, därefter tas forskning om åldrande och (o)hälsa 

upp. I kapitel 3 beskrivs förändringar inom hemtjänsten och äldreomsorgen såväl 

nationellt som lokalt. Kapitlet 4 belyser hemtjänsten och behovsbedömningarna i 

Hedemora kommun. Som följd av kartläggningen av problemområden och utvecklingen 

inom kommunen fokuserar kapitel 5 på förslag till förändringar och möjliga besparingar. 

Slutligen sammanfattas resultaten och en diskussion förs om framtida möjliga lösningar 

för vad kommunen kan påverka för att minska kostnaderna med bibehållen god omsorg. 

4

2. Ekonomi, (o)hälsa & befolkningsstruktur 

Nyckeltal & ekonomi 

Andelen äldre som har hemtjänst i Hedemora kommun har enligt statistik från olika håll 

ökat. Samtidigt har metoderna för hur statistiken tas fram ändrats över åren, vilket kan ge 

missvisande svar. För att ändå få några indikationer för hur det ser ut med andelen äldre 

med hemtjänst i Hedemora kommun ska vi jämföra åren 2003-2007, och i vissa fall där 

statistik finns 2008. 

Enligt rapporten Vad kostar verksamheten i din kommun. Bokslut 2007 har Hedemora 

kommun ett nyckeltal på 15,3 procent för äldre över 65 år i ordinärt boende med omsorg, 

medan länet ligger på 10,4. Nyckeltalet anger antalet personer i procent med beviljad 

hemtjänst i ordinärt boende i relation till antalet invånare 65 år och äldre. Det är alltså fler 

personer inom kategorin 65 år och äldre som har hemhjälp i Hedemora än genomsnittet 

för Dalarnas län. Nyckeltalen för Hedemora kommuns hemtjänst har gått upp från 7,2 

procent år 2003; 8,8 år 2005, 10,4 år 2006 till 15,3 år 2007. 4 Nyckeltalen för länet har 

också förändrats från år 2005 då det låg på 9,2 procent till år 2007 med 10,4. Differensen 

mellan Hedemora och länet har ökat om vi jämför 2005 och 2007. 

Tabell över antal personer i ordinarie boende med hemtjänst i relation till antal invånare 65 år och äldre 

utifrån rapporterna Vad kostar verksamheten i din kommun? 

2003 2004 2005 2006 2007 

7,2 9,5 8,8 10,4 15,3 

Vi kan alltså se en tydlig ökning av andelen brukare med hemtjänst från 2003 till 2007. 

Även om vi tar i beaktande att SCB har ändrat sin insamlingsmetod för data gällande 

2007, vilket kan ge allt för stora skillnader mellan föregående år jämfört med 2007, är 

ökningen över tid tydlig. 5 

Om vi tittar på andelen äldre från 80 år och uppåt med hjälp från hemtjänsten i relation 

till hela befolkningen i Hedemora kommun uppgår den till 36,9 procent. För länet ligger 

den siffran på 24,3 procent. Hedemora kommun har alltså en avsevärt högre andel äldre 

över 80 år som har hemtjänst än länet. De ligger till och med högst i länet, efter 

Hedemora kommer Rättvik med 33, 2 procent. Hedemora har alltså en mycket hög andel 

äldre äldre 6 med insatser från hemtjänsten. 

Ökningen av andelen beviljad hemtjänst har flera förklaringar, men en tydlig tendens 

är korrelationen mellan minskningen av antalet platser inom särskilt boende och ökningen 

4 

Kostnaderna för omsorg per vårdtagare för äldre i ordinärt boende har varierat över åren, 2005 var det 155 809, 

2006 var det 191 711 och 2007 var det 146 285 kr/vårdtagare. 

5 

Socialstyrelsen har ändrat insamlingsmetod för brukarstatistiken och samlar nu in individbaserad statistik i stället 

för som tidigare via enkät. 

6 

Beteckningarna ”yngre äldre” och ”äldre äldre” används för att särskilja grupper inom den stora kategorin 65 år och 

äldre. Gränsen för äldre äldre går vanligtvis vid 80 år och äldre, men ibland även vid 85 år och äldre. Här betecknar 

kategorin äldre äldre dem som är 80 år och uppåt, såvida inget annat sägs. 

5

av hemtjänst. Hedemora kommun har minskat antalet platser (70 stycken) på särskilt 

boende, vilket påverkar hemtjänsten. Vi kan även se detta i siffrorna i SKL:s rapporter. 

Andelen som är 65 år eller äldre boende i särskilt boende i Hedemora kommun var 2003 

6,7 procent; 2005 5,1, medan det var 4,8 procent både 2006 och 2007. Detta kan jämföras 

med länets siffror som ligger på 5,9 procent för 2007. 

Tabell över antal platser i särskilt äldreboende utifrån rapporterna Vad kostar verksamheten i din kommun? 

2003 2004 2005 2006 2007 

6,7 6,3 5,1 4,8 4,8 

Utmärkande för Hedemora är när vi tittar på siffrorna för andelen 80 år och äldre som 

bor i särskilt boende i relation till hela kommunens befolkning. Den siffran ligger på 13,7 

procent för 2007. Länet ligger på 15,3 procent. Tydligt är alltså att den nationella 

statistiken pekar på en högre andel brukare inom hemtjänsten och färre inom särskilt 

boende för Hedemoras del, vilket även ligger i linje med en del andra kommuner: de som 

har en mindre andel äldre på särskilt boende har ofta en hög andel med hemtjänst i 

ordinärt boende. 7 Detta stämmer med den nationella tendensen att antalet personer med 

hemtjänst och korttidsvård har ökat, samtidigt som antalet i särskilt boende och 

dagverksamhet har minskat. 8 Tänkbara orsaker till Hedemoras siffror i relation till länet 

ska jag återkomma till, men som författarna till SKL:s rapport skriver är det svårt att fånga 

in alla orsaker till varför en kommun har en viss kostnad eller en viss andel brukare inom 

sina olika omsorgsformer. Nyckeltal utgör bara indikatorer för vilka delar som kan behöva 

analyseras i en kommun. 9 

Hedemora kommuns egna siffror 

Vård- och omsorgsförvaltningens egna siffror gällande personal inom hemtjänsten och 

antalet brukare pekar på samma tendenser som rapporterna Vad kostar verksamheten i din 

kommun? Antalet brukare inom hemtjänsten har ökat för varje år under perioden 2003- 

2008 (siffrorna för 2008 var dock inte helt klara vid tidpunkten för rapportens skrivande). 

Antalet brukare med hemtjänst var 320 under 2003, 335 år 2004, 523 under 2005, 528 för 

2007 och 536 (räknat den 16/12) 2008 (2006 gjordes statistiken på ett annat sätt vilket gör 

att den lämnas utanför i denna jämförelse). 

Tabell över Hedemora kommuns egen statistik över antalet brukare med hemtjänst 

2003 2004 2005 2007 2008 

320 335 523 528 536 

7 

Se SKL:s rapporter Vad kostar verksamheten i din kommun? 

8 

Socialstyrelsen 2007b: 16. 

9 

SKL 2007: 5, se även Socialstyrelsen 2007b. 

6

Dessa siffror ska dock tolkas med viss försiktighet då kommunen för åren 2003-2006 

räknade manuellt, medan nyare siffror sparas i ett system. Även om siffrorna inte är exakt 

jämförbara pekar de på en tydlig ökning av antalet brukare inom hemtjänsten, speciellt 

mellan åren 2003-2005. Det ökande behovet av hjälp kräver förstås fler arbetstimmar. På 

förvaltningsnivå är dock andelen övertimmar över budget som hemtjänstverksamheten 

har haft ett bekymmer, där framför allt 2008 är ett år som sticker ut. Även om antalet 

utbildningstimmar räknas bort ligger antalet övertimmar högt samtliga månader (allt från 

679-1215 timmar per månad, se bilaga 1). 

Sammantaget pekar såväl statlig statistik som kommunens egen statistik på att 

hemtjänsten har fått fler brukare, vilket i sin tur kräver mer personal. Orsakerna till 

ökningen ska jag återkomma till i kommande kapitel, men innan dess ska vi gå in lite 

närmare på befolkningsstrukturen och (o)hälsoutvecklingen för de äldre. 

Åldersstruktur & (o)hälsa 

Hur befolkningsstrukturen ser ut i en kommun påverkar såväl behoven av äldreomsorg 

som andelen möjliga omsorgsarbetare. Vi får allt fler äldre i Sverige (en 

befolkningsutveckling vi delar med flera andra länder), men det tvistas om hur pass 

hjälpbehövande de kommer att vara och när. Vissa analyser talar för att de äldre i dag och 

framåt kommer att hålla sig friskare än tidigare generationer. Andra analyser pekar på att 

de äldres hälsa fortsätter att vara likvärdig med idag, vilket innebär att vi får fler 

hjälpbehövande i framtiden. En ökad andel äldre står sannolikt i relation till ett ökat 

behov av hjälpinsatser. Frågan är om behovet av hjälp står i relation till andelen äldre. 10 

Låt oss börja med andelen äldre i Sverige och i Hedemora. 

Dalarnas forskningsråd har genomfört befolkningsanalyser för Dalarnas län som 

helhet, samt för respektive kommun. Därtill har befolkningsanalyserna satts i relation till 

behovet av vård och omsorg. En rapport för varje kommun finns att tillgå och den som 

är mest relevant här är den för Hedemora kommun som är skriven av Claes Herlitz och 

Fredrika Säfström. 11 Genom framtidsprognoser är det möjligt att bilda sig en uppfattning 

om vad som kommer att ske i kommunen. Samtidigt kräver denna typ av siffror alltid ett 

mått av försiktighet. Mycket oväntat kan inträffa. 

I Sverige har antalet äldre över 80 år mer än fördubblats under de senaste trettio åren. 

I Dalarna är ökningen ännu större: en tredubbling. Andelen 65 år och äldre antas öka till 

en fjärdedel av befolkningen år 2030. 12 För närvarande har Hedemora kommun 15 230 

invånare över 65 år, varav 980 stycken är mellan 80-100 år, därav är 496 85 år och äldre. 13 

Andelen 85 år och äldre i Hedemora har mer än fördubblats mellan 1975 och 2002, från 

229 till 469. Sedan slutet av 1990-talet har ökningen planat ut och antalet har hållit sig på 

en relativt oförändrad. 14 

10 

Herlitz, Myrholm & Säfström 2004; Parker, Schön & Thorslund 2006: 337. 

11 

Se Herlitz & Myrholm 2003; Herlitz, Myrholm & Säfström 2004; Herlitz & Säfström 2004. 

12 

Herlitz & Säfström 2004: 7. 

13 

Enligt data som vård- och omsorgsförvaltningen i Hedemora kommun har tagit fram. 

14 

Enligt de siffror som rapporteras i Herlitz & Säfström 2004. 

7

Hur dödstalen kommer att se ut framöver påverkar andelen 85 år och äldre. Vid 

oförändrade dödstal kommer andelen 85 år och äldre att sjunka fram till och med början 

av 2020-talet. Därefter sker en ökning, som dock inte kommer att vara så dramatiskt som 

har befarats. Om dödligheten minskar blir förstås siffrorna helt annorlunda. Då kommer 

andelen 85 år och äldre att ligga strax under 500 fram till i början av 2020-talet, sedan 

kommer en kraftig ökning att ske. 15 Kommunens siffror för antalet äldre i kommunen 

visar på att antalet fortfarande håller sig under 500, även om en liten ökning har skett 

mellan 2002 till 2008. En ökning av andelen 85 år och äldre är det mest troliga att 

förvänta sig i framtiden, omfattningen är dock svår att förutspå. Under de närmsta åren 

handlar det främst om hälsan och dödstalen för de 484 som är mellan 80-84 år, längre 

fram handlar det om utvecklingen för de 2332 som nu är mellan 65 och 79. 16 Samtidigt vill 

jag återigen flagga för att mycket kan hända och framtidsprognoser har i sig själv en 

inbyggd osäkerhet eftersom vi inte kan förutspå framtiden. 17 Prognoser bygger på 

sannolikhetskalkyler. 

(O)hälsan hos de äldre 

Andelen äldre är inte det enda som påverkar kommande behov av vård- och omsorg. 

Hälsoutvecklingen hos de äldre påverkar behovet av omsorg. En kommun med många 

hemmaboende äldre med hög grad av funktionsnedsättningar får ett ökat tryck på 

hemtjänsten. Äldres ohälsa beror framför allt på åldersrelaterade biologiska förändringar. 

Dessutom spelar variabler som livsstil, sociala relationer och materiell standard roll för 

(o)hälsan. Samtidigt påverkar utvecklingen av och tillgången till hjälpmedel och 

bostadsanpassning det upplevda hjälpbehovet. En person kan ha nedsatt 

funktionsförmåga, men om omgivningen anpassas minskar upplevelsen av att vara 

funktionshindrad. Den kroppsliga förmågan är alltså lika central som den fysiska 

omgivningen. 18 Här vill jag även lägga till att den sociala omgivningen spelar roll för 

upplevelsen av (o)hälsa; vid psykisk funktionsnedsättning, minnesproblem, social isolering 

eller upplevd ensamhet behövs mänskliga resurser för att minska funktionshindret. 

Om vi ser till den allmänna hälsoutvecklingen för befolkningen sedan mitten av 1970talet 

har rörelseförmågan förbättrats, antalet personer med rörelsehinder har minskat, 

men andelen med psykiska besvär och hörselnedsättningar har ökat, därtill har allt fler 

kvinnor drabbats av långvarig sjukdom som medför nedsatt arbetsförmåga. Intressant nog 

har de äldres hälsa blivit bättre, medan yngre har fått sämre hälsa. 19 Undersökningar om 

det allmänna hälsotillståndet genomförda under åren 1980 till 2000 visar på stora 

förbättringar i hälsan hos 65 år och äldre. Däremot har det inte skett någon minskning av 

15 

Herlitz & Säfström 2004: 7-8. 

16 

Enligt data som vård- och omsorgsförvaltningen i Hedemora kommun har tagit fram. 

17 

Herlitz & Säfström 2004. 

18 

Parker, Schön & Thorslund 2006; Vogel 2006. 

19 

Det har även skett en utjämning mellan arbetare och tjänstemän, men utjämningen förklaras genom att 

tjänstemännen fått sämre villkor. Fortfarande finns det stora skillnader i hälsa mellan kategorierna 

tjänstemän/arbetare, svenskfödda/invandrare, hög- respektive låginkomsttagare, se Vogel 2006: 275. 

8

sjukligheten vad gäller långvarig sjukdom. Det är fler äldre som får regelbunden medicinsk 

behandling av olika slag. 20 

Större delen av förbättringarna i hälsan skedde under 1980-talet fram till och med 

första halvan av 1990-talet. Hälsoförbättringarna tycks sedan dess ha stagnerat med 

smärre variationer åt olika håll. Orsakerna till stagnationen kan ha flera förklaringar. De 

allra äldsta lever längre och bor kvar hemma i allt större utsträckning, men troligtvis med 

nedsatt funktionsförmåga. Neddragningarna inom äldreomsorgen och sjukvården kan ha 

inverkat negativt på de äldres hälsoutveckling. Alternativt kan de hälsoförbättringar som 

är möjliga att åstadkomma ha nått sitt tak. 21 

(O)hälsoutvecklingen ska läsas med vissa förbehåll då utvecklingen av medicinsk 

teknik och ökad diagnosticering gör befolkningen mer medveten om klassificeringar av 

sjukdomar. Därför rapporteras även besvär som tidigare inte kategoriserades som 

sjukdom in. Ett förbehåll bör även göras för att ökad livslängd medför en ökning av 

långvariga sjukdomar, så kallad uppskjuten sjuklighet. Det innebär att antalet sjukår är 

oförändrade men att antalet friska levnadsår ökar. Hemsjukvård och hemtjänst krävs 

fortfarande under de sjuka åren. Omsorgsbehovet senareläggs alltså, men minskar inte. 

Alternativt expanderas sjukligheten, så att livslängden ökar, men genom medicinska 

framsteg ökar också tiden för sjuklighet och därmed behovet av vård och omsorg. 22 

Kopplingen mellan (o)hälsa och behov av vård och omsorg är inte heller helt enkel. 

Det beror som jag nämnde tidigare på hur den sociala och fysiska miljön svarar upp emot 

individens behov. Med goda hjälpmedel och rätt insatser kan den upplevda ohälsan 

minska. Att göra prognoser om utvecklingen av (o)hälsan bland de äldre är svår. En stor 

del av hälsoundersökningarna har exempelvis haft varierande variabler, olika 

åldergrupperingar och icke samstämmiga definitioner av de begrepp som används. 23 Det 

vi kan konstatera är att ett behov av vård och omsorg för de äldre äldre kommer att 

kvarstå, men eventuella ökningar av behovet är svårt att fastställa. Samtidigt kommer 

andelen äldre äldre att öka vilket kommer att medföra fler potentiella brukare. 

Försörjningskvoten 

Lite kort om andelen presumtiva omsorgsarbetare i framtiden kan vara på sin plats i en 

analys som denna. Antalet personer mellan 20 och 64 år är viktig för att kunna möta upp 

ett eventuellt ökande behov av vård och omsorg, speciellt i kommuner som drabbas av 

utflyttning av yrkesverksamma personer. Herlitz och Säfströms rapport pekar på att det i 

Hedemora kommun har skett en minskning av försörjningskvoten under de senaste 30 

åren. De skissar på att sannolikheten är stor för att andelen personer i yrkesverksam ålder 

per pensionär kommer att minska ytterligare under de närmaste 25 åren. Hur stor 

minskning som sker beror förstås på utflyttningen, men även på födelsetalen. Om 

födelsetalen skulle stiga och utflyttningen från kommunen skulle avta kommer 

försörjningskvoten ändå att minska. Med andra ord behöver Hedemora kommun få en 

20 Parker, Schön & Thorslund 2006: 339; Vogel 2006: 275-277. 

21 Parker, Schön & Thorslund 2006: 339, se även Larsson & Szebehely 2006. 

22 Parker, Schön & Thorslund 2006; Thorslund & Parker 2006; Vogel 2006. Se även Herlitz & Säfström 2004. 

23 Parker, Schön & Thorslund 2006; Thorslund & Parker 2006; Vogel 2006 

9

våg av inflyttning under de närmaste decennierna för att kunna tillhandahålla tillräckligt 

med arbetskraft till vård och omsorg. 24 Hedemora kommun är inte ensamma om detta 

problem, varför man kan fråga sig varifrån inflyttningen ska komma. Förvaltningschefen i 

Hedemora kommun tar upp denna fråga under vår intervju och konstaterar att det kan bli 

kamp om personal mellan kommunerna i Dalarna, kanske även mellan närliggande län. 

Sammanfattning och kommentarer 

Andelen brukare med hemtjänst har ökat i Hedemora kommun, samtidigt som platserna i 

särskilt boende har minskat. Andelen 85 år och äldre kommer troligtvis att hålla sig på 

ungefär samma nivå som nu fram till 2020, för att därefter öka starkt. Om kommunens 

ekonomi redan nu är ansträngd och andelen brukare är stor kan det vara intressant för 

kommunen att räkna in (o)hälsoutvecklingen. När år 1980 sätts i jämförelse med år 2000 

visar det sig att det har skett stora hälsoförbättringar hos personer 65 år och äldre, men en 

stagnation i hälsoförbättringarna har också skett. Däremot har det inte skett någon större 

förändring vad gäller långvarig sjukdom och fler får regelbunden medicinsk behandling. 

Troligt är att många äldre bor hemma med funktionsnedsättningar och får hjälp från 

hemtjänsten. Här finns det möjligheter för kommunen att minska upplevelsen av att vara 

funktionshindrad. Den sociala och fysiska miljön har betydelse för upplevelsen av att vara 

funktionshindrad och bidrar därmed till att definiera behovet. Vid förbättringar av den 

sociala och fysiska miljön kan fler klara sig hemma med mindre insatser. Att anpassa 

hemmen och satsa på teknologi kan alltså vara välbetänkt inför framtiden då Hedemora – 

i likhet med många andra kommuner – står inför en minskande försörjningskvot, med 

andra ord färre personer som utgör presumtiv vård- och omsorgspersonal. 

24 Herlitz & Säfström 2004: 9-10; se även Herlitz, Myrholm & Säfström 2004. 

10

3. Förändringar inom äldreomsorgen 

Nationella förändringar 

Med Ädelreformen kom en mängd med förändringar som har medfört att allt fler äldre 

bor hemma med stora hjälpbehov. Kommunerna tog över betalningsansvaret för de 

medicinskt färdigbehandlade patienterna som ansågs vara redo att skrivas ut från 

sjukhusen. Antalet vårdplatser har minskat stadigt och vårdtiderna har kortats ned, vilket 

innebär att många äldre skrivs ut från sjukhusen med omfattande vård- och 

omsorgsbehov. Behoven ska till stor del tas om hand av den kommunala äldreomsorgen. 

Äldre med stora hjälpbehov prioriteras före äldre med mindre behov. 25 

Sedan slutet av 1990-talet har andelen äldre i särskilt boende minskat medan äldre med 

hemtjänst har ökat. Inom gruppen 80 år och äldre har antalet hjälptagare tredubblats 

sedan 1960. Motsägelsefullt nog är det 100 000 färre (i alla åldrar) som får hemhjälp idag i 

jämförelse med 1980, samtidigt som gruppen 80 år och äldre har ökat med 200 000. 

Insatserna har framför allt minskat bland de yngre äldre, men insatserna har även 

minskats ned för de äldre äldre. Bland dem som är 80 år och äldre fick 34 procent 

hemhjälp 1980, medan bara 20 procent fick det 2005. Samtidigt minskade andelen äldre 

äldre i särskilt boende från 28 till 17 procent. 26 

Minskningarna av äldreomsorg har säkerligen flera förklaringar, som vi tidigare varit 

inne på finns det tecken på hälsoförbättringar hos de äldre. Men äldreomsorgsforskarna 

Kristina Larsson och Marta Szebehely är tydliga på att kommunerna har dragit ned på 

äldreomsorgen och omfördelat den på grund av den kommunala ekonomin. De 

kommunala resurserna har minskat betydligt i relation till antalet äldre i befolkningen 

under de senaste 15 åren. Resurserna läggs på färre: de mest hjälpbehövande, och 

kostnaderna per brukare har därför ökat. 27 

Minskande ekonomiska resurser och fler vårdkrävande äldre har lett till att många 

kommuner har infört strängare riktlinjer för behovsbedömningarna, samtidigt som kraven 

på anhöriga har ökat. Med anhöriga menas främst kvinnor i sina roller som makar, 

sambos, döttrar och svärdöttrar. Det ska inte vara kommunens ekonomi som styr 

behovsbedömningen utan den enskildes behov, men trots detta får ekonomin sätta 

agendan för behovsbedömarnas beslut. 28 När man sparar på den kommunala omsorgen 

kan det vara av intresse att fundera över att kvinnor har högre ohälsotal än män och att 

deras ohälsa vad gäller värk och psykiska besvär har ökat mer än mäns. 29 En mycket trolig 

tolkning är att de ökande kraven på anhöriga bidrar till kvinnors ohälsa. 

25 Larsson & Szebehely 2006: 413-414. 



28 Szebehely 1998, 1999; Larsson & Szebehely 2006: 416; se även Larsson 2006. 

29 SCB 2006, rapport 113. 

11

Förändringar i Hedemora 

I likhet med hela landet har Hedemora kommun genomfört en rad förändringar inom 

äldreomsorgen. Den senaste större omorganisationen genomfördes mellan 2003 och 2005 

(den trädde i kraft i november 2005). Under omorganisationen organiserades bland annat 

hemtjänstens och biståndsbedömningens verksamhet om. Kommunen tillsatte en 

områdeschef för enhetscheferna samt omvandlade den tjänst som enhetschefen för 

behovsbedömarna hade till områdeschef. 

Kommunen lade även ned platser inom särskilt äldreboende under omorganisationen. 

Under åren 2003-2005 avvecklades 70 platser i särskilt boende, bland annat lades 

Gussarvsgårdens äldreboende ned och omvandlades till ordinärt boende. De har kvar 189 

platser inklusive korttidsboende som är på 27 platser. Det finns även några lägenheter vid 

före detta Gussarvsgården (som nu kallas för Vintergatan) som har gått över till 

hemtjänsten. Hedemora kommun har nu två enheter för särskilt boende i stan, samt ett 

demensboende. I Långshyttan finns ett äldreboende och ett korttidsboende. 

Förändringar av hemtjänstens organisering 

Hemtjänstgrupperna har också genomgått en rad olika omorganisationer. 2005 flyttade 

hemtjänsten i Vikmanshyttan in till centrala Hedemora. Ytterligare en hemtjänstgrupp 

skapades för att ta hand om de brukare som fanns kvar i lägenheterna på Gussarvsgården. 

Detta ledde till att det 2006 fanns 6 hemtjänstgrupper i olika lokaler i centrala Hedemora. 

Därutöver fanns det vid denna tidpunkt två grupper i Långshyttan med sammanlagt 19 

personal. I Garpenberg fanns det en grupp om 8 personal. Smedby hade en grupp med 5 

personal. Hemtjänstgrupperna i Garpenberg och Smedby finns kvar i oförändrad form, 

medan ytterligare förändringar har gjorts för övriga grupper. 

2007 flyttade hemtjänsten i Långshyttan till en gemensam lokal på Klostergatan. Även 

hemtjänstgrupperna i centrala Hedemora flyttade. De har nu gemensamma lokaler på 

Vintergatan. Flytten genomfördes för att grupperna skulle kunna sitta tillsammans och få 

bättre lokaler. Samtidigt slogs de 6 hemtjänstgrupperna i centrala Hedemora samman till 4 

grupper med 16 personal i varje (på natten är de 12 personal). I Långshyttan slogs de två 

arbetsgrupperna ihop till en grupp. Det var mycket oro i grupperna till en början, men det 

har lugnat ned sig. Att grupperna har slagits ihop till större men färre enheter beror på 

planeringen inför det planeringssystem som ska införas i alla grupper (förutom 

Garpenberg och Smedby). För att planeringssystemet ska fungera bör grupperna bestå av 

minst 15 personer (se mer om planeringssystemet under rubriken ”Tekniska 

förändringar”). Genom att det har varit en hel del personalbyten bland enhetscheferna (3 

av 4 är relativt nya) har det också skett positiva förändringar i grupperna enligt 

enhetschefernas områdeschef. 

Fler omflyttningar är på gång. I december 2007 flyttade alla 5 områdeschefer till 

gemensamma lokaler på Vintergatan. Behovsbedömarna ska flytta till Vintergatan efter 

årsskiftet. På Vintergatan finns även hela hemtjänsten i centrala Hedemora (både 

enhetschefer och arbetsgrupper), samt LSS och deras enhetschefer och administration. 

Genom att sätta samman alla olika delar av omsorgen platsmässigt hoppas samtliga 

12

informanter på bättre samverkan i vård- och omsorgsplaneringen och på att samtliga 

parter ska få ökad förståelse för varandras olika roller i omsorgen. 

Även om kommunen har ändrat på gruppsammansättningen inom hemtjänsten ett par 

gånger under de senaste åren, har de haft bra personalkontinuitet. De har inte behövt 

rekrytera ny personal sedan 2004. Detta beror till viss del på att sedan år 2000 har 179 

personer kommit in via konverteringsregeln i LAS. 30 Det finns idag 40 personer som inte 

går på en egen rad i ett schema, de går i stället på långtidsvikariat. För att hantera den 

övertalighet som framför allt byggdes upp via ändringarna i LAS 31 och undvika 

uppsägningar bildades Resursgruppen av kommunen. Den består av övertalig personal 

som kommit in via konverteringsregeln samt andra som sökt sig dit. Personer som 

kommit in via konverteringsregeln erbjuds de vakanta tjänster som är aktuella att 

återbesätta. För närvarande fungerar Resursgruppen som en personalpool dit 

arbetsplatserna anmäler sitt behov av personal. Målet är att hela vikariehanteringen ska 

skötas via Resursgruppen. 

Förutom den förändring som har skett i organiseringen av hemtjänsten har även andra 

ändringar gjorts. I mars 2008 valde kommunen att flytta städningen från Samhall till 

hemtjänsten. Hemtjänstgrupperna har hand om de städningar där brukare har fler insatser 

än enbart städning. Städning till brukare som enbart har beslut om städning hanteras av 

Resursgruppen. Att städningen lagts tillbaka till hemtjänsten kritiseras av några 

informanter: kommunen vill ha utbildade undersköterskor, och de har knappast utbildat 

sig för att städa. 32 Att städa är dessutom en egen profession menar en informant. Mer 

arbete är kanske att vänta för hemtjänsten eftersom Hedemora kommun har fått ett 

domslut på att fönsterputsning ingår i skälig levnadsnivå. Alltså måste kommunen bevilja 

det till alla som behöver det. 

En förändring som har påverkat arbetsbördan är att Konsum som låg centralt i 

samhället stängdes 2006. De livsmedelsbutiker som finns kvar ligger en bit utanför 

centrumkärnan, varför det är sannolikt att behovet av hjälp med inköp har ökat. Inköp är 

en arbetsuppgift som tar mycket tid i anspråk. Personalen ska hämta (ibland även skriva) 

inköpslista hos brukaren, handla, sedan åka tillbaka och packa upp varorna. 

Enhetscheferna påpekar att eftersom de är verksamma i ett litet samhälle försöker de 

organisera så att personalen kan få komma handla innan butikerna öppnar för 

allmänheten till jul och påsk, men det underlättar endast under storhelgerna. Faktum 

kvarstår att inköp är en tidskrävande daglig arbetsuppgift för hemtjänstpersonalen. 

Kommunen har infört ökat brukarinflytande inom hemtjänsten från och med den 15 

november 2008. Det innebär att brukarna får byta en beviljad insats mot något annat. 

Brukarna kan alltså byta tid mot tid, som till exempel en halvtimme dusch mot något 

annat som de hellre vill göra. Brukarna kan dock inte spara ihop timmar. Tjänsten byts 

rakt av mot en beviljad insats. Personalen ska kunna göra lite av varje i stället för det som 

är beviljat, men inte sådant som en fackman ska göra som exempelvis målning, tapetsering 

30 Lagen om anställningsskydd SFS 1982:80 med ändringar införda till och med SFS 2008:564. 

31 Den ändring i LAS som trädde i kraft under 2007 och 2008 innebär att vikarierande personal snabbare konverteras 

till tillsvidareanställda, se Lagen om anställningsskydd SFS 1982:80 med ändringar införda till och med SFS 2008:564. 

32 Jfr Sörensdotter 2001, 2008. 

13

eller elektriska installationer. Om de inte klarar av sysslan i gruppen, får de avstå eller 

lägga ut den på någon annan. Enklare sysslor kan bytas direkt, andra kräver mer planering. 

Från och med 1 januari 2009 finns även en fixartjänst i kommunen där brukarna kan be 

att få hjälp med att byta lampor och dylikt. Att brukarna ska få vara med och påverka och 

välja vad de vill göra med sin tid anser en del av de intervjuade är en spännande och 

positiv utveckling. 

Tekniska förändringar 

Hedemora kommun håller på och genomför en rad tekniska förändringar som ska öka 

effektiviteten inom bland annat hemtjänsten. IntraPhone är ett Web-baserat utförarstöd 

där personalen kan rapportera in när de anländer till och när de lämnar brukaren. De kan 

även rapportera in de insatser som utförs och dokumentera vad som hänt. Eftersom 

hemtjänstpersonalen loggar in och ut, samt dokumenterar sina insatser genererar systemet 

statistik på insatser och tid. IntraPhone gör det möjligt att följa var hemtjänstpersonalen 

befinner sig och vad de gör. Personalen kan även använda IntraPhone till att förmedla 

information mellan varandra, enhetschefen kan också lämna meddelanden till gruppen 

eller enskild personal. 

Hemtjänsten ska sätta igång med planeringsstöd utifrån den geografiska kartan genom 

planeringsmodulen Procapita planering. Man lägger in schematid, personal, kompetenser, 

brukartid och insatser och får ut ett dagligt schema för varje personal, vilket minskar den 

ibland något ologiska morgonplanering som sker i grupperna. Programmet kommer att 

ange den optimala tidsplaneringen av arbetet. Logistiken med förflyttningar, som ofta är 

ett problem för hemtjänsten där mycket tid går åt till transport, kommer att lösas mer 

effektivt. 

Hemtjänsten ska även införa kontaktmannaskap. Det är allt för många olika personal 

kring varje brukare. I Procapita planering numrerar man personalen för varje brukare från 

1-3, 1 är den som i 1:a hand ska väljas för brukaren, 2 i 2:a hand och så vidare. Att 

kommunen inför Procapita planering är en av orsakerna till att de har slagit samman 

personalgrupperna (se föregående avsnitt ”Förändringar av hemtjänstens organisering”). 

Hela vård- och omsorgsförvaltningen har även infört ett nytt löne- och tidssystem med 

ett grundschema. Detta innebär att önskescheman är tillfälligt borta. Förhoppningsvis 

kommer önskeschema att återinföras när personalen har fått ett bra grundschema att utgå 

från. Detta är troligen väsentligt eftersom de grupper som har haft önskescheman har haft 

betydligt lägre sjukfrånvaro än övriga grupper (se bilaga 2). 

Genom informationen som kommer ut från Procapita planering och IntraPhone blir 

det möjligt att justera insatserna åt det ena eller andra hållet eftersom beviljade insatser 

kan jämföras med antalet arbetade timmar per brukare. Det går dock inte att göra en 

exakt avstämning eftersom beviljad tid är en schablontid, men möjligheterna att få 

kontroll på beviljade respektive utförda insatser ökar. Informanterna tror mycket på 

planeringssystemet för att kunna spara tid och organisera omsorgen bättre. 

Kommunen har även infört en brukartelefon för anhöriga och brukare (från och med 

13 oktober 2008). De kan ringa hemtjänsten mellan 8.00–21.00 för att lämna 

meddelanden eller fråga om saker som berör hemtjänsten eller brukarens behov. Den 

14

ökade tillgängligheten förväntas göra att antalet larm minskar, då larmet ibland fungerar 

som kommunikation med personalen. Den förväntas även leda till ökad trygghet då 

mindre frågor kan lösas snabbt. 


Äldreomsorgen har genomgått stora förändringar sedan Ädelreformen genomfördes 

2002. Såväl nationellt som i Hedemora kommun har förändringarna under 2003 och 

framåt handlat mycket om att dra ned antalet platser på särskilt boende, vilket har ökat 

hemtjänstens andel av brukarna. Hedemora har därtill haft andra förändringar som 

påverkar hemtjänstens arbete. Hemtjänsten har organiserats om, planeringsstöd ska 

införas för att effektivisera arbetet. Möjligheter kommer att finnas att jämföra beviljade 

beslut med genomförda dito. Städningarna har förts tillbaka till hemtjänsten. Ökat 

brukarinflytande har genomförts i november 2008, vilket innebär nya utmaningar för 

hemtjänsten. Låt oss gå vidare med att studera hur förändringarna hittills har påverkat 

hemtjänstens och behovsbedömarnas verksamhet. 

15

4. Hemtjänsten och behovsbedömarna 

Väntelista till särskilt boende 

Från hösten 2005 till och med våren 2006 har det varit kö till lägenheterna på särskilt 

boende. Det är fullt på boendena, och det är nätt och jämt att det går att få plats för dem 

som söker. Förvaltningschefen säger dock att väntetiden har minskat. I december 2007 

var väntetiden till särskilt boende 4 månader, i ett fall blev det 6 månader. Under våren 

2008 var det 16 personer på väntelistan. Efter sommaren har de kommit i kapp, men det 

beror till viss del på att kommunen har haft färre sökande. En tolkning är dock att 

platserna på särskilt boende inte riktigt räcker till. Detta blir ännu tydligare om vi ser till 

effekterna av neddragningen av platser för hemtjänsten. 

När platserna på särskilt boende lades ned fick hemtjänsten fler brukare. De som 

bodde kvar i lägenheterna på de särskilda boenden som lades ned erbjöds att stanna med 

hjälp från hemtjänsten istället för att flytta till ett annat äldreboende. Det bildades även en 

ny hemtjänstgrupp för att kunna ta hand om de nya brukarna. Neddragningarna av platser 

motsvarar dock inte hela ökningen av brukare inom hemtjänsten. Som vi kunnat se lade 

kommunen ned 70 platser i särskilt boende mellan 2003 och 2005. Hemtjänsten fick en 

ökning av antalet brukare från 320 år 2003 till 536 år 2005, vilket är betydligt mer än 

antalet nedlagda platser. Men mer om andra orsaker senare. 

Eftersom det är kö till särskilt boende, blir brukarna kvar hemma längre än de 

egentligen klarar av. Behovsbedömarna är tydliga på att när man inte längre kan tillgodose 

behoven hemma, ska brukarna få komma in på ett särskilt boende om de ansökt om 

detta. På grund av väntetiden får dock behovsbedömarna vara uppfinningsrika. De 

kombinerar hemtjänst med avlastning och korttidsboende beroende på brukarens 

förutsättningar och vilja. Men det blir i längden svårt att tillgodose hjälpbehovet. Många är 

så pass sjuka att de behöver sjukhusvård ofta, vilket innebär att de får åka fram och 

tillbaka mellan hemmet och lasarettet. Något som inte direkt bidrar till att förbättra 

hälsotillståndet. Det är inte värdigt enligt behovsbedömarna, som en av dem uttrycker det: 

”hemtjänsten räcker inte till när man har klippkort på ambulansen”. Ett omfattande 

omvårdnadsbehov behöver tillgodoses med rätt hjälp. 

Brukarna kan erbjudas plats på ett korttidsboende i väntan på plats på särskilt boende, 

men enligt behovsbedömarna blir det ovärdigt att vänta där månad ut och månad in. 

Målsättningen är att behovet av ett särskilt boende tillgodoses så snabbt som möjligt, men 

väntetiden kan bli upp till 3-4 månader. En av behovsbedömarna berättar om en brukare 

som inte vill vara på korttidsboende eftersom hon menar att ”jag förlorar mig själv”. 

Precis som på sjukhus överlämnar man sig till institutionen och miljön är opersonlig. 

Korttidsboendet blir dessutom ”i väntan på” plats på särskilt boende. Det finns ingen 

poäng med att vara där, till skillnad mot om man är där för rehabilitering innan man åker 

hem eller till ett annat boende. För de brukare som väntar länge på lägenhet i särskilt 

boende ser behovsbedömarna till att ha möten med brukarna för att informera om läget 

så att de inte går i ovisshet och sedan helt plötsligt ska flytta. 

16

Trots den beskrivna situationen med köer och nödlösningar håller inte 

behovsbedömarna med mig om att de har för få platser på särskilt boende, det vill säga att 

kommunen minskade ned platserna för mycket. Men de är på det klara med att för den 

enskilde är det bästa om de får en boendeplats direkt. De som vill in på ett boende begär 

det själv och då behöver de det oftast. Hjälpbehovet är omfattande. För ett fåtal handlar 

det kanske mer om otrygghet än fysiska behov, men för de flesta är behovet av särskilt 

boende tydligt; de klarar sig inte med den hjälp de får. Ädelreformen byggde på att alla ska 

bo hemma så länge som möjligt. Samtidigt finns en ekonomisk motsägelse i reformen för 

dem som är mycket vårdkrävande; några informanter säger att om man har mer hjälp än 5 

gånger/dag blir det billigare att placera brukaren i särskilt boende. 33 

Enhetscheferna målar upp en annan bild av de äldres hemmaboende. De menar att de 

äldre bor hemma allt längre, och därmed är i sämre skick eftersom de får vänta så länge på 

att få plats i ett särskilt boende. Enligt enhetscheferna har det blivit väldigt svårt att få 

plats på ett särskilt boende sedan kommunen lade ned Gussarvsgården. Många väljer 

förvisso att bo hemma, vilket ligger i linje med kvarboendeprincipen från Ädelreformen, 

men en av enhetscheferna menar att ”som man frågar får man svar”. Enligt 

enhetscheferna tar behovsbedömarna för givet att de äldre vill bo kvar hemma, vilket 

kanske inte alltid är det bästa. Behovsbedömarna säger att de försöker motivera de äldre 

att bo kvar hemma. De utgår också från att de flesta önskar att vara hemma. 

Enhetscheferna upplever att det har blivit mer tillsyn på kvällarna, fler vill ha mer 

kvällshjälp och även helghjälp. De frågar sig om en del blir oroliga av att bo kvar hemma 

för länge. 

Ökad vårdtyngd och nya brukare 

Förutom de organisatoriska förändringar som inverkar på hemtjänstens arbete menar 

samtliga informanter att vårdtyngden för hemtjänsten har ökat. Detta beror till stor del på 

neddragningen av platser på särskilt boende. Det blev en topp i kön när Gussarvsgården 

stängde. Då hade de en lista för dem som skulle flytta till annat boende, därtill kom de 

som redan stod i kö. Eftersom det periodvis är lång kö till de platser som finns på särskilt 

boende bor de äldre hemma längre än planerat och de har vanligtvis omfattande behov av 

hjälp. 

Hemtjänsten har dessutom fått ett par fall med personer som har behov av extremt 

mycket hjälp och många med stor vårdtyngd. Det gäller framför allt personer som är 

multihandikappade. Informanterna menar även att hemtjänsten har fått nya kategorier 

med vårdkrävande brukare under de senaste 10 åren, framför allt fler yngre brukare med 

trafikskador, stroke och andra allvarliga sjukdomar. Yngre brukare kan inte få plats på 

särskilt boende (och vill kanske inte heller), så de är hänvisade till hjälp i hemmet. De får 

vanligtvis hjälp från hemtjänsten i väntan på besked om LSS. 

LSS-bedömningarna har ändrats genom att Försäkringskassan har minskat andelen 

bifall för personlig assistens. Många som förr hade fått personlig assistans får avslag. 

33 Att det blir dyrare att bo hemma med stora omsorgsbehov pekar även många forskare på, se Herlitz, Myrholm & 

Säfström 2004. 

17

Istället för LSS får brukarna hjälp från hemtjänsten genom att de beviljas ”personligt stöd 

enligt SoL”. De sysslor som ska genomföras enligt personligt stöd är ofta mer omfattande 

än dem som gäller för hemhjälp till äldre. De kan likställas med insatserna för personlig 

assistans. Personalen får, förutom att ge personlig omsorg och service, baka, skala potatis, 

laga mat med mera. En del av dem som har beviljats personligt stöd enligt SoL är mycket 

hjälpbehövande. Hemtjänsten har bland annat anställt 4 heltidsarbetande personal för ett 

ärende. I ett annat fall anställdes en och en halv tjänst extra på grund av en brukare med 

stora vårdbehov. 

Ytterligare en ny typ av brukare kommer via Migrationsverket. Det är asylsökande som 

får hjälp från hemtjänsten. Migrationsverket begär en behovsbedömning och väljer sedan 

ut från bedömningen vilken omsorg de vill beställa. Det är inget riktigt beslut, utan 

snarare en beställning från Migrationsverket, vilket ibland gör att brukarna bara får delar 

av sina behov uppfyllda. Via Migrationsverket har det kommit ett flertal brukare med 

stora vårdbehov, bland annat en person som behövde hjälp från två heltidstjänster. Det 

kan vara personer med krigsskador och liknande. Dessa fall är påfrestande för 

hemtjänstpersonalen bland annat eftersom det blir språkliga problem, personalen 

upplever också att vissa får för lite hjälp, och att flyktingarna har många svåra problem 

som personalen inte vet hur de ska hantera. Det har dessutom varit svårare att få 

hjälpmedel till flyktingarna, vilket har gjort arbetet slitigt. Kommunen har också behövt ta 

in män som omsorgsgivare då alla inte accepterar kvinnor som hemhjälp. 

Hemtjänsten har även haft fler ärenden med palliativ vård. Hedemora kommun hade 

en speciell grupp för palliativ vård, men den lades ned. Det gjordes för att förbättra 

kontinuiteten för dessa brukare. Tidigare kom ofta helt ny personal in (beroende på vilken 

personalgrupp som personalen i den palliativa gruppen arbetade i), nu sköter all personal i 

samtliga personalgrupper brukaren när den får palliativ vård. De som ingick i den 

palliativa gruppen arbetar kvar i den ordinära verksamheten och kan därmed ge stöd och 

kunskap till sina kollegor. Vid palliativ vård har även hemtjänsten nära kontakt med MOH 

(medicinsk hälso- och sjukvård) där patienten blir inskriven. De ärenden som gäller 

palliativ vård kräver ofta att hemtjänsten förstärks med extra personal, eftersom det är 

många dubbelbemanningar och täta besök. En del brukare bor dessutom långt bort, vilket 

kräver mer personal då restiden blir längre. Trots att den palliativa vården är kortvarig är 

den personalkrävande. 

Förutom alla dessa grupper med nya brukare har boendestödet på Nibblegården sagt 

att de inte har tillräckligt med resurser för att hjälpa sina brukare med tvätt och inköp. Då 

får hemtjänsten ta det, vilket medför högre belastning på hemtjänstpersonalen och 

därmed extra personal. 

Precis som informanterna berättar visar Socialstyrelsens statistik på att Hedemora 

kommun har fått fler brukare från 65 år och uppåt mellan åren 2003 till 2007. 34 Några 

siffror som sticker ut genom åren är antalet brukare på nivån 1-9 hjälptimmar, där är det 

79 stycken 2003 och 114 år 2007. I den högre delen av antalet hjälptimmar har det bara 

varit ett fall med över 200 hjälptimmar, vilket var 2005. Ser vi till nivån 50-119 

34 Se Socialstyrelsens årliga rapport Äldre –vård och omsorg år 2007, samt dem för övriga år. Rapporterna finns att ladda 

ned på www.socialstyrelsen.se under fliken Statistik. 

18

hjälptimmar var det 31 brukare 2003 och 50 år 2006 (inför 2007 gjordes en annan 

fördelning av timmarna, därför görs jämförelsen med 2006). Ytterligare en intressant siffra 

är statistiken över dem med 0 hjälptimmar som 2003-2006 var 0 stycken, men 2007 var de 

157 stycken. 35 Som vi har sett tidigare har antalet brukare ökat mycket från 2003, men en 

del svar i varför hemtjänsten har haft så pass hög belastning återfinns även i hur många 

hjälptimmar brukarna har. 

Hemtjänstpersonalen har alltså fått såväl tyngre fall som nya grupper med brukare, 

vilket innebär nya arbetsuppgifter utöver dem som vanligtvis ingår i arbetet. Detta i sin tur 

kräver bredare kompetens av personalen. 

Generationsskillnader i hjälpbehovet 

Enhetscheferna menar att de som är äldre äldre till stor del är pigga och försöker klara sig 

själva så gott det går. De tycker sig däremot se en ökning av andelen 30-talister bland 

brukarna. De har andra krav än äldre brukare och vill ha bättre teknisk utrustning. Yngre 

äldre vill duscha oftare än äldre äldre, vilket förstås även gäller de yngre brukarna som inte 

är pensionärer. Ökande krav förväntas komma i ännu högre grad när 40-talisterna 

kommer att behöva hjälp. Flera informanter säger att yngre äldre är vana att samhället 

ordnar det de behöver. Äldre äldre är vana att klara sig med mindre och skapar sig ofta 

möjligheter till hjälp genom anhöriga och grannar. 

Samtidigt har det skett förändringar genom att de yngre äldre till viss del har börjat 

köpa privat hjälp. Behovsbedömarna pekar på att en del brukare hellre väljer hushållsnära 

tjänster som de får dra av för istället för hemtjänst. Det finns också gränser inom 

hemtjänsten, som till exempel att man bara får städat i två rum och kök varannan vecka. 

Behovsbedömarna tror att det kan bli fler som tar hushållsnära tjänster bland de yngre, 

eftersom de ser möjligheterna med att få hela huset städat. Samtidigt behöver 

behovsbedömarna bli bättre på att informera om hushållsnära tjänster. De tror dock inte 

att de äldre äldre kommer att använda sig av hushållsnära tjänster eftersom de tycker att 

det blir krångligt med avdrag i deklarationen, medan de yngre äldre är mer vana med 

Internet, skatteavdrag med mera. 

Hemtjänstgruppernas effektivitet 

Den högre vårdtyngden kräver en hel del extra personal, vilket innebär att det har blivit 

stressigare för hemtjänstgrupperna. Ibland har de inte heller fått in personal för att täcka 

upp för frånvaro. Det har varit mycket övertimmar, mer timmar än de har personal till (se 

bilaga 1). Samtidigt har en del personal gått på utbildning, vilket skapar behov av vikarier. 

Tidspressen har skapat en del konflikter inom grupperna. 

Vid ekonomiska svårigheter kan det vara lätt hänt att kommunen vill öka takten i 

hemtjänstgrupperna genom att lägga på dem fler ärenden eller dra ned på personal utan 

att därför justera arbetsuppgifterna. Hemtjänsten i Hedemora ligger dock bra till när det 

35 Vad denna kraftiga ökning beror på är något oklart. Socialstyrelsen anger att de har ändrat något på vad som ingår 

i statistiken. Även om ökningen i gruppen 0 timmar är oklar, märks en reell ökning i antalet hjälptimmar från 2003 till 

2007. Det står med andra ord klart att en ökning av hemtjänstens arbetsinsatser har skett över tid. 

19

gäller hur mycket tid som går till brukarna: det är ungefär 50 procent. 36 Tiden för brukarna 

brukar ligga på 45-55% i denna typ av verksamhet. Det är därför inte möjligt att bara 

minska personalen eller öka arbetsuppgifterna. Personalen arbetar på den nivå som kan 

förväntas av dem. Hemtjänsten kommer dock inte att få mer pengar till verksamheten, 

utan behöver bli mer effektiva. De har legat över budget hela året och behöver lösa 

problemet med att det är så många övertimmar. Hemtjänsten ligger 6 årsarbetare över 

budget. Vad beror det på? Ineffektiv planering? Åker de två i onödan? Är det många 

dubbelbemanningar? 

Förvaltningschefen pekar på att det är viktigt att stämma av så att personalen följer 

besluten och inte gör mer. Att lösa logistiken med hur hjälpen utförs och förflyttningarna 

mellan brukarna är ytterligare en central del i effektiviseringen. Där kommer 

förhoppningsvis planeringsstödet att spara tjänster. 

När det gäller förflyttningar mellan brukarna ser några av informanterna problem som 

behöver lösas. Dagpersonalen i hemtjänsten samåker med bilarna och väntar ofta in 

varandra, vilket tar tid. De kör också mycket bil, även när de rör sig i centrala Hedemora. 

Kommunen har köpt in cyklar, vilket skulle öka effektiviteten och göra personalen mindre 

beroende av bilar och därmed av samåkning. För att få använda cyklarna har dock 

kommunen krav på cykelhjälm. Personalen vill inte ha hjälm enligt en informant och 

avstår därför från att cykla. Hon menar att personalen utgår från att de ska kunna använda 

bilarna överallt. Och att det knappast är ett alternativ att tvinga personalen att använda 

cyklarna och därmed tvinga dem att bära cykelhjälm. (Personalen kan givetvis använda 

sina privata cyklar och då kräver kommunen inte cykelhjälm, det gäller endast om 

personalen använder kommunens cyklar). 

Behovsbedömningar och uppföljningar 

I kommunen har det spekulerats i om handläggarna är ”för snälla” i sina bedömningar 

och ger mer bistånd än nödvändigt. Få informanter tror att behovsbedömarna i 

Hedemora är mer generösa i sina bedömningar än i andra kommuner. Samtliga 

informanter menar att det är viktigt att alla handläggare har en samsyn. Områdeschefen 

för behovsbedömarna säger att alla är utbildade och har lång erfarenhet. Ingen är osäker i 

sina bedömningar och de rådgör med varandra eller henne om de är osäkra på ett ärende. 

Behovsbedömarna har däremot fått ett högre söktryck, vilket har lett till att de har utökat 

sin verksamhet med en halvtidstjänst. Det var allt för många beslut per handläggare förut. 

Kommunen har även infört förenklad handläggning för dem över 80 år gällande 

matdistribution och trygghetslarm. Detta ska frigöra tid för uppföljning och träffar med 

personal och anhöriga. 

Samtliga informanter pekar ut uppföljningarna av biståndsbesluten som ett område 

som behöver prioriteras. Genom användningen av IntraPhone måste behovsbedömarna 

göra uppföljningar, annars faller personer med tidsbegränsat bistånd ut ur systemet. 

Behovsbedömarna skulle vilja göra fler tidsbestämda beslut, för att på så sätt säkra 

uppföljningarna. Det har visat sig ibland att när de har gjort uppföljning har en person 

36 Enligt uppgifter som har redovisats till vård- och omsorgsnämnden i Hedemora kommun år 2006. 

20

inte haft en viss insats på flera månader. De behöver inte hjälpen som står på besluten. 

Yngre får alltid tidsbestämda beslut, eftersom det finns en chans att brukarna blir bättre 

om de har varit med om en olycka eller stroke. Tidsbestämda beslut behövs dock inte för 

dem som är mycket gamla enligt behovsbedömarna. 

Personalen hör av sig när en brukare blir bättre eller sämre men det finns inget system 

för det. Brukarna ska själva ringa till behovsbedömarna om de har mer eller mindre behov 

än bedömt, men de tycker oftast att det räcker med att säga till personalen. Om en 

brukare hastigt blir sämre kan enhetschefen ge utökat bistånd i två veckor, sedan måste 

det handläggas av behovsbedömare. Om en brukare blir bättre tar det tid att ompröva, 

enhetschefen kan inte sänka biståndet. Detta måste gå fortare. Möjligtvis är det dags för 

kommunen att arbeta fram ett system för att kunna följa upp brukarnas ändrade behov 

med kort varsel. Finns det andra som kan ta beslut? Kan enhetscheferna även sänka 

beslutet tillfälligt? 

Nu är uppföljningarna alldeles för sällan, behovsbedömarna hinner inte med. De 

hoppas få mer tid till det efter förstärkningen av personal och omstruktureringen. 

Enhetscheferna poängterar att det är en stor vinst för den enskilde om alla samarbetar. 

Hemtjänstpersonalen vill gärna vara med på vårdplaneringar. Men samtidigt vill 

behovsbedömarna inte ha med personal på första besöket, eftersom det blir för många 

människor. Såväl enhetscheferna som behovsbedömarna säger att det är bättre om 

hemtjänstpersonalen är med vid uppföljningarna. Då kan de dra nytta av sin kunskap om 

hur brukarna fungerar i vardagen. 


Neddragningen av platser i särskilt boende har påverkat såväl behovsbedömarnas som 

hemtjänstpersonalens arbete genom högre belastning och nödlösningar. Emellertid är det 

inte endast andelen platser på särskilt boende som påverkar arbetsbelastningen. Det har 

även kommit till nya kategorier med brukare, bland annat yngre som har fått avslag på 

LSS, brukare som är multihandikappade, flyktingar med omfattande behov av vård och 

omsorg, samt brukare som behöver palliativ vård. 

Hemtjänsten kommer inte att få utökad budget alltså gäller det att se var kommunen 

kan spara in. Informanterna ser några lösningar i att lösa transporterna mellan brukarna 

mer effektivt, samt i att följa upp brukarnas bistånd oftare för att kunna justera både 

uppåt och nedåt. 

21

5. Möjliga förändringar 

Förslag till förändringar 

De som arbetar i verksamheten har ofta goda lösningar på problem och ser var 

verksamheten kan effektiviseras. Under intervjuerna kom det fram en hel del förslag som 

jag ska presentera här. Förslagen ska ses i relation till tidigare beskrivna problemområden. 

De rör sig från stort till smått. 

Flera informanter nämner att det är viktigt att budgeten utökas. Nu har den snarare 

blivit minskad inför 2009. Vård- och omsorgsförvaltningen skulle få 4 miljoner extra, det 

blir bara 1 miljon. Enligt förvaltningschefen hade de ansökt om att få en budget för 12 

extra tjänster inom äldreomsorgen. Nu ser det ut som att de kommer att få ungefär 9 

tjänster. Förvaltningschefen menar att det kanske går att tänka om när man gör budgeten. 

Utgår nämnden från ett traditionellt tänkande med sin budget? Här är det förstås viktigt 

att ta in de framtidsstudier jag lyfte fram som pekar på ett ökande vård- och 

omsorgsbehov i kommunen. Hur ska framtiden lösas? Kanske behöver kommuner med 

denna typ av problem att tänka på nya kreativa sätt kring sin verksamhet. Detta är i så fall 

en förändring som behöver diskuteras utifrån en helhetssyn på kommunens ekonomi. 

I verksamheten är det möjligt att direkt arbeta för högre effektivitet. Samtliga 

informanter tror att flytten till Vintergatan kommer att skapa mer effektivitet och bättre 

samarbete mellan enhetschefer, behovsbedömare och hemtjänstpersonal. De tycker att 

kommunen bör satsa ytterligare på teamarbete. 37 Det bästa är om man kan sammankalla 

alla som är viktiga för brukaren och planera gemensamt. Det tjänar alla på och det 

motverkar otrygghet. För att ytterligare kunna nyttja varandras kompetenser och 

samverka menar några informanter att det är dags att ta bort landstings- och 

kommungränserna. Indelningen skapar konstruerade gränser som försvårar samarbetet 

kring den enskilde. 

Behovsbedömarna arbetar redan nu för att effektivisera sitt arbete genom att se över 

rubrikerna för biståndsbedömningen. De anser att nivån på besluten är för detaljerad. 

Med grövre rubriker kan brukaren tillsammans med personalen avgöra vad som behöver 

göras. Detta ligger även i linje med tanken om ökat brukarinflytande. Fler detaljbeslut kan 

dessutom överföras till enhetschefen. Behovsbedömarna skulle spara mycket tid genom 

att göra enklare bedömningar. Som nämnts tidigare behöver även behovsbedömarna följa 

upp satta beslut mer. 

Flera av informanterna nämner att det är ett problem att Hedemora kommun saknar 

social dagverksamhet (det finns endast dagverksamhet för dementa). Såväl enhetscheferna 

som behovsbedömarna menar att social dagverksamhet är bra för dem som behöver 

social samvaro och gemenskap, de kan även få promenader därigenom. Social samvaro 

kan även hjälpa vid depressioner och för att förbättra matsituationen. Några informanter 

pekar på att det är stor skillnad att sitta och äta tillsammans med andra än att ha 

hemtjänstpersonal som sitter och väntar på att man ska äta klart. Speciellt de som har 

37 Se Sörensdotter 2006, för en beskrivning av hur projektet med äldreteam ökade effektiviteten och samarbetet kring 

patienterna på vårdcentralen i Avesta. Ett flertal vinster kan göras i verksamheten och för brukarna vid teamarbete. 

22

minnesproblem behöver se andra äta och påminnas om hur man använder bestick. 

Gemensamma måltider ger även rutiner för när måltiden börjar och slutar. 

Enhetscheferna tar därtill upp att det vore bra med dagverksamhet dit äldre kan gå 

utan biståndsbedömning. Det skulle förebygga social isolering och ensamhet. Då krävs 

förstås närvarande personal, men troligt är att kommunen sparar pengar långsiktigt. 38 

Social samvaro bidrar till att upprätthålla och öka välbefinnandet hos de äldre. En positiv 

bieffekt kan vara att de larm som framför allt handlar om att få kontakt minskar. 

Den dagverksamhet som finns i Hedemora för dementa är rosad. Folk trivs. Men även 

här finns det möjlighet till förändringar. Behovsbedömarna pekar på att det vore bra om 

dagverksamheten kunde vara öppen hela dagen. Alla brukare orkar inte komma igång på 

förmiddagen. I Hedemora är dagverksamheten bara öppen till 14.00. Det skulle spara 

pengar att ha utökad dagverksamhet, och frigöra tid för hemtjänsten. 

Inköp är en arbetsuppgift som tar mycket av hemtjänstens arbetstid. Här finns det 

stora möjligheter till att spara arbetstimmar. Sedan Konsum stängde har antalet 

inköpsärenden ökat. Matbutikerna ligger för långt bort för att brukarna som bor i centrum 

ska orka gå dit. Det har förvisso öppnats ett minilivs i stan men där finns inte fullt 

sortiment. En lösning på problemet är det nya projekt som kommunen har på gång med 

flexibuss via Samres. Tanken är att brukarna ska kunna boka så att bussen hämtar upp en 

om man exempelvis vill åka och handla. Flera informanter menar att det är bra för 

brukarna att komma ut och handla själva. Det sparar också tid för hemtjänsten. Logistiken 

med inköp är svår att knäcka och med nuvarande system tar det allt för mycket tid. Detta 

kanske kan vara en del som kan teknikutvecklas. Kan man skicka sin inköpslista via mail 

eller datorisera på annat sätt? Det gäller att ha ett framtidstänkande med sig, yngre 

generationer av pensionärer är mer vana vid att använda datorer, vilket öppnar för 

tekniska lösningar. En annan möjlighet är att personalen delar in sig i speciella grupper där 

exempelvis en bil bara handlar, vilket då inkluderar att hämta inköpslistor, handla, och 

sedan köra ut mat. Alternativt låta hemtjänsten gå i en egen snabbkö i 

livsmedelsbutikerna. Det skulle spara många arbetstimmar. 

Samtidigt nämner några av enhetscheferna och behovsbedömarna att det är en social 

händelse att gå och handla; det kan därför vara vikigt för brukaren att göra detta 

tillsammans med någon. När kommunen sparar är det lätt hänt att just dessa delar dras in. 

Det fanns en matbuss förut där folk handlade. Den är indragen. Det fanns också en 

verksamhet där butiker körde ut varor till äldre (det har funnits liknande verksamhet på 

andra orter). 39 En matbuss vore en bra verksamhet för att öka självständigheten hos 

brukarna och dessutom skapa sociala situationer. 

Tvätt i brukarnas hem eller i flerbostadshusets gemensamma tvättstuga tar – i likhet 

med inköp – mycket tid. Ett förslag som några av informanterna ger är att hemtjänsten 

kan börja använda sig av tvätterier till brukarna. De kan ha bilar som åker och hämtar upp 

brukarnas tvätt, ser till att den blir tvättad och sedan återlämnad. Det skulle spara tid för 

personalen, tid som de kan ägna till omsorg. 

38 Jfr Socialstyrelsen 2007b. 

39 Se Norling 2005 om olika serviceformer på landsbygden. 

23

Ytterligare ett förslag är att återinföra tjänsten med en heminstruktör som ska hjälpa 

synskadade. Eftersom det inte är lagstadgat har kommunen sparat in på den, men 

heminstruktören ger brukaren redskap för att klara sig själv i hemmet i högre grad, vilket 

innebär att denne behöver mindre hjälp från hemtjänsten. Som jag har nämnt tidigare ger 

investeringar i hjälpmedel och stöd för personer med funktionsnedsättningar ofta 

kostnadsbesparingar i längden, eftersom personen ifråga blir mer självständig, och därmed 

mindre beroende av hjälp. 

Ett sparförslag som är väldigt konkret och möjligt att införa inom relativt kort tid är 

att ändra städningen till var tredje vecka, i stället för varannan. Och samtidigt förmå 

brukarna att välja hushållsnära tjänster för städning. 

Detta är några förslag att börja med, men jag är övertygad om att kommuner kan 

effektivisera äldreomsorgen ytterligare – utan att därför dra ned på kvalitén. Detta kan ske 

genom att involvera personal på olika nivåer i verksamhetsutvecklingen. 

Omsorgsfilosofen Joan Tronto 40 pekar på hur omsorgens olika utförare ibland befinner 

sig allt för långt från varandra. Om vi tänker oss att omsorgen i en kommun struktureras 

på olika sätt hela vägen från nämnden till hemtjänstpersonalen, är det lätt att inse att 

lösningarna också finns på olika nivåer. De som bestämmer över och handlägger de 

behov omsorgstagarna har, befinner sig ibland för långt från utförarna av omsorgsarbetet 

och från omsorgsmottagarna. För äldreomsorgen som helhet kommer det att krävas 

radikala och kreativa lösningar som ökar effektiviteten samtidigt som man alltid har 

brukarens välbefinnande i fokus. Detta arbete kommer att gynnas av att flera olika nivåer 

inom omsorgsorganisationen arbetar fram förslag och provar dem. 


Informanterna har förslag till förändringar som kan bidra till att öka kommunens 

effektivitet samtidigt som omsorgen blir bättre. Förslagen spänner över olika nivåer och 

former av aktiviteter. De kan ses som en bakgrund att utgå ifrån när kommunen 

diskuterar verksamhetens inriktning, utveckling och effektivisering. 

Det är viktigt att bära med sig att den rimligaste besparingen finns i arbetstid, det vill 

säga att spara timmar för hemtjänstpersonalen genom effektivisering och att lägga ut vissa 

sysslor på andra utförare. Detta kräver förstås att hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter 

granskas och rangordnas. Vad ska utgöra hemtjänstens centrala uppgifter? Som det är nu 

hamnar allt möjligt på hemtjänstens bord. Hemtjänstpersonal definierar ofta sitt arbete 

utifrån att de är mångsysslare som måste kunna allt från att agera psykolog till att sköta ett 

hem. 41 Kanske är det möjligt att tänka nytt kring hemtjänsten och avgränsa den till att 

exempelvis fokusera på social omsorg och kroppslig omvårdnad. Det skulle innebära att 

vissa sysslor lyfts över till annan verksamhet. 

40 Tronto 1993. 

41 Se t ex Sörensdotter 2001, 2008. 

24

6. Avslutning 

Slutsatser 

Hedemora kommun har fått en ökad andel brukare inom hemtjänsten och därmed ökade 

kostnader. En del av förklaringen finns i nedläggningen av platser på särskilt boende. 

Dessutom har Hedemora kommun haft långa köer till platserna vilket har ökat 

belastningen ytterligare på hemtjänsten. Det är dock inte endast antalet brukare som har 

ökat utan även andelen vårdkrävande, och därmed personalkrävande, brukare har ökat. 

Brukare som är multihandikappade och har stora vårdbehov kan behöva omsorg flera 

gånger per dag. Den palliativa vården har också lagts ut på samtlig personal istället för att 

vara kvar som en egen grupp. Ett flertal informanter upplever att fallen med palliativ vård 

har varit fler under de senaste åren, vilket ökar behovet av personal. Andra faktorer som 

påverkar hemtjänstens arbetssituation och behov av personal är att städningarna har lagts 

tillbaka på dem. Försäkringskassan har också stramat upp LSS-bedömningarna och fler 

brukare får avslag eller får vänta länge på beslut. Dessa brukare får hjälp från hemtjänsten 

enligt personligt stöd i SoL. Migrationsverket tar också hjälp från hemtjänsten för 

flyktingar i behov av omsorg. På stödboendet Nibblegården säger sig personalen inte 

hinna med inköp med mera och detta läggs då på hemtjänsten. I samhället finns det ingen 

livsmedelsbutik centralt, vilket troligtvis har ökat behovet av hjälp med inköp. 

Det är uppenbart att hemtjänsten har fått mer arbete på grund av ett flertal orsaker. 

Som en av informanterna påpekar finns inget tak i hemtjänsten. Den som bedöms behöva 

omsorg ska också få det. Frågan är förstås hur kommunen ska hantera behovet av vård 

och omsorg. Med tanke på framtiden kan kommunen vänta sig att antalet 85 år och äldre 

kommer att ligga kvar på samma nivå eller öka fram till 2020, därefter ökar sannolikt 

antalet äldre äldre mycket. Samtidigt kommer den del av befolkningen som kan tänkas 

arbeta inom vård och omsorg att minska – såvida inte Hedemora kommun lyckas få till en 

stor inflyttning. 

För Hedemora kommun gäller det att hitta balans i ekonomin och kanske fundera på 

om de kan spara på annat håll än hemtjänsten, alternativt överföra vissa arbetsuppgifter 

till andra utförare och vara så pass radikala att de förändrar hemtjänstens innehåll. Mycket 

pekar på att Hedemora kommun kommer att få vara kreativa för att lösa sina problem 

med äldreomsorgen. Det gäller att hitta en balans mellan rimlig omsorg och ekonomi. 

Omsorgsbehov och effektivitet 

Äldreomsorgen kommer att vara ett utmanande område för många kommuner i 

framtiden, så även för Hedemora kommun. Kostnaderna för hemtjänsten har ökat, 

samtidigt som de har minskat för särskilt boende i takt med neddragningar av platser. 

Men i själva verket har en del av kostnaderna förts över till hemtjänsten. Att spara i en 

instans kan ge kostnader i nästa. Socialstyrelsen pekar på att dra ned på verksamheten är 

ett sätt att spara på, men inte alltid det bästa, i alla fall inte det enda. Förändringar i hur 

verksamheten bedrivs ger sannolikt bättre vinster, med bibehållen kvalitet i omsorgen. 

Det gäller att se över effektiviteten i hela ledet från ledning till utförare, men även 

25

uppmärksamma vilka förebyggande och rehabiliterande insatser som bedrivs. Om dessa 

minskas ned riskerar kommunerna att få högre kostnader på sikt och vice versa. 

Socialstyrelsen pekar även på vikten av sektorsövergripande samarbeten. 42 

Om vi ser till de områden Socialstyrelsen ringar in för ökad effektivitet och minskade 

kostnader, har Hedemora kommun redan påbörjat vissa ändringar som 

planeringssystemet Procapita, IntraPhone, och smidigare behovsbedömningar. Det finns 

dock fler områden att arbeta med, av vilka informanterna har pekat ut några åtgärder. Här 

vill jag speciellt trycka på förebyggande åtgärder och funktionsanpassningar för den 

enskilde för att minska behoven av hjälp, som exempelvis social samvaro för äldre, längre 

öppettider på dagvården för dementa, återinförande av heminstruktör för synskadade, 

samt att se över brukarnas hemmiljö och sociala nätverk. Sen kan förslagen om 

effektiviserad tvätt och inköp spara mycket arbetstid för hemtjänsten. Tid som kan satsas 

på att hålla en god kvalitet i den sociala omsorg och personliga omvårdnad som utgör 

personalens specifika kompetens; det vill säga det praktiska, emotionella och sociala 

arbete som de utför och har väl utvecklad erfarenhetsbaserad kunskap i. 43 

42 Socialstyrelsen 2007b. 

43 Sörensdotter 2008. 

26

Referenser 

Litteratur 

Bergström, Göran & Boreus, Kristina. 2005. Textens mening och makt. Lund: 

Studentlitteratur. 

Herlitz, Claes & Myrholm, Magnus. 2003. En befolkning i förändring. Scenarier över 

befolkningsutvecklingen i Dalarna och dess kommuner 2000-2030. Falun: Dalarnas 

forskningsråd, DFR-rapport 2003:2. 

Herlitz, Claes, Myrholm, Magnus & Säfström, Fredrika. 2004. Den äldre befolkningen i 

Dalarna. Beräkningar av vård- och omsorgsbehov 2000-2030. Falun: Dalarnas 

forskningsråd, DFR-rapport 2004:4. 

Herlitz, Claes & Säfström, Fredrika. 2004. Den äldre befolkningen i Hedemora kommun. 

Demografisk utveckling och översiktsberäkningar av omsorgsbehov 2000-2030. Falun: 

Dalarnas forskningsråd. (Ej tryckt, finns att ladda ned från www.dfr.se). 

Larsson, Kristina. 2006. Hemtjänst och anhörigvård. I: Äldres levnadsförhållanden. Arbete, 

ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003. Vogel, J & Häll, L (Red.). Stockholm: 

Statistiska centralbyrån (SCB). 

Larsson, Kristina & Szebehely, Marta. 2006. Äldreomsorgens förändringar under de 

senaste decennierna. I: Äldres levnadsförhållanden. Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 

1980-2003. Vogel, J & Häll, L (Red.). Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB). 

Norling, Mattias. 2005. Finns det något alternativ? Nya serviceformer för äldre på landsbygden. 

Falun: Dalarnas forskningsråd. 

Parker, Marti G, Schön, Pär & Thorslund, Mats. 2006. Utvecklingen av de äldres 

funktionsförmåga. I: Äldres levnadsförhållanden. Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 

1980-2003. Vogel, J & Häll, L (Red.). Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB). 

Reinharz, Shulamit. 1992. Feminist methods in social research. New York & Oxford: 

Oxford University Press. 

Socialstyrelsen. 2004. Äldre - vård och omsorg år 2003. Stockholm: Socialstyrelsen. (Kan 

laddas ned från www.socialstyrelsen.se). 





Socialstyrelsen. 2007a. Äldre - vård och omsorg år 2006. Stockholm: Socialstyrelsen. (Kan 


Socialstyrelsen. 2007b. Kostnadsskillnader i äldreomsorgen. Vad beror de på? Stockholm: 

Socialstyrelsen. (Kan laddas ned från www.socialstyrelsen.se). 



Statistiska centralbyrån (SCB). 2006. Ohälsa och sjukvård 1980-2005. Stockholm: SCB. 

Rapport 113 i SCB:s serie Levnadsförhållanden. (Kan laddas ned från www.scb.se). 

Sveriges kommuner och landsting (SKL). 2004. Vad kostar verksamheten i din kommun? 

27

Bokslut 2003. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting. (Kan laddas ned från 

www.skl.se). 



www.skl.se). 



www.skl.se). 



www.skl.se). 



www.skl.se). 

Szebehely, Marta. 1998. Hustruns hjälp eller hemtjänstens? I: Äldreomsorgens vardag. 

Stockholm: Socialvetenskapliga rådet. Konferensrapport. 

Szebehely, Marta. 1999. Omsorgsarbetets olika former. Nya klasskillnader och gamla 

könsmönster i äldreomsorgen. I: Sociologisk forskning. Nr 1, s 7-32. 

Sörensdotter, Renita. 2001. Hemma med hemtjänst. Hemtjänsten som en förutsättning för 

äldres boende i det egna hemmet. Falun: Dalarnas forskningsråd. 

Sörensdotter, Renita. 2006. ”Det bästa som hänt”. En utvärdering av äldreteamet på Avesta 

vårdcentral. Falun: Dalarnas forskningsråd. (Kan laddas ned från www.dfr.se). 

Sörensdotter, Renita. 2008. Omsorgsarbete i omvandling. Genus, klass och etnicitet inom 

hemtjänsten. Göteborg & Stockholm: Makadam förlag. 

Thorslund, Mats & Parker, Marti G. 2006. Hur mår egentligen de äldre? I: Äldres 

levnadsförhållanden. Arbete, ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003. Vogel, J & Häll, L 

(Red.). Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB). 

Tronto, Joan. C. 1993. Moral Boundaries. A Political Argument for an Ethic of Care. New York 

& London: Routledge. 

Vogel, Joachim. 2006. De äldres hälsoutveckling. I: Äldres levnadsförhållanden. Arbete, 

ekonomi, hälsa och sociala nätverk 1980-2003. Vogel, J & Häll, L (Red.). Stockholm: 

Statistiska centralbyrån (SCB). 

Lagstiftning 

Lagen om anställningsskydd SFS 1982:80 med ändringar införda till och med SFS 

2008:564. 

Webplatser 

Dalarnas forskningsråd www.dfr.se 

Statistiska centralbyrån (SCB) www.scb.se 

Socialstyrelsen www.socialstyrelsen.se 

Sveriges kommuner och landsting (SKL) www.skl.se 

Webor, kommunernas nyckeltal på nätet www.webor.se 

28

Bilagor 

Bilaga 1 

Hemtjänsten -- Använda timmar över / under budget 

2006 

jan feb mar april maj juni juli aug sept okt nov Dec 

Ord.boend 504,5 736,5 14, -0,5 168 -71,5 20,5 -112,5 83,5 262,5 121 21,5 

2007 

jan feb mar april maj juni juli aug sept okt nov Dec 

Ord.boend 125,5 12 48 -147 -141,25 -184,75 2 -234,5 -154 326 344,25 360,25 

2008 

Jan feb mar april maj juni juli aug sept okt nov dec 

direkt brukartid 964,5 1092,75 1005,5 519,25 742 765 441 

utbild+introdu 71 93,75 210 177,75 88 432 92,25 

Ord.boend 679,5 891,25 901 1035,5 1186,5 1215,5 697 830 1197 533,25 0 0 

(Data har lämnats av Eva Rosén, Hedemora kommun) 

29

Bilaga 2 

Ekonomiskt utfall år 2007, Ordinärt boende för äldre 

Uppföljning, 2007 tkr Utfall Budget Differens 

Intäkter -5296 -5107 189 

Personalkostnader 46419 43975 -2444 

Lokalkostnad 1119 1089 -30 

Övrig kostnad 4310 4063 -247 

Summa kostnader 51 848 49 127 -2 721 

Nettokostnad 46 552 44 020 -2 532 

Sammanfattande kommentarer till budgetavvikelse 

Hemtjänsten är en verksamhet där det är snabba förändringar hela tiden, så periodvis sätts 

extrapersonal in pga. hög vårdtyngd. Det märks att hemtjänsten är en ökande sektor och då är 

*det viktigt även personalresurserna måste ses över och vid behov utökas. Vi har arbetat hårt 

med att klara budgeten, bland annat med att hela tiden titta på hur vi vikarietillsätter vakanser. Vi 

har även gjort översyn av personalscheman och arbetat med att öka samarbetet mellan grupperna. 

Det har också under året bedrivits ganska många aktiviteter/utbildningar som kostar 

personalresurser. 

Fler ärenden med insatsen ”Personligt stöd enl. SOL” har verkställts under året. Personalen 

arbetar där med ett helt annat arbetssätt än med insatsen ”hjälp i hemmet”. Man kan faktiskt 

jämställa deras sätt att jobba med insatsen ”personlig assistans”. Kostnaderna för dessa ärenden 

har inte funnits budgeterade år 2007. 

Vi har nu fått ett verktyg att se hur ”verkligheten” ser ut när Intraphone införs i alla grupper. I 

takt med att personalen blir vana att registrera i systemet så kommer vi att kunna läsa ut mycket i 

det registrerade. Införandet av systemet har även kostat personalresurser, med informationer och 

utbildningar. Nästa steg är sedan att även få ett stöd i planeringen av verksamheten med ett 

planeringssystem. 

Enhetscheferna inom Ordinärt boende för äldre har under året fått avsevärt ökad tyngd. 

Riskbedömningarna som ska utföras i alla hem medför ökad arbetsbörda för enhetscheferna men 

ger samtidigt en bättre arbetsmiljö för personalen. 

Kostnaderna för städningarna av Samhall har ökat på grund att antalet ärenden ökat. 

Sjuktalet inom Ordinärt Boende har i år totalt varit ca 10%. Vid analys av siffrorna kan man se 

olika tendenser. En tydlig tendens ser jag i de fyra arbetsgrupperna i centrala Hedemora. 

Grupperna har lika förutsättningar var det gäller arbetslokaler mm. Arbetsgrupperna är i stort sett 

lika stora, både vad det gäller personalbemanning (14,16 – 14,79) och antal beslutade ärenden 

(90-99 st). En betydande olikhet har dock funnits mellan grupperna. Grupp1, 2 och 3 har 

traditionellt schema. Grupp4 har haft tvättstugeschema och all personal i gruppen har varit 

mycket nöjda med det. (Pga. att avtalet sagts upp är det schemat borttaget under hösten 2007) 

Sjuktalet i dessa fyra grupper har 2007 varit så här: Grupp1: 15,73%, Grupp2:15,82%, 

Grupp3:13,43% Grupp4: 5.62%. Siffrorna kan nog tala för sig själva! Idag säger man i grupp4: 

”Vi trivs inte lika bra längre, det är inte lika roligt att gå till jobbet – vi vill ha tillbaka vårt 

tvättstugeschema/önskeschema.” Även Långshyttan2 (sjuktal: 9.72%) har haft tvättstugeschema 

och hela denna grupp är också mycket besvikna på att schemat utan deras önskan förändrats. 

Hedemora 081202 

Eva Rosén 

30

Ladda ner

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?