September 2009 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Nr 9 September 2009 

Bitidningen 

Bitidningen 9 2009 

Tema: 

Föreningsaktiviteter 

Invintra och övervintra 

Lite om bivax • Sover bin? 

1

2 Bitidningen 9 2009 

JoelSvenssonsVaxfabrik26694Munka˛Ljungby 

Tel:0431˛430055Fax:0431˛431855 

www.joelvax.seE˛post:info@joelvax.seFraktoexp.avgi tillkommer 

Begärvårkatalog 

sändesfritt 

Apiguard 

Enkelanvändning 

Lämpligförekolo˛ 

giskproduktion 

EECföreskriftenNo 

2092/91 

Gårutmärktatt 

växelanvändamed 

Apistan 

• 

• 

• 

Apistan 

Enkelanvändning 

Högverkningsgrad 

Skonsammotbina 

Bekämpningsmedel 

klass2L 

Säljesmednu˛ 

varandereglert.o.m 

31/12˛2009 

• 

• 

• 

• 

• 

Skälderhuskupan 

Långlivslängd 

Stabilkonstruktion 

Idealiskförvan˛ 

dringsbiodling 

Välisolerad 

Flerabottenalternativ 

• 

• 

• 

• 

• 

Flexikupan 

Lätt 

Förstärktasarger 

Högdensitet 

Ingjutenrambärarlist 

Prisvärd 

Bottenmedvar˛ 

roabricka 

Storlek:LNHLS 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Honungsburkar˛Glasburkar 

Visäljerglasburkariplastpaket 

precissomvanligt350500700gr 

samtsexkantsburkariolikastorlekar 

BitidningenHalvsidor.indd12 2009˛08˛0516:52:28

Matias Köping 

Styrelseledamot 

Årgång 108 

Redaktion: Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg 

Redaktör: Erik Österlund 

Telefon: 0582-611682, 0735-233126 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Bitidningen utges i 12 nummer årligen varav tre nr 

är dubbelnummer. Tidningen utkommer strax före 

aktuell månad. 

Material- och annonsinformation: Sid 38-39. 

Manusstopp den första i månaden, knappt en 

månad före utgivningsdagen. 

Tryck: VTT Grafiska, Vimmerby 

Trycks på miljövänligt papper. ISSN 0006-3886 


Ansvarig utgivare: 

Förbundsordförande Jonny Ulvtorp, 

Stenabyvägen 11, 37294 Listerby. 

Telefon: 0457-30489, 0735-233130. 

Epost: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

Sveriges Biodlares Riksförbund är en 

politiskt, religiöst och etniskt obunden 

ideell organisation, som bygger på 

principen om frivilligt, individuellt medlemskap. 

SBR ska arbeta för att utveckla 

svensk biodling som näring och meningsfull 

fritidssysselsättning, numerärt, 

fackligt, socialt och innehållsmässigt. 

Ledaren 

Biodling – en faktor att räkna med 

Det skulle kunna låta så här i officiella sammanhang: 

– Tack biodlare, att ni finns och med era bisamhällen ser till att naturen har rikligt med 

pollinatörer; eller: 

– Tack biodlare att ni har sett till att min frukt- och bärskörd har blivit riklig och att min raps- 

och fröskörd har blivit större. 

Nåväl, detta erkännande får vi ju inte riktigt officiellt, men förvånansvärt många, och fler, upptäcker 

det ekologiska sambandet och betydelsen av honungsbiets, humlornas och de andra pollinatörernas 

närvaro. Sånt som vi antar borde vara en självklarhet i allmänbildningen. 

Dagens generation har liten eller ingen kontakt alls med naturen. Det självhushåll som förekom 

förr har en del börjat återvända till i takt med det yrvakna medvetandet om ärliga och äkta 

livsmedel. Där ingår lokal honung som en del i vad som produceras på olika håll och kanter. Honung 

är verkligen en ren naturprodukt, utan ett enda e-nummer. Det uppskattas och har ett stort 

värde. 

Vi biodlare behöver tillsammans förstå att den effekt vi kan åstadkomma med information och 

marknadsföring om biodling är betydande och mottages väl. Det gäller att vi var och en gör vår lilla 

del bland bekanta, grannar, föreningar och på jobbet. Vi lyfter fram mervärden i den lokala biodlingen 

som fler och fler inser betydelsen av. Ensamma klarar vi inte detta, men tillsammans med 

de 9500 organiserade medlemmar som finns i landet är effekten betydande – bra jobbat, fortsätt. 

Från förbundet, distrikten och lokalföreningarna behövs förnyade och kontinuerliga insatser 

hos beslutsfattare inom myndigheter och andra kontakter vi har löpande, så att vi kan behålla en 

fin inställning till biodlingen i samhället. Denna insikt om biodlingens betydelse ska vidmakthållas 

och ökas. Vi får inte ta för givet att kunskapen finns kvar. Kontaktpersoner kommer och går. Kunskapen 

rostar. Vi kan polera upp denna tillsammans, för att ge bästa möjliga villkor för biodlingen. 

Det behövs och är oerhört viktigt. 

Observera att biodlingssäsongen inte är på väg att ta slut när du läser detta. Den har just börjat. 

Det är nu som grunden till nästa kalenderårs biodling läggs. Nu är det dags att förvissa sig om att 

samhällena som ska möta vintern är vitala och vid god hälsa. Då har du och dina bin goda förutsättningar 

när du tar sats från mars månad och framåt nästa år. 

Förbundsexpedition: 

Trumpetarevägen 5, 59019 Mantorp. 

Telefon: se telefonlista på sidan 39. 

Fax: 0142-828 59 

Plusgiro: 8685-0. Bankgiro: 413-6149. 

E-post: sbr@biodlarna.org 

Adressändringar meddelas till förbundsexpeditionen. 

Öppet: Mån-tors 08.00-16.00. 

Fre 08.00-14.00 

Webbplats: www.biodlarna.se 

Ett år gamla bitidningar läggs ut på hemsidan 

3

I detta nummer 

FirstBees 5 

Invintring och materielvård 6 

Kassettbin blir avläggare 11 

Invintring och övervintring 12 

Catch the Buzz 13 

Lite om bivax 14 

Sover bin? 16 

Skåne-Bf på studieresa 18 

Örebro föreningsbigård 19 

Mer föreningsaktiviteter 20 

Fler solvaxsmältare 22 

Fler och yngre biodlare 24 

Så gick det till när farfar var ung 25 

Tre matnyttiga böcker 26 

Egna EAN-koder, Bleka håret 27 

Riksförbundsmötet-motionsbeslut 28 

Almanackan, Vi minns 29 

Marknaden 30 

Nästa nummer (10-09 – okt.numret) 

utkommer i slutet av september. 

MANUSSTOPP: 1 sep. 

Numret därpå (11/12-09) i slutet av okt. 

Manusstopp: 1 okt 

Omslagsbilden: 

i:et på omslaget påminner om att 

drottningen märkes grön i år. 

Vita Huset har 

skaffat sig First- 

Bees, ekologiska 

liksom köksträdgården 

de pollinerar. 

Foto: Charlie 

Brandt 

SEPTEMBER 2009 

14 

16 

22 

4 Bitidningen 9 2009

FirstBees 

ERIK ÖSTERLUND 

Vi har hört talas om First- 

Lady och FirstFamily. Det är 

presidenten i USA:s fru och 

familj. Nu finns det FirstBees 

också, presidentens bin. 

FirstLady, Michelle Obama, har etablerat 

en ekologiskt skött köksträdgård 

i Vita Husets trädgård. Den skall bland 

annat användas för att uppmuntra amerikanerna 

att själva odla nyttiga grönsaker 

och äta nyttigare. Med självklarhet ska det 

vara en bikupa i en ekologiskt skött trädgård. 

Det är klart att det blev reaktioner 

från vissa håll på att köksträdgården skulle 

vara ekologisk, eller ”organic”, som det 

heter på engelska. För visst blir det synpunkter 

på vad offentliga personer 

gör. 

Kupan var tvungen att placeras 

med hänsyn taget till en 

del speciella förhållanden, t ex 

högt upp för att inte familjens 

hund skall råka i konflikt med 

bina. Taket måste surras för 

att inte blåsa av då helikoptern 

landar i närheten. 

Vita Husets första 

bikupa 

I majnumret av den amerikanska 

bitidningen Bee Culture 

skriver redaktören Kim Flottum 

i sin ledare, kallad Inner 

Cover, om Vita Husets bikupa. 

Det är den första bikupan vid 

Vita Huset någonsin. Biodlaren 

som sköter Vita Husets bisamhälle 

heter Charlie Brandt. 

Han arbetar som snickare i Vita 

Huset och har varit biodlare i 

tre år. Charlie Brandt är en 

mycket engagerad och medveten 

biodlare. Han har fem 

samhällen vid sitt hem, några 

stycken på ytterligare en plats 

och så samhället i Vita Husets 

trädgård. 

Han sköter inte bara bi- 


samhället där utan har även tagit tre svärmar 

på Vita Husets område. Han räknar 

med en skörd på ca 40 kg från FirstBees. 

Charlie Brandt vill minimera användningen 

av kemikalier i biodlingen. Det 

passar väl in i den ekologiska trädgården. 

Därför anstränger han sig att skaffa drottningar 

från biodlare som avlar bin för 

motståndskraft mot varroakvalster. Charlie 

har bl a drottningar från Adam Finkelstein 

(www.vpqueenbees.com) inte så 

långt från Washington DC, och Primorskidrottningar. 

Han kollar kvalsternedfall och 

skär ut drönaryngel. Det är det enda han 

behövt ta till hittills, förutom mentol första 

året som han inte tyckte om. 

Biodling får på detta sätt mer uppmärksamhet 

än tidigare, inte bara i USA 

utan också i hela världen. Det är bra. Vid 

en del besök och visningar av presidentens 

trädgård finns också bina med. Se 

t ex http://obamafoodorama.blogspot.com 

/2009/06/bee-youtiful-thing-first-honeyharvest.html 

Från staketet på södra sidan kan turister tydligt se bikupan. Besökare till Vita Huset kan få bikupan 

beskriven av biodlaren, då Charlie Brandt arbetar som snickare på området och kan ställa upp om det 

behövs. Då han ska sköta bisamhället får han tillfälligt ställa fram bockar med plankor mellan för att stå 

på, så arbetshöjden blir den rätta. Om samhället skulle växa sig för starkt får han göra avläggare från 

det för att det inte skall bli för högt. Foto: Charlie Brandt. 

5

Invintring och materielvård 

Vi närmar oss slutet på det här årets 

I BIGÅRDEN. Jag hoppas att artiklarna 

gett något som kan komma till nytta 

för att öka kvaliteten i biodlingen. Året, 

med avseende på honungsskörden, har 

varit bra i mina trakter. För alla nya 

biodlare är detta en drömstart. Linden 

har just börjat blomma när jag skriver 

detta i slutet av juli. Den kan ge ett tillskott 

av mintsmakande honung. 

september har bina gjort sitt för året. Det 

I är i stort sett slut på blommor att pollinera. 

Visst blommar ljungen fortfarande, 

men om den ger någon nektar beror bl a 

på temperaturen. För biodlaren återstår 

det emellertid ett par saker att göra. Han 

skall se till så att bina får det bra under 

tiden fram till nästa vår, och han skall 

ta vara på vax och göra rent använt material 

så att det är klart för användning 

nästa år. 

Diskussionsämne 

Det är få saker inom biodlingen som det 

råder så många meningar om som just 

invintringen. På biodlarmötena kan detta 

ämne skapa hur långa debatter som helst. 

Varför då, frågar man sig. Jo, för biodlaren 

är det naturligtvis så att han eller hon 

önskar kraftiga och friska samhällen när 

våren kommer. Bisamhällen som vid rätt 

tidpunkt formligen exploderar i yngelsättning. 

Ett samhälle som farit illa under vintern, 

med många döda bin som följd, repar 

sig inte under en hel säsong. Bisamhällen 

som av en eller annan orsak dör under 

vintern, betyder stor ekonomisk förlust 

Jag är numera 64 år och 

har kallat mig för biodlare 

sen 1983. Jag bor i 

Långared, en by utanför 

Alingsås. Här har jag 

också min bigård som 

normalt omfattar 7-10 

samhällen. Området kan 

betraktas som skogsbygd. 

Min förening, där jag är 

ordförande, är Alingsåstraktens 

Bf, med ett sjuttiotal 

medlemmar. 

för biodlaren. Nu förstår alla varför biodlaren 

vill ha det perfekta receptet för 

invintring. 

Dessvärre kan vi konstatera att vinterdödligheten 

är onödigt hög. Man kan gå 

långt tillbaka i statistiken och se att det inte 

skett någon större förbättring. 2008 dog 17 

% av bisamhällena. Av gammal statistik 

kan man se att mellan 2 och 3 % dör av 

svält. Det skall väl inte vara nödvändigt. 

Bina, bostaden och maten 

Övervintringen kan enkelt spaltas upp i 

tre faktorer, nämligen bina, bostaden och 

maten. Låt oss ta var sak för sig och börja 

med bina. Bina har ju funnits i bortåt 50 

miljoner år, men människan (läs biodlaren) 

har inte varit med särskilt länge 

under binas leverne . 

Urval 

Naturen är obarmhärtig när det gäller 

urval. Detta har bina fått erfara. Bin som 

inte förstått att hitta en bra bostad slogs 

ut. Bin som inte förstått att hushålla med 

honungen slogs ut. Bin som var känsliga 

för sjukdomar, eller som inte kastade ut 

inkräktare strök också med. Det här är ju 

I bigården 

Curt Augustsson 

Alingsås 

inte på något sätt unikt för bina, utan gäller 

nästan allt levande. Endast de välanpassade 

klarar sig och för egenskaperna 

vidare till kommande generationer. 

Jag skrev nästan allt levande, för 

människan står på något sätt utanför naturens 

hårda lagar. I sin iver att ställa allt 

till rätta i naturen, blir det ibland fel. Biodlare 

arbetar med avel, dvs de försöker 

få fram bin med vissa för biodlaren önskvärda 

egenskaper. En egenskap som man 

ibland glömmer, är binas övervintringsförmåga. 

Drottningar vars samhällen har 

uppenbara problem att klara vintern, skall 

inte användas i avelsarbete. 

För att bina skall kunna leva hela vintern 

och en bit in på senvåren, måste de 

ha lagrat upp ett förråd av protein i den 

så kallade fettkroppen. Vinterbina föds på 

sensommaren och tidigt på hösten. Det 

måste vara god tillgång på proteinrikt pollen 

under denna tid för att bygga upp proteinmängden. 

Eftersom bin i olika delar av 

världen har olika långa vintrar, finns det 

anledning att tro att uppbyggandet av den 

s k fettkroppen kan vara ärftligt styrd. 


Yngelsättningen 

Som biodlare kan man se att samhällen 

hushållar olika med resurserna. Yngelsättningen 

skall i stort sett styras av tillgång 

på pollen och nektar. Pollen finns det som 

regel god tillgång på, men om bina inte 

känner av nektarflödet så kommer de att 

omsätta honungslagret i yngel så länge det 

finns pollen att hämta. Det finns bin som 

har yngel långt fram på hösten. De bin som 

föds vid den här tiden har inte stor chans 

att klara vintern, beroende på att de aldrig 

kan bygga upp sin fettkropp. Det finns 

alltså klara skillnader i binas förmåga att 

klara långa vintrar. Här gäller det för biodlaren 

att vara observant och sköta aveln 

med förnuft. 

Köld, mögel och luft 

Nu kommer vi till binas bostad. Hur skall 

den vara beskaffad för att inte bina skall 

frysa ihjäl eller maten mögla eller för att 

inte flusterhålet skall frysa igen så att bina 

kvävs? Det var många frågor på en gång. 

Låt oss för det första slå fast att bisamhällen 

som har tillräckligt med mat, mycket 

sällan fryser ihjäl. Innan biodlaren började 

ordna bostäder åt bina, klarade de vintern 

i ihåliga träd eller andra trevliga håligheter 

där det inte regnade eller snöade på dem. 

Stenull och frigolit var inte uppfunnet men 

det gick bra ändå. Med detta vill jag inte 

säga att vi skall sluta att isolera bikuporna. 

Bina producerar den värme de behöver 

genom att förbränna socker. En bra isolerad 

bikupa hjälper bina så att de klarar 

sig med en mindre mängd foder. Detta är 

bra både för biodlarens plånbok och för 

bina. Bina har ingen toalett i huset, utan 

måste hålla sig ända till våren när de kan 

flyga ut. Ju mindre de satt i sig ju mindre 

mängd avföring. 

Ventilation 

Bikupan måste vara försedd med ventilation 

av något slag. Vid förbränningen av 

socker bildas koldioxid och vatten som 

skall ventileras bort. Vattnet avger bina 

i form av vattenånga som kondenserar 

dvs faller ut som dagg, på kupans kallaste 

delar. När vattenånga kondenserar frigörs 

värme. Denna värme kan bina tillgodogöra 

sig om daggen bildas på rätt ställe 

i kupan. Om kupans tak är den kallaste 

platsen, faller daggen ut där. Isoleringen 

blir våt och bina har ingen nytta av den 

frigjorda värmen. Är det däremot så att 

kupans kallaste del är vid flustret, eller 


SBR:s standardbotten ger bra ventilation och är lätt att kolla varroanedfall med. 

någonstans under bina, ja då får de nytta 

av värmen. Följaktligen skall kupan vara 

tät upptill. En bit plastfolie under täckbrädorna 

är bra. Väggarna och särskilt taket 

skall vara välisolerade. Själv använder jag 

cellplast ovanpå täckbrädorna, vilka för 

övrigt består av 6 mm glas. Kupbottnen 

kan vara oisolerad, och flusteröppningen 

skall vara så stor som möjligt, men inte 

högre än 7 mm. Detta för att hindra möss 

att komma in. 

En eller två lådor 

Nästa diskussion brukar vara om bina 

skall vintras in på en eller två lådor. Rent 

generellt kan man säga att ju fler bin man 

vintrar in i en kupa ju lättare klarar de vintern. 

Dessutom har man starkare samhällen 

på våren. Vill man ha mycket bin till 

hallondraget, vilket vanligtvis är det som 

ger mest, då är det inte så dumt att vintra 

in så många bin att de behöver två lådor 

för att få plats. Den relativa foderförbrukningen 

per bi blir mindre ju större bimassan 

är, men självklart måste två lådor med 

bin ha lite mer foder än en låda. Själv vintrar 

jag praktiskt taget alltid in bina på 20 

ramar lågnormal. 

Vinterklotet 

Om nu inte bina skulle fylla upp, eller 

täcka som biodlaren säger, 20 ramar så 

gör det ingenting. Vinterklotet får utvidga 

sig eller dra ihop sig som det vill. Ordet 

vinterklot kanske tarvar sin förklaring. På 

vintern drar bina sig samman i form av ett 

klot, vilket med tanke på binas sparsamhet 

och ekonomi är den bästa formen. Klotet 

har den minsta möjliga värmeavgivande 

ytan av alla former. På så sätt spar bina 

energi. Hur är det då med vaxkakorna som 

bina sitter på? 

Vaxbyte 

Om bina får välja själva, så sitter de helst 

på gamla mörka yngelkakor. Biodlaren däremot 

vill värna om hygienen, och tycker 

att det skall vara en viss omsättning på 

vaxet. När det gäller denna omsättning 

finns det många metoder. Själv gör jag så 

att jag vid invintringen konsekvent byter 

vaxet i den understa lådan av yngelrummet 

mot nybyggt vax från skattlådorna. En 

bit in på våren när den översta lådan börjar 

bli full med yngel, skiftar jag plats på 

låda 1 och 2. Denna metod att byta vax är 

snabb och enkel, men den förutsätter att 

det är gott om bin i samhällena. Ett annat 

sätt är att byta den understa lådan tidigt 

på våren, oftast är den så gott som bifri 

då. Vintrar du in bin på en låda eller i en 

trågkupa, så sätter du det nya vaxet framtill 

och baktill och låter det mörka vaxet 

sitta i mitten. 

Ett annat radikalt sätt är att byta allt 

gammalt vax mot nya vaxmellanväggar i 

samband med vintermatningen. Det tillgår 

så att man skakar av bina från det gamla 

vaxbygget ner på de nya ramarna med mellanväggar. 

En tom låda kan användas som 

”tratt”. När bina får sockerlösning bygger 

de ut mellanväggarna precis som om det 

vore ett naturligt drag. Metoden är arbetsam, 

men den anses öka friskheten hos 

bina. 

7

Foderlådor är lätta att göra rena och finns att köpa. Annars kan man snickra själv. Täta 

skarvarna med tätningsmassa. 

Pollen i ramarna? 

Som alla förstår kommer det inte att finnas 

något pollen i ramarna med den här 

metoden, men det spelar inte så stor roll i 

mina trakter där sälgen bjuder på pollen i 

för bina rätt tid. Pollenet tappar för övrigt 

så mycket av sitt värde under vintern att 

det är tveksamt om det finns någon anledning 

att spara pollenramar i samhället. Jag 

gör inte det. 

Vintermaten 

Vi skall se på binas vintermat. Det mest 

naturliga vore ju att bina fick ha sin honung 

kvar under vintern. Men det är inte 

alldeles säkert att honungen alltid är det 

bästa för bina. Detta låter ju konstigt, men 

faktum är att en del av det som bina samlar 

in för honungsframställning innehåller 

onödigt många ämnen som bina inte 

kan smälta. 

Bladhonung eller honungsdagg har 

sitt ursprung i socker från blad- och barrlöss 

vilka i sin tur tagit detta direkt från växternas 

sav. Denna honung, som är mycket 

uppskattad för sin speciella smak, innehåller 

ofta sockerarter som biet har svårare att 

tillgodogöra sig. 

Nektar från ljung är också ett exempel 

på föda som kan vara mindre lämplig. 

Denna nektar innehåller substanser 

som bina inte kan förbränna, men som 

väl innehåller nyttiga mineraler. Om bina 

äter mycket under vintern fylls tarmen för 

fort med slaggämnen och risken finns att 

bina släpper sin avföring inne i kupan. 

Detta kallas för utsot, och det leder ofta 

till samhällets undergång. 

Nektar från oljeväxter har en så hög 

halt av druvsocker, att honungen kristalliserar 

i kakorna. Eftersom bina inte har 

tillgång till vatten utifrån under vintern, 

har de mycket svårt att då äta kristalliserad 

honung. Bina kan alltså svälta ihjäl 

mitt på maten. 

Det som anstränger tarmen minst 

istället för honungen vi tagit, är vanligt 

socker. Bina behandlar sockerlösningen 

med enzymer i vanlig ordning, och denna 

omvandlas till lika delar fruktsocker och 

druvsocker. Överskottsvattnet avdunstas 

och fodret lagras precis som honung. 

Vanligtvis ger man bina sockret i form 

av en 60 %-ig lösning, dvs 8 liter vatten till 

12 kg socker. Enklast är att tillverka lösningen 

i honungstappkärlet. Tänk på att 

1 liter sockerlösning väger 1,3 kg eller att 

ett 12 kg-paket socker ger 15,3 liter lösning 

enligt ovanstående recept. Sockerlösningen 

kan ges till bina antingen med foderballong 

eller med foderlåda som rymmer ca 

12 liter lösning. 

Man kan också köpa färdig foderlösning 

i hinkar om 16 kg. Ungefär hälften 

av sockret är inverterat, vilket innebär att 

viskositeten är lämplig vid en såpass låg 

vattenhalt som 25 %. Det åtgår sålunda 

mindre arbete för bina att fläkta bort vatten. 

Själv är jag av den åsikten att fläktarbetet 

och foderberedningen tar kål på gamla 

skröpliga bin som ändå inte är mycket 

värda på våren. 

En fråga som ofta diskuteras är hur 

mycket socker bina behöver för att klara 

vintern. Det har hänt mig en gång att ett 

samhälle dog på grund av foderbrist. Det 

kändes inte bra i samvetet, och jag lovade 

mig själv att detta inte skulle behöva hända 

igen. Nu skall det sägas att olika biraser 

behöver olika mycket foder. Vårt gamla 

mörka bi klarade sig gott med 10-12 kg, 

medan det gula (italienska) behöver betydligt 

mer. Mina samhällen får alltid 20 

kg socker. Som regel finns det foder kvar 

när våren kommer, men det använder jag 

under utvecklingen eller till avläggare. Man 

skall inte vara snål mot bina som skänker 

oss så mycket glädje. 

Förluster 

Om vi skulle ta och sammanfatta och samtidigt 

snegla på de orsaker som anges till 

vinterförlusterna. Jag bortser då från de förluster 

som varroakvalstret är orsak till. 

Vi börjar med utsot. Utsot är egentligen 

ett gammalt ord för diarré. Orsaken är 

oftast felaktigt vinterfoder. Säkraste sättet 

att förebygga är att ta så gott som all honung 

från bina vid slutskattningen, och ge 

dem socker eller Bifor i stället. Samhällen 

som störs kontinuerligt förbrukar onödigt 

mycket foder. Detta kan också ge upphov 

till utsot. Se till att inte grenar vispar mot 

kupan när det blåser. Talgoxar kan också 

vara en plåga. De lär sig att picka på flustret 

tills det kommer fram bin. Ställ en skiva 

på sned framför, så ser inte pippin några 

bin. Den är också väldigt nyttig när vårsolen 

kommer. 

Nästa orsak som anges är visefall, dvs 

drottningen är borta av någon anledning. 

Själv har jag aldrig upplevt att en drottning 

dött under vintern. Man måste vara noga 

med att kontrollera att en parad drottning 

är med vid invintringen. Märker man sina 


drottningar så är de lätta att se. Det är fullständigt 

meningslöst att invintra ett viselöst 

samhälle. 

Fukt och mögel anges som en orsak 

till att bina dör. Ge bina ordentlig ventilation 

nertill. Man kan ha så kallad toppventilation 

också, men det kostar mer vinterfoder. 

Vill man inte ha bina på två lådor, 

så är det ändå en god idé att sätta en tomlåda 

under. Häng i en eller två ramar så 

bina har något att gå på. Sätt dit lådan efter 

vinterfodringen, annars kan det hända att 

det blir vaxbygge under ramarna. 

Sen har vi ”annan orsak”. Detta svarar 

för ca 40 % av vinterförlusterna så det 

måste vara synnerligen betydelsefullt. En 

tyvärr alltför vanlig orsak är att möss kommit 

in i kupan. Näbbmusen kan platta ut 

huvudet så att den kan slinka in i en 7 mm 

hög springa. Flusterhålet får alltså inte vara 

högre om inga andra åtgärder vidtas. En 

enkel åtgärd är att lägga ett spärrgaller 

under kupan, eller att fästa en bit spärrgaller 

framför flusterhålet. 

Förena svaga samhällen 

Sist men inte minst, invintra inte svaga 

samhällen om de är tänkta för honungsproduktion 

nästa år. Var inte rädd 

att förena samhällen (sätt på kvällen samhällenas 

lådor ovanpå varandra med ett 

lager tidningspapper emellan så äter de sig 

sakta in till varandra under natten). 

Det är inte antalet samhällen 

som gäller, det är bistyrkan 

det handlar om. Visst går det bra 

att invintra små samhällen för 

att ha tillgång på drottningar. Se 

bara till att de är extra bra isolerade. 

Har man flera så ställs de 

tätt tillsammans. Ett enstaka kan 

övervintras ovanpå ett starkt, så 

får det lite extra värme. 

Vänta inte för länge med 

vinterfodringen. Är draget slut 

så finns det inget att vänta på. 

Eventuell oxalsyrabehandling får 

emellertid vänta till slutet av oktober 

när bina inte har yngel. 

Ha inte för bråttom med 

att lägga på isoleringen, bina 

kommer fortare till ro om det 

är svalt. 

Vax 

Det egentliga arbete som återstår 

utöver detta, är att ta vara på vax 

och göra rent allt material som 


Stapla ramarna för torkning. 

Ta bort rester av tråden. 

Skrapa bort vaxrester 

Tvätta rent i varm 

sodalösning. 

Skölj i varmt vatten. 

9

varit i användning. Det är ett gott råd att 

göra detta nu, och inte vänta till våren. Alla 

vet väl hur bråttom det blir då. 

När bina fött upp yngel en tid i cellerna, 

kan man se att vaxkakorna blir mörkare 

och mörkare. Får bina ha kakorna 

länge, blir de nästan svarta. Detta beror 

på att kokongvävnad blir kvar efter varje 

bi som krupit ut. Jag beskrev tidigare hur 

man byter ut vaxet i yngelrummet med 

jämna mellanrum. Detta betyder att man 

efter varje säsong har ett antal ramar med 

mörkt vax att ta hand om. Vaxet som sådant 

är inte förbrukat, utan kan återanvändas 

sedan det befriats från kokongerna. 

Det finns flera metoder att ta vara på 

vaxet i gamla mörka yngelkakor. Det enklaste 

är att skicka ramarna med vax till 

vaxfabriken, som tar hand om det hela. 

Där smälter man ur vaxet och silar det. 

Därefter valsas nya mellanväggar, vilka biodlaren 

får tillbaka. Ramarna görs också 

rena och fina. Allt detta kostar naturligtvis 

en slant, men det är bekvämt. 

Många biodlare föredrar att smälta 

ur vaxet själva, och leverera det till vaxfabriken 

i form av block. Då slipper man 

rensningsavgiften (om det är väl rensat), 

och betalar bara för valsningen av mellanväggar. 

För att få bästa utbytet av vax, använder 

man vattenånga för att smälta vaxet. 

En ångpanna är modellen om man har 

många ramar att ta hand om. I lite mindre 

skala, kan man använda en saftmaja. 

Saftmajan kan dock inte användas till saft 

om man använt den till vaxsmältare. 

Det smälta vaxet låter man rinna ner i 

kallt vatten under kraftig omrörning. Vaxet 

blir nu grynigt men rentvättat från lösliga 

substanser. Fiska upp vaxet med ett durkslag, 

och låt vattnet rinna av. Kör det en 

gång till i saftmajan och låt vaxet rinna 

genom en fin silduk, ner i en plastspann 

i vilken man hällt ett par liter varmt vatten. 

Vaxet är lättare än vatten och flyter 

alltså ovanpå. 

Låter man vaxet stelna långsamt, så 

spricker det inte sönder. Dagen efter kan 

man vända på spannen och ta ur sin vaxklump. 

På undersidan av klumpen finns 

en grynig, brun massa, vilken skrapas 

bort. Nu är vaxet färdigt för leverans till 

vaxfabriken. 

Rent vax kan man skicka till valsning 

året om, men ramar med eller utan vax 

får i del flesta fall bara skickas under tiden 

1 okt-31 mars. 

En saftmaja kan göras om till vaxmaja. 

Ramar 

När man skär ut vaxet ur ramarna, så skär 

man av kaktråden. Kaktråden finns i två 

kvaliteter. 

Det finns rostfri tråd och förtennad 

järntråd. Skickar man ramarna till vaxfabriken, 

är det skäl att använda den rostfria 

tråden eftersom den tål rengöringsprocessen. 

Skär man ur sitt vax, är det fördelaktigare 

med den förtennade då den är 

mycket billigare. 

När ramarna skall rengöras, börjar 

man med att ta bort resterna av kaktråd. 

Därefter skrapar man ramarna med en 

färgskrapa. Det är bra att stå ute med 

detta arbete, eftersom vaxet sprätter omkring 

och det blir lätt kladdigt. Själv använder 

jag en trälåda med ett gammalt kylskåpsgaller 

ovanpå som underlag. Skrapet 

lägger jag i saftmajan. 

Ramarna görs sedan rena i varmt vatten 

i vilket man löst ca 50 gram målarsoda 

per liter. Jag använder en 20 liters plåtburk 

som får stå på en kokplatta. 

Man skrubbar ramarna med diskborste, 

och sköljer noga i varmt vatten. Ramarna 

läggs sedan korsvis för att torka. 

Lådor 

Sedan kommer turen till skattlådor och 

överblivna yngellådor. 

Vax och kittvax skrapas bort med 

färgskrapa. Gör rent i spåret bakom 

rambärarlisten, och skrapa bort resterna 

efter klämda bin på lådornas över- och 

undersidor. Efter skrapningen flammas 

lådorna med blåslampa eller gasolbrännare. 

Detta gör man för att desinficera 

lådorna. 

De utbyggda ramar som skall sparas, 

skrapas rena från vax och kittvax som sitter 

på utsidan. Därefter hängs de i de rengjorda 

lådorna. Jag brukar sätta en bit maskeringstejp 

på lådorna där jag skriver vilken 

sorts ramar det är i lådan, t ex nybyggda, 

mörka eller mellanväggar. På så vis slipper 

jag leta till våren. 

Lådorna staplas på varandra i ett svalt 

utrymme. Den understa lådan ställs på en 

tät botten. Ovanpå ramarna i den översta 

lådan ställs en skål t ex en djup tallrik, 

i vilken man häller 60-80%-ig ättiksyra. 

Räkna ungefär 0,5 dl per 10 ramar. Ställ 

en tomlåda eller ett mellanskift överst och 

täck med plastfolie eller glas. När ättiksyran 

avdunstar, rinner ångorna ner över 

vaxkakorna och dödar eventuella sporer 

av nosema. Nosema är ett litet spordjur 

som lever i biets mellantarm. Om nosemaangreppet 

är kraftigt i samhället, påverkas 

honungsskörden betydligt. 

Mer materiel 

Glastäckbrädor rengörs genom skrapning 

med fönsterskrapa (en sådan med 

rakblad). Därefter använder man tvålull. 

Ugnsrengöring baserad på kaustiksoda är 

också mycket bra eftersom det kan lösa 

upp kittvax. Foderkoppar går också bra 

att göra rena med ugnsrengöring. 

Foderballongerna skall göras ordentligt 

rena. Mögel vill gärna växa på de små 

sockerresterna. Det finns ett medel som 

vintillverkarna använder för att desinficera 

jäskärlen med. Det heter Anti My och finns 

att få där man säljer tillbehör för vinberedning. 

Spola ur ballongen med hett vatten, 

häll i en halv tesked Anti My och fyll på 

en liter varmt vatten. Om det finns svarta 

fläckar av mögel, så häll i en deciliter fin 

sand. Håll handflatan för hålet och sätt 

ballongen i kraftig rotation så att sanden 

far runt och slipar bort det som sitter fast. 

Skölj sedan ordentligt med varmt vatten. 

Passa på att tvätta overaller och andra ”bikläder”. 

Det är skönt med rena arbetskläder 

till våren. 

Med detta ber jag att få tacka för uppmärksamheten 

och de glada tillrop jag fått. 

Hur året än blev så kom ihåg att om sju 

månader så börjar en ny spännande säsong. 



Drottningen märks grön 2009 

I förra numret av Bitidningen 

skrev jag om mitt besök hos 

Södra Vätterbygdens Bf och 

hur Klas Johansson övervintrar 

avläggare. En annan av 

föreningens duktiga drottningodlare, 

Sten-Erik Falk, 

berättar här hur man kan ta 

vara på kassettbin. 

Som alla drottningodlare känner till kan 

det vara problem att bestämma sig för 

vad man skall göra med alla ”kassettbin, 

som blivit över” efter att drottningodlingen 

är slut. En del odlare hävdar att det inte 

är mödan värt att ta tillvara dem eftersom 

de ändå inte klarar vintern pga högt nosematryck. 

Andra påstår att det absolut inte 

stämmer utan att det är en myt att påstå 

att dessa bin skulle vara i sämre kondition 

än andra att klara vintern. Dessa odlare 

ser det som självklart att ta vara på alla 

bin som går för att få fler bisamhällen till 

nästkommande år. Jag vände mig till till 

Sten-Erik och bad honom berätta hur han 

gör. Han berättade följande. 

”I ett antal kassetter finns mängder av 

ungbin sedan jag tagit bort drottningarna 

jag odlat. Ett sätt är att bara skaka ut dem 

i en bigård och låta dem flyga in i befintliga 

samhällen där de med stor sannolikhet 

bara dödas. Dessutom brukar det finnas 

fulla kakor med täckt yngel och vad 

ska man göra med dem? 

Jag strävar efter att ta vara på alla bin 

och dra nytta av dem. Det är ändå levande 

varelser som jag har nyttjat i min 

drottningodling och vad är då mer naturligt 

än att ordna det bra för dem. 

Ungefär 20 juli Jag tar en vanlig botten 

och en låda med 10 ramar varav ett 

par med överblivet vinterfoder, några utbyggda 

och ett par mellanväggar. Jag lämnar 

bara 4-5 cm flusteröppning. Denna 

låda ställer jag i min längst bort belägna 

bigård eller helt skild från någon av mina 

KRISTER LINNELL 

SBR:s Avels- och Bihälsokommitté 

bigårdar. 

Jag sätter på en tom låda 

och vid behov ytterligare en. 

Jag tar mina enramarskassetter 

och plockar ut ramarna 

och sätter ned dem 

i den tomma lådan ovanpå 

nedre lådans ramar. Kassettramarna 

sätts så tätt 

som möjligt men med lite 

pinnar eller stickor emellan 

så att ungbina kan krypa 

ut. Jag fyller således hela 

lådan med små ramar och 

ovanpå detta skakar jag ned 

alla bin jag kan. Här kanske 

följer med en och annan 

ungdrottning, som kläckts 

i kassetterna. Behövs det 

sätter jag på ännu en tomlåda 

och ställer även denna 

med småramar och skakar 

i bin. Det blir ett väldigt flyg 

i luften och en del bin sätter 

sig utanpå kupan. Jag föser 

i så mycket bin jag kan och 

lägger sedan på taket. De 

flesta bin som sitter utanpå kupan hittar 

så småningom in och är mer välkomna 

där än i andra samhällen. Man kan också 

skaka av bin på en invandringsbräda så 

att de går in genom flustret, som senare 

stängs så att bara 4-5 cm öppning återstår. 

Nu är det rena villervallan i lådorna 

men på ett eller annat sätt ser bina till 

att de tar fram eller bevarar en drottning. 

Efter 12-14 dagar plockar jag igenom och 

tar bort kassettramar som är tomma på 

yngel. Jag föser och röker ned så mycket 

bin jag kan till den nedre lådan och lägger 

på ett spärrgaller. Nu har jag med säkerhet 

en drottning i nedre lådan, nyutkrypen 

eller några dagar gammal och den 

mest vitala av dem som kläckts. I andra 

lådan har jag några småramar kvar som 

får vara kvar ytterligare ca 8 dagar. 

Slutligen minskar jag samhället till en 

låda och har vädret nu varit tjänligt kan 

Avel & Bihälsa 

Överblivna kassettbin blir avläggare 

Sten-Erik Falk är en erfaren drottning- och biodlare i Södra 

Vätterbygdens Bf. 

jag kontrollera och finna att jag har en 

äggläggande drottning där och ett samhälle 

med mycket ungbin. Detta samhälle 

kan med stor sannolikhet vara övervintringsdugligt. 

En del menar att det är mycket nosemasmitta 

i kassettbina. Ja, det kanske det 

är och även en del virus, men för mig har 

detta fungerat i flera år och det blir en 

extra avläggare utan att jag förstör varken 

bin eller yngel.” 

Efter samtalet med Sten-Erik vars 

kunnande bygger på mångårig erfarenhet 

väcker det ju tankar att man kanske skulle 

pröva att ta vara på kassettbina och därmed 

kunna ha fler bisamhällen till våren. 

Ja, ni väljer själva vilket ni vill göra, men 

här har ni fått ett exempel på att det går 

mycket bra att övervintra kassettbin, så 

lycka till oavsett vad ni väljer. 

11

Invintring och övervintring 

ANDERS BERG 

Det har under årens lopp 

skrivits åtskilliga spaltmeter 

om invintring, övervintring 

och därmed sammanhängande 

problem. Vilka faktorer 

inverkar på övervintringen? 

Jag skall försöka belysa några 

viktiga minimikrav som krävs 

för att lyckas med en bra 

övervintring. 

Med invintring menas att man ställer 

bisamhället på det antal kakor 

som kan anses behövligt för binas trivsel 

under vintern. Min erfarenhet är att tidig 

invintring nästan alltid är att föredra. Hur 

tidig beror väl något på var man bedriver 

sin biodling i Sverige, men om man 

som riktmärke säger att man i sommardragstrakt 

är klar med infodring omkring 

1 september och i ljungdragstrakt i slutet 

av september är man på den säkra sidan. 

Jag konstaterar också att tidigt invintrade 

samhällen nästan alltid sitter med stora 

foderreserver när våren kommer, vilket 

kan bero på att bina kommer tidigt till 

vinterro och därigenom förbrukar mindre 

foder. Dessutom har dessa samhällen 

nästan undantagslöst haft en mycket 

god vårutveckling. Dessa samhällen har 

ytterst sällan utsot och kan därmed dröja 

med rensningsflykten. 

Faktorer som inverkar på 

övervintringen 

Binas invintring skall förberedas redan 

under försommaren. Redan då bör biodlaren 

spärra ner drottningen på kakor med 

nytt utbyggt vax. Detta görs med tanke på 

att bina skall övervintra på dessa kakor. De 

är ingalunda ljusa när tiden för invintring 

är inne, men de har aldrig varit i yngelrummet 

någon vinter och det är det väsentliga. 

Om biodlaren håller på den principen 

att varje år förnya kakbygget i yngelrummet, 

så kan noseman hållas nere på 

en nivå som inte biodlaren märker av. 

Jag har många gånger framhållit 

Samtliga kakor måste synas noggrant vid invintring av bina. Håll ett öga på ynglet. Det är 

särskilt lätt att upptäcka yngelröta vid denna tid. Ta bort eventuellt ljung- och bladhonung. 

drottningens betydelse i samhället, men 

vill trycka på betydelsen av en ung, prima 

drottning odlad under gynnsamma betingelser 

och av god härstamning. Hon bör, 

om möjligt, vara tillsatt i samhället vid 

gynnsam tid, så att hon är väl mottagen. 

Tiden kan naturligtvis variera från plats till 

plats beroende på dragförhållanden. 

Det är av stor vikt att man får fram 

några kullar med välnärt yngel under senare 

delen av juli och första delen av augusti 

månad. Det är dessa bin som skall 

bilda grundstommen i vinterklotet och 

hjälpa samhället att komma igång nästa 

vår. Biodlaren måste se till att samhällena 

inte får sitta och halvsvälta under denna 

period. Om drag saknas bör fodring tillämpas. 

Således, min erfarenhet är att dåligt 

drag på eftersommaren ofta resulterar i en 

svag utveckling påföljande vår. 

Vinterrummet 

Principen vid bedömning av vinterrummets 

storlek är att man försöker anpassa 

det till bimassan. Att tränga ihop dem 

för mycket är inte bra. De har svårt att 

komma till vinterro, förbrukar mycket 

foder och kan lätt få utsot. Mycket starka 

samhällen gör man klokast i att vintra in 

i två våningar, med 10 ramar i varje våning. 

Att invintra svaga samhällen lönar 

sig knappast. Ett sådant bör förenas med 

ett annat samhälle. Någon gång vill man 

kanske invintra några avläggare med unga 

drottningar att ha i reserv till våren. De bör 

då sättas trångt och ombonas väl. 


När man gör i ordning vinterrummet, 

är det några saker man bör ha i minnet. 

Eftersom det är särskilt lätt att upptäcka 

yngelröta vid denna tid, är det viktigt att 

håll ett öga på ynglet. Om man ser tecken 

på yngel som inte ser normalt ut, bör 

man tillkalla traktens bitillsyningsman/ 

kvinna. 

Finns det honung i kakorna i mindre 

mängd kan den gott få vara kvar. Innehåller 

kakorna ljung- eller bladhonung bör 

man avlägsna dessa kakor. Sådan honung 

innehåller mycket mineraler och lämnar 

slaggämnen efter sig i biets tarm under 

vintern. Kommer bina ut i rensningsflykt 

i februari månad så brukar ingen olycka 

hända, men tvingas de av dåligt väder att 

sitta inne länge fram på våren kan det bli 

rena katastrofen för en biodling. Bina släpper 

då sin avföring inne i kupan (utsot) 

och av ohygienska förhållanden blir de försvagade 

och en del dör. 

Det har under vårens lopp diskuterats 

om frömjölets (pollenets) betydelse. En 

Catch the Buzz 

Catch the Buzz är ett elektroniskt 

nyhetsbrev om aktuellt 

i bivärlden som skickas ut 

av Kim Flottum, redaktör för 

den amerikanska bitidningen 

Bee Culture. 

Du kan prenumerera på det här: http: 

//www.beeculture.com/content/ 

catch_buzz.cfm 

Det nyhetsbrev jag ger glimtar ifrån 

kan läsas här: 

http://home.ezezine.com/1636/1636-200 

9.03.26.10.08.archive.html 

Den 26 mars behandlade nyhetsbrevet 

en av de kemikalier som tillhör gruppen 

neonikotinoider, eller neonics, imidakloprid. 

Det finns i ett antal bekämpningspreparat 

som t ex Gaucho, Assail 

och Admire. Neonics är mycket diskuterat 

i samband med bidöden på flera håll i 

Europa och i USA. En variant av bidöden 

har där kallats CCD. I Frankrike är ämnet 

förbjudet att användas i solrosor och majs. 

Det är förbjudet i flera andra länder också. 

Det förekommer i allt fler bekämpnings- 


del biodlare rensar bort frömjöl ur yngelrummet 

vid invintringen och ger dem tillbaka 

igen till våren. De menar att det kan 

starta en allt för tidig yngelsättning under 

eftervintern. Jag delar inte den uppfattningen, 

utan låter pollen vara kvar i yngelrummet 

under vintern. Jag har låtit bina 

bina ordna den här saken själva. 

Ventilation och isolering 

Bisamhället måste under vintern ha tillgång 

till luft. Har man nätbotten så är 

ventilationen fullt tillräcklig. Saknas nätbotten 

måste man vara ytterst uppmärksam 

på att flusteröppningen inte täpps 

igen med bin som dör under vintern. Det 

kan vara klokt att under vintern, med en 

liten pinne, rensa flusteröppningen från 

döda bin. 

När man är klar med fodringen av 

bina brukar jag lägga på en tunn överpackning 

(filt). Det bruka räcka som vinterpackning 

i södra Sverige. Det är farligt 

att lägga på för mycket. Det kan resultera 

medel som används på allt fler sätt på allt 

fler områden, både jordbruksområden, 

skogsområden, trädgårdar, golfbanor och 

parker. Här avser Flottum i första hand 

USA, men tittar man på innehållsförteckningen 

på olika bekämpningsmedel här i 

Europa hittar man det bl a i myrmedel och 

fästingmedel, för att nämna några. 

Det finns ytterligare fem molekyler 

förutom imidakloprid i gruppen neonikotinoider. 

Alla sex är värda att se upp med 

för biodlaren. Det som mest har pratats 

om i bisammanhang är medel som används 

för att behandla utsäde. 

I reklamen för Premise som används 

mot termiter anges att det får termiterna 

att förlora sitt normala sociala beteende 

som bl a inbegriper putsning, grooming. 

Då putsar de bort svampsporer från varandra. 

Premise gör att detta beteende 

avstannar så att svampen angriper termiterna. 

Termiter är ganska besläktade 

med honungsbin. 

I North Dakota och Minnesota har sju 

biodlare inlett en stämning mot Bayer som 

säljer Gaucho. Som grund har man tester 

på vaxkakor och honung efter behandling 

i att bina har svårt att komma till vinterro, 

med stor foderförbrukning och eventuell 

utsot som följd. Den ”tjocka packningen” 

läggs på efter rensningsflykten. 

Avslutning 

Den biodlare som strävar efter att lyckas 

med att övervintra sina bisamhällen, 

har goda förutsättningar om man försöker 

att: 

• ha gott om ungbin på sensommaren 

i bisamhället 

• ha en ung produktiv drottning i 

bisamhället 

• ha invintrat bisamhället på kakor 

som aldrig har varit i bisamhället 

under någon vinter 

• inte ha någon ljung- eller bladhonung 

i yngelrummet 

• ge bisamhället tillgång till frisk luft 

hela vintern 

• effektivt stänga ute råttor och fåglar 

• behandla bisamhället mot varroa på 

rätt sätt och i tid. 

av utsäde av raps. I ett dokument daterat 

12 januari 2007 anges värden till mellan 

22 och 671 ppb. Dessa värden är mycket 

högre än LD50 och orsakar helt säkert 

bidöd och negativa inverkningar även om 

de inte är direkt dödande. 

– Om man skulle placera en låda med 

sådan kakor ovanpå ett bisamhälle skulle 

det dö, säger Chris Charles, en av de sju 

biodlarna. 

Han nämner att då han bytte ut vaxet 

i binas kakverk repade sig bina. 

Clint Walker hade 500 bisamhällen på 

bomullspollinering i västra Texas sommaren 

2006. Under blomningen behandlades 

bomullen med imidakloprid (Gaucho och 

Admire) mot löss. På hösten togs de hem 

till centrala Texas, synbarligen starka och 

friska. I januari 2007 började en stor del av 

hans 2000 samhällen att dö av CCD. Det visade 

sig att detta bara hände bland de 500 

som varit på bomullspollineringen. 

Detta är några av exemplen i nyhetsbrevet. 

Flottum vill att imidakloprid skall 

förbjudas också i USA. 

Red. 

13

Lite om bivax 

LASSE NAIMELL 

Min kloka och vetgiriga 

hustru frågade mig för en 

tid sedan om det var någon 

skillnad mellan bivax och det 

vax som produceras normalt 

i ytterörat på människor. 

– Nej, det tror jag inte, var 

mitt rappa svar. 

Men jag har ju min medicinarutbildning 

att försvara om det senare skulle 

visa sig vara fel – så snabbt korrigerade 

jag mitt svar till det lite mer defensiva: 

– Nej, det tror jag inte, men för säkerhets 

skull ska jag kolla upp saken. 

Jag minskade därmed också risken att 

få en massa tråkningar om det skulle visa 

sig att jag trots allt hade haft fel. 

Numer finns mycket klokskap och en 

hel del dårskap att hitta på olika hemsidor 

på Internet. Fördelen är ändå att det går 

snabbt och lätt att kontrollera olika uppgifter 

med hjälp av datorn. Men man får 

inte glömma att alla uppgifter på Internet 

måste värderas om de kan vara sanna 

eller inte. Jag gick därför in och sökte på 

Wikipedia, som är någon slags universell 

faktabaserad uppslagsbok på nätet, med 

den svenska hemsidan på adressen: http: 

//sv.wikipedia.org/wiki/Portal:Huvudsida 

Efter bara någon minuts sökande så 

förstod jag, att jag hade varit riktigt nära 

att ”klampa i klaveret”. Sökmotorn visade 

också att det fanns massor av andra sidor 

utöver Wikipedia som hade avhandlat 

ämnet, ”BeesWax”, dvs. bivax på engelska. 

Eftersom en hel del var riktigt spännande 

läsning, så vill jag dela med mig en 

del av detta till Bitidningens läsare. 

Ren naturprodukt 

Bivax är en ren naturprodukt (bivax har 

E-nummer E 901, som är ett polerande 

eller skyddande tillsatsämne) som enbart 

produceras av honungsbin av släktet 

Apis. Bivax är inget rent fett utan innehåller 

olika fettmolekyler, men även s.k. estrar, 

alkoholer och syror. Bivax innehåller 

flera hundra olika ämnen och detta 

gör det helt unikt och enastående. Några 

Vaxklumpar utvunnet ur täckvax. Foto Erik Österlund. 

latinska benämningar är Cera flava (gult 

vax), cera alba (vitt vax), cera citrina och 

cera dealbata. Ordet cerat härstammar 

från latinets cera (vax), men det anses att 

det var grekerna som först började använda 

bivax i salvor och cerat. Bivax kan klassificeras 

generellt i en europeisk typ och 

en orientalisk. Skillnaden är endast olika 

s k. förtvålningsvärden, med ett lägre värde 

för den europeiska typen. Rent bivax är i 

rumstemperatur ett fast material som ger 

ett tvåligt men inte fett intryck. I kyla blir 

bivax hårdare och sprödare, vid kroppstemperatur 

mjuknar det. Brottytan är alltid 

kornig och matt. 

Forntida användning 

Grekerna använde bivax för att täta läckor 

på sina skepp. När Odysseus närmade 

sig sirenernas ö, fanns därför bivaxet nära 

till hands. Odysseus täppte till besättningens 

öron med bivax för att de inte skulle 

bli galna av sirenernas sång. Ikaros tillverkade 

sig ett par vingar som han fäste 

med snören och bivax, men han flög för 

nära solen så att vaxet smälte och vingarna 

lossnade. Ikaros föll därför ner i havet 

och drunknade. 

Såväl honung som bivax användes 

under forntiden för mumifiering. Perser 

och skyter täckte de döda kropparna 

av sina kungar, hövdingar och betydande 

män med bivax innan dessa begravdes. 

I Sverige finns det arkeologiska lämningar 

som tyder på att man utvunnit 

vax från vilda bisamhällen åtminstone 

sedan bronsåldern. Senare under medeltiden 

uppmuntrade kyrkan bruket att 

dricka mjöd eftersom det säkerställde att 

bönderna ägnade sig åt biodling och att 

de därmed kunde leverera bivax. Under 

medeltiden blev det tradition att skörda 

honung och vax på Mosesdagen den 4 

september. Efter reformationen minskade 

kyrkans behov av vax och Sverige började 

då i stället exportera bivax. Inom den 

katolska kyrkan behövdes det stora mängder 

bivax, vilket gjorde att insamling från 

bin inte alltid räckte till. Kyrkan tog ofta 

emot tionde i bivax men hade även egna 

biodlingar. Långt in på 1900-talet fick ljus 

som skulle användas i katolska kyrkor inte 

innehålla något annat än bivax. Numera 

får även andra typer av vax användas, 


inom vissa givna ramar beroende på vad 

kyrkljusen ska användas till. Vanligt folk 

ansåg att stumpar av kyrkljus hade magiska 

egenskaper och använde dessa inom 

folkmedicinen, t ex för att smörja olika 

hudåkommor med. Man ägnade sig även 

åt spådom och tolkade in olika föreställningar 

beroende på hur ljuset brann och 

hur veken rörde sig. Kyrkan underblåste 

även denna folktro genom att beskriva 

vaxet som en symbol för den obefläckade 

avelsen. Konsten att spå i vax kallas keromanti 

och går till på samma sätt som när 

man spår i tenn eller äggvita, men att spå 

i vax är den ursprungliga metoden. Smält 

vax hälls i kallt vatten och av de former 

som bildas försöker man tolka ut magiska 

symboler och budskap. 

Priset på vax 

Priset på vax har minskat under tidens 

gång. På 1460-talet kostade ett kilo bivax 

tio örtugar, vilket motsvarade priset för tre 

unga får. På 1570-talet kostade samma 

mängd bivax 14 öre, eller motsvarade 4- 

5 får. I början av 1800-talet kostade ett 

kilo vaxljus, (dvs bearbetat bivax) 99 skilling 

riksgälds, vilket var priset för 80 ägg. 

2007 kostar ett kilo bivax för konsument 

från 150-250 kr, vilket motsvarar mellan 

ett och två kilo fårkött. 

Bivax produceras av ungbin mellan åldern 

från 10-12 dagar till ca 17-18 dagar. 

Efter det så tillbakabildas de fyra parvisa 

vaxkörtlarna som finns på buksidan under 

buksegmenten 4 till 7 på bakkroppen. 

Färskt vax är glasklart och färglöst, men 

efter bearbetning av arbetsbina blir vaxet 

gulaktigt eller brunaktigt beroende på olika 

färgämnen (karotiner) som kommer från 

pollen- och propolisinblandningen. 

Vaxproduktion 

En färsk vaxskiva är ca 3 mm lång och 0,1 

mm tjock. Det går åt ca 1100 st vaxskivor 

för att få ihop till ett gram vax. För att producera 

1 g vax behöver bina äta ca 8 g honung. 

Det går åt ca 9 g vax per dm2 cellbygge 

och ca 21 g vax för att härbärgera 

1 kg honung. Ju högre omgivningstemperatur 

desto mer vax producerar bina, så 

bin i tropiskt klimat har en betydligt högre 

naturlig vaxproduktion än våra bin i den 

tempererade klimatzonen. 

Den principiella kemiska formeln för 

vax är CH3(CH2)nCOOC(CH2)mCH3, men 

det exakta innehållet i bivax är fortfarande 

delvis okänt. Man anser att rent bivax består 

av ca 300 olika komponenter varav 


merparten fortfarande är okända då det 

gäller bivax. Rent vax har en smältpunkt 

mellan 62º till 64º C. Att smältpunkten varierar 

beror helt enkelt på att de ingående 

ämnenas sammansättning varierar. Specifika 

vikten har typvärdet 0,963 och ska 

ligga mellan 0,960 till 0,968, dvs. vax flyter 

alltid på vatten, något som vi utnyttjar 

då vi gör rent vårt vax. 

Falskt vax 

Eftersom vax är dyrbart så händer det tid 

efter annan att man försöker förfalska 

vaxet genom olika tillsatser som stearin, 

talg, paraffin, harts eller växtvax (vanligen 

carnaubavax från en brasiliansk palm). 

Vaxcellväggarna i bikupan får då oftast 

sämre egenskaper eller så vill bina helt 

enkelt inte använda de förfalskade mellanväggarna. 

Hur avslöjar man förfalskat vax? Ibland 

kan detta vara svårt, men kallt vax 

är sprött och bryts lätt. När man blandar i 

tillsatser blir ”vaxet” ofta segt. Harts ger en 

blank brottyta i stället för matt. Rullar man 

en liten vaxklump så får den inte klibba. 

Tar man den lilla kulan på en tändsticka 

så brinner rent vax med en klar och välluktande 

låga. Om lågan osar eller fräser 

är det vatten eller talg i ”vaxet”. Säkraste 

metoden är om man blandar rödsprit och 

vatten till en täthet på 0,963 då ska vaxet 

sväva i vätskan om den är ren. Flyter eller 

sjunker den så är det troligen fråga om 

falsarium. 

Användning idag 

Förutom att vi biodlare ger våra bin nya 

vaxkakor att bygga på, så används rent 

bivax fortfarande för ljusen inom kyrkan. 

Kosmetikaindustrin kan inte vara utan 

vax, som används bl a i läppstift, smink 

och hudkrämer. Läkemedelsindustrin är 

en annan stor konsument av bivax. De använder 

vaxet till överdrag av piller och läkemedelssalvor. 

Eftersom bivax därmed 

används av människor invärtes och utvärtes 

så motiverar detta E-klassifikationen. 

Trädgårdsmästaren kan inte vara 

utan bivax i sitt ympvax. Textilindustrin 

har bivax som impregneringsmedel på 

våra ytterkläder. Krutindustrin har vax i 

sitt krut och man använder även vax som 

smörjmedel på kulor och överdrag på granater 

och gevärsskott. Vid bronsgjutning 

används vax först i en vaxmodell innan 

gjutningen och så vidare. Det finns således 

massor av användningsområden för bivax. 

Vax är med andra ord en viktig produkt för 

Vaxljus är ett användningsområde. Vaxljus 

sägs rena luften i motsats till paraffinljus. 

samhället. I vissa sammanhang kan det 

inte ersättas med annat. 

Olika vax 

Hur var det då med hustruns fråga om det 

finns någon skillnad mellan bivax och det 

vax som produceras normalt i ytterörat på 

människor? 

Wikipedia skriver om uppslagsordet 

vax, att det är en så kallad fettalkohol. Rent 

allmänt avses med vax en produkt med 

vaxliknande konsistens som används till 

bland annat smörjning, polering och vård 

av läderpersedlar. 

Man hade utöver den allmänna beskrivningen 

av vax även uppslagsorden 

bergvax (som är ett mineral), öronvax 

(som frågan gällde) och bivax. Så visst 

var öronvax och bivax två helt olika saker. 

Och det var ju tur att jag inte var spiksäker 

då frågan ställdes. 

Om du har köpt SBR:s nya bibok 

Boken om Biodling, så kan du läsa mera 

fakta om vax på sid 308 och några sidor 

framåt. 

Delar av denna artikel har tidigare varit 

införd i LigusticaBladet 2009:2 

15

Sover bin? 

LARS-MARTIN LILJENVALL 

Trötta av arbete tar sig 

honungsbina ibland en tupplur. 

Forskare från det fria 

universitetet i Berlin fann ett 

samband mellan bins minne 

och deras sömnvanor. 

Människor och djur tillbringar en avsevärd 

tid av sina liv med att sova. När 

vi sover är våra sinnesorgan frånkopplade, 

människan förlorar sitt vakna medvetande. 

Djur reagerar på det hela taget endast 

svagt på störningar och detta gäller även 

för insekter. Sedan omkring tjugo år har 

man känt till att även honungsbin sover, 

men avsevärt kortare än människan. Forskarna 

fann att bin tillbringar en tredjedel 

av natten, fördelat på flera perioder, med 

att sova. Under dagen tar sig bina av och 

till en liten tupplur. 

När sover bin? 

Hur vet man då när ett bi sover? Bin i vilande 

tillstånd har en annan kroppshållning 

då muskelspänningen (tonus) avtar. 

De rör sig inte ur fläcken, låter huvudet 

sjunka, böjer ihop benen och hjärtslagen 

blir långsammare. I detta tillstånd reagerar 

de knappt på störningar utifrån. Andra 

bin kan kliva och springa över de sovande 

bina utan att dessa reagerar. 

Till skillnad från människan följs bins 

djupsömn och andetag åt. Stör man bina 

genom att flytta på samhällena reagerar 

bina analogt med människan. De hämtar 

sedan igen sin förlorade sömn nästa lugna 

period, vilken i stort sett motsvarar den tid 

de brukar sova. Ynglet blir dock omskött 

dygnet runt då ambina är i arbete även 

nattetid. Då det är mörkt i ett bisamhälle 

dygnet runt spelar deras ”nattskift” ingen 

större roll för de övriga, sovande, bina. 

Vilopaus för kroppen 

Man måste fråga sig vad som är fördelen 

med binas sömn. Det finns ett antal förklaringar. 

Celler och andra organ behöver 

Bin sover ofta inkrupna i en cell. Foto: Bo Lundberg. 

sina återhämtningsperioder för att reglera 

ämnesomsättningen, för att eliminera 

skadliga substanser, samt i syfte att balansera 

matsmältning och andningsorgan. 

En annan förklaring är att gamla sinnesintryck 

behöver rensas ut från hjärna och 

nervsystem. Men vilken fördel är det för 

hjärnan att bli frånkopplad det dagliga 

arbetet? 

Honungsbiet – 

en läraktig insekt 

I vaket tillstånd överflödas hjärnan av 

synintryck. Biet måste ständigt ha uppmärksamheten 

riktad mot omgivningen 

och utveckla lämpliga förhållningssätt till 

denna. Bin lär sig genom erfarenhet att 

känna igen sin omvärld och anpassar sig 

fortlöpande till de förändringar som sker 

i dess omgivning. De lär sig känna igen 

sin egen bostad genom dess doft och sina 

medarbetare. De erinrar sig också de platser 

där de hämtat näring till ynglet. Vid sin 

första utflykt präglar de in synintrycket av 

kupans ingång och sin egen position till 

denna. Andra lärdomar tillförs genom 

samlevnad med de övriga bina i samhället, 

vilken tidsangivelse solen ger, var 

i naturen vissa blommor finns som kan 

ge nektar och pollen, var det finns vatten 

och växthartser som de utan alltför stor 

energiförbrukning kan tillgodogöra sig. 

Till detta kommer också naturligtvis den 

dans bin utför i syfte att informera samhällets 

invånare om goda och rikhaltiga 

foderställen. I samband med svärmning 

lär de sig vidare att hitta potentiella boplatser. 

Dessa exempel utgör endast ett fåtal 

av de lärdomar som bin tillför sig under 

sin korta levnad. 

Stabila kopplingar 

kräver tid 

Även hos bin bildas minnet genom olika 

faser. Inom någon minut blir den senaste 

lärdomen förpassad till det s k korttidsminnet. 

Där förs informationen vidare 

inom den närmaste timmen eller under 

dagen till den övriga minnesbanken. Mycket 

av det som nu kommer in i biets hjärna 


är bekant, men långt ifrån allt. Här är det 

viktigt att påpeka att minnet, precis som 

hos människan och djuren, gradvis bildas 

via molekylära och cellulära reaktionsvägar. 

Man antar även att det redan befintliga 

minnesinnehållet påverkas när nytt 

material tillförs. Först efter denna process 

stabiliseras cellerna i minnet. 

Lite sömn - dåligt minne? 

Forskarna ställde sig frågan om de sovpauser 

som bina tar hänger samman med 

minnesbildningen. Stör man biet så pass 

kraftigt under en sovpaus att det återfår 

sin muskelspänning och börjar röra på 

sig, så uppvisar de efteråt ett stort behov 

av en längre sovpaus – ett fenomen typiskt 

för biets sömnvanor. De fann också 

att många nervceller i hjärnan förändrades 

under dessa sömnfaser, några nervceller 

visade lägre aktivitet och andra högre. 

Bin kan känna igen en doft de förut 

kommit i kontakt med. Forskarna kunde 

även registrera sovpauserna genom rörelserna 

på antennerna. Om antennerna är 

rörliga så reagerar biet på doften. Men om 

antennerna är stilla och nedsjunkna har 

doften ingen lockelse alls. Under sovfasen 

kan antennerna fladdra något vilket är karakteristiskt 

och påminner om de snabba 

ögonrörelser såväl djur som människor 

uppvisar under sömnen. Om denna företeelse 

har samma orsak är dock svårt att 

bevisa. Forskarnas försök har prövat hur 

ett störningsmoment påverkar minnesbildande 

hos biet. 

Kraftig skakning 

I arbetsgruppen har doktoranden, Abid 

Hussaini, genomfört följande experiment: 

Han tränade en grupp bin att känna 

igen en speciell doft som förknippades 

med belöning i form av en sockerlösning. 

Nästa natt tilläts hälften av försöksbina 

att sova lugnt, medan den andra hälften 

stördes i sin sömn genom regelbundna 

skakningar av kupan, utförda i intervaller. 

Hussaini kunde därefter konstatera 

att de senares förlorade sömn återtogs 

nästkommande natt och då med avsevärt 

längre sömnperioder. Intressant nog 

kunde ingen skillnad iakttas mellan de 

båda grupperna när man senare åter testade 

deras minnesförmåga med doft- och 

belöningstestet. 

Hussaini fortsatte sedan med ett nytt 

försök och lärde en annan grupp bin att 


känna igen en särskild 

doft. Men 

denna gång uteslöt 

han belöningen, 

man avdresserade 

bina. Testet visade 

att bina inte längre 

var benägna att reagera 

på doften och 

uppträdde under 

natten som ovan 

nämnda grupp vilken 

utsatts för skakningar.Experimentet 

visade att minnet 

tog intryck av skilda 

störningsmoment, i 

detta fall utebliven 

belöning, och hade 

påverkan på binas 

nattsömn. 

Forskarna drog 

därför slutsatsen att 

svagare minnesspår 

bildades på grund 

av störningarna 

(avdressering och 

skakningar) medan 

spåret förstärktes 

av belöningen. Här 

kan paralleller dras 

till undersökningar 

som genomförts 

med andra djur. 

Även bland dessa 

blir minnesspåret 

svagare när den 

djupa sömnen störs. 

Erfarenheter från 

minnesforskning på bin 

Man frågar sig kanske varför sådana här 

undersökningar genomförs på bin. Eftersom 

de molekylära och cellulära reaktionerna 

i flera avseenden är jämförbara 

med andra djurs och hos människan 

hoppas man kunna få en inblick i hur allt 

en gång uppstått, vilket är av betydelse för 

forskningen. En fortsättning på dessa undersökningar 

kommer att ske med fokus 

på registreringar om vad som sker i binas 

hjärnor under sovpauserna och hur dessa 

upplevelser och erfarenheter behandlas i 

minnet. Här står olika metoder till förfogande 

vilka låter oss mäta resultatet från 

olika minneserfarenheter, farmakologiska 

och/eller manipulerade och fastställa 

effekten. Vi vet idag att minnesaktiviteten 

Antennernas rörelser är som våra ögon relaterade till sömntillståndet. 

Foto: Bo Lundberg. 

förändras under sovpauserna och söker 

nu efter indicier till varför denna förstärkning 

av hjärnaktiviteten uppstår vid 

händelser/erfarenheter som lärts in under 

dagen. Förutom detta är det intressant att 

ta reda på om sovpauserna i bikupan har 

något samband med erfarenheterna från 

den första orienteringsflygningen och 

hemkomsten till samhället. 

Utdrag ur artikel författad av Prof.Dr. Randolf 

Menzel, Freien Universität, Berlin. 

Han belönades i mars 2008 med ett pris 

under rubriken ”Neurobiology and animal 

cognition”. utdelat av Fyssenstiftelsen. 

Deutsches Bienen Journal, 16 (2008):12 

sid. 4-6. 

17

Skåne-Bf på studieresa 

NILS-ERIK MALM 

I höstas för ett år sedan 

startade vi i soluppgången en 

augustidag, 41 passagerare 

från vår förening, Sydvästra 

Skånes Bf. 

Under bussfärden fick vi en del utbildning 

av Bo Lindahl som är mycket 

kunnig vad gäller vår flora. Han berättade 

om växters och blommors betydelse för 

biodlarna. Alf Sjögren informerade oss 

om behandling, lagar och förordningar 

gällande bisjukdomar. Tore Forsman berättade 

om hur viktigt det är med avelsarbetet 

och Lars Olsson som är en duktig 

biodlare slank emellan med en del frågor 

han tyckte var viktiga att få svar på. 

En av biodlarna är finska, Tuula Olsson. 

Hon informerade om föreningslivet 

inom biodlingen och hon var vår tolk 

under hela vår resa. Resan till Stockholm 

gick snabbt och det var glad stämning. Bo 

Lindahl, Sune Olsson, Stig Hansson och 

” Daggen” är personer som kan liva upp 

stämningen överallt de kommer. Det berättades 

historier. Det drogs vitsar och det 

sjöngs under hela färden. 

Efter färjeresan besökte vi Janne och 

Kielo Leimi i Kyrkslätt. De äger 150 sam- 

hällen och har en liten butik där de säljer 

honung, pollen, salvor och biredskap. 

Efter ca 2 timmar tackade vi för oss och 

Bo Lindahl överlämnade en gåva, en ljusstake 

gjord av diabas från Skåne. 

Därefter hamnade vi i Pusula, hos 

Jyrki och Hilkka Parikka. De driver en 

stor biodling med 300 samhällen. Alla 

kuporna står på ställningar med 10 st. på 

varje. När de skulle flyttas användes en 

specialtillverkad vagn som backas under 

ställningen. Därefter kan man forsla bort 

dem. All deras honung tappas på plastburkar. 

Glas användes inte. 

Jyrki talade svenska och var en mycket 

trevlig person. Han demonstrerade sin avtäckningslinje 

och slunga. Ute på gården 

visade han sin vaxsmältare, en stor som 

drevs med ånga. 

Drottningodling sysslade han inte 

med. Det köptes in ungefär 30 bidrottningar 

per år. Resten fick bina själv driva 

fram. 

När besöket var slut och vi tackat för 

oss gick färden mot Helsingfors. Efter 

frukosten på hotellet körde vi en lång 

sträcka och kom fram till Loimaan kojonkulmaan. 

Där finns Finlands största 

tappställe. Årligen tappas där 300 ton honung 

på burk, bara plastburkar. Priserna 

har rasat på finsk honung så det gick trögt 

att sälja. Ett ca 2 år gammalt lager på 200 

ton stod och väntade på att marknaden 

Hos Parikkas stod alla 300 bisamhällena på ställningar med 10 samhällen på varje. En 

specialtillverkad vagn kunde köras under ställningen. Därefter kunde man lätt köra dem 

till en annan plats. 

Finland är det här en vanlig förpackning 

för honung. En plastburk me ingjuten 

etikett. Den rymmer 450g. 

skulle vända uppåt. (Nu ett år senare har 

det vänt kan tilläggas.) Här fanns även en 

ganska bra biredskapsbutik där vi kunde 

köpa lite av varje. 

Nästa dag började med en guidad tur 

med Gunvor Berlin som är lokalguide i 

Helsingfors. Det sista besöket vi gjorde i 

Finland var i Tenala, hos Camilla och Stefan 

Elf. De pratade svenska och har stor 

kunskap i marknadsföring och hög kvalitet 

på sin honung. 

Deras företag heter Elftec oy och 

gårdens namn är Mellangård. http:// 

www.mellangard.com 

De äger 200 tunnland mark som det 

odlades ekologiskt på, och de har mellan 

50-80 bisamhällen. 

Deras främsta intressen var att få fram 

olika produkter som t ex salvor, schampo 

och smaksatt honung. På ladugårdsvinden 

var det fika med kaffe och honungskaka. 

Man kunde även få köpa ett glas med honungslikör 

om man kände för det. Här 

ordnades utbildningar och föreläsningar 

om biskötsel och om tillverkning av biprodukter. 

Detta har de sysslat med i 21 år. 

Efter att Bo Lindahl tackat paret Elf 

med skånsk diabas och vi gett dem en 

rungande applåd gick färden mot Åbo och 

färjan hem. Detta var en mycket trevlig och 

lärorik resa. Ett stort TACK till Tuula som 

gjorde en jätteinsats som tolk. 


Örebro föreningsbigård 

HANS-OLOV ANDERSSON 

Örebro biodlarförenings 

föreningsbigård har verkat 

på samma plats i 15 år ute 

i Karlslund vid Rävängen, 4 

kilometer väster om Örebro. 

Föreningsbigården ligger vid Svartåns 

ringlande lopp där en gång fiskodlingsanstalten 

fanns med dammar. Nu är det 

en hage med skiftande karaktär, ett böljande 

landskap, bevuxet av träd och buskar. 

Emellanåt går hästarna här betande, men 

där mitt ibland dem finns den ingärdade 

bigården med de sex bikuporna. 

Årsmötet år 2000 valde 5 personer, 

som bedrivit en regelbunden verksamhet 

sedan dess, med en fast dag i veckan. Det 

har rört sig om 2-3 timmar vid eftermiddagen 

om inget angeläget inträffat. 

Det började med huset, som en gång 

var den automatiska telefonstationen. Här 

möts vi och arbetar eller sitter vid vårt 

bänkbord och diskutera. Detta gör oss 

starkare och vi förstår bättre biodlingens 

svåra konst, vilket i all synnerhet behövs i 

dessa varroatider. 

Den mesta tiden är verksamheten utanför 

huset, eller ute på ängen där bikuporna 

finns. Vi har våra marknadsdagar 

på hösten, där vi säljer honungen, för vår 

propaganda om biodlingen. Här går otaliga 

flanörer förbi. De ser vårt hus och kuporna, 

får smak för honungen, betraktar biodlingen 

och oss biodlare som något intressant. 

Det skapar de goda samtalen. 


Bihuset, den samlande platsen för träffarna, 

marknaderna. 

Lite längre ut på ängen har vi vårt förrådshus, 

en äldre hjulburen redskapsvagn. 

Där lagras skatt- och foderlådor. I ett utrymme 

finns den bensindrivna gräsklipparen 

för ytorna vid husen och de vägar 

som bär till bikuporna. Intill redskapsvagnen 

finns den historiska bigården 

med de kända äldre sveakuporna, trästocken, 

halmkupan och en bosnisk träkupa. 

Även en demonstrationskupa finns, 

som också ger oss nya drottningar. Förrådsplatsen 

och bigården är ingärdad 

med två parallella linor, så inte hästarna 

trasslar in sig i kupor och annat. Husen 

och bikuporna har vi ambition att hålla 

snygga, till allas trevnad, speciellt för de 

besökare som kommer. Karlslundsområdet 

är ett känt kommunalt strövområde 

för örebroarna. 

Försäljning av föreningens 

honung, som görs 

årligen. 

Den historiska bigården, i 

mitten demonstationskupan 

med kombinationen 

att odla drottningar. 

Tre ur bigårdskommittén, Börje 

Gustavsson, Hans-Olov Andersson, 

Pasaga Ramic. Det är dags att skatta 

honungen i bigården. 

Målet är att nå allmänheten, visa att 

vi finns, kunna sälja den föredömliga honungen, 

hålla kvalité i vårt uppträdande, 

att uthålligt stå på plats år efter år. 

Kommunen har gett en hjälpande 

hand med olika material som vi önskat. 

Därutöver har vi vår honung som vi sålt 

antingen vid marknader eller då gruppens 

medlemmar har medverkat, allt för att nå 

den goda ekonomin. 

Föreningsbigården har för första 

gången bedrivit biodlingskurser, med att 

praktisk visa hur man på sex olika sätt 

utökar bisamhällen. Vad sägs om att ta 

konstsvärm med Raufschus parningslåda, 

Snelgrovs bräda, standardavläggare, Taranovs 

konstsvärm, med hjälp av bitömmare, 

paketsvärm. Kurserna var ämnade till 

de erfarna biodlarna. Vi som var med 

blev mycket imponerade och inspirerade 

av den bosniske biodlaren Pasaga Ramics 

kunskaper och hans sätt att leda kurserna. 

Möjligen återkommer Pasaga med fler 

kursavsnitt till nästa säsong. Han är också 

delaktig och drivande i föreningsbigårdens 

arbete med mycket goda initiativ. 

Våra samarbetspartner har genom 

åren givetvis varit Örebro kommun. 

Karlslunds hembygdsförening har upplåtit 

sin nyförvärvade gård med interiör 

från 1700-talet, med en underbar trädgård. 

Här har vi åtnjutit goda kaffestunder, 

när vi varit flera, i skuggan under de 

gamla äppelträden. 

19

Bibliotek får biböcker 

Här överlämnas tre biodlarböcker 

från Luleå Bf till Luleå kommuns 

stadbibliotek, allt som ett försöka att intressera 

fler att bli biodlare. 

Vi har tidigare inventerat bibliotekets 

bokförråd och konstaterat att nyaste biodlingsboken 

var från 40-talet, övriga, bl a 

Åke Hanssons ”Bin och biodling”, var 

spårlöst försvunna. 

På bilden donerar Erik Heedman, 

Luleå Biodlarförening böckerna ”Vid 

Flustret”, ”Bin till Nytta & Nöje” samt 

”Boken om Biodling” till Birgith Marksén, 

Luleå Stadsbibliotek 

Birgith lovade att se över de gamla befintliga 

biodlarböckerna, ifall de behövde ersättas 

eller återanskaffas. 

Erik Heedman 

Internationellt hjälparbete 

Varbergskretsens 

Bf 110 år 

Varbergskretsens Biodlarförening firade 

110-årsjubileum 2008 med en sammankomst 

i Lindberga församlingshem. 

Bo Lindahl höll ett anförande som han 

avslutade med att överlämna en gåva från 

SBR i form av ett bigarråträd som kommer 

att planteras vid föreningens nyetablerade 

föreningsbigård i anslutning till Lindberga 

Hembygdsgård ”Klasa” i Lindberg. 

Evald Corneliusson 

Tre unga afrikaner introduceras i biodlingen i den sörmländska skogen. Hjälp till 

självhjälp förmedlas av Svenska Kyrkans Internationella arbete. 

Heide Wande, ordf. Strängnäs Biodlare 


Studieresa till HF och biodlare 

MARIE AXELSSON 

I år är det 60 år sedan 

Pelarne Biodlarförening 

utanför Vimmerby bildades. 

Det firade medlemmarna 

med en lärorik jubileumsresa 

till Mantorp. 

Mantorp finns Europas modernas- 

I te förädlings- och tappstation för honung, 

Svensk Honungsförädling AB. Hit 

lämnar många av oss biodlare, stora 

såväl som små, sin honung, som sedan 

rensas från vaxrester, kvalitetssäkras och 

tappas på burk eller förädlas till en modern 

honungsprodukt, som Svensk flytande 

för matlagning. Det är en storsäljare 

som bara ökar, förklarade vd:n Christer 

Ankarlid. Konsumenterna uppskattar den 

framförallt till matlagning. Även nya produkter, 

som glacer för grillning, har mött 

stor framgång på marknaden. 

Honungsförädlingen i Mantorp tar 

även emot och förädlar importhonung 

från hela världen. 

Rapport på 

årsmöte 

Curt Augustsson från Alingsåstraktens Bf, 

välkänd från årets I bigården, höll med stor 

rutin och noggrannhet i förhandlingarna då Älvsborgs 

Norra biodlardistrikt hade årsmöte. Biodlarna 

fick också lyssna till ett föredrag av Lars 

Nolberger från Mariestad. Tillsammans med Lars 

Bolling berättade han och visade bilder från ett 

antal resor med hjälpsändningar till Litauen. I Litauen 

är biodling en viktig näring som i de flesta 

fall drivs som familjeföretag. Lars Nolberger har 

under sina resor knutit många kontakter med biodlare 

i Litauen och kunde beskriva hur man där 

utnyttjar pollen, vax och propolis på ett helt annat 

sätt än vad vi gör i Sverige. Lyssnarna fick också 

tillfälle att bekanta sig med dessa produkter och 

se vilken utrustning som behövdes för att exempelvis 

ta till vara pollen. 

Sören Hansson 


HF:s VD Christer Ankarlid. Foto: Ulf Lagerqvist. 

Storbiodlare gav tips 

Efter en intressant rundtur på Honungsförädlingen 

gick resan vidare till en av 

Peter Hallbergs bigårdar, strax utanför 

Mantorp. Peter har cirka 100 bisamhällen 

och är biodlare på heltid under sommarhalvåret, 

men drygar ut inkomsterna 

genom att köra taxi under vinterhalvåret. 

Han visade och gav många tips på rationella 

och effektiva metoder inom biodlingen. 

– Man kan göra på många olika sätt 

och man får välja metoder efter sin egen 

Biodlare Peter Hallberg lever på 100 samhällen 

och taxikörning. Foto: Ulf Lagerqvist. 

läggning. Men man måste vara noga med 

att bina har det rent i kupan och att man 

behandlar kvalster och andra sjukdomar 

på ett seriöst sätt, menade han. 

Efter en fullmatad dag intogs jubileumsmiddag 

på det anrika Sjögestad 

Motell. Resan genomfördes med stöd av 

Sparbanksstiftelsen Vimmerby. 

Distrikt på utflykt 

april åkte en grupp biodlare från 

I Västmanland samt två från Västerlöfsta 

Bf till Töreboda och Biredskapsfabriken, 

för att inhandla 

biredskap och biodlingsmaterial 

inför bisäsongen. 

I gruppen fanns ett antal nybörjare 

som passade på att köpa 

kupor och slöjor samt titta på allt 

som finns i redskap. Några ”gamla 

birävar” tjänstgjorde som mentorer 

och bollplank på nybörjarnas 

frågor: 

– Behöver man en sån? 

– Vad är det här till? 

– Vilket är bäst? 

Frågorna var många och förhoppningsvis 

var svaren samstäm- 

miga. De tre i personalen på Biredskapsfabriken 

var fullt upptagna vid disken samt 

att hämta prylar och vax från lagret. De 

som inte var upptagna med att handla fikade 

på övervåningen. Bussens godsutrymme 

fylldes nästan helt. 

Efter några timmar så vändes bussen 

hemåt, med ett uppehåll på Hova hotell 

för lunch. Under resans gång gjordes 

det en utlottning på 3 honungskärl i olika 

storlekar och en avtäckningsgaffel som 

Biredskapsfabriken skänkt som priser. 

Västerås Lokaltrafik som hyrde ut bussen 

skötte om oss och höll ordning på oss på 

bästa sätt. 

Svante Wiklund 

21

Fler 

solvaxsmältare 

I våras visade vi flera solvaxsmältare i 

Bitidningen. Aktiviteten ute i landet vad 

gäller sådana är tydligen rätt stor. Det är 

bra. Det kan också ta sig gemensamma 

uttryck som hos biodlarföreningen i Västervik. 

Här får vi se några fler vaxsmältare. 

Red. 

Curt Augustssons 

solvaxsmältare 

Västerviks biodlare fångar solen 

Under tre måndagskvällar byggde biodlarna egna solvaxsmältare 

i våras. 

Om Guiness rekordbok hade funnits på plats när arbetet avslutades 

tror jag vi tagit en plats. Resultatet av de tre kvällarnas 

arbete blev inte mindre än 11 solvaxsmältare, en inglasad låda i 

vilken man placerar gamla uttjänta vaxramar. Lådan placeras i 

lämplig vinkel mot solen, som får vaxet att smälta och rinna ner 

i ett uppsamlingskärl. Vaxet kan därefter återvändas i biodlingen 

eller i andra sammanhang. 

Björn Westeson, Västerviks bf 


TRERAMARSSMÄLTARE 

Förra sommaren snickrade 

jag en solvaxsmältare, för 

att se hur det skulle kunna 

fungera. 

Den är gjord av plywood och tunna 

brädor, en bottenplåt med uppvikta 

nederhörn, en glasskiva och isolerad invändigt 

med en svart skumplast. På undersidan 

finns en självstängande lucka 

på gångjärn över öppningen där man kan 

ställa in t ex en rostfri skål. I den samlas 

kvarvarande socker, honung och smält 

vax. Smältaren måste vara bi- och getingtät. 

Dessa är mycket intresserade av innehållet. 

När man ska tömma den kan man 

lätt lyfta in den. Man kan även ställa den 

inomhus innanför ett fönster. 

Det blir så varmt i den att man kan 

bränna sig på fingrarna. Om man inte har 

tillfälle att vara där och vända den mot 

solen kan man ha den vänd mot söder. 

När det är solsken smälter vaxet till kväl- 

20-RAMARSSMÄLTARE 

Det här tipset har tidigare varit 

infört i Bitidningen för flera år 

sedan. Varken Otto Reimann eller 

Walter Rutgersson har vi tyvärr 

längre bland oss. Red 

S olvaxsmältaren är oslagbar när det gäller en mild 

och skonsam hantering av vaxet och rekommenderas 

för att få ett fullgott utbyte och dessutom ger 

den ett vax som förefaller ha alla aromatiska nyanser 

och färger bevarade. Och med bra kapacitet så 

är den användbar även där det är stora mängder 

som skall smältas. Sin enda men nog så betydelsefulla 

begränsning har den i beroendet av solen. 

Den välbekante yrkesbiodlaren Otto Reimann har 

färdigställt och prövat en anläggning som klarar av 

20-talet ramar vid varje tillfälle. Han var mycket nöjd 

med resultatet som han kommit fram till efter flera 

försök och ändringar. Han tog några bilder på anläggningen 

och som du ser är det ett samlat isolerat 

utrymme där ramarna hänger, vaxet faller så ner på 

planet under och rinner vidare till ett uppsamlingskärl 

inunder. Och visst pryder den sin plats, den är 

ju nästan som en möbel! 

Walter Rutgersson 


len. Vaxet i skålen kan man smälta om i 

vattenbad i en gryta på spisen. En bänkspis 

med ugn kan vara bra att hetta upp 

ursmälta ramar i. 

Vaxsmältaren rymmer bara tre ramar 

i taget. Jag använder lågnormal, men den 

är så bred så den kan användas till svearamar. 

Man kan mycket väl tänka sig att göra 

den så stor att man kan ställa i en skattlåda. 

För mig som är hobbyodlare med ett 

par kupor räcker den lilla prototypen. 

Elis Karlsson 

23

Fler och yngre biodlare 

ALF CARLSSON 

Vi ska bli fler biodlare. Det 

behövs fler bin i vår natur. 

Kvinnligt nätverk har stimulerat 

fler kvinnor att bli 

biodlare. Hur får vi de yngre 

att upptäcka det fantastiska 

med bin? 

Villstads biodlarförening i sydvästra 

I Småland har vi tillsammans med Västbo 

Härads biodlarförbund inlett ett samarbete 

med Stora Segerstads Naturbruksgymnasium. 

Efter att vi gjort en intresseförfrågan 

till skolan blev vi inbjudna att medverka 

vid en temadag kring jordbruk. Vi fick 50 

minuter att disponera för elever som själva 

valt att delta. Med dator och projektor på 

plats bestämde vi att använda valda delar 

av CD:n om biodling som KOMPIS-projektet 

tagit fram. Olle Andersson, från Häradsföreningen, 

visade levande bin i en visningskupa 

i lektionssalen, vilket tilldrog sig 

stort intresse. Olle ställde även upp med 

flera olika sorters honung, och även efterhand 

smaksatt honung, som deltagarna 

fick provsmaka. Bo Rikardsson hade 

släpet fullt med kupor och annat material, 

som förevisades på gårdsplanen. Vi 

upplevde att eleverna som deltog gjorde 

det med ett stort intresse och våra 50 minuter 

avslutades med en spontan applåd! 

Biologilärare Gunilla Davidsson, som gjort 

detta möjligt, berättade att vissa elever frågat 

varför biodling inte finns med på schemat. 

Det har helt enkelt inte funnits plats 

och inte heller funnits rätt kompetens för 

verksamheten på skolan, berättade Gunilla. 

I det samarbete som vi nu inlett med Stora 

Segerstad har vi haft ett uppföljningsmöte 

med skolan efter temadagen. Vi har diskuterat 

hur det fortsatta samarbetet ska se ut 

och vi har kommit fram till följande: 

Gunilla Davidsson ska gå en biodlarkurs 

för nybörjare. Under våren 2010 planeras 

några timmars schemalagd utbildning 

inom kursen ”Växt- och djurliv”, där 

lokalföreningen är villig att stötta Gunilla. 

Utställning på gården med material förevisades av Bo Rikardsson, t h, före och efter föredraget 

i lektionssalen. Han är odf i Villstads Bf. Olle Andersson är ordf i Burseryds Bf. 

Lokalföreningen ska även placera två 

kupor i anslutning till skolan. Faller försöket 

väl ut är tanken att dessa kupor på 

sikt ska övertas av skolan. Om några elever 

visar intresse, kommer skolan att möjliggöra 

för elever att ha biodling som ett projektarbete 

i årskurs tre. 

Vi tror att detta är ett bra sätt att väcka 

Stora Segerstad ligger 

3 km söder om Reftele, 

som ligger 3 mil väster 

om Värnamo i Sydvästra 

Småland. Här är 

djur och natur i centrum. 

En del av skolans 

verksamhet är förlagd 

i Värnamo och här 

är det skog, jakt och 

viltvård som är i fokus. 

Stora Segerstad har 

varit lanbruksskola 

sedan år 1920. Idag går 

det 225 gymnasieelever 

på skolan och 30 elever 

som läser KY-utbildning. 

intresse hos ungdomar, och sänka medelåldern 

på biodlarna. Intresset från skolledningen 

pekar på detta. Eftersom skolans 

upptagningsområde är stort ökar 

inte medlemsantalet i just vår förening 

nämnvärt, men förhoppningsvis i SBR och 

grannföreningarna. Vi bjuder på det! 

Stora Segerstad Naturbruksgymnasium 

Det finns ett antal olika utbildningsalternativ. De är 

som följer: 

• Hund 

• Naturvetenskapligt program 

• Maskinförare inom lantbruk 

• Djurskötare inom lantbruk 

• Skogsmaskinförare 

• Skog – inriktning mot skog, jakt och viltvård 

Skolans hemsida är: 

www.lj.se/segerstadsvarnamonaturbruk 


Så gick det till när 

farfar var ung 

FOLKE LINDQUIST 

Mitt intresse för bin började 

redan när jag var barn. Min 

far hade några trågkupor 

i trädgården och när han 

skulle göra något med bina, 

då ville jag alltid vara med. 

När han så hittade drottningen 

och visade den, ja då 

var lyckan fullkomlig. 

Våren det år jag skulle bli tio år var det 

ett samhälle som var svagt och dåligt. 

– Det är ditt, sade far, det får du göra 

med som du vill hela sommaren. Hantera 

bina varsamt så sticker de inte, sade 

han. 

Sådana finesser som slöja och handskar 

det hade vi inte. Bina vi hade då var 

den gamla nordiska rasen. De var något 

oroliga, men inte aggressiva. Varje eftermiddag, 

om vädret tillät det så letade jag 

upp drottningen. Tog den med in och visade 

den stolt för mor och satte tillbaka 

den igen. Bina mådde inte väl av detta, 

men det var mycket lärorikt. 

En solig dag i maj sade far att 

biodlarföreningen hade möte. 

– Nu cyklar du dit och blir medlem så 

får du vara med på möten och höra och 

lära lite om hur andra gör med sina bin. 

På den tiden hade man mötena 

hemma hos någon i styrelsen, i detta fall 

hos ordföranden. Jag kom dit och knackade 

på dörren. Ut kom ordföranden och 

jag hälsade artigt som man gjorde på den 

tiden. Jag talade om vem jag var och att 

jag hade bin och ville bli medlem i föreningen. 

– Det kan du inte bli så där utan vidare. 

Det skall vara mötesbeslut på om 

du får bli medlem. Du får vänta utanför 

tills mötet fattat sitt beslut, blev det bistra 

beskedet. 

Jag gick runt i trädgården eller satt på 


När far hittade drottningen och visade den var lyckan fullständig. Foto: Bo Lundberg. 

gräset i det fina solskenet. Tiden var lång, 

men plötsligt kom ordföranden i dörren. 

– Du kan komma in, mötet har beslutat 

att du får bli medlem. 

Det blev kaffe med kaka och en massa 

bisnack som jag lyssnade till intensivt. 

Sedan blev det utlottning av en stycken italiensk 

bidrottning och den vann jag. 

Efter en tid kom ett brev med en drottning 

i en träbur. Den blev lyckligt tillsatt 

och det blev underbart vackra ljusgula 

bin efter henne. Jag kunde sitta 

långa stunder vid flustret och 

beundra hur vackra de var. Det 

blev tid för invintring och det 

var kristid och allt var ransonerat. 

Man fick kuponger till 6 kg 

socker per bisamhälle. Av någon 

De gula bina var vackra att 

titta på men behövde mer 

vintermat än vad de fick. 

(Arkivbild) 

underlig anledning så kunde de nordiska 

bina överleva på detta. 

Året därpå, den 15 februari blev det 

15 grader varmt och alla bina gick ut för 

rensning. Givetvis blev det kallt igen och 

när våren äntligen kom så hade de gula 

bina svultit ihjäl. Att sådana bin behövde 

mera socker det visste vi inte då. Kanske 

var det bäst som skedde. Det visade sig senare 

att korsningar med sådana bin blev 

aggressiva. 

25

Tre matnyttiga böcker 

Lærebog i biavl, 4:e utgåvan 

Eigil Holm 

Eigil Holms förlag, 2009. 

175 x 250 mm, 250 sidor 

ISBN 978-87-89446-39-4 

Rikt illustrerad i fyrfärg 

Den erfarne läroboksförfattaren Eigil 

Holm har kommit ut med ännu 

en reviderad utgåva av sin 

välkända lärobok i biodling, 

som är auktoriserad av Danmarks 

biavlerforening. Den 

kostar 319 DKK + moms i 

Danmark. Bokens illustrationer 

är reviderade, liksom 

texten. Vissa förhållanden är 

specifika för Danmark, men 

intressant att känna till, t ex 

deras bihusesyn. 

Red 

Äppelkungar 

Lars-Olof Hallberg 

Gullers förlag, 2008. 

Storformat, 248x278 mm, 240 sidor 

ISBN 978-91-88238-89-4 

Rikligt illustrerad med högkvalitativa färgfotografier. 

I 

Dronningavl, 2:a utgåvan 

Eigil Holm 

Eigil Holms förlag, 2009. 

205 x 260 mm, 104 sidor 

ISBN 978-87-89446-05-9 

Nu rikt illustrerad i fyrfärg 

Eigils Holms bok om drottningodling 

och förädling av bin innehåller 

mycket matnyttigt och lärorikt. Nu 

är illustrationerna i färg och många av 

dem är nya. Det är mycket nytt i den 

här utgåvan, t ex Poul Erik Sørensens 

metod för produktion av stora mängder 

drottningar och Susan Cobeys och 

Kaspar Bienefelds avelsmetoder. Ärftlighetsläran 

är helt omarbetad pga kartläggningen 

av binas genom. Det genetiska 

släktskapet mellan olika raser finns 

med, liksom släktskapet inom de mörka 

bina, melliferabina. Ett kapitel ägnas åt 

bevarandet av Läsöbina. I Danmark kostar 

boken 232 DKK + moms. 

Båda böckerna kan bl a köpas från 

författaren själv, Tel +45 7566 5130. 

E-post: eigil.holm@pc.dk hemsida: 

www.eigilholm.dk 

Red 

går, den 18 juli, såg jag lite på Minnenas television med Arne Weise. 

Det handlade om lantbrevbäraren och amatörfilmaren John Nilsson 

som under stor del av sitt liv dokumenterat hur människor levde förr 

i Småland i närheten av Tingsryd. Idag läste jag i den utomordentligt 

fina dokumentärboken om ängsäppelodlingar nordväst om Urshult, 

väster om Tingsryd. Av naturfotografen Lars-Olof Hallberg. 

Boken är ett stycke svensk kulturhistoria som man bara måste 

känna till. Lite mer än Pippi Långstrump, som man också måste känna 

till. Vet du vad en koympning är? På Igelön i sjön Åsnen försörjde sig 

familjen med 1000 äppelträd. 15 olika sorter som ympats på vildaplar 

minst en meter upp för kornas och slåtterns skull. Klart man hade bin 

också. Det fanns gott om vilda pollinatörer som blomflugor och humlor, 

men bina behövdes. Utan pollinatörerna ingen frukt. Man åt äpplen 

vintern igenom på olika sätt. Till exempel ugnsbakade med kanel och 

sirap. Att man inte kommit på att byta ut sirapen mot honung. 

Här hittar du tips hur man beskär träd och ympar äppelträd. Inklusive 

recept på ympvax. Blanda talg, harts, bivax och terpentin. Och 

beskrivning med bild och text på våra gamla äppelsorter. Varför inte 

torka äpplen också. Skär ringar av skalade äpplen där kärnhuset tagits 

ut. Häng dem på snören i det varma köket tills de torkat. De blir 

sötare torkade. Använd till kräm och soppa. Eller ät som de är, som 

godis i matsäcken till arbete och utflykt. 

Red. 


Egna EAN-koder 

Biodlingen omfattar ju inte 

bara att sköta bin och producera 

burkar med honung 

i. Det behövs kunskaper på 

många andra områden också. 

Bland annat skall den producerade 

honungen säljas. 

SBR erbjuder egna EAN-koder, till egna 

etiketter eller till SBR:s etiketter. 

SBR-medlemmar kan köpa rätten att 

använda fem egna EAN-koder för 100 kr. 

Denna avgift är en engångssumma och 

rätten att använda EAN-koderna består så 

länge man är medlem i SBR. Det finns en 

blankett man skall fylla i och beskriva de 

olika produkter man ska använda EANkoden 

till, t ex 700 gr kristalliserad honung 

eller nyslungad honung. Denna skickas till 

expeditionen som fyller i den sifferkombination 

som definierar EAN-koden. I samband 

med att man beställer SBR-etiketter 


kan man ange denna sifferkombination 

och får då sin egen unika EAN-kod tryckt 

på SBR-etiketten. Skall man använda EANkoden 

på sin ”privata” etikett får man gå 

till ett tryckeri som trycker på EAN-koden 

på etiketten. 

Det finns också ”allmänna” EANkoder 

till SBR-etiketter som dessa förses 

med om man inte har egna EAN-koder då 

man köper etiketter. 

Koden används av handeln som kan 

registrera in sifferkombinationen i sitt kassaregister 

och prissätta varan. Man måste 

alltså vara noga med att använda rätt EANkod 

till rätt produkt. 

Det tillfälle då det kan bli problem 

med allmänna EAN-koder är om två eller 

fler biodlare säljer honung till samma affär 

(med samma viktsangivelse på etiketten) 

och det blir olika utpris och dessa biodlare 

har SBR:s allmänna EAN-kod. Men det 

är sällan detta inträffar. Då man har mest 

nytta av egna EAN-koder är då man har 

Bleka håret med honung 

Ljusa upp håret med honung 

är enkelt. Jag gör iordning 

ett honungsvatten enligt 

rutan intill. 

Honungsvattnet får stå ca 1 timme 

innan det sätts i håret. Då hinner 

1 msk honung (nu har jag ganska 

kort hår) 

6 msk avjoniserat/destillerat vatten 

(viktigt för rätt ph att inte ta 

kranvatten - då utvecklas inte 

peroxiden) 

ev 1 tsk kallpressad olivolja 

ev 1 tsk kardemumma 

peroxiden utvecklas. Sätt i torrt hår. På med dushmössa och ev. handduk för ”rinnet”. 

Låt vara 1 tim. Håret får inte torka under tiden. Skölj eller tvätta. Man kan behöva upprepa 

några gånger för att få önskad effekt. 

Mer info kring detta finns på: 

http://forums.longhaircommunity.com/showthread.php?t=148&highlight=jarrah+honey 

http://forums.longhaircommunity.com/showpost.php?p=237414&postcount=1964 

Det skall vara honung med hög möjlighet att utveckla väteperoxid. Jag har använt australisk 

Jarra-honung men måste nu få tag på och testa svensk honung. På ovan nämnda 

En egen EAN-kod har ett siffersystem som 

är unikt just för din etikett med angiven 

viktsmängd. 

egen etikett. Men för säkerhets skull är det 

bara bra att ha det på sin SBR-etikett. 

Erik Österlund 

sajter kan man förstå att ljunghonung och 

blandhonung med klöver fungerar till hårblekning. 

Lindhonung skall man undvika 

enligt dessa. Rapshonung och hallonhonung 

behöver provas hur de fungerar. 

Jag har tidigare förstört mitt hår gång 

på gång genom att ljusfärga eller slinga 

hos frisör. Honungsblekning blir något 

helt annat – håret blir alldeles friskt och 

blankt! Vore förstås bra om det gick att 

kolla peroxidvärden på honungen om den 

ska användas för blekning. En del honung 

funkar inte alls. De flesta gör det dock. Det 

är bara att prova. 

Jenny Sjöblom 

27

Riksförbundsmötet – 

motionsbesluten 

ERIK ÖSTERLUND 

I juninumret fanns en rapport 

från riksförbundsmötet. 

Protokollet är nu skrivet, 

kontrollerat, underskrivet 

och kopierat. Här kommer en 

sammanfattning av motionsbesluten. 

För de medlemmar 

som är särskilt intresserade 

kan man få ett exemplar av 

protokollet från expeditionen 

för en mindre kostnad, eller 

ladda ner från internet. 

http://www.biodlarna.se/website1/1.0.1.0/140/1/ 

MOTION NR 1 – Ledamöter i SBR:s styrelse 

Motionen ville minska antalet ledamöter 

i SBR:s styrelse. 

Riksförbundsmötet beslöt avslå motionen. 

MOTION NR 2 – Information till distrikt 

och föreningar. 

Motionen föreslår att SBR centralt mer och 

mer skall övergå till att skicka ut information 

till distrikt och föreningar via e-post. 

Riksförbundsmötet ansåg att situationen 

beträffande information till distrikt och 

föreningar var sådan att motionen ansågs 

besvarad. 

MOTION NR 3 – Driften av OBS-kupan 

på ”Universum”, museum i Göteborg. 

Motionen ville att SBR centralt skall sköta 

driften av OBS-kupan på ”Universum”. 

Riksförbundsmötet menade att SBR centralt 

bidrar till olika liknande anläggningar 

i vårt land i den utsträckning som finns 

möjlighet till och menade därmed att motionen 

kunde anses besvarad. 

MOTION NR 4 – Tunga hinkar från 

Mantorp 

Motionen menade att de hinkar som Mantorp 

tillhandahåller för leverans av honung 

dit är ergonomiskt för tunga fyllda med 

honung, ca 28 kg, och ville få Biforhinken 

som norm. 

Det är Honungsförädlingen och dess bo- 

lagsstämmas sak att besluta i det ärendet. 

Man har differentierat kärlens storlek för 

att rationalisera verksamhetn. Riksförbundsmötet 

menade att motionen kunde 

anses besvarad. 

MOTION NR 5 – Tillägg i årsrapporten 

Motionen ville ha en punkt tillagd till årsrapporten 

som under invintringsfoder ger 

ytterligare alternativ, t ex honung. 

Riksförbundsmötet beslutade att bifalla 

motionen. 

MOTION NR 6 – Rabatter på drivmedel 

och materiel 

Motionen ville att SBR skulle undersöka 

möjligheten för medlemmar att avtal 

med olika företag så att medlemmar kan 

få rabatt på olika varor, t ex drivmedel och 

byggmateriel. 

Riksförbundsmötet biföll motionen. 

MOTION NR 7 – Medlemsvärvningspremier 

Motionen ville att SBR skall införa ett belöningssystem 

för dem som värvade nya 

medlemmar. 

Efter votering med utslaget 29 mot 28 

beslutade riksförbundsmötet att avslå 

motionen. 

MOTION NR 8 – Honungsbedömningsreglementet 

Motionen ville att plastlock och plastburk 

får användas vid inlämning av houng för 

bedömning samt att feltalet 0,1 för partiklar 

återinförs. 

Riksförbundsmötet beslöt att uppdra åt 

förbundsstyrelsen att göra en omarbetning 

av reglementet med hänsyn taget till 

yrkandet. 

MOTION NR 9 – Medlemsavgiften 

Motionen ville att avgiften till SBR skulle 

sänkas avsevärt. 

Riksförbundsmötet avslog motionen. 

MOTION NR 10 – Avgift för familjemedlem 

Motionen ville att avgiften för familjemedlem 

skulle tillfalla biodlarföreningen istället 

för riksförbundet centralt. 

Riksförbundsmötet avslog motionen. 

MEDLEMSAVGIFT FÖR 2010 

Medlemsavgiften till SBR centralt blir densamma 

för 2010 som innevarande år. 

Det händer i SBR 

Viktiga planerade händelser för förbundet. 

Fattas något, hör av dig till redaktören: 

erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

5 sep Förbundsstyrelse 

15-20 sep Apimondia i Frankrike 

23 sep Besök i Mantorp från 

Jordbruksdepartementet 

9 nov Arbetsutskott förbundsstyrelsen 

21 nov Förbundsstyrelse 


Distrikt 

Granndistrikt är välkomna 

Göteborgs och Bohusläns biodlardistrikt 

samt SBR-Quinnorna Medlemsmöte lö 10 

okt kl 12-ca15.30 på Kvarnkullen, Kvarngatan 

8, Kungälv. Kerstin Ebbersten: Avel för 

hållbar biodling. Kaffe till självkostnadspris. 

Lotteri. Vuxenskolan medarrangör. Anmälan 

o info Eva Carlsson 0303-13461, 0707-314563, 

evai.carlsson@gmail.com, Rolf Bengtsson 031- 

918602, 0704-899279, rolfbengtsson@telia.com 

Hallands distrikt Höstmöte lö 26 sep kl 09.30 

på motell Björkäng. Bisjukdomskonsulent, 

Preben Kristiansen SBR deltar. Kaffe och 

mat till självkostnad. Anmälan till Sören Ohlsson, 

0340-91146 el. soren@bredband2.com 

före 20 sep. 

Kronobergs distrikt Länets bästa honung 

2009. 2 burkar 700 g till resp. förenings ordf 

senast 19 sept. En stationsparad drottning 

lottas ut bland tävlingsbidragen. Tävlingsregler 

se vår hemsida. Honungen och äpplets dag sö 

27 sept på Kurrebo. Länets bästa honung och 

bästa äppelkaka utses. Lundaforskarna Alejandra 

Vásquez och Tobias Olofsson berättar 

om mjölksyrabakterier och andra nyttigheter 

i honung. Detaljerat program se vår hemsida 

och annonser i dagspressen. I samarbete med 

Kurrebo och Studieförbundet Vuxenskolan. 

Utvecklingsseminarium. 24-25 okt. Diskutera 

problem och erfarenheter med andra bli bättre 

biodlare. Delfinansierat av EU/Länsstyrelsen. 

Begr deltagarantal. Info o anmälan senast 15 

sep 0470-60717, 0470.60717@telia.com 

Älvsborgs Norra Biodlardistrikt Höstmöte 

16 sep kl 19 på Medborgarskolan, Österlånggatan 

32, Trollhättan (in på gården vid Jörgens 

Cykel och sport). Gäst: Christer Ankarlid från 

Honungsförädlingen AB. Anmälan senast 13 

sep till Barbro Liljeborg tel. 0520-421244. 

Föreningar 

Grannföreningar är välkomna 

Borensbergsortens Bf Oxalsyreträff 19 sep kl 

10. Åke Fredriksson tar emot oss i Bigården vid 

Järngården och demonstrerar varroabekämpning. 

Vi tillhandahåller oxalsyra och sprutor. 

Medtag gärna kaffekorg 

Dalslands Södra Bf Medverkan i bygdefesten 

i Brålanda lö 12 sep. Tag gärna med icke 

biodlare. Caféträff i stationshuset ti 15 sep kl 

19, Brålanda. Inför honungsbedömningen. 

Distriktets höstträff i Trollhättan on 16 sep. 

Se annons från distriktet. 

Ervalla med omnejd Bf Månadsmöte 20 sep 

kl 15 i Frövifors gamla skola. Vaxbehandling 

och bildvisning. 

Göteborgs Bf Besök Tjörns bf bigård och 

Ljungbiodlarnas honungspress on 16 sept kl 

18.30. Sammling Elgiganten Bäckebos parkering 

17.30 för gemensam avresa. Anmälan till 

Mikael Lagerman, 031-241380. 

Hisingens Bf Möte 14 sep kl 19 i Kyrkbyhemmet. 

Vad trädgårdsodlarna kan berätta om 

biväxter. 

Landskrona-Kävlinge Biodlare Familjedag sö 

13 sep kl 14. Studieupptakt för vinterns kurser 

i Hembygdsgårdens Våffelcafe i Asmundtorp. 

Samlingarna med gamla möbler, jordbruksredskap 

och biredskap guidas. 

Mölnlycke bf Honungens Dag lö 5 sep kl 11-16 

i ny lokal, Råda säteri, Säterivägen i Mölnlycke. 

För hela familjen! Poängpromenad (11-14), 

avsmakning/försäljning av honung, obs-kupa, 

besök i bigården (slöjor finns), miniseminarier 

om honung, bin och biodling. Föreningsinformation. 

Kaffeservering. Mer info på vår nya 

hemsida http://www.molnlyckebiodlare.se 

Bitidningen Skövde Bf Torsdagsträffar 9 2009 kl 19 på Aspö 

Gård. 27 aug: Åke Johansson om medicinska 

MÖTEN OCH KURSER 

risker vi bistick, att tänka på om granne/ 

bekant blir stucken. Vilka är symtomen 

vid allergi. Immun eller allergisk av många 

bistick? 3 sep: Säsongsavslutning, inlämning 

av honungsprover och årsrapport. Föreningen 

bjuder på förtäring. 

Sollentuna Bf Medlemsmöte to 3 sep kl 19 i 

Fridshyddev. 17, Sollentuna. 

Söderåsens Bf Sammanfattning av sommaren 

som gick 1 sep kl 19 i Stenestads bibliotek. 

Södra Inlands Bf Höstmöte må 14 sep kl 18 i 

bigården, Rollsbo. Bi-filmvisning, rapport från 

resan till Litauen, kaffe o lotteri. 

Södra Vätterbygdens Bf On 2 sep kl 17 i 

föreningsbigården vid Brunstorp. Myrsyra och 

oxalsyra finns att köpa. Lotteri, fika. 

Uddevallaneidens Bf Honungs- och vaxhantering 

to 10 sep. Eva Merlander visar hur man 

tillagar en bivaxsalva mm. 100 års-jubileum lö 

19:e sep kl 18 i Gustavsbergs restaurang. 

Värnamoortens Bf Honungsbedömning on 

23 sep kl 18.30 i Enehagens matsal (Åkanten). 

Ingång från Enehagskolans skolgård. Ta med 

honung för bedömning och bedömningskort 

med ifylld adress. Jörgen Helgesson informerar 

om hygien vid slungning av honung. 

Örebro Bf Arbetsmöten och passning onsdagar 

17-20 Nya Föreningsbigården Karlslund 

(4 km väster om Örebro). Pasaga Ramic 019- 

126799, Hans-Olov Andersson 019-252108. 

Mickelsmässmarknad sö 20 sep kl 12-16. 

Almanackan 

Vi minns 

Bengt Hedengren 

Lidingö Bf 

George Claesson 

Ludvikabygdens Bf 

Ingvar Gisslander 

György Toth 

Norra Västbo Bf 

Adele Edgren 

Tanums Bf 

Kulinariskt äventyr, honungsförsäljning, visning 

av biodling och bihistoria. 

Östra Sörmlands Bf Septembermöte ti 15 sep 

kl 19 på Solberga. 

29

Säljes material mm 

Bi&Biodlingstillbehör 

Smedgatan 1, Svedala. 

Östra Industriområdet (vid Moltex) 

Öppet: April-September 

Måndag 15-17. Lördag 11-13 

Övriga tider efter överenskommelse 

Tel 040-160032, 040-162080, 

0708-955030, 0708-955025. 

Återförsäljare för Joel Svensson. 

Samma priser som i katalogen. 

Biredskap Freddy Duwe, Vårsta. 

Malmtorpsv. 19, 14771 Grödinge. 

Öppet 15-19 måndagar. 

Sommaröppet även fredagar. 

Tel 08-53025347, 070-5107054. 

freddy.duwe@biodlingsforetagarna.nu 

Biodlingsföretagarna – bli medlem i 

föreningen för professionell biodling. 

Läs mer på vår hemsida 

www.biodlingsforetagarna.nu 

Karusellseparatorn rensar även den 

svåraste honung. 200 kg/h är möjligt. 

Arne Oroug 0522-12913, 

Epost: arneoroug@hotmail.com 

Slunga 4 r m motor. 

Tar LN, LS och Svea. 

Finns i Skåne. 070-3934997. 

Material för storbiodlare, beg. 

S. Jonsson 0500-435835 

Perforator LN, handdriven helt i metall 

med alla nålar hela, 3000 kr. 

031-277900, 0734-451930 

Fortsatt lågpris på honungsslungare 

2-4 ramar och motorer från CMF. 

Bengtssons Bigård Tel 0512-48129. 

Slunga 4 ram m motor nytilllv ej anv. 

Finns i Njurunda. Alvar Björk Tel 060- 

34009. 

Motordriven slunga, drottningodligs 

utrustning,Jenter, och diverse biodlingsmaterial. 

Tel. 0494-23001 

Sveriges bästa bibotten. Behåll dina 

bin i torra lådor. Universal bibotten 3 i 

1 eller 4 i 1. 0700-384 041 

Drottningar 

Drottningar säljes! Oparade Buckfast 

100:-st +moms 0704-460168 

Friparade Buckfastdrottningar 

från Tystberga. Göran Göransson 

300:-/st. 0155-26 04 73 

Friparade krainerdrottningar. Varroafri 

zon. Rickard 070-2716585. 

Bidrott, gula, ita. Alla väges sedan 

1980. 073-8058872. Arne Håkansson. 

Elgon – avlade för hälsa, gott temperament, 

god skörd och svärmtröghet. 

L Karlsson 0730618853 

Elgon – avlade för hälsa, gott temperament, 

god skörd och svärmtröghet. 

L Strömberg 0581-13774 

KOMMERSIELLA ANNONSER 

Ta kontakt med Bitidningens redaktion, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel 0582-611682. E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Uppslag (två sidor): s/v 18.000:-, 4-färg 21.000:-. 

Baksidan: format - hela sidan utom 7 cm överst av sidan: ej s/v, 4-färg 15.000:-. 

Helsida (1/1): s/v 9.900:-, 4-färg 12.900:-. 

Halvsida (1/2), format - 183 mm bred x 130 mm hög, 120 mm bred x 200 mm hög, eller 

motsvarande: s/v 5.400:- 4-färg 7.400:-. 

Kvartssida (1/4), format - 183 mm x 65 mm, 120 mm x 100 mm, 57 mm x 210 mm, eller 

motsvarande: s/v 3.000:-, 4-färg 5.000:-. 

Åttondelssida (1/8), format - 120mm x 50mm, 57 mm x 105 mm: s/v 1.700:-, 4-färg 

3.000:-. 

Sextondelssida (1/16), format - 120 mm x 25 mm, 57 mm x 50 mm: s/v 600:-, 4-färg 

1500:-. 

Mini-annons (1/32), format - 57 mm x 25 mm: sv/ 300:-, ej färg. 

Färgsidor. Färg kan erhållas på alla sidor. 

Rabatter. 3 på varandra följande identiska annonser ger 10% rabatt. 6 på varandra 

följande ger 25%. 

Annonsmaterialet lämnas normalt i färdigmonterad form med eventuella bildfiler och 

i aktuella fall färgfördelade sådana på CD-skiva (glöm ej typsnitten). Det kan också 

lämnas som positivt pappersoriginal eller som film. Om materialet lämnas i form av 

manuskript och bildoriginal uttas scanningskostnad för bilder med 100:-/sv-bild och 

250:-/4f-bild. För åttondelssideannons och större tillkommer dessutom i sådant fall 

layoutkostnad efter överenskommelse. 

Publicering. Inskickad annons publiceras i nästkommande nummer med hänsyn taget 

till datum för manusstopp, om inte angivelse om senare publicering anges. 

Bisamhällen 

Årssvärmar på 10 ramar LN i låda. 

Pris 700:-/st. tel 019-455096. 

Marknaden 

Vi behöver mer honung! 

Vi tar emot orörd, grovsilad honung året 

om. Betalning efter leverans. Bra priser. 

Ring angående kärl, frakter och priser. 

Mats Karlsson 0122-30072, 070-2094950 

Göran Sundström 070-5664268 

Små radannonser är gratis! 

Det är bra att vara medlem i SBR. En av anledningarna är att du 

får två radannonser om högst tre rader gratis om året! Du får 

hålla ordning på detta själv. Vi litar på dig. Om du missar och betalar 

in ändå så tackar vi för bidraget till allas vår gemensamma 

verksamhet. Skicka manus till redaktören, adresser sid 31. 

Red. 

Annonstaxa 

RADANNONSER 

Radannonser placeras löpade efter varandra och tillsammans i slutet av tidningen 

under huvudrubriken ”Marknadsplatsen”. De samlas under ämnesrubriker. Inga 

bilder tas in här. 

Utseende. Stilen är fast, 7,5 p DIN, och spaltbredden 42 mm. Det ger ca 30 bokstäver per 

rad. Minimistorleken på en radannons är 2 rader/50 kr. De första 1-3 orden i annonsen 

blir i fetare stil. Det normala avståndet mellan två annonser är en blankrad. 

Betalning. Radannonser skall betalas in i förskott via plusgirot. Betala i god tid så att 

annonsen kommer fram före manusstopp. 

Pris: 25:-/rad. På radannonser ges ingen mängdrabatt. 

Storlekar: Exempel: 2 rader (- 60 bokstäver) - 50:-, 3 rader (ca 61-90 bokstäver) - 75: 

- och 4 rader (ca 91-120 bokstäver) - 100:- kr. 

Gratis. Två radannonser/år om högst 3 rader är gratis för medlem. 

Annonsmaterial. Radannonserna skickas via plusgiro till SBR, pg 86 85–0, med annonstexten 

angiven på blanketten. Ange antalet rader och antalet bokstäver. Radannonser 

som inte får plats på meddelanderutan på inbetalningskortet kompletteras med separat 

inskickad annonstext, via e-post eller brev. Betalning kan också ske via plusgiro eller 

bank över internet. Då behövs separat inskickad text med e-post, med uppgifter så 

att betalning och text kan identifieras att höra ihop. Ange noga på inbetalningskort 

då sådant används och med annonstext, om denna skickas separat, så att dessa kan 

identifieras att höra ihop. 

Publicering. Om inget annat anges tas annonsen in i nästkommande nummer med 

hänsyn taget till ankomsten och manusstopp. 


FÖRBUNDSEXPEDITIONEN 

Trumpetarevägen 5, 590 19 MANTORP 

Tel: 0735-233100 Fax: 0142/828 59 

Förbundssekreterare: Michael Cornell, 0735-233121 

Utvecklingskonsulent: Jan Mårtensson, 0735-233125 

Bisjukdomskonsulent: Preben Kristiansen, 0735-233122 

Sekreterare: Maj-Britt Järnvall, 0735-233123 

E-post: maj-britt.jarnvall.sbr@biodlarna.org 

Medlemsregister & Ekonomi: Anette Agouda, 0735-233127 

E-post: anette.agouda.sbr@biodlarna.org 

Plusgiro: 86 85-0. 

Bankgiro: 413-6149. 

Öppet: må-to: 08.00 -16.00 

fre: 08.00 - 14.00. Lunchstängt 12.00 - 13.00. 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Jonny Ulvtorp, Stenabyvägen 11, 37294 LISTERBY 

Tel. 0457-30489, 0735-233130. 

E-post: jonny.ulvtorp.sbr@biodlarna.org 

VICE FÖRBUNDSORDFÖRANDE 

Arne Johansson, 

Brännemo Stenatorp 3, 54015 Väring. Tel 0500-462135. 

E-post: arne.johansson.sbr@biodlarna.org 

FÖRBUNDSSEKRETERARE 

Michael Cornell Tel: 0735-233121 

E-post: michael.cornell.sbr@biodlarna.org 

UTVECKLINGSKONSULENT 

Jan Mårtensson. Tel 0735-233125. 

E-post: jan.martensson.sbr@biodlarna.org 

BISJUKDOMSKONSULENT 

Preben Kristiansen. Tel 0735-233122. 

E-post: preben.kristiansen.sbr@biodlarna.org 

REDAKTÖR 

Erik Österlund, Bäckaskog 663, 69492 Hallsberg. 

Tel: 0582-611682, 0735-233126. 

E-post: erik.osterlund.sbr@biodlarna.org 

Artiklar och mötesnotiser till BITIDNINGEN 

Till redaktörens adress. Författarna ansvarar för innehållet 

i sina artiklar, som ej behöver återge redaktionens eller 

förbundets mening. Ett år efter utgivning av den tryckta 

tidingen läggs denna ut på SBR:s hemsida biodlarna.se 


SBR kontakt 

SBR STYRELSELEDAMÖTER OCH KOMMITTÉER 

Styrelseledamot: Lotta Fabricius, 

Rättar Vigs väg 124, 16272 Vällingby. Tel 08-7390432, 

0735-233131. E-post: lotta.fabricius.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Stig Hansson, 

Snorres Väg 8, 28143 HÄSSLEHOLM, 0451-81655, 

0709-609123. E-post: stig.hansson.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Anders Lignell, 

Haminavägen 11, 79141 Falun. Tel 023-21335, 0706- 

202357. E-post: anders.lignell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Krister Linnell, 

Fridsberg 11, 56393 Gränna. 036-54130, 0705-669641. 

E-post: krister.linnell.sbr@biodlarna.org 

Styrelseledamot: Alf Sjöberg, Järstorp, Möllegården 510, 

27757 Brösarp. Tel: 0417-26343, 0708-730769. 

E-post: alf.sjoberg.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Matias Köping, 

Klamparegatan 40, 80431 Gävle. Tel 026-191214, 

0734-146093. E-post: matias.koping.sbr@biodlarna.org 

Styrelsesuppleant: Birgitta Augustesen, 

Stavtorp, 64032 Malmköping. Tel: 0157-20488, 070-7318082 

Epost: birgitta.augustesen.sbr@biodlarna.org 

SBR:s BIBLIOTEK 

Ultunabiblioteket, Sv. Lantbruksuniversitet, Box 7071, 

750 07 UPPSALA. Tel vx 018/67 10 00. 

Låneböcker beställs genom ditt lokala bibliotek. 

Annonser till BITIDNINGEN 

Till Bitidningens redaktör. Se adresser och telefon och e-post 

härintill. Annonspriser se annonssidan Marknaden. 

Prenumeration på BITIDNINGEN 

Tidningen är en medlemsförmån för medlemmar i SBR. Du 

kan också prenumerera separat på Bitidningen. Du betalar 

då 450:- kr för ett helår (inom Sverige) på pg 86 85-0 till 

SBR. 

HF:s KONTOR OCH TAPPSTATION, Trumpetarev. 5, 59019 MANTORP. Tel: 0735-233100, Fax: 0142/ 82859. E-post: hf@biodlarna.org 

VD: Christer Ankarlid 0735-233101. 

E-post: christer.ankarlid.hf@biodlarna.org 

Sekr.: Gunnel Hertzman, 0735-233103. 

E-post:gunnel.hertzman.hf@biodlarna.org 

Kvalitet: Ann-Charlott Nystedt, 0735-233108 

E-post: lotta.nystedt.hf@biodlarna.org 

Ekonomi: Maria Krantz, 0735-233105 

E-post: maria.krantz.hf@biodlarna.org 

Postgirokonto: 47 51 85-5, Bankgirokonto: 413-6131 

Öppettider må-fr: 08.00-15.00 

HF:s STYRELSEORDFÖRANDE 

Gösta Rappe, 0708-109090, e-post: gostarappe@auditeco.se 

Svenskt Sigill: Linda Cederlund, 08-7875371 

E-post: linda.cederlund@sigill.lrf.se 

31

Posttidning B — Bitidningen 

Tryckort: Vimmerby 

Obeställbar tidning återsändes till SBR:s exp., 

Trumpetarevägen 5, 590 19 Mantorp. 

Dit anmäles även adressändringar. 

Begränsad eftersändning 

Vid definitiv eftersändning återsändes försändelsen 

med den nya adressen angiven på tidningens framsida, 

dvs ej på adressidan. 

Erbjudanden från BiButiken: 

Beställ på www.biodlarna.se eller ring SBR direkt på telefon 0735-233 123. 

• Alla priser inkl frakt. • Betala säkert med konto/kreditkort. 

Snygg pikétröja – i tre olika färger! 

Boken om Biodling 

Boken om Biodling – artikelnr 91009, omfattar över 340 sidor och har en 

tydlig praktisk inriktning kompletterat med ett enastående bildmaterial. Över 

2000 böcker sålda. Följande nio kapitel behandlas: 

– Hur blir jag biodlare? 

– Biskötsel 

– Binas biologi 

– Bisjukdomar 

– Honungshantering 

– Drottningodling 

– Förädling av bin 

– Biredskap och lokaler 

– Biodlingens produkter 

Hållbara strumpor med stil 

BeeWear, strumpor – artikelnr 53615 

I hög kvalitet med vår egen brodyr. 80 % bomull, 

15 % polyamid, 5 % lycra. Luftkanaler, vriststickning, 

1x1 ribb i ben. Extra förstärkning av bomullsfrotté 

i sulan. Välj mellan vita och svarta. 

Storlek 37-39, 40-42 eller 43-45. 

Medlemspris per par: 59:- 

BeeWear, pikétröja – artikelnr 53616 

En piké i klassisk modell med hög kvalitet, 

med vår brodyr ”BeeWear”. 

Färger: Svart (240 g 100 % bomull), 

Gul och Blå (200 g 100 % bomull). 

Storlekar: Herr: S, M, L, XL, XXL. Dam: S, M, L 

Medlemspris: 

Ord. pris: 299:- 199:- 

462:- 

Medlemspris 

Ord. pris: 540:-

September 2009 - Sveriges Biodlares Riksförbund

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?