Programsamrådsredogörelse - Sundbyberg

STADSBYGGNADS- OCH MILJÖFÖRVALTNINGEN 2012-11-30 

Anneli Eskilsson DNR SMN – 1499/2012 

SAMRÅDSREDOGÖRELSE 

PROGRAMSAMRÅD 

Detaljplan för ridanläggning i Miloområdet, Milstensvägen 138 

(Del av Sundbyberg 2:74 samt Sundbyberg 2:44) 

Bakgrund och sammanfattning 

Miloanläggningen ligger på fastigheten Sundbyberg 2:74 som tidigare ägdes av 

Fortifikationsverket. Fortifikationsverket har avvecklat sin verksamhet och 

Sundbybergs stad har förvärvat området. Fastighetsreglering pågår. Fastigheten har 

ett viktigt strategiskt läge mellan det nyetablerade området Ursvik och Igelbäckens 

naturreservat. 

Den 26 november 2007 beslutade kommunfullmäktige att ge stadsbyggnads- och 

miljönämnden i uppdrag att påbörja planarbete för Sundbyberg 2:74, Miloanläggningen. 

I planuppdraget poängterades att särskild vikt ska läggas på att säkra 

tillgängligheten till Igelbäckens naturreservat, kommunala verksamheter och 

servicefunktioner. Möjlighet till rekreation, fritidsändamål, utbildning och barnomsorg 

skulle också utredas. Ett programsamråd genomfördes under sommaren 

2009. Ridanläggningen ingick i programmet. 

I programmet prövades ridskola, brukshundklubb, fotbollsplan, motionsgård, 

smådjursgård, lokaler för parkenhetens verksamhet samt skolverksamhet. I 

programmet prövades även om det finns utrymme för föreningslokaler och 

hantverk, konstrusen is och område för kolonilotter. Två förslag presenterades, 

vilka benämndes förslag A och B. I båda förslagen prövades ett läge för 

ridanläggningen i områdets norra del. Som en första etapp i utvecklingen av 

Miloområdet sänds nu ett förslag på detaljplan för ridanläggningen ut på 

plansamråd. 

Under programsamrådet har synpunkter som berör hela programområdet kommit 

in. Planförslaget för ridanläggningen utgör en första etapp i utvecklingen. I denna 

samrådsredogörelse bemöts de yttranden som berör ridanläggningen. Övriga 

yttranden kommer att behandlas i kommande detaljplanering för Miloområdet. 

Fortsatt utredningsarbete 

Efter programsamrådet har utredningar som utgör underlag till fortsatt planering 

tagits fram. En byggnadsantikvarisk utredning har genomförts där byggnaderna i 

Miloområdet har klassats och värderats. Inom planområdet för ridanläggningen 

ligger fyra av byggnaderna. Av dessa har två stycken begränsat värde och kan 

undvaras och två har visst värde och bör bevaras och nyttjas. En av de fyra 

byggnaderna föreslås bevaras och nyttjas medan övriga tre rivs för att ge plats åt 

ridanläggningen. 

Sundbybergs stad, 172 92 Sundbyberg BESÖKSADRESS Kavallerivägen 4, Rissne 

TELEFON 08-706 80 00 TELEFAX 08-733 38 36 ORG.NUMMER 212000-0175 www.sundbyberg.se

En arkeologisk utredning har genomförts. Nya fornlämningar har upptäckts, varav 

två ligger inom planområdet för ridanläggningen. Platsen för fornlämningarna 

planläggs som naturmark och markeras som fornlämning på plankartan. 

Förorenad mark har upptäckts vid geotekniska undersökningar av området. 

Ytterligare utredningar pågår för att fastställa vilken typ av föroreningar som 

förekommer och vilka behov av sanering som finns. 

Övriga utredningar som tas fram är dagvattenutredning och trafikutredning. 

En ridanläggning har en påverkan på sin omgivning i form av lukt, allergener, 

påverkan på naturmarken och ökat antal ridande i omgivningarna. Det är av stor 

vikt att i detaljplanen säkerställa att verksamheten inte kommer i konflikt med andra 

intressen och att olägenheter från den begränsas. Ett antal frågeställningar där det 

finns risk för mer betydande miljöpåverkan behandlas i en miljökonsekvensbeskrivning. 

Där kommer de förmodade konsekvenserna av detaljplanen beskrivas 

ingående och åtgärder för att minimera negativa effekter på omgivningen föreslås. 

Till plansamrådet har ett första utkast tagits fram. Detta kommer att vidareutvecklas 

och bearbetas i det fortsatta planarbetet. Åtgärdsförslagen kommer att inarbetas i 

detaljplaneförslaget till utställningen. 

Samråd 

Hur samrådet har bedrivits 

Ett programsamråd hölls från den 10 juni till och med den 31 augusti 2009. Förslaget 

skickades ut till berörda parter samt ställdes ut i kommunhuset, på kulturcentrum 

i Hallonbergen och på stadsbiblioteket. Annons om plansamråd och möte var 

införd i Mitt i Sundbyberg. Ett öppet samrådsmöte hölls den 20 augusti i Gamla 

Mässen i Stora Ursvik. Detaljplanearbetet genomförs med normalt förfarande. 

Sammanlagt 24 skriftliga yttrande har inkommit till Stadsbyggnads- och miljöförvaltningen. 

Remissinstanser 

Planhandlingarna har sänts till Länsstyrelsen, Lantmäteriet, Regionplane- och 

trafikkontoret, Vägverket, SL, Telia, Stockholms Brandförsvar, Vattenfall 

Eldistribution, Vattenfall Regionnät, Norrenergi, Norrvatten, Fortum distribution, 

Stokab, Posten, Handelskammaren, Hyresgästföreningen i Sundbyberg, 

Hembygdsföreningen, Sundbybergs köpmannaförening, kommunala 

handikapprådet. Programmet har också sänts internt inom kommunen samt till 

berörda sakägare enligt fastighetsförteckningen. 

Programsamrådsmöte 

Vid samrådsmötet närvarade Lars-Herman Larsson (dåvarande näringsliv- och 

exploateringsdirektör), Charlotte Richardsson (planeringschef) och Jenny Nagenuis 

(planarkitekt) från Sundbybergs stad. Till mötet kom ca 12 personer, med undantag 

från tjänstemän från Sundbybergs Stad. Under samrådsmötet framfördes bland 

annat följande synpunkter: 

2 (23)

• Brukshundsklubben framför att de behöver större sammanhängande ytor 

för sin verksamhet. Kan man samuttnyttja dessa med ridklubben? Förslag B 

innebär flest fördelar dels då ytorna kan samordnas med ridverksamhet, 

samt att områden för djurverksamheter blir samlade. 

• Kolonilottsföreningen i Lilla Ursvik har blivit lovade en ny plats i 

Miloområdet när den befintliga måste tas bort. Nu finns den bara med i det 

ena alternativet. 

• Hemvärnet har fortfarande verksamhet i området och är angelägna om att 

kunna ha kvar sin verksamhet där. De framför att de inte finns omnämnda i 

programmet. 

• Fortifikationsverket påtalar att de är i princip positiva till programmet och 

att de kommer framföra synpunkter skriftligen. 

• Sundbybergs IK är mycket nöjda med båda förslagen och tycker att det är 

väldigt positivt att kommunen gör den här satsningen där idrotten lyfts fram 

och välkomnar en ridanläggning med ridskoleverksamhet i Sundbyberg. Det 

är bra att byggnad 78 är kvar och kan användas som motionsgård. 

• Det blir mycket natur som tas i anspråk för olika verksamheter. Mer natur 

borde kunna sparas. 

3 (23)

Inkomna yttranden 

Yttrandena sammanfattas under rubriken synpunkter. Fullständiga yttranden med 

eventuella bilagor finns att tillgå på stadsbyggnads- och miljöförvaltningen, planenheten. 

Stadsbyggnads- och miljöförvaltningens svarar i detta skede på de 

synpunkter som berör ridanläggningen. Synpunkter som berör övriga delar av 

programförslaget kommer att behandlas/bemötas under senare etappers 

detaljplanering. 

Remissinstanser synpunkter inga synpunkter 

Länsstyrelsen X 

Lantmäteriet X 

AB Storstockholms lokaltrafik (SL) X 

Vägverket X 

Norrenergi X 

Vattenfall X 

Norrvatten X 

Telia X 

Storstockholms brandförsvar X 

Fortifikationsverket X 

Stockholms handelskammare X 

Kultur- och fritidsförvaltningen X 

Kultur- och fritidsnämnden X 

Barn- och utbildningsnämnden X 

Kompetens- och försörjningsnämnden X 

Sundbybergs museum X 

Övriga 

Styrelsen i föreningen Råsta Gård, Råstaryttarna X 

Solna –Sundbybergs hemvärnskompani X 

Svenska brukshundklubben, 

stockholmsavdelningen 

X 

Ursviks koloniträdgårdsförening X 

Sollentuna skytteförening X 

Stockholms allmänna pistolskytteklubb X 

Stockholms pistolskyttekrets X 

Nina Hjerpe, till förslaget hör 27 

namnunderskrifter 

X 

4 (23)

Synpunkter 

Länsstyrelsen 

Allmänt 

I de efterföljande planhandlingarna vore det värdefullt att redovisa gränser för 

angränsande detaljplaner och illustrera planområdet i relation till den fördjupade 

översiktsplanen för att därmed ge en bra överblick. 

Programhandlingen har två alternativa förslag till markanvändning. Länsstyrelsen 

förordar dock inget av alternativen i detta skede. 

Kulturmiljö 

Miloområdet utgör en militärhistoriskt intressant och välbevarad anläggning med 

höga kulturhistoriska värden. Byggnaderna är fina exempel på funktionalismens 

arkitektur från 1930-talet, och inför en omvandling av området är det av stor vikt att 

den befintliga bebyggelsen inventeras och att det kulturhistoriska värdet hos såväl 

de enskilda byggnaderna som området som helhet bedöms. Baserat på byggnadernas 

värde och funktion för området samt på deras tekniska status kan sedan 

välgrundade ställningstaganden göras till vilka byggnader som kan bevaras och 

integreras inom ramen för områdets utveckling. De olika utvecklingsscenarier som 

föreslås för området bör vara väl lämpade för att tillåta en återanvändning av de 

delar av bebyggelsen som anses ha höga värden, och ett bevarande av delar av 

bebyggelsen kan ge området en unik karaktär i utvecklingen av dess nya funktioner. 

Programområdet ligger inom ett område där förekomsten av fornlämningar är 

mycket stor, och en arkeologisk utredning etapp 1 och 2 för att fastställa fornlämningsbilden 

inom området krävs innan ytterligare arkeologiska ställningstaganden 

kan göras. Kontakt i frågan ska tas med Länsstyrelsens kulturmiljöenhet. 

Hästverksamhet 

En ridanläggning föreslås inom programområdet. Nyplanering av ridanläggningar 

behöver studeras ur ett större perspektiv vad gäller avstånd mellan olika markanvändningar, 

pga eventuella olägenheter och hälsoskäl, vilket också föreslås inom 

planarbetet. Det är i det sammanhanget angeläget att närmare undersöka hur 

närområden används av allmänhet och det rörliga friluftslivet i relation till vilka ytor 

som föreslås användas av hästverksamheten. Inte minst ridstigar behöver få 

genomtänkta lösningar för att motverka intressekonflikter i ett tätortsnära 

rekreationsområde. 

Påverkan på Igelbäcken 

Igelbäcken är ett vattendrag i naturreservatet med höga värden. Påverkan på 

Igelbäcken från ändrad markanvändning och nya verksamheter inom programområdet 

behöver därför uppmärksammas i planarbetet. En analys bör tas fram över 

vilka effekter den föreslagna användningen av området kan komma att få vad gäller 

tillrinningsområdet till Igelbäcken. Tillrinningsområdet bör redovisas tydligt i 

kommande samrådsmaterial. Hästhagar och beteshagar brukar ofta ge upphov till 

ytavrinning av förorenat vatten vid våt väderlek och särskilt om marktäcket nöts 

5 (23)

ort vilket ofta är fallet i just hästhagar. Detta bör beaktas så att förorenat vatten 

inte rinner direkt ner i Igelbäcken. 

Gödselhantering vid ridanläggningen bör konstrueras så att avrinning mot 

Igelbäcken inte sker. 

För odlingslotter och andra odlade ytor bör även risken för näringsläckage 

uppmärksammas. 

Det är inte klarlagt i programhandlingen hur dagvatten ska hanteras. Länsstyrelsen 

vill förorda att rening av förorenat dagvatten verkligen genomförs från t.ex. 

parkeringsplatser, ridanläggning, större vägar och andra anläggningar. 

Naturvård 

I programhandlingen finns ett avsnitt om historik. Detta avsnitt kan gärna blicka 

längre tillbaks i tiden för att eventuellt kunna ge en kunskap om hur markerna i 

området tidigare har använts. En historisk analys av vilka marker som hävdats och 

som nu återigen kan komma att hävdas är intressant ur ett naturvårdsperspektiv. 

Kopplingarna mot naturreservatet känns angeläget att utreda och redovisa då det 

inte framgår av programhandlingarna. 

Programområdet ligger till viss del inom Igelbäckens naturreservat. Ett resonemang 

behövs om varför planläggning av naturreservatets mark föreslås, eftersom en planläggning 

samtidigt innebär flera markreglerande bestämmelser för ett och samma 

område. Den tänkta detaljplanen förefaller dock inte strida mot naturreservatets 

syfte men det vore värdefullt om kommun kan motivera planläggningen inom 

naturreservatet. 

Behovsbedömning 

Länsstyrelsen gör ingen annan bedömning än kommunen avseende den betydande 

miljöpåverkan av detaljplanen och att en miljöbedömning kan utgöra ett bra 

underlag i planarbetet. 

Länsstyrelsen delar uppfattning med kommunen att planarbetet behöver studera 

miljöaspekter som luft (lukt och allergener), buller, dagvatten, mark, samt kultur och 

naturmiljö närmare. På föreliggande underlag är det dock svårt att bedöma om 

samtliga ovan nämnda miljöaspekter behöver utgöra avsnitt i en miljökonsekvensbeskrivning. 

Det är emellertid den betydande miljöpåverkan som ska urskiljas och 

sedan belysas i miljökonsekvensbeskrivningen. 

6 (23)

Stadsbyggnads- och miljöförvaltningens svar 

Kulturmiljö 

Efter programsamrådet har kontakt tagits med Länsstyrelsen angående kulturmiljöfrågorna. 

En byggnadsantikvarisk utredning har tagits fram där byggnaderna i 

Miloområdet har klassats och värderats. Inom planområdet för ridanläggningen 

ligger fyra av byggnaderna. Av dessa har två stycken begränsat värde och kan 

undvaras och två har ett visst värde och bör bevaras och nyttjas. En av de fyra 

byggnaderna föreslås bevaras och nyttjas medan övriga tre rivs för att ge plats åt 

ridanläggningen. I avvägningen mellan de olika intressena har ridanläggningens 

allmännyttiga värde och en god helhetslösning för området vägt tyngre än 

bevarandet av byggnad 76. 

Fornlämningar 

Under 2011 har en arkeologisk utredning av Miloområdet tagits fram. I utredningen 

har man funnit tre icke tidigare kända fornlämningar, objekt 12, 13 och 16. Objekt 

12 och 13 ligger inom området för ridanläggningen. Fornlämningsområdet föreslås 

lämnas orört och planläggs som natur. Fornlämningsområdet markeras på 

plankartan. 

Hästverksamheten 

Stallet och ridhusets läge har studerats i förhållande till övriga verksamheter och 

befintliga bostäder. Förslaget på placering ligger ca 200 m från planlagda bostäder 

och ca 300 m från befintliga bostäder och förskoleverksamhet. 

En ny ridstig som ansluter till befintligt ridvägnät i området föreslås. Genom att 

ridvägarna separeras från andra stigar och leder i området begränsas kontakten 

mellan hästar övriga besökare/aktiva. 

Miljömedicinska studier visar att halterna av allergener i utomhusluften avtar 

drastiskt med avståndet, i synnerhet mellan 50 och 100 meter. Spridningen är 

beroende av vindriktning, avskärmande vegetation, topografiska förhållanden och 

större byggnader. Den väsentliga allergenspridningen sker via människor med 

djurkontakt. För att minimera riskerna för spridning i offentliga miljöer, på bussar 

och dylikt föreslås ridanläggningen utformas med goda möjligheter till dusch och 

klädombyte. Omklädningsrummen ligger i servicedelen och nås via huvudentrén 

som är separerad från stallentrén. På så sätt sker ingen direktkontakt med hästarna 

efter ombyte. 

Påverkan på Igelbäcken 

En dagvattenutredning och en miljökonsekvensbeskrivning håller på att tas fram. 

Dessa belyser hur dagvattensystemet inom området ser ut samt föreslår åtgärder för 

hur Igelbäcken ska skyddas från avrinning. Dagvattnet ska i första hand tas om 

hand lokalt. 

Naturvård 

Ridanläggningens läge i förhållande till naturreservatet har studerats. Byggnaderna 

föreslås placeras i den västra delen och rasthagarna i den östra delen, inom 

reservatet. Hagmarkerna skapar en öppen övergång mellan reservat och 

7 (23)

idanläggning. I detaljplaneförslaget för ridanläggningen föreslås sista delen av 

Krutbanan iordningställas för en ridväg som leder vidare ut i reservatet. Som en 

information på plankartan anges även att reservatets föreskrifter och skötselplan 

gäller för den del som ligger inom Igelbäckens naturreservat. 

Lantmäteriet 

Det finns ett bergrum i närheten men hur sträcker det sig och kommer det in inom 

planförslagets område?! Om så är fallet bör bergrummet omnämnas i handlingarna 

och ev kan en 3D-bestämmelse bli aktuell. 


Bergrummet ligger i anslutning till planområdet för ridanläggningen. Det kommer 

fortsätta att ägas av Fortifikationsverket. I planförslaget beaktas att det ska finnas 

utrymme för angöring till bergrummet. Kontakt har tagits med Fortifikationsverket 

för att säkerställa att utformningen inte inverkar på funktioner i bergrummet. 

Storstockholms lokaltrafik, SL 

Kollektivtrafiken nära området beskrivs korrekt i programhandlingen förutom att 

linje 504 inte längre har sin ändhållplats vid Milområdet som tidigare. Linjen har nu 

en sträckning in i den nya stadsdelen Stora Ursvik och en successiv förlängning 

planeras i takt med att området byggs ut och med en eventuell sluthållplats i 

Rissne C, Linje 504 har idag en hållplats c:a 300 meter söder om entrén till området. 

Linjen startar i Sundbybergs C och går via Hallonbergen till nuvarande ändhållplats i 

Stora Ursvik och ger på detta sätt en god tillgänglighet till området från stora delar 

av kommunen. 


Texten är ändrad i förslaget till detaljplan för ridanläggningen. Huvudgatan genom 

området dimensioneras för att en buss ska kunna trafikera genom området. 

Vägverket 

Vägverket lämnade i samrådet för detaljplan l E i Stora Ursvik synpunkter på att 

skola i det planläget borde ifrågasättas. Om Miloområdet kan fungera som alternativ 

plats för skola vill Vägverket framför allt det är att föredra. Även om planområdet 

är beläget relativt långt från ny E18, Kymlingelänken bör det i fortsatt arbete framgå 

om planområdet störs av buller från ny E18. 


Under programsamrådet har synpunkter som berör hela Miloområdet kommit in. 

Planförslaget för ridanläggningen utgör en första etapp i utvecklingen av området. I 

denna samrådsredogörelse bemöts de yttranden som berör ridanläggningen. Övriga 


Norrenergi 

Utbyggnad av fjärrvärmenätet pågår i Ursvik, kapacitet finns att koppla in fastigheterna 

i Miloområdet till Norrenergis fjärrvärmenät. 

8 (23)

Vattenfall 

Vattenfall har elanläggningar inom och i närheten av planområdet vilket visas av 

bifogad karta. Ledningarnas läge i kartan är ungefärligt. Vattenfall kommer att 

behöva bygga ett nytt elnät inom detaljplanen med ett antal nätstationer med 

tillhörande E-områden för att klara av att strömförsörja detaljplanen. Placeringen av 

stationerna och hur elnätet dras får avgöras i ett senare detaljplaneskede. Vattenfalls 

markförlagda kablar får inte byggas över och Vattenfalls luftledningar och markförlagda 

kablar måste uppfylla det säkerhetsavstånd som framgår av Elsäkerhetsverkets 

starkströmsföreskrifter. Eventuell flyttförändring av befintliga elanläggning 

utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören. 

I övrigt gäller att befintliga elanläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden 

av plangenomförandet. Vid eventuella schaktningsarbeten ska kabelutsättning 

begäras. Detta beställs hos Vattenfalls kundtjänst på telefonnummer 020-82 00 00 

på dagtid och 020-82 58 58 helger och kvällstid eller via e-post: 

kabelanvisning@vattenfall.com. Om beställningen görs minst fem arbetsdagar i 

förväg är tjänsten kostnadsfri. 


Synpunkterna beaktas i det fortsatta arbetet med planen. 

Norrvatten 

Norrvatten har inga huvudvattenledningar eller anläggningar inom det aktuella 

planområdet och har därför inga synpunkter att framföra angående detta planförslag. 

Om ingen ändring görs i detaljplanen som påverkar Norrvatten skickas inga 

ytterligare svar på föreslagen plan. 

Telia 

Inom planområdet har Skanova teleledningar som endast försörjer området, se 

bifogad karta. Skanova önskar generellt att om möjligt behålla befintlig anläggning i 

det nuvarande läget. I annat fall förutsätter Skanova att den part som initierar 

undanflyttningsåtgärder även bekostar åtgärden. Om så önskas kan ledningarna 

skickas digitalt exempelvis i dwg-format för att infogas på planeringsunderlaget. 

Kontakta kabelanvisningen på kabelanvisning@skanova.se eller 020-531 000. 


Synpunkterna beaktas i det fortsatta arbetet med planen. 

Storstockholms brandförsvar 

Ur risk - och brandskyddssynpunkt tillstyrkes lösningen dock under följande 

förutsättningar: 

Utrymningsmöjligheter. 

l. Där nödutrymning via brandförsvaret stegar påräknas, är den höjd över gatan som 

accepteras max 23,0 meter till fönstrets underkant, (ca 22 meter till bjälklag). Om 

9 (23)

lägenhet endast kan nås från gårdssidan där endast bärbara stegar kan användas 

gäller max 11,0 meter över mark. 

2. Stegfordon ska kunna ställas upp för livräddning och räddningsinsats inom ett 

avstånd av 2-9 meter från byggnadens fasad. Upp och tillfartsvägar utformas som 

brandväg. 

3. Området förses med erforderligt brandpostnät enligt VAV -normen. 

4. Bärighet och framkomlighet for brandförsvarets fordon måste beaktas. 

Med beaktande av ovanstående har brandförsvaret inget ytterligare att erinra, ur 

risk- och brandsynpunkt, mot rubricerade förslag till detaljplan enligt remitterade 

handlingar. 


Gatan genom området planläggs som allmän plats och kommer att ha en bredd och 

bärighet för brandförsvarets fordon samt ett brandpostnät. 

Fortifikationsverket 

Det kan konstateras att staden har många goda ambitioner för den framtida 

användningen av Miloområdet. Fortifikationsverket bedömer att området inte 

rymmer så många olika funktioner som programmet redovisar. 

Inget av alternativen A eller B kan särskilt förordas, då de inte visar övertygande 

helhetsgrepp eller val överlagda samband med omgivande områden. Miloområdets 

framtida markanvändning behöver enligt vår uppfattning utredas vidare. 

Samband med omgivande områden 

Enligt förutsättningarna för programarbetet (föreliggande förslag till ny översiktsplan 

samt kommunfullmäktiges beslut om planuppdrag) ska särskild vikt läggas vid 

att säkra och öka tillgängligheten till naturreservatet. Det är svårt att utläsa av 

programmet hur den förbättrade tillgängligheten ska uppnås. Tvärtom ser förslaget 

till placering av ridanläggningen, som förutsätts vara inhägnad, ut att begränsa 

tillgängligheten i onödan. Det framgår inte heller hur området är tänkt att kopplas 

till övriga delar av Stora Ursvik, söderut och västerut. Som Fortifikationsverket ser 

det är det av stor vikt att Miloområdet i framtiden kan bli väl integrerat i stadsdelen 

genom att områdena binds samman på ett strukturerat sätt. För att skapa bra 

förbindelser från övriga delar av stadsdelen in mot naturreservatet är det även av 

stor vikt alt den interna strukturen inom Miloområdet ges rätt utformning. 

Markanvändning 

Enligt Fortifikationsverkets uppfattning bör Miloområdet i framtiden användas på 

ett sätt som drar fördel av det goda kommunikationsläget och den utbyggda 

infrastrukturen, utan alt belasta omgivande gator med störande fordonstrafik i för 

stor omfattning. Fortifikationsverket föreslår därför att ridanläggningen och 

brukshundklubben (ytkrävande verksamheter som riktar sig till begränsade 

10 (23)

målgrupper) såväl som parkenhetens förråd (störande verksamhet och transporter) 

ges andra lokaliseringar inom kommunen. 

Som konstateras i programmet innebär de föreslagna verksamheterna i flera fall 

risker för inbördes konflikter. Fortifikationsverket vill ytterligare peka på konflikten 

mellan hästhållning och bostäder. De principer angående skyddsavstånd som 

redovisas i programmet uppfylls inte mellan den föreslagna ridanläggningen och 

planerade bostäder söder om Miloområdet, vilket ytterligare stärker vår uppfattning 

att ridanläggningen bör lokaliseras på annan plats. 

Det är förundrande att bergrummet inte omnämns i programmet. För att kunna ge 

det en ändamålsenlig framtida användning är det av största vikt alt mark reserveras i 

anslutning till bergrummet för angöring och eventuell kompletterande bebyggelse. 

Kommande detaljplan bör också utformas så att bergrummets användningsområde 

inte blir för begränsat. 

Fortifikationsverket stöder uppfattningen att kommande markanvändning inte ska 

förutsätta ett bevarande av byggnad 77. 

I det fall kommande detaljplan kommer att omfatta ett område för skola bör detta 

även ges en alternativ användningsbestämmelse, eftersom underlaget för en skola i 

dagsläget tycks vara osäkert. 

Sammanfattning 

Fortifikationsverket kan inte tillstyrka något av markanvändningsförslagen i 

programmet. Kommande planarbete bör tydligare fokusera på hur Miloområdet i 

framtiden kan bli en integrerad del av Stora Ursvik, avseende såväl kommunikationer 

som markanvändning, och därmed skapa en god tillgänglighet till 

naturreservatet som avsett. 



Ridanläggningens verksamhet ska rikta sig främst till barn och ungdomar. Ridsport 

är en av de största idrotterna bland kvinnor i åldern 7-70 år. En satsning på en 

ridanläggning för barn och ungdomar är därför att möta upp intresset hos många 

flickor i kommunen även om anläggningen ska utformas så att alla målgupper bland 

barn och ungdomar känner sig välkomna. 

Hästhållning 

Igelbäckens naturreservat och Järvakilen utgör ett större sammanhängande 

naturområde med god tillgång till ridstigar och fina omgivningar. En ridanläggning 

på gränsen mellan stadens bebyggelsestruktur och naturreservatet bedöms vara en 

lämplig placering med närhet till kommunikationer och god tillgång på 

naturområden att rida i. 

Stallet och ridhusets läge läge har studerats i förhållande till övriga verksamheter 

inom området. Förslaget på placering ligger ca 200 m från planlagda bostäder och 

300 m från befintliga bostäder och förskoleverksamhet. 

11 (23)

Den nya stadsdelen i Västra Ursvik kommer att integreras med Miloområdet genom 

ett huvudstråk som binder samman områdena. Planeringen för ny bebyggelse i 

Västra Ursvik kommer att ta hänsyn till ridanläggningen. Inom 200 m från 

ridanläggningen kommer verksamheter som är förenliga med hästhållning att 

föreslås. Bortom 200 m kan ny bostadsbebyggelse komma till. 

En ny ridväg inom planområdet ska ansluta till separata befintliga ridvägar för att 

ridverksamheten ej ska komma i konflikt med andra aktiviteter inom reservatet. 

Samband med omgivande områden 

I förslaget till placering av stallet och ridhuset har även förhållandet till reservatet 

beaktats. Byggnaderna förläggs till i västra delen och den igenvuxna kulturmarken 

inom reservatet i östra delen gallras och blir hagmark. På så sätt skapas en öppen 

övergång till reservatet och man undviker en eventuell barriärverkan från 

byggnaderna. 


Bergrummet i anslutning till planen kommer fortsätta att ägas av 

Fortifikationsverket. I planförslaget beaktas att det ska finnas utrymme för angöring 

till bergrummet. Kontakt har tagits med Fortifikationsverket för att säkerställa att 

utformningen inte inverkar på funktioner i bergrummet. 

Stockholms handelskammare 

Med utgångspunkt i de intressen som Handelskammaren har att företräda finns 

inget att anmärka mot detaljplanen. Vi anser att det i detaljplanen är bra att säkra 

tillgängligheten till Igelbäckens naturreservat och att området används för rekreation 

och friluftsliv. Handelskammaren vill understryka vikten av att turtätheten för 

kollektivtrafiken ses över så att det blir enkelt att ta sig till området även utan bil. 


Staden utreder för närvarande kollektivtrafikförsörjningen av området. 

Kultur- och fritidsförvaltningen 

Förvaltningen ställer sig positiv till satsning på ridanläggning samt motionsgård. 

Förvaltningen vill betona vikten av satsning på ridanläggning. Traditionellt är det en 

sport fler flickor ägnar sig åt och en satsning på denna anläggning leder därmed till 

en satsning på flickors fritid vilket är positivt ur ett jämställdhetsperspektiv. Detta 

eftersom det finns tendenser som visar på att det ofta satsas mer pengar på sporter 

fler killar ägnar sig åt 1 

. Samtidigt vill förvaltningen betona vikten av att kommunen 

inte bidrar till att cementera att en viss typ av sport förväntas attrahera det ena eller 

andra könet. I övrigt ställer sig förvaltningen bakom planförslagets beskrivning av 

ridanläggning och så även för föreslagen motionsgård. 

Gemensamt för de två förslagen är även att skapa möjlighet till utrymme för 

föreningslivet i Milot. Detta är beskrivet på lite olika sätt men samtidigt anges att det 

1 Källa: www.rf.se 2009-06-25 (Riksidrottsförbundets hemsida) 

12 (23)

finns utrymme för denna typ av verksamhet inom både alternativ A och B. Därför 

väljer förvaltningen att ställa sig bakom detta vad gäller båda förslagen. 

Från ett kultur- och fritidsperspektiv finns enligt de båda förslagen några skillnader i 

föreslagna satsningar. I förslag A föreslås en konstgräsplan för 11-mannafotboll 

placeras intill motionsgården i nordost mot naturreservatet samt en parklek med 

djur, som utflyktsmål för barnfamiljer och andra som kanske inte är med i någon 

etablerad föreningsverksamhet. En parklek är per definition en bemannad lekplats 

där bollplaner, lekredskap och aktiviteter erbjuds för barn i olika åldrar. En parklek 

kan också innehålla gård med smådjur som exempelvis höns, getter, får och grisar 

som man kan klappa och hjälpa till att sköta om. Förvaltningen ställer sig positiv till 

införandet av en parklek då det stödjer barns fysiska aktivitet vilket är positivt ur ett 

folkhälsoperspektiv. 

I förslag B föreslås en konstgräsplan för 11-mannafotboll och en isbana placeras i 

direkt anslutning till det föreslagna skolområdet samt en lekplats med inriktning 

mot äventyr och som erbjuder plats för egna, fantasirika lekar. På en sådan lekplats 

kan exempelvis finnas repstegar, balansstockar, rutschbanor, klätternät, lianer och 

hängbroar. Inom området kan eventuellt odlingslotter eller kolonilotter rymmas. 

Förvaltningen ställer sig precis som ovan positiv till beskriven lekplats ur ett 

folkhälsoperspektiv. 

Förvaltningens väljer att inte förespråka det ena alternativet framför det andra. 

Skillnaderna för de olika förslagen från förvaltningens perspektiv i detta läge inte är 

så pass stora att det går att urskilja större betydande skillnader från ett kultur-, fritid- 

eller folkhälsoperspektiv. Förvaltningen vill dock betona vikten av de verksamheter 

som enligt uppdrag ligger inom ramen för nämndens ansvarsområde, se ovan 

beskriva synpunkter. 

Vad gäller miljöaspekter och konsekvenser av planens genomförande ställer sig 

förvaltningen positiv till att natur och friluftsliv och kultur som frågeställningar ska 

belysas ytterligare. Det ökade användandet av området kräver stor medvetenhet om 

behov av underhåll på grund av ökat slitage. 

I övrigt ställer sig förvaltningen mycket positiv till planförslagets innehåll och inriktning 

och ville betona utvecklingen i Milots bidrag till Sundbybergs stads 

mångfald av kultur- och fritidsaktiviteter. 






Kultur- och fritidsnämnden 

Förvaltningens väljer att inte förespråka det ena alternativet framför det andra. 

Skillnaderna för de olika förslagen från förvaltningens perspektiv i detta läge inte är 

så pass stora att det går att urskilja större betydande skillnader från ett kultur- fritid 

13 (23)

eller folkhälsoperspektiv. Förvaltningen vill dock betona vikten av de verksamheter 

som enligt uppdrag ligger inom ramen för nämndens ansvarsområde. Förvaltningen 

ställer sig mycket positiv till planförslagets innehåll och inriktning och vill betona 

utvecklingen i Milot bidrag till Sundbybergs stads mångfald av kultur- och 

fritidsaktiviteter. 

Barn- och utbildningsnämnden 

Barn- och utbildningsförvaltningen ser positivt på en etablering av skola inom 

Miloområdet. Miljön med närheten till naturreservatet och olika verksamheter för 

fritid och rekreation skapar en attraktiv skolmiljö och ger goda pedagogiska 

möjligheter. I programförslaget finns två alternativa förslag av skolområdets 

placering. Barn- och utbildningsförvaltningen förordar alternativ B. Av det som 

framgår av underrättelsen om programsamråd så bryter inte detaljplanen mot 

barnkonventionen. 

Det förslaget har flera fördelar ur verksamhetens perspektiv jämfört med alternativ 

A 

• i alternativ B skapas en fysisk närhet till förskolan i kvarteret Granatäpplet 

vilket kan ge samordningsvinster för verksamheten 

• i alternativ B skapas en helhet med skola, fotbollsplan och yta för is på 

vintern 

• I alternativ B är avståndet längre till verksamheter som ridhus och 

brukshundsklubb, vilket är bra ur allergihänseende 

• I alternativ B ligger skolområdet på större avstånd från den tekniska 

förrådsverksamheten, vilket är positivt med tanke på att trafiken i närheten 

till en skola bör minimeras så långt det är möjligt 

• den föreslagna tomten i alternativ B är sannolikt lättare att bebygga än den i 

alternativ A eftersom tomten i alternativ A är kuperad. 






Kompetens- och försörjningsnämnden 

Kompetens- och försörjningsförvaltningen är positiv till förslaget om program för 

Miloområdet. Ridanläggningen och brukshundklubb samt fotbollsplan och 

skolområde är alla delar som finns med i både forslag A och B och dessa delar är 

bra. Även om inte alla medborgare aktivt kommer att kunna ta del av ridanläggningens 

och brukshundklubbens verksamheter så är det ett positivt inslag i miljön att 

hästar och hundar vistas i området samt att det finns rasthagar i naturreservatet för 

hästar. Det är dock viktigt att de aktiviteter som erbjuds i Miloområdet inte enbart 

är aktiviteter som kostat pengar, eftersom det då begränsas till att de som har 

ekonomiska resurser har möjlighet att medverka. Fotbollsplanen får gärna vara 

öppen vissa tider för spontanidrott så att fler kan nyttja den än de som tillhör någon 

idrottsklubb, samma sak gäller för skolområdets lekplatser. 

14 (23)

Kompetens- och försörjningsförvaltningen är framförallt positiv till en parklek med 

smådjursgård i förslag A samt äventyrslekparken i förslag B, eftersom båda dessa 

lekområden kan tilltala många olika medborgare och är öppen for alla oavsett 

ekonomiska resurser. Den stora byggnaden med betäckning 77 som ska finnas kvar 

i förslag A kanske skulle kunna användas för olika kulturevenemang, teater och 

musikscen eller liknande, en mötesplats för Sundbybergs medborgare. Kompetens 

och försörjningsförvaltningen önskar att man ser över tillgängligheten mellan 

Rissne/ Hallonbergen och Miloområdet. Detta för att dess kommande utbud ska 

vara tillgängligt för alla medborgare i Sundbyberg. Det är också av stor vikt att man 

kan ta sig till området med buss eller andra kollektiva färdmedel så att det inte bara 

är de medborgare som är bilburna eller har gångavstånd som kan ta glädje av det 

planerade utbudet i Miloområdet. 






Sundbybergs museum 

Sundbybergs Museum anser att planområdet ej ska bebyggas av nedan angivna skäl: 

• Försvarsmakten har tidigare använt fastigheten Sundbyberg 2:74 för militär 

verksamhet. Med hänsyn till detta är det av synnerlig vikt att en noggrann sanering 

görs av fastigheten om denna ska bebyggas. Först efter att en sådan sanering gjorts 

bör beslut fattas huruvida fastigheten lämpar sig för verksamhet i enlighet med 

denna detaljplan. 

• Miljön i programområdet samt i delar av Stora Ursvik kommer att påverkas 

negativt av trafiken till och från förrådets verksamhet, ridanläggningen, 

brukshundsklubben och fotbollsplanen. 

• Milstensvägen kommer att bli belastad av tillkommande trafik, vilket leder till 

bullerstörningar för omkringliggande verksamheter. 

• Igelbäckens naturreservat blir mindre till ytan eftersom programområdet ska 

innefatta en del av naturreservatet. När programområdet blir högt exploaterat 

begränsas också användningen av Igelbäckens naturreservat. 

• Inom programområdet kan det finnas fornlämningar. 

• Den föreslagna bebyggelsen och parkeringsplatserna innebär fler hårdgjorda ytor 

och mer dagvattenavrinning från området än idag. Miloområdet avvattnas mot 

dikessystemet i naturreservatet, som i sin tur står i förbindelse med Igelbäcken. 

Igelbäckens vattenkvalitet kommer att försämras som konsekvens av planens 

genomförande. 


En utökad geoteknisk undersökning håller på att tas fram för att fastställa vilken typ 

av föroreningar som förekommer och vilket behov av sanering som finns. 

Ridanläggningen kommer att ta del av naturreservatet anspråk. Stadens bedömning 

är att den är förenlig med naturreservatets syfte att gagna det rörliga friluftslivet. 

15 (23)

En trafikutredning pågår för att utreda vilka trafikmängder ridanläggningen 

genererar och hur de kommer att påverka omgivande verksamheter. 

Fornlämningar 

Under 2011 har en arkeologisk utredning av Miloområdet tagits fram. I utredningen 

har man funnit tre icke tidigare kända fornlämningar, objekt 12, 13 och 16. Objekt 

12 och 13 ligger inom området för ridanläggningen. Fornlämningsområdet föreslås 

lämnas orört och planläggs som natur och markeras på plankartan. 

En dagvattenutredning och en miljökonsekvensbeskrivning håller på att tas fram. 

Dessa belyser hur dagvattensystemet inom området ser ut samt föreslår åtgärder för 

hur Igelbäcken ska skyddas från avrinning. Dagvattnet ska i första hand tas om 

hand lokalt. 

Styrelsen i föreningen Råsta Gård, Råsta Ryttarna 

Vi från Råsta Ryttarna har tagit del av programförslaget och vill framföra ett antal 

synpunkter på det som skrivits om ridanläggning på sidorna 11-12. 

Vi har redan tidigt i planprocessen haft en dialog med kommunens planarkitekt och 

därefter även vidtagit besök på platsen tillsammans med Stockholm Ridsportförbunds 

konsulenter, som har bred erfarenhet från en mängd olika ridanläggningar 

i Stockholms Län. 

Det vi nu framför är synpunkter på det som framkommit i planprogrammet. Vi vill 

senare under hösten följa upp det med en mer detaljerad verksamhetsplan, som kan 

ta upp ännu fler viktiga synpunkter och aspekter på hur en framtida ridskoleverksamhet 

bör bedrivas. 

Antal hästar 

Vår bedömning är att ridskolan kräver mellan 30-35 hästar för att den ska kunna 

bära sig. Dessutom krävs ca 30 platser för privatstallet. Totalt alltså minimum 60 

boxplatser i två skilda stalldelar. Syftet är alltså att bedriva en traditionell ridskoleverksamhet, 

med minst 5 lektionsgrupper om 5 deltagare minst 6 dagar i veckan. 

Avseende ridhus anser vi behovet vara två ridhus, alternativt ett större delbart. 

Minimum 80 x 30 meter är att rekommendera. Stockholm Stad som för tillfället 

bygger till ett antal ridanläggningar, har aldrig bara ett ridhus, utan minst två. 

Dessutom måste en utomhusridbana med rejäla mått även passas in på området 

samt plats för en sk skrittmaskin. 

Enligt ridsportförbundets rekommendationer bör varje häst ha tillgång till minst xxx 

kvm hagmark. Här är vi mycket oroliga för att den anvisade marken inte räcker till. 

Vad gäller marktillgången har vi även behov av extra parkeringsytor för uppställning 

av hästtransporter förutom reguljär bilparkering. Dessutom extra parkering av 

ungefär motsvarande storlek för gäster i samband med ett antal tilldelade tävlingar. 

16 (23)

I planprogrammet nämns ett antal andra verksamheter som eventuellt ska placeras i 

området. Vi är övertygade om att kombinationen maskinförråd och ridskola är 

mycket olämpligt. Förutom buller och störningar i närområdet är det en stor 

brandfara och en verksamhet med stora säkerhetsproblem. Stadsdelen Ursvik är 

byggd som en trädgårdsstad med sitt unika läge gränsande till naturreservatet. 

Många barn och ungdomar kommer att bo och röra sig i området. Det vore ytterst 

olyckligt om kommunens maskinförråd skulle hamna mitt i denna oas. 


Planförslaget rymmer en mindre anläggning på ca 35 hästar. För denna storlek anses 

ett ridhus och en ridbana vara tillräckligt. Ca 11000 kvm är reserverade för 

rasthagar. Minimikrav på yta för rasthagar är minst 300 kvm per häst och sedan 100 

kvm ytterligare per häst i samma hage, vilket motsvarar drygt 7000 kvm om hälften 

av hästarna skulle vara ute på samma gång 

Maskinförrådet föreslås ej längre ligga i närheten av ridanläggningen. 

Parkeringsytor för ca 50 platser föreslås, vilket är mer än beräknat behov för 

ridanläggningen. 

Svenska brukshundklubben Stockholmsavdelningen och Stockholms 

hundungdom 

SBK Stockholmsavdelningen och Stockholms Hundungdom är mycket glada att 

planprogrammet för Miloområdet omfattar planer på en brukshundklubb. Båda 

klubbarna finns idag på Kymlinge gård, vars framtid som hundklubb ter sig allt mer 

osäker. Vi förutsätter att kommunens planering nu innebär att klubbarna får finnas 

kvar på Kymlinge till dess det nya området kan tas i bruk. Nedan vill vi ge några 

generella synpunkter som förhoppningsvis kan vara till hjälp för kommunen i det 

fortsatta planeringsarbetet. 

Vi ser Miloområdet som en mycket lämplig lokalisation av hundklubbarnas 

verksamhet. Närheten till skogsområden och naturreservatet innebär att det finns 

goda möjligheter för såväl hundpromenader som träning i tex. spår och sök. Att 

förlägga hundverksamheten i närheten av den planerade ridanläggningen ser vi som 

en fördel, då det bör vara möjligt att göra samordningsvinster. Viss hundträning kan 

t.ex. bedrivas i ridhus under vintermånaderna. Det bör också undersökas om andra 

lokaler kan utnyttjas gemensamt, tex. materialförråd, kurslokaler och omklädnadsrum. 

Det är viktigt att klubben kan nås via allmänna kommunikationsmedel, bl.a. för 

ungdomsverksamheten. Vägen från närmaste busshållplats till klubben måste vara 

väl upplyst så att ungdomarna kvällstid kan känna sig trygga på väg till och från 

kurser och träning. Våra behov av lokaler/ytor kan sammanfattas enligt följande: 

• Kurslokal, samlingsrum samt kök för enklare servering 

• Materialförråd för förvaring av agility-hinder, tävlingsmaterial m.m. 

• Toaletter 

• Minst 2 stora plana gräsytor för agilityträning, lydnadsträning och kurser 

• Parkeringsplatser 

17 (23)

SBK Stockholmsavdelningen och Stockholms Hundungdom ser fram emot ett 

fortsatt samarbete med kommunen vid utformningen av den nya hundklubben i 

Miloområdet. Vi står självklart gärna till tjänst för att besvara frågor om våra 

verksamheter och våra behov inför framtiden. 






Ursviks koloniträdgårdsförening 

Det är med bestörtning och oro vi har tagit del av de planer som finns för ovanstående 

områden. I samband med planerna for Lilla Ursviks nya skola hade vi besök 

av Helene Hellmark Knutsson på ett av våra årsmöten. På detta möte lovade hon 

att det i samband med byggnationen för Stora Ursvik skulle planeras in ett 

koloniområde vid ungefär den plats som finns med i plan B. De lotter som berördes 

av skolbygget skulle få ersättningslotter på det nya området och även de som i 

senare skeden skulle beröras av nedgrävning av kraftledningarna skulle få samma 

möjlighet att få nya lotter. Nu rycker enligt lokaltidningarna planerna på 

nedgrävning av ledningarna allt närmare. Vi har i dagsläget ett arrende på 11000 

kvm av kommunen med ca 75 lotter varav ett antal är obrukbara pga längre tids 

träda. Antalet medlemmar har sakta sjunkit pga höjda kostnader samt stigande ålder 

hos en del medlemmar. I dagsläget är ca 45 lotter uthyrda. Om vi i en förlängning 

ser att hela området kommer att utnyttjas till annan verksamhet/byggnation anser vi 

att det i förslaget avsatta området är på tok för litet för att ersätta det nuvarande. 

Man kan även se i ert förslag att ni inte tar denna verksamhet på allvar eftersom det 

avhandlas med en ynka rad i Plan B förslaget. Dessutom förstår man att det inte är 

direkt genomtänkt när man lägger in en lekpark i exakt samma läge. Inget ont om 

barn. men bär, frukt och annat kommer troligtvis att innebära en avsevärd lockelse 

när det finns i nära närhet. Man kan förstå den frustration som lätt kan uppstå hos 

äldre, handikappade och andra som lägger ner hela sin själ i att få någon liten 

avkastning på nerlagt arbete och inköp av plantor, frön etc om mycket försvinner 

vid tid för skörd. För att återgå till storleken på ev. nytt koloniområde kanske man 

även bör lägga in aspekten nya medlemmar som förhoppningsvis tillkommer 

allteftersom Stora Ursvik byggs ut. Det står ju i förslagen att alla typer av verksamheter 

ska tillgodoses och det betyder alltså inte bara idrott och lek för de yngre utan 

även något för äldre med andra intressen. Hästar, hundar och idrott har det ganska 

väl förspänt sedan tidigare runt om i Solna/Sundbyberg. Lekpark/allaktivitetspark 

finns ju redan i korsningen Milstensvägen/Ursviksvägen bara 100 m från den nya 

föreslagna. En annan synpunkt på ett nytt större koloniområde är att det också kan 

vara till trevnad för ickekolonister att ta promenader genom området när det 

grönskar och blommar som mest. All verksamhet för kommunens innevånare måste 

inte innebära hård fysisk aktivitet eller lek utan kan vara av mer terapibetonad art av 

typ koloniverksamhet. Ingen gör detta för att leva på det odlade, utan det är för 

glädjen att se något man satt i marken komma upp och ge lite avkastning samt den 

18 (23)

gemenskap och samvaro med andra som automatiskt kommer om man har 

gemensamma intressen. 

Sammanfattningsvis inte bara ber, utan kräver vi att ni inte bara ser till att det blir 

ett nytt koloniområde, utan att det också är tillräckligt stort att åtminstone kunna 

hysa uppåt 50- 60 kolonister och ev. ha möjlighet att utökas om så krävs. Varje lott 

bör vara åtminstone 8 x 8 m eller ha en yta om minst 64 kvm. Dessutom krävs en 

grovplanering/jordfräsning av området samt tillräckligt med vattenposter etc. 

Detaljer kan diskuteras med koloniförening och kommun i samråd. Finns inte 

möjlighet att köpa mer mark av Vasakronan eller vem som nu äger intilliggande 

mark? Är marken fredad som naturpark? Det är ju gammal jordbruksmark så vad 

vore väl bättre än att utnyttja den som koloniområde? 






Solna- Sundbybergs hemvärnskompani 

Vi vill lämna ett förslag om den kommande användningen av Miloområdet, 

nämligen att vi och våra samverkande frivilliga försvarsorganisationer även i 

framtiden önskar disponera lokaler inom området. Vi vill också peka på en 

felaktighet i programhandlingen, nämligen att den militära verksamheten inom 

området avvecklades under 2007-2008. 

Bakgrunden är följande: Hemvärnet, som är en del av Försvarsmakten, har sedan 

mitten av 1990-talet disponerat lokaler inom området och även använt den 

obebyggda delen för mindre övningar som inte kräver skottlossning. Från början 

var det Solna Hemvärnskompani medan Sundbybergs Hemvärnskompani disponerade 

lokaler som Sundbybergs stad upplät i Ängskolan. Vid sammanslagningen 

av de båda kompanierna år 2001 lämnades lokalen i Ängskolan. 

I dagsläget hyr Livgardesgruppen byggnad 58 för vårt behov och byggnad 59 för 

Stockholms Hemvärnsbataljons behov. Därutöver utnyttjar vi en mindre del av 

byggnad 14 som förråd samt byggnad 81 för uppställning av våra "civila" fordon. 

Även våra samverkande frivilliga försvarsorganisationer, Lottorna, Röda Korset, 

Brukshundklubben, Frivilliga Motorcykelkåren, Frivilliga Radioorganisationen och 

Bilkåren använder lokalerna. Användningsområdet är till kontor, utbildning och 

förråd. 

Vi och våra samverkande organisationer vill även i framtiden disponera lokaler 

inom Miloområdet, något som vi också framfört för något år sedan till förre 

kommunalrådet Bo Genfors samt till Anders Siljelöf på fritidsförvaltningen. De 

lämpligaste byggnaderna är byggnad 58 för kontor, 60 eller annan byggnad som 

förråd för grövre materiel samt 81 för uppställningen av fordon. En motivering till 

detta önskemål är att en av våra uppgifter är att kunna stödja det civila samhället vid 

svåra påfrestningar, med andra ord den samhällsnyttiga verksamhet som nämns i 

19 (23)

programhandlingen. Vi har under många år använt egna och gåvomedel för att 

anskaffa materiel för just detta ändamål. Exempel på stöd som vi lämnat är 

medverkan vid släckning av skogsbränder, mottagande av hemvändande från 

Tsunamikatastrofen och insatser i samband med fågelinfluensan. En del av vara 

årliga övningar är särskilt inriktade mot stöd till det civila samhället. Ett annat skäl är 

att vi skulle kunna bidra som en historiebärare för en av byggnaderna inom 

området. 

Det finns också stora fördelar med lokal förankring, både när det gäller rekrytering 

och insatser. 

I övrigt förordar vi programhandlingens förslag B. 






Sollentuna skytteförening 

Jag har fått höra att Sundbybergs kommun har planer för det gamla Milo- området i 

Ursvik, där bl a en inomhusskjutbana finns som tidigare användes av Försvarets 

materielverk. 

Jag representerar Sollentuna skytteförening, som just nu riskerar att bli av med vår 

skjutbana i Häggvik (vid E4:an i Sollentuna) pga en förändrad parlamentarisk situation 

i Sollentuna kommunfullmäktige. Vi är extremt intresserade av att i framtiden 

kunna nyttja skjutbanan i Ursvik som ersättning för vår utomhusbana, om vi nu blir 

av med den. Vi kommer också att kunna samarbeta med ett antal andra skytteföreningar 

i området (Solna-Sundbyberg-Sollentuna) vad gäller drift och underhåll 

av banan. 

Med tanke på den mycket omfattande "skjutbanedöd" som området drabbats av 

tidigare (bl a fick vi ju ingen ersättning för de stora banorna på Järvafältet vid 

Ulriksdal / Järvastaden) Vore det av enastående värde för oss och alla våra medlemmar 

att kunna nyttja skjutbanan i Ursvik. Den är inte stor jämfört med de som 

vi blivit och riskerar att bli av med, men den vore ändå en utomordentligt bra 

ersättning . 

Jag hoppas att vi kan ha en dialog om detta i ert kommande planarbete. Eftersom 

det är en inomhusskjutbana torde inte bullerproblematiken spela någon roll för de 

övriga anläggningar ni planerar i samma område. Dessutom är huset i sig värdefullt 

för oss som föreningslokal mm; till detta finns det en stor kassun nere i källaren 

som skulle kosta en förmögenhet att ersätta. 

Hör gärna av dig om du behöver fler uppgifter om vårt intresse för banan i nuvarande 

planeringsläge. 

20 (23)






Stockholms allmänna pistolskytteklubb 

Det har just kommit till vår kännedom att det finns ett planförslag för det s.k. 

MILO-området i Sundbybergs stad. På området finns byggnad 78 som är av mycket 

stort intresse för SAPK. Här finns skjutbanor, kassun, kontorslokal (användbar 

även som utbildningslokal), hygienutrymmen etc, allt användbart i vår verksamhet. 

SAPK hemställer därför att by 78 bevaras och reserveras för skytteändamål. SAPK 

är intresserade av att delta i den fortsatta planprocessen och att ha en plats i - och ta 

ett ansvar för - det framtida nyttjandet av byggnaden. 

SAPK (eller fullständigt Stockholms Allmänna PistolskyttekJubb) grundades 1930 

och var då den första "allmänna" klubben i Sverige för skytte med pistol och 

revolver av tjänstetyp. Klubben är en av de fyra grundarna av Svenska Pistolskytteförbundet 

och har bl.a. varit hemvist för olympiamedaljörerna Torsten 

Ullman och " Pistol-Sven" Lundquist. Hemmabanan var ursprungligen Livgardets 

korthålsbana på Östermalm, men under perioden 1936-2002 den s.k. SAPK-banan 

på Järva. Här fanns också klubbens stuga. Från 2002 har klubben hyrt in sig på 

andra banor och lokaler i Storstockholm. Aktiviteterna har dock fått begränsas 

utifrån dessa hyresbanors olika möjligheter. Efter 66 år på Järva har klubben mycket 

av sin rekryteringsbas i Solna-Sundbyberg-Sollentuna samt innanför tullarna, varför 

många medlemmar saknar ett närbeläget skjutbanealternativ. Klubben har idag 126 

medlemmar, varav 101 aktiva, och tillhör därmed landets större pistolskyttesammanslutningar. 






Stockholms pistolskyttekrets 

Stockholms Pistolskyttekrets, (kretsen), organiserar de cirka nittio föreningarna i 

Stockholms län som bedriver pistolskytte inom ramen för Svenska Pistolskytteförbundets 

program. Pistolskytteförbundet bildades 1936 och höll sitt första SM på 

Järva 1941. Kretsen bildades 1943 och har idag drygt tretusen aktiva medlemmar. 

Kretsens uppgift är att främja pistolskytte inom Stockholms län. Detta främjande 

består främst i att bedriva eller stödja tävlingsverksamhet, bedriva utbildning och 

verka för tillgång på skjutbanor. Det sistnämnda är en särskilt stor utmaning i 

Storstockholm där expansionen och regementsdöden gått hårt åt befintliga banor. 

Vid OS i Stockholm 1912 hölls pistolskyttetävlingarna på en i dag spårlöst 

försvunnen skjutbana i trakten av Råsunda. 

21 (23)

Det närmaste man därefter kom en riksarena för skytte var Stora Skuggan. Här hölls 

skytte-VM 1947. Banan lades Der 1978. Klubbarna flyttade till antingen Kaknäs 

eller Järva och dessa banor blev då de mest belagda i landet. 1998 stängdes så 

Kaknäs, och de flesta av klubbarna där flyttar till Järvabanan, där tycket redan var 

nära max. Där trängdes inte bara pistol utan även såväl gevär 300 m och 50 m som 

den för alla vapeninnehavare viktiga inskjutningen, om det så rörde jägare, 

målskyttar eller reparatörer. Stadens expansion knackade dock återigen på och 

banan stängdes 1/7 2002. 

Det står ganska klart att innerstadskommunerna inte förmår att ta fram en 

ersättning till Järva inom sina egna områden. Långhållsskyttarna, om de vänder sig 

norrut, kan välja mellan Kungsängen eller Rosersberg (banan i Häggvik är f.n. 

stängd och kommer sannolikt att förbli så), jägarna har enstaka dagar tillstånd att 

skjuta även på Lövsta. Detta är långa avstånd och med begränsade öppettider, 

oavsett om man ska ut och tävla eller kanske jaga. Den enda möjligheten verkar vara 

en bana som inte stör sin omgivning. Sådana är antingen belägna i en redan 

bullerstörd miljö eller byggda som inomhusbanor. Behovet av en plats att träna och 

provskjuta med pistol och gevär upp till hundra meter skulle täckas av MILOområdets 

Byggnad 78. Den är från början byggd som skjutbana och har dessutom 

de faciliteter som kan behövas runtomkring, exempelvis förvaringsutrymmen 

(inklusive kassun), kontorslokaler, paus- och utbildningslokaler etc. Representanter 

från flera av kretsens medlemsföreningar har kontaktat oss angående lokalen och 

bett oss agera. Kretsen påtar sig att samordna och företräda pistolskyttarnas 

intressen och kan genom sitt medlemskap i Storstockholms Skjutbanekommitté 

samverka med övriga skytteorganisationer i området. 

Till vår stora glädje avser Sundbybergs stad att nyttja området för "rekreation och 

friluftsliv samt övrig samhällsnyttig verksamhet", och det är just vad skytterörelsen 

kan erbjuda. Även om aktiviteter på en inomhusbana inte sker i "friluft" så skapar 

den förutsättningar för just detta. Samhällsnyttan täcks av såväl inskjutningsmöjligheterna 

för jägare som bidrar till en etiskt riktig jakt utan skadeskjutningar. 

som att Pistolskytteförbundet och flera andra skytteorganisationer är frivilliga 

försvarsorganisationer. Även målet att ha aktiviteter "för olika åldrar och erbjuda 

något både för etablerade föreningar samt spontanidrott" passar utmärkt in på 

skyttets och jägarnas profil. Skytte och jakt är bland de få aktiviteter i samhället idag 

där tonåringar och 80+ tränar, tävlar och utbyter erfarenheter med varandra. Vidare 

ställer samhället sådana krav på utövarna att de för att kunna utöva sin hobby måste 

hålla sig till "den smala vägen". Sportskyttarna tillhör alltid en förening, men både 

de och jägarna eftersträvar möjligheten till spontanutövande. 

Kretsen föreslår alltså att MILO-områdets byggnad 78 bevaras och reserveras för 

skytteverksamhet. Kretsen är beredd att ta en aktiv del i det fortsatta planarbetet för 

hur vi ska skapa värde för våra medlemmar och andra skyttar i området och i 

förverkligandet av detta. 




22 (23)



Nina Hjerpe, till förslaget hör 27 namnunderskrifter 

Det är viktigt att man ska bevara all natur som finns kvar där och även att man ska 

plantera mycket ny vegetation. Eftersom man tagit bort så mycket natur däromkring. 

Detta är så viktigt för vår livsglädje och för syrets skull. Allt detta påverkar 

alla som promenerar och vistas däromkring vid olika tillfällen. Även djuren blir 

påverkade. 


Den naturmark som ligger inom planområdet föreslås bli rasthagar. Växtligheten i 

hagarna kommer att bli begränsad men ytorna kommer att öppnas upp vilket staden 

anser bidrar positivt till upplevelsen av landskapet. Hästarna kommer delvis även 

beta i hagmarkerna i reservatet öster om planområdet vilket bidrar till skötseln av 

reservatet. 

Medverkande tjänstemän 

Charlotte Richardsson Anneli Eskilsson 

Planeringschef Planarkitekt 

Mia Lindblad 

Planarkitekt, konsult Landskapslaget 

23 (23)

Programsamrådsredogörelse - Sundbyberg

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?