biomekanik
biomekanik
biomekanik
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fothälsodagen 8 maj 2012<br />
Årets tema är fotens <strong>biomekanik</strong>, där så mycket som tre fjärdedelar av<br />
befolkningen har besvär som är relaterade till detta och de flesta vet inte ens om det.<br />
Många gånger är det fotterapeuter som upptäcker förändringar på fötterna<br />
som kan tyda på biomekanisk dysfunktion.<br />
Historik<br />
Fotens <strong>biomekanik</strong> har enligt historien undersökts och analyserats<br />
sedan tiden före Aristoteles (384 f Kr–322 fKr).<br />
Vi tar mellan 8 000 och 10 000 steg per dag och summerar vi<br />
detta under en livstid går vi fyra varv runt jorden. När vi springer<br />
kan belastningen öka upp till 3–6 gånger kroppstyngden och<br />
mätningar på barns fötter visar att den sammanlagda belastningen<br />
på foten kan uppgå till en miljon kilo under en hel dag.<br />
I slutet av 1800-talet utvecklades en mätutrustning för kartläggning<br />
av trycket under foten (pedibarografi) där gummi och<br />
bläck kombineras för att mäta fotens höga och låga tryckområden.<br />
En spegellåda är ytterligare ett enkelt alternativ. Idag kan<br />
man även på elektronisk väg med en platta/matta kombinerat<br />
med en dator som analyserar krafter och påfrestningar, mäta,<br />
analysera och därefter bedöma plantar kontakt. Då fotografiet<br />
slog igenom och senare videon, har man granskat fotens funktion<br />
och förändringen av dess olika segment under en stegrörelse.<br />
För att ytterligare förstå fotens funktion har man senare<br />
lagt till EMG (elektromyografi) som en åtgärd. Detta för att<br />
mäta, analysera och utvärdera muskelaktiviteten.<br />
Hur vanligt är det med biomekanisk dysfunktion i foten?<br />
Idag går vi mer på hårda platta underlag med skor jämfört med<br />
förr när vi sprang barfota ute i naturen. Detta har medfört att<br />
80 procent av västvärldens befolkning idag har instabila pronerade<br />
fötter, 15 procent är neutralt stabila och cirka 5 procent är<br />
supinerade och stabila. I de länder där människan fortfarande<br />
går barfota (Papa, Nya Guinea) existerar nästan inte överpronationen<br />
dvs. mindre än 5 procent av befolkningen lider av det.<br />
Överpronation, som är vanligast, ger upphov till framför allt<br />
två olika typer av sekundära besvär:<br />
Fotförlängning: Fotens längd i skon varierar<br />
mellan belastat och obelastat läge. I<br />
en gångrörelse är belastningen vid isättningen<br />
av foten 2 gånger kroppstyngden<br />
och den ökar vid löpning till 3–6 gånger<br />
kroppstyngden. Denna belastning ger en<br />
rörelse som förlänger foten 1–2 cm inne i<br />
skon. Friktion uppstår mot hud och knölar<br />
samt en överbelastning av fotens senor på<br />
undersidan.<br />
Ökad Q-vinkel i knät: Vid gångrörelsen belastas<br />
foten och ett ökat tryck uppstår på den mediala sidan<br />
av foten. Detta ger i sin tur upphov till att fot och underben<br />
faller in vilket ger en ökad vinkel i språngbensleden<br />
(talucruralleden) som i sin tur ger en Q-vinkel i<br />
knät. En ökad belastning på det längsgående fotvalvet<br />
och stortåleden uppstår även i och med att<br />
tyngdpunkten ändras.<br />
Vilka diagnoser förekommer vid<br />
biomekanisk dysfunktion i foten?<br />
Fotförlängningen som ger friktion gentemot<br />
huden inne i skon samt överbelastningen<br />
av fotens senor på fotens undersida<br />
orsakar/förvärrar följande:<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Det ökade mediala trycket på foten vid<br />
pronation ger en ökad belastning och inskränkt<br />
rörlighet i stortåleden och en snedbelastning i fotens leder<br />
som därefter fortplantar sig uppåt via språngbensleden. Detta ger<br />
<br />
sekundära besvär och smärtor i övriga rörelseapparaten som fot,<br />
knä, höftled, ländrygg, axlar och nacke.<br />
De vanligaste orsakerna är:<br />
<br />
<br />
(Kvinnor har fyra gånger mer problem än män.)<br />
<br />
Påverkar indirekt fotens rörelse i skon.<br />
<br />
<br />
pronation.<br />
<br />
<br />
dåligt löpsteg.<br />
Vi måste visa att vi finns, vi måste visa fram fötterna, vi måste visa framfötterna!<br />
www.fotforbundet.com<br />
www.fotforbundet.com
Följande tecken kan en fotterapeut uppmärksamma:<br />
<br />
friktion.<br />
<br />
<br />
obelastat syns fotförlängningen.<br />
<br />
varandra och Q-vinkeln i knäna ökar. Detta märks tydligare<br />
vid knäböj på ett ben och särskilt när det upprepas upp till<br />
fem gånger.<br />
<br />
<br />
Hur kan en fotterapeut åtgärda/behandla och förebygga<br />
biomekanisk dysfunktion i foten?<br />
<br />
mor som uppkommit, t ex förhårdnader och sår.<br />
lering/mobilisering.<br />
ten<br />
i lederna i foten, t ex barfotagång på ojämnt underlag.<br />
<br />
behandlas med tejpning, inläggssula och skoråd.<br />
Notering inläggssulor: <br />
inläggssulor i förebyggande eller behandlande syfte jämfört med<br />
för tio år sedan så är det ändå bara en bråkdel av alla som skulle<br />
mer än 80 procent<br />
av befolkningen har instabila pronerade fötter och besvären ökar<br />
i takt med överviktsproblemen.<br />
Vid mätningar som gjorts på fötter som blivit gipsavgjutna i<br />
ett obelastat läge visar det sig att majoriteten får samma form<br />
på sitt inlägg, trots att de har avgjutits individuellt, om de har<br />
en snarlik hälbredd/skostorlek. Detta har resulterat i att många<br />
patienter numera blir hjälpta direkt av sin fotterapeut med en<br />
prefabricerad sula som de får tillpassad i samband med sitt besök.<br />
Med prefabricerade inläggssulor inklusive individuell utprovning<br />
blir kostnaden endast 1/3 för köparen jämfört med<br />
individuellt obelastade avgjutna sulor med utprovning. Patienten<br />
behöver mycket sällan gå vidare till andra specialister inom<br />
vården för att få en individuellt avgjuten/scannad inläggssula<br />
när de fått en individuellt tillpassad prefabricerad sula. Observera,<br />
när en fot avgjuts för ett inlägg ska detta ske utan belastning,<br />
annars riskeras att den biomekaniska felställningen<br />
kaniskt<br />
stöd för lederna samtidigt som fotens muskulatur ska<br />
kunna arbeta för att inte muskelatrofi ska uppstå.<br />
Notering skor: Det är oerhört viktigt att man är noga och pro-<br />
<br />
uppbyggnad och ergonomi har stor betydelse för fotens biomekaniska<br />
funktion.<br />
<br />
ställe som foten dvs. jäms med stortåleden. Vid överpronation<br />
är det extra viktigt att den mediala sidan av skoväggen är förstärkt<br />
så att den förhindrar att talus och calcaneus lutar inåt<br />
vilket ger upphov till en ökad Q-vinkel i knät. När det gäller<br />
skons dämpning, så ger en hög halt av gummi i bottensulan bra<br />
stötdämpning, den ger också bra fäste på snö och is. Om patienten/klienten<br />
har knölar på fötterna måste detta beaktas och<br />
han/hon bör inte använda trånga skor. För att minska risken<br />
för ytterligare friktionsbesvär behöver skorna ibland lästas ut<br />
för att ge plats för foten.Viktigt är också att<br />
skorna knyts så att inte foten kan vackla och<br />
åka runt inne i skon. Det är bra att byta skor<br />
någon/några gånger varje dag. Att använda<br />
bra skor är extra viktigt vid stora<br />
belastningar som t ex vid<br />
idrott och löpträning.<br />
Jan Royson<br />
legitimerad naprapat<br />
: International Federation of Podiatrists, American Podiatric Medical<br />
<br />
Ordlista <strong>biomekanik</strong><br />
Biomekanik -<br />
<br />
för dessa analyser är mekaniska lagar, som används för att<br />
studera vilken inverkan krafter har på levande vävnad.<br />
Calcaneus <br />
Dorsal Anatomisk term som betecknar läge i eller riktning mot<br />
ryggen.<br />
EMG Elektromyografi, metod för undersökning av den elektriska<br />
aktiviteten i skelettmuskulaturen.<br />
Lateral Anatomisk term som anger ett läge åt sidan i kroppen,<br />
räknat från mittlinjen.<br />
Malleoler Malleol, anatomisk term för ankel, dvs. yttre eller inre<br />
fotknöl, som utgörs av vadbenets resp. skenbenets nedre<br />
ändar.<br />
Medial Inom anatomin term som anger ett läge in mot kroppens<br />
mittlinje, i motsats till lateral.<br />
Ortos Term för ortopedisk stödanordning (inläggssula/bandage)<br />
som rätar ut eller förhindrar felställningar i rygg och<br />
extremiteter samt stöder vid fraktur eller förlamning.<br />
Plantar Läge eller riktning mot fotsula. Motsats till dorsal.<br />
Plantar fasciit foten<br />
sitter en bred och tjock sena som kallas plantarfas-<br />
<br />
ett viktigt stöd för foten.<br />
Pedibarografi En mätutrustning för kartläggning av trycket under plantarfoten.<br />
Pronation Anatomisk term som anger en lyftning av den yttre fotranden<br />
så att fotsulan vrids nedåt–utåt.<br />
Supination Anatomisk term för en lyftning av inre fotranden (stortåsidan)<br />
så att fotsulan vänds inåt.<br />
Talus <br />
Q-vinkel Ett mått för knäskålens position i förhållande till lårets<br />
axel. En Q-vinkel över 15 grader innebär en ökad risk för<br />
instabilitet i knäleden.<br />
NE, 1177.se, Wikipedia, nätet<br />
Vi måste visa att vi finns, vi måste visa fram fötterna, vi måste visa framfötterna!<br />
www.fotforbundet.com<br />
form: ingse & co