smakprov - Birkagården
smakprov - Birkagården
smakprov - Birkagården
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
BIRKAGÅRDEN 100 ÅR<br />
1912–2012<br />
Jubileumsskrift
<strong>Birkagården</strong> 100 år<br />
1912–2012
<strong>Birkagården</strong>s grundare<br />
Natanael Beskow<br />
»Varje människa är något nytt, och har något nytt att ge. Men dessa möjligheter når<br />
aldrig till utveckling annat än genom de inflytelser som gemenskapen med andra människor<br />
övar.»<br />
»Man måste vara redo att lära av varje människa. En människa som är färdig passar inte<br />
att arbeta i ett settlement.»<br />
Ebba Pauli<br />
»Vi skulle vilja slå ett hål på den mur, som i det moderna samhället skiljer människa från<br />
människa, och få uppleva glädjen i att de finner varandra.»<br />
» <strong>Birkagården</strong> vill vara till för att samla människor i en vandring framåt från den punkt<br />
där var och en står.»
edaktör<br />
Sara Öhman<br />
Stiftelsen <strong>Birkagården</strong><br />
Stockholm<br />
2012
<strong>Birkagården</strong> 100 år<br />
1912–2012<br />
Jubileumsskrift<br />
Stiftelsen <strong>Birkagården</strong><br />
Karlbergsvägen 86<br />
113 35 Stockholm<br />
redaktör<br />
Sara Öhman<br />
© 2012 Författarna och Stiftelsen <strong>Birkagården</strong><br />
Fotografier Bilder ur <strong>Birkagården</strong>s Arkiv. Fotografen okänd om inte annat anges.<br />
Omslagsbild Karl Westas<br />
Ansvarig utgivare Roland Romehed<br />
Grafisk form Sara Öhman<br />
Tryck Norra Skåne Offset<br />
Distribution Stiftelsen <strong>Birkagården</strong>, Karlbergsvägen 86, 113 35 Stockholm<br />
08 34 96 35, info@birkagarden.se, www.birkagarden.se<br />
isBn 978-91-637-1689-8
Förord<br />
Sara Öhman, 2012.<br />
Sara Öhman är kommunikatör på <strong>Birkagården</strong> sedan 2011 och är projektledare<br />
för »<strong>Birkagården</strong> 100 år».<br />
»<strong>Birkagården</strong> är som ett träd med många grenar.» Det var så Natanael Beskow<br />
beskrev <strong>Birkagården</strong>, och den liknelsen står sig väl än idag. Särskilt när man<br />
ser det ur ett historiskt perspektiv, hur <strong>Birkagården</strong>s verksamhetsgrenar<br />
sträckts åt otaliga håll. Verksamheter har byggts upp, utvecklats och ibland<br />
lagts ner. Oavsett vilka grenar som blommat har stammen alltid varit densamma:<br />
en längtan att möta varandra.<br />
I arbetet med denna skrift, och med hundraårsjubileet i stort, har det gång<br />
på gång slagit mig vilket engagemang människor har visat <strong>Birkagården</strong>, och<br />
hur viktigt det är att ha hängivna människor knutna till verksamheten. För<br />
utan alla de människor som verkar, besöker och andas <strong>Birkagården</strong> skulle inte<br />
<strong>Birkagården</strong> vara någonting alls.<br />
En del texter i denna föreliggande jubileumsskrift har publicerats tidigare,<br />
andra är nyskrivna. Att välja vilka texter och vilka områden som ska representeras<br />
har inte varit lätt. Målet har aldrig varit att ge en heltäckande bild, utan att visa<br />
på den bredd <strong>Birkagården</strong> har, och inte minst: att låta er läsare få ta del av<br />
några berättelser om »ert» <strong>Birkagården</strong>.<br />
- 5 -
<strong>Birkagården</strong> 2012<br />
Sveriges första hemgård<br />
Huvuddelen av Stiftelsen <strong>Birkagården</strong>s verksamhet idag är: kurser, fritids, verkstäder,<br />
lokaluthyrning, kulturprogram och kansli som är förlagda till:<br />
<strong>Birkagården</strong><br />
Karlbergsvägen 86<br />
113 35 Stockholm<br />
08-34 96 35<br />
info@birkagarden.se<br />
www.birkagarden.se<br />
I Birkagårdshuset finns även:<br />
<strong>Birkagården</strong>s folkhögskola: Klassiska musiklinjen och Pensionärslinjen. Plan 2.<br />
Karlbergsskolan bedriver skolverksamhet i huset, Birkaskolan, Tomteboskolan och<br />
Stjärnfallet. Plan 1 och 3.<br />
Fritidsforums kansli – Riksförbundet för fritids och hemgårdar. Plan 4.<br />
Republikanska föreningens kansli. Plan 4.<br />
Fritidsvetarnas kansli. Plan 4.<br />
En övernattningslägenhet för interna och externa gäster. Plan 3.<br />
Det finns även ett antal hyreslägenheter i huset som med fördel hyrs ut till personal.<br />
<strong>Birkagården</strong> driver barnomsorgsverksamhet i egen regi:<br />
<strong>Birkagården</strong>s förskola 74:an Avd. Blomstermåla, Krylbo, Tomtebo och Lönneberga<br />
Karlbergsvägen 74<br />
<strong>Birkagården</strong>s förskola Karlavagnen Avd. Gemini, Castor och Pollux<br />
Tomtebogatan 45– 47<br />
<strong>Birkagården</strong>s förskola Matteus Avd. Knattarna och Björnligan<br />
Karlbergsvägen 80<br />
<strong>Birkagården</strong>s förskola Sol-Ägget<br />
Birkagatan 16<br />
Storfritids<br />
Karlbergsvägen 86 B<br />
Blomsterfesten - Elsa Beskows sagoverkstad<br />
Norra Stationsgatan 121<br />
<strong>Birkagården</strong> har en sommargård:<br />
Ivarsudde kollo<br />
Vätö (Norrtälje)<br />
Stiftelsen <strong>Birkagården</strong> omsätter ca 35 miljoner kronor (2011) tillsammans med det<br />
helägda dotterbolaget Fabaris AB.<br />
Antal anställda är 60 personer samt ett dussintal kursledare.<br />
<strong>Birkagården</strong> har de senaste åren kunnat leverera ett positivt resultat.<br />
Idag är <strong>Birkagården</strong> religiöst och politiskt obunden.<br />
- 6 -
inneHåll<br />
ordFöranden Har ordeT<br />
Kinna Bellander, 2012.<br />
<strong>Birkagården</strong> i den nya<br />
verkligHeTen<br />
Roland Romehed, 2012.<br />
100 år i korTHeT<br />
Sara Öhman, 2012.<br />
BirkasTan igår, idag ocH<br />
imorgon<br />
Marie Ekblad, 2012.<br />
BlOmSterFeSten – elSA BeSkOwS<br />
sagoverksTad<br />
Jeanna Jörgensen-Bagger, 2012.<br />
eTT ävenTyr i Barnens FoTspår<br />
Maria Nöjd, 2012.<br />
TjugoFyra år inom<br />
<strong>Birkagården</strong><br />
Eva Onshagen, 2012.<br />
karlavagnen ocH jag<br />
Ulrika Bergelin, 2012.<br />
sTorFriTids<br />
Snaedis Masdottir och Christer Zingmark, 2012.<br />
ungdomscaFéeT<br />
Jeanna Jörgensen-Bagger, 2012.<br />
kollo på ivarsudde under eTT<br />
HalvT sekel<br />
Jeanna Jörgensen-Bagger, 2012.<br />
<strong>Birkagården</strong>s FolkHögskola<br />
Jerker Kolare, 2012.<br />
BIrkAGårDen - en möteSplAtS<br />
Anders Bååth, 1995.<br />
»BIrkAGårDen lever Och BeStår»<br />
Lalle Seth, 1994.<br />
»BIrkAGårDen är Inte AllS SOm<br />
Förr»<br />
Curt Norell, 1994.<br />
8<br />
10<br />
12<br />
15<br />
17<br />
18<br />
22<br />
23<br />
25<br />
27<br />
29<br />
30<br />
32<br />
34<br />
35<br />
- 7 -<br />
Barnen eller Bilarna<br />
Gunnel Stenqvist, 2012.<br />
med liv, lusT ocH lek som<br />
insaTs<br />
Pelle Eckerman, 2012.<br />
<strong>Birkagården</strong>s sagoBio ocH<br />
BiokluBB<br />
Ulrika Sax, 2012.<br />
på FemTon år Hinner deT<br />
Hända myckeT<br />
Sara Öhman, 2012.<br />
generaTionsTräFFen<br />
Sara Öhman, 2012.<br />
»Det FAnnS BlAnD OSS FAttIGA<br />
unGAr ett prIvIleGIerAt FåtAl»<br />
John Söderlund, 1962.<br />
Om nAtAnAel Och elSA BeSkOw<br />
Gillis Hammar, 1953.<br />
<strong>Birkagården</strong>s själ<br />
Ebba Pauli, 1940.<br />
<strong>Birkagården</strong> under<br />
FlykTingåren<br />
Gillis Hammar, 1962.<br />
på expediTionen<br />
Irma Hyrskymurto, 1940.<br />
mosTer disa<br />
Curt Norell, 1994.<br />
»tAck BIrkAGårDen För AllA<br />
GODA mInnen!»<br />
Bertha Winting, 1980.<br />
några glimTar Från<br />
<strong>Birkagården</strong><br />
Dagny Thorvall, 1913.<br />
vad vi vilja ocH Hur deT<br />
Började<br />
Natanael Beskow, 1917.<br />
Bilder<br />
36<br />
38<br />
39<br />
40<br />
42<br />
44<br />
46<br />
48<br />
50<br />
52<br />
53<br />
54<br />
57<br />
58<br />
60
ordFöranden Har ordeT<br />
Kinna Bellander, 2012.<br />
Kinna Bellander är sedan 2000 ordförande för Stiftelsen <strong>Birkagården</strong>.<br />
<strong>Birkagården</strong> har fyllt och fyller alltjämt en funktion<br />
för många människor. När vi nu blickar<br />
bakåt 100 år i tiden kan vi se att stadgarna<br />
följts på olika sätt under olika perioder för att<br />
svara upp mot olika behov. Grundläggande<br />
har hela tiden varit att <strong>Birkagården</strong> vill bereda<br />
människor från olika arbetsområden och samhällslager<br />
tillfälle att mötas som likar och dela<br />
med sig åt varandra av sin livserfarenhet.<br />
När <strong>Birkagården</strong> startades var det engagerade intellektuella<br />
från det mer välbeställda Djursholm<br />
som engagerade sig i socialt arbete i arbetarstadsdelen<br />
Birkastan. Fattigdomen var utbredd och behovet<br />
av omsorg om barn och ungdomar var stort. Likaså<br />
behovet av kunskap och bildning. <strong>Birkagården</strong>s<br />
verksamhet började med ett läsrum på Rörstrandsgatan<br />
och mycket snart blev barnomsorg och ungdomsklubbar<br />
<strong>Birkagården</strong>s huvuduppgifter. Efter<br />
bara några år bildade <strong>Birkagården</strong> tillsammans<br />
med ABF <strong>Birkagården</strong>s folkhögskola. Verksamheten<br />
växte med åren och har varierat från tid till<br />
annan. Föreläsningsserier, lördagsdans, verkstad för<br />
keramik, trä och textil och familjeläger på somrarna<br />
–listan kan göras lång.<br />
På hundra år hinner mycket förändras, många verksamheter<br />
har kommit och gått. I dag finns förskola,<br />
fritis för mellanstadiet, barnkollo på Ivarsudde ute<br />
i skärgården, studiecirklar, verkstäder och mycket<br />
annat. Centrum för verksamheten är fastigheten<br />
Karlbergsvägen 86. Folkhögskolan växte redan på<br />
60-talet ur lokalerna och flyttade ner till ABFhuset<br />
på Sveavägen men Klassisk musiklinje och<br />
Pensionärslinjen ligger kvar på Karlbergsvägen.<br />
En stiftelse som funnits med egen verksamhet i<br />
hundra år och som fortfarande utvecklas är en<br />
framgångssaga. <strong>Birkagården</strong> har genom åren<br />
kommit att betyda mycket för många.<br />
- 8 -<br />
Det finns naturligtvis många förklaringar. Två av<br />
dessa är lyhördhet och mod. Utan förmåga att lyssna<br />
på människor och deras behov och följa samhällets<br />
utveckling hade inte <strong>Birkagården</strong> varit <strong>Birkagården</strong>.<br />
Utan mod hade inte de olika verksamheterna<br />
kunnat utvecklas. För hundra år sedan var det inte<br />
självklart med läsrum, barnträdgård och ungdomsklubbar.<br />
Att låta barn och familjer komma ut till<br />
landet på somrarna hörde inte till vanligheten.<br />
Under andra världskriget vann det inte allas<br />
gillande att gömma flyktingar eller att låta elever<br />
med judisk eller romsk bakgrund gå i skola. Det var<br />
inte heller okontroversiellt att stämma Stockholms<br />
stad för att barn skulle få en bättre miljö. Men det<br />
skedde.<br />
I en hundraårsskrift som denna är det inte brukligt<br />
att ta upp problem som varit. Jag vill ändå nämna<br />
dem, för jag tycker att de visar på <strong>Birkagården</strong>s<br />
styrka. Med så många engagerade människor<br />
blir det ibland konflikter. Det har vid olika tillfällen<br />
under åren funnits konflikter, så tuffa att<br />
<strong>Birkagården</strong> delats upp i olika läger. Det har både<br />
handlat om enskilda personer och om olika verksamheter.<br />
Styrkan är att <strong>Birkagården</strong> efter varje<br />
uppslitande konflikt rest sig och att verksamheten<br />
har fortsatt att utvecklas.<br />
De ekonomiska förutsättningarna har också<br />
varierat över tid. Bara för något decennium sedan<br />
såg det ut att gå riktigt illa. Förlusterna hade varit<br />
stora under en längre tid och urholkat ekonomin<br />
så till den grad att problemen syntes oöverstigliga.<br />
Stiftelsen fick ofta ta banklån för att betala ut löner<br />
till de anställda och många började säga att allt<br />
inte kan leva för evigt. <strong>Birkagården</strong>s existens var<br />
verkligen hotad.<br />
Genom en omstrukturering av tillgångarna och<br />
försäljning av fastigheter som antingen gick med<br />
förlust eller som inte hade med <strong>Birkagården</strong>s
egentliga verksamhet att göra kan vi i dag konstatera<br />
att det egna kapitalet åter är positivt och att vi nu<br />
till och med går med ett litet överskott. Vi har också<br />
tillgångar i fastigheten på Karlbergsvägen som gör<br />
att vi klarar av några bakslag. Med detta sagt känns<br />
det nu som om grunden finns för att <strong>Birkagården</strong><br />
ska kunna finnas kvar under överskådlig framtid.<br />
Sociala klyftor, arbetare, folk ur olika samhällslager<br />
är ord som återkommer i <strong>Birkagården</strong>s historia. Har<br />
det då någon relevans i dag? Ja, men på delvis nya<br />
sätt. De grundläggande behoven som mat och husrum<br />
är naturligtvis mer tillgodosedda i dag än när<br />
<strong>Birkagården</strong> startades. Däremot håller samhället på<br />
att dras isär på många andra sätt. Vi har i dag ett<br />
samhälle med en mer heterogen befolkning. Vi har<br />
ett samhälle där alla snart sagt får välja allt och som<br />
ger de starka oanade möjligheter. Vi har ett samhälle<br />
där elever i skolan betraktas som ekonomiska<br />
enheter och det viktigaste för skolan ibland synes<br />
vara att hålla sin budget, inte att se till att eleverna<br />
utvecklas så mycket som möjligt. Vi har ett samhälle<br />
där de gamla ska vårdas ensamma i sina hem och<br />
får hjälp med alla praktikaliteter men inget annat.<br />
Fattigdomen finns fortfarande kvar, även i en så<br />
välbeställd stadsdel som Birkastan. Så även vilsenheten.<br />
Dessutom är samhället mer slutet. Det är inte<br />
längre givet att alla får vara med och sparka boll<br />
- 9 -<br />
Kinna Bellander, 2012.<br />
på en bakgård. Fotboll sköts i dag av etablerade<br />
organisationer och det kräver ofta ett engagemang<br />
av de föräldrar som vill att deras barn ska delta.<br />
Liknande gäller många verksamheter. Utbudet är<br />
större än någonsin men det är inte alla som får del<br />
av det. Vårt samhälle riskerar att dras isär på nya<br />
sätt.<br />
Ska barn känna trygghet måste de känna många<br />
barn och vuxna i sin omgivning. Det måste med<br />
andra ord finnas tillfällen då barn träffar barn<br />
utanför sin närmaste krets som syskon, klass eller<br />
trappuppgång. Det måste också finnas möjligheter<br />
för barn att träffa andra vuxna. Att barn inte går<br />
runt i stadsdelen anonyma utan känner andra barn<br />
och många vuxna ger trygghet. Även detta kräver<br />
mötesplatser.<br />
Natanael Beskow styrdes av respekt för sanningen, kärlek<br />
till friheten och generositet till människor. Min<br />
erfarenhet av de mer än trettio år jag fått förmånen<br />
att vara engagerad i <strong>Birkagården</strong> är att det tänkesättet<br />
fortfarande är förhärskande.<br />
Vi har en stolt historia och vi har ett arv som förpliktigar.<br />
Behovet av <strong>Birkagården</strong> är minst lika stort<br />
i dag som för hundra år sedan. Så kommer det också<br />
att vara under de hundra år som följer.
<strong>Birkagården</strong> i den nya verkligHeTen<br />
Roland Romehed, 2012.<br />
Roland Romehed är sedan 2003 föreståndare för Stiftelsen <strong>Birkagården</strong>.<br />
26 oktober 1912 startades den första<br />
hemgården i Sverige. Efter några månader<br />
fick den namnet <strong>Birkagården</strong>. Settlementrörelsen,<br />
som hemgårdsverksamheten också<br />
hette från början, kommer ursprungligen<br />
från tidiga industrialismens England.<br />
Där växte den fram med anledning av de<br />
stora klyftorna mellan rika och fattiga.<br />
Hemgårdarnas roll har varierat under åren<br />
men den sociala och kulturella verksamheten<br />
med fokus på barn och unga har<br />
alltid stått i centrum.<br />
Hemgårdarna har varit pionjärer i utvecklandet<br />
av det svenska välfärdssamhället. Den stora<br />
frågan idag är hur verksamheten ska utvecklas<br />
för att svara mot behoven under kommande<br />
hundra år.<br />
Idag är <strong>Birkagården</strong> ett lokalt kulturhus, där<br />
det finns något för alla. En mötesplats dit man<br />
kan komma ensam eller i grupp, om man vill gå<br />
en kurs eller starta ett band.<br />
<strong>Birkagården</strong> startades i ett annorlunda Sverige.<br />
Ett Sverige som i stort sett saknade allt avseende<br />
social välfärd och trygghet. Samhällsstödet till<br />
medborgarna och i synnerhet för den allt mer<br />
växande arbetarklassen var minst sagt undermåligt.<br />
Behoven var stora, framförallt när det<br />
gällde utbildning och social verksamhet som<br />
barnstugor, skolor och sommarverksamhet för<br />
barn. Idag är dessa behov i stort sätt tillgodosedda<br />
och behoven är på ett helt annat plan.<br />
För stiftelsen <strong>Birkagården</strong> står ändamålet fast<br />
men strategierna bör kanske omformuleras i<br />
framtiden för att få en bättre måluppfyllelse.<br />
Ett sätt att hantera situationen i framtiden är<br />
- 10 -<br />
att satsa på den tredje sektorn, eller »sociala<br />
sektorn». Det kan handla om att komma tillrätta<br />
med situationer där både det offentliga och<br />
marknaden misslyckats. <strong>Birkagården</strong> kommer i<br />
framtiden att vara en attraktiv anordnare av olika<br />
verksamheter som idag drivs av det offentliga.<br />
Idag måste de idéburna organisationerna behärska<br />
samma ekonomiska färdigheter som<br />
man gör inom näringslivet samtidigt som<br />
organisationens grundläggande idé och värderingar<br />
ska förverkligas. Utvecklingen ställer<br />
framförallt krav på att ge förutsättningar för<br />
medarbetarna att aktivt engagera sig för att på<br />
ett kreativt sätt kunna möta utvecklingen.<br />
Gränserna mellan näringsliv, offentlig sektor och<br />
det civila samhället suddas ut allt mer, och det<br />
har blivit allt vanligare att ideella organisationer<br />
anammar metoder och modeller från näringslivet.<br />
Behovet av att utveckla målstyrning, mäta effekter<br />
och att ta fram nyckeltal är metoder och modeller<br />
som måste användas allt oftare för att kunna ha koll<br />
på verksamheten.<br />
Därför kommer socialt entreprenörskap vara<br />
en allt mer viktig kompetens. Vi behöver få<br />
fram nya eldsjälar och entreprenörer som har<br />
förmågan att kombinera det bästa från offentlig<br />
och ideell sektor – samhällsansvar, engagemang,<br />
kunskap och nytänkande. <strong>Birkagården</strong> ser nya<br />
möjligheter och områden som är möjliga att ta<br />
sig an och driva som t.ex. bibliotek, parklekar,<br />
äldreomsorg m.m. Eftersom <strong>Birkagården</strong> och<br />
andra hemgårdar inte har några ägare som vill<br />
ha vinster av verksamheten kan vi satsa på en<br />
bra kvalitet.<br />
Teknikutvecklingen fortsätter i allt snabbare<br />
takt. IT och internet blir en allt mer vanlig<br />
och naturlig del av vardagen och så även för
oss inom hemgårdarna. Virtuella och digitala<br />
<strong>Birkagården</strong> är redan idag en realitet. <strong>Birkagården</strong><br />
finns med i flera Facebook-grupper<br />
och på Twitter.<br />
Min vision för <strong>Birkagården</strong> och Stockholms<br />
hemgårdar är att genom föreningen Stockholms<br />
Hemgårdar bygga upp en gemensam<br />
paraplyorganisation, en serviceorganisation<br />
som tillhandahåller tjänster som administration,<br />
IT, marknadsföring, HR, ekonomihantering,<br />
utbildning, inköp och bokning av lokaler.<br />
Syftet med en gemensam serviceorganisation<br />
är att effektivisera, för att ge en bättre ekonomi<br />
och bättre kvalitet för Stockholms hemgårdar.<br />
Till syvende och sist tror jag ändå att behovet<br />
av att möta människor emellan fortfarande är<br />
det som är viktigt och centralt och därför kommer<br />
hemgården ha en framtid även i den nya verkligheten.<br />
Mötesplatsen som välkomnar alla – oavsett religion,<br />
etnicitet, kön eller socialgrupp – kommer att vara<br />
det grundläggande för hemgårdens framtid och<br />
- 11 -<br />
Roland Romehed, 2012.<br />
framgång. Det är det som attraherar och<br />
väcker sympati för att människor ska komma<br />
och besöka hemgården – nu, såväl som i framtiden.
100 år i korTHeT<br />
Sara Öhman, 2012.<br />
Grundidén med <strong>Birkagården</strong> är att möta de behov som finns i samhället. Här<br />
skildras några av verksamheterna som bedrivits under åren.<br />
Det var Natanael Beskow och Ebba Pauli som<br />
grundade <strong>Birkagården</strong>. Förebilden hämtades<br />
från den engelska settlementrörelsen.<br />
1912 Läsrum och familjeaftnar öppnas på Rörstrandsgatan<br />
46 av Natanael Beskow och Ebba<br />
Pauli.<br />
Läsrummet, 1910-tal.<br />
1912 Natanael Beskow arbetar som föreståndare<br />
och Ebba Pauli som biträdande föreståndare.<br />
1912 Dagny Thorvall, Rut Montelius och Märta<br />
André är de tre första medarbetarna.<br />
1912 Birkagossarna för pojkar mellan 11 och 24<br />
år startas. Något senare startar även Birkatöserna.<br />
1913 Kindergarten med Moster Disa öppnas för<br />
mindre barn.<br />
1914 De första barnen åker på sommarkoloni.<br />
1915 Verksamheten kräver större lokaler och<br />
en samlingssal hyrs i det nu rivna huset på Karlbergsvägen<br />
76.<br />
1916 <strong>Birkagården</strong>s folkhögskola startar den<br />
första kursen för arbetslösa.<br />
- 12 -<br />
1917 Ett samarbete inleds med ABF.<br />
1917 <strong>Birkagården</strong> har verksamhet i sju hus.<br />
1918 <strong>Birkagården</strong>s Fastighet AB bildas och<br />
köper huset på Karlbergsvägen 86.<br />
1918 Ett eget bokförlag ger ut skrifter, främst av<br />
föreståndaren Natanael Beskow.<br />
1918 Ett centralkök inrättas som kan bereda mat<br />
för 120-200 personer.<br />
1919 Ebba Paulis hus på Tallholmen i Mälaren<br />
disponeras av Flickklubbarna.<br />
1920 Lokalerna på Karlbergsvägen 82 och 84<br />
lämnas och verksamheten flyttar till 86:an.<br />
1920 Fastighetsbolaget köper Karlbergsvägen 76.<br />
1921 <strong>Birkagården</strong> blir stiftelse.<br />
Storköket, 1920.<br />
1926 Rörstrands Porslinsfabrik läggs ner och<br />
arbetslösheten breder ut sig i Birkastan.<br />
1927 En arbetsförmedling öppnas för att främst<br />
hjälpa mödrar som har barn på <strong>Birkagården</strong>.
1927 Ivarsudde på Vätö doneras till <strong>Birkagården</strong>,<br />
används som kolonigård.<br />
1928 Läsrummet slutar med utlåning när det<br />
nya Stadsbiblioteket öppnar.<br />
1930 Gillis Hammar blir föreståndare på<br />
Folkhögskolan.<br />
1930 I samband med Stockholmsutställningen<br />
försöker <strong>Birkagården</strong> driva hotell, vilket inte är<br />
ett framgångsrikt företag.<br />
1932 En värmestuga för arbetslösa öppnas.<br />
1935 Kursverksamhet för politiska flyktingar.<br />
1936 Karin Lindahl, medarbetare på <strong>Birkagården</strong>,<br />
köper Stjärnvik som används för kollo<br />
och sedan skänks till <strong>Birkagården</strong>.<br />
1937 Riksförbundet Sveriges Fritids- och<br />
hemgårdar, idag Fritidsforum, bildas.<br />
1938 Kursverksamhet, undervisning i svenska och<br />
middagsbespisning för flyktingar.<br />
1938 Arbetsförmedling för flyktingar.<br />
Ivarsudde, 1927.<br />
Stjärnvik, 1940-tal.<br />
- 13 -<br />
1938 Första sommaren på kollogården Stjärnvik.<br />
1940 Första sommaren på kollogården Kedjebo.<br />
1941 Ebba Pauli avlider efter en tids sjukdom.<br />
1943 Första året med statsbidrag till barnstugepersonalens<br />
löner.<br />
1946 Curt Norell efterträder Natanael Beskow<br />
som föreståndare.<br />
1949 Sagobio för stadsdelens barn.<br />
1953 Natanael och hans maka Elsa Beskow<br />
avlider.<br />
1958 Fritidshem för äldre barn inrättas.<br />
1961 Kommunen ger bidrag till kostnader för<br />
hemgårdens lokaler.<br />
1967 Första levande verkstad-kursen startar i<br />
källaren.<br />
1967 Holger Renberg efterträder Curt Norell<br />
som föreståndare.<br />
1968 Generationsträffen med öppen dagverksamhet<br />
öppnas.<br />
1969 Fartyget Shamrock köps för att kunna<br />
utveckla ungdomsverksamheten.<br />
m/s Shamrock, 1970-tal.<br />
1977 Öppen verkstad öppnar i källaren.<br />
1979 12 barn stämmer Stockholms stad med<br />
stöd av miljöskyddslagen. Miljön kring <strong>Birkagården</strong><br />
var hårt trafikerad.<br />
Foto: Holger Renberg
1979 Kersti Andersson efterträder Holger Renberg<br />
som föreståndare.<br />
1980 Kring fartyget Shamrock byggs en ny<br />
hemgård upp. 1980 blir Skeppsholmsgården en<br />
egen hemgård.<br />
1981 Stadsstudiecentrum öppnas för att öka<br />
medvetenheten om staden.<br />
1983 Karlbergsvägen 76 rivs och 86:an byggs om<br />
för att även rymma en samlingssal (invigs 1984).<br />
1985 Flottfestivalen hålls nere vid Karlbergskanalen.<br />
1986 Förskolan 76:an öppnas på Karlbergsvägen<br />
74-76.<br />
1992 <strong>Birkagården</strong>s fastighetsbolag köper<br />
fastigheter i Chile och Argentina i syfte att driva<br />
hemgårdsverksamhet.<br />
1992 Lalle Seth efterträder Kersti Andersson som<br />
föreståndare.<br />
1994 Förskolan Matteus på Karlbergsvägen 80<br />
blir en del av <strong>Birkagården</strong>.<br />
1995 Ungdomscaféet i ny regi.<br />
Flottfestival, 1980-tal.<br />
1997 <strong>Birkagården</strong> tar över driften av caféet på<br />
bottenvåningen.<br />
1998 Förskolan Karlavagnen på Tomtebogatan<br />
blir en del i <strong>Birkagården</strong>.<br />
2003 Roland Romehed efterträder Lalle Seth<br />
som föreståndare.<br />
- 14 -<br />
2004 <strong>Birkagården</strong>s fastighets AB säljs och det<br />
nya dotterbolaget Fabaris AB bildas, som äger<br />
huset på Karlbergsvägen 86 och kollogården<br />
Ivarsudde.<br />
2009 Elsa Beskows Sagoverkstad Blomsterfesten<br />
öppnar.<br />
2009 Förskolan Sol-Ägget öppnar på Birkagatan.<br />
2010 En övernattningslägenhet görs i ordning och<br />
hyrs ut.<br />
2012 1kmloppis på Karlbergsvägen.<br />
Blomsterfesten, 2009.<br />
1kmloppis, 2012.<br />
2012 <strong>Birkagården</strong> firar hundra år med ett<br />
jubileum 20-26 oktober.