27.09.2013 Views

Steriks – Marksten och plattor 2 - Allt-i-sten

Steriks – Marksten och plattor 2 - Allt-i-sten

Steriks – Marksten och plattor 2 - Allt-i-sten

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Egenskaper<br />

<strong>Mark<strong>sten</strong></strong> <strong>och</strong> <strong>plattor</strong><br />

Vid projektering av en markyta med mark<strong>sten</strong> <strong>och</strong> <strong>plattor</strong> är det nödvändigt att ta reda på:<br />

• Trafi kbelastning<br />

• Klimatzon<br />

• Materialtyper <strong>och</strong> tjälfarlighetsklasser<br />

• Måttsatt överbyggnadskonstruktion<br />

• Krav på jämnhet <strong>och</strong> kontroll<br />

Defi nition mark<strong>sten</strong> <strong>och</strong> <strong>plattor</strong><br />

Formatet avgör om en betong<strong>sten</strong> klassas som mark<strong>sten</strong> eller<br />

platta. Enligt europastandarden räknar man på förhållandet<br />

största längd dividerat med tjocklek. Är förhållandet > 4 defi nieras<br />

produkten som en platta medan ≤ 4 klassas som mark<strong>sten</strong>.<br />

Hållfasthetsklasser<br />

Hållfasthetsklasserna för mark<strong>sten</strong> respektive <strong>plattor</strong> skiljer sig<br />

åt beroende på olika provningsmetoder i europastandarden.<br />

<strong>Mark<strong>sten</strong></strong> kontrolleras med avseende på spräckhållfasthet <strong>och</strong><br />

<strong>plattor</strong> med avseende på böjhållfasthet. Produkterna tillverkas i<br />

olika hållfasthetsklasser enligt tabell 1.<br />

Defi nitioner mått<br />

Se fi gur 2 <strong>och</strong> 3.<br />

En markbetongbeläggning kan tekniskt beskrivas som en halvelastisk<br />

beläggning, eftersom den är både styv <strong>och</strong> elastisk, se<br />

fi gur 4. Till skillnad från asfalt, som är en viskoelastisk beläggning,<br />

består markbetongbeläggningen av styva enheter som är förbundna<br />

med varandra av elastiska fogar av sand. Beläggningen<br />

har en lång livslängd, precis som betong i allmänhet.<br />

Styv beläggning<br />

Elastisk beläggning<br />

Halvelastisk beläggning<br />

Figur 4.<br />

Figur 5.<br />

96 Arbeta med markbetong<br />

Produkt Standard Hållfasthetsklass<br />

<strong>Mark<strong>sten</strong></strong> SS-EN 1338 3,6 MPa<br />

Plattor SS-EN 1339 7 kN 11 kN 14 kN 25 kN<br />

Tabell 1. Hållfasthetsklasser för mark<strong>sten</strong> respektive <strong>plattor</strong><br />

1/2<br />

Fogbredd<br />

Byggmått<br />

Produktmått<br />

<strong>Mark<strong>sten</strong></strong>ens <strong>och</strong> plattans format har betydelse för beläggningens<br />

stabilitet <strong>och</strong> lastfördelande egenskaper, se fi gur 5. En tjockare<br />

<strong>sten</strong> med mindre horisontell utbredning klarar bättre av horisontella<br />

krafter <strong>och</strong> används därför på trafi kerade ytor.<br />

Ytor där tunga fordon bromsar, accelererar eller vrider hjulen som<br />

t.ex. korsningar, busshållplatser <strong>och</strong> vändzoner, utsätts för extra<br />

höga påkänningar. I dessa fall är packning <strong>och</strong> säkerställd dränering<br />

speciellt viktig.<br />

Trafikriktning<br />

Trafikriktning<br />

1/2<br />

Fogbredd<br />

Figur 2. Figur 3.<br />

Modulmått<br />

Läggning med tunn platta<br />

Läggning med tjock <strong>sten</strong><br />

Modulmått


Fogen<br />

Fogen är en viktig del i beläggningen <strong>och</strong> ska vara ca 3 mm bred.<br />

<strong>Mark<strong>sten</strong></strong> <strong>och</strong> <strong>plattor</strong> tillverkas mestadels med distanser på ca 2,5<br />

mm. För att säkerställa fogbredden bör <strong>sten</strong>arna läggas löst så att<br />

man får luft mellan distans <strong>och</strong> <strong>sten</strong>, se fi gur 6.<br />

Fogsandens uppgift är att se till att <strong>sten</strong>arna samverkar <strong>och</strong> fördelar<br />

la<strong>sten</strong>, se fi gur 7. Om fogen är för liten kan fogsanden inte<br />

komma ned <strong>och</strong> låsa <strong>sten</strong>arna. Följden kan dels bli att vatten kan<br />

gå ned i fogen <strong>och</strong> underminera beläggningen, se fi gur 8 <strong>och</strong><br />

dels att <strong>sten</strong>arnas kanter lättare slås av mot varandra. Är fogen för<br />

bred kan fogsanden inte överföra de vertikala krafter som uppstår<br />

vid belastning.<br />

Figur 6.<br />

Luftspalt<br />

Fas<br />

Fog 3 mm<br />

Distans<br />

Höjdsättning <strong>och</strong> vattenavrinning<br />

God vattenavrinning ska alltid säkerställas, då stående vatten i<br />

konstruktionen kan innebära en försämrad bärighet.<br />

Figur 9 visar tre olika typer av tvärsektioner. Valvkonstruktionen<br />

ger, förutom god vattenavrinning, även en ökad samverkan mellan<br />

<strong>sten</strong>arna <strong>och</strong> på så sätt en bättre lastspridning.<br />

En eff ektiv vattenavrinning erhålls om den resulterande lutningen<br />

är >2.5%. Vald lutning på beläggningen ska gälla för samtliga<br />

lager, från terrassnivå till färdig yta, så att varje lager är jämntjockt.<br />

Avrinning ordnas mot lågpunkter i form av brunnar, dagvattenrännor,<br />

diken mm.<br />

Läggningsriktningar<br />

På gångvägar där i princip inga tunga belastningar förekommer<br />

kan <strong>plattor</strong> <strong>och</strong> mark<strong>sten</strong> läggas utan förskjutna fogar. Utsätts ytan<br />

för tyngre <strong>och</strong> vridande fordon ska fogarna på något sätt vara förskjutna<br />

eller läggas i mön ster som tål belastning. Förutom den enskilda<br />

<strong>sten</strong>ens egenskaper har även läggningsmönstret betydelse<br />

för beläggningens lastupptagande förmåga.<br />

Vid rak läggning ska trafi kering ske tvärgående, se fi gur 10:1. Det<br />

mest fördelaktiga mönstret med rektangulär<strong>sten</strong>, med hänsyn till<br />

lastupptagande förmåga, är ett fi skbensförband lagt enligt fi gur<br />

10:2 <strong>och</strong> 10:3. Andra lämp liga produkter som kan användas till<br />

körbara ytor är ”låsande” <strong>sten</strong> som SF-<strong>sten</strong> (10:4), Hexa-<strong>sten</strong> (10:5)<br />

<strong>och</strong> Robust (10:6).<br />

Där tunga fordon bromsar, accelererar eller vrider hjulen bör, förutom<br />

ett lämpligt läggningsmönster, även stabila kantstöd användas.<br />

<strong>Mark<strong>sten</strong></strong>ens form <strong>och</strong> tjocklek ska dessutom beaktas, liksom<br />

att fogarna ska förbli välfyllda.<br />

Figur 7.<br />

Figur 8. Vid bristfällig fogfyllning undermineras beläggningen vid regn.<br />

Figur 9.<br />

10:1<br />

10:2<br />

10:3<br />

Figur 10.<br />

Utan fogsand<br />

Med fogsand<br />

Takfall<br />

Ensidigt tvärfall<br />

Valvkonstruktion<br />

Planering, projektering <strong>och</strong> utförande - mark<strong>sten</strong> <strong>och</strong> <strong>plattor</strong><br />

10:4<br />

10:5<br />

10:6<br />

97

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!