Läs hela TS-tidningen

TS
TIDNINGEN
T I D N I N G E N
2.2011
SÖDERMANLANDS
NYHETER
Därför är den
oumbärlig för GW
HAKELIUS
”Jag har aldrig haft en
sämre chef än jag själv.”
SÅ KLÄTTRADE JAG I
BONNIER-HIERARKIERNA
Björn Vingård om karriären
UPPLAGEUTVECKLING
2000-2010

INNEHÅLL
Vad är TS?
TS är en oberoende och objektiv
aktör som förser mediebranschen
och dess intressenter med reviderad
statistik och information.
Vår affärsidé
TS ska med sin kunskap om svenska
medier bidra till sina kunders
utveck ling och framgång, genom
att ge rätt beslutsunderlag för
medieval, affärsutveckling och
produkt utveckling och
därigenom ge möjlighet
att skapa bra och
lönsamma affärer.
Innehåll
JOHANNA KRONLID, LO-tidningen
Chefredaktör sedan ett år ........................................4
JOHAN HAKELIUS
”Sverige är ett extremt snobbigt samhälle” .................8
PAPPERSTIDNINGEN
Resonemang om våra största tidningars framtid .......12
Upplageutveckling TS-reviderade tidskriftsupplagor
2000–2010 ........................................................16
Veteranen BJÖRN VINGÅRD
”Framtiden tillhör tidskrifterna” ................................18
LEIF GW PERSSON
Om bra journalistik ...............................................22
TABELLER
Tidskrifter ..............................................................26
RS-medier .............................................................27
TS-tidningen utges av Tidningsstatistik AB
Redaktion
Magnus Paulsson ansvarig utgivare,
Inga Cedronius och Ken Olofsson
Grafisk form och produktion
alsterlund.se
Grafisk form framsida
Frida Wentzel
Framsidesbild
Foto: Patrick Miller
Kontaktuppgifter
Vasagatan 11, 114 78 Stockholm
08-507 424 00 | info@ts.se | www.ts.se
Prenumeration
Monica Edström, 08-507 424 26
Revisioner
Jens Borgström, Ulrika Edlund
Peter Hedén, Magnus Hellström
Conny Igelmo, Per Nilsson
Magnus Paulsson
och Jan Westerlund
Medlem i
International Federation of
Audit Bureaux of Circulations
2 TS-TIDNINGEN

2 | 2011
Var så god,
ett magiskt nummer!
ALLA GODA TING ÄR TRE heter det ju och TS, brukar vi säga, har tre uppgifter. Revidera,
ta fram regler och inte minst viktigt kommunicera resultaten av revisionerna i
förädlad form.
Första uppgiften står våra revisorer för och för dessa är det nu tidskriftstider. Alla
ska besökas åtminstone en gång innan upplagorna publiceras den 24 februari 2012.
Lägg därtill ett ökande antal gratistidningar, alla typer av dagspress och veckovisa
webbrevisioner så finns det att göra. Men allt revisorerna granskar styrs ju till syvende
och sist av de regler som branschen tar fram.
Den andra uppgiften är således att ta fram regler för medierevision. Detta görs
framförallt i en branschsammansatt mediekommitté. Vid senaste mötet beslutades
enhälligt om ett helt nytt regelpaket för digitala exemplar från 1 januari 2012. Till
vår hjälp med att ta fram detta har vi haft vi en liten engagerad grupp med annonsör,
medierådgivare och medier som hade transparens som ledord. Givetvis måste detta
följas noga och säkerligen anpassas löpande.
Gränsen för när digitala exemplar särredovisas är kvar på tre procent. När särredovisningen
av de digitala exemplaren sker görs detta framgent enligt samma exemplarredovisning
som för TS-upplagan. Detta ger en ökad transparens.
Tidningar som särredovisar ska i marknadsföringen, när upplaga används, även
ange fördelningen mellan digitala och tryckta exemplar. Transparensen ökar med
detta. Mer om detta hittar du på vår hemsida och vi kommer även att skicka ut alla
detaljer kring detta till våra kontaktpersoner
EN VIKTIG DEL I DET VI GÖR på TS är att marknadsföra anslutna medier. Därför
är vi nu en av Sveriges Annonsörers samarbetspartners inför Stora Annonsörsdagen
2012. Kanske träffar du oss också på Tidskriftsdagen där vi visar upp vårt nya
analysverktyg Mapspot eller på Groddengalan där vi som vanligt är med.
COMPUTER SWEDEN VAR FÖRST med att och på ett och samma intyg
från TS redovisa flera av sina kanaler ut mot marknaden – papperstidning,
e-mail och webb. Det har gått en del år sedan dess och nu ser vi
fler och fler mediehus som på ett och samma intyg vill redovisa sina
styrkor och slippa att själva uppdatera varje vecka. Senaste att ansluta
sig var SN.
IBLAND NÄR JAG RINGER MIN KAMRAT får jag i mitt öra höra att
tre är ett magiskt nummer. Detta nummer av TS-tidningen är
kanske inte magiskt men det ser lite annorlunda ut än tidigare.
Vi vill att den ska spegla våra ledord trovärdig, kompetent och
oberoende men även ge kittlande läsning. Hoppas att du som vi
tycker att vi lyckats.
Magnus Paulsson
vd, Tidningsstatistik AB
LEDARE
FOTO: PATRICK MILLER
3

JOHANNA KRONLID
LO SATSAR
150 MILJONER
PÅ MEDIEHUS
TEXT: KEN OLOFSSON | FOTO: MONS BRUNIUS/SCANPIX
En tidigare LO-ordförande, August Lindberg
(1936-47), talade på 60-talet om
”tidningarna som vårt viktigaste vapen.”
2003 kom en utredning om ”facklig
mediepolitik”; det var ett slags farväl
till den ekonomiskt misskötta a-pressen
som tog med sig Malmös socialdemokratiska
flaggskepp Arbetet i graven.
Fackförbunden reagerade mot slöseriet
med medlemmarnas pengar, mellan
1975-82 betalade LO 300 miljoner för
att täcka a-pressens förluster och i mitten
på 80-talet bestämde sig dåvarande
LO-ordföranden Stig Malm, ”vi ska inte
längre satsa pengar på tidningar som inte
går ihop.” Det var en tydlig stoppsignal
i rörelsens mediepolitik. Eller som MarieLouise
Samuelsson beskrev det i en
djuplodande analys på Expressens kultursida
i september 2010: ”LO har alltså
tagit sig ur rollen som ”mjölkkossa”, men
samtidigt tappat sin gamla genomslagskraft
och är nu ett kreatur bland många
andra i det mediala kupésamhällets bås.”
Samuelsson drog i artikeln slutsatsen
att LO-ekonomer numera syns allt mera
sällan i breda medier medan de stora
bankernas analytiker och chefsekonomer
i princip framträder dagligen i TV-soffor
och på ekonomisidor ”och som häpnadsväckande
nog behandlas som sanningssägare
och oberoende experter.”
LO-ledningen har under ordföranden
Wanja Lundby-Wedins ledning utrett
hur tidningar och andra medier ska få
bättre genomslag och bättre ”synlighet”
bland medlemmar, sympatisörer och i det
allmänna mediebruset. 2003 presen tera des
en utredning, ”Mångfald eller mono pol.”
Fler har följt. Lundby-Wedin har sagt
sig vara nöjd med förbundstidningarna
och det lilla inflytande LO fortfarande
har över sitt flaggskepp Aftonbladet – att
vara med och godkänna vem som är politisk
chefredaktör. Karin Pettersson var
det senaste valet efter Helle Klein.
”ÖNSKEDRÖMMEN FÖR LO-TIDNINGEN”
Lundby-Wedin berömde i ett uttalande
2010 LO:s ekonomiska satsning på sajten
”Dagens Arena” och öste beröm över
LO-tidningen, ”en önskedröm vore att
den kunde gå till varje LO-medlem, inte
bara som nu till fackliga ombud och andra
förtroendevalda.”
LO-tidningen fick en ny chefredaktör
i november samma år, Johanna Kronlid.
Hon var chefredaktör för två tidningar,
Arbetarskydd och Lag & Avtal, när hon
sökte uppdraget och fick det. Hon gjorde
ett uppmärksammat debattinlägg 2007
när Arbetarskydd köptes av Talentumförlaget
– med udden riktad mot Journalistförbundet.
Hon skrev bland annat:
”Flera fackförbund oroar sig över
att statliga myndigheter säljer sina tidningar.”
I ett pressmeddelande från Journalistförbundet,
SKTF och ST nämns
särskilt Arbetsmiljöverkets försäljning av
Arbetarskydd.
”Journalistförbundet, som tror på
mångfald i ägandet, borde se fördelarna
4 TS-TIDNINGEN

2 | 2011
”Vi är inte en tidning
som går i husbondens
ledband”
med att ett litet förlag stärks i konkurrensen.
Talentum är ett litet förlag jämfört
med Bonniers… det motverkar väl
ägarkoncentrationen? ”
Nu sitter Kronlid i ett gammalt fint
hus, intill LO-borgen med stuckatur och
vackra kakelugnar i rummen, och hoppas
på större resurser för sin tidning, att LOchefens
retorik blir praktik:
– Vi är en angelägen tidning för våra
förtroendevalda, vår kärngrupp av läsare.
Men vi är det också för så många andra
i samhället. Vi är inte en tidning som
går i husbondens ledband, det är en myt
som tyngt tidningen och som vi ska försöka
bryta. Vi är en stark medieröst, inte
minst i de storstäder som helt saknar arbetarpress.
LO har 1,5 miljoner medlemmar,
det gäller att vi kan nå ut med vår
journalistik på ett bredare sätt. Vi måste
vara mer aktiva och naturligtvis krävs det
att ägaren vill satsa resurser för att få en
bredare läsarbas, säger Johanna Kronlid.
”VÅR RÖST BEHÖVS”
Johanna är född och uppväxt i Örnsköldsvik,
”jag är ett stort Foppa Forsberg- och
MoDo-fan.” Hon började sin tidningsbana
på Nya Norrlands lokalredaktion,
den fortsatte i Härnösand. Karriären gick
vidare på Västerbottens Folkblad i Umeå
och fortsatte på Metallarbetaren (numera
Dagens Arbete) i Stockholm. Johanna
är gift med Dagens Eko-reportern
Staffan Sonning som rapporterar från
olika håll i världen. De har tre barn och
LO-tidningens chefredaktör
Johanna Kronlid
vill nå ut till fler
>
LEDARE
5

ARTIKEL
sin fasta punkt
i Stockholm.
När Staffan
fick en tjänst i
Singapore på
90-talet flyttade
Johanna
med och blev
stringerskribent
för olika
tidningar, ”det
var ju tacksamt då när den asiatiska
krisen började.” Efter ett redaktionschefsuppdrag
på Skolvärlden hamnade
Johanna på LO-tidningen.
– Jag ville gå vidare i yrket.
– Dina politiska sympatier är
alltså socialdemokratiska?
– Ja, det går väl knappast att jobba
här om man inte känner så. I min
ungdom var jag medlem i centern
men det är ju längesen…
Johanna chefar över 16 personer
(7,5 reportrar) för en tidning som
utkommer med 42 nummer om
året (utgivningsdag fredagar).
– Jag arbetar i ett gäng som besitter
en oerhört stor journalistisk
kompetens. Jag är imponerad över
den kunskap, ambition och energi
som finns i de här lokalerna. Vi
har en viktig roll att spela när LOrörelsen
och s-partiet har så litet
utrymme i de stora medierna.
”MÅSTE BLI BÄTTRE PÅ MILJÖ
OCH EKONOMI”
– Vilka är era styrkor?
– Vi är, tycker jag, överlägset bäst
bland alla tidningar när det gäller
avtalsrörelserna. Vi är bra på kulturområdet
och EU-frågor. Vi är sämre
när det gäller miljöjournalistik och
på det ekonomiska fältet. Där arbetar
vi hårt för att vässa till oss.
Vi borde också ha någon spalt om
sportfrågor, ett stort intresse bland
våra läsare. Det pratade vi om på
vårt morgonmöte förresten.
LO-tidningens upplaga är
60 500 exemplar. Prenumerationsavgiften
för medlemmar är 210 kr
om året, icke medlemmar får betala
595 kronor.
– Visst önskar jag att vi kunde nå
fler. Vi behövs i samhällsdebatten,
den mår bra av mer dynamik och
åsikter från olika infallsvinklar. Vi
gör nu en stor prenumerationskampanj,
min förhoppning är att vi kan
dubblera upplagan om ett år eller
två. Vi har utvecklat webben och
glädjande nog kraftigt ökat trafiken
på vår sajt, det var ett av mina mål
när jag kom hit.
– Hur självständig är – eller får –
LO-tidningen vara?
– Vi känner stor frihet. Jag har
hittills inte blivit uppkallad i LOborgen
och blivit tagen i örat. Jag
hoppas att jag heller aldrig blir det.
Jag har ett ansvar för vår journalistik,
den ska vara fri från ägarpåtryckningar.
Jag upplever det som
att vi arbetar i ett klimat med högt i
tak. Det innebär ett stort ansvar men
det har vi alla här på redaktionen.
LO VILL SKAPA MEDIEHUS
Bara några veckor efter mötet med
Johanna Kronlid avslöjade Wanja
Lundby-Wedin LO:s medieplaner
i en artikel på Expressens debattsida.
Hon avslöjar att intäkterna av
6 TS-TIDNINGEN

WANJA LUNDBY-WEDIN:
”150 miljoner
ska göra det
möjligt att
driva samhällsdebatten
åt
vänster”
försäljningen av aktieinnehavet i
Aftonbladet enligt ett förslag delvis
kan investeras i ett så kallat ”möjlighetskapitalbolag.”
– Vi tänker satsa 150 miljoner i
ett bolag som ska göra det möjligt
för duktiga entreprenörer som delar
våra ideal att driva samhällsdebatten
åt vänster. Vi gör detta eftersom fler
opinionsbildande aktörer, som delar
fackföreningens värderingar, måste
få utrymme i debatten.
Lundby-Wedin skriver vidare:
”- - - Vi har beslutat oss för att
göra en kraftsamling kring en av
fackföreningsrörelsernas starkaste
tillgångar; våra tidningar. LO-förbundens
tidningar har i dag mer än
en och en halv miljon läsare. - - - Vi
måste säkerställa att våra tidningar
klarar de utmaningar som medlemmarnas
förändrade medievanor och
konkurrensen i det nya medielandskapet
innebär. Därför prövar vi nu
om det är möjligt att samla utgivningen
av LO-förbundens tidningar
i ett gemensamt mediehus.”
2 | 2011
– Rena snurren,
säger Hans Larsson
om LOs satsning.
Hans Larsson, chefredaktör för
Dagens Arbete och ordförande för
Sveriges Tidskrifter, är kritisk till
LO-ordförandens inlägg och den
strategi hon skisserar i sin debattartikel.
”INGEN DIALOG MED OSS SOM AR-
BETAR MED FÖRBUNDSTIDNINGAR”
– Jag förstår inte mycket av vad
Wanja Lundby-Wedin menar med
sitt inlägg och sina synpunkter på
LO:s mediepolitik. Det behövs inga
”nya duktiga entreprenörer” i det
som svamligt kallas ”möjlighetskapitalbolag”
och som tydligen ska disponera
150 miljoner till satsningar
som ¨åtminstone jag inte känner
till. Det märkliga är att den utredning
hon hänvisar till inte omfattar
samtal och dialog med oss som
arbetar med de förbundstidningar
som redan finns på marknaden, det
är vi som har kunskapen och kanske
en del goda idéer om hur verksamheterna
ska kunna utvecklas på ett
professionellt sätt. Detta verkar ointressant
för LO-ledningen och inblandade
utredare och det förvånar
mig storligen, säger Hans Larsson
till TS-tidningen.
Larsson konstaterar i ett debattinlägg
i Expressen att LO riskerar
att kasta ytterligare 150 miljoner i
JOHANNA KRONLID | HANS LARSSON
”Pengarna i sjön”
FOTO: ALEXANDER DONKA
sjön, att utspelet bara lockar opinionsbranschens
lycksökare till
LO-kassörens dignande kassakista.
”LO har i dag en unik kanal ut till
alla sina medlemmar, nämligen
förbundstidningarna. Gemensamt
för dem alla är att de befolkas av
duktiga journalister, sådana som
tänker och agerar självständigt. Och
som inte går i LO:s eller förbundens
ledband.”
”HUR SKA DETTA GÅ TILL
I PRAKTIKEN?”
– Vi behöver inte ha några mediala
megafoner. Det är bortkastade
pengar, rena snurren. Wanja skriver
om att ”duktiga entreprenörer” ska
få pengar för att driva samhällsdebatten
åt vänster. Hur detta ska gå
till i praktiken säger hon inte ett ord
om, konstaterar Hans Larsson och
skriver vidare:
”I fackförbundspressen finns en
kvalificerad journalistik om arbetsliv
och samhälle, en journalistik som
inte finns någon annanstans. Med
blott en liten del av LO:s 150 miljoner
skulle den journalistiken kunna
utvecklas och förbättras ytterligare.
Med journalistik kan man åstadkomma
långt fler och större förändringar
än med propaganda.”
KEN OLOFSSON
7

LEDARE
Han är en färgstark person,
både till det yttre och i sina åsikter.
Med sitt flyhänta språk och
underfundiga meningar lämnar
Johan Hakelius få oberörda.
8 TS-TIDNINGEN

TEXT: INGA CEDRONIUS | FOTO: WWW.PALMKLINT.SE
DANDY MED
VÄLVÄSSAD
PENNA
Som alltid ser Johan Hakelius mycket
elegant ut i rutig tweedkavaj och
väst när vi träffas denna grå oktoberdag
på ett café i Vasastan, dit han
tagit sig trots en kraftig förkylning.
På nästippen sitter de karaktäristiska
runda glasögonen och i bröstfickan
sticker en färgglad sidennäsduk fram.
Johan Hakelius är mannen vars
klädstil även blivit hans varumärke.
Efter många år som bland annat
ledarskribent på Svenska Dagbladet
och chefredaktör på Finanstidningen
arbetar denna livlige debattör i
dag som frilansjournalist med uppdrag
som varierar från kolumnist
i Aftonbladet till panelmedlem i
TV4s morgonsoffa och spanare i P1.
Du har i många år varit anställd
på tidningar och tidskrifter men i
dag är du frilansare.
– Ja, jag har inte haft ett ”riktigt”
jobb på åtta nio år, säger Johan Hakelius
och småler. Men jag måste
säga att jag aldrig har haft en sämre
chef än jag själv. Jag är en riktig
slavdrivare och dessutom stenhård i
löneförhandlingar.
När jag lämnade Finanstidningen
kände jag att jag ville göra något
på egen hand. Jag var så vansinnigt
trött på alla möten, särskilt de som
alla sitter med på men ingen tycker
2 | 2011
att det är någon poäng med. Då valde
jag att prova på frilanslivet. Först var
tanken att det bara skulle vara under
något år, men det gick så bra att
jag fortfarande är kvar, efter snart
ett decennium. Jag har också haft
lite tur. Jag har bytt uppdragsgivare
efter hand. När jag slutat med ett
uppdrag har det alltid dykt upp ett
annat, vilket förstås har påverkat mitt
val att bli kvar som frilansskribent.
”MYCKET RÖDPENNA BLEV DET”
Under åren har du skrivit i allt från
Svenska Dagbladet till tidskriften
Axess magasin. Måste du anpassa
dig till olika målgrupper när du har
så olika uppdragsgivare?
– I stil och språk, ja. Läsare av till
exempel Aftonbladet, Affärsvärlden
och Axess har alla olika förkunskaper
och erfarenheter. Den långt
drivna satir jag skriver i Axess skulle
till exempel aldrig fungera i Aftonbladet.
Men det är roligt, för det gör
att jag får variation i arbetet. Men
mina åsikter är förstås desamma,
oavsett uppdragsgivare. Jag började
på Svenskans ledarsida, vilket var
en mycket bra skola eftersom man
där fick skriva två till tre artiklar
varje dag. Allt från inlägg om mellanöstern
till att rapportera om en
JOHAN HAKELIUS
ny brandstation i Täby. Formatet
var broadsheet och det skulle fyllas
varje dag. Det blir rätt mycket text.
Men jag hade en väldigt bra redaktör,
Håkan Hagvall. Han var som en
gammal folkskolelärare och jag tror
aldrig att han hindrade mig från att
skriva någonting, men jag fick heller
aldrig något publicerat som inte han
hade gått över med rödpennan. Och
mycket rödpenna blev det. Men inte
går det att skriva nästan tusen krönikor
som jag gjort i Aftonbladet utan
att ha en fast inre kärna av värderingar.
I annat fall skulle det vara en
hopplös situation.
Du är skribent, krönikör och
författare och dessutom debattör
i radio och tv. Vilken plattform är
viktigast för dig?
– Skrivandet är det absolut viktigaste.
Där känner jag mig mest
hemma.
Vad är största skillnaden mellan
att skriva böcker och att skriva artiklar
och krönikor?
Korta texter är väldigt svåra att
skriva bra. Många tror att korta texter
är enklare att skriva än längre,
men det är precis tvärtom. I långa
texter kan man slarva en aning
och det försvinner i ordmängden.
Å andra sidan är jag något av en
9
>

JOHAN HAKELIUS
korttext-narkoman efter att ha skrivit
så mycket kort under så lång tid.
Jag har vant mig vid att snabbt kunna
byta ämne och snabbt bli klar.
Eftersom jag lätt blir uttråkad är det
detta jag måste kämpa emot när jag
skriver längre texter. Sedan gäller
det att hitta en rytm som fungerar i
längre format. En bra text, kort eller
lång, måste ha en egen rytm och
längre texter är mer komplicerade
i den meningen. De är symfonier
med fler tempoväxlingar och olika
satser. En kolumn är en schlager,
som möjligen har rum för en tonartshöjning,
men annars bygger på
vers och refräng.
Dina krönikor är kända för sin
briljans, skärpa och frispråkighet
men också för sin humor. Hur får
du inspiration?
– Ja, inte sitter jag och väntar på
att kreativiteten ska infinna sig. Det
har jag inte råd med som frilansjournalist.
Det är bara att se den
krassa verkligheten och att jobba på
för brödfödan.
Namn: Johan Hakelius
Född: 28 december 1967
Familj: Gift med Susanna Popova
Bor: Vasastan i Stockholm
Bakgrund: Bland annat ledarskribent
på Svenska Dagbladet, chefredaktör
på Finanstidningen, skriver i
dag för Axess, Aftonbladet,
”Jag sitter inte och väntar på att
kreativiteten ska infinna sig.
Det har jag inte råd med som
frilansjournalist.”
Får du många reaktioner på dina
ibland minst sagt okonventionella
krönikor?
– Ja, absolut. Jag har kallats både
kommunist och högerextremist.
Orsaken till att man sätter etiketter
på folk är för att undgå att behöva
möta argument. Det gör det enkelt.
SVERIGE ÄR ETT SNOBBIGT LAND
Johan Hakelius tycker att Sverige är
ett extremt snobbigt samhälle där
det finns otroligt mycket koder och
uppföranderegler.
– Men till skillnad från exempelvis
USA eller England så låtsas
vi i vårt land inte om dem. De är
inte offentliga utan mycket hemliga.
Därför är det väldigt roligt att identifiera
dem. Genom att man gör det
så bryter man mot dem. Och det
kan räcka för att folk ska bli upprörda.
Man får helt enkelt inte tala
klartext vilket är lite märkligt, säger
han och fortsätter:
– Tänk dig att du sitter på en
bättre middag i Sverige och så råkar
Affärsvärlden, Tidningen Vi,
Connoisseur Magazine samt medverkar
i radio och tv. Skrivit flera
böcker bland annat Manifest för
otidsenliga, Förmögen till Värdighet,
Döda vita män och Ladies.
Tycker om: Sin fru
Tycker inte om: Telefonförsäljare
någon begå ett etikettsbrott. Om
man gör det i USA eller England
kommer förmodligen bordsgrannen
att vända sig till dig och säga att ”så
här gör vi här”. Inte mer med det. I
Sverige vänder sig din bordsgranne
mot den som sitter på andra sidan
bordet och säger ”såg du vad han
gjorde?”. Det innebär att det är extremt
svårt för någon som kommer
utifrån att ta sig in i det svenska
samhället då koderna är outtalade.
För vad ska invandrare hålla sig till
när de inte får insikt i våra koder?
Det är också orsaken till att vi är
så usla på att integrera invandrare i
Sverige. Svenskarna är ju inte rasister
i egentlig bemärkelse för är man rasist
tror man på allvar att vissa raser
är underlägsna. Men det tror jag faktiskt
att det är få svenskar som tycker.
Däremot är svenskarna extremt
slutna mot alla som inte är svenskar
eller ens kommer från bygden.
LEDNINGSPROBLEM I
MEDIEBRANSCHEN
Hur ser du på mediesituationen
idag med Internet och sociala
medier?
– Jag tycker att det finns ett
ledningsproblem i mediabranschen.
Tidningscheferna borde sluta fixera
sig vid papper eller Internet.
Det är klart att man måste hitta
finansiering så man kan ta betalt
för innehållet, men det är innehållet
som är det viktiga. Det andra är
10 TS-TIDNINGEN

en teknikgrej, en distributionsform.
Jag tycker att särskilt de tryckta,
eller skrivna, medierna idag saknar
självförtroende. De sneglar hela
tiden åt sidan, osäkra på om det de
gör är meningsfullt, rätt och intressant.
Vad gäller finansiering finns
säkert lösningar. För Aftonbladet var
Blocket en lösning men det såldes ju
så småningom. Det gäller för ägarna
att ha idéer och hitta lösningar.
Din hustru, Susanna Popova,
är också journalist. Hur är det leva
med en person som har samma yrke
som man själv? Är det inspirerande
eller rent av jobbigt?
– Ingen av oss är ju egentligen
journalist. Susanna har sin examen
i psykologi och skriver inte längre i
tidningar. Hon tröttnade helt enkelt
och slutade för flera år sedan. Numera
skriver hon böcker, gör moderatoruppdrag
och liknande. Men
några problem är det inte att vara i
samma bransch. Vi träffades för övrigt
på Svenska Dagbladet där vi var
arbetskamrater. Majoriteten av våra
vänner är dessutom inte i mediebranschen.
Det blir en bra balans.
Nu har du varit frilansjournalist
i snart tio år, trots att du bara tänkte
prova på det i ett år. Var ser du
dig själv om ytterligare tio år?
– Jag tänker sällan så. Min erfarenhet
är att det dyker upp möjligheter
man inte tänkt på. Men jag
skulle bli förvånad om jag inte skriver
i någon form.
2 | 2011
INNEHÅLL
11

PAPPERSTIDNINGEN
FOTO: BERNDT-JOEL GUNNARSSON ”Ingen
ska behöva tvivla på
tro värdigheten”
AktivMäklare
E N BR A NSCHTI D NING FR Å N FA S T I GHE T S M Ä K LAR F Ö R B UNDET
Hon tog över en
mäklarbyrå i norr
FOLKEGRAUERS:
Konkurrerande provisionskrav
Tor-Leif Thuresson,
Ansvarig utgivare,
Aktiv MäklareMäklare,
ordförande Fastighetsmäklarförbundet
Varför anslöt ni er tidskrift till TS?
– I en egen läsvärdesundersökning har förbundet konstaterat att
läsfrekvensen är mycket hög hos mottagarna, men tyvärr nöjer sig
inte de större annonsörernas mediabyråer med detta. Vår annonsackvisitör
Marco Silvestri på A-Sälj får ofta höra att medie byråerna
vill ha en bekräftelse på att tidningen verkligen är kontrollerad av
en opartisk instans. På förbundet tycker vi att det känns naturligt att
erbjuda en öppenhet i faktaredovisningen av tidningen så att ingen
ska behöva tvivla på trovärdigheten.
Hur tänker ni använda informationen från revisionen?
– Eftersom vi i första hand anslutit oss till TS för annonseringens
skull så gäller det att sprida detta på bästa möjliga sätt. Ju fler som
känner till att tidningen är TS-kontrollerad, desto bättre. Vi ser det
som en kvalitetsstämpel på tidningen och ger vår annonsackvisitör
en möjlighet att erbjuda klart redovisade och jämförbara siffror på
tidningens räckvidd till presumtiva annonsörer. Som annonsorgan
spelar man då på en ”neutralt bevakad arena för annonsörer” och
egentligen borde även våra konkurrerande tidningar i branschen
också besluta sig för en anslutning till TS.
INGELA WADBRING:
”Det kan bli en klassfråga:
vem har råd att hålla sig
med en papperstidning på
morgonen?
Aftonbladets chefredaktör Jan
Helin: ”Aldrig i historien
har Aftonbladet haft så
många läsare som nu. Ni är 2,5 miljoner
läsare som läser oss varje dag.
Det gör oss till Sveriges i särklass
mest läsa tidning. Ändå måste vi
ställa om och göra Aftonbladet med
färre anställda.”
Expressens vd Bengt Ottosson:
”Expressen gör en vinst om 80,2
miljoner under årets första månader.
Vi tar marknadsandelar i print,
magasinsverksamheten växer och
räckvidden i de digitala medierna
ökar snabbt.” Men han tvingas konstatera:
Styrelsen har beslutat om
ett sparprogram om cirka 60 miljoner
som omfattar alla verksamheter
och avdelningar, bland annat kommer
sidproduktionen för tidningens
alla editioner att samordnas i
Stockholm. Hur många tjänster som
sparas in på effektiviseringen ska
Expressen förhandla med fackklubbarna
om.
12 TS-TIDNINGEN
NR 5•2011

2 | 2011
PAPPERSTIDNINGEN
”STORSTADS-
TIDNINGARNA
TVINGAS SPARA”
Hösten kom med sina paradoxala budskap:
De stora tidningsdrakarna minskar personalstyrkan och tappar i upplaga.
När cheferna förklarar facit börjar de med det positiva
– och avslutar med brasklappen.
Också Sydsvenskans organisation i
Malmö kommer att innebära färre
tjänster, mellan 50–70, det pågår
en uppdelning av SDS-koncernen i
Skåne-media som har sålts till Gota
Media och Sydsvenskan enligt källor
till Resumé.
Sydsvenskan minskar antalet
tjänster med 80. Vd Lars Dahmén
säger i ett uttalande (citat i en DNartikel
28 oktober) att “produkten
inte ska försämras, läsarna ska få
samma kvalitet som förut. Det
handlar om hur man gör, ett smartare
sätt att producera tidningen. Vi
kommer bland annat att minska antalet
chefer. Men smärtgränsen för
antalet anställda har vi inte nått än.
Vi är inte alls nere på de nivåerna...”
Medieekonomen Stefan Melesko,
docent i medieekonomi vid Högskolan
i Jönköping, lämnar följande
kommentar i DN-artikeln:
– För mig finns ingen enhetlig
bild. Det som sker i Stockholm med
dramatiska neddragningar har inte
TEXT: KEN OLOFSSON
sin motsvarighet i landsorten. För
Sydsvenskans del handlar det om ett
antal år av uteblivna åtgärder, tidningen
borde ha tjänat mycket mera
pengar under de senaste åren på
grund av sin starka lokala ställning.
När det gäller Expressens centralisering
av redigeringen av Kvällsposten
och GT är jag tveksam. Då tappar
man det man bäst behöver, den lokala
styrkan.”
Schibsteds andra stora tidning,
Svenska Dagbladet, aviserar också
nedskärningar. Antalet tjänster ska
minska med minst tio. Totalt ska
den norska mediekoncernen spara
cirka 150 miljoner kr på tidningarna
i Sverige. Schibsteds vinst var kvartalet
april–juni 683 miljoner norska
kronor, en förbättring med cirka 30
miljoner.
Aftonbladets chefredaktör Jan
Helin säger:
– Vi på Aftonbladet bejakar den
digitala utvecklingen och har goda
skäl till det. Aftonbladet är en av de
tidningar som bäst lyckats ta våra
läsare, våra historier och skribenter
med ut i den digitala världen. Vi är
mycket glada över att vi i dag har
drygt 124 000 digitala prenumeranter
i Plus.
– Och om papperstidningens
framtid…?
– Ryktet om papperstidningens
död är betydligt överdrivet. Vår
kära papperstidning kommer att
vara med oss under lång tid framåt
och nu satsar vi på att utveckla den.
Jag har startat ett genomgripande
utvecklingsprojekt med målet att
ha en ännu bättre tidning som når
läsarna i början på nästa år.
– Hur?
– Vi kommer att utveckla den
för att göra ett fastare handslag med
de som redan läser oss på papper.
I nära samtal med läsarna kommer
vårt utvecklingsteam att ta fram en
kvällstidning med en ännu härligare
mix av högt och lågt och nyheter
som engagerar och berör, med bila-
13
>

INGELA WADBRING
Vilken är smärtgränsen för antal anställda
när de stora tidningarna drar ner?
FOTO: FINANSLIV
Unn Edberg, Ansvarig utgivare
och chefredaktör, Finansliv
MEDIEPROFESSOR INGELA WADBRING:
”Morgontidningarna har
det svårast idag. Bara fem
procent av intäkterna
kommer från nätet.”
gor som inspirerar och erbjuder en
skön stund.
TS-tidningen frågar Ingela Wadbring,
professor i medieutveckling
på Mittuniversitetet i Sundsvall, om
utvecklingen:
– Nätet, de digitala medierna,
gör tillvaron för papperstidningarna
svårare, den utvecklingen har varit
tydlig ett tag. Morgontidningarna
blir dyrare, en konsekvens av de
besparingar som ägarna tvingats
göra på grund av minskad köpkraft
och annonssituationen. Men sedan
handlar det om hur tidningsbolagen
ska hantera utvecklingen: bli ännu
bättre på nätet – men samtidigt
kunna tjäna pengar.
– Morgontidningarna har det
svårast i dag. Bara fem procent av
intäkterna kommer från nätet. Af-
”När man mäts
av TS är man en
riktig tidning”
tonbladet är den ledande tidningen
när det gäller inkomster genom
sina Plustjänster. Aftonbladet tjänar
pengar till skillnad mot nästan alla
andra tidningar som inte har några
inkomster från nätet, så ser bilden
ut just nu men så småningom kommer
den att plana ut. Jag tror att de
flesta aktörer kommer att hitta sina
inkomstkällor i det nya medielandskapet.
– Och papperstidningens framtid?
– Den har en framtid. Men det
blir sannolikt en dyrare produkt
för köparen. Det kan bli en klassfråga:
vem har råd att hålla sig med
en papperstidning på morgonen?
Kvällstidningarna har ett annat utgångsläge.
De säljer på sitt budskap
– som de alltid gjort.
Varför anslöt ni er tidskrift till TS?
– TS är en kvalitetsmärkning för tidskrifter
och det var därför viktigt för oss
att bli mätta i TS. När man mäts av TS är
man en ”riktig tidning”. TS-mätning är
också en förutsättning för att vara med i
Sveriges Tidskrifter vilket vi givetvis är.
Hur tänker ni använda informationen
från revisionen?
– Informationen använder vi främst gentemot annonsörer för att
visa vår upplaga.
14 TS-TIDNINGEN

FOTO: THRON ULLBERG
Helena Johansson, Marknads-
och försäljningschef, Vi läser
2 | 2011
Du behöver vår hjälp!
”Naturligt att redo-
visa externt via TS”
Telefon: 08-564 84 150
E-post: info@larserics.se
PO Enquist
» Det är nyigt a bli
uppiskad av läsarna«
81
Varför anslöt ni er tidskrift till TS?
– Vi Läser började som en one-shot och h
har sedan gått upp till utgivning varannan
månad. Vi har skött den interna upplageredovisningen
enligt TS-principer sedan
första utgåvan så det känns naturligt att
redovisa upplagan externt via TS.
Hur tänker ni använda informationen
från revisionen?
– Det är ju ingenting läsarna bryr sig
så mycket om utan ett sätt att konsekvent ange upplaga på i alla
faktasammanhang. Så i allt vi kommunicerar som rör upplaga anger vi
självklart TS-upplagan.
nr 3 2011 · 59 kr
Efter Igelkottens elegans:
Fransyskorna
anfaller!
Marie - Louise Ekman
Pelle Snusk
Förfaarna
som tar
fajten med
Berlusconi
MTD 6730 – 03
73 88 6730 0590
RETURVECKA 2011 31
7 38867
01>
Nu 40 000
läsare.
Bli en du
också!
JeNs
LaPiDuS
Ny bok i
Snabba cash-serien
» Jag har alltid ha r stor kä
r mi eget bästa «
dessutom:
elsie johansson
kerstin thorvall
henning mankell
korsord
tävling
Spökskrivarna
i Hollywood
Vassa Vassa pennor, pennor, små små egon egon
och dyra hemligheter
Nya syrliga serier
från Nina Hemmingsson
15

UPPLAGEUTVECKLINGEN
Upplageutveckling TS-reviderade
tidskriftsupplagor 2000–2010
Konsumentinriktade Tidskrifter
Grupperna Damtidskrifter,
Mat och dryck, Hälsa och
idrott motion och friluftsliv
och uppvisar en kraftig
ökning.
Familjetidskrifter visar en
dipp under 2006–2007.
Mat och dryck uppvisar
den största ökningen av antalet
titlar: 2000 (7) 2010 (16).
Gruppen Ungdomstidskrifter
har halverat upplagan och antalet
titlar 2000 (9) 2010 (4).
Ökning och minskning av antal titlar 2010 jämfört med 2000
30
25
20
15
10
5
0
2000
122
2010
19
Familjetidskrifter
amiljetiidskrifter
idskrift
2000
16
2010
23
Damtidskrifter
2000
8
9
He Herrtidskrifter errtidskrifter skrifte
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
2010 2000
Familjetidskrifter
Familjetidskrifter
Fa
Damtidskrifter Da
Damtidskrifter
Herrtidskrifter He
Mat och dr ddryck Ungdomstidskrifter
Un
Barn Ba och Föräldrar
Hälsa, Hä Häls ls lsa, a, , iidrott,
iidr
dr dro dr drot r ot ott, ott tt,
,
motion och friluftsliv
Hälsa, Hä idrott, motion och friluftsliv
Hälsa, idrott, motion och friluftsliv
Mode och nöjesliv
Mat Ma och dryck
Ungdomstidskrifter
Ungdomstidskrifte
Ungdomstidskrifter
Ungdomstidskrifte
Ungdomstidskrifter
Ungdomstidskrifte skrif r
Herrtidskrifter
Mode Mo och nöjesliv
Barn B och h fö föräldrar föräldra äld r
2000 2001 2002 2 200 2003 200 2004 20 2005 2006 2007 2008 2009 2010
9
2010
4
Ungdomstidskrifter
2000
4
Barn arrn och h Föräldrar Föräld Föräldrar
Mat M o och och dryck dryc
Hälsa, idrott, motion
och friluftsliv
Mode och
-nöjesliv
16 TS-TIDNINGEN
2010
5
2000
18
2010
26
2000
7
2010 2010
16
2000
11
16

Diagrammen redovisar upplagor för utvalda kategorier som de
redovisades i TS-tidningens helårspublicering vid varje publicerings -
tillfälle för perioden 2000–2010. Antalet titlar redovisas för 2000
och 2010. Tidskrifter kan redovisa upplaga under flera kategorier.
2 | 2011
2000
2010
20 16
Jordbruk, jakt och skog
2000
44
Tillverkning
2010
28
2000 2010
23
20
Finansiell
verksamhet
KOMMENTAR: PETER HEDÉN, MEDIEREVISOR
Yrkes- och organisationsinriktade Tidskrifter
Gruppen Andra samhälleliga
redovisar en hög upplagenivå
med en stor ökning
under 2007. Antalet titlar för
denna grupp visar den största
ökningen av antalet titlar:
2000 (28) 2010 (36). Även
grupperna Utbildning och
Hälso och sjukvård uppvisar
upplageökningar. För gruppen
Finansiell verksamhet har
upplagan fluktuerat under perioden.
2010 hade upplagan
återhämtats till nivån under
2000. Gruppen Tillverkning
har nästan halverat upplagan.
4000
3500
3000
2500
1500 0 Tillverkning
1000
500
0
2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
Ökning och minskning av antal titlar 2010 jämfört med 2000
60
50
40
30
20
10
0
25 100 000
Andra samhälleliga tjänster
Finansiell verksamhet
2000
59
Företagstjänster
2010
52
Företagstjänster
Jordbruk, jakt och skog
Hälso- och sjukvård
2000
2010
18 18
Offentlig verksamhet
2000
22 21
Utbildning
Jordbruk, Jo jakt och skog
Jordbruk, jakt och sko skog
Tillverkning Til
Finansiell Fin verksamhet
Företagstjänster
Fö
Utbildnin nin ning
Offentlig Off verksamhet
Offentlig verksamhet
Utbildning Ut
Hälso- Hä och sjukvård
2010
2000
2010
26 30 28
Hälso- och sjukvård
Andra An samhälleliga tjänster
Andra samhälleliga tjä tjänster
2000
2010
36
Andra samhälleliga
tjänster
17

LEDARE
18 TS-TIDNINGEN

I
mitten på 60-talet, när tidningar
och tidskrifter bara hade radion
och televisionen som konkurrenter
på mediemarknaden och
intäkterna för de stora ägarfamiljerna
bara är en våt dröm för dagens
efterföljare, steg Björn Vingård in
i branschen. I bagaget hade han en
studentexamen vid Hvitfeldtska
läroverket i Göteborg – och förhoppningen
att bli en duglig journalist
eftersom han gillade att skriva
och, visade det sig, äga en talang
för ledarskap. 1966, efter avslutad
utbildning på Journalistinstitutet
hamnade han på Expressen, som
reporter på nöjessidornas ”Bekantas
bekanta” och det var inga dåliga
läromästare han omgav sig med –
Peter Himmelstrand, Lasse Widding,
Alf Montán, Åke Cato och Stig
Nahlbom var några av dem.
1967 kom Björn in i Bonniers
själva drömfabrik, mitt under
veckopressens glansperiod. Och där
har han stannat kvar fram till nu när
han blivit pensionär (fast en aktiv
sådan med många uppdrag i styrelser
och föreningar). Han avslutade
sitt aktiva yrkesliv i Bonnierkoncernen
som nordisk förlagschef och
chefredaktör för ”Vi i Villa” (2002-
2010). Och nu har han skrivit en
2 | 2011
HAN
TVIVLAR
INTE
TEXT: KEN OLOFSSON | FOTO: PATRICK MILLER
bok om sin långa resa i just drömfabriken,
en roande och intressant
inblick i läsmagasinens guldålder
när ”the sky was the limit”. Titeln
lyder ”Drömfabriken. Bakom kulisserna”
och utkom på Piratförlaget
denna höst.
”TUFFA REPORTAGEUPPDRAG
OCH FALA SKÖNHETER…”
Björn vill kalla det en skälmroman,
kanske inspirerad av Widding som
skrev ett antal sådana på 70-talet.
Björn kallar sig Astolf Erixson i boken
och om vilken Ulrika Kärnborg
skriver i sin Expressen-recension:
”- - - oförväget och med en nypa
fräckhet tar han sig an såväl tuffa
reportageuppdrag som fala skönheter.
Genom listighet och utövandet
av stor diplomati lyckas han klättra i
Bonnierhierarkierna.” Björn Vingård
blev, tillägger hon, en maktdoldis
i en bransch som verkar ha älskat
honom.
– Ja, det är ett mellanting mellan
en roman och memoarer. Jag ville
skildra en bild av 60- och 70-talen
när allt var möjligt. Då pratade man
inte om kostnader, man åkte på
direkten dit där de spännande människorna
fanns och där det hände
spektakulära saker. Det hände
BJÖRN VINGÅRD
mycket som förändrade världen
under dessa år, veckopressen och
tidskrifterna spelade en stor roll.
Människor ändrade vanor, ny teknik
trängde sig på och vi skrev även om
samhällsutvecklingen. I Damernas
Värld fanns en uppskattad spalt,
”Det angår dig” och Marit Paulsson
skrev t ex många uppmärksammade
artiklar i Husmodern för att nämna
några exempel, det var inte alls så
glättigt och ytligt som en del kanske
inbillar sig. Vi hade Se, den stora
bildtidningen. Vi hade Veckojournalen
som skrev om politik och kultur
på ett lysande sätt. Dom har stupat
men det har kommit nya titlar men
med samma viktiga och uppskattade
innehåll. Att internetutvecklingen
och alla nya sociala medier
skulle konkurrera ut tidskrifterna
har jag aldrig trott på. Ju mer brus
och ytlighet desto mer behövs tidningen,
där finns det proffsiga urvalet
och det fördjupade materialet
som läsaren behöver i vår stressade
tid, menar Björn Vingård.
DAMERNAS VÄRLD
– EN AV FAVORITTIDNINGARNA
Björn började karriären i veckopress-
och tidskriftsvärlden som
reporter på Veckorevyn. Han var
19
>

VÄLJ BAKGRUNDLAGER SOM SKA VISAS I KARTAN
Hushållstäckning Räckvidd (A-region) SCB-statistik
VÄLJ REGIONSNIVÅ
A-region Kommun Församling
HUSHÅLLSTÄCKNING 2010
Sjalkampanj
DVD-kampanj
Göteborg
Malmö
Uppsala
Stockholm
Umeå
Nacka
Sjalkampanj: 182 st
DVD-kampanj: 90 st
Luleå

reporter även på Damernas Värld
innan hans chefstalanger togs i anspråk.
Just på Damernas Värld, en
av hans favorittidningar som han
fortfarande läser, blev han först
redaktionschef och senare chefredaktör
(1981–1985). Han har även
varit chefredaktör för Allt om Mat,
Resumé, Allt i Hemmet/Sköna hem
och Året Runt.
Björn skriver i sin bok om den
hemliga tjusningen med att vara
chefredaktör för en Bonnier-tidskrift:
”Alla chefredaktörsjobben såg
i stort sett likadana ut: det gick
nästan att ana
klösmärkena i
skrivbordet efter
företrädarens
röda naglar sedan
hon (för det var
oftast en hon)
hade släpats ut ur
chefsrummet mot
sin vilja. Upplagan
hade gått ner och
Bonniers metod
har då alltid varit:
Byt chefredaktör!”
– Damernas Värld var en favorittidningar
för dig. Hur var det att
arbeta tillsammans med nästan bara
kvinnor?
– Underbart. Jag tillhör inte
den grabbiga typen och jag trivdes
härligt bra. Min fru, som heter Eva,
brukar säga att jag är den mest jämställde
man hon träffat, ”om du nu
inte vetat om den saken…”. Jag trivs
med att vara tidningsmakare och
arbeta i små eller medelstora organisationer.
Damernas Värld innehöll
ju då som nu ämnen som inredning,
mat, möten med människor. Där
fanns en imponerande bredd. Konceptet
duger än i dag och tidningen
är fortfarande attraktiv för en imponerande
stor kvinnlig läsarskara.
Däremot hade jag nog inte passat på
en så specialiserad tidning som till
exempel Teknikens Värld.
2 | 2011
”Det gick
nästan att ana
klös märkena
efter före-
trädarens
röda naglar”
”BÄTTRE INNEHÅLL I DAG”
–Vilka förebilder och inspiratörer
hade du som just tidningsmakare?
– Sven Broman var en av dom.
Och Gunny Widell en annan. Dom
var orädda och härligt nyfikna och
kunde bryta in i vilka samtal som
helst. Nyfikenhet och mod är viktiga
egenskaper i det här yrket.
– Vilka är dom stora skillnaderna
mellan veckotidningar/magasin/
tidskrifter från 60- 70-talen och i
dag?
– Tekniken har ju utvecklats oerhört,
kvalitén är mycket högre och
bilderna bättre. Innehållet är mer
genomarbetat än
förr vilket är nöd-
vändigt eftersom
det finns så mycket
på marknaden
att konkurrera
med.
– Vilken framtid
har tidskrifterna?
– En framtid
har dom. Så vitt
jag vet har inget
medium slagit
ut något annat för gott. Det var
väl Samuel Goldwin i USA som sa
att när tv:n slår igenom kommer
folk att sluta gå på bio. Så blev det
ju inte riktigt. Han fick både rätt
och fel. Tidskrifter av olika slag,
veckotidningar, magasin kommer att
genomgå strukturförändringar allteftersom
utvecklingen fortskrider
men dom flesta kommer att överleva.
Se bara på familjetidningarna,
alla har sin plats i medielandskapet.
Allers har den allra äldsta titeln och
lever fortfarande.
– Utöver den senaste boken har
du skrivit ”Eriks bok” tillsammans
med Erik Lallerstedt (1996). Blir
det en ny bok nu?
– Jag tror det. Kanske en trivselthriller
eller något i den vägen. Vi får
se, jag har mycket att stå i fast jag
blivit pensionär, säger Björn Vingård.
21

LEIF GW PERSSON
”ATT SKRIVA
KRÄVER
MER SKÄRPA”
Det är väl ingen svensk som har missat att den omåttligt
populäre polisprofferssorn och författaren Leif GW Persson
kommer ut med sin självbiografi Gustavs grabb.
Förmodligen är det färre av oss som känner till GWs
förhållande till pappers tidningen i allmänhet och
Södermanlands Nyheter i synnerhet.
TEXT: KEN OLOFSSON | FOTO: LAURENT DENIMAL
22 TS-TIDNINGEN

2 | 2011
”GW Persson har en god fe
INNEHÅLL
som vakar över hans skröpliga
lekamen men förgyller hans språk
och gör honom till en av oss”
AFTONBLADET
23

LEIF GW PERSSON
Leif GW Persson prenumererar på DN,
SvD och Södermanlands Nyheter.
Polisprofessorn och kriminologen
Leif G W Persson, 66, delar sitt boende
mellan en (mindre) lägenhet i
Stockholm och ett hus i Björnlunda
i Sörmland, nära Gnesta. Det var
han som fick äran att vara sist ut
bland ”Sommar-pratarna” i radion,
han som av de ansvariga ansågs ha
samma personlighet och folklighet
som krävs för den presti-
gefyllda uppgiften, som till
exempel företrädarna Torsten
Ehrenmark och Lars
Ulvenstam. Aftonbladet, den
av kvällsdrakarna han inte
skriver i, skrev berömmande:
”Publiken bänkar sig nog
nästa gång också professorn med
polyperna pratar… GW Persson
har en god fe som vakar över hans
skröpliga lekamen men förgyller
hans språk och gör honom till en av
oss. Det blir aldrig dåligt…”
DRÖMDE OM ATT BLI EN NY SNODDAS
Han spelade allt mellan Aznavour
och Lasse Stefanz och berättade om
att han en gång drömde om att bli
en ny Snoddas, ”men jag hade ju
inga brudar i Norderå, däremot rätt
många mellan Tjärehovsplan och
Kristineberg.”
Just nu är GW aktuell
med den självbiografiska
boken Gustavs grabb.
Leif GW Perssons pappa hette Gustav och jobbade som grovarbetare och
timmerman, hans mamma Margit var hemmafru.
Leif G W Persson har varit ett vanligt
förekommande rubriknamn
under hösten. Han skriver böcker,
han skriver kolumner i Expressen,
han analyserar kriminalfrågor i TV,
han uttalar sig ofta om mordfall
med stora rubriker i de största tidningarna.
Under hösten uttalade
han sig till och med om ekonomi;
”Datorer och mobiler i all
ära, men tidningen ger en
överblick som man inte kan
få någon annanstans.”
i ekonomidelen i Dagens Nyheter
fick vi veta att GW Persson jagat aktier
sedan ungdomen, att han tidigt
gjorde klipp i ett par storbolag och
hörde till dem som gjorde klipp på
statliga Telia vid börsintroduktionen
för snart elva år sedan, för övrigt
inspirerad av dåvarande näringsministern
Björn Rosengren. Han ger
rådet i artikeln att ”gå sin egen väg
när det gäller aktier, hade jag lyssnat
på mäklare och alla förstå-sig-påare
som försöker prångla på mig olika
placeringsalternativ hade jag varit
råpank…”!
– Du verkar vara en ”säljis”, hårt
exploaterad på löpsedlar och förstasidor,
ett namn som attraherar
läsekretsen…
– Det vete fan. Men jag säger
och tycker väl saker som attraherar
åtminstone en viss publik. Jag
tycker själv att jag förekommer alldeles
för ofta i tidningarna. Men det
är inte jag som ringer dem,
det är liksom tvärtom och
jag tillhör dem som ställer
upp och svarar på frågor. Jag
tycker det är viktigt i min
yrkesutövning och får man
begåvade frågor blir man ju
stimulerad.
”TIDNINGEN GER BÄSTA ÖVERBLICKEN”
Definitivt är att Leif G W Persson
blir ofta och mycket läst. Men han
läser en hel del själv – papperstidningar
i vilka han är en flitig medarbetare,
som intervjuad expert och
som krönikör. Han prenumererar på
Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet
– och så ”hemmafavoriten” Södermanlands
Nyheter som han tycker
är ett lysande exempel på hur en
bra lokaltidning ska se ut. Dessutom
köper han dagligen Expressen och
Aftonbladet.
24 TS-TIDNINGEN

– Det blir en hel del tidningsläsande.
Men det ger mig bra information,
inblickar i samhället och kunskap
på olika områden, även underhållning.
Vi har en bra journalistik i det
här landet och jag tycker bäst om
att konsumera den i pappersform.
Datorer och mobiler i all ära men
tidningen ger en överblick som
man inte kan få någon annanstans.
Jag vet att jag nu talar för en äldre
generation, till exempel min dotter
laddar till och med romaner i sin
moderna mobil. Jag själv skulle aldrig
kunna tänka mig att läsa en bok,
eller ens en tidning, på det sättet.
DÅ SKREV HAN EN HYLLNING TILL
SÖDERMANLANDS NYHETER
Hösten 2010 skrev Leif G W Persson
en ren hyllning till sin favorittidning
Södermanlands Nyheter
som han får dagligen i brevlådan i
Björnlunda. Tidningen hade skrivit
artiklar om en av hans hjärtefrågor,
nämligen ”bristen på kommunpoliser
i Östra Sörmland.” Han skrev att
det var en artikel som var väl underbyggd,
”tillika balanserad på ett sätt
jag själv alltmer sällan är.”
– I Gnesta kommun bort cirka
13 000 människor. Där skulle finnas
2 | 2011
FOTO: PRIVAT
Boken Gustavs grabb är till stor del
en hyllning till Leif GW Perssons far.
26 poliser men som Södermanlands
Nyheter konstaterade gapar båda
kommunpolisstolarna tomma i
Gnesta. För drygt ett år sedan invigdes
ett nytt kontor och enligt skylten
skulle allmänheten få träffa poliser
där varje tisdag mellan tio och
arton men jag har kollat och det är
låst och tillbommat och inte en blå
uniform så långt ögat når, skriver G
W Persson bland annat i sin kolumn.
”JAG LÄSER FAMILJESIDAN
NOGGRANT”
– Granskningen av hur polisen fungerar
i Gnesta är ett utmärkt exempel
på bra lokaljournalistik. Den
inspirerade mig att skriva vidare om
saken i Expressen. Södermanlands
Nyheter är en guldgruva för oss som
bor och lever där, åtminstone större
delen av vår tid. Tidningen är viktig,
oumbärlig för mig. Den innehåller
en kvalificerad blandning av politik,
aktualiteter, riks- och lokalnyheter.
Jag läser familjesidan noggrant, den
är viktig. Jag är ibland överraskad
över den journalistiska kvalitén. SN
sköter sitt uppdrag föredömligt fast
man saknar konkurrens. I Gnesta
finns ingen annan lokaltidning, vi
står och faller med SN.
FOTO: PRIVAT
Namn: Leif Gustav Willy Persson
Ålder: 66
INNEHÅLL
Familj: Hustrun Kim, ekonom, som han
träffade på en vernissage. Fyra egna barn
plus två bonusbarn.
Bor: Gård i Sörmland samt lägenhet i Solna.
Yrke: Professor, brottsforskare, kriminolog,
författare.
Debut som författare:
1978 med ”Grisfesten.” Har sedan dess skrivit
ytterligare åtta böcker och är nu aktuell med
självbiografin ”Gustavs grabb – en roman om
min klassresa.”
Nästa bokprojekt: ”Kanske något om kärlek…”
Framtid: ”Går i pension nästa år och ska till
dess försöka lösa några ouppklarade
mordgåtor, åtminstone ett 20-tal borde kunna
klaras upp. Sen… kanske fortsätta i något
TV-sammanhang, skriva fler böcker eller starta
en detektivbyrå…”
– Du är opinionsbildare både i en
stor kvällstidning och har utrymme
i TV-mediet. Vad har störst genomslagskraft,
vad får du mest respons
på?
– TV är mest effektivt för att
snabbt nå ut. Man når så många
människor på en gång, fortfarande
även om genomslagskraften inte är
som förr när det fanns färre kanaler.
Och mellan TV och rikstidningen
spelar lokaltidningen sin viktiga roll
för oss som fortfarande gillar att
läsa papperstidningen. Att skriva i
tidningen kräver större eftertänksamhet,
man måste väga orden mer
än när man pladdrar i TV. Att skriva
kräver mer skärpa. Det är därför jag
tror på papperstidningens överlevnad,
åtminstone min levnad ut.
”JAG FORTSÄTTER NOG ETT TAG TILL”
– Du är 66 år och har aviserat att
du ska gå i pension?
– Jag fortsätter nog ett tag till. I
vilka former får vi se. Får jag jobba
vidare på Rikspolisstyrelsen så gör
jag nog det, det bestämmer inte jag.
Men en sak är säker, jag kommer att
skriva och läsa tidningar och böcker
så länge jag kan. På papper…
25

TABELL | TIDSKRIFTER
Tidskrifter
YRKES- OCH ORGANISATIONSINRIKTADE
26
edietitel
Tidskrifter som valt frivillig redovisningsperiod under första halvåret
2011: Jämförelse med motsvarande period före gående år enligt
gällande bestämmelser för upplagejämförelser.
Aktiv äklae a halv Nanslten
Fastighetsfakta an a 54 anslten 54
Finansliv ana 5 8 ansln 5
Noa
Skogsmagasinet
TS-ulaga Fänding Aonneade exemla
Antal
utgvo Ex % Fullt et
a halv 4 8 5 8,8 4
Reumatikevälden an a 5 Nansluten 4
Slda
lsn
edlem
ex
Fiex
dok
Fiex
v
TS-TIDNINGEN

RS-distribution
Medietitel
Gatistidninga
Skövde
Nyhete
KatalogeKalenda
RS-distibution Föänding
Antal
utgåvor Ex %
TABELL | RS-DISTRIBUTION
Redovisningsperiod Redovisningsperiod helåret 2011, 2011, där ej annat anges. RS-distribution
anges per utgåva. Upplysningar om bl a spridningsområde,
mottagarkategorier och distributionssätt publiceras i TS webbtjänst.
a halvå 7 Nyansluten 7 Skövde
Din Del Alingsås Vågåda Sollebunn
Helunga
8 8 8 ,7 8 5
tgåva Dist
decembe
Alingsås
Din Del Alvesta 9 7,5
tgåva Dist nov - dec
Alvesta
Din Del Aboga med KAK föetagen 7 7 4 5, 7 4
tgåva Dist
decembe
Aboga
Din Del Avika Eda Åäng 5 - -7,9 9
tgåva Dist uni
Avika
Din Del Bollnäs Alfta Edsbyn 9 4 - -7, 9 tgåva Dist ma Bollnäs
Din Del Bolänge 5 8 ,8 5 7
tgåva Dist nov - dec
Bolänge
Din Del Boås Bollebygd 48 7 57 5 -8 8 -5, 4 48
tgåva Dist nov - dec
Boås
Din Del Bomma 7 8 -4 8 -, 7 7
tgåva Dist
setembe
Bomma
Din Del Bulöv Lomma 5 7 9 - -7, 5
tgåva Dist aug -
set
Bulöv
Din Del Eksö Maiannelund 8 8 8 - -,8 8
tgåva Dist ma -
un
Eksö
Din Del Emmaboda 4 7 5 -4 -7,8 4
tgåva Dist ma -
uni
Emmaboda
Din Del Enköing Bålsta 8 - -, 5
tgåva Dist Feb -
Mas
Enköing
Din Del Eskilstuna 8 4 5 - 8 -5, 5 7 9
tgåva Dist ma
Eskilstuna
Din Del Eslöv Höö med Höbyföetagen 9 - -9, 7
tgåva Dist
unul
Eslöv
Din Del Fagesta Nobeg Skinnskattebeg 8 7 ,8
tgåva Dist
decembe
Fagesta
Din Del Falkenbeg 9 7 - -7,7 8 9
tgåva Dist mas
Falkenbeg
Din Del Falun 9 9 9 9 , 9
tgåva Dist nov - dec
Falun
Din Del Filistad 5 7 -4 -, 5
tgåva Dist aug -
set
Filistad
Din Del Finsång 9 ,8
tgåva Dist set -
okt
Finsång
Din Del Flen Malmköing 7 9 8 9 - -, 7 7
tgåva Dist ma
Flen
Din Del Gotland 9 , 9
tgåva Dist nov - dec
Gotland
Din Del Gävle Älvkaleby Hedesunda Ockelbo 44 59 4 -5 -5, 4 4 8
tgåva Dist ma -
uni
Gävle
Din Del Hagfos Munkfos 8 7 9 5 -8 -8,4 8
tgåva Dist un - ul
Hagfos
Din Del Hallsbeg Laxå 9 9 , 8
tgåva Dist nov - dec
Hallsbeg
Din Del Hallstahamma Suahamma 9 9 , 8
tgva Dist
deeme
Hallstahamma
Din Del Halmstad 4 5 - -, 4 4
tgva Dist mas
Halmstad
Din Del Hammastand Bäcke-Gällö -8 -, tgva Dist ail Hammastand
Din Del Haninge med Tyesöföetagen 8 9 -8 9 -4, 9
tgva Dist un -
ul
Haninge
Din Del Hedemoa 4 4 - -, 8
tgva Dist nov - dec
Hedemoa
Din Del Huddinge 7 44 7 -7 -8, 7 4
tgåva Dist aug -
set
Huddinge
Din Del Hudiksvall Begsö Delsbo 5 - 9 -7, 8 tgåva Dist ma Hudiksvall
2 | 2011 27
Adr
ex
Oadr
ex
Bulk
ex
Sålda
lösnr
Avvikande
edoveiod
Utgivningsort

TABELL | RS-DISTRIBUTION
RS-distribution
28
RS-distibution Föänding
Redovisningsperiod helåret 2011, där ej annat anges. RS-distribution
anges per utgåva. Upplysningar om bl a spridningsområde,
mottagarkategorier och distributionssätt publiceras i TS webbtjänst.
Antal
Adr Oadr Bulk Sålda Avvikande Utgivnings-
Medietitel
utgåvor Ex % ex ex ex lösnr edoveiod ort
Din Del Hultsfed Vimmeby 4 6 6 - 4 -8,8 4 4
Utgåva Dist
majjuni
Hultsfed
Din Del Häjedalen 5 6 6 4 -8 -,5 5 4
Utgåva Dist ail
Häjedalen
Din Del Hänösand 8 8 - -7, 6
Utgåva Dist aug -
set
Hänösand
Din Del Hässleholm 5 9 5 9 , 5 7
Utgåva Dist
decembe
Hässleholm
Din Del Höganäs 5 4 -9 -7, 4
Utgåva Dist ailmaj
Höganäs
Din Del Höby med Eslöv-Hööföetagen 7 7 6 -6 -7,9 6 8
Utgåva Dist
junjul
Höby
Din Del Jokkmokk Vuolleim Pojus 8 Sakna jämföelseeiod 8 Utgåva Dist juni Jokkmokk
Din Del Jäfälla Ulands Bo 4 - -,9
Utgåva Dist aug -
set
Jäfälla
Din Del Jönköing Habo Mullsjö 5 6 -9 -5, 6 5 5
tgåva Dist jun -
jul
Jönköing
Din Del Kalma 9 4 4 - 5 -7, 5 4
Utgåva Dist juni
Kalma
Din Del Kalshamn Olofstöm 8 7 ,4 5
Utgåva Dist
decembe
Kalshamn
Din Del Kalskoga Degefos 9 7 ,9 7
Utgåva Dist nov - dec
Kalskoga
Din Del Kalskona 4 7 -8 6 -5,8 4 4
Utgåva Dist
decembe
Kalskona
Din Del Kalstad Foshaga Gums Hammaö
Kil
58 6 65 5 -6 9 -,5 4 58
Utgåva Dist juni
Kalstad
Din Del Katineholm Vingåke 8 - 5 -6,9
Utgåva Dist maj
Katineholm
Din Del Kiuna 7 4 ,4 6
Utgåva Dist dec
- jan
Kiuna
Din Del Klian Pesto Ökelljunga 5 9 7 4 - 5 -8,6 5 7
Utgåva Dist ailmaj
Klian
Din Del Kamfos Sollefteå - -,7 9 9
Utgåva Dist aug -
set
Kamfos
Din Del Kistianstad 4 4 4 -5 7 -4, 4
Utgåva Dist
decembe
Kistianstad
Din Del Kistinehamn Stofos 4 5 4 - -7, 4
Utgåva Dist aug -
set
Kistinehamn
Din Del Kumla 9 9 , 9 9
Utgåva Dist nov - dec
Kumla
Din Del Kungsbacka 9 - 7 -8, 9 9
Utgåva Dist mas
Kungsbacka
Din Del Kungsö med KAK föetagen 4 4 , 4
Utgåva Dist
decembe
Kungsö
Din Del Kungälv Ale 9 6 8 - -6,9 9
Utgåva Dist mas
Kungälv
Din Del Köing med KAK föetagen ,
Utgåva Dist
decembe
Köing
Din Del Laholm 8 8 - -8,5 6
Utgåva Dist mas
Laholm
Din Del Landskona Svalöv 7 9 -6 7 -4,
tgåva Dist ailmaj
Landskona
Din Del Leksand 4 - -9,
tgåva Dist
masail
Leksand
Din Del Leum 5 4 6 -9 -5,5 5
tgåva Dist mas
Leum
Din Del Lessebo 8 4 -5 -,6 7
tgåva Dist maj
Lessebo
Din Del Lidingö 6 9 8 - 8 -9, 5 8
tgåva Dist
setembe
Lidingö
Din Del Lidköing 8 - 8 -9, 8
tgåva Dist mas
Lidköing
Din Del Lindesbeg ,
tgåva Dist nov - dec
Lindesbeg
Din Del Ljungby 4 - -8,4 9
tgåva Dist maj
Ljungby
Din Del Ljusdal 9 6 6 - -9,4 9 5 tgåva Dist maj Ljusdal
Din Del Ludvika 8 9 - 4 -6,9 8 6
Din Del Luleå Råneå 5 4 8 - 6 -9, 5
Din Del Lund Kävlinge Staffansto 5 9 58 8 -4 9 -8, 5 6
Din Del Malung 5 4 6 -8 -,9 5
tgåva Dist
masail
tgåva Dist
setembe
tgåva Dist aug -
set
tgåva Dist
masail
Ludvika
Luleå
Lund
Malung-Sälen
TS-TIDNINGEN

RS-distribution
Medietitel
RS-distibution Föänding
Antal
utgåvor Ex %
Din Del Maiestad Töeboda Gullsång 9 6 - 5 -7, 8 9
Din Del Mak Kinna 6 6 6 6 , 6 4
Din Del Makayd Stömsnäsbuk 4 7 5 -5 -9,6 4 6
Din Del Moa 7 6 9 - 7 -8,8 7
Din Del Mölndal Mölnlycke 8 9 4 6 -4 7 -,8 8 6
Din Del Mönsteås 6 4 6 8 -4 -5,9 6
Din Del Nacka Vämdö 45 8 5 5 -5 7 -, 4 45 4
Din Del Noa 5 6 5 5 ,8 5 5
Din Del Noköing 55 8 68 4 - 6 -8,4 4 55 4
Din Del Notälje 8 9 - 8 -9, 5 7 6
Din Del Nybo 6 -6 -5,7 9 8
Din Del Nyköing Oxelösund 9 - 4 -7, 6
Din Del Nynäshamn 5 - -9,6
Din Del Oskashamn Högsby 6 7 4 - 4 -8, 5 7
Din Del Patille 5 9 - 8 -,9
Din Del Piteå Älvsbyn 5 Sakna jämföelseeiod 5
Din Del Ronneby 4 9 5 - -, 4 7
Din Del Rättvik 5 6 6 -5 -8, 5 5
Din Del Sala Heby Tänsjö Östevåla 8 8 ,5 8
Din Del Sollefteå Kamfos 8 9 - -9, 7
Din Del Sollentuna Akalla Kista 5 5 44 -8 7 -4, 5
Din Del Solna med Sundbybegsföetagen 8 9 4 - 4 -77,9 8 8
Din Del Stenungsund 6 9 - -,9 4
Din Del Stängnäs Maiefed 5 6 - -6,8 4 9
Din Del Stömsund 6 5 7 -8 -, 6 4
Din Del Sundbybeg med Solnaföetagen 4 -7 -8, 9
Din Del Sundsvall Timå 5 6 -9 -4,7 7 5 4
Din Del Sunne Tosby 4 4 6 - -8,
Din Del Svedala 8 8 7 -6 -6,9 8
Din Del Svenljunga Tanemo ,
Din Del Säffle Åmål 4 5 -9 -6, 4
Din Del Sävsjö 5 5 7 -6 -,5
TABELL | RS-DISTRIBUTION
Redovisningsperiod helåret 2011, där ej annat anges. RS-distribution
anges per utgåva. Upplysningar om bl a spridningsområde,
mottagarkategorier och distributionssätt publiceras i TS webbtjänst.
Utgåva Dist mas
Utgåva Dist aug -
set
Utgåva Dist aug -
set
Utgåva Dist aug -
set
Utgåva Dist ailmaj
Utgåva Dist maj -
jun
Utgåva Dist ail
Utgåva Dist aug -
set
Utgåva Dist Feb -
Mas
Utgåva Dist jun -
jul
Utgåva Dist aug -
set
Utgåva Dist nov - dec
Din Del Svenstavik 7 4 -5 -,9 6 Utgåva Dist ail Svenstavik
Din Del Södehamn 4 - -7,
Din Del Södeköing Valdemasvik 6 6 , 4
Avvikande Utgivnings-
edoveiod ort
Utgåva Dist mas
Maiestad
Utgåva Dist nov - dec
Mak
Utgåva Dist maj
Makayd
Utgåva Dist
masail
Moa
Utgåva Dist ailmaj
Mölndal
Utgåva Dist
majjuni
Mönsteås
Utgåva Dist aug -
set
Nacka
Utgåva Dist nov - dec
Noa
Utgåva Dist
novembe
Noköing
Utgåva Dist Feb -
Mas
Notälje
Utgåva Dist
majjuni
Nybo
Utgåva Dist maj
Nyköing
Utgåva Dist aug -
set
Nynäshamn
Utgåva Dist
majjuni
Oskashamn
Utgåva Dist ailmaj
Patille
Utgåva Dist januai
Piteå
Utgåva Dist
decembe
Ronneby
Utgåva Dist
masail
Rättvik
Utgåva Dist
decembe
Sala
Din Del Sandviken Hofos 5 5 - 5 -6, Utgåva Dist maj Sandviken
Din Del Sigtuna Mästa Ulands Väsby 4 6 9 -4 5 -7, 4
Utgåva Dist aug -
set
Sigtuna
Din Del Skaa Götene 5 6 - -7,4 4 9
Utgåva Dist mas
Skaa
Din Del Skellefteå 9 Sakna jämföelseeiod 9 utgåva Dist maj Skellefteå
Din Del Skövde 5 7 - 8 -6,6 5
Stenungsund
2 | 2011 29
Adr
ex
Oadr
ex
Bulk
ex
Sålda
lösnr
Skövde
Sollefteå
Sollentuna
Solna
Stängnäs
Stömsund
Sundbybeg
Sundsvall
Sunne
Svedala
Svenljunga
Utgåva Dist jun -
jul
Säffle
Utgåva Dist maj -
jun
Sävsjö
Utgåva Dist maj - jun
Södehamn
Utgåva Dist
oktobe
Södeköing

TABELL | RS-DISTRIBUTION
RS-distribution
30
Medietitel
Din Del Södetälje Nykvan 8 9 4 - 4 -, 8 6
Din Del Tie 9 8 7 -9 -8,4 9 7
Din Del Tingsyd Ryd 6 6 6 -5 -7,6 6
Din Del Tonedalen Sakna jämföelseeiod
Din Del Tosås 4 7 - -8,
Din Del Tellebog 9 6 - 6 -7,5 9 4
Din Del Tosa Vagnhäad Gnesta 7 - 6 -,7 9 9
Din Del Ulicehamn 8 8 , 6
Din Del Umeå 47 7 54 -6 -,7 7 47
Din Del Usala Knivsta 6 66 -5 9 -8,9 5 59 8
Din Del V:a Fölunda Askim 6 44 9 -8 6 -9, 6
Din Del Vansbo 5 9 -4 -, 4
Din Del Vaa Gästo Essunga 9 4 5 - 6 -, 7
Din Del Vabeg 7 9 - -7, 6 7
Din Del Vellinge Höllviken Skanö Falstebo 4 5 - 9 -,4
Din Del Vetlanda 5 6 - -8,
Din Del Västebottens Inland, Lycksele 6 Sakna jämföelseeiod 6
Din Del Västebottens Inland, Stouman 4 9 Sakna jämföelseeiod 4 9
Din Del Västebottens Inland, Vilhelmina 8 Sakna jämföelseeiod 8
Din Del Västeot 7 9 -5 4 -8,6 6
Din Del Västevik 8 5 4 - 9 -9, 8
Din Del Västeås 6 7 -9 -,9 5 6 5
Din Del Växjö 4 7 4 9 - -7, 4 4
Din Del Åe Kokom 5 8 - -,
Din Del Åseda Lenhovda 4 4 4 8 -4 -8, 4
Din Del Åtvidabeg 6 6 , 5 9
Din Del Älmhult, Osby 5 4 8 - -8,8
Din Del Ängelholm Båstad 5 8 8 - 5 -8,8 4 5 4
Din Del Öckeö med de öana 5 6 -7 -,7 5
Din Del Öland 9 - -9, 6
Din Del Östbo Västbo 7 9 4 9 -4 -9,5 5 7 4
Din Del Östesund 6 4 -8 -,9 5 8
Din Del Östhamma Alunda Östebybuk 6 7 - -9,4 5
Enio Sveiges Gula Sidona, Eskilstuna-
Nyköing (4)
RS-distibution Föänding
Antal
utgåvor Ex %
47 59 - -7,5 47
Enio Sveiges Gula Sidona, Jönköing (7) 9 6 7 -5 5 -7,5 4 9 8
Enio Sveiges Gula Sidona, Kalma (5) 9 5 5 -4 -9, 9
Enio Sveiges Gula Sidona, Luleå (4) 5 66 7 - 6 -8, 5 8
Redovisningsperiod helåret 2011, där ej annat anges. RS-distribution
anges per utgåva. Upplysningar om bl a spridningsområde,
mottagarkategorier och distributionssätt publiceras i TS webbtjänst.
Adr
ex
Oadr
ex
Bulk
ex
Sålda
lösnr
Avvikande Utgivnings-
edoveiod ort
Utgåva Dist aug -
set
Södetälje
Utgåva Dist Feb -
Mas
Tie
Utgåva Dist maj
Tingsyd
Utgåva Dist maj
Tonedalen
Utgåva Dist maj -
juni
Tosås
Utgåva Dist aug -
set
Tellebog
Utgåva Dist maj -
jun
Tosa
Utgåva Dist nov - dec
Ulicehamn
Utgåva Dist aug -
set
Umeå
Utgåva Dist mas
Usala
Utgåva Dist ailmaj V:a Fölunda,
Askim
Utgåva Dist
masail
Vansbo
Utgåva Dist mas
Vaa
Utgåva Dist mas
Vabeg
Utgåva Dist aug -
set
Vellinge
Utgåva Dist juni
Vetlanda
Utgåva Dist juni
Lycksele
Utgåva Dist juni
Stouman
Utgåva Dist juni
Vilhelmina
Utgåva Dist
setembe
Stockholm
Utgåva Dist maj -
jun
Västevik
Utgåva Dist
decembe
Västeås
Utgåva Dist maj
Växjö
Utgåva Dist ail
Åe
Utgåva Dist maj
Åseda
Utgåva Dist okt -
nov
Åtvidabeg
Utgåva Dist maj
Älmhult
Utgåva Dist ailmaj
Ängelholm
Utgåva Dist mas
Öckeö
Utgåva Dist maj -
juni
Öland
Utgåva Dist juni
Östbo Västbo
Utgåva Dist ail
Östesund
Utgåva Dist Feb -
Mas
Utgåva
Östhamma
Huvuddistibution set - okt
Utgåva
Eskilstuna
Huvuddistibution okt - nov
Utgåva
Jönköing
Huvuddistibution okt - nov
Utgåva
Kalma
Huvuddistibution novembe
Luleå
TS-TIDNINGEN

RS-distribution
Medietitel
Enio Sveiges Gula Sidona, Stockholm,
Rubike A-Ö (5)
Tidskifte
Fiskispessen
Meto
Student
Magazine
Öviga
Caddee Club & Couse Guide (fd
STROKESAVER Golf Guide)
RS-distibution Föänding
Antal
utgåvor Ex %
56 6 577 8 -7 -, 4 56
Enio Sveiges Gula Sidona, Växjö (6) 5 9 5 4 -9 5 -8, 5 6
Svensk Inikes Handelskalende ,
TABELL | RS-DISTRIBUTION
Redovisningsperiod helåret 2011, där ej annat anges. RS-distribution
anges per utgåva. Upplysningar om bl a spridningsområde,
mottagarkategorier och distributionssätt publiceras i TS webbtjänst.
:a halvå 4 85 9 8 4 5 5 , 85 9 Stockholm
- - 9- 7 9 86 4 4 5 48, 4 5 85 4 Stockholm
Vi i Villa :a halvå 6 8 88 6 ,7 8 Stockholm
Villafakta :a halvå 6 54 7 8 5 5,5 6
Utgåva
Huvuddistibution dec -
Utgåva
Huvuddistibution oktobe
N Distunde
peioden -- -
-4-
75 7 8 ,5 75 Täby
2 | 2011 31
Adr
ex
Oadr
ex
Bulk
ex
Sålda
lösnr
ma
Avvikande
edovpeiod
ås utgåva Dist
peiod -8- - -8
-
Utgivningsort
Stockholm
Växjö
Götebog
Ljusdal

NU
12 nummer
per år!
Hos oss hittar du även...
Nätverk för kvinnor inom transport
www.queenoftheroad.se
En viktig del av åkeriernas vardag!
Via vår tidning kan du nå hela din marknad 12 gånger per år, där varje ut givning
har en TS-kontrollerad upplaga på 12 400 ex (2010). Genom möjligheten att
även annonsera på våra hemsidor, Proffs och Queen of the Road, gör du ett
träffsäkert och rejält avtryck i branschen, året runt.
KORT OM OSS...
I Proffs skriver vi gärna om fina bilar. Men ännu
hellre berättar vi om duktiga förare och fina
transportföretag. Och givetvis om alla nyheter
som rör branschen.
Vi trycker med magasinsupplösning på ett
kvalitetspapper. Det ger bland annat en mycket
god läsbarhet med god detaljrikedom.
Proffs är lastbilstidningen som har en stor andel
beslutsfattare i sin läsekrets.
Majoriteten av våra läsare har inflytande till
exempel över lastbilsköp, drivmedel, oljor,
tillbehör och lastvagnsdäck.
Det här låter kanske lite skrytsamt - men
vi är dessutom den ”största” tidningen i
branschen. Utfallande mäter våra sidor hela
278x378 mm.
Kontakta oss så berättar vi mer...
Tidningen Proffs