Reportage Saldo!

Reportaget
12
Karlskoga är staden där det myllrar av
UPPFINNARE
Fredag 10 februari 2012
Länets uppfinnarverkstad finns i Karlskoga.
Här bor runt 10 procent av länets befolkning
men de står för 20-30 procent av patentansökningarna
i Örebro län, vissa år ännu mer.
En livaktig uppfinnareförening med några
brinnande eldsjälar spelar en viktig roll.
Text: Erik MarandEr 019-15 51 62 erik.marander@na.se
Foto: Jonas Eriksson 019-15 53 92 jonas.eriksson@na.se

14
Läraren som sadlade om och blev eldsjäl för uppfinnandet i Karlskoga – Sonny Persson. Karlskogaborna vet inte själva vilken kreativ miljö de lever i – men det vet Anna-Maria Berégi Amnéus.
Sonny Persson var lärare
en gång i tiden. Men han var lagd
åt problemlösarhållet och började
uppfinna saker och ting.
Han var till exempel först med
att uppfinna en handsfree mobiltelefon
tillsammans med Anders
Wallström. Ericsson och Volvo
nappade. Den monterades in i
nackstöden på Volvobilar och gick
bra i några år, tills mobiltelefonerna
krympte och priset rasade.
Han blev en av landets första
uppfinnarrådgivare i slutet på
1970-talet, och på den vägen är
det.
– En lärare är som potatis, kan
användas till lite av varje, sammanfattar
Sonny Persson sin yrkesvisdom.
Man kan ana två motorer bakom
kreativiteten i Karlskoga, Uppfinnareföreningen
och Bofors. Numera
kompletterad med Business &
Science Arena (BSA), en plats där
företag, forskning och offentliga
aktörer möts för att främja entreprenörskap,
innovation och tillväxt.
Karlskoga har länge varit en av
Sveriges teknikertätaste kommuner
tack vare Bofors. Här finns en
rekordhög andel civilingenjörer
som arbetar med teknisk utveckling
på hög nivå.
– På Bofors har det alltid funnits
en kreativitet, att tänka vilt
och brett. Det är en inställning som
spritt sig, menar Sonny Persson.
Bofors har spelat en viktig roll
för uppfinnarandan. Här diskuteras
teknik och problemlösning lika
ofta som sport i Systembolagskön.
Men kommunen kunde göra
mer, tycker Evert Palmqvist, en av
uppfinnarveteranerna i stan. Han
har föga förståelse för att skattepengar
pytsas in i hockeyklubben
för att göra Karlskoga synligt i
klubbnamnet medan Uppfinnareföreningen
har problem att klara
sin lokalhyra.
Under 25 år har föreningen hjälpt
fram en mängd idéer från hugskott
till patent, prototyp och genomförande.
Föreningen har hjälpt fram
56 patent som skapat jobb motsvarande
drygt 1 700 personår, visar en
färsk sammanställning.
– Folk vet var de kan få första
hjälpen, säger Sonny Persson, hur
de kan komma vidare utan att det
kostar en massa pengar.
Föreningen gör en nyhetsgranskning
inför patentansökan. I föreningen
finns många erfarna gubbar
som kan tillverka en prototyp.
Och föreningen är bollplank i
diskussionen om hur en kommersialisering
ska ske, om tillverkningen
ska ske i egen regi, via underleverantörer,
licensavtal eller royaltyavtal.
Inte minst fungerar Uppfinnarföreningens
lokaler ovanpå restaurang
Pärltuppen i Boforsområdet
som en mötesplats. Här hittar
man likasinnade, här finns erfarenhet
och kompetens i värdefull
förening.
Mitt i denna kreativitet har Anna-
Maria Berégi Amnéus slagit sig ner.
Hon är civilingenjör i kemi från
Chalmers och begeistrad över den
miljö hon hamnat i.
– Allt finns här i Karlskoga. Folk
är öppna, hjälpsamma, kunniga
och intresserade. Vill man genom-
föra en idé är Karlskoga rätt plats.
Jag tror inte karlskogaborna själva
inser vilket teknologiskt Mecka de
lever i.
Anna-Maria Berégi Amnéus
kom till Karlskoga och Bofors för
fem år sedan för att jobba med
sprängämnesutveckling.
Hon har ungerskt påbrå, kom
som barn i kontakt med den geotermiska
energi som värmer många
ungerska badanläggningar. I 20 år
har hon funderat på hur den bäst
ska utnyttjas. I fjol startade hon
bolaget Energeotek AB och sade
upp sig från Bofors och satsar på
att förverkliga sin idé.
En första anläggning som alstrar
fjärrvärme och el av varmt vatten
projekteras på en ort i södra Ungern.
Men det är bara början.
– Värmen i jordens innandöme
motsvarar energin i 260 miljoner
kärnkraftverk, och den går att
utvinna överallt. I Ungern ligger
den ganska ytligt, man får borra
två kilometer djupt, i Sverige kanske
fyra kilometer.
– Det är fullt ekonomiskt möjligt
att utvinna geotermisk energi
i Sverige. Återbetalningstiden blir
bara lite längre. I Ungern kommer
vår anläggning att betala sig
på sex år.
Anna-Maria Berégi Amnéus
hyr en del av ett kontorsrum på
Business & Science Arena i Bregårdsskolan.
Hon betalar en dryg
tusenlapp i månaden och har tillgång
till all nödvändig kontorsutrustning.
– Plus forskarkolleger. Det är en
perfekt lösning för ensamföretagare
som nyss startat en verksamhet.
Miljön här på BSA har hjälpt fram
många bra idéer.
Hittills har den geotermiska
energin utvunnits på ett primitivt
sätt, menar Anna-Maria. Hennes
koncept går ut på att borra två hål
i marken och cirkulera varmvattnet
i ett slutet system. Varmvattnet
ska alstra både el och värme innan
det pumpas ner igen för att åter
värmas upp.
Hennes mål är att driva upp sitt
företag med Karlskoga som bas.
– Det finns så många duktiga
människor här i stan. Teoretiker,
tekniker, mekaniker, ofta i en och
Fredag 10 februari 2012
samma person, säger Anna-Maria
Berégi Amnéus.
Det omdömet kunde gälla Karl-
Erik Hellqvist, 87 år och still going
strong.
Han har gått den långa vägen.
Började som springpojk på Bofors
med att dela ut trassel och tvål till
gubbarna.
Det blev lite tjatigt efter ett tag,
han ville lära sig något och började
som filare på Artur Johanssons
Mekaniska verkstad, där han kom
att bli kvar hela sitt yrkesliv. Gick
kurser, varvade teori och praktik
efter eget huvud. Han blev svarvare
och härdare, lärde sig hela
maskinparken och blev till slut
verkstadschef och en problemlösare
av rang.
Efter pensioneringen för 22 år
sedan har Karl-Erik tillbringat
åtskillig tid i sin verkstad, som
han metodiskt byggt upp i källaren
i sin villa i Karlbergsområdet.
Det han tjänat på uppfinningarna
har han investerat i nya maskiner.
Maskinparken har stadigt växt,
men inte golvytan.

16
För en besökare gör verkstan
ett övermäktigt intryck. Ett dussin
maskiner av alla sorter på en yta
av 30-40 kvadratmeter. Verktyg,
skruvar och doningar upp efter
varje ledig väggyta. Ett kaos under
fullständig kontroll. Karl-Erik vet
exakt var varje pryl finns.
Nöden är uppfinningarnas
moder, brukar det heta.
– Nej, i mitt fall är det magen är
som uppfinningarnas moder, säger
Karl-Erik Hellqvist och klappar sig
på en numera rätt generöst tilltagen
framdel. Häromåret när det
åter blev dags att byta till vinterdäck
på bilen märkte han att något
var i vägen mer än vanligt.
Han härsknade till och ringde
vännen Stig Dahlström, som också
är rätt klurig, för att göra något åt
det pinsamma problemet. De slog
sina kloka huvuden ihop och hittade
på en höj- och sänkbar vagn där
hjulet kan ställas. Hjulet kan rullas
i rotationsriktningen tills hjulmuttrarna
kommer mitt för hålen
och hela paketet förs på plats i rätt
höjd.
Hjulbytarvagnen har blivit en av
hans mera lukrativa uppfinningar,
den säljer bra.
Karl-Erik byggde hela pjäsen i
sin verkstad, där de flesta av hans
skapelser sett dagens ljus.
Magen var i vägen också när han
skulle ta på sig strumporna. Ett
sånt problem kan ju lösas på två
sätt, minska magen eller hitta på ett
hjälpmedel.
Karl-Erik Hellqvist gick ner i sin
verkstad och gjorde ståltrådskonstruktion
som strumpan krängs
över och foten stoppas i. Marknaden
är inte jättestor men två exemplar
har letat sig ända till Sydafrika.
Det är inte alltid lätt att veta vad
som blir succé och vad som blir
flopp.
– Den här är en av de bästa grejerna
jag hittat på, säger han och
plockar fram en pryl som ser ut
som en liten triumfbåge med en pik
som sticker ner i mitten.
– En gängtappshållare med styrning.
Två starka magneter håller
den på plats mot godset. Den trod-
de jag mycket på och betalade för
patentet i 12 år, men det blev inget.
Jag förstår inte varför. Den är faktiskt
riktigt bra.
Karl-Erik Hellqvist har uppfunnit
ett mätinstrument, eller rättare sagt
två, som med stor precision mäter
cylindervolymen på en motor, via
tändstiftshålet. Den avslöjar obevekligen
allt fusk inom bilsporten
och har vid det här laget köpts in
av 18 bilsportsförbund runt om i
världen, senast i USA. Och mycket
annat ...
Uppfinningar har alla tänkbara
drivkrafter. Och det är inte alltid
Bofors har ett finger med i spelet,
inte ens i Karlskoga.
När Nina Ottosson skulle få
barn 1993 bekymrade hon sig för
hur tiden skulle räcka till för hundarna,
hennes telningar. Hon var
rädd att de skulle få tråkigt när hon
blev upptagen av bebisen.
– Så jag hittade på några leksaker
som de skulle få roa sig med när
inte jag hade tid med dom.
Det blev upphovet till det företag
som bär hennes namn, omsätter
närmare tio miljoner kronor i ett
30-tal länder och har åtta anställda.
– Jag såg att hundarna hade
roligt. Sedan ville vänner, bekanta
och hundfolk ha mina leksaker.
Det bara växte.
Efter ett par år stod hon inför
ett vägval. Barn, heltidsjobb som
undersköterska på Karlskoga lasarett
och ett företagsprojekt som
visade obändig livskraft. Hon sa
upp sin trygghet och kastade sig ut
i affärslivet med entusiasm.
I flera år jobbade hon ensam i
företaget och la ut tillverkningen än
här än där. 1999 drogs sambon in
i projektet och företaget tog hem
tillverkningen i egen regi.
För tre fyra år sedan hade Nina
Ottosson AB 13 anställda och
omsatte 13-14 miljoner. Men då
hade konkurrenter vaknat till liv,
med prispress och plagiat i spåren.
Hon tvingades lägga ut delar
av produktionen till Kina och tog
strid mot plagiaten.
Testpiloterna Nisse och Ville,
kofösare från Flandern (rasen heter
Bouvier des Flandres), som lärt sig
tycka om mattes leksaker – Nina
Ottosson. (Bilden till höger)
”Jag bestämde mig
tidigt för att skydda
mina produkter med
patent, designskydd
eller mönsterskydd.
Jag valde skyddsnivå
efter hur mycket jag
trodde på produkten.
Jag har lagt ner
miljontals kronor
på att skydda mina
produkter.”
Fredag 10 februari 2012

18
– Jag bestämde mig tidigt för
att skydda mina produkter med
patent, designskydd eller mönsterskydd.
Jag valde skyddsnivå efter
hur mycket jag trodde på produkten.
Jag har lagt ner miljontals kronor
på att skydda mina produkter.
I dag är inte Nina Ottosson säker
på att det varit värt pengarna.
– Jag är tveksam till vilket värde
patent har för småföretag. Visst,
det är det enda sättet att hålla de
stora jättarna ifrån sig, men det är
en fruktansvärt ojämn kamp man
tvingas in i för att hävda sin rätt.
För några år sedan deltog Nina
Ottosson i en mässa i USA. Där
såg hon en produkt från en amerikansk
konkurrent som var slående
lik något hon hade patent på och
krävde att det skulle upphöra.
Sedan dess är hon invecklad i en
process som hittills kostat henne
mer än en halv miljon kronor och
än syns inget slut. Konkurrenten är
ett miljardföretag som kopplat in
en stab av advokater.
– De vet precis hur de ska agera
för att det ska kosta mig så mycket
som möjligt. Grundfelet i hela systemet
är att det är jag som patentinnehavare
som har hela bevisbördan.
Det är inte rättvist.
Nina Ottosson har valt sina strider
och processar inte mot varje
intrång.
– Men ibland måste jag visa att
jag reagerar. Det kanske ändå är
till någon nytta på sikt.
En fattig bondgrabb från Fryksdalen
är Karlskogas främste uppfinnare.
Med sina 30-tal patent intar
Johnny Ohlson tätpositionen i kreativitet.
Han har dessutom lyckats
förena uppfinneriet med ett lysande
entreprenörskap.
Som så mycket annat i Karlskoga
har hans skapelse, Dynasafe,
rötterna i Bofors.
Dynasafe är i dag ett världsledande
företag inom desarmering
av sprängämnen och kemiska
stridsmedel.
Företagets storsäljare är en
bombvagn, som köpts in av åtskilliga
länders polismyndigheter för
att omhänderta och förstöra miss-
” En uppfinnare
måste ha förmågan
att tänka annorlunda,
vända på problem,
se från ett nytt håll”
tänkta bomber på allmän plats.
Bombvagnen har levererats till
samtliga Olympiska spel sedan Lillehammer
1994.
Det ständigt närvarande terroristhotet
är en starkt affärsdrivande
faktor för Dynasafe, vars försäljning
exploderat de senaste tre åren
då omsättningen ökat från 100 till
250 miljoner.
Dynasafe är ett hightechföretag
med ett 40-tal anställda, i stort sett
bara ingenjörer som jobbar med
utvecklingsarbete. Underleverantörer
sköter tillverkningen.
– Teknologiskt ligger vi på den
absolut högsta nivån, säger Johnny
Ohlson. Vi är dyrast på marknaden,
men har man en bra produkt
måste man våga ta betalt.
Om uppfinnandets hemlighet
har Johnny Ohlson en del att
säga.
– En uppfinnare måste ha förmågan
att tänka annorlunda, vända
på problem, se från ett nytt håll.
Och uthållighet är inte helt fel.
För framgångssagor är sällan
spikraka resor från två tomma händer
till succé.
– Vi har hela tiden varit steget
före marknaden, sett behoven före
kunderna. Då krävs uthållighet,
och det kostar pengar.
– Det har funnits perioder då
ekonomin varit mycket ansträngd.
Men vi har klarat det, bland annat
genom att återinvestera i stort sett
all vinst i företaget. Och vi har inte
bundit pengar i fastigheter och
annat ovidkommande.
Johnny Ohlson är i grunden
byggnadsingenjör. Micklade med
allt möjligt redan som ung bondgrabb,
började realskola i Arvika
på sin lärares inrådan. Gick tekniska
läroverket i Örebro, läste in
examen som diplomerad ingenjör
på kvällstid. Bofors betalade.
– Bofors var en fantastisk arbetsgivare
på den tiden. Den som ville
något och satsade sin egen tid fick
aldrig nej av företaget.
1966 anställdes han på Bofors
Nobelverken, bland annat med
uppgift att projektera byggnader.
Intresserade sig särskilt för säkerhetsfrågor
i sprängämnesmiljö. Där
någonstans börjar historien.
– Några forskare från Svensk
Detonikforskning i Vinterviken
utanför Stockholm ville ha hjälp
att konstruera en sprängsäker kammare
där de kunde studera och filma
vad som händer vid detonationer.
Kammaren skulle vara mobil
eftersom Vinterviken var på väg att
avvecklas.
Tidigare hade man byggt sådana
kammare i betong, men det var
ju inte flyttbart. Så Johnny Ohlson
gjorde den första sprängkammaren
i stål.
Den första stålkammaren var
klar 1981 och väckte uppmärksamhet
bland sprängforskare. Det
kom beställningar på fler.
– Då började jag fundera på
vem mer än forskare som kunde
ha behov av kammaren, till exempel
polisen vid bombhot, flygplatser
vid incheckningen.
1987 slutade Johnny Ohlson
på Bofors och startade eget bolag.
Efter några års konsultverksamhet
bildade han Dynasafe med Karlskoga
Invest som delägare. 1999
tog han över hela ägarskapet.
Bolaget hade då fyra anställda och
omsatte 15 miljoner kronor.
I dag har produktkatalogen och
patenten växt betydligt. Destruktion
av bomber och ammunition
har kompletterats med anläggningar
för att destruera kemiska stridsmedel,
där Dynasafe är världsledande
med leveranser till USA,
Japan och Kina.
Granater med dödlig stridsgas
oskadliggörs under hög temperatur,
rökgaserna renas bort och ut
kommer bara ren luft.
Destruktion av kemiska stridsmedel
är ett stort framtida affärsområde
för Dynasafe. De flesta staterna
i världen har undertecknat
en konvention mot stridsgas och
har förbundit sig att förstöra sina
lager.
Megastor lastmaskin
som ingår i ett system
för bortforsling av
bomber och annat farligt
– systemet är en av
30-talet uppfinningar
av Johnny Ohlson.
Fredag 10 februari 2012

20
Fixaren, problemlösaren,
kreatören, uppfinnaren,
med synnerligen välutrustad
verkstad i källaren därhemma
– Karl-Erik Hellqvist.
Fredag 10 februari 2012

22
– Gammal ammunition är ett
växande problem. Den blir allt
mer instabil med tiden och kräver
övervakning mot terrorism. Det
finns enorma mängder som måste
destrueras.
Det är en lång och tålmodig bearbetning
av marknaden som nu börjar
synas i Dynasafes orderböcker.
Johnny Ohlson har under många
år rest runt i världen och föreläst
på symposier och konferenser inför
forskare, myndigheter, poliser och
försvarsfolk.
I fjol sålde Johnny Ohlson sitt
Dynasafe till ett tyskt riskkapitalbolag.
67 år gammal fann han tiden
mogen att börja tänka på nästa
karriär. Han är kvar som rådgivare
men hoppas få tid att utveckla
andra idéer han har i skrivbordslådan.
Så här sammanfattar han sina
lärdomar:
– Man ska inte ha en övertro på
experter, sunt bondförnuft räcker
långt.
– Undvik rättsliga processer som
bara tar kraft och kostar pengar.
Patent har jag sökt bara för att ingen
annan ska göra det och hindra
oss att tillverka våra egna produkter.
Men jag lägger ingen kraft på
att processa mot patentintrång.
– Ge medarbetarna stor frihet,
det är viktigt för trivsel och kreativitet.
Det ska vara tillåtet att misslyckas.
Karlskoga får både ris och ros.
– Här har funnits en bra infrastruktur
för vårt företag, men det
är ingen stad som satsar särskilt
mycket framåt.
– Under de 25 år jag vistats här
har inte en enda ny kontorsbyggnad
uppförts. I stället är det tomma
Boforslokaler som byggts om, vilket
inte alltid är så trevligt. Det behövs
lite nytt och modernt i Karlskoga.
Uppfinnare är ofta äldre män, men
inte alltid.
Alma Andersson är en klurig tjej
som i fjol tilldelades innovationspriset
Årets Alfred av Uppfinnareföreningen,
den yngsta Alfred
någonsin i Karlskoga, som nu är
hedersmedlem på livstid i Uppfinnareföreningen.
Hon gick högstadiet på Österledsskolan,
där flera elever genom
åren utmärkt sig i uppfinnartävlingar.
2009 fick Alma som en av sju
vinnare i landet i tävlingen Finn
Upp ta emot 5 000 kronor ur kronprinsessan
Victorias hand för ett
finurligt stöldskydd för cyklar, som
nu är patenterat.
Konstruktionen går ut på att styret
viks ihop och låser framhjulet.
Det syns lång väg att ett stöldförsök
är förenat med svårigheter.
Att just Österledsskolan sprudlar
av kreativitet kan nog i hög grad
tillskrivas Heinrich Vogelmann,
lärare i matte, kemi, fysik och teknik.
– Han var en stor drivkraft, säger
Alma. Han uppmuntrade oss att
tänka på nya sätt och inspirerade
oss att vara med i Finn Upp-tävlingen.
En väldigt bra lärare.
– Hos de flesta unga finns ett
behov att utforska någon egen idé,
säger Heinrich Vogelmann. Man
vill inte bara hålla sig till det som
presenteras i läroböckerna.
– I min undervisning går jag igenom
människans tekniska utveckling
genom tiderna, ger ett idéhistoriskt
perspektiv på vår egen tid,
berättar om de stora tekniska framstegen
och ger en bild av hur livet
hade sett ut utan dessa upptäckter.
– Jag ger många exempel på hur
uppgifter kan lösas. Försöker få
eleverna att tänka själständigt kring
problemlösning. Alma var otroligt
kreativ, en av de duktigaste elever
jag haft. Och duktig i fotboll är hon
också.
Alma växte upp med legoklossar
ständigt inom räckhåll.
– Den bästa leksak man kan ha,
tycker hon.
Hon tränar fotboll med Rävåsen
sex gånger i veckan men inser
att hon inte blir någon elitspelare.
Däremot siktar hon högt i sina studieplaner.
Nu går hon första klass
på Thorens gymnasium i Örebro,
naturvetenskapliga programmet.
”Efter gymnasiet
vill jag studera i USA,
helst Princeton
men det är nästan
omöjligt. Jag vill
fortsätta med naturvetenskap,
kemi är
extremt kul, fysik
och matte också.”
Alma Andersson
5 000
kronor fick Alma
Andersson när hon
var en av sju vinnare
i tävlingen Finn Upp.
SVERIGES NYA TJÄNSTEBILAR!
PREMIÄR FÖR TVÅ NYA MILJÖBILAR MED BIOGAS
Förmånsvärde fr.
1.160:-/mån
Permanent 4-hjulsdrift
Sveriges mest nöjda bilägare****
26 g/km CO 2 -utsläpp med Biogas***
Leasing fr.
2.195:-/mån
exkl. moms
Automatlåda Aut och 167 hk
Euro NCAP
Fullutrustad
Subaru Legacy 2.5i Boxer CNG fr. 337.900:-. Förmånsvärde netto vid 50% marginalskatt. Leasingavgiften per månad exkl. moms och exempel på finansiering via Subaru Finans i 36 mån. Första förhöjd hyra 30%, restvärde 50% och ränta 5.95%. Miljöklass Euro 5.
Bilarna på bilden är extrautrustade. *Maximalt 16.000 kr/år. **Eller vid 1.500, 3.000 och 4.500 mil. ***Körning på biogas ger 83 % reduktion av CO 2 -utsläpp jämfört med körning på bensin. Detta ger 26 CO 2 g/km i nettobidrag. ****Enligt AutoIndex 2011.
Öppettider: Vardagar 9-18
Lördagar 10-14
med
Fredag 10 februari 2012
Karlskogas yngsta uppfinnarprofil någonsin, tilldelades Årets Alfred i fjol och hedersmedlem i Uppfinnareföreningen
på livstid – Alma Andersson.
40 %
reducerat
förmånsvärde*

24
– Efter gymnasiet vill jag studera
i USA, helst Princeton men
det är nästan omöjligt. Jag vill fortsätta
med naturvetenskap, kemi är
extremt kul, fysik och matte också.
– Drömmen är att starta ett eget
företag i USA. Jag gillar inte att
andra ska styra mig. I USA finns
alla möjligheter, det är inte så
inskränkt som här. Men den som
misslyckas kan falla djupt.
Cykellåset är nu patenterat.
Uppfinnareföreningen har hjälpt
henne.
– Det är extremt avancerat att
söka patent, extremt petigt. Nästa
steg är att ta fram en prototyp. Det
finns några som är lite intresserade.
Det vore häftigt att få se min skiss
i verkligheten.
Alma Andersson tycker att Karlskoga
är i minsta laget, Örebro också
för den delen. Men det finns en
sak i Karlskoga hon aldrig tröttnar
på, Boda Borg. Hon är där någon
gång varje månad.
– Det är kombinationen av problemlösning
och den fysiska biten
som tilltalar mig. Ett jättekul ställe.
Boda Borg är visserligen ingen Karlskogauppfinning
men konceptet har
i hög grad utvecklats i Karlskoga till
vad det är i dag: Ett äventyrshus för
knopp och kropp som lockar besökare
från när och fjärran.
Elisabeth Björkgren och Bengt
Schön är skaparna bakom denna
magnet inom besöksnäringen
i Karlskoga, som gott kan platsa
bland kreativa Karlskogafenomen.
– Inför starten 1996 satte vi
upp det kaxiga målet 25 000 besökare,
minns Bengt Schön. Vi blev
utskrattade.
Redan det första hela verksamhetsåret
1997 hade man 50 000
besökare. Och den positionen har
man lyckats hålla. I fjol kom 54 000
besökare. Miljonstrecket har passerats
och Boda Borg är stans främsta
attraktion inom besöksnäringen.
I mitten på 90-talet hade Karlskoga
många tomma lägenheter.
Hyresfastigheter revs. Frågan var
om även Ekebyområdet skulle jämnas
med marken. Elisabeth Björkgren
och Bengt Schön kom att ingå
i en arbetsgrupp som skulle tänka
ut något sätt att använda de tomma
hyresfastigheterna.
– Vi testade olika tankar, alltifrån
ombyggnad till industrilokaler
och kontor till att exportera husen
till Estland, berättar Bengt Schön.
Men så läste vi om ett äventyrshus
i Ånge som startats av några arbetslösa
lekfulla personer. Vi åkte dit
och blev fast.
Men att komma hem med idén
att bygga en ”lekstuga” gav inga
ovationer.
– Upplevelse och äventyr var nya
begrepp i Karlskoga där Bofors tog
hand om allt, säger Bengt Schön.
Starten var trög. Man körde
igång mitt i århundradets varmaste
sommar 1996, ingen kom. Men
under hösten gjordes en massiv
kampanj där mängder av föreningar
runt om i länet bjöds in till äventyrshuset.
– Det blev invasion och sedan
var det igång.
De första åtta banorna i 24 rum
har i dag växt till 24 banor i 100
rum. Restaurang, logi och konferenslokaler
har kommit efterhand.
Banorna förnyas ständigt efter egna
idéer.
Framgångsreceptet?
– Det handlar om samarbete i grupp,
gemenskap över alla åldersgränser.
Det blir en story, en gemensam upplevelse,
man tar med sig. Det har
hänt att äldre människor kommit
fram till mig och sagt att de aldrig
haft så roligt i sin familj. Då blir man
glad.
Men efter 15 års kreativt skapande
har Elisabeth och Bengt nu lämnat
över Boda Borg till en ny generation.
Nu är det Samuel Bergwall,
Erik Schön och Martin Ärlandsback
som ska få Homo Ludens att
fortsätta söka sig till Karlskoga.
Den lekande människan. ■
Fredag 10 februari 2012
Äventyrshuset Boda Borg, som blivit Karlskogas främsta magnet inom besöksnäringen har lockat en miljon besökare
– en kreativ fullträff.
”Upplevelse och
äventyr var nya
begrepp i Karlskoga
där Bofors tog hand
om allt.” Vi berättar gärna mer om Microsofts Molntjänster
Vi är din Office 365 partner i Örebro
Ring Peter så får du veta mer
019 - 500 15 20
SERVRAR – DATORER – LICENSER – SUPPORT
www.it-hantverkarna.se

26
Lite smått och gott från uppfinnarverkstan
Den första krocksensorn för sidokrockskydd i bilar uppfanns
i Karlskoga av Torsten Persson och Staffan Karlsson.
Det elektroniska tidtagarsystemet som bland annat används i all
världens simtävlingar har rötterna i Karlskoga, Birger Jacobsson var
uppfinnare, tillverkningen sker numera av Omega i Schweiz.
Dagens elektroniska hyllkantsetiketter härstammarfrån en Karlskogauppfinning.
Biosensor, den elektroniska hundnosen som avslöjar
sprängämnen och knark, började utvecklas i Karlskoga.
Läkemedel och hälsovårdsprodukter, ja till och med parfym.
Det är några av alla de uppfinningar som under årens lopp kommit
från Karlskoga. Här är några till:
1 Brevinkast
Stöld-, brand- och ljudsäkert brevinkast.
Bertil Granlund är upphovsmannen till
denna säljsuccé som finns i merparten av
landets lägenhetsdörrar i dag. Tillverkas av
Axelssons Plåt och har genererat 100-tals
jobb under årens lopp.
2 Strumppåtagare
Karl-Erik Hellqvist började få problem att
ta på sig strumporna. Magen var liksom
ivägen. Han gjorde en konstruktion av
ståltråd som strumpan skulle krängas
över. Sedan var det bara att stoppa i foten.
3 Hopfällbar pall
Gunnar Karlsson var både en duktig
snickare och dragspelare. När
han var ute och spelade saknades
det ofta lämpliga stolar.
Han byggde denna hopfällbara
pall i slutet på 80-talet och hade
den med på sina turnéer. Tar
minimal plats.
1
Den här bilden är en
QR-kod. Genom att
skanna koden med en
smarttelefon och en
QR-reader applikation,
kan du se filmklippet i
telefonen. Läs mer om
QR-koder på sidan 10.
3
2
5
6
4
Fredag 10 februari 2012
4 Bägarhållare
Per Elgh irriterades över att
det kom ut tre fyra muggar
när han skulle ha en enda.
Gjorde denna hållare som
matade ut muggarna styckevis
men hade svårt att intressera
muggtillverkaren Duni
för produkten då den ju
minskade muggförbrukningen.
Men han fick Samhall att
producera och när miljödebatten
tog fart ville Duni vara
med och köpte rättigheterna
1999.
5 Fotvårdsplattan
Evert Palmqvist satt på en
balkong på Kanarieöarna i
slutet av 80-talet. Han drog
fötterna mot det sträva golvet
och märkte att det slipade
fötterna. Då fick han idén
till fotvårdsplattan med ett
hårt slippapper som slipar
bort förhårdnader. Problemet
är att den aldrig slits ut.
6 White-Lines
Anteckningsblocket tvärtom,
uppfunnet av Olof Hansson.
Sidorna är grå och linjerna
vita. Det får texten att framträda
mer distinkt och gör det
möjligt att skapa kopior som
blir text helt utan linjer. Säljs
bra, framgångar på den amerikanska
marknaden.

28
7 Hjulbytarvagn
Hjul för personbilar, lastbilar och traktorer
kan placeras på denna vagn och vevas upp i
exakt rätt position för att skruvas fast. Konstruktionen
är mekanisk och har ett lågt pris
jämfört med hudrauliska konkurrenter. Karl-
Erik Hellqvist uppfann vagnen för fem år
sedan när han var 82 år gammal och började
få problem att byta sommar- och vinterdäck.
8 Ögonrengörare
Olle Fransson tyckte det var besvärligt att få
bort skräp som hamnade i ögonen. Som
barn hade han sett hur hans far använt hästtagel,
gjort en liten ögla och lagt runt skräpet.
Genom ytspänningen i
ögonvätskan fångades skräpet
in och kunde avlägsnas.
Olle Fransson gjorde
en ögla i plast.
9 Mätinstrument för bilmotorer
Inom bilsporten har det alltid fuskats
med trimmade motorer. Segrare kunde
koras först sedan komplicerade mätningar
av cylindervolymen gjorts vilket krävde att
topplocket skruvades bort. Det
kunde ta timmar att hitta en
segrare.Karl-Erik Hellqvist
uppfann 2002 två mätinstrument
som med hög
precision kunde mäta cylindervolymen
genom tändstiftshålet.
Har köpts in av 18 bilsportförbund
runt om i
världen.
8
9
7
12 Tandkräm
Som en bieffekt av Bofors kemi- och läkemedelsverksamhet
lanserades en tandkräm
i slutet av 1960-talet. Det fick stor
uppmärksamhet eftersom den kom från
en oväntad tillverkare. Boforstandkrämen
innehöll plastkulor med en polerande
effekt. Efter några år uppstod rykten att
plastkulorna kunde vara skadliga och
Bofors sålde tandkrämen till ett externt
bolag.
13 Tändkapsel
Dynamiten och tändkapseln var Alfred
Nobelsbanbrytande uppfinningar som
revolutionerade sprängtekniken under
senare delen av 1800-talet. Genom att
blanda det högexplosiva nitriglycerinet
med sand (dynamit) lyckades Alfred
Nobel stabilisera det explosiva ämnet.
Tändkapseln behövdes för att utlösa
explosionen.
11
Fredag 10 februari 2012
10 Hjärtmedicin
Hjärtmedicinen Nitromex
har sitt ursprung i ammunitionstillverkningen
på
Bofors. Folk som arbetade
med trotyl och nitroglycerin
blev sjuka när de var
långlediga på semestrarna,
även dödsfall inträffade.
Så småningom upptäcktes
ett samband med
arbetet. Nitroglycerin är
kärlutvidgande. Ammunitionsarbetarnas kroppar
utvecklade ett beroende och när exponeringen
upphörde fick de kärlkramp och hjärtproblem.
11 Ringkilen
Dörrstopper, uppfunnen av brandingenjören Manne
Ring. Han såg hur dörrar på Karlskoga lasarett
häktades upp med snören men ofta glömdes och
blev stående öppna, till men för brandsäkerheten.
Har sålts i ett 15-tal länder, bland annat till hotell
och kryssningsfartyg.
12
13
Illustration: riad al-khitat