ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor

More documents

Recommendations

Info

Inledning Detta kapitel syftar till att beskriva ungdomsbrottslighetens utveckling såsom den kommer till uttryck i olika datakällor. Hur stor andel unga är det som begår brott? Vilka brott begår de? Hur ser utvecklingen ut över tid? Vad får man för påföljder? Även ungdomar som offer för brott belyses. Förutom att det finns ett egenvärde i att synliggöra unga brottsoffer, är detta också ett sätt att ytterligare beskriva ungdomsbrottslighetens omfattning och utveckling eftersom brott som begås av ungdomar tenderar att i hög utsträckning drabba andra ungdomar (Estrada 1999; Sarnecki 2001; Granath 2007). Ungdomar är den åldersgrupp som är klart mest utsatt när det gäller stöld- och våldsbrott och en stor del av dessa brott har begåtts av personer i samma ålder. I synnerhet när det gäller våldsbrott är det välkänt att mycket av våldet sker mellan jämnåriga. Enligt kriminalstatistiken (år 2011) är cirka sju av tio personer som misstänks för misshandel mot ungdom 15–17 år, själva i åldern 15–20 år. Kunskap om hur ungdomsbrottsligheten ser ut och förändras ger viktiga indikationer om hur ungdomars levnadsvillkor och trygghet i stort utvecklas. I kapitlet används uppgifter från olika frågeundersökningar 146 och från kriminalstatistiken. Det är välkänt att bägge dessa datakällor har sina begränsningar (se Inledningskapitlet). För frågeundersökningar om brott gäller att det kan vara problem med att få representativa urval om svarsbortfallet är snedvridet, till exempel att en stor del av de som begår många brott tenderar att inte vara med i undersökningarna. Vidare kan det förekomma variation i hur individer tolkar olika frågor eller hur väl man minns händelser man varit med om. Det kan också vara så att personer av en eller annan anledning, exempelvis social önskvärdhet, inte svarar ärligt på frågorna. Sammantaget kan detta leda till att man underskattar eller överskattar brottsligheten. Om nivån på dessa mätfel är i ungefär samma storleksordning över tid, kan frågeundersökningarna emellertid bidra med viktig information om hur utvecklingstrenderna ser ut. Att tänka på när det gäller kriminalstatistiken är att alla brott inte anmäls till polisen, och även om en viss händelse anmäls är det inte givet att händelsen faktiskt rör sig om ett brott. Anmälningsbenägenheten i befolkningen för olika typer av händelser kan variera över tid. Förändringar i rättsväsendets lagstiftning och arbetsmetoder kan ha 146 Studier som bygger på så kallade självdeklarationsundersökningar av brott förekommer sedan lång tid inom kriminologin. Vanligtvis används denna metod för att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och brott. Men den har även i vissa fall använts för att studera utvecklingen av brott över tid eller för att jämföra ungdomsbrottsligheten i olika länder (se till exempel Kivivuori och Bernburg 2011; Zauberman 2009; Junger-Tas m.fl. 2010). brottsutvecklingen i sverige år 2008–2011 Fördjupning · Ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor 275
Fördjupning · Ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor 276 påverkan på vilka brott som registreras. Slutligen är det generellt sett långt ifrån alltid som en gärningsperson kan hittas och konstateras skyldig. Under förutsättning att risken att åka fast och lagföras är någorlunda stabil över tid kan dock lagföringsstatistiken beskriva utvecklingstrendernas förlopp tämligen väl. Sammanfattningsvis kan konstateras att datakällornas begränsningar innebär att man i studier av brottslighetens utveckling gör klokt i att utnyttja flera av de källor som står till förfogande. I detta fall används huvudsakligen uppgifter från Skolundersökningen om brott bland niondeklassare 147 (sub), uppgifter från den Nationella trygghetsundersökningen 148 (ntu) samt kriminalstatistik. Kapitlet är disponerat enligt följande. Inledningsvis redovisas brottslighetens utveckling bland ungdomar i femtonårsåldern såsom den kommer till uttryck i sub. Sedan följer ett avsnitt som tar upp utsatthet för brott bland äldre ungdomar (16–19 år), främst baserat på uppgifter från ntu samt en nordisk utblick. Därefter redovisas utvecklingen i kriminalstatisken av ungdomar som misstänks respektive lagförs för brott. Ett följande avsnitt behandlar påföljderna för de ungdomar som blir lagförda. Kapitlet avslutas med en kort diskussion. Beskrivningen fokuserar huvudsakligen på ungdomar i åldern 15 till 20 år. Beroende på att olika datakällor ibland använder sinsemellan något annorlunda åldersindelningar i sina redovisningar, eller endast täcker vissa åldrar, kommer emellertid de studerade åldersgrupperna att variera en del mellan olika avsnitt. Tidsmässigt avgränsas kapitlet till att beskriva utvecklingen sedan mitten eller i vissa fall början av 1990-talet. 149 När det gäller uppgifter från ntu är de begränsade till att gälla uppgifter från år 2005. I delen som gäller påföljder för unga lagöverträdare är utgångspunkten år 2006, då detta var året innan en reform av påföljderna trädde i kraft. I avsnittet om utvecklingen av ungdomsbrottsligheten enligt kriminalstatisken används för att un- 147 Skolundersökningen om brott bland niondeklassare genomförs bland riksrepresentativa urval av elever i årskurs nio. Eleverna får anonymt fylla i en enkät med frågor bland annat om brott och andra problembeteenden men även om fritidsvanor, kamratumgänge, attityder med mera. Enkäten innehåller också frågor om utsatthet för brott. Den första undersökningen genomfördes år 1995. Fram till år 2005 skedde datainsamlingen vartannat år, för att sedan övergå till att återkomma vart tredje år. I genomsnitt har antalet deltagande ungdomar varit cirka 6 600 per datainsamling (6 490 år 2011). Det totala svarsbortfallet har legat mellan 18 och 22 procent i de fem senaste undersökningarna, Sett över tid har bortfallet ökat sedan år 1995 då det var 5 procent (se vidare Brå 2010a; Brå 2010b). 148 För mer information om NTU, se NTU 2011 – om utsatthet, trygghet och förtroende (Brå 2012a) samt NTU 2011, teknisk rapport (Brå 2012b). 149 När det gäller lagföringsstatisken redovisas utvecklingen sedan år 1990. Beroende på att statistiken över misstänkta ungdomar åren 1989–1994 inte var jämförbar med senare år (då principerna för åldersredovisningen för misstänkta ändrades) redovisas här utvecklingen sedan år 1995. brottsutvecklingen i sverige år 2008–2011
Page 1: Fördjupning · Ungdomsbrottslighet
Page 5 and 6: Fördjupning · Ungdomsbrottslighet

ungdomsbrottslighetens utveckling speglad i olika källor

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?