Årsredovisning 2005 - Norrlandsfonden

Årsredovisning 2005

2|NORRLANDSFONDEN 2005 

NORRLANDSFONDEN UPPNÅDDE under 2005 den högsta 

utlåningen i fondens historia. De 116 företag som fonden fi nansierat under året 

planerar investeringar på cirka 1,5 miljarder kronor. Detta är utomordentligt 

glädjande och vittnar om en tilltagande framtidstro hos det norrländska 

näringslivet men också om att Norrlandsfonden gör nytta. 

Det ekonomiska utfallet av 2005 års verksamhet blev också positivt med ett 

överskott som kan läggas till fondkapitalet och på så sätt utgöra grunden för en 

fortsatt offensiv verksamhet. 

En stark egen ekonomi är en grundbult i fondens 

strategi för att av egen kraft långsiktigt kunna 

betjäna det norrländska näringslivet. Det kan i 

detta sammanhang noteras att Norrlandsfonden 

och Industrifonden är de enda organisationer som 

bedriver ett näringspolitiskt uppdrag med enbart 

egna medel. 

I en samlad bedömning av fondens verksamhet 

är det viktigt att avläsa utvecklingen i kundföretagen. 

Även i detta avseende kan vi redovisa ett mycket bra 

utfall. De 322 företag som fonden hade som kunder 

vid utgången av 2005 har ökat sin omsättning med 

56 procent under den föregående fyraårsperioden till 

totalt 10 miljarder kronor. Under samma tidsperiod 

ökade antalet anställda i kundföretagen med 

33 procent till totalt 6 700 anställda. Detta är ett 

kvitto på att fondens utlåning bidrar till tillväxt i det 

norrländska näringslivet. 

UNDER 2005 GENOMFÖRDE fonden en omfattande attitydunder-sökning 

bland kunder, samarbetspartners och potentiella kunder. Resultatet visar på 

mycket positiva omdömen och fondens personal får beröm för hög kompetens, 

professionell attityd och väldigt bra serviceförmåga. Undersökningen bekräftar 

fondens position som Norrlands ledande risklånefi nansiär samtidigt som den 

sporrar till fortsatt förkovran och utveckling av verksamheten. 

Norrlandsfondens mål för 2006 är en fortsatt tillväxt av lånestocken och ett 

positivt ekonomiskt utfall. Vi är alla inom organisationen besjälade av att se ännu 

fl er företag utvecklas med Norrlandsfonden som fi nansiell partner. 

Trevlig läsning 

LARS-OLOV SÖDERSTRÖM 

vd Norrlandsfonden

NORRLANDSFONDEN 2005|3 

En historia 

om stabilitet… 

När andra finansiärer saknat tilltro på företagens utveckling 

och inte vågat göra satsningar på nya branscher har Norrlandsfonden 

funnits som ett alternativ. 

– Vi är helt fristående och har successivt kunnat utveckla 

verksamheten och anpassa den till förändrade förutsättningar. 

Allt i syfte att på ett bra sätt betjäna våra kunder och 

bidra till utveckling. Dessutom har vi alltid kunnat fatta beslut 

på affärsmässiga grunder, säger Lars-Olov Söderström, 

vd för Norrlandsfonden. VÄND


ET BÖRJADE SOM 

en idé om att gruvorna 

i Malmfälten skulle 

vara med och finansiera 

det näringsliv som måste 

ersätta dem då de själva sinat. 

En utredning 1956 ledde fram till 

en proposition i mars 1961 med 

förslag om att inrätta stiftelsen 

Norrlandsfonden. Den årliga medelstilldelningen 

från LKAB skulle bli 

utvecklingskapital i näringslivet i 

norra Sverige. Den 15 september 

1961 startade Norrlandsfonden sin 

verksamhet. Landshövding Manfred 

Näslund var ordförande i den första 

styrelsen och vd var civiljägmästare 

Erland Fredén. 

Det kom in 41 ansökningar under 

det första, något förlängda, verksamhetsåret 

varav 18 beviljades, nästan 

sex miljoner kronor. Bland annat 

beviljades Jernkontoret 150 000 

kronor i bidrag för att utreda en processmetallurgisk 

forskningsstation 

i Luleå. Den satsningen ledde till att 

Mefos startade 1963. Mefos har i dag 

cirka 75 anställda och omsätter över 

90 miljoner kronor. Med världsunik 

pilotutrustning för metallurgiska 

processer bedriver man omfattande 

internationell forskning. 

VIKTIGA SATSNINGAR det där första 

verksamhetsåret gick bland annat till 

livsmedels- och förpackningsindustrin, 

verkstads- och småindustri och 

till utveckling av skogsbruket. Till 

de mindre lyckosamma idéerna som 

fick bifall kan man nog räkna projektet 

att korsa åkerbär och hjortron för 

att få fram en ny bärsort. 

Under 1960-talet tog skogsmekaniseringen 

en väldig fart, och 

Norrlandsfonden engagerade sig 

starkt på området. Redan på 1950talet 

i Vindeln, Västerbotten, hade fabrikör 

Allan Jonsson börjat tillverka 

skogskranar, och 1965 bildade han 

aktiebolaget Cranab med Karl- 

Ragnar Åström som hälftenägare. 

Cranab expanderade och ville satsa 

på framtiden. Bland investeringarna 

på två miljoner – en ansenlig summa 

på den tiden – ingick förvärv och 

tillbyggnad av en större industrifastighet 

året därpå. Norrlandsfonden 

beviljade ett lån. I analysen skrev 

Norrlandsfonden bland annat: ”Företagets 

specialisering för att tillgodose 

de krav som ställs i samband med 

mekaniseringen av skogstransporterna 

synes ha medfört en mycket 

stark marknadsposition. Utvecklingen 

har varit synnerligen snabb 

och orderstocken är för närvarande 

mycket god. Förutsättningarna för en 

introduktion på övriga nordiska och 

europeiska marknader, där konkurrensen 

från inhemska tillverkare 

ännu är begränsad, synes vara goda.” 

Redan två år senare, 1968, var det 

dags för Norrlandsfonden att bevilja 

ytterligare ett lån. 

– Norrlandsfondens medfinansiering 

spelade en stor roll i det skedet, 

säger Hans Eliasson som tillsammans 

med Allans son Fredrik köpte 

tillbaka Cranab förra året efter att företaget 

varit i finländsk och japansk 

ägo en längre tid. 

Hans Eliasson – nu majoritetsägare, 

vd och 60 år – kom till Cranab 

som konstruktör 1972. Några år 

senare hade företaget vuxit till som 

mest över 290 anställda – en stor 

arbetsgivare i lilla Vindeln. 

– Att växa så fort som Cranab 

gjorde på 60- och 70-talet är knappast 

möjligt i dag. Och hade vi inte 

haft så bra anda bland personalen 

så hade det aldrig gått, säger Fredrik 

Jonsson. 

Fredriks tre syskon är i dag delägare 

i Indexator – störst i världen på 

de hydrauliska motorer som vrider 

gripverktyget i skogsmaskinerna. 

…tilltro och långsiktighet

Också detta företag byggdes upp av 

Allan Jonsson på 1970-talet och fick 

hjälp med finansiering av Norrlandsfonden. 

I dag finns 165 anställda i 

Indexator och 155 i Cranab. Ett tredje 

företag i Vindeln, Slagkraft, är ett 

försäljningsbolag till Cranab med 

15 anställda och drivs av Fredrik 

Jonsson. 

Cranabs marknad är världsomspännande. 

Finns det skogsbruk, så 

är det i regel mekaniserat. Och är 

det mekaniserat, så finns det skogskranar. 

Utöver Norden och övriga 

Europa säljs kranarna i exempelvis 

Japan och Ryssland. Totalt handlar 

det om ett 30-tal länder. Omsättningen 

var 280 miljoner kronor 2005. 

– Förra året ökade vi omsättningen 

med 90 miljoner, delvis för 

att konjunkturen i skogen är så bra. 

Och antalet anställda ökade med 30 

personer, säger Fredrik Jonsson. 

De nya ägarna har beslutat att 

investera 40 miljoner kronor i tre år. 

Det finns alltså gott hopp om framtiden 

för Cranab. 

NORRLANDSFONDENS totala engagemang 

ökade stadigt under 1970-talet. 

Bland kunderna märktes till exempel 

Polaris Optik och Polarbageriet, men 

det var fortfarande metall- och verkstadsindustri 

som dominerade. 

I Norrlandsfondens barndom 

låg tonvikten på forskning och 

utveckling inom vidareförädling 

av norrländska råvaror. Arbetet 

vidgades snabbt till att även gälla 

näringslivsutveckling där råvarorna 

kom från annat håll och 1980 stärktes 

fonden ytterligare som finansiär 

i vidare bemärkelse. Fonden skulle 

hjälpa branscher och företag med 

goda framtidsutsikter och satsa på ny 

teknik, nya affärsidéer, produkter och 

I Norrlandsfondens barndom 

låg tonvikten på forskning och 

utveckling inom vidareförädling 

av norrländska råvaror… 

nya marknader. Exempel på företag 

var Bionative, Lenko Snowmaker och 

Norrfrys Polarica. 

Bioteknik, keramer, medicinsk 

teknik och turism var några av 

de områden som återfanns bland 

kunderna på 1980-talet. Inom 

metall- och verkstadsindustrin kom 

lasertekniken stort och Norrlandsfonden 

var med på tåget. 

DEN EXTREMA lågkonjunkturen i 

början av 1990-talet märktes även 

på Norrlandsfonden, men försiktig 

placeringsfilosofi gjorde ändå att fonden 

kunde gå stark ur finanskrisen. 


Under 1993 började utvecklingen 

vända, och Gävleborgs län inkluderades 

i verksamhetsområdet 1995. 

Edsbyverken var det första företag 

som Norrlandsfonden satsade i. 

Branscher som lyftes fram i början 

av 1990-talet var bland annat biltest, 

elektronik och callcenter. 1997 bildades 

riskkapitalbolaget Emano med 

Norrlandsfonden som initiativtagare 

och 1998 förvärvade Norrlandsfonden 

statens lokaliseringslån med 350 

nya kunder i ett slag. Summan av 

beviljade lån ökade kraftigt därefter, 

särskilt andelen data- och elektronikföretag. 

Efter konjunkturavmattningen 

2001 och 2002 pekar kurvan rejält 

uppåt igen. Interna rutiner och riktlinjer 

har slipats och fonden står väl 

rustad för att även fortsättningsvis 

vara en stark aktör i det allt mer differentierade 

näringslivet i Norrland. 

– Vi har varit med länge och skaffat 

en unik erfarenhet av näringslivsutveckling. 

Vi är helt fristående 

och har successivt kunnat utveckla 

verksamheten och anpassa den till 

förändrade förutsättningar. Allt i 

syfte att på ett bra sätt betjäna våra 

kunder och bidra till utveckling. 

Dessutom har vi alltid kunnat fatta 

beslut på affärsmässiga grunder. De 

företag som passerar vår granskning 

har bra affärspotential och hög 

kvalitet på sin verksamhet, avslutar 

Lars-Olov Söderström.


BIOTEKNIK 

för SVERIGE 

Med en investering på 75 

miljoner miljoner kronor startar UniTech 

Pharma AB i Matfors, utanför 

Sundsvall, landets första fristående 

anläggning för aseptisk 

tillverkning av läkemedel. 

– Det är viktigt att kunna 

hjälpa de numera hundratals 

små svenska bolagen att förädla 

sina idéer så att utvecklingsarbetet 

och de potentiella 

vinsterna stannar kvar i Sverige, 

säger Hans Ageland, en av 

delägarna. 

LÄKEMEDELSBRANSCHEN i 

Sverige har genomgått en stor strukturomvandling 

på senare år. Från att 

ha dominerats av jättar som Astra 

och Pharmacia, har en stor mängd 

mindre bolag bildats. 

I dag fi nns det omkring 300 projekt 

inom de små läkemedelsbolagen 

i landet. 

Det är denna utveckling som öppnat 

nya möjligheter för bioteknikföretaget 

UniTech Pharma AB. Bakom 

företaget står en rad framstående 

personer med en lång bakgrund hos 

Astra och Pharmacia. 

I företagsledningen fi nns auktoriteter 

inom bioteknik som Börje Haag 

och Hugo Thelin. 

– Med fl era hundra års erfarenhet 

från läkemedelsbranschen har vi 

unika kunskaper, säger styrelsemedlemmen 

Hans Ageland som själv 

arbetat med produktion och projektledning 

inom läkemedelsbranschen i 

mer än 20 år. 

När det gäller aseptisk (steril) 

produktion av läkemedel som ska 

injiceras, till exempel vaccin, har det 

hittills inte funnits någon anläggning 

i Sverige. I stället är det Tyskland, 

Holland och Storbritannien som är 

stora i Europa. 

Det är i en utbyggnad av den 

befi ntliga anläggningen i Matfors 

som den nya aseptiska produktionen 

ska ske. Totalt investeras omkring 75 

miljoner kronor, varav en tredjedel 

går till nya lokaler. Norrlandsfonden 

står för en kredit på 10 miljoner. 

– Norrlandsfondens del är en 

Med fl era hundra års erfarenhet 

från läkemedelsbranschen har vi 

unika kunskaper 

viktig bit av fi nansieringen, säger 

styrelseledamoten Tor Ökvist. 

Det ställs rigorösa krav på att 

tillverkningen av läkemedel sker 

sterilt och den tekniska planeringen 

är i full gång. 

– Nu köper vi in ny utrustning 

och sommaren 2007 räknar vi med 

att starta produktionen, säger Hans 

Ageland som kan skryta med att 

UniTech Pharma AB kommer att bli 

ensamt i Sverige med att kunna erbjuda 

legoproduktion av frystorkade 

läkemedel. 

UNITECH PHARMA AB inriktar sig 

i första hand på att producera läkemedel 

inför så kallade Fas I- eller Fas 

II-prövningar, vilket görs i mindre 

skala som ett första steg på vägen 

mot godkännande av läkemedel. 

– Det känns bra att kunna hjälpa 

till med att behålla bioteknikprojekten 

i Sverige – från forskning 

och patent ända fram till produktion, 

säger Hans Ageland.


Aldrig tidigare har det investerats så mycket 

i Norrbotten. Och det fi nns en stor spännvidd 

i satsningarna. 

Både privata och statliga företag, både 

basindustri och nya näringar, både statlig 

och kommunal infrastruktur. 

– Norrbotten är det mest expansiva 

länet i landet och det är här de stora 

investeringarna genomförs, säger 

Per-Ola Eriksson, stolt landshövding. 

VÄND 

NORRBOTTEN 

BYGGER FÖR 

FRAMTIDEN


ET ÄR FLERA faktorer som 

samverkar till den otroligt gynnsamma utvecklingen 

i länet. Visst visste vi att LKAB går 

ovanligt bra, och visst visste vi att Ikea etablerar 

sig i Haparanda, men att så mycket är på 

gång i Norrbotten har vi knappast fattat än. 

Det som händer i länet är så ovanligt att AMS 

generaldirektör Bo Bylund numera framhåller 

Norrbottens utveckling som den mest intressanta när 

han reser runt i landet. Bara Stockholm och Uppsala spås 

få en snabbare utveckling framöver. 

Ett annat mått visar nya siffror från SCB, Statistiska 

centralbyrån. Norrbotten är i topp när det gäller ökningen 

av bruttoregionprodukten (BRP). 

– Enligt genomförda enkätundersökningar vet vi också 

att framtidstron i Norrbotten är den mest optimistiska i 

landet, säger landshövding P-O Eriksson. Det bekräftas 

även av Norrlandsfondens Konjunkturbarometer, november 

2005. 

LKAB är värst av alla och investerar ofattbara 18 miljarder 

kronor de närmaste åren. Cirka hälften av satsningarna 

sker i nya kulsinterverk som byggs i både Malmberget 

och Kiruna. Byggandet i Malmberget är redan påbörjat 

och Kiruna är redan beslutat. LKAB uppger att man under 

2005 haft ett av sina bästa år i företagets 115-åriga historia. 

Omsättningen ökade med hela 60 procent och rörelseresultatet 

blev en vinst på 6,1 miljarder kronor. 

– Vi har sett dramatiska prisökningar på järnmalmspro- 

dukter förra året, cirka 80 procent upp för LKABs del, och 

de flesta analytiker bedömer att priserna fortsätter att stiga 

i år. Främsta orsaken är en global brist på järnmalm tack 

vare stor efterfrågan från Kina som ökar sin import med 

”två LKAB” per år, säger LKABs vd Martin Ivert. 

Till allt detta kommer att stora delar av Kiruna centrum 

måste flyttas på grund av malmkroppens utbredning 

under jord. Järnvägen måste också få en ny sträckning 

utanför staden. Det handlar alltså om mycket stora investeringar, 

men vem eller vilka som ska svara för dem är 

inte avgjort än. 

Även SSAB Tunnplåt i Luleå gynnas av Kinas starka 

efterfrågan. Vinsten på 3,1 miljarder i fjol var också rekordstor, 

och när bolaget i höstas investerade 70 miljoner för 

att modernisera Sträng 4 med senaste teknik, kunde hela 

86 procent av summan upphandlas regionalt. 

EN HELT ANNAN bransch är 

möbler och övrig konsumtion. Ikeas beslut att slå sig ned i 

Haparanda har inte bara gett ringar på vattnet, utan lett till 

formliga svallvågor av etableringar och investeringar. Den 

ena stormarknaden efter den andra har ställt sig i kö. 

Intill möbeljätten bygger därför Diös Fastigheter ett 

köpcentrum på 20 000 kvadratmeter tillsammans med 

Akelius Fastigheter. 

– Det här är en av de största privata investeringarna i 

vår region och ligger helt i linje med vår långsiktiga plan

för Haparanda-Torneå-området. Satsningen ger dessutom 

fl era hundra jobb, säger Sven-Erik Bucht, hyllat 

kommunalråd sedan han lyckats locka till sig Ikea. 

Dessutom bygger Akelius, med start i sommar, ett 

tolv våningar högt hotell med 260 rum i Haparanda. 

Och redan i sommar öppnar företagaren Elisabeth 

Norman ett lägenhetshotell för 175 gäster. Till detta 

kommer ett omfattande bostadsbyggande av både 

punkthus och villor. 

Kort sagt räknar Haparanda med att efter 200 

år åter bli en betydelsefull handelsstad högst upp i 

Bottenviken nu när gränsen sakta suddas ut igen. 

Bedömare tror att det kan skapas upp till 1 000 nya 

jobb i området. 

Som en följd av de förbättrade öst-västliga förbindelserna 

startar också Banverket upprustningen av 

järnvägen Boden-Haparanda i år. Totalt rör det sig om 

planerade investeringar på 3-4 miljarder kronor. 

I skenet av sådana satsningar på infrastruktur ter sig 

Luleås 340-miljoners bygge av ett Kulturens hus i centrum 

nästan som futtig. Här ges plats för bland annat 

Gruvnäringen går ofantligt 

bra i Norrbottens 

län. LKAB har fattat 

beslut om att investera 

tiotals miljarder, och 

dessutom måste stora 

delar av Kiruna fl yttas. 

Foto: LKAB 

Handeln ökar dramatiskt 

sedan Ikea beslutat etablera 

sig i Haparanda. 

Många stormarknader 

fl ockas och ett köpcenter 

på 20 000 kvadratmeter 

har redan börjat byggas. 

I hela länet beräknas 1 100 lägenheter 

och småhus byggas inom två år. 

stadsbibliotek, konsthall, samt en stor och en mindre 

konsertsal. 

Satsningen är givetvis betydande för kommunen 

och vittnar också om en framtidstro som inte funnits 

på länge. 

TAR VI ETT STEG söderut till 

Piteå så fi nner vi att pappersbruket Smurfi t Kappa 

investerar cirka en miljard kronor i en ny barkpanna. 

Om vi åter beger oss till länets inland så investerar 

Vattenfall 600 miljoner kronor för att förstärka dammarna. 

Det handlar om att dammarna ska klara även 

de extrema vattenmängder som beräknas uppträda 

inom en period på 10 000 år. 

Inlandet drar också stor nytta av den nya biltest- 

branschen, där pågående och planerade investeringar 

beräknas till 200 miljoner kronor. Arjeplog och 

Arvidsjaur är i dag världens största samlingsplats för 

fordonsindustrin med företag som VAG (Volkswagen 

Audi Group), Bosch, BMW, GM och Daimler Chrysler. 

Och till sist kan tilläggas att byggbranschen, efter 

många år med svag konjunktur, fått en nystart sedan 

bostadsbyggandet åter tagit fart. I hela länet beräknas 

1 100 lägenheter och småhus byggas inom två år. 

Vad var det nu landshövdingen i Norrbottens län 

sa i början av den här artikeln? 

– Norrbotten är det mest expansiva länet i landet 

och det är här de stora investeringarna genomförs. 


Tillväxt ger fl er jobb i norr 

Den pågående konjunkturuppgången skapar 

inte bara tillväxt i form av ökad omsättning utan 

också nya jobb. Åren 2001-2004 nyanställde 

Norrlandsfondens kundföretag 1 700 personer 

och ökade sin omsättning med 56 procent till 

totalt 10 miljarder kronor. 

– Det är glädjande att se att olyckskorparna har 

fel när de säger att tillväxt inte skapar nya jobb, 

säger Lars-Olov Söderström, vd på Norrlandsfonden. 

Vår statistik visar på motsatsen. 

– När många, mindre företag får möjlighet att 

göra nyanställningar ger det tydlig effekt på syssel-sättningen. 

Allra mest har antalet arbetstillfällen ökat i 

norra Norrland. I Västerbotten har cirka 900 nya 

jobb skapats vid Norrlandsfondens kundföretag 

under åren 2001–2004 och i Norrbotten cirka 500. 

Tillväxten – mätt i omsättning – har ökat med 50 

procent i västerbottensföretagen och med hela 79 

procent i norrbottensföretagen. 

Exempel på företag som gjort omfattande 

nyanställningar är husvagnsföretaget SoliferPolar 

i Dorotea, Ice Hotel i Kiruna och kundserviceföretaget 

Excellent som har verksamhet i Piteå och 

Boden.

10|NORRLANDSFONDEN 2005


Biltestverksamheten – rena 

TURBON 

för inlandet 

Den snabbt växande biltestverksamheten 

i inlandet fortsätter 

att ge ett stort uppsving för 

den lokala servicenäringen. 

– Vi har just investerat 17 

miljoner för att bygga ut stugbyn 

och 25 hotellrum i Kraja. 

Och nu arbetar jag med nästa 

investering på 35 miljoner, 

säger Jan Edvardsson, ägare 

till Hotell Silverhatten AB i 

Arjeplog. 

BILTEST ÄR en lukrativ näring som 

växer för varje år. Säsongen pågår i 

cirka fem månader, från december 

till april, och i takt med att de stora 

bolagen Bosch och BMW etablerat 

sig har kunderna blivit fler och fler. 

Bara till Arjeplog kommer mellan 

1 000 och 1 500 personer som ska 

ha logi. 

– Vi ser en ständigt ökad utveckling 

av testningen av bilar, och vi har 

haft turen att flera företag centraliserat 

testen till Arjeplog, säger Jan 

Edvardsson som är ägare av Hotell 

Silverhatten på Öberget och sedan ett 

par år även ägare av stugbyn Kraja 

just nedanför. 

MED HJÄLP AV LÅN från bland 

andra Norrlandsfonden har han 

under 2005 investerat 17 miljoner i 

Kraja som utökats med 25 hotellrum 

och nu har 100 stugor. Dessutom har 

hela köket renoverats och restaurangen 

rymmer numera 140 gäster. 

Efterfrågan på boende ökar 

10-15 procent varje år på grund av 

biltestverksamheten. Närmast på tur 

står därför en utbyggnad av Hotell 

Silverhatten med 70-100 rum. Jan 

Edvardsson uppger att han snart är 

klar med finansieringen av en kommande 

investering på 35 miljoner 

kronor. 

– Eftersom 90 procent av gästerna 

finns nere i Europa har vi jobbat 

mycket med logistiken kring bokningarna. 

Det ska vara lätt att boka 

on-line, och när de ser att det är fullbelagt 

kan de styra över sin bokning 

till en annan tid. 

JAN EDVARDSSON är mycket nöjd 

med att beläggningen på så vis ökat 

från tidigare 55 procent till 89 procent. 

Under de fyra år som han drivit 

bolaget har omsättningen ökat från 

8,5 till 30 miljoner kronor. 

De senaste åren har också medfört 

en spin-off-effekt för biltestnäringen. 

Bilbolagen på kontinenten tar med 

sig en ny sorts turister som är ute 

efter häftiga körupplevelser i snö och 

på is. Till detta läggs exotiska upplevelser 

med kåtor, renar, hundspann 

med mera. 

– Event-kunderna blir bara fler, 

och Daimler Chrysler förlägger numera 

alla vinter-event hos oss. Kunderna 

är supernöjda och vi har redan 

bokat åtta veckor nästa år, mot fem 

veckor i år, säger Jan Edvardsson. 

Om vi håller oss kvar i Arjeplog 

finns ytterligare tre hotell som 

gynnas av biltestnäringen. Med alla 

kringeffekter är den relativt nya 

branschen naturligtvis ett oerhört 

välkommet inslag i kommunen. 

OCH I ARVIDSJAUR – grannkommunen 

i Norrbottens län – pågår 

en liknande utveckling. Tillsammans 

utgör de båda kommunerna 

ingenting mindre än världens största 

samlingsplats för fordonsindustrin, 

och totalt investeras 200 miljoner i 

området. Här surrar VAG (Volkswagen 

Audi Group), BMW, GM, 

Daimler Chrysler, Bosch men också 

asiatiska biltillverkare. 

– Vi levererar kyla, is och boende 

i Arjeplog. Och vi har lång erfarenhet 

av att göra i ordning isbanor på 

sjöarna, säger Jan Edvardsson. 

Och när han tillfrågas om framtiden, 

blir han först lite tyst. Kanske är 

det för att frågan är så onödig och för 

att svaret är så självklart. 

– Det är bara så oerhört positivt…


I Örnsköldsvik fi nns landets 

enda fabrik som gör etanol av 

skogsråvara. Här fi nns också 

världens enda pilotanläggning 

för andra generationens etanolteknik 

och ett unikt kunnande. 

Och optimismen är enorm. 

– Vi planerar att investera 4-5 

miljarder i världens tre första 

etanolfabriker baserade på 

skogsråvara, säger Per Carstedt 

som tillsammans med OK och 

fl era lokala energibolag äger det 

regionala konsortiet Norrländsk 

Etanol-samverkan AB (Neab).

ETANOL från skog 

DE SENASTE ÅRENS snabbt ökande 

intresse för etanol som fordonsbränsle 

sätter Övik och mellannorrland 

i rampljuset. Här har företaget 

Sekab och andra tillverkat etanol 

sedan 1939 och för två år sedan förklarade 

ägarna Domsjö Fabriker och 

Akzo Nobel att de ville sälja Sekab. 

– I regionen såg vi enorma komplikationer 

framför oss om det skulle 

komma in ”felaktiga” ägare utifrån, 

säger Per Carstedt som trott på – och 

arbetat för – det nya bränslet ända 

sedan han bodde i det etanolblomstrande 

Brasilien på 80-talet. 

Även hos OK, som engagerat sig 

i arbetet för att producera etanol ur 

cellulosa, fanns farhågor att andra 

oljebolag skulle lägga vantarna på 

Sekab (Svensk Etanolkemi AB). 

Våren 2005 blev det klart att det regionala 

konsortiet Neab köpte Sekab 

för ett antal hundra miljoner kronor. 

Företaget har ett 70-tal anställda och 

en omsättning på drygt en miljard 

kronor. Norrlandsfonden gav bolaget 

ett lån på 15 miljoner, vilket var den 

största satsning som fonden gjorde 

i fjol. 

– Det är viktigt att de regionala 

aktörerna visar att de ställer upp med 

pengar och inte bara med ord, säger 

Per Carstedt. 

ÄGARBOLAGET NEAB ägs i sin 

tur av Övik Energi, Umeå Energi, 

Skellefteå Kraft, Länsförsäkringar i 

Västerbotten, OK, Jan Lindstedt, Jan 

Olof Backman och Per Carstedt. 

Det är två fantastiska faktorer 

som gör att framtiden ser så oerhört 

lovande ut för regionen. Den ena är 

att det unika kunnandet i regionen 

öppnar för möjligheten att tillverka 

etanol från cellulosa i skogsråvara. 

Hittills görs etanol främst av spannmål, 

till exempel vete och majs. 

Den andra faktorn är att efter- 

frågan på etanol som fordonsbränsle 

sedan något år ökar dramatiskt. 

Efter en lång period när ”alla väntat 

på alla”, som Carstedt beskriver det, 

ökar både försäljningen av etanolbilar 

och utbudet av tankställen 

mycket snabbt. I dag (mars 2006) 

finns cirka 350 tankställen med e85 

i Sverige innan övriga Europa ens 

hunnit börja. 

ATT TILLVERKA ETANOL ur träflis 

har flera fördelar. Den kan tillverkas 

av skogens biomassa och är mycket 

miljövänlig eftersom den inte bidrar 

till klimatförändringar. Tillgången på 

skogsråvara är mycket stor samtidigt 

som det finns mycket intressanta 

synergieffekter med dagens kraftvärmeverk. 

Sverige och mellannorrland 

betraktas redan av omvärlden som 

världsledande. Det är därför de lokala 

energibolagen är så intresserade av 

tekniken. 

– Vi bygger snart de första 

anläggningarna i tre av orterna Örnsköldsvik, 

Umeå, Skellefteå, Storuman 

och Lycksele. En del av förstudien 

är klar till sommaren och beslut 

tas troligen i höst, säger Per Carstedt 

som hoppas att första anläggningen 

ska står klar att producera etanol, el, 

pellets och värme 2009. 

Det pågår en stor mobilisering i 

regionen via bland andra samverkansorganet 

BioFuel Region och Carstedt 

känner medvind och tillförsikt, 

trots att det handlar om kommande 

investeringar på uppåt fem miljarder 

kronor. Här väntar han stöd från 

staten och EU, och redan i dag pågår 


– en enorm RESURS 

för övrigt ett EU-projekt i samarbete 

med Kina och Brasilien. 

– Politiskt har vi stor uppbackning. 

SLU och Umeå universitet 

ger också ett viktigt stöd med sin 

forskning, säger han och gläds över 

att nye rektorn vid Umeå universitet 

har biomassa som sin specialitet. 

När utvecklingen tar fart innebär 

det en mindre revolution också för 

skogsbruket och maskinleverantörerna, 

menar han. Därför finns till 

exempel Hans Eliasson, majoritetsägare 

till skogsmaskinföretaget 

Cranab i Vindeln, i styrelsen för 

BioFuel Region. 

Målet är att regionen ska vara 

självförsörjande på etanol 2020 

Per Carstedt, vd 

Målet är att regionen ska vara 

självförsörjande på drivmedel 2020. 

Och Per Carstedt hoppas också att 

man ska behålla ledningen vad gäller 

forskning och utveckling. Danmarks 

näst största exportindustri, betonar 

han, är faktiskt vindkraftsteknologi. 

PER CARSTEDT har jobbat länge på 

att omgivningen ska öppna ögonen 

för oljeberoendet och växthuseffekten. 

Och ungefär i fjol hände det. 

– Men vi får inte förlora dyrbar tid 

när det gäller att utveckla de industriella 

möjligheterna för regionen. Resten 

av världen har nu också förstått 

vilka enorma industriella potentialer 

som finns i detta framtidsområde. Å 

andra sidan går omsvängningen nu 

så fort att vi nästan jobbar ihjäl oss, 

säger han och visar upp en jätterubrik 

från Dagens Industri – ”Århundradets 

affärsidé: stoppa värmen!”


MADE IN BRACKE 

Kunskaperna om hur man 

bedriver ett professionellt 

och lönsamt skogsbruk ökar i 

världen. 

Det gynnar det jämtländska 

företaget Bracke Forest som 

tillverkar markberedare och 

planteringsutrustning. 

– AUSTRALIEN är en ny och mycket 

intressant marknad och nästa nya 

marknad kanske blir Indonesien, 

säger Hans Hemmingsson, styrelseordförande 

i Bracke Forest och vd i 

moderbolaget Bracke Group. 

Med fabriken i Bräcke har företaget 

sin största marknad i utlandet 

– och den växer snabbt. Sverige, 

Finland och Kanada har varit de 

traditionella länderna, men Baltikum 

och Ryssland har seglat upp som 

en allt viktigare region för Bracke 

Forest. 

– Vi har breddat oss rejält. Under 

de senaste åren har vi börjat exportera 

till Storbritannien och Irland, 

och vi har också öppnat en marknad 

i Spanien, Portugal och Frankrike, 

säger Hans Hemmingsson. 

De senaste åren har företaget 

satsat mycket pengar både på marknadssidan 

och på att utveckla nya 

aggregat. 

– Vi har gått igenom en målmedveten 

expansion och Norrlandsfonden 

har bidragit till finansiering i 

flera omgångar de senaste 6-7 åren, 

säger Hemmingsson. 

FÖR DE TRE ÅREN 2005-2007 har 

Bracke Forest satt upp målet att fördubbla 

omsättningen och inledningen 

ser mycket lovande ut, eftersom 

omsättningen ökade med nästan 50 

procent i fjol. Enligt Hemmingsson 

finns det framför allt två orsaker till 

de senaste årens framgångar. 

– Dels beror det på att vi satsat 

hårt inom en liten nisch. Dels ökar 

kunskaperna på marknaden om 

hur man bedriver skogsvård. Om 

man genomför markberedning och 

plantering på ett professionellt sätt 

så ökar lönsamheten. Den insikten 

växer i allt flera länder. 

Bracke Forest, tidigare under 

namnet Robur Maskin, har tillverkat 

skogsbruksredskap ända sedan 1922. 

Skogsmaskinerna 

från Bräcke brer 

ut sig alltmer 

över världen. Och 

nu öppnar sig 

nya marknader 

i Australien och 

Indonesien.

PL-Glas tillverkar isolerglas 

och har utvecklats starkt sedan 

etableringen i Edsbyn för sex 

år sedan. Och de senaste tre 

åren har företaget gjort stora 

investeringar. 

– Norrlandsfonden har varit 

med oss ända sedan starten. 

Samarbetet har fungerat jättebra, 

säger Heikki Kangas, vd 

för PL Glas. 

HÄLSINGEFÖRETAGET har i dag 

17 anställda och fjolårets omsättning 

var 42 miljoner kronor. Det kan 

jämföras med startåret 2000 då 

företaget omsatte 5,7 miljoner med 

nio anställda. 

Den största kunden är Svenska 

Fönster som också är hyresvärd till 

PL Glas. De både företagen delar 

nämligen på utrymmet i samma 

byggnad. 

– Det underlättar ett effektivt samarbete 

mellan oss, men innan vi kan 

investera mera, behöver vi litet större 

utrymme. Frågan är aktuell och 

diskussionen med Svenska Fönster 

är på gång, säger Heikki Kangas. 

DE SENASTE TRE ÅREN har PL 

Glas investerat 20 miljoner i nya 

maskiner. En av finansiärerna är 

Norrlandsfonden och Heikki Kangas 

är mycket nöjd med samarbetet. 

– Per-Erik Persson i Sundsvall 

har varit jättebra att samarbeta med, 

säger vd:n för glasföretaget. 

När lokalfrågan är löst och maski- 


GLASKLAR VÄXTVÄRK 

Vår personal 

På Norrlandsfondens kontor i Luleå och Sundsvall arbetar 

15 personer, varav åtta är företagsanalytiker som ansvarar 

för låneärenden inom olika geografiska områden. 

Marie Claeson 

kreditanalytiker 

Luleå 

Britt Lindell 

IT/marknad 

Luleå 

Elisabeth Engström 

ekonomichef 

Luleå 

Kristina Lindgren 

ekonomiassistent 

Luleå 

David Jones 

företagsanalytiker 

Luleå 

Marie Nordman 


Sundsvall 

– Samarbetet med 

Norrlandsfonden 

har fungerat jättebra, 

säger Heikki 

Kangas, vd för PL 

Glas i Edsbyn. 

Jonas Agorelius 


Sundsvall (börjar maj -06) 

Sofie Larsson 

kreditanalytiker 

Luleå 

Sören Olsson 


Sundsvall 

nerna på plats, betyder det också att 

fler personer måste anställas. Hittills 

har Heikki Kangas inte haft några 

problem med att hitta kompetent och 

bra personal. 

I FABRIKEN passerar glaset genom 

skärningen, sorteringen och slutproduktionen. 

Utöver Svenska Fönster 

är Tomoku Hus AB i Insjön en av 

de viktigaste kunderna. PL Glas 

marknad är Sverige och företaget 

räknar med att fortsätta växa med 

10-15 procent om året. 

– Vi har redan en mycket bra 

verksamhet här i Edsbyn, och med 

större lokaler och nya maskiner kan 

vi fortsätta att växa, säger Heikki 

Kangas. 

Mikael Backgård 


Luleå 

Ingela Lidström 


Luleå 

Per-Erik Persson 


Sundsvall 

Birgitta Cajander 


Luleå 

Maria Lindberg 

ekonom 

Luleå 

Lars-Olov Söderström 

vd 

Luleå


Ett litet företag i Umeå kan 

ha lösningen på det globala 

problemet med antibiotika 

– läkemedlen som allt oftare 

är verkningslösa på grund av 

resistenta bakterier. 

Med en namnkunnig styrelse 

och ett nätverk av världens 

främsta forskare finns 

tilltro till att företaget ska ta 

fram en helt ny typ av läkemedel. 

Nyligen gav en emission 

38 miljoner. 

I EN FÖRETAGSBY på gamla I 20området 

i Umeå finns Innate Pharmaceuticals 

AB med en handfull 

anställda. Men det så kallade humankapitalet 

är betydligt större. 

– Vi kan betraktas som ett virtuellt 

företag, men med ett mycket stort 

nätverk av olika forskargrupper och 

samarbetspartners. I dag arbetar ett 

40-tal personer för företaget, men 

vi har bara åtta på lönelistan, säger 

vd Sune Rosell medan han visar 

sina bilder under den imponerande 

takhöjden i en av de ombyggda 

kasernerna. 

Rosell har en förtroendeingivande 

bakgrund på området – först läkare 

och sedan professor i farmakologi. 

Därefter var han chef för Astras 

forskning ända från 1983 till 1997. 

Nu skulle han kunna ha dragit sig 

tillbaka som pensionär, men utmaningen 

med Innate sporrar honom. 

AFFÄRSIDÉN är att knyta samman 

de experter i Umeå, på Karolinska 

Institutet och i södra Indien som 

utgör den absoluta spjutspetsen i 

forskningen om så kallade virulensblockerare. 

Det handlar om nyckeln 

till vad Sune Rosell tror blir det nya 

alternativet till antibiotika. 

– Verksamheten grundar sig 

främst på Hans Wolf-Watz, professor 

i molekylärbiologi här i Umeå, som 

är världsledande på sitt område. 

Det var Wolf-Watz som på 90-talet 

upptäckte att yersinia-bakterien är 

utrustad med en ”injektionsnål” som 

kan föra över smitta till mänskliga 

celler. Det är egentligen samma princip 

som en stickmygga använder sig 

av, fast bakteriens nål är naturligtvis 

oerhört mycket mindre. 

– Våra substanser slår helt enkelt 

av den här nålen, säger Sune Rosell 

stillsamt och berättar att försök på 

möss gett lyckade resultat. 

UTMANINGEN för ett läkemedel 

som ska ersätta antibiotika är 

gigantisk och Innate måste prioritera 

bland världens alla sjukdomar. Behovet 

är enormt och i pengar beräknas 

marknaden för antibiotika i dag vara 

mer än 300 miljarder kronor. 

EN FRISK

– Vi har bestämt oss för att 

prioritera diarrésjukdomarna som är 

livsfarliga för barn. Det dör mellan 

fem och tio miljoner barn om året i 

diarréer. 

Arbetet med att utveckla nya 

läkemedel tar 10-15 år och är mycket 

kostsamt. Innate har därför inriktat 

sig på att skaffa ett stort kapital, 

vilket bland annat gjorts genom två 

lyckade nyemissioner. 

– Efter år 2000 var finansmarknaden 

död och vårt hopp stod till en 

nyemission. Det var ”vanligt folk” 

som satsade i snitt 7 000 kronor var. 

Det gav 10 miljoner och jag brukar 

kalla dem för våra små affärsänglar. 

När nästa steg skulle tas insåg 

Sune Rosell att man först måste 

skaffa en ny styrelse. Man kunde 

inte ha en styrelse som bara bestod 

av professorer utan erfarenhet från 

industrin. 

– Det skapar inget förtroende, och 

det var en förutsättning för nyemissionen 

som gav 38 miljoner kronor, 

Det var ”vanligt folk” som satsade i snitt 

7 000 kronor var. Det gav 10 miljoner och jag 

brukar kalla dem för våra små affärsänglar. 

säger Sune Rosell och redogör för 

ledamöternas imponerande erfarenheter 

från läkemedelsindustrin och 

finansmarknaden på högsta nivå. 

FINANSIERINGSSTRATEGIN 

omfattar anslagsgivare som Nutek, 

Vinnova, Strategiska stiftelsen och 

EU. Riskkapital kommer från Affärsstrategerna 

och Norrlandsfonden 

som gått in med fem miljoner i form 

av konvertibler. 

VÄRLD 


– Vi är världsledande på området, 

det törs jag säga. Men visst är det 

här en högriskbransch, säger Sune 

Rosell som långpendlar Stockholm- 

Umeå. 

Så berättar han att de tolv minuter 

som det tar att åka taxi mellan flyg- 

Sune Rosell, vd Innate 

Pharmaceuticals AB 

platsen och företagsbyn precis räcker 

för att både förklara och få taxichauffören 

intresserad av att köpa aktier i 

Innate Pharmaceuticals. 

Det är en tacksam bransch för att 

locka små affärsänglar.


Visionen är att 

våra bestick 200 

Vi arbetar på det, och

Nobelfestens ska dukas med 

8 när företaget fyller 100 år. 

det finns goda möjligheter. 

DUKAT FÖR 

Fredrik Andersson, 

ny ägare till det 

anrika företaget 

C.O. Persson AB 

i Haparanda. 


Större delen av C.O. Perssons omsättning består av bestick i tornedals- och lappsilver. I övrigt 

gäller smycken och klockor. 

Om två år kanske hela Nobelfesten 

i Blå hallen dukas med det 

vackra tornedalssilvret från C.O. 

Persson i Haparanda. 

Då har det anrika företaget funnits på 

orten i 100 år och Ikea har varit öppet i ett år. 

Optimismen och den stigande stoltheten bland både 

folk och företag i Haparanda går inte att ta miste på. 

DET ÄR ETT GOTT STYCKE kultur- 

och hantverkshistoria som spänner 

från 1908, när Carl Oskar Persson 

grundade firman, till i dag. Och när 

Fredrik Andersson tog över i juni 

2004 hade familjen Mohss i Haparanda 

lett företaget i 60 år. Företaget 

har i dag sex anställda.


TORNEDALSSILVER och lappsilver 

är de dominerande inslagen i 

företaget. Bestick svarar för mer än 

60 procent av omsättningen, resten 

är smycken och klockor. Den mest 

karakteristiska gravyren är den 

blomma som pryder tornedalssilvret. 

– Blomman heter finnmyrten och 

växer bara sällsynt i slyiga delar i 

Tornedalen och vid Lule älv, berättar 

Fredrik. 

Originalet är gjort av C.O. Persson 

som har ett skyddat varumärke, men 

det finns kopior av deras produkter 

som maskintillverkas i bland annat 

Estland. Konkurrenter finns även i 

Finland där man gör en tornedalssked. 

– Våra ämnen är lite tjockare, 

lite tyngre och har den säregna 

handgravyren. Och så är besticken 

naturligtvis C.O. Persson-stämplade. 

Vi bevarar hantverket och vår store 

I Haparanda 

bevarar C.O. Persson 

AB hantverket 

med silversmide. 

Om två år firar 

företaget 100- 

årsjubileum. 

konstnär är Markku Smeds som nu 

har smitt och graverat i företaget i 

31 år. 

NÄR FREDRIK ANDERSSON – som 

tidigare arbetat i Tornedalen med 

branscher som livsmedel och souvenirer 

– tog över företaget, inriktade 

han sig på att öka effektiviteten. 

– Mitt mål var att få verksamheten 

mer rationell. Det gällde att hitta 

vem som var bäst i varje moment. 

Mer renodling, så att till exempel 

försäljarna ägnar sig åt försäljning 

och så vidare. 

Efter ett inledande år med kostnader 

för omstrukturering ökar nu 

omsättningen för varje månad. Även 

ett företag som C.O. Persson känner 

hur de nya vindarna av framtidstro 

sveper över Haparanda i takt med att 

Ikea-bygget växer och drar till sig allt 

fler andra butikskedjor. 

– Jag tror att tornedalingar, både 

de som bor kvar och de som flyttat, 

har blivit mer stolta över sina 

hemtrakter. Man känner kanske 

hemlängtan och vill gärna skaffa 

någonting från sin hembygd, säger 

Fredrik Andersson. 

I DEN NYA BUTIKEN på Storgatan 

ökar försäljningen, men den största 

delen distribueras naturligtvis. Hela 

Europa är en viktig marknad för C.O. 

Persson, men försäljning sker även 

till övriga världen. 

När det gäller utmaningarna för 

framtiden gäller det att utveckla 

produkterna. Här har en kredit 

från Norrlandsfonden bidragit. En 

svårighet är att finna och utbilda 

nya gravörer; det är ett letande som 

kräver resurser. 

– Det finns ju ingen skola att ta 

folk från, men vi har ett gott samar-

”Jag tror att tornedalingar, både de som bor kvar 

och de som flyttat, har blivit mer stolta över sina 

hemtrakter. Man känner kanske hemlängtan och 

vill gärna skaffa någonting från sin hembygd.” 

bete med länsarbetsnämnden som 

gjort att vi har lyckats förlägga en utbildning 

till Kristallen i Lannavaara. 

PÅ FRÅGAN om vad den nye ägaren 

har satt upp för mål för företaget, ger 

han ett mycket konkret svar. 

– När jag tillträdde sa jag att min 

vision är att vi ska duka Nobelfesten 

med våra bestick 2008 när vi fyller 

100 år. Vi arbetar på det, och det 

finns goda möjligheter. Tornedalssilver 

för matbordet och lappsilver för 

fikabordet, säger Fredrik som tycker 

att besticken skulle passa ypperligt 

när det serveras exempelvis åkerbär 

eller andra norrbottniska läckerheter. 

Om det gick bra att få kungens 

gunst på 1950-talet så ska väl inte 

detta nobla mål vara omöjligt att 

uppfylla. Den gången var det kung 

Gustav VI Adolf som var på eriksgata 

i Haparanda och träffade Sofia Persson, 

änka till C.O. Persson, för att se 

på silversmidet. 

En kort tid efteråt var saken klar 

– företaget hade blivit Kunglig Hovleverantör. 


Nya former - inte 

bara vanliga lån 

Sedan en tid erbjuder Norrlandsfonden andra 

typer av finansiering utöver lån för ändamål 

som fonden normalt finansierat. 

– Vi har fyra nya finansieringsformer, säger 

Lars-Olov Söderström, vd för Norrlandsfonden. 

Norrlandsfonden erbjuder som bekant vanliga 

amorteringslån med lägre krav på säkerhet och 

något högre ränta än bankerna. Men enligt en 

attitydundersökning som Norrlandsfonden 

gjort finns det många som inte känner till 

fondens nya möjligheter. 

Topplån till fastighetsinvesteringar. Dessa 

löper på upp till 15 år, till skillnad från fondens 

vanliga lån som normalt har 4-8 års amorteringstid. 

– Utanför storstadsområdena, och särskilt 

på mindre orter, är industrifastigheters 

belåningsvärde ur banksynpunkt mycket lågt i 

förhållande till nybyggnadskostnaden. Därför 

finns det behov av ett topplån, säger Lars-Olov 

Söderström. 

Topplån vid ägarskiften/generationsskiften. 

I dag är nästan hälften av företagarna i Sveriges 

små- och medelstora företag över 50 år. 

– Det är svårt att finansiera ägarskiften och 

allt färre övertaganden görs inom familjen. Köparna 

är i regel kapitalsvaga och det är svårt för 

bankerna att hitta säkerheter som motsvarar 

deras behov, motiverar Lars-Olov Söderström. 

Borgensåtagande vid banklån. Sedan 

lagändringen om förmånsrätt genomfördes 

har företagen fått allt svårare att låna av bank 

till rörelsekapital. Här kan Norrlandsfonden 

underlätta kapitalförsörjning genom att borga 

för rörelsekapitalkrediter hos bank. 

Konvertibla skuldebrev. Här handlar det om 

lån som löper amorteringsfritt i 6-10 år och där 

långivaren har rätt att omvandla lånet till aktier. 

– Det här är en nischad produkt för tillväxtföretag, 

säger Lars-Olov Söderström som 

noterar att det hittills främst är högteknologiföretag 

på universitetsorterna som omfattats av 

låneformen. 

Fonden saknar själv möjlighet att konvertera 

och därmed bli aktieägare, varför det finansiella 

upplägget redan från start är förberett på en 

framtida överlåtelse av det konvertibla lånet.


FJÄLLINREDAREN 

I takt med att orderboken 

på hälsingeföretaget Permia 

Inredningar AB i Alfta svällde, 

fick företaget växtvärk i form av 

brist på pengar. 

– Vi var tvungna att låna flera 

miljoner kronor till likviditeten. 

Hos oss har vi ofta en stor 

kostnad från dag ett, men vi får 

intäkterna kanske först dag 150, 

säger vd Anders Bucht. 

– De senaste 

två-tre åren har 

orderingången ökat 

otroligt mycket, 

säger Permias vd 

Anders Bucht. 

PERMIA DESIGNAR och säljer 

inredningar till främst stugbyar i fjällen, 

men även till hotell, restauranger 

och butiker. Ett typfall är en fritidsanläggning 

som köper inredning 

till exempelvis 50 nya stugor. Då talar 

vi om totallösningar som omfattar 

allt från möbler och färgsättning till 

gardiner och kryddställ. 

– Vi själva är ett idé- och marknadsföringsbolag 

som arbetar med 

en rad underleverantörer. Vi köper 

in en stor mängd varor i klump och 

ligger sedan på lager, säger 38-årige 

Anders Bucht som tog över företaget 

efter sin far Per för åtta år sedan. 

Permia Inredningar grundades 

1982 och företaget har arbetat med 

inredning av fritidshus och lägenheter 

i Sälen, Idre och Åre under mer 

än 15 år. Och nu är man på gång med 

en affär med Riksgränsen, högst 

upp i Lappland. Andra exempel på 

kunder är landets McDonalds- 

restauranger som köpt inredningar 

från idé till färdiga anläggningar. 

ALFTA-FÖRETAGET har bara tio 

anställda, men eftersom underleverantörerna 

till största delen finns i 

Ovanåkers kommun och övriga Hälsingland, 

har Permias framgångar 

stor betydelse för hela bygden. 

– De senaste två-tre åren har 

orderingången ökat otroligt mycket, 

och i fjällvärlden ser vi att intresset 

för våra produkter växer. Vi tog 

därför ett banklån på tre miljoner 

kronor för att orka ta fler jobb, berättar 

Anders Bucht. 

Norrlandsfonden har ställt upp 

med både lån och borgen för en del 

av banklånet.

TRENDBRYTAREN 

För att utveckla den lilla orten 

Trångsviken i Jämtland lade 

man ned företagarföreningen 

och bildade i stället Trångsviksbolaget 

AB. Och nu växer orten! 

– Ger man sig bara fasen på 

att satsa och förändra så går 

det att bryta trender, säger 

Per Åsling som är bonde och 

styrelseledamot i bolaget. 

TRÅNGSVIKEN ligger vid Storsjöns 

nordvästra spets mitt emellan Östersund 

och Åre. Trots en tradition med 

god företagaranda har orten liksom 

de flesta mindre samhällen brottats 

med en negativ utveckling. Men för 

sex år sedan kom vändpunkten. 

– Företagarföreningen byggde en 

bygdegård för 27 miljoner kronor i 

Trångsviken. Den blev en attraktion 

och injektion i bygden, men framför 

allt en viktig symbol, säger Per 

Åsling. 

– Bygdegården drog verksamhet 

till orten och människorna kände 

verkligen stolthet över byggnaden 

som överbryggade generationer och 

blev en knutpunkt för både näringsliv 

och skola. 

I DAG SAMVERKAR 14 olika 

verksamheter till vardags, vilket har 

bidragit till att man i Trångsviken har 

kunnat behålla många viktiga samhällsfunktioner. 

Bygdegården har 

fått stor uppmärksamhet i medier 

och den har även fungerat som ett 

pilotprojekt för hela landet. 

År 2000 togs också ett avgörande 

beslut när företagarföreningen ombildade 

sig till ett aktiebolag, Trångsviken 

AB, för att bli en starkare part 

mot banker och myndigheter. 

– I dag har vi ett aktiekapital på 

nästan tre miljoner. Bolagsformen 

fungerar banbrytande och vi har 75 

aktieägare som består av såväl företag 

som föreningar och privatpersoner. 

Och alla vi i bolagsstyrelsen 

arbetar ideellt, framhåller Per Åsling, 

vars egen gård har funnits i Trångsviken 

sedan 1530-talet. 

Styrelsen består också av personer 

som är bosatta utanför Trångsviken 

och som tillför intressanta nätverk 

och kompetens. 

En av Trångsviksbolagets viktigaste 

uppgifter är att förse orten 

med infrastruktur, och det är också 

bolaget som har byggt bredbandsnätet. 

Nu är man i färd med att bygga 

en sjätte fastighet som ska hyras ut 

till Trångsvikens Chark – ett företag 

som vuxit starkt och fått akut behov 

av nya lokaler. Här har Norrlandsfonden 

gått in med ett lån på 1,8 

miljoner kronor. 

– Norrlandsfonden har spelat en 

mycket viktig roll för det jämtländska 

näringslivet. För oss i Trångsviken 

har deras agerande gjort att vi kunnat 

vara djärva. Dessutom har de ett 

kvalificerat bemötande och snabb 

hantering, säger Per Åsling. 

När det gäller fastigheter framhåller 

han att det inte finns något egenvärde 

för bolaget att äga dem. 

– Alla våra fastigheter står på 

– Ger man sig bara 

fasen på att satsa 

och förändra så går 

det att bryta trender, 

säger Per Åsling i 

Trångsviksbolaget. 

Inflyttningen till 

orten kräver nu 

att det byggs nya 

bostadsområden. 

Anneli Hellström 

leder det snabbt 

växande företaget 

Nicofree som gör 

nikotinfritt snus. 

I dag har företaget 

15 anställda och 

finns i ett före detta 

bageri i Trångsviken. 


säljlistan. Vi måste vara kommersiella 

och tjäna pengar, säger han och 

tillägger att bolaget också erbjuder 

”mental och finansiell rådgivning”. 

TRÅNGSVIKSBOLAGET DRIVER 

med sina åtta anställda bland annat 

Bygdegårdens restaurang och 

kontor. Här finns också en hederlig 

gammal poststation – faktiskt den 

enda i Sverige. Tack vare bolaget har 

orten också kvar sitt bageri som annars 

saknat lokaler. Och det snabbt 

växande företaget Nicofree, som gör 

tobaksfritt snus, valde att etablera sig 

i Trångsviken mycket just tack vare 

den ”riktiga” posten. 

ETT ANNAT EXEMPEL är när Icabutiken 

skulle läggas ned. Då köpte 

Trångsviksbolaget fastigheten och 

lyckades hitta en ny entreprenör 

som nu driver butiken med god 

lönsamhet. 

År 2003 antog Trångsviksbolaget 

en utvecklingsplan för orten som då 

hade 600 invånare och 60 företag. 

Målet är att ha 1 000 invånare och 

100 företag år 2013, och etappmålet 

för 2006 är redan uppnått, 700 

invånare och 70 företag. 

Faktum är att det behöver byggas 

mer bostäder, och Trångsviksbolaget 

planerar nu för två nya bostadsområden 

– dels ett strandnära, lite 

exklusivare område med parhus, 

dels ett centralt beläget område med 

lägenheter.

24|ÅRSREDOVISNING 2005 

Å R SR E D OV ISN ING 2005 

Förvaltningsberättelse 25 Styrelse 26 

Resultaträkning 27 Balansräkning 28 

Kassafl ödesanalys 30 Noter 31 Revisionsberättelse 35

INRIKTNING AV VERKSAMHETEN 

Norrlandsfondens uppdrag är att främja norrländska företags 

utveckling. Detta genom att erbjuda tillverkande och tjänsteproducerande 

företag i Norrland lån för nyetablering, utveckling 

och expansion. Norrlandsfonden kan också ta initiativ till 

och fi nansiera insatser för att utveckla förutsättningarna för 

näringslivet i Norrland. Exempel på detta är fondens engagemang 

i intressebolag och projekt. 

Verksamhetens inriktning och målsättningar fastställs av 

styrelsen i en årlig verksamhetsplan. 

LÅNEVERKSAMHETEN 

34 PROCENTS ÖKNING AV UTLÅNINGEN 

Under 2005 beviljade fonden krediter till 116 (80) företag med 

totalt 213 (159) mkr. Av låntagarna var 55 procent eller 64 företag 

nya kunder för fonden. Årets utlåning beräknas generera 

investeringar i norrländskt näringsliv med cirka 1 500 mkr. Vid 

årets slut hade fonden totalt 322 kunder med ett totalengagemang 

om 515 mkr. Norrlandsfonden kan i huvudsak erbjuda 

företagen fi nansiering i form av lån, konvertibla skuldebrev 

och borgen. 

LÅN 

Företag kan få lån för att investera i maskiner och fastigheter, 

utveckla produkter samt för marknadsinsatser. Dessutom kan 

lån ges för att tillgodose företags behov av rörelsekapital och 

för fi nansiering i samband med ägarskiften i företag. Under 

2005 beviljade fonden 98 lån (69) till ett totalt belopp av 144 

(98) mkr. 

KONVERTIBLA SKULDEBREV 

Denna fi nansiella produkt erbjuds företag med spritt ägande 

och där t ex riskkapitalbolag investerar parallellt med fonden. 

Under 2005 har fonden beviljat 8 (5) skuldebrev på totalt 31 

(28) mkr. 

BORGEN 

Norrlandsfondens borgensåtaganden avser normalt enskilda 

affärsuppgörelser. I normalfallet betyder det att fonden 

garanterar förskott och åtaganden som kundföretag tagit på 

sig. Under 2005 har fonden beviljat 15 (8) sådana garantier på 

totalt 38 (33) mkr. 

INTRESSEBOLAG 

EMANO AB 

Riskkapitalbolaget Emano AB ska som minoritetsägare och 

aktiv partner medverka till att skapa värdetillväxt i utvecklingsbara 

små och medelstora företag i Norrland. Bolaget bildades 

1998 med ett eget kapital om 100 mkr. Efter genomförd nyemission 

på 50 mkr under år 2001, ägs Emano AB av Industrifonden 

till 40 procent och med 27 procent av Norrlandsfonden 

samt med 16,5 procent vardera av Innovationsbron Luleå 

AB och Innovationsbron Umeå AB. Vid utgången av 2005 

hade Emano AB nio portföljföretag i vilka bolaget investerat 

101 mkr. Under 2005 genomförde Emano AB försäljning av två 

portföljbolag, vilket gav ett positivt ekonomiskt utfall. 

ÅRSREDOVISNING 2005|25 

F ÖRVA LTNINGSBER ÄT TELSE 

NORR SÅDD HOLDING AB 

Bolaget, som bildades i slutet av 2000, ska som delägare och 

aktiv partner bidra till tillkomsten av s k såddkapitalbolag i 

anslutning till universitetsorterna i Norrland. Bolagets första 

investering genomfördes under 2001 i Lunova AB i Luleå med 

15 mkr. Under år 2004 investerade bolaget 15 mkr i Uminova 

Invest AB i Umeå i samband med en nyemission och ägarbreddning 

i det befi ntliga Uminova Företagsutveckling AB. I 

samband med denna emission förvärvade Norrlandsfonden 

och Industrifonden aktierna i Norr Sådd Holding AB av Sjätte 

AP Fonden, varefter bolaget är hälftenägt av vardera parten. 

NORRLAND CENTER AB 

Norrland Center ABs uppgift är att på uppdrag av norrländska 

kommuner främja etablering och lokalisering av främst tjänsteproducerande 

företag i Norrland. Bolaget hade vid utgången 

av år 2005 samarbetsavtal med 15 kommuner. Bolaget ägs till 

en tredjedel av vardera Norrlandsfonden, Norrvidden Delägare 

Norr AB och Näringsdepartementet. Norrland Center AB 

har sedan starten 1991 på olika sätt medverkat till att etablera 

och utveckla drygt 100 verksamheter i Norrland. 

AURORUM BUSINESS INCUBATOR AB 

Aurorum Business Incubator AB bildades under år 2004 för 

att driva en s k företagsinkubator för högteknologiska affärsidéer 

med anknytning till Luleå tekniska universitet. Bolaget 

ägs till 20 procent vardera av Norrlandsfonden, Innovationsbron 

Luleå AB, Aurorum Teknikbyn AB, Längmanska företagarfonden 

och Holding AB vid Luleå tekniska universitet. 

PROJEKT 

NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE 

North Sweden European Offi ce är Norrbottens och Västerbottens 

läns gemensamma EU-kontor. Syftet med verksamheten 

är att verka för att länen skall bli en aktiv och kompetent region 

inom ramen för europasamarbetet. North Sweden är ett 

samverkansprojekt mellan Norrlandsfonden, kommunförbunden, 

landstingen och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten, 

Företagarna och Handelskamrarna i länen samt Luleå 

tekniska universitet och Umeå universitet. Verksamheten drivs 

i projektform med Norrlandsfonden som formell huvudman. 

Projektet har under 2005 haft sammanlagt fyra anställda i 

Bryssel, Umeå och Luleå. Verksamheten utvärderades under 

år 2003 och huvudmännen beslutade om en fortsatt projektperiod 

till och med år 2008. Rekrytering av ny direktör pågår. 

NORTH SWEDEN INWARD INVESTMENT AGENCY 

Norrlandsfonden har slutit ett samarbetsavtal med Invest 

in Sweden Agency (ISA) som innebär att fonden utgör ISAs 

regionala samarbetspartner för Norrbottens och Västerbottens 

län. Projektet leds av en särskild styrgrupp. Projektet har 

fi nansiering till den 31 december 2006 från fonden, ISA och 

Mål 1 norra Norrland. En ny projektledare började den 

1 januari 2006.


FINANSIELL RISKHANTERING 

FINANSPOLICY 

Norrlandsfonden exponeras för olika typer av fi nansiella risker. 

Hanteringen av risker regleras i policies som fastställts av 

styrelsen. 

Ansvaret för kreditberedningen åvilar verkställande direktören 

som till sitt förfogande har en kreditorganisation som består 

av fondens egna medarbetare. För placering av stiftelsens 

likvida medel anlitas externa kapitalförvaltare för vilka riktlinjer 

har fastställts i ett placeringsreglemente. 

RÄNTERISKER 

Ränterisken innebär att värdet på ett fi nansiellt instrument 

varierar på grund av förändringar i marknadsräntan, vilket 

kan ha en negativ inverkan på stiftelsens resultaträkning, 

balansräkning och/eller kassafl öde. Norrlandsfondens 

fi nansieringskälla är i huvudsak eget kapital. Detta medför att 

Norrlandsfonden främst är exponerat för ränterisker vad gäller 

placeringar av likvida medel och utestående lånefordringar. 

Enligt Norrlandsfondens placeringsreglemente skall normalfördelningen 

mellan räntebärande placeringar och aktier 

vara 75 procent räntebärande placeringar och 25 procent 

aktier. 

KREDITRISKER 

Med kreditrisker avses de risker som uppstår vid utlåning 

och garantigivning och som innebär att motparten inte kan 

fullgöra sina åtaganden och därmed orsaka en förlust för 

stiftelsen. Norrlandsfondens riktlinjer för utlåningsverksamhet 

och garantigivning har fastställts i en kreditpolicy för Norrlandsfondens 

kreditverksamhet. Policyn innehåller bl a regler 

för engagemangsnivåer, räntesatser och återbetalningsvillkor. 

NORRLANDSFONDENS 

S TYRELSE 

Karl Gustav Abramsson 

ordförande 

Renate Hedung Mona Nyberg Ann-Mari Sandberg Jan Sjödin Kent Ögren 

FÖRVALTNING AV NORRLANDSFONDENS 

LIKVIDA MEDEL 

Fonden har uppdragit åt två externa förvaltare att sköta fondens 

kapitalförvaltning avseende räntebärande värdepapper 

och aktier noterade på Stockholms Fondbörs. Avkastningen 

på förvaltat kapital har under året uppgått till 12 procent 

(8 procent). 

STYRELSEARBETET 

Norrlandsfondens styrelse har nio ledamöter utsedda av regeringen. 

Styrelsens arbete följer en arbetsordning. Under året 

har styrelsen haft sex ordinarie styrelsesammanträden och 

därutöver tre extra möten föranledda av enskilda låneärenden. 

Norrlandsfondens revisorer deltog vid ett tillfälle i samband 

med att tidigare års årsredovisning framlades. 

Fondens ekonomichef upprätthåller funktionen som sekreterare 

vid styrelsesammanträdena. 

Styrelsens instruktion till verkställande direktören och arbetsordningen 

för styrelsen ses över och fastställs varje år. 

Karl-Gunnar Holmqvist lämnade styrelsen i juni 2005 och 

ersattes av Ann-Mari Sandberg. 

RESULTAT 

Årets överskott uppgår till 32 (24) mkr. Resultatet förklaras 

främst av en god avkastning från fondens kapitalförvaltning 

och relativt låga konstaterade låneförluster. 

UTSIKTER FÖR 2006 

Norrlandsfondens ambition för år 2006 är en fortsatt hög 

utlåning och att lånestocken skall växa. Resultatet bedöms bli 

positivt men lägre än år 2005. 

Ingrid Amrén Kenneth Eriksson Anne-Marie Fransson


R ESULTATR ÄKNING [KKR] 

Intäkter 

Not 2005 2004 

Ränteintäkter lån 19 158 20 879 

Övriga intäkter 857 160 

Kostnader 

20 015 21 039 

Personalkostnader 1 –13 059 –11 705 

Externa kostnader 2 –7 118 –6 730 

Kostnader för egna projekt –3 096 –2 946 

Avskrivningar av inventarier 3 –478 –552 

Resultat –3 736 –894 

Resultat från fi nansiella poster 

Resultat från värdepapper och fordringar 

som är anläggningstillgångar 8 191 –3 293 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 4 52 431 38 899 

Räntekostnader 5 – –1 099 

Resultat före låneförluster 48 886 33 613 

Låneförluster 6 –16 877 –9 863 

Årets resultat 32 009 23 750


B A L ANSR ÄKNING [KKR] 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Not 2005-12-31 2004-12-31 

Materiella anläggningstillgångar 

Inventarier 7 891 1 186 

Finansiella anläggningstillgångar 

891 1 186 

Andelar i intresseföretag 8 40 261 40 070 

Fordringar lån 9 473 733 418 120 

Fordringar lokaliseringslån 9 26 944 41 970 

540 938 500 160 

Summa anläggningstillgångar 541 829 501 346 

Omsättningstillgångar 

Kortfristiga fordringar 

Fordringar 13 531 14 819 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 1 499 1 031 

15 030 15 850 

Kortfristiga placeringar 11 574 512 613 010 

Kassa och bank 15 359 16 514 

Summa omsättningstillgångar 604 901 645 374 

SUMMA TILLGÅNGAR 1 146 730 1 146 720


B A L ANSR ÄKNING [KKR] 

EGET KAPITAL OCH SKULDER 

Eget kapital 

Fritt eget kapital 

Not 2005-12-31 2004-12-31 

Belopp vid årets ingång 910 566 886 816 

Årets resultat 32 009 23 750 

Reserv för befarade förluster 

942 575 910 566 

Lån 6 136 929 129 479 

Lokaliseringslån 6 8 083 14 644 

Långfristiga skulder 

145 012 144 123 

Reversskuld staten 12 10 181 43 409 

10 181 43 409 

Kortfristiga skulder 

Reversskuld staten 12 33 228 33 228 

Leverantörsskulder 1 937 1 668 

Övriga skulder 10 053 9 958 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 3 744 3 768 

48 962 48 622 

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 146 730 1 146 720 

STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER 

Ställda säkerheter 

Ansvarsförbindelser 

Inga Inga 

Tecknade ramar för garantier och borgensåtaganden 29 348 30 830 

– därav disponerade 14 769 16 194


K ASSAFLÖDESANALYS [KKR] 

Den löpande verksamheten 

2005 2004 

Resultat efter låneförluster 32 009 23 750 

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, m m 19 444 19 197 

Kassafl öde från den löpande verksamheten före 

förändringar av rörelsekapital 51 453 42 947 

Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital 

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 820 –137 

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 339 3 172 

Kassafl öde från den löpande verksamheten 52 612 45 982 

Låne- och investeringsverksamheten 

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –319 -597 

Investeringar i fi nansiella tillgångar –137 873 –120 272 

Avyttring/minskning av fi nansiella tillgångar 79 155 97 070 

Kassafl öde från låne- och investeringsverksamheten -59 037 -23 799 

Finansieringsverksamheten 

Amortering av låneskulder –33 228 –33 228 

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –33 228 –33 228 

Årets kassafl öde -39 653 –11 045 

Likvida medel vid årets början 629 524 640 569 

Likvida medel vid årets slut 589 871 629 524 

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS 

Betalda räntor i låneverksamheten 

Erhållen ränta 19 847 21 826 

Erlagd ränta – 1 099 

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, m m 

Av- och nedskrivningar av tillgångar som belastat resultatet 401 4 013 

Rearesultat vid avyttring av anläggningstillgångar 23 –18 

Avskrivningar av lånefordringar 18 131 19 461 

Reserveringar för kreditförluster 889 –4 259 

19 444 19 197 

Likvida medel 

Följande delkomponenter ingår i likvida medel: 

Kassa och bank 15 359 16 514 

Kortfristiga placeringar 574 512 613 010 

589 871 629 524

N OTER 

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer. Belopp i kkr om inget annat anges. 

ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen 

och Redovisningsrådets rekommendationer. Samma 

redovisningsprinciper tillämpas som föregående år. Under 

år 2005 tillkommande rekommendationer från Redovisningsrådet 

har inte inneburit någon förändring av redan tillämpade 

redovisningsprinciper. Någon effekt på redovisningen för 

tidigare räkenskapsår uppstår därför inte vid tillämpning av de 

övergångsregler som följer av de nya rekommendationerna. 

STIFTELSENS SÄTE 

Stiftelsen Norrlandsfonden bedriver verksamheten i associationsformen 

stiftelse och har sitt säte i Luleå kommun. 

Huvudkontorets adress är Köpmangatan 40, Luleå. 

VÄRDERINGSPRINCIPER M M 

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden 

om inget annat anges nedan. 


JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER 

Redovisningsrådets rekommendation nr 4 tillämpas, vilket 

innebär att effekter av särskilda händelser och transaktioner 

av väsentlig betydelse specifi ceras inom respektive resultatbegrepp. 

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG 

Med intresseföretag menas juridisk person där Norrlandsfonden 

äger andelar mellan 20 och 50 procent. Aktier och andelar 

redovisas bland Finansiella tillgångar under rubriken Aktier i 

intresseföretag och värderas till anskaffningsvärden. Nedskrivning 

sker då stadigvarande värdenedgång bedöms föreligga. 

FORDRINGAR - LÅN OCH LOKALISERINGSLÅN 

Lån och lokaliseringslån bokförs i balansräkningen med 

utbetalda belopp. Reservering för befarade förluster sker efter 

individuell värdering. Vid konkurser avskrivs bevakad fordran 

utan värdering av möjligheten till utdelning. 

KORTFRISTIGA PLACERINGAR 

Kortfristiga placeringar utgörs av börsnoterade aktier och 

räntebärande värdepapper. Placeringarna värderas till det lägsta 

av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet med kollektiv 

värdering eftersom syftet med att placera i fl era aktieslag och 

räntebärande värdepapper är att uppnå riskspridning. 

AV- OCH NEDSKRIVNINGSPRINCIPER FÖR MATERIELLA 

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 

Avskrivningar enligt plan på inventarier baseras på ursprungliga 

anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd 

som för datorutrustning och viss annan utrustning beräknas 

till tre år och för övriga inventarier till fem år. Nedskrivning 

sker vid bestående värdenedgång. 

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN 

Det fi nns inga händelser av väsentlig betydelse som inträffat 

efter balansdagen.


N 0T 1 

Anställda och personalkostnader samt ersättningar 

till styrelse och verkställande direktör 

Medelantalet anställda 2005 2004 

Sverige 13 13 

varav kvinnor 53% 53% 

varav män 47% 47% 

Könsfördelning i företagsledningen 


Andel Andel Andel Andel 

kvinnor män kvinnor män 

Styrelsen 

Övriga ledande 

56% 44% 44% 56% 

befattningshavare 50% 50% 50% 50% 

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 


Styrelse och verkställande direktör 1 306 1 189 

Övriga anställda 6 278 5 708 

7 584 6 897 

Sociala kostnader 4 467 4 037 

varav pensionskostnader 1 978 1 739 

Av stiftelsens pensionskostnader avser 617 (401) kkr verkställande 

direktören. Stiftelsen följer ITP-planen. För verkställande 

direktören utgår särskilt premiebaserat tillägg. Uppsägningstiden 

för verkställande direktören från arbetsgivarens sida är 

18 månader med avräkning vid erhållande av annan avlönad 

befattning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens 

sida är sex månader. 

Sjukfrånvaro 2005 2004 

Total sjukfrånvaro som en andel 

av ordinare arbetstid 8% 10% 

Andel av den totala sjukfrånvaron 

som avser sammanhängande 

sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 84% 86% 

N 0T 2 

Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2005 2004 

KPMG 

Revisionsuppdrag 160 154 

Andra uppdrag 174 47 

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen 

och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens 

förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer 

på stiftelsens revisorer att utföra samt rådgivning eller annat 

biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning 

eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är 

andra uppdrag. 

N 0T 3 

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar 


Inventarier 478 552 

N 0T 4 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 2005 2004 

Avkastning aktier och andelar 22 964 16 882 

Avkastning övriga kortfristiga placeringar 29 119 21 525 

Övriga ränteintäkter 348 492 

52 431 38 899 

Avkastningen från aktier och andelar samt övriga kortfristiga 

placeringar avser utdelningar, ränta, vinster och förluster vid 

avyttringar. 

N 0T 5 

Räntekostnader 2005 2004 

Räntekostnad reversskuld – 1 099 

Räntekostnaden avser ränta på reversskuld till staten avseende 

förvärvade regionala utvecklingslån/lokaliseringslån.

N 0T 6 

Låneförluster 2005 2004 

Låneförluster utgörs av: 

Avskrivningar – lån 13 674 14 809 

Avskrivningar – lokaliseringslån 4 457 4 652 

Infl utet på avskrivna fordringar 

inkl royaltyersättningar –2 143 –5 339 

Förändring av reserv för befarade 

kreditförluster på lånefordringar 7 450 4 577 

Förändring av reserv för befarade 

kreditförluster på lokaliseringslån –6 561 –8 836 

16 877 9 863 

N 0T 7 

Inventarier 2005-12-31 2004-12-31 

Ackumulerade anskaffningsvärden 

Vid årets början 5 714 5 413 

Nyanskaffningar 319 597 

Avyttringar och utrangeringar -112 -296 

5 921 5 714 

Ackumulerade avskrivningar enligt plan 

Ackumulerade avskrivningar 

enligt plan vid årets början –4 528 –4 103 

Avyttringar och utrangeringar 89 295 

Årets avskrivning tillhörande 

egna projekt –113 –168 

Årets avskrivning enligt plan –478 –552 

–5 030 –4 528 

Redovisat värde vid årets slut 891 1 186 

N 0T 8 


Andelar i intresseföretag 2005-12-31 2004-12-31 

Ackumulerade anskaffningsvärden 


Nyanskaffningar – 7 520 

Avyttringar – -475 

57 516 57 516 

Ackumulerade nedskrivningar 

Vid årets början –17 446 –14 154 

Under året återförda nedskrivningar 191 – 

Nedskrivning under året – –3 292 

–17 255 –17 446 

Redovisat värde vid årets slut 40 261 40 070 

Årets förändring av nedskrivningar ingår i resultaträkningens 

post Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar. 

Specifi kation av stiftelsens innehav 

av andelar i intresseföretag 

Intresseföretag, Antal andelar Justerat EK Bokförd 

Org nr / Säte (andel i %) (årets resultat) värde 

Emano AB, 280 000 22 743 22 743 

556551-9138, Umeå (27%) (195) 

Norrland Center AB, 40 000 5 014 4 898 

556098-5979, Stockholm (33%) (-1) 

Norr Sådd Holding AB, 76 005 15 146 12 600 

556599-8233, Luleå (50%) (-6) 

Aurorum Business Incubator AB, 200 198 20 

556668-3198, Luleå (20%) (178) 

40 261 

Med justerat eget kapital avses Norrlandsfondens andel av 

företagets eget kapital inkl eget kapitaldelen i obeskattade reserver. 

Med årets resultat avses Norrlandsfondens ägarandel 

av företagets resultat efter skatt inkl eget kapitaldelen i årets 

förändring av obeskattade reserver.


N 0T 9 

Fordringar lån och lokaliseringslån 2005-12-31 2004-12-31 

Fordringar lån 


Tillkommande fordringar 137 873 112 752 

Reglerade fordringar –68 586 –74 158 

Årets avskrivningar –13 674 –14 809 

473 733 418 120 

Varav förfaller inom ett år 

efter balansdagen 96 200 94 796 

Varav förfaller ett till fem år 


Varav förfaller senare än fem år 


Fordringar lokaliseringslån 


Reglerade fordringar –10 569 –22 418 

Årets avskrivningar –4 457 –4 652 

26 944 41 970 

Varav förfaller inom ett år 


Varav förfaller ett till fem år 


Varav förfaller senare än fem år 


I fordringar lån ingår lån 

mot konvertibla skuldebrev med 89 704 56 656 

I fordringar lån ingår 

vinstandelslån med 15 000 15 000 

I fordringar lån ingår 

villkorslån med 7 121 8 993 

Utöver lån som redovisas i balansräkningen har fonden 

tecknat avtal om att erhålla royalty med 17 999 21 992 

N 0T 10 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

2005-12-31 2004-12-31 

Förutbetald projektkostnad 443 – 

Upplupna ränteintäkter på utestående lån 329 394 

Övriga poster 727 637 

1 499 1 031 

N 0T 11 

Kortfristiga placeringar 2005-12-31 2005-12-31 

Bokfört Marknadsvärde 

värde 

Noterade aktier och andelar 141 775 186 768 

Övriga kortfristiga placeringar 432 737 432 777 

574 512 619 545 

Orealiserade vinster i kortfristiga placeringar uppgick vid årets 

utgång till 45 033 (27 251). 

N 0T 12 

Reversskuld staten 2005-12-31 2004-12-31 

Förfaller ett till fem år 


N 0T 13 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 

2005-12-31 2004-12-31 

Förutbetald projektintäkt 2 001 1 950 

Skulder för personalrelaterade kostnader 1 296 1 086 

Övriga poster 447 732 

3 744 3 768 

Stockholm den 16 februari 2006 

Karl Gustav Abramsson Ingrid Amrén 

STYRELSENS ORDFÖRANDE 

Kenneth Eriksson Anne-Marie Fransson 

Renate Hedung Mona Nyberg 

Ann-Mari Sandberg Jan Sjödin 

Kent Ögren Lars-Olov Söderström 

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR


R EV ISIONSBER ÄT TELSE 

till styrelsen i Stiftelsen Norrlandsfonden, Org nr 897000-3003 

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning 

i Stiftelsen Norrlandsfonden för år 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har 

ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid 

upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på 

grundval av vår revision. 

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört 

revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller 

väsent liga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och 

annan infor mation i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisnings principerna 

och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla 

uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt 

att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder 

och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot eller verkställande direktör är 

ersättnings skyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamot eller verkställande 

direktören på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsens stadgar. Vi anser 

att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan. 

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av 

stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltnings berättelsen är 

förenlig med årsredovisningens övriga delar. 

Styrelseledamöterna eller verkställande direktören har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsens 

stadgar. 

Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för 2005 års 

förvaltning. 

Luleå den 9 mars 2006 

Roland Nilsson Hans Öystilä 

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 

Av regeringen utsedda revisorer

LULEÅ 

Köpmangatan 40 

Box 56, 971 03 Luleå 

Telefon: 0920-24 42 50 

Telefax: 0920-24 42 69 

SUNDSVALL 

Södra järnvägsgatan 31 

852 37 Sundsvall 

Telefon: 060-12 82 70 

Telefax: 060-12 31 02 

INTERNET: www.norrlandsfonden.se 

E-POST: info@norrlandsfonden.se 

Produktion: PLAN SJU AB Tryck: LULEÅ GRAFISKA Foto: ANDERS ALM, HÅKAN NORDLÖF, MARCUS BÄCKSTRÖM, TONY BERGLUND, PETRA JÄRNBERT m.fl.

Årsredovisning 2005 - Norrlandsfonden

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?