Årsredovisning 2005 - Norrlandsfonden

norrlandsfonden.se

Årsredovisning 2005 - Norrlandsfonden

Årsredovisning 2005


2|NORRLANDSFONDEN 2005

NORRLANDSFONDEN UPPNÅDDE under 2005 den högsta

utlåningen i fondens historia. De 116 företag som fonden fi nansierat under året

planerar investeringar på cirka 1,5 miljarder kronor. Detta är utomordentligt

glädjande och vittnar om en tilltagande framtidstro hos det norrländska

näringslivet men också om att Norrlandsfonden gör nytta.

Det ekonomiska utfallet av 2005 års verksamhet blev också positivt med ett

överskott som kan läggas till fondkapitalet och på så sätt utgöra grunden för en

fortsatt offensiv verksamhet.

En stark egen ekonomi är en grundbult i fondens

strategi för att av egen kraft långsiktigt kunna

betjäna det norrländska näringslivet. Det kan i

detta sammanhang noteras att Norrlandsfonden

och Industrifonden är de enda organisationer som

bedriver ett näringspolitiskt uppdrag med enbart

egna medel.

I en samlad bedömning av fondens verksamhet

är det viktigt att avläsa utvecklingen i kundföretagen.

Även i detta avseende kan vi redovisa ett mycket bra

utfall. De 322 företag som fonden hade som kunder

vid utgången av 2005 har ökat sin omsättning med

56 procent under den föregående fyraårsperioden till

totalt 10 miljarder kronor. Under samma tidsperiod

ökade antalet anställda i kundföretagen med

33 procent till totalt 6 700 anställda. Detta är ett

kvitto på att fondens utlåning bidrar till tillväxt i det

norrländska näringslivet.

UNDER 2005 GENOMFÖRDE fonden en omfattande attitydunder-sökning

bland kunder, samarbetspartners och potentiella kunder. Resultatet visar på

mycket positiva omdömen och fondens personal får beröm för hög kompetens,

professionell attityd och väldigt bra serviceförmåga. Undersökningen bekräftar

fondens position som Norrlands ledande risklånefi nansiär samtidigt som den

sporrar till fortsatt förkovran och utveckling av verksamheten.

Norrlandsfondens mål för 2006 är en fortsatt tillväxt av lånestocken och ett

positivt ekonomiskt utfall. Vi är alla inom organisationen besjälade av att se ännu

fl er företag utvecklas med Norrlandsfonden som fi nansiell partner.

Trevlig läsning

LARS-OLOV SÖDERSTRÖM

vd Norrlandsfonden


NORRLANDSFONDEN 2005|3

En historia

om stabilitet…

När andra finansiärer saknat tilltro på företagens utveckling

och inte vågat göra satsningar på nya branscher har Norrlandsfonden

funnits som ett alternativ.

– Vi är helt fristående och har successivt kunnat utveckla

verksamheten och anpassa den till förändrade förutsättningar.

Allt i syfte att på ett bra sätt betjäna våra kunder och

bidra till utveckling. Dessutom har vi alltid kunnat fatta beslut

på affärsmässiga grunder, säger Lars-Olov Söderström,

vd för Norrlandsfonden. VÄND


4|NORRLANDSFONDEN 2005

ET BÖRJADE SOM

en idé om att gruvorna

i Malmfälten skulle

vara med och finansiera

det näringsliv som måste

ersätta dem då de själva sinat.

En utredning 1956 ledde fram till

en proposition i mars 1961 med

förslag om att inrätta stiftelsen

Norrlandsfonden. Den årliga medelstilldelningen

från LKAB skulle bli

utvecklingskapital i näringslivet i

norra Sverige. Den 15 september

1961 startade Norrlandsfonden sin

verksamhet. Landshövding Manfred

Näslund var ordförande i den första

styrelsen och vd var civiljägmästare

Erland Fredén.

Det kom in 41 ansökningar under

det första, något förlängda, verksamhetsåret

varav 18 beviljades, nästan

sex miljoner kronor. Bland annat

beviljades Jernkontoret 150 000

kronor i bidrag för att utreda en processmetallurgisk

forskningsstation

i Luleå. Den satsningen ledde till att

Mefos startade 1963. Mefos har i dag

cirka 75 anställda och omsätter över

90 miljoner kronor. Med världsunik

pilotutrustning för metallurgiska

processer bedriver man omfattande

internationell forskning.

VIKTIGA SATSNINGAR det där första

verksamhetsåret gick bland annat till

livsmedels- och förpackningsindustrin,

verkstads- och småindustri och

till utveckling av skogsbruket. Till

de mindre lyckosamma idéerna som

fick bifall kan man nog räkna projektet

att korsa åkerbär och hjortron för

att få fram en ny bärsort.

Under 1960-talet tog skogsmekaniseringen

en väldig fart, och

Norrlandsfonden engagerade sig

starkt på området. Redan på 1950talet

i Vindeln, Västerbotten, hade fabrikör

Allan Jonsson börjat tillverka

skogskranar, och 1965 bildade han

aktiebolaget Cranab med Karl-

Ragnar Åström som hälftenägare.

Cranab expanderade och ville satsa

på framtiden. Bland investeringarna

på två miljoner – en ansenlig summa

på den tiden – ingick förvärv och

tillbyggnad av en större industrifastighet

året därpå. Norrlandsfonden

beviljade ett lån. I analysen skrev

Norrlandsfonden bland annat: ”Företagets

specialisering för att tillgodose

de krav som ställs i samband med

mekaniseringen av skogstransporterna

synes ha medfört en mycket

stark marknadsposition. Utvecklingen

har varit synnerligen snabb

och orderstocken är för närvarande

mycket god. Förutsättningarna för en

introduktion på övriga nordiska och

europeiska marknader, där konkurrensen

från inhemska tillverkare

ännu är begränsad, synes vara goda.”

Redan två år senare, 1968, var det

dags för Norrlandsfonden att bevilja

ytterligare ett lån.

Norrlandsfondens medfinansiering

spelade en stor roll i det skedet,

säger Hans Eliasson som tillsammans

med Allans son Fredrik köpte

tillbaka Cranab förra året efter att företaget

varit i finländsk och japansk

ägo en längre tid.

Hans Eliasson – nu majoritetsägare,

vd och 60 år – kom till Cranab

som konstruktör 1972. Några år

senare hade företaget vuxit till som

mest över 290 anställda – en stor

arbetsgivare i lilla Vindeln.

– Att växa så fort som Cranab

gjorde på 60- och 70-talet är knappast

möjligt i dag. Och hade vi inte

haft så bra anda bland personalen

så hade det aldrig gått, säger Fredrik

Jonsson.

Fredriks tre syskon är i dag delägare

i Indexator – störst i världen på

de hydrauliska motorer som vrider

gripverktyget i skogsmaskinerna.

…tilltro och långsiktighet


Också detta företag byggdes upp av

Allan Jonsson på 1970-talet och fick

hjälp med finansiering av Norrlandsfonden.

I dag finns 165 anställda i

Indexator och 155 i Cranab. Ett tredje

företag i Vindeln, Slagkraft, är ett

försäljningsbolag till Cranab med

15 anställda och drivs av Fredrik

Jonsson.

Cranabs marknad är världsomspännande.

Finns det skogsbruk, så

är det i regel mekaniserat. Och är

det mekaniserat, så finns det skogskranar.

Utöver Norden och övriga

Europa säljs kranarna i exempelvis

Japan och Ryssland. Totalt handlar

det om ett 30-tal länder. Omsättningen

var 280 miljoner kronor 2005.

– Förra året ökade vi omsättningen

med 90 miljoner, delvis för

att konjunkturen i skogen är så bra.

Och antalet anställda ökade med 30

personer, säger Fredrik Jonsson.

De nya ägarna har beslutat att

investera 40 miljoner kronor i tre år.

Det finns alltså gott hopp om framtiden

för Cranab.

NORRLANDSFONDENS totala engagemang

ökade stadigt under 1970-talet.

Bland kunderna märktes till exempel

Polaris Optik och Polarbageriet, men

det var fortfarande metall- och verkstadsindustri

som dominerade.

I Norrlandsfondens barndom

låg tonvikten på forskning och

utveckling inom vidareförädling

av norrländska råvaror. Arbetet

vidgades snabbt till att även gälla

näringslivsutveckling där råvarorna

kom från annat håll och 1980 stärktes

fonden ytterligare som finansiär

i vidare bemärkelse. Fonden skulle

hjälpa branscher och företag med

goda framtidsutsikter och satsa på ny

teknik, nya affärsidéer, produkter och

I Norrlandsfondens barndom

låg tonvikten på forskning och

utveckling inom vidareförädling

av norrländska råvaror…

nya marknader. Exempel på företag

var Bionative, Lenko Snowmaker och

Norrfrys Polarica.

Bioteknik, keramer, medicinsk

teknik och turism var några av

de områden som återfanns bland

kunderna på 1980-talet. Inom

metall- och verkstadsindustrin kom

lasertekniken stort och Norrlandsfonden

var med på tåget.

DEN EXTREMA lågkonjunkturen i

början av 1990-talet märktes även

Norrlandsfonden, men försiktig

placeringsfilosofi gjorde ändå att fonden

kunde gå stark ur finanskrisen.

NORRLANDSFONDEN 2005|5

Under 1993 började utvecklingen

vända, och Gävleborgs län inkluderades

i verksamhetsområdet 1995.

Edsbyverken var det första företag

som Norrlandsfonden satsade i.

Branscher som lyftes fram i början

av 1990-talet var bland annat biltest,

elektronik och callcenter. 1997 bildades

riskkapitalbolaget Emano med

Norrlandsfonden som initiativtagare

och 1998 förvärvade Norrlandsfonden

statens lokaliseringslån med 350

nya kunder i ett slag. Summan av

beviljade lån ökade kraftigt därefter,

särskilt andelen data- och elektronikföretag.

Efter konjunkturavmattningen

2001 och 2002 pekar kurvan rejält

uppåt igen. Interna rutiner och riktlinjer

har slipats och fonden står väl

rustad för att även fortsättningsvis

vara en stark aktör i det allt mer differentierade

näringslivet i Norrland.

– Vi har varit med länge och skaffat

en unik erfarenhet av näringslivsutveckling.

Vi är helt fristående

och har successivt kunnat utveckla

verksamheten och anpassa den till

förändrade förutsättningar. Allt i

syfte att på ett bra sätt betjäna våra

kunder och bidra till utveckling.

Dessutom har vi alltid kunnat fatta

beslut på affärsmässiga grunder. De

företag som passerar vår granskning

har bra affärspotential och hög

kvalitet på sin verksamhet, avslutar

Lars-Olov Söderström.


6|NORRLANDSFONDEN 2005

BIOTEKNIK

för SVERIGE

Med en investering på 75

miljoner miljoner kronor startar UniTech

Pharma AB i Matfors, utanför

Sundsvall, landets första fristående

anläggning för aseptisk

tillverkning av läkemedel.

– Det är viktigt att kunna

hjälpa de numera hundratals

små svenska bolagen att förädla

sina idéer så att utvecklingsarbetet

och de potentiella

vinsterna stannar kvar i Sverige,

säger Hans Ageland, en av

delägarna.

LÄKEMEDELSBRANSCHEN i

Sverige har genomgått en stor strukturomvandling

på senare år. Från att

ha dominerats av jättar som Astra

och Pharmacia, har en stor mängd

mindre bolag bildats.

I dag fi nns det omkring 300 projekt

inom de små läkemedelsbolagen

i landet.

Det är denna utveckling som öppnat

nya möjligheter för bioteknikföretaget

UniTech Pharma AB. Bakom

företaget står en rad framstående

personer med en lång bakgrund hos

Astra och Pharmacia.

I företagsledningen fi nns auktoriteter

inom bioteknik som Börje Haag

och Hugo Thelin.

– Med fl era hundra års erfarenhet

från läkemedelsbranschen har vi

unika kunskaper, säger styrelsemedlemmen

Hans Ageland som själv

arbetat med produktion och projektledning

inom läkemedelsbranschen i

mer än 20 år.

När det gäller aseptisk (steril)

produktion av läkemedel som ska

injiceras, till exempel vaccin, har det

hittills inte funnits någon anläggning

i Sverige. I stället är det Tyskland,

Holland och Storbritannien som är

stora i Europa.

Det är i en utbyggnad av den

befi ntliga anläggningen i Matfors

som den nya aseptiska produktionen

ska ske. Totalt investeras omkring 75

miljoner kronor, varav en tredjedel

går till nya lokaler. Norrlandsfonden

står för en kredit på 10 miljoner.

Norrlandsfondens del är en

Med fl era hundra års erfarenhet

från läkemedelsbranschen har vi

unika kunskaper

viktig bit av fi nansieringen, säger

styrelseledamoten Tor Ökvist.

Det ställs rigorösa krav på att

tillverkningen av läkemedel sker

sterilt och den tekniska planeringen

är i full gång.

– Nu köper vi in ny utrustning

och sommaren 2007 räknar vi med

att starta produktionen, säger Hans

Ageland som kan skryta med att

UniTech Pharma AB kommer att bli

ensamt i Sverige med att kunna erbjuda

legoproduktion av frystorkade

läkemedel.

UNITECH PHARMA AB inriktar sig

i första hand på att producera läkemedel

inför så kallade Fas I- eller Fas

II-prövningar, vilket görs i mindre

skala som ett första steg på vägen

mot godkännande av läkemedel.

– Det känns bra att kunna hjälpa

till med att behålla bioteknikprojekten

i Sverige – från forskning

och patent ända fram till produktion,

säger Hans Ageland.


NORRLANDSFONDEN 2005|7

Aldrig tidigare har det investerats så mycket

i Norrbotten. Och det fi nns en stor spännvidd

i satsningarna.

Både privata och statliga företag, både

basindustri och nya näringar, både statlig

och kommunal infrastruktur.

– Norrbotten är det mest expansiva

länet i landet och det är här de stora

investeringarna genomförs, säger

Per-Ola Eriksson, stolt landshövding.

VÄND

NORRBOTTEN

BYGGER FÖR

FRAMTIDEN


8|NORRLANDSFONDEN 2005

ET ÄR FLERA faktorer som

samverkar till den otroligt gynnsamma utvecklingen

i länet. Visst visste vi att LKAB går

ovanligt bra, och visst visste vi att Ikea etablerar

sig i Haparanda, men att så mycket är på

gång i Norrbotten har vi knappast fattat än.

Det som händer i länet är så ovanligt att AMS

generaldirektör Bo Bylund numera framhåller

Norrbottens utveckling som den mest intressanta när

han reser runt i landet. Bara Stockholm och Uppsala spås

få en snabbare utveckling framöver.

Ett annat mått visar nya siffror från SCB, Statistiska

centralbyrån. Norrbotten är i topp när det gäller ökningen

av bruttoregionprodukten (BRP).

– Enligt genomförda enkätundersökningar vet vi också

att framtidstron i Norrbotten är den mest optimistiska i

landet, säger landshövding P-O Eriksson. Det bekräftas

även av Norrlandsfondens Konjunkturbarometer, november

2005.

LKAB är värst av alla och investerar ofattbara 18 miljarder

kronor de närmaste åren. Cirka hälften av satsningarna

sker i nya kulsinterverk som byggs i både Malmberget

och Kiruna. Byggandet i Malmberget är redan påbörjat

och Kiruna är redan beslutat. LKAB uppger att man under

2005 haft ett av sina bästa år i företagets 115-åriga historia.

Omsättningen ökade med hela 60 procent och rörelseresultatet

blev en vinst på 6,1 miljarder kronor.

– Vi har sett dramatiska prisökningar på järnmalmspro-

dukter förra året, cirka 80 procent upp för LKABs del, och

de flesta analytiker bedömer att priserna fortsätter att stiga

i år. Främsta orsaken är en global brist på järnmalm tack

vare stor efterfrågan från Kina som ökar sin import med

”två LKAB” per år, säger LKABs vd Martin Ivert.

Till allt detta kommer att stora delar av Kiruna centrum

måste flyttas på grund av malmkroppens utbredning

under jord. Järnvägen måste också få en ny sträckning

utanför staden. Det handlar alltså om mycket stora investeringar,

men vem eller vilka som ska svara för dem är

inte avgjort än.

Även SSAB Tunnplåt i Luleå gynnas av Kinas starka

efterfrågan. Vinsten på 3,1 miljarder i fjol var också rekordstor,

och när bolaget i höstas investerade 70 miljoner för

att modernisera Sträng 4 med senaste teknik, kunde hela

86 procent av summan upphandlas regionalt.

EN HELT ANNAN bransch är

möbler och övrig konsumtion. Ikeas beslut att slå sig ned i

Haparanda har inte bara gett ringar på vattnet, utan lett till

formliga svallvågor av etableringar och investeringar. Den

ena stormarknaden efter den andra har ställt sig i kö.

Intill möbeljätten bygger därför Diös Fastigheter ett

köpcentrum på 20 000 kvadratmeter tillsammans med

Akelius Fastigheter.

– Det här är en av de största privata investeringarna i

vår region och ligger helt i linje med vår långsiktiga plan


för Haparanda-Torneå-området. Satsningen ger dessutom

fl era hundra jobb, säger Sven-Erik Bucht, hyllat

kommunalråd sedan han lyckats locka till sig Ikea.

Dessutom bygger Akelius, med start i sommar, ett

tolv våningar högt hotell med 260 rum i Haparanda.

Och redan i sommar öppnar företagaren Elisabeth

Norman ett lägenhetshotell för 175 gäster. Till detta

kommer ett omfattande bostadsbyggande av både

punkthus och villor.

Kort sagt räknar Haparanda med att efter 200

år åter bli en betydelsefull handelsstad högst upp i

Bottenviken nu när gränsen sakta suddas ut igen.

Bedömare tror att det kan skapas upp till 1 000 nya

jobb i området.

Som en följd av de förbättrade öst-västliga förbindelserna

startar också Banverket upprustningen av

järnvägen Boden-Haparanda i år. Totalt rör det sig om

planerade investeringar på 3-4 miljarder kronor.

I skenet av sådana satsningar på infrastruktur ter sig

Luleås 340-miljoners bygge av ett Kulturens hus i centrum

nästan som futtig. Här ges plats för bland annat

Gruvnäringen går ofantligt

bra i Norrbottens

län. LKAB har fattat

beslut om att investera

tiotals miljarder, och

dessutom måste stora

delar av Kiruna fl yttas.

Foto: LKAB

Handeln ökar dramatiskt

sedan Ikea beslutat etablera

sig i Haparanda.

Många stormarknader

fl ockas och ett köpcenter

på 20 000 kvadratmeter

har redan börjat byggas.

I hela länet beräknas 1 100 lägenheter

och småhus byggas inom två år.

stadsbibliotek, konsthall, samt en stor och en mindre

konsertsal.

Satsningen är givetvis betydande för kommunen

och vittnar också om en framtidstro som inte funnits

på länge.

TAR VI ETT STEG söderut till

Piteå så fi nner vi att pappersbruket Smurfi t Kappa

investerar cirka en miljard kronor i en ny barkpanna.

Om vi åter beger oss till länets inland så investerar

Vattenfall 600 miljoner kronor för att förstärka dammarna.

Det handlar om att dammarna ska klara även

de extrema vattenmängder som beräknas uppträda

inom en period på 10 000 år.

Inlandet drar också stor nytta av den nya biltest-

branschen, där pågående och planerade investeringar

beräknas till 200 miljoner kronor. Arjeplog och

Arvidsjaur är i dag världens största samlingsplats för

fordonsindustrin med företag som VAG (Volkswagen

Audi Group), Bosch, BMW, GM och Daimler Chrysler.

Och till sist kan tilläggas att byggbranschen, efter

många år med svag konjunktur, fått en nystart sedan

bostadsbyggandet åter tagit fart. I hela länet beräknas

1 100 lägenheter och småhus byggas inom två år.

Vad var det nu landshövdingen i Norrbottens län

sa i början av den här artikeln?

– Norrbotten är det mest expansiva länet i landet

och det är här de stora investeringarna genomförs.

NORRLANDSFONDEN 2005|9

Tillväxt ger fl er jobb i norr

Den pågående konjunkturuppgången skapar

inte bara tillväxt i form av ökad omsättning utan

också nya jobb. Åren 2001-2004 nyanställde

Norrlandsfondens kundföretag 1 700 personer

och ökade sin omsättning med 56 procent till

totalt 10 miljarder kronor.

– Det är glädjande att se att olyckskorparna har

fel när de säger att tillväxt inte skapar nya jobb,

säger Lars-Olov Söderström, vd på Norrlandsfonden.

Vår statistik visar på motsatsen.

– När många, mindre företag får möjlighet att

göra nyanställningar ger det tydlig effekt på syssel-sättningen.

Allra mest har antalet arbetstillfällen ökat i

norra Norrland. I Västerbotten har cirka 900 nya

jobb skapats vid Norrlandsfondens kundföretag

under åren 2001–2004 och i Norrbotten cirka 500.

Tillväxten – mätt i omsättning – har ökat med 50

procent i västerbottensföretagen och med hela 79

procent i norrbottensföretagen.

Exempel på företag som gjort omfattande

nyanställningar är husvagnsföretaget SoliferPolar

i Dorotea, Ice Hotel i Kiruna och kundserviceföretaget

Excellent som har verksamhet i Piteå och

Boden.


10|NORRLANDSFONDEN 2005


NORRLANDSFONDEN 2005|11

Biltestverksamheten – rena

TURBON

för inlandet

Den snabbt växande biltestverksamheten

i inlandet fortsätter

att ge ett stort uppsving för

den lokala servicenäringen.

– Vi har just investerat 17

miljoner för att bygga ut stugbyn

och 25 hotellrum i Kraja.

Och nu arbetar jag med nästa

investering på 35 miljoner,

säger Jan Edvardsson, ägare

till Hotell Silverhatten AB i

Arjeplog.

BILTEST ÄR en lukrativ näring som

växer för varje år. Säsongen pågår i

cirka fem månader, från december

till april, och i takt med att de stora

bolagen Bosch och BMW etablerat

sig har kunderna blivit fler och fler.

Bara till Arjeplog kommer mellan

1 000 och 1 500 personer som ska

ha logi.

– Vi ser en ständigt ökad utveckling

av testningen av bilar, och vi har

haft turen att flera företag centraliserat

testen till Arjeplog, säger Jan

Edvardsson som är ägare av Hotell

Silverhatten på Öberget och sedan ett

par år även ägare av stugbyn Kraja

just nedanför.

MED HJÄLP AV LÅN från bland

andra Norrlandsfonden har han

under 2005 investerat 17 miljoner i

Kraja som utökats med 25 hotellrum

och nu har 100 stugor. Dessutom har

hela köket renoverats och restaurangen

rymmer numera 140 gäster.

Efterfrågan på boende ökar

10-15 procent varje år på grund av

biltestverksamheten. Närmast på tur

står därför en utbyggnad av Hotell

Silverhatten med 70-100 rum. Jan

Edvardsson uppger att han snart är

klar med finansieringen av en kommande

investering på 35 miljoner

kronor.

– Eftersom 90 procent av gästerna

finns nere i Europa har vi jobbat

mycket med logistiken kring bokningarna.

Det ska vara lätt att boka

on-line, och när de ser att det är fullbelagt

kan de styra över sin bokning

till en annan tid.

JAN EDVARDSSON är mycket nöjd

med att beläggningen på så vis ökat

från tidigare 55 procent till 89 procent.

Under de fyra år som han drivit

bolaget har omsättningen ökat från

8,5 till 30 miljoner kronor.

De senaste åren har också medfört

en spin-off-effekt för biltestnäringen.

Bilbolagen på kontinenten tar med

sig en ny sorts turister som är ute

efter häftiga körupplevelser i snö och

på is. Till detta läggs exotiska upplevelser

med kåtor, renar, hundspann

med mera.

– Event-kunderna blir bara fler,

och Daimler Chrysler förlägger numera

alla vinter-event hos oss. Kunderna

är supernöjda och vi har redan

bokat åtta veckor nästa år, mot fem

veckor i år, säger Jan Edvardsson.

Om vi håller oss kvar i Arjeplog

finns ytterligare tre hotell som

gynnas av biltestnäringen. Med alla

kringeffekter är den relativt nya

branschen naturligtvis ett oerhört

välkommet inslag i kommunen.

OCH I ARVIDSJAUR – grannkommunen

i Norrbottens län – pågår

en liknande utveckling. Tillsammans

utgör de båda kommunerna

ingenting mindre än världens största

samlingsplats för fordonsindustrin,

och totalt investeras 200 miljoner i

området. Här surrar VAG (Volkswagen

Audi Group), BMW, GM,

Daimler Chrysler, Bosch men också

asiatiska biltillverkare.

– Vi levererar kyla, is och boende

i Arjeplog. Och vi har lång erfarenhet

av att göra i ordning isbanor på

sjöarna, säger Jan Edvardsson.

Och när han tillfrågas om framtiden,

blir han först lite tyst. Kanske är

det för att frågan är så onödig och för

att svaret är så självklart.

– Det är bara så oerhört positivt…


12|NORRLANDSFONDEN 2005

I Örnsköldsvik fi nns landets

enda fabrik som gör etanol av

skogsråvara. Här fi nns också

världens enda pilotanläggning

för andra generationens etanolteknik

och ett unikt kunnande.

Och optimismen är enorm.

– Vi planerar att investera 4-5

miljarder i världens tre första

etanolfabriker baserade på

skogsråvara, säger Per Carstedt

som tillsammans med OK och

fl era lokala energibolag äger det

regionala konsortiet Norrländsk

Etanol-samverkan AB (Neab).


ETANOL från skog

DE SENASTE ÅRENS snabbt ökande

intresse för etanol som fordonsbränsle

sätter Övik och mellannorrland

i rampljuset. Här har företaget

Sekab och andra tillverkat etanol

sedan 1939 och för två år sedan förklarade

ägarna Domsjö Fabriker och

Akzo Nobel att de ville sälja Sekab.

– I regionen såg vi enorma komplikationer

framför oss om det skulle

komma in ”felaktiga” ägare utifrån,

säger Per Carstedt som trott på – och

arbetat för – det nya bränslet ända

sedan han bodde i det etanolblomstrande

Brasilien på 80-talet.

Även hos OK, som engagerat sig

i arbetet för att producera etanol ur

cellulosa, fanns farhågor att andra

oljebolag skulle lägga vantarna på

Sekab (Svensk Etanolkemi AB).

Våren 2005 blev det klart att det regionala

konsortiet Neab köpte Sekab

för ett antal hundra miljoner kronor.

Företaget har ett 70-tal anställda och

en omsättning på drygt en miljard

kronor. Norrlandsfonden gav bolaget

ett lån på 15 miljoner, vilket var den

största satsning som fonden gjorde

i fjol.

– Det är viktigt att de regionala

aktörerna visar att de ställer upp med

pengar och inte bara med ord, säger

Per Carstedt.

ÄGARBOLAGET NEAB ägs i sin

tur av Övik Energi, Umeå Energi,

Skellefteå Kraft, Länsförsäkringar i

Västerbotten, OK, Jan Lindstedt, Jan

Olof Backman och Per Carstedt.

Det är två fantastiska faktorer

som gör att framtiden ser så oerhört

lovande ut för regionen. Den ena är

att det unika kunnandet i regionen

öppnar för möjligheten att tillverka

etanol från cellulosa i skogsråvara.

Hittills görs etanol främst av spannmål,

till exempel vete och majs.

Den andra faktorn är att efter-

frågan på etanol som fordonsbränsle

sedan något år ökar dramatiskt.

Efter en lång period när ”alla väntat

på alla”, som Carstedt beskriver det,

ökar både försäljningen av etanolbilar

och utbudet av tankställen

mycket snabbt. I dag (mars 2006)

finns cirka 350 tankställen med e85

i Sverige innan övriga Europa ens

hunnit börja.

ATT TILLVERKA ETANOL ur träflis

har flera fördelar. Den kan tillverkas

av skogens biomassa och är mycket

miljövänlig eftersom den inte bidrar

till klimatförändringar. Tillgången på

skogsråvara är mycket stor samtidigt

som det finns mycket intressanta

synergieffekter med dagens kraftvärmeverk.

Sverige och mellannorrland

betraktas redan av omvärlden som

världsledande. Det är därför de lokala

energibolagen är så intresserade av

tekniken.

– Vi bygger snart de första

anläggningarna i tre av orterna Örnsköldsvik,

Umeå, Skellefteå, Storuman

och Lycksele. En del av förstudien

är klar till sommaren och beslut

tas troligen i höst, säger Per Carstedt

som hoppas att första anläggningen

ska står klar att producera etanol, el,

pellets och värme 2009.

Det pågår en stor mobilisering i

regionen via bland andra samverkansorganet

BioFuel Region och Carstedt

känner medvind och tillförsikt,

trots att det handlar om kommande

investeringar på uppåt fem miljarder

kronor. Här väntar han stöd från

staten och EU, och redan i dag pågår

NORRLANDSFONDEN 2005|13

– en enorm RESURS

för övrigt ett EU-projekt i samarbete

med Kina och Brasilien.

– Politiskt har vi stor uppbackning.

SLU och Umeå universitet

ger också ett viktigt stöd med sin

forskning, säger han och gläds över

att nye rektorn vid Umeå universitet

har biomassa som sin specialitet.

När utvecklingen tar fart innebär

det en mindre revolution också för

skogsbruket och maskinleverantörerna,

menar han. Därför finns till

exempel Hans Eliasson, majoritetsägare

till skogsmaskinföretaget

Cranab i Vindeln, i styrelsen för

BioFuel Region.

Målet är att regionen ska vara

självförsörjande på etanol 2020

Per Carstedt, vd

Målet är att regionen ska vara

självförsörjande på drivmedel 2020.

Och Per Carstedt hoppas också att

man ska behålla ledningen vad gäller

forskning och utveckling. Danmarks

näst största exportindustri, betonar

han, är faktiskt vindkraftsteknologi.

PER CARSTEDT har jobbat länge på

att omgivningen ska öppna ögonen

för oljeberoendet och växthuseffekten.

Och ungefär i fjol hände det.

– Men vi får inte förlora dyrbar tid

när det gäller att utveckla de industriella

möjligheterna för regionen. Resten

av världen har nu också förstått

vilka enorma industriella potentialer

som finns i detta framtidsområde. Å

andra sidan går omsvängningen nu

så fort att vi nästan jobbar ihjäl oss,

säger han och visar upp en jätterubrik

från Dagens Industri – ”Århundradets

affärsidé: stoppa värmen!”


14|NORRLANDSFONDEN 2005

MADE IN BRACKE

Kunskaperna om hur man

bedriver ett professionellt

och lönsamt skogsbruk ökar i

världen.

Det gynnar det jämtländska

företaget Bracke Forest som

tillverkar markberedare och

planteringsutrustning.

– AUSTRALIEN är en ny och mycket

intressant marknad och nästa nya

marknad kanske blir Indonesien,

säger Hans Hemmingsson, styrelseordförande

i Bracke Forest och vd i

moderbolaget Bracke Group.

Med fabriken i Bräcke har företaget

sin största marknad i utlandet

– och den växer snabbt. Sverige,

Finland och Kanada har varit de

traditionella länderna, men Baltikum

och Ryssland har seglat upp som

en allt viktigare region för Bracke

Forest.

– Vi har breddat oss rejält. Under

de senaste åren har vi börjat exportera

till Storbritannien och Irland,

och vi har också öppnat en marknad

i Spanien, Portugal och Frankrike,

säger Hans Hemmingsson.

De senaste åren har företaget

satsat mycket pengar både på marknadssidan

och på att utveckla nya

aggregat.

– Vi har gått igenom en målmedveten

expansion och Norrlandsfonden

har bidragit till finansiering i

flera omgångar de senaste 6-7 åren,

säger Hemmingsson.

FÖR DE TRE ÅREN 2005-2007 har

Bracke Forest satt upp målet att fördubbla

omsättningen och inledningen

ser mycket lovande ut, eftersom

omsättningen ökade med nästan 50

procent i fjol. Enligt Hemmingsson

finns det framför allt två orsaker till

de senaste årens framgångar.

– Dels beror det på att vi satsat

hårt inom en liten nisch. Dels ökar

kunskaperna på marknaden om

hur man bedriver skogsvård. Om

man genomför markberedning och

plantering på ett professionellt sätt

så ökar lönsamheten. Den insikten

växer i allt flera länder.

Bracke Forest, tidigare under

namnet Robur Maskin, har tillverkat

skogsbruksredskap ända sedan 1922.

Skogsmaskinerna

från Bräcke brer

ut sig alltmer

över världen. Och

nu öppnar sig

nya marknader

i Australien och

Indonesien.


PL-Glas tillverkar isolerglas

och har utvecklats starkt sedan

etableringen i Edsbyn för sex

år sedan. Och de senaste tre

åren har företaget gjort stora

investeringar.

Norrlandsfonden har varit

med oss ända sedan starten.

Samarbetet har fungerat jättebra,

säger Heikki Kangas, vd

för PL Glas.

HÄLSINGEFÖRETAGET har i dag

17 anställda och fjolårets omsättning

var 42 miljoner kronor. Det kan

jämföras med startåret 2000 då

företaget omsatte 5,7 miljoner med

nio anställda.

Den största kunden är Svenska

Fönster som också är hyresvärd till

PL Glas. De både företagen delar

nämligen på utrymmet i samma

byggnad.

– Det underlättar ett effektivt samarbete

mellan oss, men innan vi kan

investera mera, behöver vi litet större

utrymme. Frågan är aktuell och

diskussionen med Svenska Fönster

är på gång, säger Heikki Kangas.

DE SENASTE TRE ÅREN har PL

Glas investerat 20 miljoner i nya

maskiner. En av finansiärerna är

Norrlandsfonden och Heikki Kangas

är mycket nöjd med samarbetet.

– Per-Erik Persson i Sundsvall

har varit jättebra att samarbeta med,

säger vd:n för glasföretaget.

När lokalfrågan är löst och maski-

NORRLANDSFONDEN 2005|15

GLASKLAR VÄXTVÄRK

Vår personal

Norrlandsfondens kontor i Luleå och Sundsvall arbetar

15 personer, varav åtta är företagsanalytiker som ansvarar

för låneärenden inom olika geografiska områden.

Marie Claeson

kreditanalytiker

Luleå

Britt Lindell

IT/marknad

Luleå

Elisabeth Engström

ekonomichef

Luleå

Kristina Lindgren

ekonomiassistent

Luleå

David Jones

företagsanalytiker

Luleå

Marie Nordman

företagsanalytiker

Sundsvall

– Samarbetet med

Norrlandsfonden

har fungerat jättebra,

säger Heikki

Kangas, vd för PL

Glas i Edsbyn.

Jonas Agorelius

företagsanalytiker

Sundsvall (börjar maj -06)

Sofie Larsson

kreditanalytiker

Luleå

Sören Olsson

företagsanalytiker

Sundsvall

nerna på plats, betyder det också att

fler personer måste anställas. Hittills

har Heikki Kangas inte haft några

problem med att hitta kompetent och

bra personal.

I FABRIKEN passerar glaset genom

skärningen, sorteringen och slutproduktionen.

Utöver Svenska Fönster

är Tomoku Hus AB i Insjön en av

de viktigaste kunderna. PL Glas

marknad är Sverige och företaget

räknar med att fortsätta växa med

10-15 procent om året.

– Vi har redan en mycket bra

verksamhet här i Edsbyn, och med

större lokaler och nya maskiner kan

vi fortsätta att växa, säger Heikki

Kangas.

Mikael Backgård

företagsanalytiker

Luleå

Ingela Lidström

företagsanalytiker

Luleå

Per-Erik Persson

företagsanalytiker

Sundsvall

Birgitta Cajander

företagsanalytiker

Luleå

Maria Lindberg

ekonom

Luleå

Lars-Olov Söderström

vd

Luleå


16|NORRLANDSFONDEN 2005

Ett litet företag i Umeå kan

ha lösningen på det globala

problemet med antibiotika

– läkemedlen som allt oftare

är verkningslösa på grund av

resistenta bakterier.

Med en namnkunnig styrelse

och ett nätverk av världens

främsta forskare finns

tilltro till att företaget ska ta

fram en helt ny typ av läkemedel.

Nyligen gav en emission

38 miljoner.

I EN FÖRETAGSBY på gamla I 20området

i Umeå finns Innate Pharmaceuticals

AB med en handfull

anställda. Men det så kallade humankapitalet

är betydligt större.

– Vi kan betraktas som ett virtuellt

företag, men med ett mycket stort

nätverk av olika forskargrupper och

samarbetspartners. I dag arbetar ett

40-tal personer för företaget, men

vi har bara åtta på lönelistan, säger

vd Sune Rosell medan han visar

sina bilder under den imponerande

takhöjden i en av de ombyggda

kasernerna.

Rosell har en förtroendeingivande

bakgrund på området – först läkare

och sedan professor i farmakologi.

Därefter var han chef för Astras

forskning ända från 1983 till 1997.

Nu skulle han kunna ha dragit sig

tillbaka som pensionär, men utmaningen

med Innate sporrar honom.

AFFÄRSIDÉN är att knyta samman

de experter i Umeå, på Karolinska

Institutet och i södra Indien som

utgör den absoluta spjutspetsen i

forskningen om så kallade virulensblockerare.

Det handlar om nyckeln

till vad Sune Rosell tror blir det nya

alternativet till antibiotika.

– Verksamheten grundar sig

främst på Hans Wolf-Watz, professor

i molekylärbiologi här i Umeå, som

är världsledande på sitt område.

Det var Wolf-Watz som på 90-talet

upptäckte att yersinia-bakterien är

utrustad med en ”injektionsnål” som

kan föra över smitta till mänskliga

celler. Det är egentligen samma princip

som en stickmygga använder sig

av, fast bakteriens nål är naturligtvis

oerhört mycket mindre.

– Våra substanser slår helt enkelt

av den här nålen, säger Sune Rosell

stillsamt och berättar att försök på

möss gett lyckade resultat.

UTMANINGEN för ett läkemedel

som ska ersätta antibiotika är

gigantisk och Innate måste prioritera

bland världens alla sjukdomar. Behovet

är enormt och i pengar beräknas

marknaden för antibiotika i dag vara

mer än 300 miljarder kronor.

EN FRISK


– Vi har bestämt oss för att

prioritera diarrésjukdomarna som är

livsfarliga för barn. Det dör mellan

fem och tio miljoner barn om året i

diarréer.

Arbetet med att utveckla nya

läkemedel tar 10-15 år och är mycket

kostsamt. Innate har därför inriktat

sig på att skaffa ett stort kapital,

vilket bland annat gjorts genom två

lyckade nyemissioner.

– Efter år 2000 var finansmarknaden

död och vårt hopp stod till en

nyemission. Det var ”vanligt folk”

som satsade i snitt 7 000 kronor var.

Det gav 10 miljoner och jag brukar

kalla dem för våra små affärsänglar.

När nästa steg skulle tas insåg

Sune Rosell att man först måste

skaffa en ny styrelse. Man kunde

inte ha en styrelse som bara bestod

av professorer utan erfarenhet från

industrin.

– Det skapar inget förtroende, och

det var en förutsättning för nyemissionen

som gav 38 miljoner kronor,

Det var ”vanligt folk” som satsade i snitt

7 000 kronor var. Det gav 10 miljoner och jag

brukar kalla dem för våra små affärsänglar.

säger Sune Rosell och redogör för

ledamöternas imponerande erfarenheter

från läkemedelsindustrin och

finansmarknaden på högsta nivå.

FINANSIERINGSSTRATEGIN

omfattar anslagsgivare som Nutek,

Vinnova, Strategiska stiftelsen och

EU. Riskkapital kommer från Affärsstrategerna

och Norrlandsfonden

som gått in med fem miljoner i form

av konvertibler.

VÄRLD

NORRLANDSFONDEN 2005|17

– Vi är världsledande på området,

det törs jag säga. Men visst är det

här en högriskbransch, säger Sune

Rosell som långpendlar Stockholm-

Umeå.

Så berättar han att de tolv minuter

som det tar att åka taxi mellan flyg-

Sune Rosell, vd Innate

Pharmaceuticals AB

platsen och företagsbyn precis räcker

för att både förklara och få taxichauffören

intresserad av att köpa aktier i

Innate Pharmaceuticals.

Det är en tacksam bransch för att

locka små affärsänglar.


18|NORRLANDSFONDEN 2005

Visionen är att

våra bestick 200

Vi arbetar på det, och


Nobelfestens ska dukas med

8 när företaget fyller 100 år.

det finns goda möjligheter.

DUKAT FÖR

Fredrik Andersson,

ny ägare till det

anrika företaget

C.O. Persson AB

i Haparanda.

NORRLANDSFONDEN 2005|19

Större delen av C.O. Perssons omsättning består av bestick i tornedals- och lappsilver. I övrigt

gäller smycken och klockor.

Om två år kanske hela Nobelfesten

i Blå hallen dukas med det

vackra tornedalssilvret från C.O.

Persson i Haparanda.

Då har det anrika företaget funnits på

orten i 100 år och Ikea har varit öppet i ett år.

Optimismen och den stigande stoltheten bland både

folk och företag i Haparanda går inte att ta miste på.

DET ÄR ETT GOTT STYCKE kultur-

och hantverkshistoria som spänner

från 1908, när Carl Oskar Persson

grundade firman, till i dag. Och när

Fredrik Andersson tog över i juni

2004 hade familjen Mohss i Haparanda

lett företaget i 60 år. Företaget

har i dag sex anställda.


20|NORRLANDSFONDEN 2005

TORNEDALSSILVER och lappsilver

är de dominerande inslagen i

företaget. Bestick svarar för mer än

60 procent av omsättningen, resten

är smycken och klockor. Den mest

karakteristiska gravyren är den

blomma som pryder tornedalssilvret.

– Blomman heter finnmyrten och

växer bara sällsynt i slyiga delar i

Tornedalen och vid Lule älv, berättar

Fredrik.

Originalet är gjort av C.O. Persson

som har ett skyddat varumärke, men

det finns kopior av deras produkter

som maskintillverkas i bland annat

Estland. Konkurrenter finns även i

Finland där man gör en tornedalssked.

– Våra ämnen är lite tjockare,

lite tyngre och har den säregna

handgravyren. Och så är besticken

naturligtvis C.O. Persson-stämplade.

Vi bevarar hantverket och vår store

I Haparanda

bevarar C.O. Persson

AB hantverket

med silversmide.

Om två år firar

företaget 100-

årsjubileum.

konstnär är Markku Smeds som nu

har smitt och graverat i företaget i

31 år.

NÄR FREDRIK ANDERSSON – som

tidigare arbetat i Tornedalen med

branscher som livsmedel och souvenirer

– tog över företaget, inriktade

han sig på att öka effektiviteten.

– Mitt mål var att få verksamheten

mer rationell. Det gällde att hitta

vem som var bäst i varje moment.

Mer renodling, så att till exempel

försäljarna ägnar sig åt försäljning

och så vidare.

Efter ett inledande år med kostnader

för omstrukturering ökar nu

omsättningen för varje månad. Även

ett företag som C.O. Persson känner

hur de nya vindarna av framtidstro

sveper över Haparanda i takt med att

Ikea-bygget växer och drar till sig allt

fler andra butikskedjor.

– Jag tror att tornedalingar, både

de som bor kvar och de som flyttat,

har blivit mer stolta över sina

hemtrakter. Man känner kanske

hemlängtan och vill gärna skaffa

någonting från sin hembygd, säger

Fredrik Andersson.

I DEN NYA BUTIKEN på Storgatan

ökar försäljningen, men den största

delen distribueras naturligtvis. Hela

Europa är en viktig marknad för C.O.

Persson, men försäljning sker även

till övriga världen.

När det gäller utmaningarna för

framtiden gäller det att utveckla

produkterna. Här har en kredit

från Norrlandsfonden bidragit. En

svårighet är att finna och utbilda

nya gravörer; det är ett letande som

kräver resurser.

– Det finns ju ingen skola att ta

folk från, men vi har ett gott samar-


”Jag tror att tornedalingar, både de som bor kvar

och de som flyttat, har blivit mer stolta över sina

hemtrakter. Man känner kanske hemlängtan och

vill gärna skaffa någonting från sin hembygd.”

bete med länsarbetsnämnden som

gjort att vi har lyckats förlägga en utbildning

till Kristallen i Lannavaara.

PÅ FRÅGAN om vad den nye ägaren

har satt upp för mål för företaget, ger

han ett mycket konkret svar.

– När jag tillträdde sa jag att min

vision är att vi ska duka Nobelfesten

med våra bestick 2008 när vi fyller

100 år. Vi arbetar på det, och det

finns goda möjligheter. Tornedalssilver

för matbordet och lappsilver för

fikabordet, säger Fredrik som tycker

att besticken skulle passa ypperligt

när det serveras exempelvis åkerbär

eller andra norrbottniska läckerheter.

Om det gick bra att få kungens

gunst på 1950-talet så ska väl inte

detta nobla mål vara omöjligt att

uppfylla. Den gången var det kung

Gustav VI Adolf som var på eriksgata

i Haparanda och träffade Sofia Persson,

änka till C.O. Persson, för att se

på silversmidet.

En kort tid efteråt var saken klar

– företaget hade blivit Kunglig Hovleverantör.

NORRLANDSFONDEN 2005|21

Nya former - inte

bara vanliga lån

Sedan en tid erbjuder Norrlandsfonden andra

typer av finansiering utöver lån för ändamål

som fonden normalt finansierat.

– Vi har fyra nya finansieringsformer, säger

Lars-Olov Söderström, vd för Norrlandsfonden.

Norrlandsfonden erbjuder som bekant vanliga

amorteringslån med lägre krav på säkerhet och

något högre ränta än bankerna. Men enligt en

attitydundersökning som Norrlandsfonden

gjort finns det många som inte känner till

fondens nya möjligheter.

Topplån till fastighetsinvesteringar. Dessa

löper på upp till 15 år, till skillnad från fondens

vanliga lån som normalt har 4-8 års amorteringstid.

– Utanför storstadsområdena, och särskilt

på mindre orter, är industrifastigheters

belåningsvärde ur banksynpunkt mycket lågt i

förhållande till nybyggnadskostnaden. Därför

finns det behov av ett topplån, säger Lars-Olov

Söderström.

Topplån vid ägarskiften/generationsskiften.

I dag är nästan hälften av företagarna i Sveriges

små- och medelstora företag över 50 år.

– Det är svårt att finansiera ägarskiften och

allt färre övertaganden görs inom familjen. Köparna

är i regel kapitalsvaga och det är svårt för

bankerna att hitta säkerheter som motsvarar

deras behov, motiverar Lars-Olov Söderström.

Borgensåtagande vid banklån. Sedan

lagändringen om förmånsrätt genomfördes

har företagen fått allt svårare att låna av bank

till rörelsekapital. Här kan Norrlandsfonden

underlätta kapitalförsörjning genom att borga

för rörelsekapitalkrediter hos bank.

Konvertibla skuldebrev. Här handlar det om

lån som löper amorteringsfritt i 6-10 år och där

långivaren har rätt att omvandla lånet till aktier.

– Det här är en nischad produkt för tillväxtföretag,

säger Lars-Olov Söderström som

noterar att det hittills främst är högteknologiföretag

på universitetsorterna som omfattats av

låneformen.

Fonden saknar själv möjlighet att konvertera

och därmed bli aktieägare, varför det finansiella

upplägget redan från start är förberett på en

framtida överlåtelse av det konvertibla lånet.


22|NORRLANDSFONDEN 2005

FJÄLLINREDAREN

I takt med att orderboken

på hälsingeföretaget Permia

Inredningar AB i Alfta svällde,

fick företaget växtvärk i form av

brist på pengar.

– Vi var tvungna att låna flera

miljoner kronor till likviditeten.

Hos oss har vi ofta en stor

kostnad från dag ett, men vi får

intäkterna kanske först dag 150,

säger vd Anders Bucht.

– De senaste

två-tre åren har

orderingången ökat

otroligt mycket,

säger Permias vd

Anders Bucht.

PERMIA DESIGNAR och säljer

inredningar till främst stugbyar i fjällen,

men även till hotell, restauranger

och butiker. Ett typfall är en fritidsanläggning

som köper inredning

till exempelvis 50 nya stugor. Då talar

vi om totallösningar som omfattar

allt från möbler och färgsättning till

gardiner och kryddställ.

– Vi själva är ett idé- och marknadsföringsbolag

som arbetar med

en rad underleverantörer. Vi köper

in en stor mängd varor i klump och

ligger sedan på lager, säger 38-årige

Anders Bucht som tog över företaget

efter sin far Per för åtta år sedan.

Permia Inredningar grundades

1982 och företaget har arbetat med

inredning av fritidshus och lägenheter

i Sälen, Idre och Åre under mer

än 15 år. Och nu är man på gång med

en affär med Riksgränsen, högst

upp i Lappland. Andra exempel på

kunder är landets McDonalds-

restauranger som köpt inredningar

från idé till färdiga anläggningar.

ALFTA-FÖRETAGET har bara tio

anställda, men eftersom underleverantörerna

till största delen finns i

Ovanåkers kommun och övriga Hälsingland,

har Permias framgångar

stor betydelse för hela bygden.

– De senaste två-tre åren har

orderingången ökat otroligt mycket,

och i fjällvärlden ser vi att intresset

för våra produkter växer. Vi tog

därför ett banklån på tre miljoner

kronor för att orka ta fler jobb, berättar

Anders Bucht.

Norrlandsfonden har ställt upp

med både lån och borgen för en del

av banklånet.


TRENDBRYTAREN

För att utveckla den lilla orten

Trångsviken i Jämtland lade

man ned företagarföreningen

och bildade i stället Trångsviksbolaget

AB. Och nu växer orten!

– Ger man sig bara fasen på

att satsa och förändra så går

det att bryta trender, säger

Per Åsling som är bonde och

styrelseledamot i bolaget.

TRÅNGSVIKEN ligger vid Storsjöns

nordvästra spets mitt emellan Östersund

och Åre. Trots en tradition med

god företagaranda har orten liksom

de flesta mindre samhällen brottats

med en negativ utveckling. Men för

sex år sedan kom vändpunkten.

– Företagarföreningen byggde en

bygdegård för 27 miljoner kronor i

Trångsviken. Den blev en attraktion

och injektion i bygden, men framför

allt en viktig symbol, säger Per

Åsling.

– Bygdegården drog verksamhet

till orten och människorna kände

verkligen stolthet över byggnaden

som överbryggade generationer och

blev en knutpunkt för både näringsliv

och skola.

I DAG SAMVERKAR 14 olika

verksamheter till vardags, vilket har

bidragit till att man i Trångsviken har

kunnat behålla många viktiga samhällsfunktioner.

Bygdegården har

fått stor uppmärksamhet i medier

och den har även fungerat som ett

pilotprojekt för hela landet.

År 2000 togs också ett avgörande

beslut när företagarföreningen ombildade

sig till ett aktiebolag, Trångsviken

AB, för att bli en starkare part

mot banker och myndigheter.

– I dag har vi ett aktiekapital på

nästan tre miljoner. Bolagsformen

fungerar banbrytande och vi har 75

aktieägare som består av såväl företag

som föreningar och privatpersoner.

Och alla vi i bolagsstyrelsen

arbetar ideellt, framhåller Per Åsling,

vars egen gård har funnits i Trångsviken

sedan 1530-talet.

Styrelsen består också av personer

som är bosatta utanför Trångsviken

och som tillför intressanta nätverk

och kompetens.

En av Trångsviksbolagets viktigaste

uppgifter är att förse orten

med infrastruktur, och det är också

bolaget som har byggt bredbandsnätet.

Nu är man i färd med att bygga

en sjätte fastighet som ska hyras ut

till Trångsvikens Chark – ett företag

som vuxit starkt och fått akut behov

av nya lokaler. Här har Norrlandsfonden

gått in med ett lån på 1,8

miljoner kronor.

Norrlandsfonden har spelat en

mycket viktig roll för det jämtländska

näringslivet. För oss i Trångsviken

har deras agerande gjort att vi kunnat

vara djärva. Dessutom har de ett

kvalificerat bemötande och snabb

hantering, säger Per Åsling.

När det gäller fastigheter framhåller

han att det inte finns något egenvärde

för bolaget att äga dem.

– Alla våra fastigheter står på

– Ger man sig bara

fasen på att satsa

och förändra så går

det att bryta trender,

säger Per Åsling i

Trångsviksbolaget.

Inflyttningen till

orten kräver nu

att det byggs nya

bostadsområden.

Anneli Hellström

leder det snabbt

växande företaget

Nicofree som gör

nikotinfritt snus.

I dag har företaget

15 anställda och

finns i ett före detta

bageri i Trångsviken.

NORRLANDSFONDEN 2005|23

säljlistan. Vi måste vara kommersiella

och tjäna pengar, säger han och

tillägger att bolaget också erbjuder

”mental och finansiell rådgivning”.

TRÅNGSVIKSBOLAGET DRIVER

med sina åtta anställda bland annat

Bygdegårdens restaurang och

kontor. Här finns också en hederlig

gammal poststation – faktiskt den

enda i Sverige. Tack vare bolaget har

orten också kvar sitt bageri som annars

saknat lokaler. Och det snabbt

växande företaget Nicofree, som gör

tobaksfritt snus, valde att etablera sig

i Trångsviken mycket just tack vare

den ”riktiga” posten.

ETT ANNAT EXEMPEL är när Icabutiken

skulle läggas ned. Då köpte

Trångsviksbolaget fastigheten och

lyckades hitta en ny entreprenör

som nu driver butiken med god

lönsamhet.

År 2003 antog Trångsviksbolaget

en utvecklingsplan för orten som då

hade 600 invånare och 60 företag.

Målet är att ha 1 000 invånare och

100 företag år 2013, och etappmålet

för 2006 är redan uppnått, 700

invånare och 70 företag.

Faktum är att det behöver byggas

mer bostäder, och Trångsviksbolaget

planerar nu för två nya bostadsområden

– dels ett strandnära, lite

exklusivare område med parhus,

dels ett centralt beläget område med

lägenheter.


24|ÅRSREDOVISNING 2005

Å R SR E D OV ISN ING 2005

Förvaltningsberättelse 25 Styrelse 26

Resultaträkning 27 Balansräkning 28

Kassafl ödesanalys 30 Noter 31 Revisionsberättelse 35


INRIKTNING AV VERKSAMHETEN

Norrlandsfondens uppdrag är att främja norrländska företags

utveckling. Detta genom att erbjuda tillverkande och tjänsteproducerande

företag i Norrland lån för nyetablering, utveckling

och expansion. Norrlandsfonden kan också ta initiativ till

och fi nansiera insatser för att utveckla förutsättningarna för

näringslivet i Norrland. Exempel på detta är fondens engagemang

i intressebolag och projekt.

Verksamhetens inriktning och målsättningar fastställs av

styrelsen i en årlig verksamhetsplan.

LÅNEVERKSAMHETEN

34 PROCENTS ÖKNING AV UTLÅNINGEN

Under 2005 beviljade fonden krediter till 116 (80) företag med

totalt 213 (159) mkr. Av låntagarna var 55 procent eller 64 företag

nya kunder för fonden. Årets utlåning beräknas generera

investeringar i norrländskt näringsliv med cirka 1 500 mkr. Vid

årets slut hade fonden totalt 322 kunder med ett totalengagemang

om 515 mkr. Norrlandsfonden kan i huvudsak erbjuda

företagen fi nansiering i form av lån, konvertibla skuldebrev

och borgen.

LÅN

Företag kan få lån för att investera i maskiner och fastigheter,

utveckla produkter samt för marknadsinsatser. Dessutom kan

lån ges för att tillgodose företags behov av rörelsekapital och

för fi nansiering i samband med ägarskiften i företag. Under

2005 beviljade fonden 98 lån (69) till ett totalt belopp av 144

(98) mkr.

KONVERTIBLA SKULDEBREV

Denna fi nansiella produkt erbjuds företag med spritt ägande

och där t ex riskkapitalbolag investerar parallellt med fonden.

Under 2005 har fonden beviljat 8 (5) skuldebrev på totalt 31

(28) mkr.

BORGEN

Norrlandsfondens borgensåtaganden avser normalt enskilda

affärsuppgörelser. I normalfallet betyder det att fonden

garanterar förskott och åtaganden som kundföretag tagit på

sig. Under 2005 har fonden beviljat 15 (8) sådana garantier på

totalt 38 (33) mkr.

INTRESSEBOLAG

EMANO AB

Riskkapitalbolaget Emano AB ska som minoritetsägare och

aktiv partner medverka till att skapa värdetillväxt i utvecklingsbara

små och medelstora företag i Norrland. Bolaget bildades

1998 med ett eget kapital om 100 mkr. Efter genomförd nyemission

på 50 mkr under år 2001, ägs Emano AB av Industrifonden

till 40 procent och med 27 procent av Norrlandsfonden

samt med 16,5 procent vardera av Innovationsbron Luleå

AB och Innovationsbron Umeå AB. Vid utgången av 2005

hade Emano AB nio portföljföretag i vilka bolaget investerat

101 mkr. Under 2005 genomförde Emano AB försäljning av två

portföljbolag, vilket gav ett positivt ekonomiskt utfall.

ÅRSREDOVISNING 2005|25

F ÖRVA LTNINGSBER ÄT TELSE

NORR SÅDD HOLDING AB

Bolaget, som bildades i slutet av 2000, ska som delägare och

aktiv partner bidra till tillkomsten av s k såddkapitalbolag i

anslutning till universitetsorterna i Norrland. Bolagets första

investering genomfördes under 2001 i Lunova AB i Luleå med

15 mkr. Under år 2004 investerade bolaget 15 mkr i Uminova

Invest AB i Umeå i samband med en nyemission och ägarbreddning

i det befi ntliga Uminova Företagsutveckling AB. I

samband med denna emission förvärvade Norrlandsfonden

och Industrifonden aktierna i Norr Sådd Holding AB av Sjätte

AP Fonden, varefter bolaget är hälftenägt av vardera parten.

NORRLAND CENTER AB

Norrland Center ABs uppgift är att på uppdrag av norrländska

kommuner främja etablering och lokalisering av främst tjänsteproducerande

företag i Norrland. Bolaget hade vid utgången

av år 2005 samarbetsavtal med 15 kommuner. Bolaget ägs till

en tredjedel av vardera Norrlandsfonden, Norrvidden Delägare

Norr AB och Näringsdepartementet. Norrland Center AB

har sedan starten 1991 på olika sätt medverkat till att etablera

och utveckla drygt 100 verksamheter i Norrland.

AURORUM BUSINESS INCUBATOR AB

Aurorum Business Incubator AB bildades under år 2004 för

att driva en s k företagsinkubator för högteknologiska affärsidéer

med anknytning till Luleå tekniska universitet. Bolaget

ägs till 20 procent vardera av Norrlandsfonden, Innovationsbron

Luleå AB, Aurorum Teknikbyn AB, Längmanska företagarfonden

och Holding AB vid Luleå tekniska universitet.

PROJEKT

NORTH SWEDEN EUROPEAN OFFICE

North Sweden European Offi ce är Norrbottens och Västerbottens

läns gemensamma EU-kontor. Syftet med verksamheten

är att verka för att länen skall bli en aktiv och kompetent region

inom ramen för europasamarbetet. North Sweden är ett

samverkansprojekt mellan Norrlandsfonden, kommunförbunden,

landstingen och länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten,

Företagarna och Handelskamrarna i länen samt Luleå

tekniska universitet och Umeå universitet. Verksamheten drivs

i projektform med Norrlandsfonden som formell huvudman.

Projektet har under 2005 haft sammanlagt fyra anställda i

Bryssel, Umeå och Luleå. Verksamheten utvärderades under

år 2003 och huvudmännen beslutade om en fortsatt projektperiod

till och med år 2008. Rekrytering av ny direktör pågår.

NORTH SWEDEN INWARD INVESTMENT AGENCY

Norrlandsfonden har slutit ett samarbetsavtal med Invest

in Sweden Agency (ISA) som innebär att fonden utgör ISAs

regionala samarbetspartner för Norrbottens och Västerbottens

län. Projektet leds av en särskild styrgrupp. Projektet har

fi nansiering till den 31 december 2006 från fonden, ISA och

Mål 1 norra Norrland. En ny projektledare började den

1 januari 2006.


26|ÅRSREDOVISNING 2005

FINANSIELL RISKHANTERING

FINANSPOLICY

Norrlandsfonden exponeras för olika typer av fi nansiella risker.

Hanteringen av risker regleras i policies som fastställts av

styrelsen.

Ansvaret för kreditberedningen åvilar verkställande direktören

som till sitt förfogande har en kreditorganisation som består

av fondens egna medarbetare. För placering av stiftelsens

likvida medel anlitas externa kapitalförvaltare för vilka riktlinjer

har fastställts i ett placeringsreglemente.

RÄNTERISKER

Ränterisken innebär att värdet på ett fi nansiellt instrument

varierar på grund av förändringar i marknadsräntan, vilket

kan ha en negativ inverkan på stiftelsens resultaträkning,

balansräkning och/eller kassafl öde. Norrlandsfondens

fi nansieringskälla är i huvudsak eget kapital. Detta medför att

Norrlandsfonden främst är exponerat för ränterisker vad gäller

placeringar av likvida medel och utestående lånefordringar.

Enligt Norrlandsfondens placeringsreglemente skall normalfördelningen

mellan räntebärande placeringar och aktier

vara 75 procent räntebärande placeringar och 25 procent

aktier.

KREDITRISKER

Med kreditrisker avses de risker som uppstår vid utlåning

och garantigivning och som innebär att motparten inte kan

fullgöra sina åtaganden och därmed orsaka en förlust för

stiftelsen. Norrlandsfondens riktlinjer för utlåningsverksamhet

och garantigivning har fastställts i en kreditpolicy för Norrlandsfondens

kreditverksamhet. Policyn innehåller bl a regler

för engagemangsnivåer, räntesatser och återbetalningsvillkor.

NORRLANDSFONDENS

S TYRELSE

Karl Gustav Abramsson

ordförande

Renate Hedung Mona Nyberg Ann-Mari Sandberg Jan Sjödin Kent Ögren

FÖRVALTNING AV NORRLANDSFONDENS

LIKVIDA MEDEL

Fonden har uppdragit åt två externa förvaltare att sköta fondens

kapitalförvaltning avseende räntebärande värdepapper

och aktier noterade på Stockholms Fondbörs. Avkastningen

på förvaltat kapital har under året uppgått till 12 procent

(8 procent).

STYRELSEARBETET

Norrlandsfondens styrelse har nio ledamöter utsedda av regeringen.

Styrelsens arbete följer en arbetsordning. Under året

har styrelsen haft sex ordinarie styrelsesammanträden och

därutöver tre extra möten föranledda av enskilda låneärenden.

Norrlandsfondens revisorer deltog vid ett tillfälle i samband

med att tidigare års årsredovisning framlades.

Fondens ekonomichef upprätthåller funktionen som sekreterare

vid styrelsesammanträdena.

Styrelsens instruktion till verkställande direktören och arbetsordningen

för styrelsen ses över och fastställs varje år.

Karl-Gunnar Holmqvist lämnade styrelsen i juni 2005 och

ersattes av Ann-Mari Sandberg.

RESULTAT

Årets överskott uppgår till 32 (24) mkr. Resultatet förklaras

främst av en god avkastning från fondens kapitalförvaltning

och relativt låga konstaterade låneförluster.

UTSIKTER FÖR 2006

Norrlandsfondens ambition för år 2006 är en fortsatt hög

utlåning och att lånestocken skall växa. Resultatet bedöms bli

positivt men lägre än år 2005.

Ingrid Amrén Kenneth Eriksson Anne-Marie Fransson


ÅRSREDOVISNING 2005|27

R ESULTATR ÄKNING [KKR]

Intäkter

Not 2005 2004

Ränteintäkter lån 19 158 20 879

Övriga intäkter 857 160

Kostnader

20 015 21 039

Personalkostnader 1 –13 059 –11 705

Externa kostnader 2 –7 118 –6 730

Kostnader för egna projekt –3 096 –2 946

Avskrivningar av inventarier 3 –478 –552

Resultat –3 736 –894

Resultat från fi nansiella poster

Resultat från värdepapper och fordringar

som är anläggningstillgångar 8 191 –3 293

Ränteintäkter och liknande resultatposter 4 52 431 38 899

Räntekostnader 5 – –1 099

Resultat före låneförluster 48 886 33 613

Låneförluster 6 –16 877 –9 863

Årets resultat 32 009 23 750


28|ÅRSREDOVISNING 2005

B A L ANSR ÄKNING [KKR]

TILLGÅNGAR

Anläggningstillgångar

Not 2005-12-31 2004-12-31

Materiella anläggningstillgångar

Inventarier 7 891 1 186

Finansiella anläggningstillgångar

891 1 186

Andelar i intresseföretag 8 40 261 40 070

Fordringar lån 9 473 733 418 120

Fordringar lokaliseringslån 9 26 944 41 970

540 938 500 160

Summa anläggningstillgångar 541 829 501 346

Omsättningstillgångar

Kortfristiga fordringar

Fordringar 13 531 14 819

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 10 1 499 1 031

15 030 15 850

Kortfristiga placeringar 11 574 512 613 010

Kassa och bank 15 359 16 514

Summa omsättningstillgångar 604 901 645 374

SUMMA TILLGÅNGAR 1 146 730 1 146 720


ÅRSREDOVISNING 2005|29

B A L ANSR ÄKNING [KKR]

EGET KAPITAL OCH SKULDER

Eget kapital

Fritt eget kapital

Not 2005-12-31 2004-12-31

Belopp vid årets ingång 910 566 886 816

Årets resultat 32 009 23 750

Reserv för befarade förluster

942 575 910 566

Lån 6 136 929 129 479

Lokaliseringslån 6 8 083 14 644

Långfristiga skulder

145 012 144 123

Reversskuld staten 12 10 181 43 409

10 181 43 409

Kortfristiga skulder

Reversskuld staten 12 33 228 33 228

Leverantörsskulder 1 937 1 668

Övriga skulder 10 053 9 958

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 13 3 744 3 768

48 962 48 622

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER 1 146 730 1 146 720

STÄLLDA SÄKERHETER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER

Ställda säkerheter

Ansvarsförbindelser

Inga Inga

Tecknade ramar för garantier och borgensåtaganden 29 348 30 830

– därav disponerade 14 769 16 194


30|ÅRSREDOVISNING 2005

K ASSAFLÖDESANALYS [KKR]

Den löpande verksamheten

2005 2004

Resultat efter låneförluster 32 009 23 750

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, m m 19 444 19 197

Kassafl öde från den löpande verksamheten före

förändringar av rörelsekapital 51 453 42 947

Kassafl öde från förändringar i rörelsekapital

Ökning(-)/Minskning(+) av rörelsefordringar 820 –137

Ökning(+)/Minskning(-) av rörelseskulder 339 3 172

Kassafl öde från den löpande verksamheten 52 612 45 982

Låne- och investeringsverksamheten

Förvärv av materiella anläggningstillgångar –319 -597

Investeringar i fi nansiella tillgångar –137 873 –120 272

Avyttring/minskning av fi nansiella tillgångar 79 155 97 070

Kassafl öde från låne- och investeringsverksamheten -59 037 -23 799

Finansieringsverksamheten

Amortering av låneskulder –33 228 –33 228

Kassafl öde från fi nansieringsverksamheten –33 228 –33 228

Årets kassafl öde -39 653 –11 045

Likvida medel vid årets början 629 524 640 569

Likvida medel vid årets slut 589 871 629 524

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR TILL KASSAFLÖDESANALYS

Betalda räntor i låneverksamheten

Erhållen ränta 19 847 21 826

Erlagd ränta – 1 099

Justeringar för poster som inte ingår i kassafl ödet, m m

Av- och nedskrivningar av tillgångar som belastat resultatet 401 4 013

Rearesultat vid avyttring av anläggningstillgångar 23 –18

Avskrivningar av lånefordringar 18 131 19 461

Reserveringar för kreditförluster 889 –4 259

19 444 19 197

Likvida medel

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:

Kassa och bank 15 359 16 514

Kortfristiga placeringar 574 512 613 010

589 871 629 524


N OTER

Noter med redovisningsprinciper och bokslutskommentarer. Belopp i kkr om inget annat anges.

ALLMÄNNA REDOVISNINGSPRINCIPER

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med Årsredovisningslagen

och Redovisningsrådets rekommendationer. Samma

redovisningsprinciper tillämpas som föregående år. Under

år 2005 tillkommande rekommendationer från Redovisningsrådet

har inte inneburit någon förändring av redan tillämpade

redovisningsprinciper. Någon effekt på redovisningen för

tidigare räkenskapsår uppstår därför inte vid tillämpning av de

övergångsregler som följer av de nya rekommendationerna.

STIFTELSENS SÄTE

Stiftelsen Norrlandsfonden bedriver verksamheten i associationsformen

stiftelse och har sitt säte i Luleå kommun.

Huvudkontorets adress är Köpmangatan 40, Luleå.

VÄRDERINGSPRINCIPER M M

Tillgångar, avsättningar och skulder har värderats till anskaffningsvärden

om inget annat anges nedan.

ÅRSREDOVISNING 2005|31

JÄMFÖRELSESTÖRANDE POSTER

Redovisningsrådets rekommendation nr 4 tillämpas, vilket

innebär att effekter av särskilda händelser och transaktioner

av väsentlig betydelse specifi ceras inom respektive resultatbegrepp.

ANDELAR I INTRESSEFÖRETAG

Med intresseföretag menas juridisk person där Norrlandsfonden

äger andelar mellan 20 och 50 procent. Aktier och andelar

redovisas bland Finansiella tillgångar under rubriken Aktier i

intresseföretag och värderas till anskaffningsvärden. Nedskrivning

sker då stadigvarande värdenedgång bedöms föreligga.

FORDRINGAR - LÅN OCH LOKALISERINGSLÅN

Lån och lokaliseringslån bokförs i balansräkningen med

utbetalda belopp. Reservering för befarade förluster sker efter

individuell värdering. Vid konkurser avskrivs bevakad fordran

utan värdering av möjligheten till utdelning.

KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Kortfristiga placeringar utgörs av börsnoterade aktier och

räntebärande värdepapper. Placeringarna värderas till det lägsta

av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet med kollektiv

värdering eftersom syftet med att placera i fl era aktieslag och

räntebärande värdepapper är att uppnå riskspridning.

AV- OCH NEDSKRIVNINGSPRINCIPER FÖR MATERIELLA

ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR

Avskrivningar enligt plan på inventarier baseras på ursprungliga

anskaffningsvärden och beräknad ekonomisk livslängd

som för datorutrustning och viss annan utrustning beräknas

till tre år och för övriga inventarier till fem år. Nedskrivning

sker vid bestående värdenedgång.

HÄNDELSER EFTER BALANSDAGEN

Det fi nns inga händelser av väsentlig betydelse som inträffat

efter balansdagen.


32|ÅRSREDOVISNING 2005

N 0T 1

Anställda och personalkostnader samt ersättningar

till styrelse och verkställande direktör

Medelantalet anställda 2005 2004

Sverige 13 13

varav kvinnor 53% 53%

varav män 47% 47%

Könsfördelning i företagsledningen

2005 2004

Andel Andel Andel Andel

kvinnor män kvinnor män

Styrelsen

Övriga ledande

56% 44% 44% 56%

befattningshavare 50% 50% 50% 50%

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader

2005 2004

Styrelse och verkställande direktör 1 306 1 189

Övriga anställda 6 278 5 708

7 584 6 897

Sociala kostnader 4 467 4 037

varav pensionskostnader 1 978 1 739

Av stiftelsens pensionskostnader avser 617 (401) kkr verkställande

direktören. Stiftelsen följer ITP-planen. För verkställande

direktören utgår särskilt premiebaserat tillägg. Uppsägningstiden

för verkställande direktören från arbetsgivarens sida är

18 månader med avräkning vid erhållande av annan avlönad

befattning. Uppsägningstiden från verkställande direktörens

sida är sex månader.

Sjukfrånvaro 2005 2004

Total sjukfrånvaro som en andel

av ordinare arbetstid 8% 10%

Andel av den totala sjukfrånvaron

som avser sammanhängande

sjukfrånvaro på 60 dagar eller mer 84% 86%

N 0T 2

Arvode och kostnadsersättning till revisorer 2005 2004

KPMG

Revisionsuppdrag 160 154

Andra uppdrag 174 47

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen

och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens

förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer

på stiftelsens revisorer att utföra samt rådgivning eller annat

biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning

eller genomförandet av sådana arbetsuppgifter. Allt annat är

andra uppdrag.

N 0T 3

Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar

2005 2004

Inventarier 478 552

N 0T 4

Ränteintäkter och liknande resultatposter 2005 2004

Avkastning aktier och andelar 22 964 16 882

Avkastning övriga kortfristiga placeringar 29 119 21 525

Övriga ränteintäkter 348 492

52 431 38 899

Avkastningen från aktier och andelar samt övriga kortfristiga

placeringar avser utdelningar, ränta, vinster och förluster vid

avyttringar.

N 0T 5

Räntekostnader 2005 2004

Räntekostnad reversskuld – 1 099

Räntekostnaden avser ränta på reversskuld till staten avseende

förvärvade regionala utvecklingslån/lokaliseringslån.


N 0T 6

Låneförluster 2005 2004

Låneförluster utgörs av:

Avskrivningar – lån 13 674 14 809

Avskrivningar – lokaliseringslån 4 457 4 652

Infl utet på avskrivna fordringar

inkl royaltyersättningar –2 143 –5 339

Förändring av reserv för befarade

kreditförluster på lånefordringar 7 450 4 577

Förändring av reserv för befarade

kreditförluster på lokaliseringslån –6 561 –8 836

16 877 9 863

N 0T 7

Inventarier 2005-12-31 2004-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 5 714 5 413

Nyanskaffningar 319 597

Avyttringar och utrangeringar -112 -296

5 921 5 714

Ackumulerade avskrivningar enligt plan

Ackumulerade avskrivningar

enligt plan vid årets början –4 528 –4 103

Avyttringar och utrangeringar 89 295

Årets avskrivning tillhörande

egna projekt –113 –168

Årets avskrivning enligt plan –478 –552

–5 030 –4 528

Redovisat värde vid årets slut 891 1 186

N 0T 8

ÅRSREDOVISNING 2005|33

Andelar i intresseföretag 2005-12-31 2004-12-31

Ackumulerade anskaffningsvärden

Vid årets början 57 516 50 471

Nyanskaffningar – 7 520

Avyttringar – -475

57 516 57 516

Ackumulerade nedskrivningar

Vid årets början –17 446 –14 154

Under året återförda nedskrivningar 191 –

Nedskrivning under året – –3 292

–17 255 –17 446

Redovisat värde vid årets slut 40 261 40 070

Årets förändring av nedskrivningar ingår i resultaträkningens

post Resultat från värdepapper och fordringar som är anläggningstillgångar.

Specifi kation av stiftelsens innehav

av andelar i intresseföretag

Intresseföretag, Antal andelar Justerat EK Bokförd

Org nr / Säte (andel i %) (årets resultat) värde

Emano AB, 280 000 22 743 22 743

556551-9138, Umeå (27%) (195)

Norrland Center AB, 40 000 5 014 4 898

556098-5979, Stockholm (33%) (-1)

Norr Sådd Holding AB, 76 005 15 146 12 600

556599-8233, Luleå (50%) (-6)

Aurorum Business Incubator AB, 200 198 20

556668-3198, Luleå (20%) (178)

40 261

Med justerat eget kapital avses Norrlandsfondens andel av

företagets eget kapital inkl eget kapitaldelen i obeskattade reserver.

Med årets resultat avses Norrlandsfondens ägarandel

av företagets resultat efter skatt inkl eget kapitaldelen i årets

förändring av obeskattade reserver.


34|ÅRSREDOVISNING 2005

N 0T 9

Fordringar lån och lokaliseringslån 2005-12-31 2004-12-31

Fordringar lån

Vid årets början 418 120 394 335

Tillkommande fordringar 137 873 112 752

Reglerade fordringar –68 586 –74 158

Årets avskrivningar –13 674 –14 809

473 733 418 120

Varav förfaller inom ett år

efter balansdagen 96 200 94 796

Varav förfaller ett till fem år

efter balansdagen 267 856 253 276

Varav förfaller senare än fem år

efter balansdagen 109 677 70 048

Fordringar lokaliseringslån

Vid årets början 41 970 69 040

Reglerade fordringar –10 569 –22 418

Årets avskrivningar –4 457 –4 652

26 944 41 970

Varav förfaller inom ett år

efter balansdagen 8 431 11 922

Varav förfaller ett till fem år

efter balansdagen 13 606 21 641

Varav förfaller senare än fem år

efter balansdagen 4 907 8 407

I fordringar lån ingår lån

mot konvertibla skuldebrev med 89 704 56 656

I fordringar lån ingår

vinstandelslån med 15 000 15 000

I fordringar lån ingår

villkorslån med 7 121 8 993

Utöver lån som redovisas i balansräkningen har fonden

tecknat avtal om att erhålla royalty med 17 999 21 992

N 0T 10

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2005-12-31 2004-12-31

Förutbetald projektkostnad 443 –

Upplupna ränteintäkter på utestående lån 329 394

Övriga poster 727 637

1 499 1 031

N 0T 11

Kortfristiga placeringar 2005-12-31 2005-12-31

Bokfört Marknadsvärde

värde

Noterade aktier och andelar 141 775 186 768

Övriga kortfristiga placeringar 432 737 432 777

574 512 619 545

Orealiserade vinster i kortfristiga placeringar uppgick vid årets

utgång till 45 033 (27 251).

N 0T 12

Reversskuld staten 2005-12-31 2004-12-31

Förfaller ett till fem år

efter balansdagen 10 181 43 409

N 0T 13

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

2005-12-31 2004-12-31

Förutbetald projektintäkt 2 001 1 950

Skulder för personalrelaterade kostnader 1 296 1 086

Övriga poster 447 732

3 744 3 768

Stockholm den 16 februari 2006

Karl Gustav Abramsson Ingrid Amrén

STYRELSENS ORDFÖRANDE

Kenneth Eriksson Anne-Marie Fransson

Renate Hedung Mona Nyberg

Ann-Mari Sandberg Jan Sjödin

Kent Ögren Lars-Olov Söderström

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR


ÅRSREDOVISNING 2005|35

R EV ISIONSBER ÄT TELSE

till styrelsen i Stiftelsen Norrlandsfonden, Org nr 897000-3003

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning

i Stiftelsen Norrlandsfonden för år 2005. Det är styrelsen och verkställande direktören som har

ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid

upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på

grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört

revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller

väsent liga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och

annan infor mation i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovisnings principerna

och styrelsens och verkställande direktörens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla

uppskattningar som styrelsen och verkställande direktören gjort när de upprättat årsredovisningen samt

att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder

och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot eller verkställande direktör är

ersättnings skyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamot eller verkställande

direktören på annat sätt har handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsens stadgar. Vi anser

att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av

stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltnings berättelsen är

förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelseledamöterna eller verkställande direktören har inte handlat i strid med stiftelselagen eller stiftelsens

stadgar.

Vi tillstyrker att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för 2005 års

förvaltning.

Luleå den 9 mars 2006

Roland Nilsson Hans Öystilä

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Av regeringen utsedda revisorer


LULEÅ

Köpmangatan 40

Box 56, 971 03 Luleå

Telefon: 0920-24 42 50

Telefax: 0920-24 42 69

SUNDSVALL

Södra järnvägsgatan 31

852 37 Sundsvall

Telefon: 060-12 82 70

Telefax: 060-12 31 02

INTERNET: www.norrlandsfonden.se

E-POST: info@norrlandsfonden.se

Produktion: PLAN SJU AB Tryck: LULEÅ GRAFISKA Foto: ANDERS ALM, HÅKAN NORDLÖF, MARCUS BÄCKSTRÖM, TONY BERGLUND, PETRA JÄRNBERT m.fl.

More magazines by this user
Similar magazines