Ladda ner 20-sidigt prospekt som pdf-fil - Hawthorne Mäkleri

Banvaktstugan
Skivarp
H A W T H O R N E M Ä K L E R I

Historik
Kyrkbyn Skivarp har medeltida anor och är belägen vid gamla landsvägen
mellan Malmö och Ystad. Orten utvecklades tidigt till centralort för omlandet.
Den romanska sockenkyrkan är belägen på en höjd i samhällets mitt.
Merparten av den äldre bebyggelsen är samlad utmed landsvägen. Här ligger
även gästgiveriet med tradition sedan 1600-talet. Milstolpen i Skivarps
västra utkant markerar vägens forna status som landsväg av större
betydelse och som ingick i skjutstrafiknätet. Förutom bostadshus finns i
Skivarp en rad byggnader för service och handel, vilket förstärker intrycket
av centralort. Till dessa hör brandstationen men också banklokalerna från
mitten av 1900-talet. Merparten av det äldre byggnadsbeståndet hör dock till
1800-talets senare del. Holländarekvarnen på en höjd nordväst om kyrkan
är byggd omkring 1840 och utgör ett typiskt inslag i 1800-talets
spannmålsproducerande bygd.
Skivarps järnvägsstation utmed linjen Trelleborg-Rydsgård invigdes 1895.
Stationen uppfördes på mark som tidigare ägts av gästgivaregården. Kring
järnvägen växte det upp industrier och ett mindre stationssamhälle.
År 1901 byggdes
Skivarps sockerbruk,
som lades ner 60 år
senare. Runt bruket
växte det fram en
särskild bebyggelse
med bostäder för
arbetare och
tjänstemän i
tidstypisk, rik
tegelarkitektur.
Bruket var unikt för sin tid och föregångare för 1950-talets strösockerbruk.
Råsockerfabriken var kompletterad med en raffineringsavdelning som
förädlade råsockret till raffinerat strösocker, en process som tidigare bara
utförts vid raffinaderierna.
Bruket
kompletterades med
en särskild järnväg,
som gick mellan
Skivarp-Ystad, för
transporter till
raffinaderiet och
hamnen. I Skivarp
finns även Folkets
hus och park från
1905.

När sockerbruket byggdes 1901 kom även en station – Skifarps hållplats -
att förläggas vid denna. Detta var det första strösockerbruket som anlades i
Sverige och anledningen till att det hamnade här var att mycket av betorna
odlades just i Skivarpstrakten. Idag minner den gamla banvallen om var
spåren gick till bruket - gatan heter också mycket riktigt Banvallen, och
öster om denna ser man fortfarande bruket. Väster om banvallen skymtar en
liten banvaktsstuga, som är en mindre kopia av Skivarps station, med
samma typ av dekor.
Skifarps Sockerfabrik till vänster och Skifarps hållplats till höger
Koncession för Trelleborg - Rydsgårds Järnväg, TRJ, söktes och beviljades
12 januari 1893. Några år senare söktes även koncession för sidobanan till
Charlottenlund. Denna koncession beviljades 21 september 1895. Vid
planeringen av TRJ, planerade man även för en sidobana från Skivarp till
Charlottenlunds station vid Malmö - Ystads Järnväg, MYJ. Sidobanan kom
inte igång varför koncessionen förföll 18 mars 1898.
Tidtabell från 1914 för Ystad - Skivarps Järnväg, YSJ
Nya intressenter sökte på nytt koncession för en bana mellan Skivarp och
Charlottenlund. Även denna ansökan beviljades. 7 april 1899 fastställdes
bolagsordningen för Ystad - Skivarps Järnvägsaktiebolag, YSJ, och den 14
april överfördes den nya koncessionen till detta järnvägsbolag.

Ystads Allehanda den 9/7 år 1900:
”Spår-anläggningen till Skivarps Sockerfabrik är nu i det närmaste fulländad. Ett
70 tal arbetare äro, under ingeniör Göranssons ledning, sysselsatta därmed.
Dagligen gå gruståg å Trelleborg – Rydsgårds järnväg från järnvägens grusgrav i
Dalköpinge till Skivarp för sockerfabrikens räkning”.
Den 2 augusti 1901 öppnades banan för allmän trafik. Spårvidden var 1435
mm och banan var 11,4 kilometer lång. Rälsen var av stål och vägde 24,8
kg/m. Största lutning var 12 och minsta kurvradie 350 meter.
Mellanstationerna var från Skivarp räknat: Västra Nöbbelöf (3 km), Sjörup (5
km) och Snårestad (7 km). Den rullande materielen bestod av 27 stycken
tvåaxliga godsvagnar.
Ystads Allehanda den 2/2 år 1901:
”… lär det genom den ihållande vintern komma att dröja ännu en tid innan vi få
företaga våra Ystads resor på den nya järnvägen. Och vi, som erhöllo om icke helt,
så åtminstone halft löfte på att det skulle kunna gå för sig redan till jul.
De utnämnde ”stinsarne” beordrades att taga sina präktiga bostäder i besittning,
ävenså de banvakter, som då erhållit platser, och, som nämdt, hade man invaggat
sig i den förhoppningen att någon dag intill julen slå sig ned i en av Ystad-
Skivarpsjärnvägens synnerligen eleganta bogievagnar…”
Banan hade kommit till genom många svårigheter och dessa fortsatte under
åren. Banans trafikunderlag var svagt eftersom den var kringränd av andra
järnvägar. Ekonomin var ett enda stort "svart hål". Det kom därför inte som
någon överraskning när man beslutade att lägga ned banan. Den 16 februari
1919 lades all trafik ned. Järnvägen hann inte vara i trafik mer än strax
under 18 år och torde därmed vara den järnväg, öppnad för allmän trafik,
som hade den kortaste livslängden. Upprivningen av banan skedde samma
år som nedläggningen.
Arbetslaget som tog upp rälsen, till höger i uniform banmästare Martin Nilsson

Banvaktstuga anno 1912
Banvaktstuga fint belägen med den levande byn på
ena sidan och de öppna fälten på andra. Unikt
kulturhus med bostad på 42 kvm plus vind i behov av
omvårdnad. Bygglov finns för arkitektritad tillbyggnad
med möjlighet att skapa modern bostad om ca 120
kvm. Skogstomt 1289 kvm. Endast 4 km till hav och
strand samt golf och hamn i Abbekås.
Pris 695 000 kr eller högstbjudande
Adress Banvaktstugan i Skivarp
Hawthorne Mäkleri
Box 20052
200 74 Malmö
0709-65 37 95
Fastighet
Beteckning Skurup Skivarp 11:70
Tomt 1289 m², friköpt, Skogstomt.
Taxeringsvärde 268 000 kr (år 2006) varav byggnad 97 000
Taxeringskod 220 Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer
Vatten/Avlopp Kommunalt vatten året om. Kommunalt avlopp.
Servitut etc Andel i samfällighet/GA: Skivarp GA:7
Förmån, Officialservitut: Väg
Bef. pantbrev 2 st, totalt 100 000 kr
Planbestämmelser Byggnadsplan. Genomförandetid 1992-06-30
Övrigt Skogstomt på gränsen mellan byn och landet. Här får man det bästa av två världar. På
ena sidan byn med gathus, villor, skola, affär, mack, kyrka, gästgiveri och annan service.
På andra sidan landet med vacker natur, böljande fält, havet och sandstränder i söder,
golbana och båthamn vid Abbekås. Banvaktstugan är belägen på banvallen vid den
gamla järnvägen mellan Skivarp och Charlottenlund. Linjen tillkom år 1901 som en
direktförbindelse mellan Skivarps Sockerfabrik och Charlottenlunds Gods, men
upphörde redan år 1919 efter endast 18 års trafik och rälsen plockades bort. Kvar finns
bara den gamla banvaktstugan som är en mindre kopia av Skivarps station.
Fastigheten säljs med friskrivningsklausul.
Byggnad
Byggnadsår 1912
Tak Tegelpannor Bjälklag Trä
Fasad Tegel Grundmur Betong
Utv. plåtarbete Lackerad plåt Grundläggning Källare/ventilerad grund
Fönster 2-glas kopplade
Stomme Tegel
Uppvärmning Vattenburen värme. Panna ur funktion, oljetank borttagen.
Ventilation Självdrag
Övrigt byggnad Banvaktstugan är en mindre kopia av Skivarps station. Fasaden är utsmyckad med
formtegel och svarta tegelband. Runda gavelfönster på vindsvåning. Uteplats i söder
omgärdad av häck.
Källare med pannrum och förråd.
Övriga byggnader Bygglov finns för arkitektritad tillbyggnad som ger möjlighet att skapa en modern bostad
om totalt ca 120 kvm. Två huskroppar, den gamla banvaktstugan och en ny tillbyggnad,
förbinds med en passage/hall/entré.
Se ritningar under bilder.
Äldre uthus/skjul med renoveringsbehov, murstock, altan och vindruvsstock.
1 (1)

Hawthorne Mäkleri
Box 20052
200 74 Malmö
0709-65 37 95
Interiör
Kök Enklare parallellkök med bra arbetsytor, vita snickerier från Ikea och rostfri diskbänk med
två hoar.
Badrum/WC Nyrenoverat badrum med fönster, kakel och klinker, wc, handfat och separat dusch med
dubbla glasdörrar.
Rumsbeskrivning etc Takhöjd 2,65 m.
Vind med gästrum.
Se ritningar under bilder.
Övrigt
Banvakt var fram till omkring år 1950 en benämning på den järnvägstjänsteman vars huvudsakliga uppgift var att
hålla uppsikt över en viss sträcka av en järnvägslinje. Förutom att bevaka och besiktiga banvallen längs denna
sträcka, ingick det även i yrkesrollen att leda underhållet både av spårområdet samt marken runtomkring.
Sträckan skulle besiktigas minst en gång per dag och detta skedde antingen till fots eller genom att åka dressin.
Banvakter var utstationerade med bara några få kilometers avstånd längs alla större järnvägssträckningar i landet
och bodde i särskilda banvaktstugor. Dessa byggdes och tillhandahölls av järnvägen och det ingick i banvaktens
sysslor att också sköta om huset. Ofta var banvaktstugorna små och hade banvakten en stor familj blev det därför
trångt om utrymmet.
Även om boendeförhållandena inte alltid var de bästa och lönen var låg, så såg många banvaktstjänstgöringen
som ett tryggt och ganska fritt arbete. Fanns det dessutom en vägövergång med manuellt manövrerade bommar
i närheten, kunde banvaktshustrun dryga ut familjeinkomsterna som grindvakt. I trädgården kring banvaktstugan
brukade familjen också odla grönsaker och frukt till husbehov.
Nya maskiner för banunderhåll och ändrade arbetsförhållanden gjorde att banvaktssystemet avvecklades i mitten
av 1900-talet. Fortfarande finns dock hundratals banvaktstugor kvar och dessa används numera huvudsakligen
som fritidshus.
Tillträde Enligt överenskommelse
Vägbeskrivning Kör väg 101 genom Skivarp. Vid busshållplats öster om bycentrum, tag vänster Banvallen,
därefter vänster Stinsvägen och omedelbart höger där vägen delar sig. Banvaktstugan
ligger strax till höger.
För mer information/visning kontakta ansvarig fastighetsmäklare:
Michael Hawthorne 0709-65 37 95
E-post: michael@hawthorne.se Hemsida: www.hawthorne.se
2 (2)

Ritning fasad befintlig byggnad

Planritning befintlig byggnad

Ritning fasad efter tillbyggnad

Ritning fasad efter tillbyggnad

Planritning efter tillbyggnad

Tomtkarta

BUDGIVNING
FMN FAKTA
Hawthorne Mäkleri
Box 20052
200 74 Malmö
0709-65 37 95
Bra att veta om budgivning vid försäljning av fastigheter, tomträtter och bostadsrätter som förmedlas av
fastighetsmäklare.
Vid köp av fastighet, tomträtt eller bostadsrätt är varken säljare eller köpare bunden förrän ett skriftligt köpeavtal
undertecknats av dem bägge. Innan dess kan säljare och köpare ändra sig utan att motparten kan ställa några
krav.
Mäklarens roll vid en försäljning
Mäklarens roll är att vara en opartisk länk mellan säljaren och köparen. Mäklaren får därför inte vara ombud för
någon av dem utan ska hjälpa båda parter.
Budgivningen är inte reglerad i lag
Det finns inga i lag bestämda regler för hur en budgivning ska gå till. Budgivningen kan ske på många olika sätt.
Ofta uppstår en budgivning spontant när det finns flera spekulanter på ett objekt.
Olika former av budgivning
I praktiken sker budgivningen oftast enligt två olika modeller.
Vid s.k. sluten budgivning får spekulanterna en viss tid på sig att lämna sina bud, vanligtvis skriftligen. Mäklaren
redovisar buden för säljaren. Spekulanterna informeras inte om varandras bud.
Vid s.k. öppen budgivning lämnas bud till mäklaren, som löpande redovisar högsta budet till säljare och till övriga
spekulanter. Spekulanterna får då möjlighet att bjuda över varandra.
Säljaren bestämmer över budgivningen
Säljaren bestämmer i samråd med mäklaren om det ska vara budgivning och hur den i så fall ska gå till. Men
säljaren är aldrig juridiskt bunden av några överenskommelser beträffande budgivningen, utan kan när som helst
ändra formerna för budgivningen eller helt avbryta den.
Mäklarens upplysningar om budgivningen
Spekulanterna ska informeras om hur en eventuell budgivning kommer att gå till. Alla har rätt att få veta vilka
förutsättningar som gäller och att få sakliga och korrekta uppgifter.
Om säljaren har ställt upp vissa villkor för försäljningen, ska mäklaren informera spekulanterna om det.
Säljaren bestämmer till vem han vill sälja och till vilket pris
Säljaren behöver inte sälja till den som lämnat det högsta budet.
Säljaren är inte heller juridiskt bunden att sälja till det pris som har angetts i en annons eller på annat sätt under
försäljningen.
Säljaren kan när som helst avbryta en påbörjad försäljning
Det gäller även om han eller hon tagit hjälp av en mäklare. Säljaren är inte juridiskt bunden av ett löfte att sälja,
inte ens om det är skriftligt, och kan när som helst ångra sig innan köpekontrakt skrivits.
Mäklaren får inte fatta egna beslut i fråga om försäljningen
Mäklaren kan inte ge några löften till någon om att få köpa utan ska göra klart för spekulanterna att det är säljaren
som bestämmer.
Mäklaren får dock ge säljaren sakliga råd i valet mellan olika spekulanter.
Mäklaren måste alltid vidarebefordra bud
Till dess att ett köpekontrakt är undertecknat av säljaren och köparen måste mäklaren ta emot och vidarebefordra
alla bud till säljaren, även om buden inte lämnas på det sätt som bestämts. Det är bara säljaren som kan besluta
om ett bud av någon anledning ska väljas bort; det kan inte mäklaren göra.
Mäklaren behöver inte ge en spekulant möjlighet att bjuda över någon annans bud
Eftersom det är säljaren som helt bestämmer över budgivningen har en spekulant ingen ovillkorlig rätt att få bjuda
över ett lämnat bud. Men oftast ligger det i säljarens intresse att mäklaren låter spekulanterna höja sina bud.
1 (2)

Spekulantens rättigheter under budgivningen
• Vem som helst kan ge ett bud muntligt eller skriftligt. Mäklaren och säljaren kan dock kräva att
budet preciseras till ett bestämt belopp.
• Att en spekulant har lämnat det högsta budet ger inte honom eller henne någon rätt att få köpa.
• En spekulant kan i sitt bud förena priset med olika villkor.
Hawthorne Mäkleri
Box 20052
200 74 Malmö
0709-65 37 95
• Den som lämnar ett bud är inte juridiskt bunden att stå kvar vid det; inte ens om det lämnats skriftligen.
• En spekulant kan inte räkna med att få fortlöpande information av mäklaren om hur budgivningen
och försäljningen fortskrider.
• En spekulant har inte rätt att få veta vilka de övriga budgivarna är, vilka bud som lämnats eller vilka
villkor som diskuterats med andra spekulanter.
Information till spekulanter efter avslutad försäljning
En spekulant har inte rätt att få annan information än att han eller hon inte fått köpa.
Fastighetsmäklarnämnden
är en statlig myndighet som har tillsyn över de
registrerade fastighetsmäklarna.
Nämden ger ut fler faktablad i serien
Bra att veta om.
Faktabladen kan beställas hos
Fastighetsmäklarnämnden eller hämtas från
nämndens hemsida.
POSTADRESS
Fastighetsmäklarnämnden
Box 17174
104 62 STOCKHOLM
BESÖKSADRESS
St Paulsgatan 6
TELEFON
08-555 524 60
TELEFAX
08-555 524 61
E-POST
registrator@fastighetsmaklarnamnden.se
INTERNET
www.fastighetsmaklarnamnden.se
2 (2)