Hela uppsatsen - Umeå universitet

More documents

Recommendations

Info

Susanna Bergström, Genusvetenskap: Makt och kön C, Ht 2012 5. Diskussion 29 6. Slutsats 33 7. Referenser 35 4
1. Introduktion På internetforum och bloggar, i tidningar och böcker, bland släktingar och vänner; förlossningsberättelserna har fått en oerhörd spridning de senaste åren. Etnologen Susanne Nylund Skog visar i sin forskning att den stora spridningen fungerar normerande och tystande; ju fler röster som hörs – desto mer likriktade blir berättelserna. Föderskor vet hur en förlossning ”ska” gå till, och det är enligt den dramaturgin de berättar om sin förlossning, följden blir att en sorts berättelser hörs mest (Nylund Skog 2011:48). De berättelser som avviker från normen varnas det också ofta för bland barnmorskor och på föräldrakurser, då man menar att de berättas i syfte att skrämma blivande mammor. Tystnaden kring dessa avvikande upplevelser betraktas då som hänsynsfull och eftersträvansvärd (Nylund Skog 2002:61f). Talet om förlossningar fungerar alltså normerande, och även i populärkultur och media skildras förlossningar nästan bara på ett sätt. I filmer och romaner visas förlossningens utdrivningsskede; när barnet ska krystas ut. Sällan visas den långa öppningsfasen som leder fram till själva födandet (Nylund Skog 2002:87), eller efterbördsskedet när moderkakan ska ut, och efterföljande undersökning när eventuella stygn i kvinnans underliv ska sys. Baserat på mina egna iakttagelser av förlossningsberättelser och populärkulturella skildringar av förlossningar skulle jag, i väldigt förenklade drag, sammanfatta skildringen av en normal förlossnings händelseförlopp så här: Börjar hemma med vattenavgång eller värkar. En tids (uthärdlig) smärta på sjukhus. Detta är en enkel beskrivning av vad som oftast framställs som ett normalt förlossningsförlopp, som ligger nära det fysiologiska förloppet som delas in i tre skeden; öppningsskedet då kvinnans livmoder vidgas och barnet pressas ner i hennes bäcken, utdrivningsskedet då barnet föds fram och efterbördsskedet då moderkakan ska ut (Hogg 2009:248). Som synes saknas efterbördsskedet i illustrationen ovan, och de moment som jag ringat in är de som ges mest fokus i populärkulturella skildringar. Det finns många fler normer, bland annat om hur föderskan ska känna och agera. Men bara med denna enkla illustration går det att visa hur alla händelseförlopp som drastiskt avviker från normen ovan blir onormala och avvikande; exempelvis en förlossning som inte startar av sig själv, som slutar i akutsnitt eller där barnet inte får vila på mammans bröst efteråt. Susanna Bergström, Genusvetenskap: Makt och kön C, Ht 2012 Mamman krystar ut barnet. Barnet läggs på mammans bröst. Känslor av lycka och eufori. 5
Page 1 and 2: UMEÅ UNIVERSITET Umeå centrum fö
Page 3: Innehållsförteckning Susanna Berg
Page 7 and 8: Eklund visar i sin artikel Naturlig
Page 9 and 10: I Sverige verkar etnologen Susanne
Page 11 and 12: det inte går att göra någon uppd
Page 13 and 14: tiden söka pusselbitar och försö
Page 15 and 16: men, problem med amning, problem me
Page 17 and 18: som en berättelse är uppbyggd av.
Page 19 and 20: ligger hos föderskan själv, inte
Page 21 and 22: massa saker, och man vet knappt ’
Page 23 and 24: ett bättre sätt, aa, men då.. ja
Page 25 and 26: 4.2 Formanalys De tre element som j
Page 27 and 28: Kvinnan kunde inte tänka att förl
Page 29 and 30: Resultatet av formanalysen avvek in
Page 31 and 32: ”Nu tänker jag ju helt annorlund
Page 33 and 34: användas eller att de skulle snitt
Page 35 and 36: 7. Referenser Adelswärd, Viveka (1

Hela uppsatsen - Umeå universitet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?