Den religiösa människan -religionen ligger i ... - mattliden.fi
Den religiösa människan -religionen ligger i ... - mattliden.fi
Den religiösa människan -religionen ligger i ... - mattliden.fi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Den</strong> <strong>religiösa</strong> <strong>människan</strong><br />
-<strong>religionen</strong> <strong>ligger</strong> i <strong>människan</strong>s natur<br />
-<strong>religionen</strong> svarar på frågor vi inte har svar på, existentiella frågor.<br />
Varifrån kommer vi?<br />
Vad är livets mening?<br />
Vad händer efter döden?<br />
Hur borde <strong>människan</strong> leva?<br />
Religion är <strong>människan</strong>s sätt att försöka besvara dessa frågor.<br />
Världens religioner ser olika ut för världen de förklarar ser olika ut.<br />
Vad är religion?<br />
Tro på något<br />
J. B. Pratt: religion är en allvarlig och social inställning (attityd) hos individer eller grupper gentemot den makt<br />
eller de makter, som de anser ha den yttersta kontrollen över deras intressen och öden.<br />
Religion – magi<br />
Heligt<br />
transcendens<br />
Teologi och religionsvetenskap<br />
RELIGIONSVETENSKAP<br />
• Alla religioner<br />
• VAD och HUR tror folk<br />
• Objektivt<br />
• Forskningsområden<br />
○ Religionsfenomenologi<br />
○ Religionshistoria<br />
○ Religionsociologi och -antropologi<br />
○ Religionspsykologi<br />
kap. 11 o 12<br />
TEOLOGI<br />
• Kristendom<br />
• Läran om Gud<br />
• Religions<strong>fi</strong>loso<strong>fi</strong><br />
• Forskningsområden<br />
○ Kyrkohistoria<br />
○ Systematisk teologi<br />
○ Praktiskteologi<br />
○ Exegetik<br />
kap. 13 o 14<br />
Religionsvetenskap<br />
Religionsvetenskapen betraktar <strong>religionen</strong> som historiskt fenomen. Religions vetenskapen<br />
intresserar sig för vad människor tror, utan att ta ställning till huruvida det folk tror är sant<br />
eller falskt.<br />
Förklarande: Betraktar <strong>religionen</strong> som en del av <strong>människan</strong>s natur och utveckling<br />
Tolkande: Vill förstå hur människor tänker och hur <strong>religionen</strong> påverkar <strong>människan</strong> och<br />
hennes omgivning<br />
Kristisk: Man är som utgångpunkt kritisk. t. ex feministisk forskning är samhöllskritisk och<br />
utgår i från att samhället är uppbyggt på patriarkala strukturer som är onaturliga och<br />
förtryckande.<br />
Forskningsområden inom religionsvetenskapen<br />
Religionsfenomenologi<br />
Man vill ”avslöja <strong>religionen</strong>s väsen” dvs. man vill hitta en så fullständig de<strong>fi</strong>nition på religion<br />
som möjligt. Frågor som ”vad är religion?” och ”Vad är det heliga?”<br />
Religionshistoria<br />
Man forskar i <strong>religionen</strong>s uppkomst och utveckling, hur olika religioner möts och korsats.<br />
Man använder som material gamla texter och arkeologiska fynd.<br />
Religionssociologi och religionsantropologi<br />
Man vill förstå <strong>religionen</strong> och kulturen ur den troendes perspektiv, antropologen ger sig ut<br />
på fältet och undersöker <strong>religionen</strong> i sin naturliga omgivning. (Vad tror <strong>människan</strong> på? Hur<br />
utövar hon sin religion?)
Sociologen undersöker <strong>religionen</strong>s växelverkan med sin omgivning samt grupperingar och<br />
strukturer i <strong>religionen</strong>.(Hur påverkar religonen samhället, hur påverkar samhället<br />
<strong>religionen</strong>? Hur fungerar den <strong>religiösa</strong> gruppen?)<br />
Religionspsykologi<br />
Vill förklara den <strong>religiösa</strong> upplevelsen. Man vill psykologiskt förklara vad som händer så en<br />
människa blir omvänd, eller upplever Guds närvaro.<br />
Teologi<br />
Teologi = lära om gud, religions <strong>fi</strong>loso<strong>fi</strong><br />
Tidig teologi förenade antiken <strong>fi</strong>loso<strong>fi</strong> men kristendom (Augustinus: kristendom + platon,<br />
Thomas av Aquino: kristendom och Aristoteles)<br />
Konflikter mellan kristendom och vetenskap<br />
Forskningsområden inom teologin<br />
Kyrkohistoria<br />
Kyrkans minne. Man använder den historiska forskningens metoder, det är bara<br />
forskningsobjektet som skiljer sig från annan historieforskning.<br />
Systematisk teologi<br />
Dogmatik: trossatser, kyrkans lära<br />
ekumenik: samkristenhet, det som är gemensamt för alla kristna<br />
teologisk etik/teologisk <strong>fi</strong>loso<strong>fi</strong>: Man diskuterar hur den kristna etiken skiljer sig från annan<br />
etik och använder <strong>fi</strong>loso<strong>fi</strong>sk metod.<br />
Praktisk teologi<br />
Allmän praktisk teologi: hur blir teologiska tankar kyrkans praxis<br />
Kyrkosociologi: Man undersökar kyrkan i samhället, och <strong>människan</strong> i samfundet<br />
Religionspedagogik: Religiös fostran; i hemmet, skolan och kyrkan<br />
Exegetik<br />
Texttolkning, man fördjupar sig i texterna och läser andra texter som kan hjälpa till att<br />
belysa de bibliska texterna. Man läser texterna på originalspråk, Gamla testamentets<br />
exegetik – hebreiska, Nya testamentets exegetik - grekiska
Religionens dimensioner<br />
1 Kognitiv/intellektuell dimension (kap. 3)<br />
man är övertygad om att det <strong>fi</strong>nns en övernaturlig makt<br />
livsåskådningsfrågor, existentiella frågor och svar<br />
2 Emotionell/känslomässig dimension (kap. 4)<br />
man känner sig beroende av den övernaturliga makten och känner/upplever någon sorts kontakt med den<br />
3 Handlings/beteende dimension (kap. 5)<br />
Religionen tar sig uttryck i beteende och handling. Riter.<br />
4 Social dimension (kap. 6)<br />
Sammanhang där anhängarna delar sin religion. Mässor o andakter.<br />
5 Kulturell dimension (kap. 7-9)<br />
Samhällets och <strong>religionen</strong>s växelverkan. Influerar ex. Kultur o lagstiftning. Etiska värderingar<br />
Övningsuppgifter:<br />
gr. 1 Ev.luth kyrkan<br />
gr. 2 Katolska o otrodoxa<br />
gr. 3 Judendom<br />
gr. 4 Islam<br />
gr. 5 Hinduism<br />
gr. 6 Buddhism<br />
gr. 7 Mormoner och Jehovas vittnen<br />
1. Intellektuella dimensionen<br />
Vad tror man, vem är grundare, vad heter den heliga skriften, trosbekännelse...<br />
2. Känslomässiga dimensionen<br />
Hur håller man kontakt med sin gud, bön, meditation, mystik, trans, exstas...?<br />
3. Handlingsdimensionen<br />
Vad gör man övergångsriter, kalenderriter, krisriter<br />
4. Sociala dimensionen<br />
Hur samlas man, mässor, andakter, vad heter byggnaden, yttre kännetecken – klädsel även organisation och samfundets<br />
ledare (typ präst, biskop)<br />
5.Kulturell dimension kap<br />
högtider, <strong>religionen</strong> i konsten, inverkan på lagstiftning annat kulturellt ni kan komma på
Myter<br />
Myter är <strong>religiösa</strong> berättelser som tjänar <strong>religionen</strong>s kognitiva dimension. För de troende är<br />
myten en sann berättelse. Då vetenskapen kommer med rationella svar på våra<br />
existentiella frågor tolkar religionerna sina myter allt mer symboliskt.<br />
Myten<br />
• är en berättelse som berör djupa frågor om tex liv och död, <strong>människan</strong>s ursprung och<br />
livets mening.<br />
• konkretiserar viktiga frågor och värden<br />
• är inte en vetenskaplig förklaring till livet utan en tolkning av livet.<br />
• ger livet en mening eller får läsaren att se en mening i livet<br />
Myter <strong>fi</strong>nns i form av<br />
• kosmogoni = Skapelseberättelser, myter om världens ursprung/skapelsemyter (varifrån?)<br />
• antropogoni = myter om <strong>människan</strong>s tillblivelse (vem?)<br />
• teogoni = myter om gudars tillblivelse<br />
• eskatologiska m. = myter om världens slut (vart?)<br />
• kultiska m. = myter som reciteras i samband med riter och upprepas varje gång riten<br />
utförs. Tex i samband med den kristna nattvarden läser man nattvardens instifteleord.<br />
Trosbekänelsen – berättar vad man tror på, <strong>religionen</strong>s kärna<br />
Världsbild s.31<br />
cyklisk – reinkarnation – befrielse från kretsloppet<br />
linjär – ett unikt liv – slutlig dom<br />
s. 25<br />
Monoteism är tron på en och endast en gud (grekiska: monos - en, theós - gud).<br />
Teism man tror på en övernaturlig intelligens i form av en personlig, aktiv gud<br />
Deismen skapargud, inte längre närvarande i skapelsen<br />
Monolatri, där de troende tillbett en enda gud men förstått att andra folk kan ha sina egna gudar.<br />
Polyteism är tron att det existerar många gudar och gudinnor.<br />
Panteism gud <strong>fi</strong>nns i allt som existerar eller där världsalltet är detsamma som guden.<br />
Animism världen är besjälad inte av ett andeväsende, utan av flera<br />
Personkult ex, Japan, Nordkorea, Romarriket<br />
Förfädersdyrkan tillbe och vörda sina döda förfäder, tron att <strong>människan</strong> blir en gudom när hon dör<br />
s. 67-69<br />
Agnosticism skeptisk inställning till Guds existens<br />
Ateism förnekar guds existens / även ”Gud är död”<br />
Teologisk realism <strong>religionen</strong> motsvaras av något verkligt existerande<br />
Teologisk non-realismde <strong>religiösa</strong> begreppen har en relevans även om de inte motsvaras av något verkligt.
Rit<br />
Riter är <strong>religiösa</strong> handlingar, i riterna kommer det heliga in i det världsliga. Riterna uppfyller också viktiga<br />
samhälleliga funktioner.<br />
Övergångsriter:<br />
• tar upp nya medlemmar i samfundet Dop<br />
• markerar steget in i vuxenlivet Kon<strong>fi</strong>rmation<br />
• bildar familjer Bröllop<br />
• markerar slutet av livet Begravning<br />
• också prästvigning<br />
Krisriter<br />
• genom krisriten kan en ny ledare väljas (påveval)<br />
• att tända ljus på olycksplatser är en modern krisrit<br />
• hos naturfolk regndans<br />
Kalenderriter<br />
• högtider, berör ofta hela samhället <strong>fi</strong>ras vid bestämda tider på året
Religionen i vardagen<br />
Religion och kultur<br />
Religion och kultur smälter ihop.<br />
Gamla seder ges religiös innebörd. Omskärelse, midsommar, jul<br />
Traditioners <strong>religiösa</strong> betydelse glöms bort. Midsommar<br />
Dietföreskrifter<br />
Endel följer dietföreskrifter mycket noggrant, andra lite ditåt. Muslimer äter nästan aldrig<br />
gris, även om de inte skulle bry sig om förbudet att dricka alkohol.<br />
Ahimsa, respekt för livet → Hinduer ofta vegetarianer<br />
Kina ”yang”-mat, äta sådant som verkar positivt på hälsan.<br />
Kosher – Mat som är religiöst rent för judar<br />
Halal – rent för muslimer Halal = bra Haram = dåligt<br />
Klädsel<br />
Traditionell/religiös klädsel<br />
Halal – slöja, hijab (är i vidare bemärkelse regler för återhållsam klädsel inom islam och i<br />
snävare bemärkelse namnet på ett speci<strong>fi</strong>kt plagg, som används av kvinnor och som<br />
täcker håret och axlarna), burka/niqab, förtryck eller frihet?<br />
Indien – bindi<br />
Rastafari, Sikh, Kloster<br />
Fritid<br />
Fritid som vi förstår det <strong>fi</strong>nns inte i alla kulturer<br />
välgörenhet, USA<br />
Tai chi, Kung fu, yoga<br />
Andra seder<br />
Arabisk hälsning: A-salam-aleikum Aleikum a salam<br />
Kina artighet<br />
Japan Hierarki<br />
Religion, samhälle och politik<br />
Modernisering – sekularisering – konsumtion<br />
Samhälle – engagemang – isolering<br />
Samhällspåverkan<br />
Hur mycket får <strong>religionen</strong> synas i samhället?<br />
Islamister – Sharia<br />
Japan – Komei – Soka Gakkai (Buddhism)<br />
Indien – BJP – Hinduistisk<br />
Religion och konst<br />
-Avbildande – avbildar <strong>religiösa</strong> motiv och element<br />
-Inspirerad – symbolik<br />
-musik, dans<br />
-litteratur<br />
-bildkonst; kristen, hinduisk. Islam och judendom har förbud mot avbildning.
Change language